Innehåll. Den nya Handboken är klar!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Den nya Handboken är klar!"

Transkript

1 Information från Barnhälsovårdsenheten, tel: , Ansvarig utgivare: Gudrun Skånberg Innehåll Den nya Handboken är klar Beteendestörningar vanligare bland barn till rökare Nya allergiförebyggande råd Vaccinbiverkningar rapporterade Vaccinationsregister BHV-dagar om vaccination Övriga planerade utbildningstillfällen våren 2001 Barns sexuella utveckling Samhällets stöd till misshandlade barn Lästips Barn Här och nu Artiklar ut Läkartidningen Nytt material Aktiva värderingar Våga vara förälder Nästa BHV-blad Bilaga Kikhostebehandling mellan himmel och jord Den nya Handboken är klar! Vi har nu på enheten utarbetat en helt ny upplaga av Metodboken. Som de minnesgoda kommer ihåg, kom den första versionen i Örebro län ut 1972, Metodboken har därefter ändrats och anpassats efter tidens olika krav på innehåll och metoder. Huvudsyftet har hela tiden varit, och är, att den skall fungera som ett stöd i arbetet ute på barnavårdscentralerna, för sjuksköterskor och läkare. Denna nya version har haft Jönköpings läns Handbok som grund, men innehållet har genomgått en omfattande revision och anpassats till lokala förhållanden. En del av innehållet kan således känns igen från tidigare Metodbok, men mycket är också helt nytt. Även innehållets övergripande karaktär har ändrats från att ha varit tämligen kortfattat, lokalt anpassat, till ett i högre grad heltäckande innehåll, något mer som en lärobok. Denna förändring har motiverat namnbyte från Metodbok till Handbok. Med denna nya Handbok vill vi visa på den aktuella utvecklingen inom barnhälsovården. Innehållet presenterar centrala begrepp, men innehåller även sådant som för den erfarna kan vara av mer elementär karaktär. Det finns fler praktiska arbetsförslag, som kan behöva utformas annorlunda till följd av lokala förhållanden och praxis. Vår förhoppning är att boken i sin nya utformning skall svara mot behov och krav från fältverksamheten. Handboken kommer nu successivt att distribueras ut till alla BVC, barnmottagningar etc. När ni har fått den nya Handboken kan ni kasta den gamla Metodboken i papperskorgen! Olika avsnitt har skrivits och granskats av sakkunniga inom flera specialistområden. Vi vill tacka alla våra medförfattare, som alla kommit med värdefulla synpunkter på olika avsnitt i boken. Även i fortsättningen tar vi villigt emot synpunkter och förslag till förbättringar. Handboken blir aldrig 1

2 färdig! För övrigt kommer vi att under år 2001 läsa in alla dokument (f n 177 stycken) som PDF-filer och lägga in dem på Barnhälsovårdens planerade hemsida på landstingets intranät. Vi återkommer med information angående detta. beteendestörning hos barnen oberoende av socialgrupp eller ärftlighet. - Det finns alltså alla skäl i världen att inte röka under graviditet, summerar han. Barnhälsovårdsöverläkare Saxat ur Cancerfondens nyhetsbrev Rökfria barn, oktober 2000: (Artikeln skriven av Lennart Edqvist)= Beteendestörningar vanligare bland barn till rökare Kvinnor som röker under graviditeten får oftare barn med DAMP. Det framgår av den avhandling som barnläkaren Magnus Landgren, Mariestad, lade fram i början av året. Hans studie utgick huvudsakligen från 589 barn som först undersöktes i 6-7-årsåldern. När de var 10 år testades deras förmåga att läsa, skriva och räkna. Sextiotvå av barnen hade någon form av neuropsykiatrisk störning, hälften av dem DAMP och en fjärdedel ADHD. Dessa barn jämfördes i den statistiska analysen med en kontrollgrupp på 51 barn utan DAMP. Det visade sig att 36 procent av barnen med DAMP hade mammor som rökt under graviditeten mot 16 procent i kontrollgruppen. I den statistiska analysen blev rökning en självständig riskfaktor vid sidan av ärftlighet och sociala faktorer. Magnus Landgren konstaterar att kvinnor som röker under graviditeten får barn med lägre födelsevikt och att nikotin är en nervpåverkande substans. Därmed vore det snarast märkligt om rökning inte skulle påverka hjärnans utveckling. Hans studie av barnens beteende när de var tio år visar att sambandet snarast hade förstärkts då. Magnus Landgren anser att både hans och andras forskningsresultat talar för att rökning under graviditet är en sann riskfaktor för Nya allergiförebyggande råd Svenska barnläkarföreningens sektion för barnallergologi har utkommit med delvis nya råd angående allergiförebyggande åtgärder. Kort sammanfattning: Råd till alla 1. Amning är bra för alla barn (men ger inte ett generellt skydd mot allergiutvecklingen). 2. Undvik rökning. 3. God ventilation bör eftersträvas. Råd till högriskfamiljer Med högriskfamilj avses familj där båda föräldrarna har eller har haft mångårig behandlingskrävande allergi, eller där en förälder och ett syskon har eller har haft svår allergisk sjukdom. 1. Vid behov av tillägg de första levnadsmånaderna, kan komjölkshydrolysat (t ex Nutramigen) minska risken för komjölksallergi. Efter 3-4 månaders ålder kan vanliga tillägg prövas. (Komjölkshydrolysat får inte förskrivas med prisnedsättning när det ges i förebyggande syfte. För nedsättning av pris krävs att barnet har en påvisad komjölksproteinintolerans, antingen som klar klinisk reaktion eller ett positivt pricktest eller RAST mot komjölk). 2. Undvik jordnötter under amningstiden. 3. Introduktion av smakportioner enligt gängse rekommendationer från BVC. 4. Pälsbärande djur bör inte anskaffas före 3 års ålder. 2

3 Vaccinbiverkningar rapporterade I Info från Läkemedelsverket 6:2000, framkommer följande: Under 1998 och 1999, inkom sammanlagt drygt 600 biverkningsrapporter rörande vaccination. Antalet per år är lägre än vid jämförelse med åren 1997, då 439 vaccinationsrapporter insändes. Som tidigare avser de allra flesta rapporterna små barn, i åldersgruppen 0-4 år, där 202 resp 101 rapporter inkom under de aktuella åren. Som vanligt är lokala reaktioner den oftast anmälda biverkan och utgör diagnos i hälften av rapporterna. Andra vanliga diagnoser är feber (123 fall), exanthem (44) och urticaria (31). Urticaria kan i vissa fall vara en potentiellt allvarlig reaktion. Därutöver har bland barn ett fall av angioödem rapporterats (ödem lokaliserat till ansikte och hals), hos en 10- årig flicka efter DT inkom tolv rapporter, och 1999 tre rapporter, på HHE (hypoton hyporesponsiv episod). Skillnaden mellan åren betingas sannolikt av att en ny strikt definition tilllämpas sedan När inte samtliga symtom omnämns i rapporten används inte termen HHE. Tillståndet benämns efter vad barnet uppvisat: muskulär hypotoni, frånvaroattacker, cyanos och blekhet. Feberkramper rapporteras sällan, endast fyra fall under de två åren. Kramptillstånd (epileptiska anfall) har bedömts som sannolikt i två fall. Gångrubbning/ataxi har rapporterats i tre fall. Oro/irritation, sömnrubbning har anmälts i fem fall, och därutöver finns det tre fall av ihållande gråt (mer än tre timmar). Oftast anmälda vaccin 1998 var Infanrix med 132 rapporter. Under 1999 var det Pentavac som stod för flest rapporter, med 65 stycken, medan Infanrix då hade 59. Detta torde avspegla hur användningen ändrats under dessa år. MPR-vaccinerna står för 69 rapporter under dessa två år. 21 fall av feber, 20 fall av morbilliliknande sjukdomsbild/exanthem, åtta med urticaria, tre med feberkramper, tre med artralgi/artrit, två med parotit, två med ataxi 3 och ett fall av trombocytopeni, har rapporterats (anm: man finner inte alltid samband!). Läkemedelsverket skriver bl a vidare, att i förhållande till det stora antalet vaccindoser som ges till svenska barn, är rapporterna få. Oväntade och svåra biverkningar rapporteras mycket sällan. Man påpekar emellertid att vårt spontanrapporteringssystem inte alltid lämpar sig för att upptäcka och bekräfta sent uppträdande och ovanliga biverkningar. För att på ett rimligt sätt kunna besvara sådana frågor, vore ett vaccinationsregister av stort värde. Trots spontanrapporteringens begränsningar, framhåller Läkemedelsverket att systemet är ett viktigt instrument för att snabbt få vetskap om misstänkta biverkningar. Barnhälsovården uppmanar till fortsatt vaksamhet och rapportering! Vaccinationsregister! I text-tv kunde man den 9/12 läsa att Smittskyddsinstitutet (SMI) fått godkännande från EU att börja med ett vaccinationsregister. (Anm: De nya vaccinationsrapporterna i BHV-journalen 2000, som ska sändas in till SMI då barnet är 2 resp 6 år gammalt, har en utformning så att de kan utgöra ett underlag till ett vaccinationsregister).

4 BHV-dagar om vaccination Boka redan nu in antingen eftermiddagen den 6 mars eller eftermiddagen den 7 mars i era kalendrar. Då har Barnhälsovården utbildningsdagar om barnvacciner. Barnläkare och professor Leif Gothefors, Umeå, kommer att hålla i dessa utbildningsmoment som har rubriken Varför vaccinerar vi? Övriga planerade utbildningstillfällen våren 2001 Hälsa En salut för livet - Studiedagar gemensamma för mödra- barn- och skolhälsovård, med innehållet hälsa, och hur vi kan samtala om hälsa och lyfta fram det positiva och friska. Charli Eriksson, professor, anställd vid Samhällsmedicinska enheten, föreläser den 6 februari alternativt den14 februari. Föreläsning om det goda samtalet på temat hälsa, av professor Ullabeth Zetterlund, den 13 mars alternativt den 14 mars. Eftermiddagstider vid samtliga fyra utbildningstillfällen. Inbjudan och anmälningsblanketter kommer senare. Avd 35 Information om vårdarbetet på avd 35, preliminärt i vecka 13 alternativt vecka 17. Alkohol Samtal om alkohol på BVC - ett arbetsmaterial från Sundsvall. Den 4 april alternativt 5 april. Gudrun Skånberg BHV-samordnare 4 Barns sexuella utveckling Sexualiteten är en viktig del av ens identitet. Den finns med i vår biologiska utrustning från födseln, och kan ses som ett kraftfält som barnet efter hand går på upptäcktsfärd i, och lär sig mera om. Barnets miljö och det omgivande samhällets aktuella syn på sexualitet påverkar barnets sexuella beteende och utvecklingen av barnets upplevelse av den egna könsidentiteten. Barnet lär sig genom egen erfarenhet vilka beteenden som belönas respektive straffas och vilka beteenden som förväntas av henne/honom. Både flickor och pojkar söker till att börja med lustupplevelser från den egna kroppen. Egen stimulering är ett vanligt beteende hos små barn. Så småningom blir lekar med sexuellt innehåll; att titta på varandras könsorgan, kelas och kramas och smyga undan för de vuxna, en del av barns samspel. Liksom all annan lek är den sexuella leken en del av socialisationsprocessen där barnen kan pröva olika beteenden, lära av varandra och bearbeta olika upplevelser. Barnen får genom leken med andra barn möjlighet till spegling och bekräftelse samtidigt som de lär sig sätta gränser. Föräldrar och det omgivande samhället formar barnets sexualitet och dess sexuella beteende genom förklaringar och förmaningar samt genom ofta omedveten kommunikation. Vägen till den grundläggande könsidentiteten går genom inlärning av ett könsbeteende som betraktas som lämpligt av omgivningen genom imitation, identifikation med för barnet viktiga vuxna, och genom kognitiva inlärningsprocesser. Föräldrarnas synsätt på sexualitet som en normal och naturlig del av livet påverkar deras förhållningssätt mot barnets nyfikenhet, utforskande och experimenterande av sin eget sexualitet. Det som anses vara normalt sexuellt beteende för barn i en familj kan betraktas som icke önskvärt i en annan familj. I vissa familjer t ex kan det finnas formella

5 förbud mot barns sexuella lekar, men de tolereras om de sker avskilt från de vuxna. Studier i Sverige såväl som internationellt indikerar att barn i hemmet och t ex i förskolan visar en mängd olika beteenden som kan kopplas till kropp och sexualitet, t ex att försöka se på när andra klär av sig, visa könsdelar för andra (vuxna eller barn), stimulera sig själv, beröra bröst eller beröra egna könsdelar när andra ser på, men att det är ovanligt med beteenden som liknar sexuella handlingar mellan vuxna. I mötet med föräldrar som ställer frågor runt ett visst sexuellt beteende hos sitt barn är det lämpligt att BVC-personalen ställer frågor som Hur kommer det sig att Du frågar om just detta, Varför tror Du barnet gör så? för att söka de naturliga och kända förklaringar som kan finnas, och för att inte tolka ett naturligt, åldersadekvat beteende som ett tecken på något sjukt. När man skall ta ställning till om beteenden av sexuell karaktär hos barnet bör betraktas som problematiska, med anledning till oro och eventuella professionella insatser, är det viktigt att kartlägga barnets hela situation såsom: familjens situation och klimatet inom familjen hur föräldrarna ser på barnets beteende hur barnet mår generellt hur barnet uppträder i relation till barn och vuxna utanför den egna familjen. Ifall man känner sig osäker på om ett visst beteende, hos ett visst barn, ryms inom ramen för det som anses vara normalt sexuellt beteende bör BVC-personal konsultera BHVpsykologen eller någon annan psykolog med barnkompetens, t ex psykolog på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Carolina David BHV-psykolog Samhällets stöd till misshandlade barn Den 25 oktober hade många möjlighet att höra en föreläsning av Bodil Långberg. Hon är huvudsekreterare för kommittén mot barnmisshandel. Kommittén har ett omfattande uppdrag och under studiedagen redogjorde Bodil för det arbete som gjorts och de frågor som nu diskuteras. Ett delbetänkande har redan kommit och slutbetänkandet kommer under våren. Utredningen ska definiera begreppet barnmisshandel. Det är en central uppgift och en nödvändig väg för att skapa större samsyn i dessa frågor. De ska även beskriva den faktiska utvecklingen av barnmisshandel och söka förklaringar till denna. Under dagen fokuserades ett av uppdragen - samverkansformer mellan de olika inblandade instanserna, och hur man kan avlägsna hinder för detta arbete. Utredningen ser över och kartlägger behov som finns hos olika verksamheter som möter misshandlade barn. Man kommer att uppmärksamma hälso- och sjukvård, socialtjänsten, förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Polis och åklagare har uppmärksammats i delbetänkandet, Barnmisshandel. - Polis och åklagarnas handläggningstider och arbetsmetoder. SOU 2000:42. Uppdraget omfattar också att utforma strategier för det förebyggande arbetet. Barn som lever i riskmiljö är inte nödvändigtvis utsatta för misshandel men kräver speciell uppmärksamhet. I huvudbetänkandet kommer man att ta upp bl a situationen för barn till unga föräldrar, barn till psykiskt sjuka föräldrar och invandrarbarn. Vi inom barnhälsovården har mött en av kommitténs utåtriktade aktiviteter genom Föräldraboken som har delats ut i en mycket stor upplaga. Ytterligare exemplar finns här på Barnhälsovårdsenheten. Den kommer att översättas till åtta språk och den somaliska versionen är klar. En annan aktivitet är riktad till skolan, bl a har många skolbarn fått en CDskiva som är gjord av Ayo och Petter med en 5

6 text som syftar till att informera och stärka barnen. Ytterligare aktiviteter planeras. Länsgruppen för frågor som rör barn som riskerar att fara illa har utvärderat dagen. Vi kan konstatera att Bodil Långberg var en otroligt uppskattad föreläsare och många har utryckt respekt för kommitténs omfattande arbete och tyckt att det är bra att veta mer om den kunskapsutveckling som nu sker och de planer som finns. Vi kan också konstatera att det finns en önskan om ytterligare studiedagar som når olika yrkesgrupper samtidigt. Det finns många frågor och förslag på ämnen som man vill ha ytterligare kunskaper om. Länsgruppen undersöker nu möjligheterna att återkomma med ett nytt erbjudande nästa år. Gunilla Skarped Socionom Lästips Barn Här och nu Boken kom nu under hösten och är en redogörelse för barnpolitiken i Sverige med utgångspunkt från FN:s konvention om barnets rättigheter. Boken tar upp många aspekter på barns situation i dagens Sverige och redogör även för behov och planerade insatser. Den tar också upp många fakta om barnfamiljen och behandlar också stödet i föräldraskapet. Boken har ett särskilt avsnitt som behandlar arbetet med att förverkliga barnkonventionen i Sverige och den nationella strategin som finns. I detta sammanhang redogörs också för de synpunkter regeringen har fått på sin andra rapport till FN:s barnkommitté. Barns och ungdomars situation förändras hela tiden utifrån de förändringar som finns i omvärlden. Man menar därför att det finns anledning för regeringen att med regelbundna mellanrum beskriva barnets situation och den bedrivna barnpolitiken för att ge underlag för en bred diskussion om barnfrågor. Boken kostar 75 kr + moms. Den har beteckningen Regeringens skrivelse 1999/2000:137, och beställs genom: Riksdagens tryckeriexpedition Stockholm Tfn Fax Gunilla Skarped Artiklar ur Läkartidningen Nr 41 Besvären minskar men astman växer sällan bort i vuxen ålder - barn med astma följdes under ett år (Kjellman B, Gustafsson P M) Astma och allergi i skolan - riktlinjer med bred förankring (Borres M, Rinné-Ljungkvist L, Bråkenhielm G, Abrahamsson G, Fabricius T, Hååg C, Andersson B, Foucard T, Andersson B) Tidig diagnos och tidiga insatser förbättrar prognosen för barn med autism - synpunkter på MFR-dokumentet om barnhälsovård (Nordin-Olson E, Kierkegaard A, Andersson L) Svar på ovanstående: Ej styrkt att screening för autism ger resultat (Sundelin C) Trädgårdsmästarna och den viktiga konferensen (Johansson M) Nr 42 Ensidigt tänkande inom barnpsykiatrin - helhetsbilden av barnet i familjen riskerar att förloras (Kihlbom M) Uppemot flickor i Sverige beräknas vara i riskzonen - bred kamp mot kvinnlig könsstympning (Olsson I) Ett av de största världshälsoproblemen rörande flickor och kvinnor (Holst R-M) Förebyggande arbetet oerhört viktigt (Olsson I) 6

7 Nr 43 Det goda samtalet (Karlberg L) Nr 44 Smärtlindring för spädbarn - översikt över randomiserade studier (Axelsson I) Nr 45 Fetalt alkoholsyndrom - onödigt lidande som inte blivit ovanligare (Strömland K) Slå vakt om vaccinationen mot mässling! (Ljungman P) Nr 47 Läkemedel eller enureslarm kan hjälpa fler barn till torra nätter (Bengtsson B, Wassén C) Blåsdysfunktion ofta orsak till terapiresistent sängvätning (Mattsson S) Nr 48 BCG-vaccination - kontrovers och kompromiss (Petrini B) Tuberkulos åter ett hot (Rutqvist A, Boman G, Ekdahl K, Hoffner S, Julander I, Larsson L O, Ridell M) Det finns brister inom den svenska tuberkulosvården (Romanus V, Julander I, Blom-Bülow B, Larsson L O, Normann B, Boman G) Gudrun Skånberg Nytt material Aktiva värderingar - Övningar Ett pedagogiskt material, anpassat till föräldragrupper. Syftet är att bli medveten om egna attityder och värderingar. Bakom metoden finns en tro på individens förmåga att påverka sin egen livssituation. Värderingsövningar förekommer, för att få igång en givande diskussion där allas åsikter bemöts med respekt. Materialet innehåller ett trettiotal övningar som presenteras med en övning per sida. Det är ett komplement till den tidigare utgivna Parförhållande och föräldraskap, (Marie-Anne Ervér, Örebro läns landsting, 1996). Häftet omfattar 36 sidor och är spiralbundet i A4-format. Det kostar 100 kr inkl moms och porto. Materialet Parförhållande och föräldraskap i föräldragrupper - Aktiva värderingar - Övningar kan beställas från: Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting Box Örebro Tel: , fax: Gudrun Skånberg Våga vara förälder En video från utvecklingsenheten i Habo. I vardagssituationer i småbarnsåldern visas tydligt, och kommenteras, bra och dåliga sätt att hantera konflikter. Exempel på teman som finns med är: millimeterrättvisa, mutor och belöning, vikten av att bli sedd, att välja själv, jag blir så arg. Videon tar tolv minuter och kan användas i slutet av första året eller litet senare. Finns att låna hos BHV-enheten som vanligt. Gudrun Skånberg 7

8 Nästa BHV-blad Nästa nummer kommer i mars. Bidrag är välkomna senast den 1 mars. God Jul och Gott Nytt År önskar BHV-bladsredaktionen 8

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

moderaterna SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI

moderaterna SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI moderaterna SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI Interpellation om alkoholskador under graviditeten LANDS I INGT T SÖRMLAND Hälso-och sjukvårdslandstingsrådet Fredrik Lundgren Ank.den 2015-11-09 Dnr f 2...

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

1 januari (HSL 2 g )

1 januari (HSL 2 g ) 1 januari 2010 Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet

Barnvaccinationsprogrammet Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler

Läs mer

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Konsultation med BVC och elevhälsa

Konsultation med BVC och elevhälsa Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67 Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98 och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Lillåns förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen 1-5 år Ansvariga

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården 11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården PUNK-handboken NATIONELL NIVÅ Lagar, föreskrifter, allmänna råd och dokument. 1. Hälsoundersökningar inom Barnhälsovården, SOSFS, 1991:8 2. Föräldrabalk,

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Frågor och svar om sängvätning

Frågor och svar om sängvätning Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2-3 års åldern, i regel tidigare på dagen än på natten.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef Vår vision: På vår förskola

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 FörskolanVillekulla Avdelning Masken Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola och fritidshem a för planen All personal på

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Hälsofrämjande förstärkta hembesök Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete

Läs mer