Innehåll. Den nya Handboken är klar!

Transkript

1 Information från Barnhälsovårdsenheten, tel: , Ansvarig utgivare: Gudrun Skånberg Innehåll Den nya Handboken är klar Beteendestörningar vanligare bland barn till rökare Nya allergiförebyggande råd Vaccinbiverkningar rapporterade Vaccinationsregister BHV-dagar om vaccination Övriga planerade utbildningstillfällen våren 2001 Barns sexuella utveckling Samhällets stöd till misshandlade barn Lästips Barn Här och nu Artiklar ut Läkartidningen Nytt material Aktiva värderingar Våga vara förälder Nästa BHV-blad Bilaga Kikhostebehandling mellan himmel och jord Den nya Handboken är klar! Vi har nu på enheten utarbetat en helt ny upplaga av Metodboken. Som de minnesgoda kommer ihåg, kom den första versionen i Örebro län ut 1972, Metodboken har därefter ändrats och anpassats efter tidens olika krav på innehåll och metoder. Huvudsyftet har hela tiden varit, och är, att den skall fungera som ett stöd i arbetet ute på barnavårdscentralerna, för sjuksköterskor och läkare. Denna nya version har haft Jönköpings läns Handbok som grund, men innehållet har genomgått en omfattande revision och anpassats till lokala förhållanden. En del av innehållet kan således känns igen från tidigare Metodbok, men mycket är också helt nytt. Även innehållets övergripande karaktär har ändrats från att ha varit tämligen kortfattat, lokalt anpassat, till ett i högre grad heltäckande innehåll, något mer som en lärobok. Denna förändring har motiverat namnbyte från Metodbok till Handbok. Med denna nya Handbok vill vi visa på den aktuella utvecklingen inom barnhälsovården. Innehållet presenterar centrala begrepp, men innehåller även sådant som för den erfarna kan vara av mer elementär karaktär. Det finns fler praktiska arbetsförslag, som kan behöva utformas annorlunda till följd av lokala förhållanden och praxis. Vår förhoppning är att boken i sin nya utformning skall svara mot behov och krav från fältverksamheten. Handboken kommer nu successivt att distribueras ut till alla BVC, barnmottagningar etc. När ni har fått den nya Handboken kan ni kasta den gamla Metodboken i papperskorgen! Olika avsnitt har skrivits och granskats av sakkunniga inom flera specialistområden. Vi vill tacka alla våra medförfattare, som alla kommit med värdefulla synpunkter på olika avsnitt i boken. Även i fortsättningen tar vi villigt emot synpunkter och förslag till förbättringar. Handboken blir aldrig 1

2 färdig! För övrigt kommer vi att under år 2001 läsa in alla dokument (f n 177 stycken) som PDF-filer och lägga in dem på Barnhälsovårdens planerade hemsida på landstingets intranät. Vi återkommer med information angående detta. beteendestörning hos barnen oberoende av socialgrupp eller ärftlighet. - Det finns alltså alla skäl i världen att inte röka under graviditet, summerar han. Barnhälsovårdsöverläkare Saxat ur Cancerfondens nyhetsbrev Rökfria barn, oktober 2000: (Artikeln skriven av Lennart Edqvist)= Beteendestörningar vanligare bland barn till rökare Kvinnor som röker under graviditeten får oftare barn med DAMP. Det framgår av den avhandling som barnläkaren Magnus Landgren, Mariestad, lade fram i början av året. Hans studie utgick huvudsakligen från 589 barn som först undersöktes i 6-7-årsåldern. När de var 10 år testades deras förmåga att läsa, skriva och räkna. Sextiotvå av barnen hade någon form av neuropsykiatrisk störning, hälften av dem DAMP och en fjärdedel ADHD. Dessa barn jämfördes i den statistiska analysen med en kontrollgrupp på 51 barn utan DAMP. Det visade sig att 36 procent av barnen med DAMP hade mammor som rökt under graviditeten mot 16 procent i kontrollgruppen. I den statistiska analysen blev rökning en självständig riskfaktor vid sidan av ärftlighet och sociala faktorer. Magnus Landgren konstaterar att kvinnor som röker under graviditeten får barn med lägre födelsevikt och att nikotin är en nervpåverkande substans. Därmed vore det snarast märkligt om rökning inte skulle påverka hjärnans utveckling. Hans studie av barnens beteende när de var tio år visar att sambandet snarast hade förstärkts då. Magnus Landgren anser att både hans och andras forskningsresultat talar för att rökning under graviditet är en sann riskfaktor för Nya allergiförebyggande råd Svenska barnläkarföreningens sektion för barnallergologi har utkommit med delvis nya råd angående allergiförebyggande åtgärder. Kort sammanfattning: Råd till alla 1. Amning är bra för alla barn (men ger inte ett generellt skydd mot allergiutvecklingen). 2. Undvik rökning. 3. God ventilation bör eftersträvas. Råd till högriskfamiljer Med högriskfamilj avses familj där båda föräldrarna har eller har haft mångårig behandlingskrävande allergi, eller där en förälder och ett syskon har eller har haft svår allergisk sjukdom. 1. Vid behov av tillägg de första levnadsmånaderna, kan komjölkshydrolysat (t ex Nutramigen) minska risken för komjölksallergi. Efter 3-4 månaders ålder kan vanliga tillägg prövas. (Komjölkshydrolysat får inte förskrivas med prisnedsättning när det ges i förebyggande syfte. För nedsättning av pris krävs att barnet har en påvisad komjölksproteinintolerans, antingen som klar klinisk reaktion eller ett positivt pricktest eller RAST mot komjölk). 2. Undvik jordnötter under amningstiden. 3. Introduktion av smakportioner enligt gängse rekommendationer från BVC. 4. Pälsbärande djur bör inte anskaffas före 3 års ålder. 2

3 Vaccinbiverkningar rapporterade I Info från Läkemedelsverket 6:2000, framkommer följande: Under 1998 och 1999, inkom sammanlagt drygt 600 biverkningsrapporter rörande vaccination. Antalet per år är lägre än vid jämförelse med åren 1997, då 439 vaccinationsrapporter insändes. Som tidigare avser de allra flesta rapporterna små barn, i åldersgruppen 0-4 år, där 202 resp 101 rapporter inkom under de aktuella åren. Som vanligt är lokala reaktioner den oftast anmälda biverkan och utgör diagnos i hälften av rapporterna. Andra vanliga diagnoser är feber (123 fall), exanthem (44) och urticaria (31). Urticaria kan i vissa fall vara en potentiellt allvarlig reaktion. Därutöver har bland barn ett fall av angioödem rapporterats (ödem lokaliserat till ansikte och hals), hos en 10- årig flicka efter DT inkom tolv rapporter, och 1999 tre rapporter, på HHE (hypoton hyporesponsiv episod). Skillnaden mellan åren betingas sannolikt av att en ny strikt definition tilllämpas sedan När inte samtliga symtom omnämns i rapporten används inte termen HHE. Tillståndet benämns efter vad barnet uppvisat: muskulär hypotoni, frånvaroattacker, cyanos och blekhet. Feberkramper rapporteras sällan, endast fyra fall under de två åren. Kramptillstånd (epileptiska anfall) har bedömts som sannolikt i två fall. Gångrubbning/ataxi har rapporterats i tre fall. Oro/irritation, sömnrubbning har anmälts i fem fall, och därutöver finns det tre fall av ihållande gråt (mer än tre timmar). Oftast anmälda vaccin 1998 var Infanrix med 132 rapporter. Under 1999 var det Pentavac som stod för flest rapporter, med 65 stycken, medan Infanrix då hade 59. Detta torde avspegla hur användningen ändrats under dessa år. MPR-vaccinerna står för 69 rapporter under dessa två år. 21 fall av feber, 20 fall av morbilliliknande sjukdomsbild/exanthem, åtta med urticaria, tre med feberkramper, tre med artralgi/artrit, två med parotit, två med ataxi 3 och ett fall av trombocytopeni, har rapporterats (anm: man finner inte alltid samband!). Läkemedelsverket skriver bl a vidare, att i förhållande till det stora antalet vaccindoser som ges till svenska barn, är rapporterna få. Oväntade och svåra biverkningar rapporteras mycket sällan. Man påpekar emellertid att vårt spontanrapporteringssystem inte alltid lämpar sig för att upptäcka och bekräfta sent uppträdande och ovanliga biverkningar. För att på ett rimligt sätt kunna besvara sådana frågor, vore ett vaccinationsregister av stort värde. Trots spontanrapporteringens begränsningar, framhåller Läkemedelsverket att systemet är ett viktigt instrument för att snabbt få vetskap om misstänkta biverkningar. Barnhälsovården uppmanar till fortsatt vaksamhet och rapportering! Vaccinationsregister! I text-tv kunde man den 9/12 läsa att Smittskyddsinstitutet (SMI) fått godkännande från EU att börja med ett vaccinationsregister. (Anm: De nya vaccinationsrapporterna i BHV-journalen 2000, som ska sändas in till SMI då barnet är 2 resp 6 år gammalt, har en utformning så att de kan utgöra ett underlag till ett vaccinationsregister).

4 BHV-dagar om vaccination Boka redan nu in antingen eftermiddagen den 6 mars eller eftermiddagen den 7 mars i era kalendrar. Då har Barnhälsovården utbildningsdagar om barnvacciner. Barnläkare och professor Leif Gothefors, Umeå, kommer att hålla i dessa utbildningsmoment som har rubriken Varför vaccinerar vi? Övriga planerade utbildningstillfällen våren 2001 Hälsa En salut för livet - Studiedagar gemensamma för mödra- barn- och skolhälsovård, med innehållet hälsa, och hur vi kan samtala om hälsa och lyfta fram det positiva och friska. Charli Eriksson, professor, anställd vid Samhällsmedicinska enheten, föreläser den 6 februari alternativt den14 februari. Föreläsning om det goda samtalet på temat hälsa, av professor Ullabeth Zetterlund, den 13 mars alternativt den 14 mars. Eftermiddagstider vid samtliga fyra utbildningstillfällen. Inbjudan och anmälningsblanketter kommer senare. Avd 35 Information om vårdarbetet på avd 35, preliminärt i vecka 13 alternativt vecka 17. Alkohol Samtal om alkohol på BVC - ett arbetsmaterial från Sundsvall. Den 4 april alternativt 5 april. Gudrun Skånberg BHV-samordnare 4 Barns sexuella utveckling Sexualiteten är en viktig del av ens identitet. Den finns med i vår biologiska utrustning från födseln, och kan ses som ett kraftfält som barnet efter hand går på upptäcktsfärd i, och lär sig mera om. Barnets miljö och det omgivande samhällets aktuella syn på sexualitet påverkar barnets sexuella beteende och utvecklingen av barnets upplevelse av den egna könsidentiteten. Barnet lär sig genom egen erfarenhet vilka beteenden som belönas respektive straffas och vilka beteenden som förväntas av henne/honom. Både flickor och pojkar söker till att börja med lustupplevelser från den egna kroppen. Egen stimulering är ett vanligt beteende hos små barn. Så småningom blir lekar med sexuellt innehåll; att titta på varandras könsorgan, kelas och kramas och smyga undan för de vuxna, en del av barns samspel. Liksom all annan lek är den sexuella leken en del av socialisationsprocessen där barnen kan pröva olika beteenden, lära av varandra och bearbeta olika upplevelser. Barnen får genom leken med andra barn möjlighet till spegling och bekräftelse samtidigt som de lär sig sätta gränser. Föräldrar och det omgivande samhället formar barnets sexualitet och dess sexuella beteende genom förklaringar och förmaningar samt genom ofta omedveten kommunikation. Vägen till den grundläggande könsidentiteten går genom inlärning av ett könsbeteende som betraktas som lämpligt av omgivningen genom imitation, identifikation med för barnet viktiga vuxna, och genom kognitiva inlärningsprocesser. Föräldrarnas synsätt på sexualitet som en normal och naturlig del av livet påverkar deras förhållningssätt mot barnets nyfikenhet, utforskande och experimenterande av sin eget sexualitet. Det som anses vara normalt sexuellt beteende för barn i en familj kan betraktas som icke önskvärt i en annan familj. I vissa familjer t ex kan det finnas formella

5 förbud mot barns sexuella lekar, men de tolereras om de sker avskilt från de vuxna. Studier i Sverige såväl som internationellt indikerar att barn i hemmet och t ex i förskolan visar en mängd olika beteenden som kan kopplas till kropp och sexualitet, t ex att försöka se på när andra klär av sig, visa könsdelar för andra (vuxna eller barn), stimulera sig själv, beröra bröst eller beröra egna könsdelar när andra ser på, men att det är ovanligt med beteenden som liknar sexuella handlingar mellan vuxna. I mötet med föräldrar som ställer frågor runt ett visst sexuellt beteende hos sitt barn är det lämpligt att BVC-personalen ställer frågor som Hur kommer det sig att Du frågar om just detta, Varför tror Du barnet gör så? för att söka de naturliga och kända förklaringar som kan finnas, och för att inte tolka ett naturligt, åldersadekvat beteende som ett tecken på något sjukt. När man skall ta ställning till om beteenden av sexuell karaktär hos barnet bör betraktas som problematiska, med anledning till oro och eventuella professionella insatser, är det viktigt att kartlägga barnets hela situation såsom: familjens situation och klimatet inom familjen hur föräldrarna ser på barnets beteende hur barnet mår generellt hur barnet uppträder i relation till barn och vuxna utanför den egna familjen. Ifall man känner sig osäker på om ett visst beteende, hos ett visst barn, ryms inom ramen för det som anses vara normalt sexuellt beteende bör BVC-personal konsultera BHVpsykologen eller någon annan psykolog med barnkompetens, t ex psykolog på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Carolina David BHV-psykolog Samhällets stöd till misshandlade barn Den 25 oktober hade många möjlighet att höra en föreläsning av Bodil Långberg. Hon är huvudsekreterare för kommittén mot barnmisshandel. Kommittén har ett omfattande uppdrag och under studiedagen redogjorde Bodil för det arbete som gjorts och de frågor som nu diskuteras. Ett delbetänkande har redan kommit och slutbetänkandet kommer under våren. Utredningen ska definiera begreppet barnmisshandel. Det är en central uppgift och en nödvändig väg för att skapa större samsyn i dessa frågor. De ska även beskriva den faktiska utvecklingen av barnmisshandel och söka förklaringar till denna. Under dagen fokuserades ett av uppdragen - samverkansformer mellan de olika inblandade instanserna, och hur man kan avlägsna hinder för detta arbete. Utredningen ser över och kartlägger behov som finns hos olika verksamheter som möter misshandlade barn. Man kommer att uppmärksamma hälso- och sjukvård, socialtjänsten, förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Polis och åklagare har uppmärksammats i delbetänkandet, Barnmisshandel. - Polis och åklagarnas handläggningstider och arbetsmetoder. SOU 2000:42. Uppdraget omfattar också att utforma strategier för det förebyggande arbetet. Barn som lever i riskmiljö är inte nödvändigtvis utsatta för misshandel men kräver speciell uppmärksamhet. I huvudbetänkandet kommer man att ta upp bl a situationen för barn till unga föräldrar, barn till psykiskt sjuka föräldrar och invandrarbarn. Vi inom barnhälsovården har mött en av kommitténs utåtriktade aktiviteter genom Föräldraboken som har delats ut i en mycket stor upplaga. Ytterligare exemplar finns här på Barnhälsovårdsenheten. Den kommer att översättas till åtta språk och den somaliska versionen är klar. En annan aktivitet är riktad till skolan, bl a har många skolbarn fått en CDskiva som är gjord av Ayo och Petter med en 5

6 text som syftar till att informera och stärka barnen. Ytterligare aktiviteter planeras. Länsgruppen för frågor som rör barn som riskerar att fara illa har utvärderat dagen. Vi kan konstatera att Bodil Långberg var en otroligt uppskattad föreläsare och många har utryckt respekt för kommitténs omfattande arbete och tyckt att det är bra att veta mer om den kunskapsutveckling som nu sker och de planer som finns. Vi kan också konstatera att det finns en önskan om ytterligare studiedagar som når olika yrkesgrupper samtidigt. Det finns många frågor och förslag på ämnen som man vill ha ytterligare kunskaper om. Länsgruppen undersöker nu möjligheterna att återkomma med ett nytt erbjudande nästa år. Gunilla Skarped Socionom Lästips Barn Här och nu Boken kom nu under hösten och är en redogörelse för barnpolitiken i Sverige med utgångspunkt från FN:s konvention om barnets rättigheter. Boken tar upp många aspekter på barns situation i dagens Sverige och redogör även för behov och planerade insatser. Den tar också upp många fakta om barnfamiljen och behandlar också stödet i föräldraskapet. Boken har ett särskilt avsnitt som behandlar arbetet med att förverkliga barnkonventionen i Sverige och den nationella strategin som finns. I detta sammanhang redogörs också för de synpunkter regeringen har fått på sin andra rapport till FN:s barnkommitté. Barns och ungdomars situation förändras hela tiden utifrån de förändringar som finns i omvärlden. Man menar därför att det finns anledning för regeringen att med regelbundna mellanrum beskriva barnets situation och den bedrivna barnpolitiken för att ge underlag för en bred diskussion om barnfrågor. Boken kostar 75 kr + moms. Den har beteckningen Regeringens skrivelse 1999/2000:137, och beställs genom: Riksdagens tryckeriexpedition Stockholm Tfn Fax Gunilla Skarped Artiklar ur Läkartidningen Nr 41 Besvären minskar men astman växer sällan bort i vuxen ålder - barn med astma följdes under ett år (Kjellman B, Gustafsson P M) Astma och allergi i skolan - riktlinjer med bred förankring (Borres M, Rinné-Ljungkvist L, Bråkenhielm G, Abrahamsson G, Fabricius T, Hååg C, Andersson B, Foucard T, Andersson B) Tidig diagnos och tidiga insatser förbättrar prognosen för barn med autism - synpunkter på MFR-dokumentet om barnhälsovård (Nordin-Olson E, Kierkegaard A, Andersson L) Svar på ovanstående: Ej styrkt att screening för autism ger resultat (Sundelin C) Trädgårdsmästarna och den viktiga konferensen (Johansson M) Nr 42 Ensidigt tänkande inom barnpsykiatrin - helhetsbilden av barnet i familjen riskerar att förloras (Kihlbom M) Uppemot flickor i Sverige beräknas vara i riskzonen - bred kamp mot kvinnlig könsstympning (Olsson I) Ett av de största världshälsoproblemen rörande flickor och kvinnor (Holst R-M) Förebyggande arbetet oerhört viktigt (Olsson I) 6

7 Nr 43 Det goda samtalet (Karlberg L) Nr 44 Smärtlindring för spädbarn - översikt över randomiserade studier (Axelsson I) Nr 45 Fetalt alkoholsyndrom - onödigt lidande som inte blivit ovanligare (Strömland K) Slå vakt om vaccinationen mot mässling! (Ljungman P) Nr 47 Läkemedel eller enureslarm kan hjälpa fler barn till torra nätter (Bengtsson B, Wassén C) Blåsdysfunktion ofta orsak till terapiresistent sängvätning (Mattsson S) Nr 48 BCG-vaccination - kontrovers och kompromiss (Petrini B) Tuberkulos åter ett hot (Rutqvist A, Boman G, Ekdahl K, Hoffner S, Julander I, Larsson L O, Ridell M) Det finns brister inom den svenska tuberkulosvården (Romanus V, Julander I, Blom-Bülow B, Larsson L O, Normann B, Boman G) Gudrun Skånberg Nytt material Aktiva värderingar - Övningar Ett pedagogiskt material, anpassat till föräldragrupper. Syftet är att bli medveten om egna attityder och värderingar. Bakom metoden finns en tro på individens förmåga att påverka sin egen livssituation. Värderingsövningar förekommer, för att få igång en givande diskussion där allas åsikter bemöts med respekt. Materialet innehåller ett trettiotal övningar som presenteras med en övning per sida. Det är ett komplement till den tidigare utgivna Parförhållande och föräldraskap, (Marie-Anne Ervér, Örebro läns landsting, 1996). Häftet omfattar 36 sidor och är spiralbundet i A4-format. Det kostar 100 kr inkl moms och porto. Materialet Parförhållande och föräldraskap i föräldragrupper - Aktiva värderingar - Övningar kan beställas från: Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting Box Örebro Tel: , fax: Gudrun Skånberg Våga vara förälder En video från utvecklingsenheten i Habo. I vardagssituationer i småbarnsåldern visas tydligt, och kommenteras, bra och dåliga sätt att hantera konflikter. Exempel på teman som finns med är: millimeterrättvisa, mutor och belöning, vikten av att bli sedd, att välja själv, jag blir så arg. Videon tar tolv minuter och kan användas i slutet av första året eller litet senare. Finns att låna hos BHV-enheten som vanligt. Gudrun Skånberg 7

8 Nästa BHV-blad Nästa nummer kommer i mars. Bidrag är välkomna senast den 1 mars. God Jul och Gott Nytt År önskar BHV-bladsredaktionen 8