Biologlinjen h Biologlinjen h Bio-geolinejn h Bio-geolinejn h Bio-geolinjen h

Transkript

1 Regstatistik ht-03 sökande antagna Tot 1:a 03 efter upprop ant pl reg sept Biologi, baskurs (40p) inkl BimDi BI10H ** NamDi 10 Biologi, baskurs (45p) BI12H Cell- och molekylärbiologi, grundkurs i biologi BI16H * Ekologi, orienteringskurs BI21D Etologi, orienteringskurs BI22D Presentation av naturvetenskap BI25D Akvatisk ekologi, påbyggnadskurs i biologi BI30D Biologisk statistik med databehandling, pbk i biologi BI32D Cellbiologi, påbyggnadskurs i biologi BI33D Ekologi, påbyggnadskurs i biologi BI36D Ekotoxikologi, påbyggnadskurs BI37D Etologi, påbyggnadskurs i biologi BI38D r 24? nov Evolutionsbiologi, påbyggnadskurs i biologi BI39D `20 nov Fisk- och fiskeribiologi,påbyggnadskurs i biologi BI42D Fysiologi:cellulära och molekylära aspekter,pk i biologi BI43D ? nov Immunologi, påbyggnadskurs i biologi BI46D Marin miljöövervakning, påbyggnadskurs i biologi BI49D r 16 nov Mikrobiologi, påbyggnadskurs i biologi BI51D nov Miljövård för biologer, påbyggnadskurs BI52D ? nov Molekylärbiologi och modellsystem,påbyggnadskurs i biologi BI54D nov Moss- och lavfloristik, pk i biologi BI55D Prokaryot och eukariot genreglering, pbk i biologi BI57D Tillämpad immunologi, påbyggnadskurs i biologi BI61D okt Växters molekylärbiologi och fysiologi,pk i biologi BI64D nov Zoologisk systematik, pk i biologi BI66D nov Biologlinjen h Biologlinjen h Bio-geolinejn h Bio-geolinejn h Bio-geolinjen h Molekylärbiologlinjen h Molekylärbiologlinjen h *) 37 molbi + 24 nuli + 7 frist,varav 6 efterant till molbi - vilket ger 43 molbi T4 vt04 **) 3 st kombi forts fr vt03, 13 BimDi forts fr vt frist fr vt BimDi ny + ca 14 frist ny dvs 21 BimDi ht03 och ca 8 BimDi vt04 dvs 20 Bi 40 p ht03 resp ca 16 Bi 40 p vt04

2 BIOLOGI 40 Förslag 1 (20+20) Biologi 20 p: från individ till ekosystem (HT) Kurs Poäng Veckor Datum (03-04) Floristik 2 (1) /8-22/8 11/8 introdag Faunistik 2 (1) /8-4/9 Växternas mångfald 3 (4) /9-24/9 Slå ihop med evolution Ekologi 5 (6) /9-27/10 Evolution & syst /10-14/11 Djurens mångfald 3 (4) /11-4/12 Etologi 2 (1) /12-17/12 Kan ligga när som helst Biologi 20 p: från molekyl till individ (VT) Kurs Poäng Veckor Datum (03-04) Mikrobiologi /1-6/2 19/1 introdag CMB /2-23/3 CMB Bio-Geo, start 2/2 Zoofysiologi /3-7/5 1 p immunologi Växtfysiologi /5-4/6 Förkunskapskrav: Naturkunskap B Målgrupper: studenter på lärarprogrammet, samhällsvetare med behov av breddning/kompletterande utbildning, lärare med fortbildningsbehov etc. Kommentarer: 1) Alternativt förslag där 1p tas från flor. & faun. till respektive mångfaldskurs. Fördelar: Mångfaldskurserna harmoniseras med Bi 45 och ger behörighet till PBK samt att man skulle kunna få ordinarie terminsstart. 2) Alternativt förslag beroende på var beteendeekologin ligger

3 BIOLOGI 40 Förslag 2 ( ) Biologi 20 p: från individ till ekosystem (HT) Kurs Poäng Veckor Datum (03-04) Floristik, faunistik, /8-24/10 ekologi & etologi Evolution & mångfald /11-16/1 Biologi 20 p: från molekyl till individ Kurs Poäng Veckor Datum (03-04) CMB /1-19/3 Fysiologi /3-4/6 Båda förslagen innebär att 10 p VFU försvinner jämfört med nuvarande lärarutbildning. Hur ska det lösas? a) De som väljer att läsa 60 p biologi kan senare läsa en VFU-kurs 10 p på LHS och en påbyggnadskurs i biologi d.v.s =60 p biologi inkl. VFU b) De som väljer att bara läsa 40 p biologi måste läsa 10 p VFU senare vilket skulle kunna innebära totalt 190 p!!!, om inte 10 p lyfts bort från Bi 40????? c) Man skulle också/istället försöka få LHS att betrakta 10 p biologivfu som en del av totalt 60 p AUO (allmänt utbildningsområde) som är obligatoriska på lärarprogrammet

4 Stockholm, Skrivelse till Biologikollegiet Hej. Centrum för Naturresurs- och Miljöforskning (CNM) har under våren 2003 tagit fram ett förslag på en ny magisterkurs med namnet Globalisation, governance and natural resource management (en arbetsgrupp bestående av Thomas Hahn och Beatrice Crona driver nu det fortsatta utvecklingsarbetet). Denna magisterkurs ska innehålla fyra kurser om vardera 5 poäng vilka ges under höstterminen och följs av ett 20 p examensarbete under vårterminen. En lista på dessa kurser samt en kort kursbeskrivning finns i bifogat appendix. Magisterkursens övergripande syfte är att utveckla kompetensen i frågeställningsstyrd tvärvetenskaplig miljöforskning. Målet är att ge studenterna kunskap om och insikt i hur tvävetenskaplig forskning om naturresursförvaltning kan bedrivas samt vilka kunskaper och metoder som kan vara fruktbara. Se appendix för en fullständig beskrivning av magisterkursen. CNM skulle gärna se att den övergripande administrativa rollen för magisterkursen samt två av kurserna Tvärvetenskapsteori, 5p och Global naturresursförvaltning och funktionell biodiversitet, 5p låg under BIG. Bifogat finner ni kursplaner för respektive ovan nämnd kurs. CNM vill därför be kollegiet ta upp frågan om ett övergipande administrativt ansvar för magisterkursen samt att ta ställning till bifogade kursplaner under det kommande Biologikollegiet, den 16e september, Vänliga hälsningar, Arbetsgruppen Beatrice Crona Thomas Hahn

5 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIG Institutionen för biologisk grundutbildning Kurskod XXXX Globalisation, governance and natural resource management, Magisterkurs 40 p (Globalisering, institutioner och naturresurshantering) 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav Denna magisterkurs är på 40 poäng och utgörs av fyra delkurser à 5p samt en magisteruppsats à 20p. Hela kursen ges på engelska. De fyra delkurserna kan även sökas enskilt genom separata kurskoder. Förkunskapskravet är Fil.kand eller motsvarande (120 p). Kursen resulterar i en magisterexamen med ämnesbredd, alternativt Fil.mag. 2. Mål Kursens mål är att ge studenterna inblick i frågeställningsstyrd tvärvetenskaplig miljöforskning. Dagens globalisering innebär att lokal naturresursförvaltning i ett land påverkas av sociala, ekonomiska och ekologiska drivkrafter på olika skalor, från lokalt till globalt. Kursen syfter till att ge studenterna fördjupade kunskaper om det komplexa samspelet mellan naturliga system och mänsklig aktivitet på olika skalnivåer, utifrån perspektivet hållbar ekosystemförvaltning. Kursen ska också introducera studenterna till olika metoder tillämpbara vid studier av kopplade naturliga och ekologiska system. Efter avklarad kurs skall studenten:! vara förtrogen med olika vetenskapsteoretiska perspektiv och föreställningar om sambanden mellan människa-natur-samhälle (världsbild)! ha insikter i sin egen och andras kunskapssyn och vetenskapsideal i miljöforskning för att främja tvärvetenskaplig kommunicerbarhet! ha goda teoretiska kunskaper om vad som menas med ekosystemresiliens, funktionella biodiversitet, ekosystemtjänster och tröskeleffekter! vara förtrogen med metoder för att analysera människans beroende av naturliga system! ha kunskap om hur samhällen kan organisera sig för att öka resiliensen i socialekologiska system, dvs hur man kan stärka samhällets kapacitet att säkerställa och öka ekosystemens förmåga att generera värdefulla ekosystemtjänster! ha kännedom om vilka aktörer och vilken underliggande dynamik som påverkar internationella institutioner vilka i sin tur påverkar naturresursförvaltning på olika skalnivåer! ha kunskaper om vilka metoder som kan användas för att förstå och analysera dynamiken i komplexa integrerade social-ekologiska system! kunna tillämpa dessa kunskaper i ett självständigt arbete (magisteruppsats)

6 3. Innehåll De fyra delkurserna behandlar olika aspekter av temat globalisering, institutioner och naturresursförvaltning. Den första delkursen belyser vetenskapsteoretiska utmaningar. Under de tre senare delkurserna diskuteras inledningsvis tvärvetenskapliga forskningsartiklar som är problemorienterade och kopplade till det övergripande temat. Därefter behandlas vissa metoder som används (eller skulle kunna ha använts) i dessa artiklar. Syftet med diskussioner kring artiklar är att ge studenterna insikt i och kunskaper om hur tvärvetenskapliga studier inom detta ämne kan bedrivas samt vilka kunskaper och metoder som kan krävas. Dessa delkurser är därmed frågeställningsbaserade. Delkurs 1: Tvärvetenskapsteori för hållbar utveckling, 5p (Philosophy of Sustainability Science) Denna delkurs belyser vissa teoretiska och metodologiska utmaningar vid integrerade studier av globalisering, institutioner och naturresursförvaltning. Efter en vetenskapsteoretisk inledning inbjuds olika forskare för att reflektera över hur man inom deras respektive disciplin generellt ser på förklaringar, förståelse, kausalitet, systemavgränsning och objektivitet. Grundläggande begrepp inom olika discipliner behandlas. De inbjudna forskarna diskuterar sina erfarenheter av hur frågeställningar som knyter an till temat kan studeras utifrån sin disciplin. Slutligen reflekterar kursdeltagarna över sina egna studier (tidigare C-uppsats eller liknande och ev kommande examensarbete). Kursansvarig: Thomas Hahn, CNM Kursen ges av Institutionen för Naturgeografi. Delkurs 2: Naturresursförvaltning och ekosystemresiliens, 5p (Natural resource management and ecosystem resilience) I denna delkurs är står ekosystemens dynamik och funktionella mångfald i centrum. Fallstudier belyser hur ekologiska processer och funktioner bidrar till att upprätthålla ekosystemresiliens. Alternativa stabilitetsdomäner och tröskeleffekter behandlas. Människans beroende av naturliga system kartläggs genom identifiering av ekosystemtjänster. Kvantifiering görs med hjälp av olika metoder. Vidare behandlas hur ekosystemens kapacitet att upprätthålla ekosystemtjänster påverkas av naturresursförvaltningen. Kursansvarig: Åsa Jansson, CNM Kursen ges av Institutionen för Systemekologi. Delkurs 3: Ekosystembaserad förvaltning: Samverkan i nätverk och organisationer, 5 p. (Ecosystem management: Collaboration in networks and organizations) Hur samhället svarar på förändringar i lokala/regionala ekosystem står i fokus i denna delkurs. Ekosystemhantering (ecosystem management) bygger på en god förståelse av ekosystemens dynamik vilket ofta kräver att olika former av kunskap (vetenskaplig, lokal osv) beaktas. Olika fallstudier studeras och studenterna analyserar hur naturresursförvaltningen har anpassats till ekosystemförändringar samt vilken

7 kunskapssyn, vilka sociala normer, regler, organisationer och nätverk som ligger bakom denna anpassning. Förekomsten och betydelsen av ett flertal aktörer med kapacitet att förvalta och svara på förändringar studeras. Olika institutionella arrangemang analyseras. Andra begrepp som analyseras är social-ekologisk resiliens, responsdiversitet, skalmatchning och lärandets roll i ekosystemhantering. Kursansvarig: Thomas Hahn, CNM. Kursen ges av Institutionen för Systemekologi Delkurs 4: Internationella institutioner för naturresursförvaltning, 5 p. (International governance of natural resource management) Till skillnad från de två föregående delkurserna utgår denna kurs från makroperspektiv på vad som styr naturresursförvaltningen. Studenterna fokuserar på internationell rätt, globala regelverk och sociala globaliseringsrörelser. Studierna inkluderar FNförhandlingar om naturresurser, IGBP:s globala systemtänkande (Earth System Science Partnership), Oran Youngs teorier m m. Aktörerna och den underliggande dynamiken i internationella handelregler och andra makroekonomiska drivkrafter behandlas, liksom olika normativa perspektiv på naturresurser som mänskliga rättigheter och global rättvisa. Olika styrmedel, från lokal till global nivå, analyseras djupare genom ett fåtal fallstudier som ger historiskt och institutionellt sammanhang till frågeställningen. Kursansvarig: Elisabeth Corell, Utrikespolitiska Institutet (UI). Ansv inst: Ekonomisk historia? 4. Undervisning Undervisningen under de fyra delkurserna sker genom föreläsningar och seminarier med stort inslag av öppna diskussioner mellan studenterna tillsammans med föreläsare och/eller kursledning kring specificerade vetenskapliga artiklar. 5. Examination Kunskapskontroll för de fyra delkurserna sker genom skriftlig examination samt genom obligatorisk närvaro och medverkan vid speciella seminarier. Examination för magisteruppsatsen sker på sedvanligt vis genom seminariebehandling med opponenter. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd och väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av institutionsstyrelsen.

8 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIG Institutionen för biologisk grundutbildning Kurskod XXXX Naturresursförvaltning och ekosystemresiliens, 5p (Natural resource management and ecosystem resilience) 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav Kursen ingår som en del i magisterkursen Globalisation, governance and natural resource management. Den kan sökas separat eller genom ovannämnda magisterkurs. Förkunskapskravet är Fil.kand eller motsvarande (120 p). 2. Mål Kursens mål är att ge studenterna en grundlig förståelse av dynamiken och komplexiteten i naturliga system samt hur mänsklig aktivitet och nyttjande av naturresurser är kopplad till och beroende av denna dynamik. Kursen ska också introducera studenterna till olika metoder tillämpbara vid studier av kopplade naturliga och ekologiska system. Detta mål eftersträvas genom att:! gå igenom de förhärskande ekologiska teorier som beskriver ekosystemresiliens, dvs dynamik och komplexitet i naturliga system.! ge exempel på hur naturliga förändringar och mänskligt nyttjande av naturresurser kan ge plötsliga och dramatiska effekter på ekosystem och deras förmåga att producera varor och tjänster.! belysa hur ekonomiska drivkrafter globalt kan påverka lokal naturresursförvaltning.! visa på olika verktyg och metoder som används för att kartlägga och analysera mänskligt beroende och/eller nyttjande av naturliga system. 3. Innehåll Kursen baseras på föreläsningar i kombination med diskussioner kring av kursledningen specificerade vetenskapliga artiklar. Artklarna skall vara tvärvetenskapliga och problemorienterade samt kopplade till det övergripande temat naturresursförvaltning och ekosystemresiliens. Syftet med diskussioner kring artiklar är att ge studenterna insikt i och kunskaper om hur tvärvetenskapliga studier inom detta ämne kan bedrivas samt vilka kunskaper och metoder som kan krävas. Förläsningarna kommer att ta upp följande ämnen:! Teorier som behandlar resiliens, komplexitet och dynamik i naturliga system, inklusive begrepp som ekosystemtjänster, fuktionell biodiversitet, tröskeleffekter, mobila länkar etc.

9 ! Exempel från olika delar av världen där naturliga förändringar och mänskligt nyttjande av naturresurser lett till plötsliga och dramatiska effekter på ekosystemen och deras förmåga att producera varor och tjänster.! Metoder som används för att kartlägga funktionell biodiversitet och uppskatta naturresurser och ekologiska processer.! Kvantitativa verktyg för att tydliggöra människans beroende av naturliga system, t ex räkneövningar, simulering och ekologiska fotavtryck.! Motsvarande kvalitativa metoder tillämpbara inom tvärvetenskap, t ex intervjuer. 4. Undervisning Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier med stort inslag av öppna diskussioner mellan studenterna tillsammans med föreläsare och/eller kursledning kring specificerade vetenskapliga artiklar. Räkneövningar, simulering av tröskeleffekter och intervjuövningar ingår också. 5. Examination Kunskapskontroll sker genom skriftlig examination samt genom obligatorisk närvaro och medverkan på vissa moment. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd och väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av institutionsstyrelsen. 7. Övrigt Kursen kan inte tillgodoräknas i en examen tillsammans med kursen Natural Resources and Society, 10p.

10 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIG Institutionen för biologisk grundutbildning Kurskod XXXX Ekosystembaserad förvaltning: Samverkan i nätverk och organisationer, 5 p. (Ecosystem management: Collaboration in networks and organizations) 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav Kursen ingår som en del i magisterkursen Globalisation, governance and natural resources management. Den kan sökas separat eller genom ovannämnda magisterkurs. Förkunskapskravet är Fil.kand eller motsvarande (120 p). 2. Mål Kursens mål är att ge studenterna en grundlig förståelse för hur samhället svarar på förändringar i lokala/regionala ekosystem. Utifrån fallstudier studeras olika strategier för adaptiv samförvaltning, med syfte att öka resiliensen i social-ekologiska system. Studenterna skall efter genomförd kurs:! kunna redogöra för teorin bakom social-ekologisk resiliens, dvs samhällets kapacitet att ge dynamisk respons på ekosystemförändringar för att säkerställa flödet av ekosystemtjänster,! ha förståelse för hur överlappande regelverk och sociala nätverk kan påverka den social-ekologisk resiliensen,! ha kunskaper om vilka metoder som kan användas för att förstå och analysera dynamiken i komplexa integrerade social-ekologiska system. 3. Innehåll Kursen behandlar den senaste forskningen om resiliens i social-ekologiska system. Förläsningarna kommer att ta upp följande ämnen:! Utifrån olika fallstudier analyserar studenterna hur naturresursförvaltningen har anpassats till ekosystemförändringar samt vilken kunskapssyn, vilka sociala normer, regler, nätverk och organisationer som ligger bakom denna anpassning.! Förekomsten och betydelsen av ett flertal aktörer, på olika samhällsnivåer, med kapacitet att förvalta och svara på förändringar studeras (responsdiversitet).! Lärandets roll i ekosystemhantering och olika institutionella arrangemang analyseras.! Övningar inkluderar räkneövningar, simulering av av dynamiken i socialekologiska system, social-ekologisk inventering samt scenarier.

11 4. Undervisning Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier med stort inslag av öppna diskussioner mellan studenterna tillsammans med föreläsare och/eller kursledning kring specificerade vetenskapliga artiklar. Övningar inkluderar räkneövningar, simulering av av dynamiken i social-ekologiska system, social-ekologisk inventering samt scenarier. 5. Examination Kunskapskontroll sker genom skriftlig examination samt genom obligatorisk närvaro och medverkan på vissa moment. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd och väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av institutionsstyrelsen.

12

13 Närvarolista vid Biologikollegiets sammanträde Antal närvarande: Samtliga ledamöter i BIGs styrelse, (s)= suppleant: X Marie Öhman, ordf. BK O Barbro Axelius, vice ordf. BK X Bertil Borg O Dag Jenssen (s) O Lenn Jerling O Neus Visa (s) O Margareta Ohné X Anders Nilsson (s) O Ann-Kristin Östlund Farrants X Michael Tedengren (s) X Inger Holmgren X Ulla Olsson (s) - Sofia Wikström X Christina Halling (s) X Markus Englund O Vakant (s) 2. Studierektorer i biologi, inkl. BIGs gemensamma studierektor: O Anders Angerbjörn X Björn Birgersson O Lenn Jerling O Thomas Elmqvist O Dag Jenssen O Ulf Hallmén O Bengt Karlsson O Roger Karlsson O Margareta Sahlin X Anders Nilsson O Ann-Kristin Östlund Farrants X Ki Winbladh O Barbara Cannon X Heinrich Dircksen X Carmen Fernandez O Hans Temrin 3. BIGs studievägledare: X Birgitta Åkerman 4. Lärarerepresentanter per forskarutbildningsämne: O Ove Eriksson, Växtekologi O Erik Söderbäck, Växtfysiologi O PO Karis, Växtsystematik O Elisabeth Haggård, Genetik O Håkan Cederberg, Toxikologisk genetik O Monica Rydén-Aulin, Mikrobiologi O Britt-Marie Sjöberg, Molekylärbiologi X Michael Tedengren, Marin ekotoxikologi X Carl Folke, Naturres. hushållning X Ragnar Elmgren, Systemekologi X Eva Sverremark, Immunologi X Nils Ryman, Popultationsgenetik O Christer Wiklund, Zoologisk ekologi O Dick Nässel Zoologisk morfologi O Tommy Radesäter, Etologi O Christos Samakovlis, Zool. utv. biologi O Sven Boström, Zoo syst. / evolutionsforskning O Uno Lindberg, Zoologisk cellbiologi O Evolutionsforskning 5. Assistenter O Olle Terenius O Vakant 6. Elevrepresentanter: X Jessica Slove Davidson O Vakant O Vakant O Emma Karlsson Övriga, alla är välkomna att deltaga på BK : X Per Cronholm X Ingrid Faye X Sara Benediktsson X Thomas Hahn X Maria Uustalu X Beatrice Crona X Sven Jakobson O