Innehåll. Den nya Handboken är klar!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Den nya Handboken är klar!"

Transkript

1 Information från Barnhälsovårdsenheten, tel: , Ansvarig utgivare: Gudrun Skånberg Innehåll Den nya Handboken är klar Beteendestörningar vanligare bland barn till rökare Nya allergiförebyggande råd Vaccinbiverkningar rapporterade Vaccinationsregister BHV-dagar om vaccination Övriga planerade utbildningstillfällen våren 2001 Barns sexuella utveckling Samhällets stöd till misshandlade barn Lästips Barn Här och nu Artiklar ut Läkartidningen Nytt material Aktiva värderingar Våga vara förälder Nästa BHV-blad Bilaga Kikhostebehandling mellan himmel och jord Den nya Handboken är klar! Vi har nu på enheten utarbetat en helt ny upplaga av Metodboken. Som de minnesgoda kommer ihåg, kom den första versionen i Örebro län ut 1972, Metodboken har därefter ändrats och anpassats efter tidens olika krav på innehåll och metoder. Huvudsyftet har hela tiden varit, och är, att den skall fungera som ett stöd i arbetet ute på barnavårdscentralerna, för sjuksköterskor och läkare. Denna nya version har haft Jönköpings läns Handbok som grund, men innehållet har genomgått en omfattande revision och anpassats till lokala förhållanden. En del av innehållet kan således känns igen från tidigare Metodbok, men mycket är också helt nytt. Även innehållets övergripande karaktär har ändrats från att ha varit tämligen kortfattat, lokalt anpassat, till ett i högre grad heltäckande innehåll, något mer som en lärobok. Denna förändring har motiverat namnbyte från Metodbok till Handbok. Med denna nya Handbok vill vi visa på den aktuella utvecklingen inom barnhälsovården. Innehållet presenterar centrala begrepp, men innehåller även sådant som för den erfarna kan vara av mer elementär karaktär. Det finns fler praktiska arbetsförslag, som kan behöva utformas annorlunda till följd av lokala förhållanden och praxis. Vår förhoppning är att boken i sin nya utformning skall svara mot behov och krav från fältverksamheten. Handboken kommer nu successivt att distribueras ut till alla BVC, barnmottagningar etc. När ni har fått den nya Handboken kan ni kasta den gamla Metodboken i papperskorgen! Olika avsnitt har skrivits och granskats av sakkunniga inom flera specialistområden. Vi vill tacka alla våra medförfattare, som alla kommit med värdefulla synpunkter på olika avsnitt i boken. Även i fortsättningen tar vi villigt emot synpunkter och förslag till förbättringar. Handboken blir aldrig 1

2 färdig! För övrigt kommer vi att under år 2001 läsa in alla dokument (f n 177 stycken) som PDF-filer och lägga in dem på Barnhälsovårdens planerade hemsida på landstingets intranät. Vi återkommer med information angående detta. beteendestörning hos barnen oberoende av socialgrupp eller ärftlighet. - Det finns alltså alla skäl i världen att inte röka under graviditet, summerar han. Barnhälsovårdsöverläkare Saxat ur Cancerfondens nyhetsbrev Rökfria barn, oktober 2000: (Artikeln skriven av Lennart Edqvist)= Beteendestörningar vanligare bland barn till rökare Kvinnor som röker under graviditeten får oftare barn med DAMP. Det framgår av den avhandling som barnläkaren Magnus Landgren, Mariestad, lade fram i början av året. Hans studie utgick huvudsakligen från 589 barn som först undersöktes i 6-7-årsåldern. När de var 10 år testades deras förmåga att läsa, skriva och räkna. Sextiotvå av barnen hade någon form av neuropsykiatrisk störning, hälften av dem DAMP och en fjärdedel ADHD. Dessa barn jämfördes i den statistiska analysen med en kontrollgrupp på 51 barn utan DAMP. Det visade sig att 36 procent av barnen med DAMP hade mammor som rökt under graviditeten mot 16 procent i kontrollgruppen. I den statistiska analysen blev rökning en självständig riskfaktor vid sidan av ärftlighet och sociala faktorer. Magnus Landgren konstaterar att kvinnor som röker under graviditeten får barn med lägre födelsevikt och att nikotin är en nervpåverkande substans. Därmed vore det snarast märkligt om rökning inte skulle påverka hjärnans utveckling. Hans studie av barnens beteende när de var tio år visar att sambandet snarast hade förstärkts då. Magnus Landgren anser att både hans och andras forskningsresultat talar för att rökning under graviditet är en sann riskfaktor för Nya allergiförebyggande råd Svenska barnläkarföreningens sektion för barnallergologi har utkommit med delvis nya råd angående allergiförebyggande åtgärder. Kort sammanfattning: Råd till alla 1. Amning är bra för alla barn (men ger inte ett generellt skydd mot allergiutvecklingen). 2. Undvik rökning. 3. God ventilation bör eftersträvas. Råd till högriskfamiljer Med högriskfamilj avses familj där båda föräldrarna har eller har haft mångårig behandlingskrävande allergi, eller där en förälder och ett syskon har eller har haft svår allergisk sjukdom. 1. Vid behov av tillägg de första levnadsmånaderna, kan komjölkshydrolysat (t ex Nutramigen) minska risken för komjölksallergi. Efter 3-4 månaders ålder kan vanliga tillägg prövas. (Komjölkshydrolysat får inte förskrivas med prisnedsättning när det ges i förebyggande syfte. För nedsättning av pris krävs att barnet har en påvisad komjölksproteinintolerans, antingen som klar klinisk reaktion eller ett positivt pricktest eller RAST mot komjölk). 2. Undvik jordnötter under amningstiden. 3. Introduktion av smakportioner enligt gängse rekommendationer från BVC. 4. Pälsbärande djur bör inte anskaffas före 3 års ålder. 2

3 Vaccinbiverkningar rapporterade I Info från Läkemedelsverket 6:2000, framkommer följande: Under 1998 och 1999, inkom sammanlagt drygt 600 biverkningsrapporter rörande vaccination. Antalet per år är lägre än vid jämförelse med åren 1997, då 439 vaccinationsrapporter insändes. Som tidigare avser de allra flesta rapporterna små barn, i åldersgruppen 0-4 år, där 202 resp 101 rapporter inkom under de aktuella åren. Som vanligt är lokala reaktioner den oftast anmälda biverkan och utgör diagnos i hälften av rapporterna. Andra vanliga diagnoser är feber (123 fall), exanthem (44) och urticaria (31). Urticaria kan i vissa fall vara en potentiellt allvarlig reaktion. Därutöver har bland barn ett fall av angioödem rapporterats (ödem lokaliserat till ansikte och hals), hos en 10- årig flicka efter DT inkom tolv rapporter, och 1999 tre rapporter, på HHE (hypoton hyporesponsiv episod). Skillnaden mellan åren betingas sannolikt av att en ny strikt definition tilllämpas sedan När inte samtliga symtom omnämns i rapporten används inte termen HHE. Tillståndet benämns efter vad barnet uppvisat: muskulär hypotoni, frånvaroattacker, cyanos och blekhet. Feberkramper rapporteras sällan, endast fyra fall under de två åren. Kramptillstånd (epileptiska anfall) har bedömts som sannolikt i två fall. Gångrubbning/ataxi har rapporterats i tre fall. Oro/irritation, sömnrubbning har anmälts i fem fall, och därutöver finns det tre fall av ihållande gråt (mer än tre timmar). Oftast anmälda vaccin 1998 var Infanrix med 132 rapporter. Under 1999 var det Pentavac som stod för flest rapporter, med 65 stycken, medan Infanrix då hade 59. Detta torde avspegla hur användningen ändrats under dessa år. MPR-vaccinerna står för 69 rapporter under dessa två år. 21 fall av feber, 20 fall av morbilliliknande sjukdomsbild/exanthem, åtta med urticaria, tre med feberkramper, tre med artralgi/artrit, två med parotit, två med ataxi 3 och ett fall av trombocytopeni, har rapporterats (anm: man finner inte alltid samband!). Läkemedelsverket skriver bl a vidare, att i förhållande till det stora antalet vaccindoser som ges till svenska barn, är rapporterna få. Oväntade och svåra biverkningar rapporteras mycket sällan. Man påpekar emellertid att vårt spontanrapporteringssystem inte alltid lämpar sig för att upptäcka och bekräfta sent uppträdande och ovanliga biverkningar. För att på ett rimligt sätt kunna besvara sådana frågor, vore ett vaccinationsregister av stort värde. Trots spontanrapporteringens begränsningar, framhåller Läkemedelsverket att systemet är ett viktigt instrument för att snabbt få vetskap om misstänkta biverkningar. Barnhälsovården uppmanar till fortsatt vaksamhet och rapportering! Vaccinationsregister! I text-tv kunde man den 9/12 läsa att Smittskyddsinstitutet (SMI) fått godkännande från EU att börja med ett vaccinationsregister. (Anm: De nya vaccinationsrapporterna i BHV-journalen 2000, som ska sändas in till SMI då barnet är 2 resp 6 år gammalt, har en utformning så att de kan utgöra ett underlag till ett vaccinationsregister).

4 BHV-dagar om vaccination Boka redan nu in antingen eftermiddagen den 6 mars eller eftermiddagen den 7 mars i era kalendrar. Då har Barnhälsovården utbildningsdagar om barnvacciner. Barnläkare och professor Leif Gothefors, Umeå, kommer att hålla i dessa utbildningsmoment som har rubriken Varför vaccinerar vi? Övriga planerade utbildningstillfällen våren 2001 Hälsa En salut för livet - Studiedagar gemensamma för mödra- barn- och skolhälsovård, med innehållet hälsa, och hur vi kan samtala om hälsa och lyfta fram det positiva och friska. Charli Eriksson, professor, anställd vid Samhällsmedicinska enheten, föreläser den 6 februari alternativt den14 februari. Föreläsning om det goda samtalet på temat hälsa, av professor Ullabeth Zetterlund, den 13 mars alternativt den 14 mars. Eftermiddagstider vid samtliga fyra utbildningstillfällen. Inbjudan och anmälningsblanketter kommer senare. Avd 35 Information om vårdarbetet på avd 35, preliminärt i vecka 13 alternativt vecka 17. Alkohol Samtal om alkohol på BVC - ett arbetsmaterial från Sundsvall. Den 4 april alternativt 5 april. Gudrun Skånberg BHV-samordnare 4 Barns sexuella utveckling Sexualiteten är en viktig del av ens identitet. Den finns med i vår biologiska utrustning från födseln, och kan ses som ett kraftfält som barnet efter hand går på upptäcktsfärd i, och lär sig mera om. Barnets miljö och det omgivande samhällets aktuella syn på sexualitet påverkar barnets sexuella beteende och utvecklingen av barnets upplevelse av den egna könsidentiteten. Barnet lär sig genom egen erfarenhet vilka beteenden som belönas respektive straffas och vilka beteenden som förväntas av henne/honom. Både flickor och pojkar söker till att börja med lustupplevelser från den egna kroppen. Egen stimulering är ett vanligt beteende hos små barn. Så småningom blir lekar med sexuellt innehåll; att titta på varandras könsorgan, kelas och kramas och smyga undan för de vuxna, en del av barns samspel. Liksom all annan lek är den sexuella leken en del av socialisationsprocessen där barnen kan pröva olika beteenden, lära av varandra och bearbeta olika upplevelser. Barnen får genom leken med andra barn möjlighet till spegling och bekräftelse samtidigt som de lär sig sätta gränser. Föräldrar och det omgivande samhället formar barnets sexualitet och dess sexuella beteende genom förklaringar och förmaningar samt genom ofta omedveten kommunikation. Vägen till den grundläggande könsidentiteten går genom inlärning av ett könsbeteende som betraktas som lämpligt av omgivningen genom imitation, identifikation med för barnet viktiga vuxna, och genom kognitiva inlärningsprocesser. Föräldrarnas synsätt på sexualitet som en normal och naturlig del av livet påverkar deras förhållningssätt mot barnets nyfikenhet, utforskande och experimenterande av sin eget sexualitet. Det som anses vara normalt sexuellt beteende för barn i en familj kan betraktas som icke önskvärt i en annan familj. I vissa familjer t ex kan det finnas formella

5 förbud mot barns sexuella lekar, men de tolereras om de sker avskilt från de vuxna. Studier i Sverige såväl som internationellt indikerar att barn i hemmet och t ex i förskolan visar en mängd olika beteenden som kan kopplas till kropp och sexualitet, t ex att försöka se på när andra klär av sig, visa könsdelar för andra (vuxna eller barn), stimulera sig själv, beröra bröst eller beröra egna könsdelar när andra ser på, men att det är ovanligt med beteenden som liknar sexuella handlingar mellan vuxna. I mötet med föräldrar som ställer frågor runt ett visst sexuellt beteende hos sitt barn är det lämpligt att BVC-personalen ställer frågor som Hur kommer det sig att Du frågar om just detta, Varför tror Du barnet gör så? för att söka de naturliga och kända förklaringar som kan finnas, och för att inte tolka ett naturligt, åldersadekvat beteende som ett tecken på något sjukt. När man skall ta ställning till om beteenden av sexuell karaktär hos barnet bör betraktas som problematiska, med anledning till oro och eventuella professionella insatser, är det viktigt att kartlägga barnets hela situation såsom: familjens situation och klimatet inom familjen hur föräldrarna ser på barnets beteende hur barnet mår generellt hur barnet uppträder i relation till barn och vuxna utanför den egna familjen. Ifall man känner sig osäker på om ett visst beteende, hos ett visst barn, ryms inom ramen för det som anses vara normalt sexuellt beteende bör BVC-personal konsultera BHVpsykologen eller någon annan psykolog med barnkompetens, t ex psykolog på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Carolina David BHV-psykolog Samhällets stöd till misshandlade barn Den 25 oktober hade många möjlighet att höra en föreläsning av Bodil Långberg. Hon är huvudsekreterare för kommittén mot barnmisshandel. Kommittén har ett omfattande uppdrag och under studiedagen redogjorde Bodil för det arbete som gjorts och de frågor som nu diskuteras. Ett delbetänkande har redan kommit och slutbetänkandet kommer under våren. Utredningen ska definiera begreppet barnmisshandel. Det är en central uppgift och en nödvändig väg för att skapa större samsyn i dessa frågor. De ska även beskriva den faktiska utvecklingen av barnmisshandel och söka förklaringar till denna. Under dagen fokuserades ett av uppdragen - samverkansformer mellan de olika inblandade instanserna, och hur man kan avlägsna hinder för detta arbete. Utredningen ser över och kartlägger behov som finns hos olika verksamheter som möter misshandlade barn. Man kommer att uppmärksamma hälso- och sjukvård, socialtjänsten, förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Polis och åklagare har uppmärksammats i delbetänkandet, Barnmisshandel. - Polis och åklagarnas handläggningstider och arbetsmetoder. SOU 2000:42. Uppdraget omfattar också att utforma strategier för det förebyggande arbetet. Barn som lever i riskmiljö är inte nödvändigtvis utsatta för misshandel men kräver speciell uppmärksamhet. I huvudbetänkandet kommer man att ta upp bl a situationen för barn till unga föräldrar, barn till psykiskt sjuka föräldrar och invandrarbarn. Vi inom barnhälsovården har mött en av kommitténs utåtriktade aktiviteter genom Föräldraboken som har delats ut i en mycket stor upplaga. Ytterligare exemplar finns här på Barnhälsovårdsenheten. Den kommer att översättas till åtta språk och den somaliska versionen är klar. En annan aktivitet är riktad till skolan, bl a har många skolbarn fått en CDskiva som är gjord av Ayo och Petter med en 5

6 text som syftar till att informera och stärka barnen. Ytterligare aktiviteter planeras. Länsgruppen för frågor som rör barn som riskerar att fara illa har utvärderat dagen. Vi kan konstatera att Bodil Långberg var en otroligt uppskattad föreläsare och många har utryckt respekt för kommitténs omfattande arbete och tyckt att det är bra att veta mer om den kunskapsutveckling som nu sker och de planer som finns. Vi kan också konstatera att det finns en önskan om ytterligare studiedagar som når olika yrkesgrupper samtidigt. Det finns många frågor och förslag på ämnen som man vill ha ytterligare kunskaper om. Länsgruppen undersöker nu möjligheterna att återkomma med ett nytt erbjudande nästa år. Gunilla Skarped Socionom Lästips Barn Här och nu Boken kom nu under hösten och är en redogörelse för barnpolitiken i Sverige med utgångspunkt från FN:s konvention om barnets rättigheter. Boken tar upp många aspekter på barns situation i dagens Sverige och redogör även för behov och planerade insatser. Den tar också upp många fakta om barnfamiljen och behandlar också stödet i föräldraskapet. Boken har ett särskilt avsnitt som behandlar arbetet med att förverkliga barnkonventionen i Sverige och den nationella strategin som finns. I detta sammanhang redogörs också för de synpunkter regeringen har fått på sin andra rapport till FN:s barnkommitté. Barns och ungdomars situation förändras hela tiden utifrån de förändringar som finns i omvärlden. Man menar därför att det finns anledning för regeringen att med regelbundna mellanrum beskriva barnets situation och den bedrivna barnpolitiken för att ge underlag för en bred diskussion om barnfrågor. Boken kostar 75 kr + moms. Den har beteckningen Regeringens skrivelse 1999/2000:137, och beställs genom: Riksdagens tryckeriexpedition Stockholm Tfn Fax Gunilla Skarped Artiklar ur Läkartidningen Nr 41 Besvären minskar men astman växer sällan bort i vuxen ålder - barn med astma följdes under ett år (Kjellman B, Gustafsson P M) Astma och allergi i skolan - riktlinjer med bred förankring (Borres M, Rinné-Ljungkvist L, Bråkenhielm G, Abrahamsson G, Fabricius T, Hååg C, Andersson B, Foucard T, Andersson B) Tidig diagnos och tidiga insatser förbättrar prognosen för barn med autism - synpunkter på MFR-dokumentet om barnhälsovård (Nordin-Olson E, Kierkegaard A, Andersson L) Svar på ovanstående: Ej styrkt att screening för autism ger resultat (Sundelin C) Trädgårdsmästarna och den viktiga konferensen (Johansson M) Nr 42 Ensidigt tänkande inom barnpsykiatrin - helhetsbilden av barnet i familjen riskerar att förloras (Kihlbom M) Uppemot flickor i Sverige beräknas vara i riskzonen - bred kamp mot kvinnlig könsstympning (Olsson I) Ett av de största världshälsoproblemen rörande flickor och kvinnor (Holst R-M) Förebyggande arbetet oerhört viktigt (Olsson I) 6

7 Nr 43 Det goda samtalet (Karlberg L) Nr 44 Smärtlindring för spädbarn - översikt över randomiserade studier (Axelsson I) Nr 45 Fetalt alkoholsyndrom - onödigt lidande som inte blivit ovanligare (Strömland K) Slå vakt om vaccinationen mot mässling! (Ljungman P) Nr 47 Läkemedel eller enureslarm kan hjälpa fler barn till torra nätter (Bengtsson B, Wassén C) Blåsdysfunktion ofta orsak till terapiresistent sängvätning (Mattsson S) Nr 48 BCG-vaccination - kontrovers och kompromiss (Petrini B) Tuberkulos åter ett hot (Rutqvist A, Boman G, Ekdahl K, Hoffner S, Julander I, Larsson L O, Ridell M) Det finns brister inom den svenska tuberkulosvården (Romanus V, Julander I, Blom-Bülow B, Larsson L O, Normann B, Boman G) Gudrun Skånberg Nytt material Aktiva värderingar - Övningar Ett pedagogiskt material, anpassat till föräldragrupper. Syftet är att bli medveten om egna attityder och värderingar. Bakom metoden finns en tro på individens förmåga att påverka sin egen livssituation. Värderingsövningar förekommer, för att få igång en givande diskussion där allas åsikter bemöts med respekt. Materialet innehåller ett trettiotal övningar som presenteras med en övning per sida. Det är ett komplement till den tidigare utgivna Parförhållande och föräldraskap, (Marie-Anne Ervér, Örebro läns landsting, 1996). Häftet omfattar 36 sidor och är spiralbundet i A4-format. Det kostar 100 kr inkl moms och porto. Materialet Parförhållande och föräldraskap i föräldragrupper - Aktiva värderingar - Övningar kan beställas från: Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting Box Örebro Tel: , fax: Gudrun Skånberg Våga vara förälder En video från utvecklingsenheten i Habo. I vardagssituationer i småbarnsåldern visas tydligt, och kommenteras, bra och dåliga sätt att hantera konflikter. Exempel på teman som finns med är: millimeterrättvisa, mutor och belöning, vikten av att bli sedd, att välja själv, jag blir så arg. Videon tar tolv minuter och kan användas i slutet av första året eller litet senare. Finns att låna hos BHV-enheten som vanligt. Gudrun Skånberg 7

8 Nästa BHV-blad Nästa nummer kommer i mars. Bidrag är välkomna senast den 1 mars. God Jul och Gott Nytt År önskar BHV-bladsredaktionen 8

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Inbjudan till SMI-dag

Inbjudan till SMI-dag Inbjudan till SMI-dag TUBERKULOS 15 juni 2006 Smittskyddsinstitutet (SMI) arrangerar torsdagen den 15 juni 2006, en temadag om Tuberkulos. De senaste två åren har antalet nya fall av tuberkulos ökat med

Läs mer

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Efter en bra vårtermin och en underbar sommar har våra kurser åter börjat och universitetet är fyllt av nya och återvända studenter! Vi hälsar våra ca 200 studenter välkomna

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Att samverka när barn och unga misstänks fara illa Om sekretess, anmälningsplikt, socialnämndens utredningar och metoder för bra samverkan

Att samverka när barn och unga misstänks fara illa Om sekretess, anmälningsplikt, socialnämndens utredningar och metoder för bra samverkan 2014-12-19 15/36 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Skolstyrelsen (motsv) Socialnämnden (motsv) Landstinget Om sekretess, anmälningsplikt, socialnämndens utredningar

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Information från Barnhälsovårdsenheten, tel: 019-6027037, barnhalsovarden@orebroll.se Ansvarig utgivare: Gudrun Skånberg

Information från Barnhälsovårdsenheten, tel: 019-6027037, barnhalsovarden@orebroll.se Ansvarig utgivare: Gudrun Skånberg Information från Barnhälsovårdsenheten, tel: 019-6027037, barnhalsovarden@orebroll.se Ansvarig utgivare: Innehåll BHVsystem... 1 Hälsovårdsansvar för 6-åringarna... 1 Screening för biotinidasbrist... 2

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef Vår vision: På vår förskola

Läs mer

Preventiva insatser Utsatta barn

Preventiva insatser Utsatta barn Preventiva insatser Utsatta barn En konferens som hjälper dig att se och agera! Inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 januari 2012 TALARE Utbildare & konsult Halmstads kommun Anders Gustafsson

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Telefonrådgivning om sjuka barn

Telefonrådgivning om sjuka barn Telefonrådgivning om sjuka barn Infektioner, feber, magsmärta och huvudvärk vilka egenvårdsråd kan du ge och när ska barnet till läkare? Akut omhändertagande vid kramper vilka råd på telefon kan du ge

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Båda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats.

Båda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats. 1 (5) Under projekt Barnintroduktions gång har föräldrastödsverksamhet genomförts i Strömsunds och Bergs kommuner, dessutom har projektet tagit del av arbetet med den föräldragrupp som Familjecentralen

Läs mer

Programfolder 2014. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se

Programfolder 2014. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se Programfolder 2014 En resurs för personal som arbetar med barns och ungas hälsa samt rättigheter. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund www.halsokallanfyrbodal.se Hälsokällan - en verksamhet

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Programfolder 2015. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se

Programfolder 2015. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se Programfolder 2015 En resurs för personal som arbetar med barn och unga En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund www.halsokallanfyrbodal.se Vårt uppdrag barnens bästa Så här arbetar vi Hälsokällan

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Biverkningar vid vaccinationer

Biverkningar vid vaccinationer Biverkningar vid vaccinationer Vilka biverkningar ska rapporteras? Nya oväntade biverkningar Mindre vanliga och sällsynta biverkningar (FASS) Sådant som tycks öka i frekvens Sådant som tycks öka i allvarlighetsgrad

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111 www.habilitering.nu/aspergercenter Innehållsförteckning Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till grupper Sid 4 Grupper Diagnosgrupp Sid 5 Grupp

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013 Välkomna till Uppstart av Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013 Välkomna till Uppstart av VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Carina Eliason, utvecklingsledare

Läs mer

Kraftiga reaktioner i samband med vaccination Erfarenhet från klinik SMI-dagen Umeå 17 oktober 2013

Kraftiga reaktioner i samband med vaccination Erfarenhet från klinik SMI-dagen Umeå 17 oktober 2013 Kraftiga reaktioner i samband med vaccination Erfarenhet från klinik SMI-dagen Umeå 17 oktober 2013 Johan Alm Vaccinationsteamet Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Södersjukhuset Stockholm Henrik 5 mån

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barnkonventionen i föräldrastöd Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv

Läs mer

När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen. Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld

När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen. Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld Folkhälsomyndigheten, 2014 Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Stärk barnets rättigheter och delaktighet Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I Stockholms län bor idag

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Föräldratelefonen:s verksamhetsberättelse

Föräldratelefonen:s verksamhetsberättelse Föräldratelefonen:s verksamhetsberättelse 2008 Innehållsförteckning Föräldratelefonen en stödtelefon för föräldrar och andra vuxna med bekymmer för barn eller ungdom i sin närhet Hur fungerar Föräldratelefonen?

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer