*Exempel på aktivitet är seminarium, föreläsning, producentträff, fältvandring, kurs och enskild rådgivning.

Transkript

1 IP Egenrevision 2015 F IP Sigill Frukt och Grönt F 1 F 1.1 Miljöhusesyn, energibesparande åtgärder & kompetenskrav Miljöhusesyn ska årligen genomföras. KP a) årligen gå igenom de avsnitt i Miljöhusesynen som direkt berör företagets certifierade verksamhet, inkl. avsnittet om arbetsmiljö. b) kunna uppvisa en daterad och signerad åtgärdsplan. F 1.2 F?retaget ska regelbundet styrka och uppdatera sin kompetens inom n?got av IP SIGILLs k?rnomr?den: livsmedels?kerhet, djuromsorg och milj?. Arbetsmilj??r ocks? ett omr?de d?r styrkande av kompetens kan ske. VERIFIERINGSKRAV a) delta i någon form av aktivitet* minst vartannat år, alternativt uppvisa att man tagit aktiv del av annan kompetenshöjande information b) kunna uppvisa dokumentation som visar på deltagande. Undantag på dokumentkrav för de som är anslutna till mejeri eller är kontraktsodlare och som deltar i aktiviteter via mejeri eller kontraktsgivare. Vid kontakt med förening ska denna kunna uppge de aktiviteter som anordnats och vilka producenter som deltagit i dessa. *Exempel på aktivitet är seminarium, föreläsning, producentträff, fältvandring, kurs och enskild rådgivning. F 1.3 En energikartläggning ska göras. a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens årliga direkta energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja samt ev. andra drivmedel och bränslen för företagets verksamhet. b) identifiera områden där energibesparingar kan göras. c) revidera kartläggningen vartannat år. GÄLLER ENDAST: Bär Frukt Friland Potatis F 1.4 Företagets energianvändning ska dokumenteras fortlöpande och en energianalys med tillhörande åtgärdsplan ska upprättas. KP. Gäller Växthus och Svamp. a) kunna uppvisa dokument med regelbundna noteringar av energiförbrukning fördelat på de i företaget förekommande energislagen. Längsta intervall mellan noteringar får vara högst fyra veckor alternativt en kalendermånad. Underlag från leverantör godkänns som dokumentation.

2 b) kunna beskriva hur energisituationen analyserats.

3 c) kunna uppvisa en åtgärdsplan där möjligheten att minska mängden fossil energi och möjliga åtgärder för energieffektivisering ska ingå. Se stödmaterial på sök på "energikartläggning"! F 1.5 Energianvändningen bör utgöras av minst 80 % förnybar energi* på årsbasis eller av högst 2,5 kwh/m2 fossil energi per odlingsvecka. REKOMMENDATION. GÄLLER ENDAST VÄXTHUS Företaget bör visa att ett av följande alternativ uppfylls: - Energianvändningen sammantaget (uppvärmning, belysning, kylning, tillverkning av CO2 samt drift) utgörs till 80 % av förnybar energi på årsbasis. - Fossil energi uppgår till högst 2,5 kwh per m2 och odlingsvecka i genomsnitt under kulturtiden (t.ex. kallväxthus). * Med förnybar energi menas vattenkraft, vindkraft, solenergi och biobränsle men spillvärme och nordisk elmix där kärnkraftsproducerad el ingår är här också godtagbart. F 1.6 Uppvärmda växthus bör vara utrustade med energiväv eller plastfolie när odling sker under perioden 15/10-1/4. REKOMMENDATION. GÄLLER ENDAST VÄXTHUS. Företaget bör: a) kunna beskriva att väv eller plastfolie används. Undantag gäller för dubbelmaterialhus. F 2 F 2.1 Nöd- & olycksfallsberedskap I alla företag ska det finnas skriftliga rutiner för åtgärder vid nöd- eller olycksfall* (en beredskapsplan). Det ska också finnas en situationsplan som beskriver var viktiga objekt är belägna. På alla företag ska finnas: a) en larmlista** b) en situationsplan med beskrivning som visar var följande objekt finns: - tankar och oljecisterner - kemikalieförråd - påfyllningsplats för spruta (t.ex. biobädd) - kyllager - lagringsplats för explosiva ämnen - gastuber - huvudströmbrytare - anslutningsdon till reservelverk - brandsläckare/brandpost eller släckvatten - samlingsplats vid fara - första hjälpen-utrustning - utrymningsvägar för djur och människor i händelse av brand. c) Säkerhetsdatablad för kemiska produkter ska vara samlade på ett ordnat sätt. (Se också specifika regler för växtskyddsmedel 10.14FG) d) larmlista och situationsplan ska vara kända av alla på företaget och finnas lätt tillgängliga och/eller vara anslagna på väl synlig plats. e) Alla rutiner/- instruktioner ska vara skrivna på ett språk som förstås av de anställda. *Exempelvis personskador, hastig sjukdom, brand, utsläpp av kemikalier, elavbrott, sabotage. F 3 F 3.1 Spårbarhet/särhållning Livsmedel som säljs från eller köps in till företaget avseende produktslag, mängd och leveransdatum, ska kunna spåras till mottagaren. TVÄR

4 Företaget ska för den certifierade produktionen: a) kunna uppvisa dokumentation med vars hjälp produkterna kan spåras till mottagaren. Den ska innehålla information om produktslag, mängd, leveransdatum och till vilken juridisk person leveransen skett. b) spara dokumentationen i minst 5 år. F 3.2 IP SIGILL-råvaror/-produkter ska kunna identifieras som IP SIGILL när de lämnar gården/företaget. a) försäkra sig om att råvaror, som säljs som IP SIGILL-certifierade, ska vara identifierade med IP-nummer i medföljande dokumentation eller genom permanenta arrangemang med mottagare/kund. Svamp som säljs som IP SIGILL-certifierad och oförädlad till konsument bör vara märkta med Svenskt Sigill-märket med IP-nummer på förpackningsemballaget. F 3.3 Rutiner för att särhålla IP SIGILL-råvaror/produkter ska finnas om parallellproduktion förekommer. a) kunna uppvisa skriftliga rutiner. b) kunna redogöra för hur särhållningsrutinerna efterföljs. c) kunna uppvisa dokumentation om mängderna producerad respektive såld certifierad vara. d) använda särskiljbara sorter; färg, form, storlek, etc vid parallellodling om det finns risk för sammanblandning. Med parallellproduktion avses samtidig produktion av lika råvaror i primärproduktionen, där endast en del av den producerade volymen är certifierad enligt IP SIGILL. Exempel på lämpliga särhållningsrutiner vid växtodling är att skiften skördas vid olika tidpunkter och att grödorna lagras i separata utrymmen. F 3.4 F 3.5 F 3.6 Registrerade IP SIGILL-produkter ska vara spårbara tillbaka till produktionsplatsen där de har odlats. kunna uppvisa ett dokumenterat system för spårbarhet som möjligör att produkten kan spåras tillbaka till produktionsplatsen; företag, gård, packeri, etc. Dokumenterade rutiner som visar hur produkter kan återkallas ska finnas. a) Företaget ska ha en återkallelseplan som visar hur en produkt kan återkallas på eget intiativ eller till följd av myndigheternas krav. b) Om produkterna säljs genom en försäljningsorganisation, ska organisationens plan även omfatta spårbarhet till den enskilde leverantören. Företaget ska årligen bedöma livsmedelsrisker för alla produkter som ingår i certifieringen. Riskbedömningen ska omfatta hela produktionskedjan fram till och med leveransfärdig produkt eller till den punkt då mottagaren övertar produktansvaret. KP Riskbedömningen skall vara dokumenterad och kan utgå från generell mall för riskanalys, t.ex. enligt det stödmaterial som Sigill Kvalitetssystem tillhandahåller (riskanalysen i stödmaterialet täcker in alla kontrollpunkter om livsmedelsäkerhet som finns i Frukt&grönt-handboken). Riskbedömningen skall anpassas till företagets förutsättningar och om man använder en generell mall för riskanalys ska nödvändiga kompletteringar göras skriftligt. Riskbedömningen ska täcka alla arbets-moment och -situationer, insatsvaror, t.ex. gödsel- och växtskyddsmedel, material samt redskap och hjälpmedel och lokaler, som används i produktionen. Åtgärdar som vidtagits för att åtgärda eller förebygga identifierade risker ska dokumenteras. Den årlig genomgången och uppdateringen av riskanalysen ska bekräftas skriftligt med datum och signatur av ansvarig person.

5 F 4 F 4.1 F 4.2 F 5 F 5.1 Ordning & reda samt skadedjursbekämpning Ordning och reda ska råda. a) ge ett ordnat och strukturerat intryck. b) förvara utrustning/material som används i verksamheten på deras avsedda platser. c) upprätta särskilda platser för hantering och förvaring av avfall. Ett aktivt förebyggande arbete mot förekomst av skadedjur ska finnas. TVÄR a) förse öppningar med skydd för att förhindra att fåglar/gnagare tar sig in till utrymmen där foder/ livsmedel förvaras eller hanteras. b) skriftligen dokumentera skadedjursbekämpning som utförs och ange förekomst av skadedjur, vilka medel som används och var (kartskiss), datum för utförd åtgärd och av vem detta görs. T c) städa undan spill av produkter som kan bli föda åt skadedjur. Avfall Allt avfall ska hanteras och lagras så att förorening och smittspridning förhindras. a) tillse att allt avfall omhändertas av kommunen eller av annan godkänd mottagare. b) föra journal över typ och mängd av farligt avfall* som uppstår på företaget. c) kunna uppvisa kvitton/fakturor eller avfallsjournal som visar att farligt avfall har avyttrats på ett godkänt sätt. d) nyttja tillgängliga retur- och återvinningssystem enligt kommunens riktlinjer. e) tillse att överblivna läkemedelsrester, sprutor och kanyler destrueras på ett säkert sätt. * Med farligt avfall avses spillolja och uttjänta oljefilter, torkdukar eller annat upptorkningsmaterial förorenat med olja, batterier, lösningsmedel, lack och färgrester, alla emballage med rester av miljöfarliga ämnen, lysrör, glödlampor, lågenergilampor och termometrar, impregnerat virke, rivningsavfall innehållande asbest, PCB eller kvicksilver, uttjänta fordon, kasserade kylar/frysar och annan utrustning som innehåller CFC, HCFC eller HCF, elskrot samt smittförande avfall. F 5.2 Det ska finnas goda rutiner för hygienisk hantering av det avfall som uppstår i den dagliga hanteringen av färska produkter. Kasserade produkter och annat avfall som kan medföra hygienrisk ska hållas avskilt från färska produkter. Kärl för förvaring av avfall ska vara täckta. Utrymmen där avfall hanteras ska regelbundet rengöras efter ett fastställt städschema och vid behov desinficeras. F 6 F 6.1 Etiska grundvärderingar - GMO, biologisk mångfald, avloppsslam & avel Genmodifierat utsäde, plantmaterial och foder får ej användas i företagets verksamhet.* KP a) inte hantera/odla GMO-gröda inom företaget (förbudet avser hela företagets verksamhet). b) inte köpa in foder innehållande GMO (förbudet avser hela företagets verksamhet). c) kunna uppvisa fakturor eller leveranssedlar på inköpt utsäde, plantmaterial och foder.** *Undantaget är produkter som tillverkas i slutna system, t.ex. vitaminer eller oavsiktling inblandning under 0,9%. Enligt EG-förordningen nr 1829/2003 accepteras oavsiktlig

6 eller tekniskt oundviklig inblandning under 0,9%, under förutsättning att företaget har vidtagit åtgärder för att förhindra sammanblandning. **Leveranssedlar, eller annan foderdokumentation ska kunna uppvisas som visar att GMO inte blandats in i fodret. Se producentpärm eller F 6.2 En beskrivning över hur man tar tillvara och utvecklar företagets natur- och kulturvärden bör finnas REK Företaget bör: a) beskriva hur man tar till vara och utvecklar förutsättningarna för artrikedom och ekologisk infrastruktur, sk vårdbiotoper. Hänsyn ska tas till företagets (gårdens) lokala förutsättningar. Finns en skötselplan så uppfylls kravet. b) ge exempel på åtgärder som kan öka den biologiska mångfalden på gården som restaurering och skötsel av ängs- och betesmarker, anläggande av våtmarker eller viltåkrar, sprutfria zoner samt busk- och trädplanteringar i slättbygd. Det finns också en mängd mindre åtgärder som att sätta upp fågelholkar, spara rishögar på lämpliga platser, så in blommande örter i åkerkanter eller lägga ut halmbalar som boplatser åt humlor och vilda bin. För mer tips och instruktioner om olika åtgärder för främjande av den biologisk mångfalden se producentpärm. F 6.3 Avloppsslam från reningsverk ska inte användas a) avstå från spridning av avloppsslam i växtföljd med certifierade grödor. b) avstå att gödsla skiften med avloppsslam på mjölkgårdar där foder odlas till certifierade djur (Svensk Mjölks policy). OBS! Lagkraven för slamspridning går inte lika långt som Sigill-reglerna. I IP SIGILL gäller vid inträde, nyarrende eller köp av mark en karenstid på minst tre år före skörd efter spridning av avloppsslam. F 6.4 Belgisk blå-boskap eller dess korsningar får inte hållas på företaget. KP F 7 F 7.1 Karta över gården och platsens historia Det ska finnas en karta som visar var företagets certifierade verksamhet bedrivs. GÄLLER ENDAST: Bär, Frukt, Friland, Potatis Företaget ska ha en aktuell karta (t.ex. blockkarta) med information/markering om: a) produktionsplatser: - bruknings-/gårdscentrum, växthus, packlokal - växtodlingsskifte/odlingskvarter - beten, betesmark b) miljökänsliga objekt(skyddsobjekt) - öppet vatten (vattendrag som är vattenförande hela året)*

7 - skyddszon vid vattendrag

8 - platser som omfattas av åtgärder för biologisk mångfald** - vattentäkter (även inom 12 m på grannens areal) - dammar och märgelhål. De beteckningar/ namn som anges på kartan ska överensstämma med uppgifter i odlingsplan, odlingsjournaler och journaler för utförd växtskyddsbehandling. ** Exempel på åtgärder för biologisk mångfald kan vara anlagda viltåkrar eller våtmarker, naturbetesmarker, sprutfria kantzoner etc. F 7.2 Det ska göras en riskbedömning för varje ny, tillkommande produktionsplats samt för befintliga platser om förutsättningar och omständigheter för produktion där har förändrats. Företaget ska kunna visa en dokumenterad riskbedömning där man tagit hänsyn till risker för - livsmedelssäkerhet - miljö Det ska framgå av bedömningen att den omfattar - tidigare verksamhet på platsen och - den nya verksamhetens påverkan på angränsande produktion och omgivande miljö. Finns det tvivel om platsens lämplighet måste man förvissa sig om den är lämplig eller inte, t.ex genom kompletterande analys av jord. Observera risker för höga halter av kadmium i rotfrukter och brödspannmål; vete, havre. Om en produktionsplats bedöms som olämplig för verksamheten, ska företaget avstå från att ta den i bruk. Se stödmaterial. F 7.3 Säkerhetsavstånd ska finnas till vägar vid odling av grödor som har ätliga delar ovan mark.gäller ENDAST: Bär, Frukt, Friland a) hålla avstånd på 50 meter till Europaväg. b) hålla avstånd på minst 20 meter till riksväg (väg med 1- eller 2-siffrigt nummer). c) vid nyplantering av frukt kan mindre avstånd tillåtas om tillräckligt tät och hög skyddshäck eller liknande finns. Undantag vid odling av konservärt, men inte andra ärtväxter som odlas för direktkonsumtion t.ex.sockerärt, bönor, etc. F 7.4 Skyddshäckar eller annan skyddande barriär bör finnas mot angränsande vägar. REK Vid anläggning av skyddande barriär/ skyddshäck ska hänsyn tas till avstånd till produkt, skördemetod, avstånd till väg, vägens beskaffenhet, trafiktäthet etc. F 8 F 8.1 Växtnäring & journalföring All mark som ingår i växtföljden där certifierad produktion sker ska grundkarteras. (Undantag om enbart naturbeteskött produceras på gården). GÄLLER ENDAST: Bär, Frukt, Friland, Potatis Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) genomföra en grundkartering, minst vart 10:e år. b) uppvisa värden för ph, P-AL, K-AL och Mg-AL. Alternativt kan för fält över 3 ha 1 prov/ha tas ut med punktkarteringsmetoden. För fält under 3 ha kan ytkartering eller linjekartering med minst 1 prov/3 ha väljas. För

9 specialgrödor är det tillåtet att använda andra provtagnings- och analysmetoder.* Undantag från regeln gäller i högst 2 år för ny mark som ingår i certifieringen. Det är tillåtet att dela upp karteringen över 5 år, dvs. hela arealen ska vara karterad inom en femårsperiod. Vissa arealer undantas kravet på markkartering; vid extensiv produktion på exempelvis utmarker, ogödslad mark och på tillfälliga arrenden. Läs gärna Rapporten Riktlinjer för gödsling och kalkning ( för mer information. *Notera att om det finns ett kalkbehov är jordart och mullhalt två faktorer som påverkar hur mycket kalk som måste tillsättas. En jordarts- och mullhaltsanalys är då att rekommendera. Detta är också ett krav för att erhålla stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet. Se Jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007:42.f F 8.2 Kväveinnehållet (ammoniumkväve) i urin och flytgödsel ska fastställas minst en gång vart femte år.* Företaget ska för flytgödsel som sprids på mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) kunna uppvisa dokumentation med information om innehåll av ammoniumkväve. b) spara resultatet från analysen i minst 5 år. Kväveanalys kan göras på laboratorium eller med en enklare metod i fält genom att använda en kväveburk. Kontakta din växtodlingsrådgivare för mer information alternativt lån av "Kväveburk". *Kväveanalys av flytgödsel ingår som ett krav om man erhåller stöd för Miljöskyddsåtgärder inom Landsbygdsprogrammet. Se Jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007:42. F 8.3 En växtodlings- och gödslingsplan för kommande säsong ska vara upprättad före växtodlingssäsongens början. KP. GÄLLER ENDAST: Frukt, Bär, Friland, Potatis Företaget ska upprätta en växtodlings- och gödslingsplan för all odlingsmark som ingår i den certifierade verksamheten. OBS! Tvärvillkor i känsliga områden där tillförsel av kväve ska begränsas så att den inte överstiger grödans behov. F 8.4 Växtodlings- och gödslingsplanen ska vara tillräckligt detaljerad så att det framgår att tillförd mängd gödselmedel anpassats till grödans behov och platsens förutsättningar. GÄLLER ENDAST: Frukt, Bär, Friland, Potatis Växtodlings-/gödselplanen ska innehålla följande uppgifter per skifte/ odlingsplats: - förfrukt - årets gröda samt sort - förväntad skörd** - behov av växtnäring och kalk grundat på förväntad skörd - markkartering och markens skattade växtnäringsleverans under säsongen (förfruktseffekt, stallgödselns långsiktiga leverans, kvävefixering) - planerad giva av N, P och K i mineralgödsel, stallgödsel eller andra organiska gödselmedel. Växtodlingsplanen ska sparas minst fem år eller för den tidsperiod som motsvarar en hel växtföljd om denna är längre än fem år. ** Förväntad skörd beräknas/skattas som ett genomsnitt av de fem senaste årens skörd undantaget det av åren med minst avkastning. F 8.5 Jordbruksverkets riktlinjer för kvävegödsling ska utgöra maximal giva för de grödor; bl.a. spannmål, potatis, där riktlinjer finns. a) beräkna kvävegödselgiva utifrån följande parametrar: - förfrukt - mullhalt

10 - mineralisering - årsmån - grödans utveckling - förväntad skörd och eventuella kvalitetskrav t.ex. proteinhalt. I känsliga områden* är det även ett tvärvillkor att grödan ska tillföras endast så mycket kväve som den antas behöva under odlingssäsongen. T *Till känsliga områden hör Blekinge, Skåne, Hallands, Gotlands, Stockholms län samt Öland, kustområdena i Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Västra Götalands län samt delar av Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län. Se Miljöhusesynen, bilaga 4. F 8.6 Åtgärder i fält ska journalföras. REKOMMENDATION. GÄLLER ENDAST: Bär, Frukt, Friland, Potatis Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) föra journal över utförda åtgärder i fält. b) dokumentera följande uppgifter: - skifte-/fruktkvarter, - gröda, - typ, mängd och spridningsdatum av gödselmedel, - skördad kvantitet (ex. ton/ha, rundbalar/skifte). c) spara journalerna i minst 5 år. Vid likvärdig behandling av flera skiften kan dessa ingå i samma beskrivning i journalen. F 8.7 Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan bör väljas.* REK! Företaget bör för den certifierade produktionen: a) köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 4 kg CO2-ekvivalenter per kg N. Det mineralgödsel som köpts in innan denna tidpunkt omfattas inte av denna regel. b) från 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som har orsakat mer utsläpp än 3,6 kg CO2-ekvivalenter per kg N. c) från leverantören kunna uppvisa intyg eller annan dokumentation som visar att dessa kriterier uppfylls samt en beräkning av produktens klimatpåverkan *Undantag vid odling av specialgrödor där det inte finns gödselmedel med låga klimatgasutsläpp att tillgå. F 8.8 F 8.9 Gödselmedel med lågt kadmiuminnehåll ska användas. a) använda NP- och NPK-produkter med max 12 mg Cd per kg fosfor. b) använda P- och PK-produkter med max 30 mg Cd per kg fosfor. Endast hygieniserade, kvalitetssäkrade avloppsfraktioner och restprodukter godkända av IP SIGILL, med känt näringsinnehåll och garantier vad det gäller dess innehåll av metaller och andra föroreningar, får användas. * GÄLLER ENDAST: Friland, Potatis På företaget är tillåtet att använda: a) rötrester godkända enligt SPCR120, anläggningskategori A, med tilläggskrav på kadmiumbalans för att säkerställa att inte nivån ökar i marken. Användningen av certifierade rötrester är begränsad till spannmål, rotfrukter, potatis och konservärt. b) kvalitetssäkrade restproduker från industriprocesser godkända av IP SIGILL. c) källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll under förutsättning att dessa är kvalitetssäkrade enligt ett etablerat system.

11 Användningen är begränsad till spannmål.

12 Anläggningar som är certifierade enligt SPCR 120 ; Se också RESTPRODUKTPOLICY OCH REST-PRODUKTSREGLER INOM IP SIGILL den 26 januari 2012 All användning av organiska gödselmedel ska ingå i riskbedömning enligt 8.13FG. F 8.10 F 8.11 Lagring av gödsel ska ske så att foder och livsmedel inte förorenas. a) lagra mineral- och stallgödsel väl åtskilt från foder, plantor och livsmedel. Lagring av stallgödsel ska ske på ett säkert sätt för att skydda människor, djur och miljö. På företaget ska finnas: a) täta lagringsutrymmen för stallgödsel. b) tillräckligt stor lagringskapacitet.* T c) skydd mot nedstörtning runt gödselbehållare. Det ska finnas ett tätt stängsel eller ett stabilt lock om kanten ligger mindre än 1,20 m ovanför marken.** i vissa områden*** även: d) stabilt svämtäcke eller täckning på urin- och flytgödselbehållare.t e) påfyllning av gödselbehållare ska ske under täckning.t * Tvärvillkor inom nitratkänsligt område, extra tvärvillkor utanför. ** Höjden på stängslet ska anpassas till snöförekomst och eventuell ramp i anslutning till gödselbrunnen. ***Se Miljöhusesyn F 8.12 F 8.13 Gällande lagstiftning för spridning och hantering av gödselmedel ska följas Gällande regler finns beskrivna i Miljöhusesynen. Observera att de flesta gödselspridningsreglerna är tvärvillkor. Detta gäller särskilt i känsliga områden. Före användning ska organisk gödsel bedömas med avseende på risker för livsmedelssäkerhet samt risker för spridning av växtsjukdomar och ogräs. Företaget ska kunna visa att man gjort en riskbedömning samt vidtagit lämpliga åtgärder för att förhindra olägenheterna med användning av organiska gödselmedel avseende livsmedelssäkerhet samt risker för spridning av växtsjukdomar och ogräs. Riskbedömningen ska dokumenteras och omfatta alla certifierade produkter där organiska gödselmedel har använts. Se stödmaterial för riskbedömning av organiska gödselmedel. F 8.14 F 8.15 Gödsling ska ske så att höga halter av nitrat undviks i sallatsgrödor; huvudsallat, spenat, babyleaf etc. GÄLLER ENDAST: Friland, Växthus a) kunna redogöra för hur höga nitratvärden undviks. b) kunna visa i gödslingsplan och odlingsdokumentation att kravet beaktas. Spridningen av mineralgödsel bör begränsas till ett smalt band över grödan då radodling tillämpas och grödans rotsystem täcker mindre än 50 % av odlingsytan under de närmaste 2 månaderna från gödseltillfället. REK Gäller endast Plantskola på friland. Odlare ska kunna redogöra för rutiner och utrustning samt i fält förevisa att spridning av mineralgödsel begränsas till ett smalt band över grödan, under de givna förutsättningarna.

13 F 8.16 Odlingsjournalerna för växthus ska omfatta följande uppgifter - se under "i" till höger. Gäller endast växthus. - växthus, avdelning eller motsvarande, -odlingsyta, (m2) - kultur, - frö, sticklingar och plantor, - sort, - tidpunkt för sådd alt. plantering, - växtnäringstillförsel. a) se till att beteckning för växthus, avdelning eller motsvarande överensstämmer med karta över anläggningen. b) ange kultur som växtslag med svenskt namn, krukor/plantor per ytenhet och ange sort som gängse inregistrerat sortnamn/handelsnamn. c) för sådd/plantering i omgångar under säsong journalföra varje omgång för sig alt. ha sådd-/planterings-schema där eventuella avvikelser anges. Areal kan anges som bruttoareal för växthus eller som nettoodlingsyta. F 8.17 F 8.18 All tillförsel av växtnäring inklusive bevattning med växtnäring och/eller bladgödsling till jord och växter ska journalföras. Gäller endast Växthus. a) journalföra tillförsel av växtnäring för alla kulturer/avdelningar eller motsvarande. b) för växtnäring som tillförs genom bredspridning vid odling i markbädd anteckna datum, typ och mängd av gödselmedel. c) för växtnäring som tillförs via bevattningssystemet anteckna datum för tillredning av stamlösning och recept, eller referera till sådant. Utrustning för spridning av mineralgödselmedel ska underhållas och kalibreras regelbundet. Företaget ska kunna visa noteringar/ dokumentation, t.ex i underhållsjournal, som visar att spridarutrustningen har kalibrerats under de senaste 12 månaderna. Arbetet kan utföras av lantbrukaren själv eller av ett specialiserat företag, t.ex. leverantör av gödselspridare. Undantag gäller för gödselspridare med automatisk kalibrering. F 8.19 Utrustning för spridning och styrning av näringslösning ska underhållas, kontrolleras och kalibreras regelbundet. Företaget ska kunna redogöra för vilka rutiner som tillämpas för att kontrollera utrustningens tillförlitlighet avseende mätning och styrning mot Lt, ph och fasta blandningsförhållanden. Det ska framgå av dokumentation, t.ex. journal för underhåll och kalibrering, att instrument som används av företaget för egen kalibrering årligen kalibreras mot en referens. Om kalibreringsvätskor används ska dessa förnyas varje år. F 9 F 9.1 Vattenskydd och vattenanvändning Skyddsavstånd vid växtskyddsbehandlingar ska hållas.* KP Gäller endast Friland. a) hålla minst 12 m skyddsavstånd till vattentäkter. b) hålla minst 6 m skyddsavstånd till sjöar och vattendrag som är vattenförande hela

14 året (räknat från strandlinjen vid högvatten) samt småvatten. c) hålla minst 1 m skyddsavstånd till dräneringsbrunnar/stenfickor och mindre diken. d) markera 12- och 6-meters skyddsavstånden på en fältkarta. e) hålla dräneringsbrunnar täckta med hela lock. f) hålla mark kring dräneringsbrunnar biologiskt aktiv (minst 1 m) genom täckning med halm eller bark eller genom växtlighet. *I broschyrerna, "Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom" och "Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling" finns vägledning. Se producentpärm. Obs för vattentäkter avses både borrade och grävda brunnar och oavsett om de används eller inte eftersom det alltid finns en risk att de kan leda föroreningar till grundvatten. Vid förekomst av till exempelvis Jätteloka kan avstrykning med glyfosat tillämpas inom skyddsavstånden. F 9.2 Skyddsavstånd vid gödselspridning ska hållas.kp. a) hålla minst 6 m skyddsavstånd till sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året (räknat från strandlinjen vid högvatten). b) markera skyddsavstånd på en fältkarta. Om precisionsgödsling tillämpas med t.ex. rampspridare, släpslangspridare, radgödsling eller droppbevattning, gäller 2 meter. Observera att det är ett tvärvillkor att avståndet till vattendrag vid gödselspridning är minst 2 meter F 9.3 I s.k. känsliga områden* ska en permanent skyddszon anläggas utmed öppet vatten. Den ska utgöras av en minst 6 meter bred väletablerad gräsvall. a) etablera gräsvall på skyddszonen senast 15 juni**. b) avstå från att sprida stall- eller handelsgödsel eller använda kemiska växtskyddsmedel inom skyddszonen. c) markera skyddszonerna på en fältkarta. Gäller sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året, undantag när skiftet under 3 av 5 år odlas med vall. * Känsliga områden finns definierade i 5 SFS 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket. Se Miljöhusesynen. ** I vissa områden kan stöd för skyddszon beviljas inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Då gäller skördeförbud under våren/försommaren. Kontakta Länsstyrelsen om detaljregler för stödet. För den som anlägger eller bryter en skyddszon gäller samma regler som i SJV anvisningar för stöd för skyddszoner. Se SJVFS 2007:42. F 9.4 Då inte återanvändning av dräneringsvattnet sker ska den totala dräneringen på årsbasis vara under 25 %. GÄLLER ENDAST VÄXTHUS a) kunna redogöra för och visa underlag för hur andelen dräneringsvatten beräknats. F 9.5 Obehandlat avloppsvatten får inte användas till bevattning/växtnäringsbevattning. KP Företaget ska kunna bekräfta att obehandlat avloppsvatten inte används genom att visa vilken/ vilka vattenkällor som används, samt ledningssystem och eventuella uppsamlingsdammar från källa till användning. OBS! Allt vatten som kommer till användning i produktionen ska bedömas med avseende på risker för livsmedelssäkerheten.

15 F 9.6 F 9.7 F 9.8 En årlig riskbedömning, avseende livsmedelssäkerhet, ska göras för allt vatten som används till bevattning, med eller utan växtnäring, för spridning av växtskyddsmedel eller på annat sätt kommer i kontakt med gröda och färdig produkt. KP Risker för förorening/ kontaminering av produkten ska bedömas för alla vattenkällor och situationer där vatten används. Bedömningen ska också göras i relation till den färdiga produktens egenskaper och användningsområde(n). Riskbedömningen ska vara dokumenterad och visa vilka risker som beaktats, samt om det finns behov av åtgärder som kan eliminera identifierade risker. Den årliga genomgången och uppdateringen av riskanalysen ska bekräftas skriftligt, med datum och signatur av ansvarig person. Se stödmaterial för riskbedömning av vatten. Bevattningsvattnet ska analyseras så ofta som riskbedömningen kräver och åtgärder ska vidtas vid oacceptabla resultat a) ta vattenanalyser så ofta som riskbedömningen kräver. b) beakta mikrobiella föroreningar vid analysen. c) åtgärda oacceptabla analysresultat. Recirkulering av bevattningsvattnet i odlingen ska ske så att risk för kontaminering av produkter undviks. GÄLLER ENDAST: Växthus Företaget ska kunna visa att systemet för recirkulering har utformats så att förorening av bevattningsvattnet förhindras genom uppförökning av mikroorganismer och ackumulering av oönskade ämnen och substanser, t.ex restsubstanser av bekämpningsmedel och tungmetaller. Den kvalitén på det cirkulerade bevattningsvattnet ska kunna styrkas med en analys. OBS! Allt vatten som kommer till användning i produktionen ska bedömas med avseende på risker för livsmedelssäkerheten. F 9.9 Dräneringsvatten/överskottsvatten från odlingsrännor, bord och odlingsbäddor får bara användas till annan gröda om det kan ske utan risk för kontaminering av produkter. GÄLLER ENDAST VÄXTHUS Företaget ska kunna visa att risker för kontaminering har beaktats. F 10 Förvaring & hantering av kemiska produkter F 10.1 Förvaring av kemiska produkter ska ske på ett säkert sätt för människor, djur och miljö. Obs! Se specifika krav för växtskyddsmedel i 10.2B. KP a) Förvaring av kemiska produkter ska ordnas så att det sker avskilt från: - foder och livsmedel, inkl. skördade produkter - obehöriga och barn b) Kemiska produkter ska så långt det är praktiskt möjligt förvaras och hanteras i original-förpackningar. Om en förpackning måste delas ska den nya förpackningen vara märkt på samma sätt som originalförpackningen med; namn, fasosymbol, eventuell färgkod. c) Kemiska produkter som är brandfarliga eller klassificerade som explosiva, ska förvaras avskilt från övriga kemikalier, men i övrigt följa samma regler. d) Lagring, förvaring och hantering ska ordnas så att läckage till mark och vatten inte uppstår. F 10.2 Växtskyddsmedel ska förvaras på ett säkert sätt för människor, djur och miljö. KP Förvaring/ lagring av växtskyddsmedel (klass 1L och 2L) ska uppfylla följande krav: X-T - frostfritt utymme - väl ventilerat (särskilt förråd man kan gå in i) - kunna kvarhålla läckage och spill

16 täta golv, väggsocklar och tröskel annan anordning; backar, brickor etc. - låst utrymme För hantering av spill ska det finnas det finnas omedelbar tillgång till absoberande medel; sågspån, absol eller liknande, samt redskap och behållare för hantering av spill. Tillträde till växtskyddsförrådet ska begränsas till personer som har giltigt kunskapsbevis för växtskyddsmedel. F 10.3 F 10.4 Betat utsäde ska förvaras i tätt emballage som har tydlig märkning. a) förvara betat utsäde i tätt emballage. b) märka emballage tydligt. Växtskyddsförrådet ska hållas i god ordning och lagret ska regelbundet inventeras och uppdateras så att risken för förväxling mellan preparat minimeras. Innehållet i växtskyddsförrådet ska redovisas i en inventarielista, som ska uppdateras minst två ggr per år. Listan ska dateras och signeras och innehålla uppgifter om produktnamn/ handelsnamn samt kvantitet. Inventarielistan ska stämmas av mot aktuella uppgifter om godkända preparat från Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen eller annan betrodd källa. Avstämning ska också göras så att det finns aktuella säkerhetsdatablad för alla preparat i förrådet. (Se också 2.1B) Eventuellt utgångna preparat ska förvaras avskiltmed tydlig märkning där det framgår att de inte får användas och ska avyttras. F 10.5 Växtskyddsmedel ska förvaras avskilt från färska produkter.kp. a) visa att växtskyddsmedel inte förvaras tillsammans med färska produkter. F 11 Integrerat växtskydd F 11.1 Integrerat växtskydd ska tillämpas avseende växtföljder. Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) beakta tillgängliga råd för goda växtföljder för aktuell gröda/kultur. b) motivera avvikelser från allmänna rekommendationer. En god växtföljd (under normala förhållanden) innebär för stråsäd odling under högst 4 av 6 år alternativt 5 av 6 år om havre ingår i växtföljden. För råd om växtföljder se tillgängligt stödmaterial och växtodlingsrådgivares rekommendationer. F 11.2 F 11.3 Förebyggande åtgärder mot skadegörare bör tillämpas avseende sortval. REKOMMENDATION Företaget bör: a) om möjligt välja sorter med god motståndskraft mot skadegörare. Integrerat växtskydd ska tillämpas vilket innebär att eventuella bekämpningsinsatser ska kunna motiveras och utföras vid optimal tidpunkt.* a) kunna motivera insatserna som finns i växtskyddsjournalen, t.ex. med hjälp av växtskyddsbrev, professionell rådgivning eller egna gjorda observationer av förekomst av skadedjur, nyttoinsekter, sjukdomar och ogräs. *OBS! för att få stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet gäller Jordbruksverkets anvisningar (SJVFS 2007:42) där det bland annat anges att det ska finnas ett motiv till växtskyddsbehandling.

17 F 11.4 F 11.5 Minst en införd växtskyddande åtgärd i odlingen som har förebyggande syfte ska finnas. ge exempel på minst en åtgärd som har vidtagits för att minska förekomsten och konsekvensen av angrepp från skadegörare och därmed har minskat behovet av kemisk bekämpning, t.ex. en god växtföljd eller val av motståndskraftig sort. Ett samlingsprov per skifte och säsong ska tas för analys av potatiscystnematod. GÄLLER ENDAST POTATIS a) kunna uppvisa dokumentation på att kravet har uppfyllts. b) styrka valet att valet av sort har gjorts med hänsyn till resistens/toleranskrav för potatiscystnematod om förekomsten överstiger 0,5 ägg per gram jord. Undantag tillåts för färskpotatis som skördas senast i juni månad. Metod för godkänd analys enligt Växtinspektionens anvisningar (ej krav på artbestämning). F 11.6 Växthus med inredning och installationer ska hållas rena, och marken i och runt växthus ska hållas fri från ogräs, för att förhindra uppförökning och spridning av skadedjur och sjukdomar. GÄLLER ENDAST VÄXTHUS. Företaget ska kunna redogöra för vilka rutiner som gäller för rengöring mellan kulturer, men även vad som gäller fortlöpande under kulturtiden. Det ska också finnas rutiner för att hålla ogräsfritt i och omedelbart utanför växthus. F 11.7 Minst en åtgärd som kan betecknas som observation och övervakning av växtskadegörare ska ha vidtagits i odlingen. Företaget ska kunna ge belägg för att växtskyddande insatser baserats på fältprovtagning/inspektion eller prognos/ varning. Exempel på åtgärder kan vara: - mjöldaggsobservationer på plantor - skorvobservationer (skorvvarningssystemetkan användas) - bankprov jämte en visuell observation för bedömning av skadedjur - användning av prognos och varningssystem för jordfly, morotsfluga,lökbladmögel etc. - klisterskivor för övervakning av skadeinsekter F 11.8 F 11.9 F F F I första hand ska punktbehandling ske vid användning av kemiska växtskyddsmedel i växthusodling. GÄLLER ENDAST VÄXTHUS. a) kunna redogöra för vilka rutiner och vilken utrustning som används för växtskyddsbehandling i växthus. I första hand ska biologisk bekämpning ske och kemiska växtskyddsmedel ska endast användas som stöd till de biologiska metoderna. a) kunna styrka att biologiska metoder i första hand har använts genom journaler. Insättningar av nyttodjur/organismer ska journalföras. a) dokumentera och följa upp insättningar. Barkultur ska begränsas i fruktodlingar.gäller ENDAST FRUKT a) kunna förevisa i odlingarna att den ogräsfria ytan inte överstiger 50 % av totalytan eller 50 % av hela trädkronans bredd. Mekanisk ogräsrensning mellan raderna bör ske vid åtminstone ett tillfälle under odlingssäsongen REKOMMENDATION. GÄLLER ENDAST: Bär, Friland Företaget bör: a) kunna redogöra för rutiner och utrustning som används till mekanisk ogräsrensning.

18 b) kunna förevisa i fält att mekanisk ogräsrensning i viss mån sker. F Växtskyddsbehandlingar ska begränsas till ett smalt band över grödans rader i de fall då grödans blad täcker mindre än 50 % av odlingsytan vid behandlingstillfället.gäller ENDAST:Bär, Friland, Potatis a) genom förevisning av spututrustning och odling visa att bandsprutning tillämpas. Regeln avser svamp- och insektsmedel men inte ogräsmedel. F Kulturperioden för jordgubbar bör vara maximalt 3 fullskördeår.rek! Gäller endast JORDGUBBAR Företaget bör kunna visa genom odlingsdokumentation och inspektion på fält att angiven kulturperiod tillämpas. F Minst 3 år med annan gröda bör finnas mellan jordgubbskulturerna.rekommendation. GÄLLER ENDAST BÄR Företaget bör: a) kunna visa genom odlingsdokumentation och inspektion på fält att rekommenderad växtföljd tillämpas. F 12 Val av växtskyddsmedel och förbud av glyfosatanvändning på gårdsplan F 12.1 Enbart växtskyddsmedel som är godkända i Sverige får användas och endast enligt anvisningar på etikett. * KP Användning av godkända växtskyddsmedel ska kunna bekräftas genom granskning av företagets journal för växtskyddsbehandlingar lista över godkända preparat inventarieförteckning för växtskyddsförrådet växtskyddsförråd med innehåll samt inspektion av företagets verksamhet F 12.2 Växtskyddsmedel får inte sprutas på gårdsplan eller andra hårdgjorda ytor. KP a) inte sprida växtskyddsmedel på mark som inte är biologiskt aktiv* och som ingår i företagets verksamhet. Avstrykning med glyfosat och användning av ogräsättika är dock tillåten. Andra metoder som kan användas är till exempel flamning och ogräsharvning. *Med mark som inte är biologiskt aktiv mark menas grus, makadam, singel, betong, cement, kullersten, stenplattor etc. F 13 Tillståndsbevis, funktionstest & rengöring av spruta F 13.1 Den som utför behandling med växtskyddsmedel på företaget ska ha giltigt tillstånds-/kunskapsbevis. * KP Företaget ska kunna visa att den som utför behandling med växtskyddsmedel har ett giltigt behörighetsbevis för växtskyddsmedel i klass 1L och 2L. Särskilt behörighetskrav gäller för den som utför betning av utsäde.

19 F 13.2 Om någon utomstående anlitas för att utföra växtskyddsbehandlingar ska det finnas dokument som visar att IP SIGILLs regler angående bekämpning efterföljs. Företaget ska ha: a) ett skriftligt avtal* med företaget/utföraren där utföraren av tjänsten åtar sig att följa gällande regler i IP SIGILL. b) en kopia av tillstånds-/kunskapsbevis för sprutföraren. c) en kopia av godkänt funktionstest. d) ha en aktuell sprutjournal tillgänglig. * Se exempel på avtal i producentpärmen. F 13.3 Den/de sprutor som används inom den certifierade verksamheten ska regelbundet funktionstestas.* KP Godkänt funktionstest för sprututrustning får vara max 2 år gammalt.e-t Om sprutan används mer än 25 ha per rampmeter och år, ska den funktionstestas inför varje säsong.* Utfärdade testprotokoll ska sparas och finnas tillgängligt. *För att få stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet gäller att funktionstestet ska vara utfört enligt SJVFS 2006:18. F 13.4 Påfyllning av växtskyddsmedel samt ut- och invändig rengöring av sprutan ska ske på ett säkert sätt.*kp a) Påfyllning och/ eller rengöring av sprutan kan ske på en fungerande och tillräckligt stor biobädd en tät och tillräckligt stor platta med uppsamling. Uppsamling av spill- och spolvatten ska göras i en tät behållare, där det uppsamlade spillet kan spridas på biologiskt aktiv mark. b) Om påfyllning/rengöring sker på skiftet, ska en mobil påfyllningsutrustning med tank för vatten och låsbart förvaringsutrymme avsett för växtskyddsmedel användas. (SJVFS 2008:17) c) Vid påfyllning och rengöring ska det vara ett skyddsavstånd på 30 m till brunnar, diken, vattendrag och sjöar. d) För biobädd och platta gäller samma krav på storlek; en yta som är större än sprutans bredd och längd i transportläge. e) Påfyllning av vatten direkt från vattendrag, brunn el.likn. får endast göras med en separat pump, dvs inte pumpen på sprutan. F 13.5 Parkering av ej rengjord spruta ska ske på godkänd påfyllningsplats enligt 13.4 eller, om sprutan är tom, under tak. För rengjord spruta som används inom företaget gäller att: a) parkering ska ske på godkänd påfyllningsplats. b) tom spruta ska parkeras under tak. F 14 Journalföring av växtskyddsbehandlingar F 14.1 Utförda växtskyddsbehandlingar ska journalföras. KP Den som utför växtskyddsbehandlingen är skyldig att att dokumentera nödvändiga uppgifter utan dröjsmål. (Se 14.2B) Om behandling utförts av utomstående (se 13.1B och 13.2B) ska företaget spara original eller kopia av växtskyddsjournal. Det certifierade företaget ska spara journalen i minst tre år. F 14.2 Journal för utförd växtskyddsbehandling ska innehålla uppgifter som bekräftar att hänsyn tagits till miljö och livsmedelssäkerhet. Den som utfört växtskyddsbehandlingen ska i journalen notera obligatoriska uppgifter om: T preparat dos tidpunkt plats

20 karenstid skördedatum (se också 16.1FG för detaljer) vem som utfört bekämpningen Kompletteringar i journalen ska göras avseende förekomst av blommande vegetation (gröda eller ogräs) om bigiftiga preparat används X-T val av tidpunkt för behandling med hänsyn till pollinerande insekter X-T motiv till behandlingen Har behandling med växtskyddsmedel gjorts utomhus tillkommer följande uppgifter: X-T temperatur- och vindförhållanden skyddsobjekt skyddsavstånd till skyddsobjekt försiktighetsmått som iakttagits till skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och rengöring* * OBS! Försiktighetsmått enl SNFS 1997:2, 9, avser skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och rengöring. Plats för påfyllnad och rengöring av spruta ska anges. Inom ett avstånd på minst 1 m omkring dräneringsbrunn/stenficka får kemisk bekämpning inte ske. Kemisk bekämpning får inte heller ske närmare än 12 m från dricksvattenbrunn. Spridning får inte ske vid vindhastigheter över 5 m/s (vid användning av konventionell spruta). F 15 Förökningsmaterial F 15.1 Företaget ska försäkra sig om att inköpt förökningsmaterial; fröer, sticklingar, plantor, potatisutsäde, lökar, knölar etc., följer krav på sundhet och äkthet samt att det är fritt från allvarliga skadegörare. För inköpt förökningsmaterial ska krav på sundhet, äkthet och frihet från allvarliga skadegörare kunna verifieras med växtpass för de växter som omfattas av sådana regler. certifikat för potatisutsäde certifikat/intyg/märkning som visar att fröutsäde är godkänt för saluföring. b) spara växtpass i 5 år, eller om kulturtiden är längre spara passet så länge plantorna används i odlingen. F 15.2 F 15.3 Egenförökat potatisutsäde från samma certifierade parti får användas under högst tre säsonger. GÄLLER ENDAST POTATIS a) kunna bekräfta omloppstiden i växtodlingsplan och /-journaler för det förökningsmaterial som används. Egenförökat potatisutsäde bör virustestas före användning och viruskänsliga sorter markeras i odlingsplan och -/journal. REK Gäller endast potatis. Företaget bör: a) kunna redogöra för i vilken omfattning virustest av utsäde utförs och redogöra för vilka åtgärder som vidtas vid ej tillfredställande resultat b) markera viruskänsliga sorter i växtodlingsplan och/-journaler.

21 F 15.4 Certifierat plantmaterial ska användas för jordgubbar, hallon och vinbär. GÄLLER ENDAST BÄR. F 15.5 Maximalt två generationer jordgubbsplantor får användas efter inköp av certifierat plantmaterial. GÄLLER ENDAST BÄR. a) kunna bekräfta omloppstiden för det förökningsmaterial som används genom växtodlingsplan och /-journaler. F 16 Skörd, packning och hantering F 16.1 Det ska finnas rutiner som säkerställer att registrade karenstider följs. KP Journaluppgifter om verkligt skördedatum ska bekräfta att karenstider har följts. Journaluppgifter måste vara precisa med avseende på plats, gröda/växtslag och tidpunkt för behandling, särskilt i situationer då kontinuerlig skörd kommer i fråga. Om endast en del av ett fält/odlingsyta har behandlats ska skyltar i fält tydligt markera vilken del som avses, samt när skörd tidigast kan påbörjas. Säkerhetsavstånd för risker av spridning ska beaktas. F 16.2 Utökade karenstider ska följas F 16.3 F 16.4 F 16.5 Kemiska medel för efterskördsbehandling av IP SIGILL-produkter får inte användas.kp. a) intyga och förevisa i lager att behandling inte har utförts. Redskap och utrustning som används vid skörd ska rengöras, underhållas och förvaras så att skördade produkter inte utsätts för kontaminering. KP a) se till att lådor/backar/containrar endast används till skördade produkter. b) rengöra, underhålla och förvara backar, skörderedskap och skördeutrustning så att de skyddas från kontaminering. c) ha rutiner som säkerställer att all utrustning som används vid skörd är tillfredsställande rengjord. Skördade/packade produkter och förpackningsmaterial, som används i samband med skörd, ska skyddas mot kontaminering. KP a) Skördade/packade produkters ska ställas i skydd under natten. b)vid skörd och packning i fält ska skördade produkter och förpackningsmaterial täckas och skyddas mot kontaminering. c) Uppsamlingsplats/ lager för skördade/packade produkter ska vara rengjord och i sådant skick att produkterna skyddas mot kontaminering. F 16.6 Fordon som används för transport av skördade produkter ska underhållas och rengöras i tillräcklig omfattning så att produkter inte kontamineras. KP Företaget ska ha schemalagda rutiner för att rengöra och underhålla fordon som används för transport av skördade produkter. Om fordon/vagnar etc även används för andra ändamål ska en noggrann rengöring göras innan de används till skördade produkter. F 16.7 Vatten som används för tvättning av den slutgiltiga produkten, och eventuell is, som används vid hantering i samband med skörd ska hålla dricksvattenkvalitet. KP Företaget ska kunna visa att allt vatten som kommer i kontakt med slutprodukten håller dricksvattenkvalitet. Kravet gäller vid: a) framställning av is, där man ska kunna visa tillverkning och hantering av is sker under goda hygieniska förhållanden b) vid tvättning av potatis och rotfrukter i den slutliga sköljningen c) all sköljning/ spritning av färska produkter Vattnets kvalitet ska kunna styrkas med en mikrobiologisk analys som genomförts under den senaste 12 månadsperioden av ett ackrediterat laboratorium.

22 F 16.8 All personal ska ha skyddande arbets-/skyddskläder som är rena, lämpliga för ändamålet och skyddar produkterna från kontaminering. Företaget ska se till att all personal har skyddande arbets-/skyddskläder som är lämpliga för ändamålet. Produkt och typ av arbetsuppgift avgör valet av kläder. F 16.9 F Bruk av tobak, intag av mat och dryck och andra aktiviteter som innebär smittorisk för grödan och risk för kontaminering av produkter ska begränsas till särskilda områden. KP Företaget ska kunna visa hur man hanterar riskerna samt att man har inrättat utrymmen för a) rökning och annat bruk av tobak b) intag av mat och dryck Undantag för dricksvatten i plastflaska kan göras för arbete i fält och i växthus. Lokaler där färska produkter sorteras, putsas, packas etc., ska uppfylla krav för livsmedelslokal. Företaget ska se till att material och utrustning som inte behövs för arbetsmoment i samband med hantering/ packning hålls borta från lokalerna. I större utrymmen kan tydlig avskiljning/avgränsning göras så att kontaminering undviks. F Fastställda rutiner ska finnas för renhållning, underhåll och avfallshantering för lager, kylar, packlokaler och utrustning för produkthantering. a) ha schemalagda, dokumenterade rutiner för rengöring och underhåll av lokaler och utrustning (t.ex. processlinjer, maskiner, väggar, golv, lagringsytor, pallar) med en på förhand bestämd lägsta frekvens b) notera vidtagna underhållsåtgärder i journal. c) säkerställa att rutiner för rengöring följs. F F Förpackningsmaterial (inklusive returbackar) ska förvaras i rena och hygieniska utrymmen. Förpackningsmaterial som inte förvaras i packlokal ska förvaras rent och säkert, eventuellt med täckning om så behövs, så det kan användas till färdiga produkter utan risk för kontaminering. Företaget ska förebygga risker för att produkter kontamineras med splitter av glas och hårdplast, och ha dokumenterade säkerhetsrutiner för eventuella olyckor med glas- och plastkross. KP Glödlampor och installationer som hänger ovanför produkter eller material som används vid hantering av produkter ska vara av säkerhetstyp eller täckta/skyddade. Det ska finnas skriftliga instruktioner som säkerställer att krossat glas och hårdplast kan avlägsnas och hanteras så att kontaminering av produkter inte riskeras. Instruktionerna ska avse alla platser och situationer där produkter skördas, hanteras och lagras. F F F F Det skall finnas kontrollrutiner för temperatur och luftfuktighet (om tillämpligt) då produkter lagras på företaget. KP Företaget ska införa dokumenterade rutiner för kontroll av temperatur och luftfuktighet för skördade och packade produkter som lagras på företaget. Inträngande ljus får inte förekomma i långtidslager där ljuskänsliga produkter förvaras. a) se till att ljus inte tränger in i lokaler där ljuskänsliga produkter som t.ex. potatis långtidslagras. Husdjur får inte komma i kontakt med färska produkter. a) ha vidtagit åtgärder så att husdjur inte kan komma i kontakt med färska produkter (oskördade och skördade). Det ska finnas rutiner för att övervaka och åtgärda förekomst av skadedjur i packeri-, lager och produktionslokal. Företaget ska kunna redogöra för vilka rutiner som tillämpas. Eventuella betesplatser och fällor ska finnas angivna på karta/situationsplan. F 17 Personal och besökare F 17.1 Det ska finnas skriftliga hygienrutiner, som är kända av alla och som tillämpas av all personal, inkl företagsledning. KP a) ha utbildat personal i att undvika fysisk, mikrobiell och kemisk kontaminering av produkter b) se till att det finns tillgång till utrustning för handtvätt som icke-parfymerad tvål, vatten och hjälpmedel för handtorkning nära arbetsplatsen c) se till att det finns tydliga anslag där anställda uppmanas att tvätta händerna innan de återgår till arbetet d) ha skriftliga belägg, t.ex. signerad mottagning av instruktioner, som visar att anställda har fått muntliga och skriftliga instruktioner gällande: