Innehåll. Den nya Handboken är klar!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Den nya Handboken är klar!"

Transkript

1 Information från Barnhälsovårdsenheten, tel: , Ansvarig utgivare: Gudrun Skånberg Innehåll Den nya Handboken är klar Beteendestörningar vanligare bland barn till rökare Nya allergiförebyggande råd Vaccinbiverkningar rapporterade Vaccinationsregister BHV-dagar om vaccination Övriga planerade utbildningstillfällen våren 2001 Barns sexuella utveckling Samhällets stöd till misshandlade barn Lästips Barn Här och nu Artiklar ut Läkartidningen Nytt material Aktiva värderingar Våga vara förälder Nästa BHV-blad Bilaga Kikhostebehandling mellan himmel och jord Den nya Handboken är klar! Vi har nu på enheten utarbetat en helt ny upplaga av Metodboken. Som de minnesgoda kommer ihåg, kom den första versionen i Örebro län ut 1972, Metodboken har därefter ändrats och anpassats efter tidens olika krav på innehåll och metoder. Huvudsyftet har hela tiden varit, och är, att den skall fungera som ett stöd i arbetet ute på barnavårdscentralerna, för sjuksköterskor och läkare. Denna nya version har haft Jönköpings läns Handbok som grund, men innehållet har genomgått en omfattande revision och anpassats till lokala förhållanden. En del av innehållet kan således känns igen från tidigare Metodbok, men mycket är också helt nytt. Även innehållets övergripande karaktär har ändrats från att ha varit tämligen kortfattat, lokalt anpassat, till ett i högre grad heltäckande innehåll, något mer som en lärobok. Denna förändring har motiverat namnbyte från Metodbok till Handbok. Med denna nya Handbok vill vi visa på den aktuella utvecklingen inom barnhälsovården. Innehållet presenterar centrala begrepp, men innehåller även sådant som för den erfarna kan vara av mer elementär karaktär. Det finns fler praktiska arbetsförslag, som kan behöva utformas annorlunda till följd av lokala förhållanden och praxis. Vår förhoppning är att boken i sin nya utformning skall svara mot behov och krav från fältverksamheten. Handboken kommer nu successivt att distribueras ut till alla BVC, barnmottagningar etc. När ni har fått den nya Handboken kan ni kasta den gamla Metodboken i papperskorgen! Olika avsnitt har skrivits och granskats av sakkunniga inom flera specialistområden. Vi vill tacka alla våra medförfattare, som alla kommit med värdefulla synpunkter på olika avsnitt i boken. Även i fortsättningen tar vi villigt emot synpunkter och förslag till förbättringar. Handboken blir aldrig 1

2 färdig! För övrigt kommer vi att under år 2001 läsa in alla dokument (f n 177 stycken) som PDF-filer och lägga in dem på Barnhälsovårdens planerade hemsida på landstingets intranät. Vi återkommer med information angående detta. beteendestörning hos barnen oberoende av socialgrupp eller ärftlighet. - Det finns alltså alla skäl i världen att inte röka under graviditet, summerar han. Barnhälsovårdsöverläkare Saxat ur Cancerfondens nyhetsbrev Rökfria barn, oktober 2000: (Artikeln skriven av Lennart Edqvist)= Beteendestörningar vanligare bland barn till rökare Kvinnor som röker under graviditeten får oftare barn med DAMP. Det framgår av den avhandling som barnläkaren Magnus Landgren, Mariestad, lade fram i början av året. Hans studie utgick huvudsakligen från 589 barn som först undersöktes i 6-7-årsåldern. När de var 10 år testades deras förmåga att läsa, skriva och räkna. Sextiotvå av barnen hade någon form av neuropsykiatrisk störning, hälften av dem DAMP och en fjärdedel ADHD. Dessa barn jämfördes i den statistiska analysen med en kontrollgrupp på 51 barn utan DAMP. Det visade sig att 36 procent av barnen med DAMP hade mammor som rökt under graviditeten mot 16 procent i kontrollgruppen. I den statistiska analysen blev rökning en självständig riskfaktor vid sidan av ärftlighet och sociala faktorer. Magnus Landgren konstaterar att kvinnor som röker under graviditeten får barn med lägre födelsevikt och att nikotin är en nervpåverkande substans. Därmed vore det snarast märkligt om rökning inte skulle påverka hjärnans utveckling. Hans studie av barnens beteende när de var tio år visar att sambandet snarast hade förstärkts då. Magnus Landgren anser att både hans och andras forskningsresultat talar för att rökning under graviditet är en sann riskfaktor för Nya allergiförebyggande råd Svenska barnläkarföreningens sektion för barnallergologi har utkommit med delvis nya råd angående allergiförebyggande åtgärder. Kort sammanfattning: Råd till alla 1. Amning är bra för alla barn (men ger inte ett generellt skydd mot allergiutvecklingen). 2. Undvik rökning. 3. God ventilation bör eftersträvas. Råd till högriskfamiljer Med högriskfamilj avses familj där båda föräldrarna har eller har haft mångårig behandlingskrävande allergi, eller där en förälder och ett syskon har eller har haft svår allergisk sjukdom. 1. Vid behov av tillägg de första levnadsmånaderna, kan komjölkshydrolysat (t ex Nutramigen) minska risken för komjölksallergi. Efter 3-4 månaders ålder kan vanliga tillägg prövas. (Komjölkshydrolysat får inte förskrivas med prisnedsättning när det ges i förebyggande syfte. För nedsättning av pris krävs att barnet har en påvisad komjölksproteinintolerans, antingen som klar klinisk reaktion eller ett positivt pricktest eller RAST mot komjölk). 2. Undvik jordnötter under amningstiden. 3. Introduktion av smakportioner enligt gängse rekommendationer från BVC. 4. Pälsbärande djur bör inte anskaffas före 3 års ålder. 2

3 Vaccinbiverkningar rapporterade I Info från Läkemedelsverket 6:2000, framkommer följande: Under 1998 och 1999, inkom sammanlagt drygt 600 biverkningsrapporter rörande vaccination. Antalet per år är lägre än vid jämförelse med åren 1997, då 439 vaccinationsrapporter insändes. Som tidigare avser de allra flesta rapporterna små barn, i åldersgruppen 0-4 år, där 202 resp 101 rapporter inkom under de aktuella åren. Som vanligt är lokala reaktioner den oftast anmälda biverkan och utgör diagnos i hälften av rapporterna. Andra vanliga diagnoser är feber (123 fall), exanthem (44) och urticaria (31). Urticaria kan i vissa fall vara en potentiellt allvarlig reaktion. Därutöver har bland barn ett fall av angioödem rapporterats (ödem lokaliserat till ansikte och hals), hos en 10- årig flicka efter DT inkom tolv rapporter, och 1999 tre rapporter, på HHE (hypoton hyporesponsiv episod). Skillnaden mellan åren betingas sannolikt av att en ny strikt definition tilllämpas sedan När inte samtliga symtom omnämns i rapporten används inte termen HHE. Tillståndet benämns efter vad barnet uppvisat: muskulär hypotoni, frånvaroattacker, cyanos och blekhet. Feberkramper rapporteras sällan, endast fyra fall under de två åren. Kramptillstånd (epileptiska anfall) har bedömts som sannolikt i två fall. Gångrubbning/ataxi har rapporterats i tre fall. Oro/irritation, sömnrubbning har anmälts i fem fall, och därutöver finns det tre fall av ihållande gråt (mer än tre timmar). Oftast anmälda vaccin 1998 var Infanrix med 132 rapporter. Under 1999 var det Pentavac som stod för flest rapporter, med 65 stycken, medan Infanrix då hade 59. Detta torde avspegla hur användningen ändrats under dessa år. MPR-vaccinerna står för 69 rapporter under dessa två år. 21 fall av feber, 20 fall av morbilliliknande sjukdomsbild/exanthem, åtta med urticaria, tre med feberkramper, tre med artralgi/artrit, två med parotit, två med ataxi 3 och ett fall av trombocytopeni, har rapporterats (anm: man finner inte alltid samband!). Läkemedelsverket skriver bl a vidare, att i förhållande till det stora antalet vaccindoser som ges till svenska barn, är rapporterna få. Oväntade och svåra biverkningar rapporteras mycket sällan. Man påpekar emellertid att vårt spontanrapporteringssystem inte alltid lämpar sig för att upptäcka och bekräfta sent uppträdande och ovanliga biverkningar. För att på ett rimligt sätt kunna besvara sådana frågor, vore ett vaccinationsregister av stort värde. Trots spontanrapporteringens begränsningar, framhåller Läkemedelsverket att systemet är ett viktigt instrument för att snabbt få vetskap om misstänkta biverkningar. Barnhälsovården uppmanar till fortsatt vaksamhet och rapportering! Vaccinationsregister! I text-tv kunde man den 9/12 läsa att Smittskyddsinstitutet (SMI) fått godkännande från EU att börja med ett vaccinationsregister. (Anm: De nya vaccinationsrapporterna i BHV-journalen 2000, som ska sändas in till SMI då barnet är 2 resp 6 år gammalt, har en utformning så att de kan utgöra ett underlag till ett vaccinationsregister).

4 BHV-dagar om vaccination Boka redan nu in antingen eftermiddagen den 6 mars eller eftermiddagen den 7 mars i era kalendrar. Då har Barnhälsovården utbildningsdagar om barnvacciner. Barnläkare och professor Leif Gothefors, Umeå, kommer att hålla i dessa utbildningsmoment som har rubriken Varför vaccinerar vi? Övriga planerade utbildningstillfällen våren 2001 Hälsa En salut för livet - Studiedagar gemensamma för mödra- barn- och skolhälsovård, med innehållet hälsa, och hur vi kan samtala om hälsa och lyfta fram det positiva och friska. Charli Eriksson, professor, anställd vid Samhällsmedicinska enheten, föreläser den 6 februari alternativt den14 februari. Föreläsning om det goda samtalet på temat hälsa, av professor Ullabeth Zetterlund, den 13 mars alternativt den 14 mars. Eftermiddagstider vid samtliga fyra utbildningstillfällen. Inbjudan och anmälningsblanketter kommer senare. Avd 35 Information om vårdarbetet på avd 35, preliminärt i vecka 13 alternativt vecka 17. Alkohol Samtal om alkohol på BVC - ett arbetsmaterial från Sundsvall. Den 4 april alternativt 5 april. Gudrun Skånberg BHV-samordnare 4 Barns sexuella utveckling Sexualiteten är en viktig del av ens identitet. Den finns med i vår biologiska utrustning från födseln, och kan ses som ett kraftfält som barnet efter hand går på upptäcktsfärd i, och lär sig mera om. Barnets miljö och det omgivande samhällets aktuella syn på sexualitet påverkar barnets sexuella beteende och utvecklingen av barnets upplevelse av den egna könsidentiteten. Barnet lär sig genom egen erfarenhet vilka beteenden som belönas respektive straffas och vilka beteenden som förväntas av henne/honom. Både flickor och pojkar söker till att börja med lustupplevelser från den egna kroppen. Egen stimulering är ett vanligt beteende hos små barn. Så småningom blir lekar med sexuellt innehåll; att titta på varandras könsorgan, kelas och kramas och smyga undan för de vuxna, en del av barns samspel. Liksom all annan lek är den sexuella leken en del av socialisationsprocessen där barnen kan pröva olika beteenden, lära av varandra och bearbeta olika upplevelser. Barnen får genom leken med andra barn möjlighet till spegling och bekräftelse samtidigt som de lär sig sätta gränser. Föräldrar och det omgivande samhället formar barnets sexualitet och dess sexuella beteende genom förklaringar och förmaningar samt genom ofta omedveten kommunikation. Vägen till den grundläggande könsidentiteten går genom inlärning av ett könsbeteende som betraktas som lämpligt av omgivningen genom imitation, identifikation med för barnet viktiga vuxna, och genom kognitiva inlärningsprocesser. Föräldrarnas synsätt på sexualitet som en normal och naturlig del av livet påverkar deras förhållningssätt mot barnets nyfikenhet, utforskande och experimenterande av sin eget sexualitet. Det som anses vara normalt sexuellt beteende för barn i en familj kan betraktas som icke önskvärt i en annan familj. I vissa familjer t ex kan det finnas formella

5 förbud mot barns sexuella lekar, men de tolereras om de sker avskilt från de vuxna. Studier i Sverige såväl som internationellt indikerar att barn i hemmet och t ex i förskolan visar en mängd olika beteenden som kan kopplas till kropp och sexualitet, t ex att försöka se på när andra klär av sig, visa könsdelar för andra (vuxna eller barn), stimulera sig själv, beröra bröst eller beröra egna könsdelar när andra ser på, men att det är ovanligt med beteenden som liknar sexuella handlingar mellan vuxna. I mötet med föräldrar som ställer frågor runt ett visst sexuellt beteende hos sitt barn är det lämpligt att BVC-personalen ställer frågor som Hur kommer det sig att Du frågar om just detta, Varför tror Du barnet gör så? för att söka de naturliga och kända förklaringar som kan finnas, och för att inte tolka ett naturligt, åldersadekvat beteende som ett tecken på något sjukt. När man skall ta ställning till om beteenden av sexuell karaktär hos barnet bör betraktas som problematiska, med anledning till oro och eventuella professionella insatser, är det viktigt att kartlägga barnets hela situation såsom: familjens situation och klimatet inom familjen hur föräldrarna ser på barnets beteende hur barnet mår generellt hur barnet uppträder i relation till barn och vuxna utanför den egna familjen. Ifall man känner sig osäker på om ett visst beteende, hos ett visst barn, ryms inom ramen för det som anses vara normalt sexuellt beteende bör BVC-personal konsultera BHVpsykologen eller någon annan psykolog med barnkompetens, t ex psykolog på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Carolina David BHV-psykolog Samhällets stöd till misshandlade barn Den 25 oktober hade många möjlighet att höra en föreläsning av Bodil Långberg. Hon är huvudsekreterare för kommittén mot barnmisshandel. Kommittén har ett omfattande uppdrag och under studiedagen redogjorde Bodil för det arbete som gjorts och de frågor som nu diskuteras. Ett delbetänkande har redan kommit och slutbetänkandet kommer under våren. Utredningen ska definiera begreppet barnmisshandel. Det är en central uppgift och en nödvändig väg för att skapa större samsyn i dessa frågor. De ska även beskriva den faktiska utvecklingen av barnmisshandel och söka förklaringar till denna. Under dagen fokuserades ett av uppdragen - samverkansformer mellan de olika inblandade instanserna, och hur man kan avlägsna hinder för detta arbete. Utredningen ser över och kartlägger behov som finns hos olika verksamheter som möter misshandlade barn. Man kommer att uppmärksamma hälso- och sjukvård, socialtjänsten, förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Polis och åklagare har uppmärksammats i delbetänkandet, Barnmisshandel. - Polis och åklagarnas handläggningstider och arbetsmetoder. SOU 2000:42. Uppdraget omfattar också att utforma strategier för det förebyggande arbetet. Barn som lever i riskmiljö är inte nödvändigtvis utsatta för misshandel men kräver speciell uppmärksamhet. I huvudbetänkandet kommer man att ta upp bl a situationen för barn till unga föräldrar, barn till psykiskt sjuka föräldrar och invandrarbarn. Vi inom barnhälsovården har mött en av kommitténs utåtriktade aktiviteter genom Föräldraboken som har delats ut i en mycket stor upplaga. Ytterligare exemplar finns här på Barnhälsovårdsenheten. Den kommer att översättas till åtta språk och den somaliska versionen är klar. En annan aktivitet är riktad till skolan, bl a har många skolbarn fått en CDskiva som är gjord av Ayo och Petter med en 5

6 text som syftar till att informera och stärka barnen. Ytterligare aktiviteter planeras. Länsgruppen för frågor som rör barn som riskerar att fara illa har utvärderat dagen. Vi kan konstatera att Bodil Långberg var en otroligt uppskattad föreläsare och många har utryckt respekt för kommitténs omfattande arbete och tyckt att det är bra att veta mer om den kunskapsutveckling som nu sker och de planer som finns. Vi kan också konstatera att det finns en önskan om ytterligare studiedagar som når olika yrkesgrupper samtidigt. Det finns många frågor och förslag på ämnen som man vill ha ytterligare kunskaper om. Länsgruppen undersöker nu möjligheterna att återkomma med ett nytt erbjudande nästa år. Gunilla Skarped Socionom Lästips Barn Här och nu Boken kom nu under hösten och är en redogörelse för barnpolitiken i Sverige med utgångspunkt från FN:s konvention om barnets rättigheter. Boken tar upp många aspekter på barns situation i dagens Sverige och redogör även för behov och planerade insatser. Den tar också upp många fakta om barnfamiljen och behandlar också stödet i föräldraskapet. Boken har ett särskilt avsnitt som behandlar arbetet med att förverkliga barnkonventionen i Sverige och den nationella strategin som finns. I detta sammanhang redogörs också för de synpunkter regeringen har fått på sin andra rapport till FN:s barnkommitté. Barns och ungdomars situation förändras hela tiden utifrån de förändringar som finns i omvärlden. Man menar därför att det finns anledning för regeringen att med regelbundna mellanrum beskriva barnets situation och den bedrivna barnpolitiken för att ge underlag för en bred diskussion om barnfrågor. Boken kostar 75 kr + moms. Den har beteckningen Regeringens skrivelse 1999/2000:137, och beställs genom: Riksdagens tryckeriexpedition Stockholm Tfn Fax Gunilla Skarped Artiklar ur Läkartidningen Nr 41 Besvären minskar men astman växer sällan bort i vuxen ålder - barn med astma följdes under ett år (Kjellman B, Gustafsson P M) Astma och allergi i skolan - riktlinjer med bred förankring (Borres M, Rinné-Ljungkvist L, Bråkenhielm G, Abrahamsson G, Fabricius T, Hååg C, Andersson B, Foucard T, Andersson B) Tidig diagnos och tidiga insatser förbättrar prognosen för barn med autism - synpunkter på MFR-dokumentet om barnhälsovård (Nordin-Olson E, Kierkegaard A, Andersson L) Svar på ovanstående: Ej styrkt att screening för autism ger resultat (Sundelin C) Trädgårdsmästarna och den viktiga konferensen (Johansson M) Nr 42 Ensidigt tänkande inom barnpsykiatrin - helhetsbilden av barnet i familjen riskerar att förloras (Kihlbom M) Uppemot flickor i Sverige beräknas vara i riskzonen - bred kamp mot kvinnlig könsstympning (Olsson I) Ett av de största världshälsoproblemen rörande flickor och kvinnor (Holst R-M) Förebyggande arbetet oerhört viktigt (Olsson I) 6

7 Nr 43 Det goda samtalet (Karlberg L) Nr 44 Smärtlindring för spädbarn - översikt över randomiserade studier (Axelsson I) Nr 45 Fetalt alkoholsyndrom - onödigt lidande som inte blivit ovanligare (Strömland K) Slå vakt om vaccinationen mot mässling! (Ljungman P) Nr 47 Läkemedel eller enureslarm kan hjälpa fler barn till torra nätter (Bengtsson B, Wassén C) Blåsdysfunktion ofta orsak till terapiresistent sängvätning (Mattsson S) Nr 48 BCG-vaccination - kontrovers och kompromiss (Petrini B) Tuberkulos åter ett hot (Rutqvist A, Boman G, Ekdahl K, Hoffner S, Julander I, Larsson L O, Ridell M) Det finns brister inom den svenska tuberkulosvården (Romanus V, Julander I, Blom-Bülow B, Larsson L O, Normann B, Boman G) Gudrun Skånberg Nytt material Aktiva värderingar - Övningar Ett pedagogiskt material, anpassat till föräldragrupper. Syftet är att bli medveten om egna attityder och värderingar. Bakom metoden finns en tro på individens förmåga att påverka sin egen livssituation. Värderingsövningar förekommer, för att få igång en givande diskussion där allas åsikter bemöts med respekt. Materialet innehåller ett trettiotal övningar som presenteras med en övning per sida. Det är ett komplement till den tidigare utgivna Parförhållande och föräldraskap, (Marie-Anne Ervér, Örebro läns landsting, 1996). Häftet omfattar 36 sidor och är spiralbundet i A4-format. Det kostar 100 kr inkl moms och porto. Materialet Parförhållande och föräldraskap i föräldragrupper - Aktiva värderingar - Övningar kan beställas från: Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting Box Örebro Tel: , fax: Gudrun Skånberg Våga vara förälder En video från utvecklingsenheten i Habo. I vardagssituationer i småbarnsåldern visas tydligt, och kommenteras, bra och dåliga sätt att hantera konflikter. Exempel på teman som finns med är: millimeterrättvisa, mutor och belöning, vikten av att bli sedd, att välja själv, jag blir så arg. Videon tar tolv minuter och kan användas i slutet av första året eller litet senare. Finns att låna hos BHV-enheten som vanligt. Gudrun Skånberg 7

8 Nästa BHV-blad Nästa nummer kommer i mars. Bidrag är välkomna senast den 1 mars. God Jul och Gott Nytt År önskar BHV-bladsredaktionen 8

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Information från Barnhälsovårdsenheten, tel: 019-6027037, barnhalsovarden@orebroll.se Ansvarig utgivare: Gudrun Skånberg

Information från Barnhälsovårdsenheten, tel: 019-6027037, barnhalsovarden@orebroll.se Ansvarig utgivare: Gudrun Skånberg Information från Barnhälsovårdsenheten, tel: 019-6027037, barnhalsovarden@orebroll.se Ansvarig utgivare: Innehåll BHVsystem... 1 Hälsovårdsansvar för 6-åringarna... 1 Screening för biotinidasbrist... 2

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Preventiva insatser Utsatta barn

Preventiva insatser Utsatta barn Preventiva insatser Utsatta barn En konferens som hjälper dig att se och agera! Inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 januari 2012 TALARE Utbildare & konsult Halmstads kommun Anders Gustafsson

Läs mer

Båda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats.

Båda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats. 1 (5) Under projekt Barnintroduktions gång har föräldrastödsverksamhet genomförts i Strömsunds och Bergs kommuner, dessutom har projektet tagit del av arbetet med den föräldragrupp som Familjecentralen

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Telefonrådgivning om sjuka barn

Telefonrådgivning om sjuka barn Telefonrådgivning om sjuka barn Infektioner, feber, magsmärta och huvudvärk vilka egenvårdsråd kan du ge och när ska barnet till läkare? Akut omhändertagande vid kramper vilka råd på telefon kan du ge

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Efter en bra vårtermin och en underbar sommar har våra kurser åter börjat och universitetet är fyllt av nya och återvända studenter! Vi hälsar våra ca 200 studenter välkomna

Läs mer

Programfolder 2015. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se

Programfolder 2015. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se Programfolder 2015 En resurs för personal som arbetar med barn och unga En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund www.halsokallanfyrbodal.se Vårt uppdrag barnens bästa Så här arbetar vi Hälsokällan

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Biverkningar vid vaccinationer

Biverkningar vid vaccinationer Biverkningar vid vaccinationer Vilka biverkningar ska rapporteras? Nya oväntade biverkningar Mindre vanliga och sällsynta biverkningar (FASS) Sådant som tycks öka i frekvens Sådant som tycks öka i allvarlighetsgrad

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Kraftiga reaktioner i samband med vaccination Erfarenhet från klinik SMI-dagen Umeå 17 oktober 2013

Kraftiga reaktioner i samband med vaccination Erfarenhet från klinik SMI-dagen Umeå 17 oktober 2013 Kraftiga reaktioner i samband med vaccination Erfarenhet från klinik SMI-dagen Umeå 17 oktober 2013 Johan Alm Vaccinationsteamet Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Södersjukhuset Stockholm Henrik 5 mån

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111 www.habilitering.nu/aspergercenter Innehållsförteckning Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till grupper Sid 4 Grupper Diagnosgrupp Sid 5 Grupp

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Hur vanligt är sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När ett barn

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Föräldratelefonen:s verksamhetsberättelse

Föräldratelefonen:s verksamhetsberättelse Föräldratelefonen:s verksamhetsberättelse 2008 Innehållsförteckning Föräldratelefonen en stödtelefon för föräldrar och andra vuxna med bekymmer för barn eller ungdom i sin närhet Hur fungerar Föräldratelefonen?

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Telefonrådgivning om sjuka barn

Telefonrådgivning om sjuka barn Telefonrådgivning om sjuka barn Infektioner, feber, magsmärta och huvudvärk vilka egenvårdsråd kan du ge och när ska barnet till läkare? Akut omhändertagande vid kramper vilka råd på telefon kan du ge

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Claes Sundelin om tidigare erfarenheter av samverkan

Claes Sundelin om tidigare erfarenheter av samverkan 1 (5) Claes Sundelin Claes Sundelin om tidigare erfarenheter av samverkan En av de många faktorer som Claes Sundelin nämnde som avgörande för att samverkan ska fungera är att lägga tid på att bygga upp

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kunskap utveckling inspiration Öka förståelsen och fördjupa dina kunskaper med det senaste inom autismspektrumtillstånd och ADHD! Hot om våld så

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Tystnad är producerad 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk för Folkbildningsnätet.

Tystnad är producerad 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk för Folkbildningsnätet. Studiehandledning Tystnad är producerad 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk för Folkbildningsnätet. Verket är licensierad under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Unported Licens

Läs mer

Framtidens Barn- och ungdomspsykiatri 2011

Framtidens Barn- och ungdomspsykiatri 2011 Framtidens Barn- och ungdomspsykiatri 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 november 2011 TALARE Moderator: Lena Eidevall Örebro Universitet Per Germundsson Helsingborgs stad Thorbjörn Jordansson

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Regler om barnskydd. World Vision Finland

Regler om barnskydd. World Vision Finland Regler om barnskydd World Vision Finland Vi ber att du som vår fadder eller samarbetspartner: Är noggrann med hur du pratar, beter dig och umgås med barn. Vuxnas uppförande bör respektera barn och deras

Läs mer

Tolka och förstå små barn

Tolka och förstå små barn 2013-06-24 13/59 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Skolstyrelsen (motsv) Socialnämnden (motsv) Tolka och förstå små barn BAKGRUND/ SYFTE Den här kursen vänder

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende

Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende ( På Qulan byggs liv Qvinnoqulan började som en liten, ideell mötesplats för kvinnor med beroendebakgrund på Söder i Stockholm. Besökarna började

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till

Läs mer

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 2014-09-12 Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 Innehållsförteckning Definitioner och begrepp Varför en likabehandlingsplan? Vad är diskriminering? Direkt diskriminering Indirekt diskriminering

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer