IP SIGILL MJÖLK STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD MJÖLKPRODUKTION INKLUSIVE KLIMATREGLER. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IP SIGILL MJÖLK STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD MJÖLKPRODUKTION INKLUSIVE KLIMATREGLER. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg"

Transkript

1 IP SIGILL standard Utgåva 2012:1 Giltig från Sigill Kvalitetssystem AB IP SIGILL MJÖLK STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD MJÖLKPRODUKTION INKLUSIVE KLIMATREGLER Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

2 Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill Kvalitetssystem AB, Stockholm, Sverige. Att mångfaldiga innehållet i denna skrift, helt eller delvis, utan medgivande från Sigill Kvalitetssystem AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande: genom tryckning, kopiering etc. Grafisk form och produktion Condesign Infocom AB 2011 Tryck Exaktaprinting Papper Multioffset, 120 g KONTAKT Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm Telefon: Fax: FOTO Hans Jonsson

3 INNEHÅLL MJÖLK Miljöhusesyn, 6 Nöd- och olycksfallsberedskap 7 Spårbarhet/särhållning 7 Ordning och reda samt skadedjursbekämpning 8 Avfall 8 Etiska grundvärderingar GMO, avloppsslam och avel 9 Karta över gården 10 Växtnäring och journalföring 11 Skydd av vatten 14 Förvaring och hantering av kemiska produkter 15 Integrerat växtskydd 16 Val av växtskyddsmedel, och förbud att använda isoproturon 17 Tillståndsbevis, funktionstest och rengöring av växtskyddsspruta 18 Journalföring av växtskyddsbehandlingar Stallmiljö 20 Märkning, spårbarhet och journalföring av djur 21 Djuromsorg 22 Kalven 24 Foder, vatten och utfodring 25 Läkemedel och övriga behandlingar 28 Smittskydd 29 Mjölkning inklusive svensk mjölks bransch- riktlinjer 31

4 IP SIGILL MJÖLK Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion Utgåva 2012:1 Giltig från PRODUKTIONSREGLER IP SIGILL är en standard för kvalitetssäkring IP SIGILL är en standard för kvalitetssäkring av produktion av livsmedel och prydnadsväxter, i hela kedjan från primärproduktion till förädling. IP SIGILL ägs och förvaltas av Sigill Kvalitetssystem AB, ett dotterbolag till LRF. Svenskproducerade råvaror som är certifierade enligt IP SIGILL får märkas med Svenskt Sigill, efter avtal om licens. IP SIGILL MJÖLK omfattar mjölkkor, rekrytering samt kalvar upp till 6 månader. IP SIGILL-certifieringen syftar till: 1. Säkra livsmedel 2. God djuromsorg 3. Miljöansvar med utgångspunkt i resurshushållning och klimat Detta säkras genom oberoende kontroller av en tredjepartsrevisor. Mer att läsa om certifiering med IP SIGILL och Svenskt Sigill finns på Allmänna villkor ramverket för certifieringen I IP Allmänna villkor 2011:2 beskrivs de generella krav som ställs på företag som ska certifieras, hur revision ska genomföras och vilken kompetens certifieringsorganen ska ha. Mer information finns längst bak i denna handbok. IP SIGILL-regler NYHET! Från 2011 innehåller handboken både de basregler som är gemensamma för alla produktionsinriktningar samt de regler som är specifika för den produktionsinriktning som du är ansluten till. Gemensamma regler som finns i alla produktionsinriktningar har gråfärgad botten. Nytt är också att det inte längre finns någon separat checklista, istället ingår den i handboken. Precis som vanligt ska du göra egenrevision genom att svara på frågorna i handboken. Nytt från i år är att du bara behöver skicka in åtgärdsplanerna för IP SIGILL och Miljöhusesyn till ditt certifieringsbolag. De ska vara inskickade senast 31 mars. Bokstaven B visar att det är en basregel gemensam för flera inriktningar. M visar att det är en regel specifik för mjölkproduktion. Så här går du tillväga: Gå igenom miljöhusesyn 1. Gå igenom alla relevanta delar i Miljöhusesyn som berör din verksamhet. Svara Ja, Nej eller kryssa i om Ej relevant. 2. För in alla ej uppfyllda lagkrav i Miljöhusesyns åtgärdsplan. Beskriv eventuella planerade åtgärder. Datera och signera därefter åtgärdsplanen. 3. Skicka en kopia av Miljöhusesyns åtgärdsplan till det certifieringsorgan du är ansluten till, alternativt till huvudmannen för gruppen, senast 31 mars. 4

5 Utgåva 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion IP SIGILL MJÖLK Gå igenom IP SIGILL-reglerna 1. Gå igenom alla relevanta delar i reglerna för IP SIGILL som berör din verksamhet. Kryssa i om du uppfyllt en regel eller ej (Ja, Nej), alternativt kryssa i Ej relevant. 2. För in alla ej uppfyllda regler i IP SIGILLs åtgärdsplan. Beskriv eventuella planerade åtgärder. Datera och signera därefter åtgärdsplanen. 3. Skicka en kopia av IP SIGILLs åtgärdsplan till det certifieringsbolag du är ansluten till, alternativt till huvudmannen för gruppen, senast 31 mars. Revision av produktionen på företaget Med ett intervall på högst 24 månader kommer en föranmäld revision att genomföras på ditt företag. Revisorn går då tillsammans med dig igenom dokumentationen och inspekterar produktionen. Det kan också förekomma revisioner oftare eftersom vissa företag blir slumpmässigt uttagna för stickprov eller i speciella fall då extra kontroller sker. Även oanmälda revisioner kan förekomma. Läs mer om oanmälda revisioner längst bak i handboken. Godkänd revision och sanktioner För godkänd revision krävs att 90 % av de vanliga omarkerade reglerna är uppfyllda samt att 100 % av de röda s.k. kritiska reglerna är uppfyllda. Eventuella avvikelser på kritiska regler ska vara åtgärdade inom 28 dagar efter revision. Övriga avvikelser på vanliga omarkerade regler ska åtgärdas så snart det är möjligt. Om en efterföljande revision visar att åtgärder ej vidtagits ges avvikelsen dubbel belastning. Om revisionen inte blir godkänd kan företaget bli avstängt ur certifieringssystemet och i värsta fall uteslutet. Producentens åtaganden: Under tiden som ansluten till IP SIGILL gäller följande åtaganden: Verksamheten ska drivas så att lag och reglerna i IP SIGILL efterföljs. Om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig ska kopia på tillstånd/anmälan kunna uppvisas vid revision. Skyldighet att ta del av förändringar i reglerna som Sigill Kvalitetssystem meddelar. Ansvara för att underleverantörer (t.ex. sprutförare och avbytare) får information om kraven och åtar sig att uppfylla reglerna. Ansvara för att mark, byggnader, maskiner etc. som används i verksamheten uppfyller reglerna även om de ägs av annat företag. Medverka vid och underlätta revisionerna, det gäller även oanmälda revisioner. Skyldighet att till certifieringsbolaget anmäla alla planerade förändringar i produktionen, som kan ha betydelse för certifieringen (t.ex. ägarbyte och utvidgning av verksamheten). KRITISKA REGLER är markerade med en röd oval. Det är regler som är särskilt viktiga för livsmedelssäkerhet, djuromsorg eller miljö och därmed IP SIGILLs värdegrund. Avvikelser på vissa av de kritiska punkterna ses som särskilt allvarliga för trovärdigheten och kan leda till avstängning eller uteslutning. Exempel på sådana avvikelser är vanvård av djur och användning av otillåtna växtskyddsmedel. REKOMMENDATIONER är markerade med grönt. Det är frivilligt att följa dessa. Tvärvillkor är markerade med och T. De visar att hela eller delar av regeln i stort sett motsvarar ett tvärvillkor. Kontakta jordbruksverket för exakta uppgifter. Nya regler och regler som väsentligen förändrats är markerade med i handboken. X-T betyder att det är ett EXTRA TVÄRVILLKOR. Det är ytterligare tvärvillkor som du måste följa för att få full utbetalning om du sökt miljöersättning. 5

6 IP SIGILL MJÖLK Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion Utgåva 2012:1 Giltig från Mjölk 1 Miljöhusesyn De producenter som är anslutna till IP SIGILL ska känna till och uppfylla de lagkrav som ställs på produktionen. De delar i MIljöhusesyn som berör din certifierade verksamhet ska gås igenom varje år. Dessutom ska de delar i Miljöhusesyn som syftar till att skydda naturmiljön, såsom skydd av vilda fåglar och fridlysta växter etc. gås igenom. Vissa av dessa regler är tvärvillkor. 1.1B Miljöhusesyn ska årligen genomföras. a) årligen gå igenom de avsnitt i Miljöhusesyn som berör företagets certifierade verksamhet, inklusive avsnittet om arbetsmiljö b) kunna uppvisa en daterad och signerad åtgärdsplan. 1.2B Företaget ska regelbundet stärka och uppdatera sin kompetens inom något av ip sigills kärnområden: livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljö. arbetsmiljö är också ett område där stärkande av kompetens kan ske. a) delta i någon form av aktivitet* minst vartannat år, alternativt tagit aktiv del av annan kompetenshöjande information b) redovisa för hur deltagande eller kompetens höjning har skett. Undantag på dokumentkrav för de som är anslutna till mejeri eller är kontraktsodlare och som deltar i aktiviteter via mejeri eller kontraktsgivare. Vid kontakt med förening ska denna kunna uppge de aktiviteter som anordnats och vilka producenter som deltagit i dessa. 1.3B En energikartläggning ska göras. senast 2012 ska detta vara genomfört. a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens årliga energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja, samt ev. andra drivmedel och bränslen för företagets verksamhet b) identifiera områden där energibesparingar kan göras c) revidera kartläggningen vartannat år. *exempel på aktivitet är seminarium, föreläsning, producentträff, fältvandring, kurs, enskild rådgivning. 6

7 Utgåva 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion IP SIGILL MJÖLK 2 Nöd- och olycksfallsberedskap En nöd- och olycksfallsberedskap är viktig för ett snabbt och effektivt agerande om sådana händelser uppstår. Denna regel är viktig både från arbetsmiljösynpunkt och för att säkerställa ett gott djurskydd även i nödlägen. 2.1B I alla företag ska det finnas skriftliga rutiner för åtgärder vid nöd- eller olycksfall* (en beredskapsplan). Det ska också finnas en situationsplan som beskriver var viktiga objekt är belägna. På alla företag ska finnas: a) en larmlista** b) en situationsplan där beskrivning av var följande objekt finns: - tankar och oljecisterner - kemikalieförråd - påfyllningsplats för växtskyddsspruta, (t.ex. biobädd) - kyllager - lagringsplats för explosiva ämnen - gastuber - huvudströmbrytare - anslutningsdon till reservelverk - brandsläckare/brandpost eller släckvatten - samlingsplats vid fara - första hjälpen-utrustning, - utrymningsvägar för djur och människor i händelse av brand c) larmlista och situationsplan ska finnas lätt tillgängliga eller anslagna på väl synlig plats. 3 Spårbarhet/särhållning Livsmedelsförordningen kräver att råvaror eller tillsatser som ingår i ett livsmedel samt foder, ska kunna spåras ett steg bakåt och ett steg framåt i livsmedelskedjan. Syftet med spårbarhetskravet är att trygga livsmedelssäkerheten och underlätta eventuell spårning av förorenad produkt som kan innebära en hälsorisk. 3.1B Livsmedel och foder som säljs från företaget ska kunna spåras till mottagaren. T Företaget ska för den certifierade produktionen: a) kunna uppvisa dokumentation med vars hjälp produkterna kan spåras till mottagaren. Den ska innehålla information om produktslag, mängd, leveransdatum och till vilken juridisk person leveransen skett b) spara dokumentationen i minst 5 år. * Exempelvis personskador, hastig sjukdom, brand, utsläpp av kemikalier, elavbrott, sabotage. ** Se exempel i producentpärmen. 7

8 IP SIGILL MJÖLK Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion Utgåva 2012:1 Giltig från Ordning och reda samt skadedjursbekämpning Livsmedel och foder ska skyddas mot kontamination. Vegetation runt byggnader bör hållas borta så att skadedjur inte kan söka skydd eller vistas i anslutning till byggnader där livsmedel hanteras/lagras. 4.1BM 4.2.BM Ordning och reda ska råda, så att negativ påverkan på miljö, djuromsorg, foder- och livsmedelssäkerhet förhindras. Ett aktivt förebyggande arbete mot skadedjur ska finnas. Företaget ska uppfylla kravet på ordning & reda genom: a) att förvara utrustning/material som används i verksamheten på deras avsedda plaster b) att ha rutiner för att städa och rengöra byggnader och områden där foder och livsmedel hanteras c) att upprätta särskilda platser för säker hantering och förvaring av allt avfall innan det kan forslas bort. d) att tillse att drivningsvägar och beten hålls fria från föremål som kan skada djuren a) förse öppningar med skydd för att förhindra att fåglar/gnagare tar sig in till utrymmen där foder/ livsmedel förvaras eller hanteras b) städa undan spill av produkter som kan bli föda åt skadedjur. c) ta bort eller klippa vegetation runt byggnader som kan ge skydd för skadedjur d) dokumentera skadedjursbekämpning som utförs; preparat, tid, plats, utförare, och ange förekomst av skadedjur T 5 Avfall Enligt Miljöbalken ska försiktighetsprincipen tillämpas. Det innebär bland annat krav på att man ska hantera farligt avfall på ett säkert sätt så att risken för spridning av gifter i naturen minskar. En välordnad avfallshantering minskar risken för att foder och livsmedel förorenas. Återanvändning bidrar till att tillvarata ändliga resurser. Ja nej Ej rel. 5.1BM Allt avfall ska hanteras och lagras så att förorening och smittspridning förhindras. T a) tillse att allt avfall omhändertas av kommunen eller av annan godkänd mottagare b) föra journal över typ och mängd av farligt avfall* som uppstår på företaget c) kunna uppvisa kvitton/fakturor eller i avsaknad av sådana dokument, föra avfallsjournal som visar att farligt avfall har avyttrats på ett godkänt sätt d) nyttja tillgängliga retur- och återvinningssystem enligt kommunens riktlinjer e) tillse att överblivna läkemedelsrester, sprutor och kanyler destrueras på ett säkert sätt. * Med farligt avfall avses spillolja och uttjänta oljefilter, torkdukar eller annat upptorkningsmaterial förorenat med olja, batterier, lösningsmedel, lack och färgrester, alla emballage med rester av miljöfarliga ämnen, lysrör, glödlampor, lågenergilampor och termometrar, impregnerat virke, rivningsavfall innehållande asbest, PCB eller kvicksilver, uttjänta fordon, kasserade kylar/frysar och annan utrustning som innehåller CFC, HCFC eller HCF, elskrot samt smittförande avfall. 8

9 Utgåva 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion IP SIGILL MJÖLK 6 Etiska grundvärderingar GMO, avloppsslam och avel Riskerna för miljö och hälsa, framförallt vid långtidsanvändning av GMO är fortfarande ofullständigt kartlagda. Ensidig odling av GMO-soja och bristande rutiner vid hantering av glyfosat har i Sydamerika lett till ett ökat problem med restsubstanser av glyfosat i många brunnar och vattendrag. GMO-förbudets syfte är att skapa trygghet för konsumenterna och främja odling av andra grödor. IP SIGILL är positiv till forskning och teknikutveckling inom området och baserar nuvarande förbud på försiktighetsprincipen. Genom att tills vidare avstå från användning av avloppsslam som gödselmedel förhindras spridning av smittämnen, tungmetaller, restsubstanser av kemikalier och läkemedel m.m. En annan orsak bakom den restriktiva hållningen till spridning av slam från avloppsreningsverk är risken för kontaminering från okontrollerade inflöden med tungmetaller eller andra oönskade ämnen som kan komma via industriella processer, dagvatten etc. Mejerinäringen har i en gemensam policy tagit beslut om att avloppsslam inte får spridas på mjölkgårdar. Anledningen är att djuren får i sig jord vid betning och flera sjukdomsframkallande bakterier och virus kan överleva i jorden under flera år. Avelsarbetet är grunden för god djuromsorg. Inriktningen ska vara friska och sunda djur. Genen för muskelhypertrofi hos djur av rasen Belgisk blå ger svåra kalvningar och andra problem. Därför får inte djur av Belgisk blå eller dess korsningar födas upp inom verksamheten. 6.1B Genmodifierat utsäde, plantmaterial och foder får ej användas i företagets verksamhet.* a) inte hantera/odla GMO-gröda inom företaget (förbudet avser hela företagets verksamhet) b) inte köpa in foder innehållande GMO (förbudet avser hela företagets verksamhet) c) kunna uppvisa fakturor eller leveranssedlar på inköpt utsäde, plantmaterial och foder.** Ja nej ej rel. 6.2B En beskrivning över hur man tar tillvara och utvecklar företagets natur- och kulturvärden bör finnas. Företaget bör: a) beskriva hur man tar till vara och utvecklar förutsättningarna för artrikedom och ekologisk infrastruktur, s.k. vårdbiotoper. Hänsyn ska tas till företagets (gårdens) lokala förutsättningar. Finns en skötselplan så uppfylls kravet b) ge exempel på åtgärder som kan öka den biologiska mångfalden på gården t.ex. restaurering och skötsel av ängs- och betesmarker, anläggande av våtmarker eller viltåkrar, sprutfria zoner samt busk- och trädplanteringar i slättbygd. Det finns också en mängd mindre åtgärder som att sätta upp fågelholkar, spara rishögar på lämpliga platser, så in blommande örter i åkerkanter eller lägga ut halmbalar som boplatser åt humlor och vilda bin. För mer tips och instruktioner om olika åtgärder för främjande av den biologiska mångfalden, se producentpärm. * Undantaget är produkter som tillverkas i slutna system, t.ex. vitaminer eller oavsiktlig inblandning under 0,9 %. enligt eg-förordningen nr 1829/2003 accepteras oavsiktlig eller tekniskt oundviklig inblandning under 0,9 %, under förutsättning att företaget har vidtagit åtgärder för att förhindra sammanblandning. ** Leveranssedlar, eller annan foderdokumentation ska kunna uppvisas som visar att GMO inte blandats in i fodret. se producentpärm eller 9

10 IP SIGILL MJÖLK Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion Utgåva 2012:1 Giltig från verifieringskrav Ja nej ej rel. 6.3BM Användning av rötslam/avloppsslam från reningsverk är inte tillåten. Avser konventionellt rötslam från reningsverk där separering och/eller kontroll ej görs för de avloppsfraktioner eller -produkter som mottas för rening. a) avstå från spridning av avloppsslam vid odling av certifierade grödor b) avstå att gödsla skiften med avloppsslam på mjölkgårdar där foder odlas till certifierade djur (Svensk Mjölks policy). Observera lagkravet om att det ska ha gått minst 10 månader mellan spridning av avloppsslam och skörd av vallfoder eller rotfrukter som ska utfodras djur. Detta gäller även för djur som inte ska säljas som certifierade. I IP SIGILL gäller vid inträde, nyarrende eller köp av mark en karenstid på tre år efter spridning av avloppsslam. 6.4B belgisk blå-boskap eller dess korsningar får inte hållas på företaget. 6.5MB Avel ska bedrivas på ett sådant sätt att djurens hälsa främjas och komplikationer vid kalvningar minimeras. a) Raser med genetiska defekter såsom ex. muskelhypertrofi, får inte användas i avel eller för produktion. b) Risken för kalvningssvårigheter ska beaktas vid val av tjur/semin och seminerings-/betäckningstidpunkt av kvigan.* c) Belgisk blå-boskap eller dess korsningar får inte hållas på företaget. Två tvärvillkor tar upp detta: Kalvningssvårigheter ska beaktas vid val av tjur/semin och endast sunda avelsdjur ska användas. T 7 Karta över gården En karta där man kan markera skiften, diken, skyddsobjekt etc. är god hjälp vid planering och uppföljning av verksamheten. En aktuell karta är också värdefull som vägledning för inhyrda entreprenörer/maskinstationer. 7.1B En karta över företagets certifierade verksamhet där skiften och relevant information är utmärkta ska finnas. a) kunna uppvisa en karta (t.ex. blockkarta) med information/markering om: - bruknings-/gårdscentrum, växthus - identitetsbeteckning för växtodlingsskifte/odlingskvarter vilken ska överensstämma med odlingsplan, odlingsjournaler och sprutjournaler - beten, betesmark - öppet vatten (vattendrag som är vattenförande hela året)** - skyddszon vid vattendrag - eventuella åtgärder för biologisk mångfald*** - vattentäkter (även inom 12 m på grannens areal) - dammar och märgelhål. * Hög kvigdödlighet och problem vid kalvningar tyder på val av fel tjur. ** Vattendrag som är vattenförande hela året är blåmärkta på den topografiska kartan/terrängkartan, t.ex. lantmäteriets terrängkarta 1: *** Exempel på åtgärder för biologisk mångfald kan vara anlagda viltåkrar eller våtmarker, naturbetesmarker, sprutfria kantzoner etc. 10

11 Utgåva 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion IP SIGILL MJÖLK 8 Växtnäring och journalföring Stallgödsel ska användas så att näringsinnehållet tas tillvara i största möjliga utsträckning, och kväveförluster till luft och vatten minimeras. Lagringskapaciteten ska vara tillräcklig så att spridningstidpunkten kan anpassas till grödans behov. Regler om spridning och lagring av gödsel och regler om grön mark syftar till att nå miljökvalitetsmålen; ingen övergödning, grundvatten av god kvalitet och hav i balans samt en levande kust och skärgård. Flera tvärvillkor handlar om lagring och spridning av både mineral- och stallgödsel. Planeringsverktyg som t.ex. markkartering och registrering av utförda åtgärder är viktiga delar i en aktiv produktionsstyrning och ger ett underlag för ständig förbättring. Utifrån markkarteringskartan, kännedom om växtnäringsinnehållet i organisk gödsel, samt information om markens bördighet kan gödselgivan anpassas bättre till grödans behov. En växtnäringsbalans kan ytterligare visa på gödselgivans effekter och värde. Kadmium är en tungmetall som har en negativ påverkan på miljön och människors hälsa och tillförs det biologiska kretsloppet via nedfall, foder och gödselmedel. För de flesta produkter finns det gränsvärden för hur mycket kadmium de får innehålla. IP SIGILL vill verka för rena och säkra kretslopp med återföring av restprodukter från livsmedelskedjan. Utveckling av kvalitetssäkring av hanteringen pågår och produkter som uppfyller högt ställda krav får användas efter särskild prövning. 8.1BM För företag belägna inom känsliga områden * ska all mark som ingår i växtföljden grundkarteras. Undantag gäller för skyddsgröda med vallinsådd. Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) genomföra en grundkartering, minst vart 10:e år b) uppvisa värden för ph, P-AL, K-AL och Mg-AL. ** - Alternativt kan 1 prov/ha tas ut med punktkarteringsmetoden på fält över 3 ha. - För fält under 3 ha kan ytkartering eller linjekartering med minst 1 prov/3 ha väljas. - För specialgrödor är det tillåtet att använda andra provtagnings- och analysmetoder om särskilda finns. Mer information om markkartering finns i rapporten Riktlinjer för gödsling och kalkning (www.sjv.se). Det är tillåtet att dela upp karteringen över 5 år, dvs. hela arealen ska vara karterad inom en femårsperiod. Vissa arealer undantas kravet på markkartering: vid extensiv produktion på exempelvis utmarker permanenta vallar, ogödslad mark och på tillfälliga arrenden. 8.2B Kväveinnehållet (ammoniumkväve) i urin och flytgödsel ska fastställas minst en gång vart femte år. Företaget ska för urin och flytgödsel som sprids på mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) kunna uppvisa dokumentation med information om innehåll av ammoniumkväve b) spara resultatet från analysen i minst 5 år. Kväveanalys kan göras på laboratorium eller med en enklare metod i fält genom att använda en kväveburk. Kontakta din växtodlingsrådgivare för mer information alternativt lån av en kväveburk.*** 88.3 B 8.3BM All spridning av gödsel på odlingsmark ska noteras i journal. Journalanteckningar om tidpunkt, plats, typ och mängd av gödsel kan göras i gödselplanen. Om man följer planen är det tillräckligt med att notera datum för spridning. Eventuella ändringar kan också noteras direkt i planen. (Detta är ett tvärvillkor i känsliga områden). * Känsliga områden finns definierade i 5 SFS 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket. Se Miljöhusesynen bilaga 4. ** Notera att om det finns ett kalkbehov är jordart och mullhalt två faktorer som påverkar hur mycket kalk som måste tillsättas. en jordarts- och mullhaltsanalys är då att rekommendera. detta är också ett krav för att erhålla stöd för miljöskyddsåtgärder enligt landsbygdsprogrammet. se jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007:42. *** Kväveanalys av flytgödsel ingår som ett krav om man erhåller stöd för miljöskyddsåtgärder inom landsbygdsprogrammet. se jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007:42. 11

12 IP SIGILL MJÖLK Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion Utgåva 2012:1 Giltig från BM En växtodlings- och gödslingsplan ska upprättas och uppdateras varje år. * Planen ska innehålla uppgifter om; - skifte och areal - gröda - förfrukt/växtföljd - planerad giva av mineralgödsel, stallgödsel, eller andra organiska gödselmedel. Gödselplanen ska visa att stallgödseln används på ett sådant sätt; - att spridningsarealen är tillräcklig i förhållande till antalet djur på gården, - att spridningen och fördelning av stallgödseln och andra organiska gödselmedel under en 5-årsperiod görs så att den genomsnittliga tillförseln av fosfor högst uppgår till 22 kg/ha och år. Växtodlings- och gödslingsplanen ska sparas minst 5 år. 8.5B Jordbruksverkets riktlinjer** för kvävegödsling ska utgöra maximal giva för de grödor där riktlinjer finns, såvida inte annat kan styrkas av analys eller annan dokumenterad behovsbedömning. a) beräkna kvävegödselgiva utifrån följande parametrar: - förfrukt - mullhalt - mineralisering - årsmån - grödans utveckling - förväntad skörd och eventuella kvalitetskrav t.ex. proteinhalt. I känsliga områden*** är det även ett tvärvillkor att grödan ska tillföras endast så mycket kväve som den antas behöva under odlingssäsongen. T 8.6BM Åtgärder i fält bör journalföras. Journal över utförda fältåtgärder bör innehålla uppgifter om: a) - skifte/s-beteckning - gröda - typ av åtgärd - datum b) Uppgifter om skörd ska relateras till skifte där så är lämpligt och därutöver innehålla uppgifter om; - skördetidpunkt - skördad kvantitet (ex. ton/ha, rundbalar/skifte). c) spara journalerna i minst 5 år. Vid likvärdig behandling av flera skiften kan dessa skrivas på samma rad. 8.7B Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan bör väljas.**** Företaget bör för den certifierade produktionen: a) köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 4 kg CO2-ekvivalenter per kg N b) från 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 3,6 kg CO2-ekvivalenter per kg N c) från leverantören kunna uppvisa intyg att dessa kriterier uppfylls. * Exempelvis kan något av programmen dataväxt, areaplan eller excel användas. en växtodlings- och gödslingsplan är också ett krav för att få stöd för miljöskyddsåtgärder enligt landsbygdsprogrammet. se Jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007:42. ** Se producentpärm. *** Till känsliga områden hör Blekinge, Skåne, Hallands, Gotlands, Stockholms län samt Öland, kustområdena i Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Västra Götalands län samt delar av Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,Västra götalands, Örebro och Västmanlands län. se Miljöhusesyn, bilaga 4. 12

13 Utgåva 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion IP SIGILL MJÖLK 8.8B Gödselmedel med lågt kadmiuminnehåll ska användas. a) använda NP- och NPK-produkter med max 12 mg Cd per kg P b) använda P- och PK-produkter med max 30 mg Cd per kg P. 8.9BM Andra restprodukter får endast användas om de uppfyller specifika krav på kvalitet och hygien. * Tillåtet för användning kan vara: a) rötrester godkända enligt SPCR120, för anläggningskategori A, med tilläggskrav på kadmiumbalans för att säkerställa att inte nivån ökar i marken. Användningen av certifierade rötrester är begränsad till spannmål, rotfrukter, potatis och konservärt. b) kvalitetssäkrade restproduker från industriprocesser godkända av IP SIGILL c) källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll under förutsättning att dessa är kvalitetssäkrade enligt ett etablerat system. Användningen är begränsad till spannmål. 8.10B Lagring av gödsel ska ske så att foder och livsmedel inte förorenas. T a) lagra mineral- och stallgödsel väl åtskilt från foder, plantor och livsmedel. 8.11B Lagring av stallgödsel ska ske på ett säkert sätt för att skydda människor, djur och miljö. På företaget ska finnas: a) täta lagringsutrymmen för stallgödsel T b) tillräckligt stor lagringskapacitet** T c) skydd mot nedstörtning runt gödselbehållare Det ska finnas ett tätt stängsel eller ett stabilt lock om kanten ligger mindre än 1,20 m ovanför marken.*** i vissa områden**** även: d) stabilt svämtäcke eller täckning finnas på urinoch flytgödselbehållare T e) påfyllning av gödselbehållare ske under täckning. T 8.12B Gällande lagstiftning för spridning och hantering av gödselmedel ska följas. T Gällande regler finns beskrivna i Miljöhusesyn. Observera att de flesta gödselspridningsreglerna är tvärvillkor. Detta gäller särskilt i känsliga områden. 8.13BM I känsliga områden ska växtnäringsbalans för företaget beräknas vart femte år.***** I övriga landet är regeln en rekommendation. Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) beräkna bortfört och tillfört N, P och K för företaget som helhet b) vid större förändringar i produktionen upprätta en ny balansberäkning. Växtnäringsbalansen ska vara utförd senast 2 år efter den första revisionen vid inträde i certifieringen. Den ska omfatta valfritt år, från något av de föregående 5 åren, men helst så representativt som möjligt. * Mer information om vilka restprodukter som tillåts, hygienkrav, till vilka grödor och under vilka omständigheter restprodukterna får spridas finns på hemsidan ** Tvärvillkor inom nitratkänsligt område, extra tvärvillkor utanför. *** Höjden på stängslet ska anpassas till snöförekomst och eventuell ramp i anslutning till gödselbrunnen. **** Se miljöhusesyn. ***** Växtnäringsbalansberäkningen kan exempelvis utföras med hjälp av hemsidan eller med hjälp av dokument från odling i balans, se producentpärm. Se för vanliga intervaller för olika produktionsinriktningar. Notera att för att få stöd för miljöskyddsåtgärder enligt landsbygdsprogrammet gäller jordbruksverkets anvisningar med speciella krav på växtnäringsbalanser, enligt SJVFS 2007:42. 13

14 IP SIGILL MJÖLK Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion Utgåva 2012:1 Giltig från Skydd av vatten EU:s nya vattendirektiv ställer stränga krav på skydd av vatten. Kraven kommer att beröra de flesta producenter. Syftet med skyddszoner är att minska läckage av växtnäring och bekämpningsmedel till vattendrag. Ett ökat utnyttjande av skyddszoner är exempel på åtgärder som man i Sverige bidrar med för att nå miljökvalitetsmålen: levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt en levande kust och skärgård, ingen övergödning och giftfri miljö. Växtskyddsmedel eller gödselmedel kan hamna i vattendragen via vindavdrift, vid oförsiktig hantering och spridning. Ett skyddsavstånd till vattendragen där man varken bekämpar kemiskt eller sprider gödsel minskar risken för förluster till vattendragen. Intill dräneringsbrunnar på fälten är risken stor att växtskyddsmedel följer med vatten ner i brunnen vid snösmältning och häftigt regn. Därför ska brunnen omges med biologiskt aktivt material som kan ta upp och bryta ner rester av växtskyddsmedel. En övervägande andel av den fosfor som når sjöar och hav kommer från ytavrinning. Det är främst vid snösmältning och vid stora regnmängder som mycket fosfor kan förloras via ytavrinning ned i vattendragen. När inget annat växer ökar risken ytterligare för läckage av växtnäring. Syftet med permanenta gräsbevuxna skyddszoner är att stoppa upp flödet så att risken för förluster minskar. En biologiskt aktiv yta har också förmåga att bryta ned växtskyddsmedel. 9.1B Skyddsavstånd vid växtskyddsbehandlingar ska hållas.* T a) hålla minst 12 m skyddsavstånd till vattentäkter b) hålla minst 6 m skyddsavstånd till sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året (räknat från strandlinjen vid högvatten) samt småvatten c) hålla minst 1 m skyddsavstånd till dräneringsbrunnar/stenfickor och mindre diken d) markera 12- och 6-meters skyddsavstånden på en fältkart. e) hålla dräneringsbrunnar täckta med hela lock f) hålla mark kring dräneringsbrunnar biologiskt aktiv (minst 1 m) genom täckning med halm, bark eller genom växtlighet. 9.2B Skyddsavstånd vid gödselspridning ska hållas. a) hålla minst 6 m skyddsavstånd till sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året (räknat från strandlinjen vid högvatten) b) markera skyddsavstånd på en fältkarta. Om precisionsgödsling tillämpas med t.ex. rampspridare, släpslangspridare, radgödsling eller droppbevattning, gäller 2 meter. Observera att det är ett tvärvillkor att avståndet till vattendrag vid gödselspridning är minst 2 meter. 9.3B I s.k. känsliga områden** ska en permanent skyddszon anläggas utmed öppet vatten. Den ska utgöras av en minst 6 meter bred väletablerad gräsvall. a) etablera gräsvall på skyddszonen senast 15 juni*** b) avstå från att sprida stall- eller mineralgödsel eller använda kemiska växtskyddsmedel inom skyddszonen c) markera skyddszonerna på en fältkarta. Gäller sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året, undantag när skiftet under 3 av 5 år odlas med vall. * I broschyrerna, Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom och Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling finns vägledning. Se producentpärm. Obs för vattentäkter avses både borrade och grävda brunnar och oavsett om de används eller inte eftersom det alltid finns en risk att de kan leda föroreningar till grundvatten.vid förekomst av exempelvis jätteloka kan avstrykning med glyfosat tillämpas inom skyddsavstånden. ** Känsliga områden finns definierade i 5 SFS 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket. Se miljöhusesyn. *** I vissa områden kan stöd för skyddszon beviljas inom ramen för landsbygdsprogrammet. då gäller skördeförbud under våren/försommaren. kontakta länsstyrelsen om detaljregler för stödet. för den som anlägger eller bryter en skyddszon gäller samma regler som i SJV anvisningar för stöd för skyddszoner. Se SJVFS 2007:42. 14

15 Utgåva 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion IP SIGILL MJÖLK 10 Förvaring och hantering av kemiska produkter Kemikalier ska förvaras så att risker för hälsa och miljö minimeras. En säker förvaring av kemikalier och väl märkta produkter minskar risken för förväxling eller kontaminering av livsmedel eller foder och förhindrar läckage till miljön. Det finns en mängd krav på hur ett växtskyddsförråd ska vara utformat. Snabb tillgång till absorberande material hindrar växtskyddsmedel från att läcka ut vid en eventuell olycka. 10.1B Förvaring av kemikalier ska ske på ett säkert sätt. a) förvara koncentrerade syror samt koncentrerade disk- och desinfektionsmedel avskilt från foder, livsmedel, obehöriga och barn. T b) se till att om koncentrerade disk- och desinfektionsmedel inte förvaras i originalförpackningen ska den nya förpackningen vara väl märkt på samma sätt som originalförpackningen med kemikaliens namn och farosymbol, samt eventuell färgkod. c) se till att varor som är brandfarliga eller är märkta med symbolen för Explosivt förvaras avskilt från kemikalier. 10.2B Växtskyddsmedel ska förvaras säkert och förvaring ska ske i originalförpackningar. a) Företaget ska följa nedanstående krav på förråd för förvaring av växtskyddsmedel (klass 1L och 2L): - det ska vara frostfritt - det ska vara ventilerat T - golvet ska vara tätt och utan golvbrunn X-T - tröskel ska finnas (för att förhindra läckage) eller så ska annan anordning som kan fånga spill och läckage från förpackningar med växtskyddsmedel finnas* X-T - det ska finnas omedelbar tillgång till absorberande material, t.ex. sågspån eller absol samt behållare för uppsamling av eventuellt spill, i förvaringsutrymmet - det ska vara låst T - det ska vara avskilt från foder, livsmedel och obehöriga T, X-T - det ska vara i god ordning - eventuellt utgångna preparat ska förvaras avskilt med tydlig märkning där det framgår att de inte får användas och ska avyttras - preparat som inte är avsedda för företagets egen produktion ska förvaras avskilt i växtskyddsförrådet så att förväxling inte kan ske - det ska ha tillfredsställande belysning. b) Tillträde till växtskyddsförrådet ska begränsas till personer som har giltigt kunskapsbevis för växtskyddsmedel. 10.3B Betat utsäde ska förvaras i tätt emballage som har tydlig märkning. a) förvara betat utsäde i tätt emballage b) märka emballage tydligt. * Kapaciteten för att fånga spill och läckage ska minst motsvara 110 % av den största förpackningens volym. 15

16 IP SIGILL MJÖLK Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion Utgåva 2012:1 Giltig från Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd syftar till att hålla användningen av växtskyddsmedel på nivåer som är biologiskt hållbara och ekonomiskt försvarbara. Integrerat växtskydd är en del i integrerad produktion där man ser hela brukningsenheten med alla dess grödor som en helhet. Man utnyttjar och stärker de platsgivna naturliga resurserna. Möjliga och tillgängliga biologiska, tekniska och kemiska metoder ska balanseras mot varandra medan man noga beaktar effekterna på agroekosystemen, lönsamheten och sociala behov liksom människors och husdjurs hälsa. En bra växtföljd är en grundbult i integrerad produktion och integrerat växtskydd. En dålig växtföljd måste, om det alls är helt möjligt, kompenseras med ökad kemisk bekämpning och mer jordbearbetning. Avkastning, motståndskraft mot svampsjukdomar och konkurrensförmåga mot ogräs är alla viktiga faktorer vid val av grödsorter. Idag kan vi bara konstatera att fältens kantzoner kan ha betydelse för förekomst av vissa naturliga fiender. Ett mångformigt landskap ger en större artrikedom och kanske också en ökad biologisk kontroll. Jordbruksverket med flera informerar under säsongen fortlöpande om behovet av olika bekämpningsinsatser. Genom att följa rådgivning som bygger på besiktningar i fält och väderförhållanden kan användning av växtskyddsmedel minimeras. 11.1B Integrerat växtskydd ska tillämpas avseende växtföljder. Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) beakta tillgängliga råd för goda växtföljder för aktuell gröda/kultur b) motivera avvikelser från allmänna rekommendationer. En god växtföljd (under normala förhållanden) innebär för stråsädodling under högst 4 av 6 år alternativt 5 av 6 år om havre ingår i växtföljden. För råd om växtföljder se tillgängligt stödmaterial och växtodlingsrådgivares rekommendationer. 11.2B Förebyggande åtgärder mot skadegörare bör tillämpas avseende sortval. Företaget bör: a) om möjligt välja sorter med god motståndskraft mot skadegörare. 11.3B Integrerat växtskydd ska tillämpas vilket innebär att eventuella bekämpningsinsatser ska kunna motiveras och utföras vid optimal tidpunkt.* a) kunna motivera insatserna som finns i växtskyddsjournalen, t.ex. med hjälp av växtskyddsbrev, professionell rådgivning eller egna gjorda observationer av förekomst av skadedjur, nyttoinsekter, sjukdomar och ogräs. * Obs! för att få stöd för miljöskyddsåtgärder enligt landsbygdsprogrammet gäller jordbruksverkets anvisningar (SJVFS 2007:42) där det bland annat anges att det ska finnas ett motiv till växtskyddsbehandling. 16

17 Utgåva 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion IP SIGILL MJÖLK 12 Val av växtskyddsmedel och förbud att använda isoproturon Isoproturon är ett lättrörligt ämne som oftast överskrider det s.k. riktvärdet för ytvatten. Det är mycket giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön samt misstänks ge cancer hos människor. Det finns med som prioriterat ämne i ramdirektivet för vatten (EU-direktiv), vilket innebär att länderna ska införa åtgärder för att begränsa och fasa ut användningen av dessa. Orsaken till förbudet att sprida växtskyddsmedel sent på hösten är att den biologiska aktiviteten i marken är mycket låg, vilket innebär att växtskyddsmedel inte bryts ner och därmed är risken stor för läckage till grundvattnet. verifieringskrav 12.1B Enbart växtskyddsmedel som är godkända i Sverige får användas och endast enligt anvisningar på etikett. * T a) genom sprutjournalen kunna visa upp att endast godkända preparat används. 12.2B Växtskyddsmedel får inte sprutas på gårdsplan eller andra hårdgjorda ytor. a) inte sprida växtskyddsmedel på mark som inte är biologiskt aktiv** och som ingår i företagets verksamhet. Avstrykning med glyfosat och användning av ogräsättika är dock tillåten. Andra metoder som kan användas är till exempel flamning och ogräsharvning. 12.3BM Kemisk ogräsbekämpning på hösten får ej ske i stråsäd efter 25 oktober i Hallands, skåne, blekinge län, öland samt kalmar och torsås kommuner, och efter 15 oktober i övriga sverige. Regeln är ej aktuell i Norra Sverige. Företaget ska för den certifierade produktionen: a) kunna uppvisa noteringar i sprutjournalen som visar att angivna tidpunkter har respekterats. Om spannmål odlas med insådd fånggröda är det tillåtet att spruta även efter 25 respektive 15 oktober, under förutsättning att fånggrödan kan anses vara biologiskt aktiv och att förhållandena i övrigt är lämpade för sprutning. 12.4BM Preparat som innehåller den verksamma substansen isoproturon** är förbjudna inom IP SIGILL. Företaget ska för den certifierade produktionen: a) se till att sprutjournalen bekräftar att regeln uppfylls. Regeln är ej aktuell i Norra Sverige. * Det är användaren av växtskyddsmedel som är ansvarig för att de preparat som används är godkända.varje år är det ett antal växtskyddsmedel vars godkännande upphör. information om vilka preparat som är godkända finns på kemikalieinspektionens hemsida. ** Isoproturon ingår i Cougar. 17

18 IP SIGILL MJÖLK Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion Utgåva 2012:1 Giltig från Tillståndsbevis, funktionstest och rengöring av växtskyddsspruta Kursen som ger tillstånd för yrkesmässig användning av bekämpningsmedel ger grundläggande kunskap om säker användning, bade ur användarens perspektiv och för miljön. I broschyren Säkert växtskydd anges olika skyddsavstånd beroende på väder och vind. Inom IP SIGILL gäller ett antal ytterligare regler förutom vad som gäller enligt lagen. Regelbundna funktionstester av sprutan ger förutsättningar för optimal bekämpning och förhindrar onödigt läckage. Påfyllning, rengöring och förvaring av sprutan är kritiska moment som ska ske med omsorg. Mätningar har visat att om en ej rengjord spruta förvaras utomhus kan regnvatten ta med sig rester som kan rinna vidare ner i marken till vattendrag eller grundvatten. 13.1B Den som utför behandling med växtskyddsmedel på företaget ska ha giltigt tillstånds-/kunskapsbevis. * Företaget ska kunna visa upp att den som utför behandling har: a) behörighetsintyg för att få använda medel i klass 2L b) tillstånd (utfärdas av Länsstyrelsen) för medel i klass 1L c) särskild behörighet för betning av utsäde (om betning sker). Detta är ett extra tvärvillkor. 13.2B Om någon utomstående anlitas för att utföra växtskyddsbehandlingar ska det finnas dokument som visar att ip sigills regler angående bekämpning efterföljs. Företaget ska ha: a) ett skriftligt avtal** med företaget/utföraren där utföraren av tjänsten åtar sig att följa gällande regler i IP SIGILL. b) en kopia av tillstånds-/kunskapsbevis för sprutföraren. Observera att även kopia på godkänt funktionstest och kopia på aktuell sprutjournal ska finnas tillgängligt. 13.3B Godkänt funktionstest för sprututrustning får vara max 2 år gammalt. om sprutan används mer än 25 ha per rampmeter och år, ska den funktionstestas inför varje säsong.*** För spruta som används inom certifierad produktion gäller att: a) protokoll från godkänt funktionstest av egen spruta ska finnas tillgängligt. 13.4B Påfyllning av växtskyddsmedel samt utoch invändig rengöring av sprutan ska ske på ett säkert sätt.**** För alla sprutor som används inom företaget gäller att: a) någon av nedanstående metoder ska användas: - påfyllning på biobädd - påfyllning på tät platta med uppsamling (uppsamlat spill från plattan ska spridas på fält med biologiskt aktiv mark) - med mobil påfyllnings- och rengöringsutrustning ute i fält på biologiskt aktiv mark, - vid påfyllning direkt från vattendrag, brunn eller liknande ska en separat pump finnas (dvs. inte sprutans egen pump), som förhindrar att bekämpningsmedel kan läcka ut i vattendraget b) vid påfyllning och rengöring ska det vara ett skyddsavstånd på 30 m till brunnar, diken, vattendrag och sjöar. Detta är ett extra tvärvillkor. * I broschyrerna säkert växtskydd - en självklarhet och säkert växtskydd i frukt- och växthusodling finns aktuell information som stöd för att bedriva säkert växtskydd. Se producentpärm. Extra tvärvillkor. ** Se exempel på avtal i producentpärmen. *** För att få stöd för miljöskyddsåtgärder enligt landsbygdsprogrammet gäller att funktionstestet ska vara utfört enligt SJVFS 2006:18. **** För att få stöd för miljöskyddsåtgärder enligt landsbygdsprogrammet gäller jordbruksverkets anvisningar enligt SJVFS 2007:42. 18

19 Utgåva 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion IP SIGILL MJÖLK 13.5B Parkering av ej rengjord spruta ska ske på godkänd påfyllningsplats enligt 13.4 eller, om sprutan är tom, under tak. För rengjord spruta som används inom företaget gäller att: a) parkering ska ske på godkänd påfyllningsplats b) tom spruta ska parkeras under tak. 14 Journalföring av växtskyddsbehandlingar Växtskyddsmedel ska användas så att människor inte skadas och miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Syftet med journalföring är att kunna följa upp effekterna av bekämpningen och att kunna spåra eventuella läckage. 14.1B Utförda växtskyddsbehandlingar ska journalföras. T a) dokumentera varje bekämpning b) fylla i journalen utan dröjsmål c) spara journalen i minst tre år. Dokumentationen måste finnas på företaget även om bekämpningen utförts av entreprenör. Detta är ett extra tvärvillkor. 14.2B Journalen ska innehålla uppgifter enligt specificerade krav. Företaget ska i journalen notera: - preparat - dos - tidpunkt och plats - temperatur- och vindförhållanden - vilka skyddsavstånd som hållits till omgivningen, - vilka försiktighetsmått som iakttagits till skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och rengöring* - vem som utfört bekämpningen - karenstid - motiv till bekämpningen - förekomst av blommande vegetation (gröda eller ogräs) om preparatet är skadligt för pollinerande insekter. Observera att om tjänsten utförs av entreprenör ska företaget kunna visa upp sprutjournalen. Detta är ett extra tvärvillkor. * Obs! försiktighetsmått enl SNFS 1997:2,9, avser skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och rengöring. plats för påfyllnad och rengöring av spruta ska anges. Inom ett avstånd på minst 1 m omkring dräneringsbrunn/stenficka får kemisk bekämpning inte ske. Kemisk bekämpning får inte heller ske närmare än 12 m från dricksvattenbrunn. Spridning får inte ske vid vindhastigheter över 5 m/s (vid användning av konventionell spruta). 19

20 IP SIGILL MJÖLK Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion Utgåva 2012:1 Giltig från Stallmiljö Besökare i ett djurstall anslutet till IP SIGILL ska känna förtroende för verksamheten. Därför ska de lagstadgade förutsättningarna för en god djuromsorg vara uppfyllda så att förutsättningar för naturligt beteende hos djuren finns. Djuren ska ha tillräckligt med plats för att stå, ligga och röra sig så att skador undviks. En bra närmiljö med termisk komfort och bra luftkvalitet, minskar risken för luftvägsinfektioner. Att skrapa ut ofta och att förse djuren med tillräckligt mycket strö är avgörande för att minimera spenarnas nedsmutsning och därmed risken att överföra bakterier till mjölken. Stallen ska vara utformade så att risken för skador och olycksfall minimeras och så att eventuell smitta inte sprids. Lösdrift är att föredra eftersom det ger möjlighet till daglig motion, vilket ökar djurens rörlighet och välbefinnande. verifieringskrav Ja nej ej rel M Djurstallarna ska ge ett gott och ordningsamt intryck. a) Djurstallarna ska tvättas minst en gång per år. T b) Årlig rengöring ska dokumenteras.* c) Redskap ska förvaras på härför avsedda platser. 15.2M Djuren ska erbjudas en torr och ren liggplats. T a) Utgödsling ska ske regelbundet och vid behov. T b) I uppbundet stallsystem får inte utgödsling ske i samband med mjölkning. T c) Tillräckligt med strö ska tilldelas djuren. 15.3M Utrymmeskraven** för alla djur ska uppfyllas och stallet ska vara utformat så att alla djur kan ligga och röra sig obehindrat. T a) Antal kor och ungdjur ska överensstämma med antalet liggplatser och djurboxar. b) Utrymmena ska överensstämma med anvisningarna i djurskyddsreglerna. 15.4M Djurmiljön i stallet ska vara god. T a) Golv och liggytor ska vara utformade, utrustade och skötta så att skaderisk ej föreligger. b) Stallarna ska ha fönster eller andra ljusinsläpp för dagsljus. c) Ventilationsutrustning och stallets miljö ska vara utformat så att damm- och gasinnehåll i luften, temperatur, luftfuktighet och buller hålls på eller under de i svensk djurskyddslagstiftning angivna nivåerna***. d) Det ska finnas nödventilation t.ex. dörrar, fönster eller luckor som går att öppna. 15.5M Eventuella förelägganden från djurskyddsinspektioner ska åtgärdas inom utsatt tid. a) Om djurinspektion skett ska protokoll**** kunna uppvisas vid revision. b) Eventuella åtgärder ska kunna styrkas. 15.6M Vid om- eller nybyggnation ska stallar för uppbundna djur byggas om för lösdrift. a) Stallar för uppbundna djur ska byggas för lösdrift. * Exempelvis i kvalitetskalendern. ** Uppgifter om utrymmeskraven finns i miljöhusesynens faktadel. *** Uppgifter på värden för stallmiljön finns i Miljöhusesyn. **** Se producentpärm eller 20

Checklista för Findus ärtodlare 2015 Ska fyllas i av alla lantbrukare - även de som har egen IP SIGILL-certifiering

Checklista för Findus ärtodlare 2015 Ska fyllas i av alla lantbrukare - även de som har egen IP SIGILL-certifiering Checklista för Findus ärtodlare 2015 Ska fyllas i av alla lantbrukare - även de som har egen IP SIGILL-certifiering Denna checklista gäller för: Företag/namn: Findus gårds-/fältnr: Underskrift: Datum:

Läs mer

IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01. Sigill Kvalitetssystem AB. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01. Sigill Kvalitetssystem AB. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill LAMM Standard för kvalitetssäkrad LAMMproduktion MED TILLVAL FÖR KLIMATCERTIFIERING Livsmedelssäkerhet Miljö

Läs mer

IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP FRUKT & GRÖNT GRUNDCERTIFIERING

IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP FRUKT & GRÖNT GRUNDCERTIFIERING IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP FRUKT & GRÖNT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker. LIVSMEDELSSÄKERHET Copyright/Upphovsrätten

Läs mer

IP SIGILL Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01

IP SIGILL Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01 IP SIGILL Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill frukt & grönt Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker

Läs mer

IP SIGILL Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01

IP SIGILL Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01 IP SIGILL Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill frukt & grönt Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker

Läs mer

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:... Sprutjournal År:... Företag:... Odlare:... Syfte Att föra sprutjournal är ett verktyg för egenkontroll genom att medvetenheten i och omkring bekämpningsarbetet ökar i och med att mått och steg antecknas.

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Ankomststämpel Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Sökande; den som avser utföra spridningen eller, efter skriftlig

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Stödsökande

1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Stödsökande 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Stödsökande Ansvarig/Närvarande Org.nr/Pers.nr Gårdsnamn Adress Fastighet Företagsnamn Postadress Telefon nr. Mobilnr. Datum Tid E-post Anledning till inspektionen Rutininspektion

Läs mer

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN 1. Administrativa uppgifter Företagets namn Org/persnr Tfn nr Adress Fastighetsbeteckningar Postadress E-postadress Söker gårdsstöd? Areal Total Åker Träda Bete Bedrivs verksamhet

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/ Hantering Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/Hantering Vilka är vi?: Magnus Sandström, kursansvarig, Jordbruksverket Thomas Wildt-Persson, rådgivningsexpert, Hushållningssällskapet

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion Anmälan om miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion enligt 1 kap 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) För behandling av ärendet kommer uppgifterna registreras i Motala kommuns dokument- och ärendehanteringssystem.

Läs mer

Sidan 1 av 4. Sökande. Datum. Från och med: Till och med: Samma som sökande (fyll dock i behörighetsnumret) Vem ska sprida ut bekämpningsmedlet?

Sidan 1 av 4. Sökande. Datum. Från och med: Till och med: Samma som sökande (fyll dock i behörighetsnumret) Vem ska sprida ut bekämpningsmedlet? Sidan 1 av 4 Ansökan om att sprida bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt Gäller för yrkesmässig spridning enligt 14 paragrafen i Statens naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälan avser Nybyggt djurstall Till-/ombyggt djurstall Befintligt djurstall Brukare Namn Organisationsnummer/personnummer

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Sidan 1 av 3. Datum. Från och med: Till och med: Sökande

Sidan 1 av 3. Datum. Från och med: Till och med: Sökande Sidan 1 av 3 Ansökan om att sprida bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt Gäller för yrkesmässig spridning enligt 14 paragrafen i Statens naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Möta är ett samverkansprojekt mellan länets 13 kommuner företrädda av miljökontoren samt Länsstyrelsen Östergötland. Maj 2009 Förvara kemiska produkter

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Kursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus

Kursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus Kursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Länsstyrelsen i respektive län är huvudman för kurserna. Huvudmannen har

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Kursplan för kurs i behandling av enskilda plantor i skogsplantering

Kursplan för kurs i behandling av enskilda plantor i skogsplantering Kursplan för kurs i behandling av enskilda plantor i skogsplantering Huvudman Skogsstyrelsen i respektive region är huvudman för kursen. Huvudmannen har ansvar för att det erbjuds kurser efter behov, att

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

Journalföring för får och getter

Journalföring för får och getter Journalföring för får och getter Kravet på att journalföra får och getter finns för att myndigheterna snabbt ska kunna förhindra smittspridning i händelse av en smittsam djursjukdom i Sverige. Det är därför

Läs mer

Lathund för tillståndsgivning/tillsyn inom vattenskyddsområde gällande kemiska bekämpningsmedel

Lathund för tillståndsgivning/tillsyn inom vattenskyddsområde gällande kemiska bekämpningsmedel April 2011 Lathund för tillståndsgivning/tillsyn inom vattenskyddsområde gällande kemiska bekämpningsmedel Texten i denna lathund är allmänt hållen och tar upp olika exempel på regleringar och sätt att

Läs mer

Förråd för växtskyddsmedel

Förråd för växtskyddsmedel Bygg säkert Förråd för växtskyddsmedel Bygg säkert Förråd för växtskyddsmedel 1 Växtskyddsmedel ska förvaras säkert av flera skäl. Det finns risker för barnen på gården, för obehöriga, för den yttre miljön

Läs mer

Skickas i 2 ex till: Miljönämnden Stadshuset 281 80 HÄSSLEHOLM. 1. Allmänt om verksamheten. Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning

Skickas i 2 ex till: Miljönämnden Stadshuset 281 80 HÄSSLEHOLM. 1. Allmänt om verksamheten. Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) Djurhållning med mer än 100 djurenheter (dock ej mer än 400 djurenheter) Skickas i 2 ex till: Miljönämnden Stadshuset 281

Läs mer

IP Standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01. grundcertifiering Gris

IP Standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01. grundcertifiering Gris IP Standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01 grundcertifiering Gris Grafisk form och produktion Condesign Infocom AB 2012 Tryck Exaktaprinting Papper Multioffset, 120g KONTAKT Sigill Kvalitetssystem

Läs mer

Kemiska produkter i butiker

Kemiska produkter i butiker 2:a reviderade upplagan Kemiska produkter i butiker märkning och ansvar KEMIKALIEINSPEKTIONEN Till dig som säljer kemiska produkter Farliga kemiska produkter ska vara rätt märkta när de säljs Företagen,

Läs mer

Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335

Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-09-02 256 Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Miljöfrågor inom lantbruk

Miljöfrågor inom lantbruk Miljöfrågor inom lantbruk Juni 2010 Miljötillsyn på lantbruk Kommunens miljökontor ansvarar för miljötillsynen inom lantbruk. Miljötillsynen på lantbruk sker enligt miljöbalken (Förordning 1998:915 om

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan ska lämnas till miljöförvaltningen senast sex veckor före verksamheten ska påbörjas. Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt

Läs mer

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

Kursplaner för grundutbildning och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus

Kursplaner för grundutbildning och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus Kursplaner för grundutbildning och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Länsstyrelsen i respektive län är huvudman för kurserna. Huvudmannen

Läs mer

Spridningsareal Tillgänglig spridningsareal Ägd (ha) Arrenderad/ Summa (ha) Behov (ha) Kontrakterad (ha) Åkermark (ej träda)

Spridningsareal Tillgänglig spridningsareal Ägd (ha) Arrenderad/ Summa (ha) Behov (ha) Kontrakterad (ha) Åkermark (ej träda) ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN JORDBRUKSFÖRETAG Sida 1(5) Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt fastställd taxa. Anmälan ska vara inlämnad minst

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Lathund för tillståndsgivning/tillsyn inom vattenskyddsområde gällande kemiska bekämpningsmedel

Lathund för tillståndsgivning/tillsyn inom vattenskyddsområde gällande kemiska bekämpningsmedel Oktober 2011 Lathund för tillståndsgivning/tillsyn inom vattenskyddsområde gällande kemiska bekämpningsmedel Texten i denna lathund är allmänt hållen och tar upp olika exempel på regleringar och sätt att

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen Greppa Näringen lantbruket på väg mot miljömålen Projektet är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och många olika företag i lantbruksnäringen. Projektet styrs av en styrgrupp och

Läs mer

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell. Checklista 1(6) Fjäderfä övriga Personal 3 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L100 1kap. 5 Kontroll 4 Daglig tillsyn sker normalt

Läs mer

Känsliga områden enligt nitratdirektivet

Känsliga områden enligt nitratdirektivet Känsliga områden enligt nitratdirektivet kustområde Nya känsliga området övriga länet Lagring av stallgödsel Inget läckage eller avrinning Täckning av urin- och flytgödselbrunn Påfyllning av urin och flytgödsel

Läs mer

Växtskyddsdirektiv Nya regler om växtskyddsmedel och integrerat växtskydd (IPM) Hur kommer det att påverka golfbanan?

Växtskyddsdirektiv Nya regler om växtskyddsmedel och integrerat växtskydd (IPM) Hur kommer det att påverka golfbanan? Växtskyddsdirektiv Nya regler om växtskyddsmedel och integrerat växtskydd (IPM) Hur kommer det att påverka golfbanan? Agenda Presentation - Läget för bekämpningsmedel i dag Direktiv, bekämpningsmedel i

Läs mer

Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk

Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk O 1 ÅRJÄNGS KOMMUN ANMÄLAN enligt Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk Administrativa uppgifter Huvudman Organisationsnummer Adress Postnummer Ort e-postadress Telefon

Läs mer

IP SIGILL standard för kvalitetssäkrad produktion av frukt och grönt

IP SIGILL standard för kvalitetssäkrad produktion av frukt och grönt LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie IP SIGILL standard för kvalitetssäkrad produktion av frukt och grönt IP SIGILL standard for quality-assured production of fruit and vegetables Tillväxt Trädgård

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken har kommunfullmäktige Tjörns kommun 2008-02-14 14 beslutat om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter

Läs mer

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel.

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Jordbruksverket är huvudman för grundkursen och Länsstyrelsen i respektive län

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård Katja Korkalainen Fodersektionen Neuvo 2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på djurgårdar Foder Ämnen och produkter som är avsedda för utfodring av djur

Läs mer

Trimaxx TILLVÄXTREGLERING. Starkare strå med mindre Gröda Gräsfrö, havre, korn, råg, rågvete, vete ANETRISE3LT/01/A S4813A/02

Trimaxx TILLVÄXTREGLERING. Starkare strå med mindre Gröda Gräsfrö, havre, korn, råg, rågvete, vete ANETRISE3LT/01/A S4813A/02 Trimaxx Starkare strå med mindre Gröda Gräsfrö, havre, korn, råg, rågvete, vete Verksamt ämne: Formulering: Rekisterinumero: 5121 Behörighetsklass: 2L Registreringsinnehavare: ADAMA Registrations B.V.

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ 1 (4) Antagen av kommunfullmäktige den 27 mars 2002, 24 Dnr: 90/00-830 Reviderad av samhällsbyggnadsnämnden den 5 februari 2007, 10 Reviderad av kommunfullmäktige den 23 september 2009, 131 Dnr: 645/09-830

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Bygg säkert. Platta med uppsamling

Bygg säkert. Platta med uppsamling Bygg säkert Platta med uppsamling Säker påfyllningsplats är en av de viktigaste åtgärderna för att minska riskerna för att växtskyddsmedel sprids till känsliga miljöer. Påfyllning på platta kopplad till

Läs mer

GRUNDCERTIFIERING GRIS

GRUNDCERTIFIERING GRIS IP Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01 GRUNDCERTIFIERING GRIS Grafisk form och produktion Sigill Kvalitetssystem AB 2012 Tryck LRF Media/Elanders AB Falköping Papper Maxioffset, 120 g KONTAKT

Läs mer

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn 1(8) Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN AVGIFT över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5

Läs mer

viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun

viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun Enligt miljöbalken är miljöförvaltningen tillsynsmyndighet över miljöfarliga verksamheter. Tandvården är miljöfarlig verksamhet

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Tillsyn på bilverkstäder 2006 Rapport nr 3/06 olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika mö Inledning Inom ramen

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Egenkontroll lantbruk

Egenkontroll lantbruk Egenkontroll lantbruk Egenkontroll är ett verktyg för att ha kontroll på hur verksamheten påverkar miljön. En bra egenkontroll ger förutsättningar för att tidigt upptäcka fel på utrustning och felaktig

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön.

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. 1 (10) 2005-06-13 31. Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. Inledande bestämmelser 1 Utöver bestämmelserna i miljöbalken (1998:808) och förordningen (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Kalmar läns författningssamling

Kalmar läns författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Oskarshamns kommuns lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö Kommunfullmäktige i Oskarshamns kommun har i beslut 2003-12-08 fastställt

Läs mer

Nya regler om hygien för säkerhets skull

Nya regler om hygien för säkerhets skull Nya regler om hygien för säkerhets skull Information till företagare som hanterar livsmedel Ny lag Ingredienser: Ansvar, spårbarhet (öppenhet), egenkontroll (grundförutsättningar, HACCP), flexibilitet

Läs mer

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk

Läs mer

L139267 Användningsområde 10 KG

L139267 Användningsområde 10 KG L139267 SWED/10L Användningsområde Mot svampangrepp i odlingar av potatis. Behandling får ej ske senare än 30 dagar före skörd. All annan användning är otillåten om den inte särskilt tillåtits. 10 KG L141170

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

LOKALA FÖRESKRIFTER I SALEMS KOMMUN FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ

LOKALA FÖRESKRIFTER I SALEMS KOMMUN FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ LOKALA FÖRESKRIFTER I SALEMS KOMMUN FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ Innehållsförteckning Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa... 3 Inledande bestämmelser... 3 Avloppsanordning

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Stockholms läns författningssamling

Stockholms läns författningssamling Stockholms läns författningssamling Upplands Väsby kommun Upplands Väsby kommuns föreskrifter om lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa för Upplands Väsby kommun; beslutade den 22 maj 2006

Läs mer

Tabell 1. Isoleringsåtgärder och andra skyddsåtgärder för annan verksamhet

Tabell 1. Isoleringsåtgärder och andra skyddsåtgärder för annan verksamhet 4748 Nr 1053 Bilaga Tabell 1 Isoleringsåtgärder och andra skyddsåtgärder för annan verksamhet 1 Separat laboratorieutrymme ( 1 ) 2 Laboratorium skall kunna tillslutas hermetiskt för att möjliggöra rökbehandling

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-10-29, 175 ATT GÄLLA FRÅN 2012-11-15 Med stöd

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö i Hällefors kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö i Hällefors kommun Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö i Hällefors kommun 2(5) Med stöd av 9 kapitlet 7 och 11-13 miljöbalken (1998:808), 13, 39-40 och 43-44 förordningen (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer