IP SIGILL MJÖLK STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD MJÖLKPRODUKTION INKLUSIVE KLIMATREGLER. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IP SIGILL MJÖLK STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD MJÖLKPRODUKTION INKLUSIVE KLIMATREGLER. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg"

Transkript

1 IP SIGILL standard Utgåva 2012:1 Giltig från Sigill Kvalitetssystem AB IP SIGILL MJÖLK STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD MJÖLKPRODUKTION INKLUSIVE KLIMATREGLER Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

2 Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill Kvalitetssystem AB, Stockholm, Sverige. Att mångfaldiga innehållet i denna skrift, helt eller delvis, utan medgivande från Sigill Kvalitetssystem AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande: genom tryckning, kopiering etc. Grafisk form och produktion Condesign Infocom AB 2011 Tryck Exaktaprinting Papper Multioffset, 120 g KONTAKT Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm Telefon: Fax: FOTO Hans Jonsson

3 INNEHÅLL MJÖLK Miljöhusesyn, 6 Nöd- och olycksfallsberedskap 7 Spårbarhet/särhållning 7 Ordning och reda samt skadedjursbekämpning 8 Avfall 8 Etiska grundvärderingar GMO, avloppsslam och avel 9 Karta över gården 10 Växtnäring och journalföring 11 Skydd av vatten 14 Förvaring och hantering av kemiska produkter 15 Integrerat växtskydd 16 Val av växtskyddsmedel, och förbud att använda isoproturon 17 Tillståndsbevis, funktionstest och rengöring av växtskyddsspruta 18 Journalföring av växtskyddsbehandlingar Stallmiljö 20 Märkning, spårbarhet och journalföring av djur 21 Djuromsorg 22 Kalven 24 Foder, vatten och utfodring 25 Läkemedel och övriga behandlingar 28 Smittskydd 29 Mjölkning inklusive svensk mjölks bransch- riktlinjer 31

4 IP SIGILL MJÖLK Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion Utgåva 2012:1 Giltig från PRODUKTIONSREGLER IP SIGILL är en standard för kvalitetssäkring IP SIGILL är en standard för kvalitetssäkring av produktion av livsmedel och prydnadsväxter, i hela kedjan från primärproduktion till förädling. IP SIGILL ägs och förvaltas av Sigill Kvalitetssystem AB, ett dotterbolag till LRF. Svenskproducerade råvaror som är certifierade enligt IP SIGILL får märkas med Svenskt Sigill, efter avtal om licens. IP SIGILL MJÖLK omfattar mjölkkor, rekrytering samt kalvar upp till 6 månader. IP SIGILL-certifieringen syftar till: 1. Säkra livsmedel 2. God djuromsorg 3. Miljöansvar med utgångspunkt i resurshushållning och klimat Detta säkras genom oberoende kontroller av en tredjepartsrevisor. Mer att läsa om certifiering med IP SIGILL och Svenskt Sigill finns på Allmänna villkor ramverket för certifieringen I IP Allmänna villkor 2011:2 beskrivs de generella krav som ställs på företag som ska certifieras, hur revision ska genomföras och vilken kompetens certifieringsorganen ska ha. Mer information finns längst bak i denna handbok. IP SIGILL-regler NYHET! Från 2011 innehåller handboken både de basregler som är gemensamma för alla produktionsinriktningar samt de regler som är specifika för den produktionsinriktning som du är ansluten till. Gemensamma regler som finns i alla produktionsinriktningar har gråfärgad botten. Nytt är också att det inte längre finns någon separat checklista, istället ingår den i handboken. Precis som vanligt ska du göra egenrevision genom att svara på frågorna i handboken. Nytt från i år är att du bara behöver skicka in åtgärdsplanerna för IP SIGILL och Miljöhusesyn till ditt certifieringsbolag. De ska vara inskickade senast 31 mars. Bokstaven B visar att det är en basregel gemensam för flera inriktningar. M visar att det är en regel specifik för mjölkproduktion. Så här går du tillväga: Gå igenom miljöhusesyn 1. Gå igenom alla relevanta delar i Miljöhusesyn som berör din verksamhet. Svara Ja, Nej eller kryssa i om Ej relevant. 2. För in alla ej uppfyllda lagkrav i Miljöhusesyns åtgärdsplan. Beskriv eventuella planerade åtgärder. Datera och signera därefter åtgärdsplanen. 3. Skicka en kopia av Miljöhusesyns åtgärdsplan till det certifieringsorgan du är ansluten till, alternativt till huvudmannen för gruppen, senast 31 mars. 4

5 Utgåva 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion IP SIGILL MJÖLK Gå igenom IP SIGILL-reglerna 1. Gå igenom alla relevanta delar i reglerna för IP SIGILL som berör din verksamhet. Kryssa i om du uppfyllt en regel eller ej (Ja, Nej), alternativt kryssa i Ej relevant. 2. För in alla ej uppfyllda regler i IP SIGILLs åtgärdsplan. Beskriv eventuella planerade åtgärder. Datera och signera därefter åtgärdsplanen. 3. Skicka en kopia av IP SIGILLs åtgärdsplan till det certifieringsbolag du är ansluten till, alternativt till huvudmannen för gruppen, senast 31 mars. Revision av produktionen på företaget Med ett intervall på högst 24 månader kommer en föranmäld revision att genomföras på ditt företag. Revisorn går då tillsammans med dig igenom dokumentationen och inspekterar produktionen. Det kan också förekomma revisioner oftare eftersom vissa företag blir slumpmässigt uttagna för stickprov eller i speciella fall då extra kontroller sker. Även oanmälda revisioner kan förekomma. Läs mer om oanmälda revisioner längst bak i handboken. Godkänd revision och sanktioner För godkänd revision krävs att 90 % av de vanliga omarkerade reglerna är uppfyllda samt att 100 % av de röda s.k. kritiska reglerna är uppfyllda. Eventuella avvikelser på kritiska regler ska vara åtgärdade inom 28 dagar efter revision. Övriga avvikelser på vanliga omarkerade regler ska åtgärdas så snart det är möjligt. Om en efterföljande revision visar att åtgärder ej vidtagits ges avvikelsen dubbel belastning. Om revisionen inte blir godkänd kan företaget bli avstängt ur certifieringssystemet och i värsta fall uteslutet. Producentens åtaganden: Under tiden som ansluten till IP SIGILL gäller följande åtaganden: Verksamheten ska drivas så att lag och reglerna i IP SIGILL efterföljs. Om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig ska kopia på tillstånd/anmälan kunna uppvisas vid revision. Skyldighet att ta del av förändringar i reglerna som Sigill Kvalitetssystem meddelar. Ansvara för att underleverantörer (t.ex. sprutförare och avbytare) får information om kraven och åtar sig att uppfylla reglerna. Ansvara för att mark, byggnader, maskiner etc. som används i verksamheten uppfyller reglerna även om de ägs av annat företag. Medverka vid och underlätta revisionerna, det gäller även oanmälda revisioner. Skyldighet att till certifieringsbolaget anmäla alla planerade förändringar i produktionen, som kan ha betydelse för certifieringen (t.ex. ägarbyte och utvidgning av verksamheten). KRITISKA REGLER är markerade med en röd oval. Det är regler som är särskilt viktiga för livsmedelssäkerhet, djuromsorg eller miljö och därmed IP SIGILLs värdegrund. Avvikelser på vissa av de kritiska punkterna ses som särskilt allvarliga för trovärdigheten och kan leda till avstängning eller uteslutning. Exempel på sådana avvikelser är vanvård av djur och användning av otillåtna växtskyddsmedel. REKOMMENDATIONER är markerade med grönt. Det är frivilligt att följa dessa. Tvärvillkor är markerade med och T. De visar att hela eller delar av regeln i stort sett motsvarar ett tvärvillkor. Kontakta jordbruksverket för exakta uppgifter. Nya regler och regler som väsentligen förändrats är markerade med i handboken. X-T betyder att det är ett EXTRA TVÄRVILLKOR. Det är ytterligare tvärvillkor som du måste följa för att få full utbetalning om du sökt miljöersättning. 5

6 IP SIGILL MJÖLK Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion Utgåva 2012:1 Giltig från Mjölk 1 Miljöhusesyn De producenter som är anslutna till IP SIGILL ska känna till och uppfylla de lagkrav som ställs på produktionen. De delar i MIljöhusesyn som berör din certifierade verksamhet ska gås igenom varje år. Dessutom ska de delar i Miljöhusesyn som syftar till att skydda naturmiljön, såsom skydd av vilda fåglar och fridlysta växter etc. gås igenom. Vissa av dessa regler är tvärvillkor. 1.1B Miljöhusesyn ska årligen genomföras. a) årligen gå igenom de avsnitt i Miljöhusesyn som berör företagets certifierade verksamhet, inklusive avsnittet om arbetsmiljö b) kunna uppvisa en daterad och signerad åtgärdsplan. 1.2B Företaget ska regelbundet stärka och uppdatera sin kompetens inom något av ip sigills kärnområden: livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljö. arbetsmiljö är också ett område där stärkande av kompetens kan ske. a) delta i någon form av aktivitet* minst vartannat år, alternativt tagit aktiv del av annan kompetenshöjande information b) redovisa för hur deltagande eller kompetens höjning har skett. Undantag på dokumentkrav för de som är anslutna till mejeri eller är kontraktsodlare och som deltar i aktiviteter via mejeri eller kontraktsgivare. Vid kontakt med förening ska denna kunna uppge de aktiviteter som anordnats och vilka producenter som deltagit i dessa. 1.3B En energikartläggning ska göras. senast 2012 ska detta vara genomfört. a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens årliga energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja, samt ev. andra drivmedel och bränslen för företagets verksamhet b) identifiera områden där energibesparingar kan göras c) revidera kartläggningen vartannat år. *exempel på aktivitet är seminarium, föreläsning, producentträff, fältvandring, kurs, enskild rådgivning. 6

7 Utgåva 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion IP SIGILL MJÖLK 2 Nöd- och olycksfallsberedskap En nöd- och olycksfallsberedskap är viktig för ett snabbt och effektivt agerande om sådana händelser uppstår. Denna regel är viktig både från arbetsmiljösynpunkt och för att säkerställa ett gott djurskydd även i nödlägen. 2.1B I alla företag ska det finnas skriftliga rutiner för åtgärder vid nöd- eller olycksfall* (en beredskapsplan). Det ska också finnas en situationsplan som beskriver var viktiga objekt är belägna. På alla företag ska finnas: a) en larmlista** b) en situationsplan där beskrivning av var följande objekt finns: - tankar och oljecisterner - kemikalieförråd - påfyllningsplats för växtskyddsspruta, (t.ex. biobädd) - kyllager - lagringsplats för explosiva ämnen - gastuber - huvudströmbrytare - anslutningsdon till reservelverk - brandsläckare/brandpost eller släckvatten - samlingsplats vid fara - första hjälpen-utrustning, - utrymningsvägar för djur och människor i händelse av brand c) larmlista och situationsplan ska finnas lätt tillgängliga eller anslagna på väl synlig plats. 3 Spårbarhet/särhållning Livsmedelsförordningen kräver att råvaror eller tillsatser som ingår i ett livsmedel samt foder, ska kunna spåras ett steg bakåt och ett steg framåt i livsmedelskedjan. Syftet med spårbarhetskravet är att trygga livsmedelssäkerheten och underlätta eventuell spårning av förorenad produkt som kan innebära en hälsorisk. 3.1B Livsmedel och foder som säljs från företaget ska kunna spåras till mottagaren. T Företaget ska för den certifierade produktionen: a) kunna uppvisa dokumentation med vars hjälp produkterna kan spåras till mottagaren. Den ska innehålla information om produktslag, mängd, leveransdatum och till vilken juridisk person leveransen skett b) spara dokumentationen i minst 5 år. * Exempelvis personskador, hastig sjukdom, brand, utsläpp av kemikalier, elavbrott, sabotage. ** Se exempel i producentpärmen. 7

8 IP SIGILL MJÖLK Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion Utgåva 2012:1 Giltig från Ordning och reda samt skadedjursbekämpning Livsmedel och foder ska skyddas mot kontamination. Vegetation runt byggnader bör hållas borta så att skadedjur inte kan söka skydd eller vistas i anslutning till byggnader där livsmedel hanteras/lagras. 4.1BM 4.2.BM Ordning och reda ska råda, så att negativ påverkan på miljö, djuromsorg, foder- och livsmedelssäkerhet förhindras. Ett aktivt förebyggande arbete mot skadedjur ska finnas. Företaget ska uppfylla kravet på ordning & reda genom: a) att förvara utrustning/material som används i verksamheten på deras avsedda plaster b) att ha rutiner för att städa och rengöra byggnader och områden där foder och livsmedel hanteras c) att upprätta särskilda platser för säker hantering och förvaring av allt avfall innan det kan forslas bort. d) att tillse att drivningsvägar och beten hålls fria från föremål som kan skada djuren a) förse öppningar med skydd för att förhindra att fåglar/gnagare tar sig in till utrymmen där foder/ livsmedel förvaras eller hanteras b) städa undan spill av produkter som kan bli föda åt skadedjur. c) ta bort eller klippa vegetation runt byggnader som kan ge skydd för skadedjur d) dokumentera skadedjursbekämpning som utförs; preparat, tid, plats, utförare, och ange förekomst av skadedjur T 5 Avfall Enligt Miljöbalken ska försiktighetsprincipen tillämpas. Det innebär bland annat krav på att man ska hantera farligt avfall på ett säkert sätt så att risken för spridning av gifter i naturen minskar. En välordnad avfallshantering minskar risken för att foder och livsmedel förorenas. Återanvändning bidrar till att tillvarata ändliga resurser. Ja nej Ej rel. 5.1BM Allt avfall ska hanteras och lagras så att förorening och smittspridning förhindras. T a) tillse att allt avfall omhändertas av kommunen eller av annan godkänd mottagare b) föra journal över typ och mängd av farligt avfall* som uppstår på företaget c) kunna uppvisa kvitton/fakturor eller i avsaknad av sådana dokument, föra avfallsjournal som visar att farligt avfall har avyttrats på ett godkänt sätt d) nyttja tillgängliga retur- och återvinningssystem enligt kommunens riktlinjer e) tillse att överblivna läkemedelsrester, sprutor och kanyler destrueras på ett säkert sätt. * Med farligt avfall avses spillolja och uttjänta oljefilter, torkdukar eller annat upptorkningsmaterial förorenat med olja, batterier, lösningsmedel, lack och färgrester, alla emballage med rester av miljöfarliga ämnen, lysrör, glödlampor, lågenergilampor och termometrar, impregnerat virke, rivningsavfall innehållande asbest, PCB eller kvicksilver, uttjänta fordon, kasserade kylar/frysar och annan utrustning som innehåller CFC, HCFC eller HCF, elskrot samt smittförande avfall. 8

9 Utgåva 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion IP SIGILL MJÖLK 6 Etiska grundvärderingar GMO, avloppsslam och avel Riskerna för miljö och hälsa, framförallt vid långtidsanvändning av GMO är fortfarande ofullständigt kartlagda. Ensidig odling av GMO-soja och bristande rutiner vid hantering av glyfosat har i Sydamerika lett till ett ökat problem med restsubstanser av glyfosat i många brunnar och vattendrag. GMO-förbudets syfte är att skapa trygghet för konsumenterna och främja odling av andra grödor. IP SIGILL är positiv till forskning och teknikutveckling inom området och baserar nuvarande förbud på försiktighetsprincipen. Genom att tills vidare avstå från användning av avloppsslam som gödselmedel förhindras spridning av smittämnen, tungmetaller, restsubstanser av kemikalier och läkemedel m.m. En annan orsak bakom den restriktiva hållningen till spridning av slam från avloppsreningsverk är risken för kontaminering från okontrollerade inflöden med tungmetaller eller andra oönskade ämnen som kan komma via industriella processer, dagvatten etc. Mejerinäringen har i en gemensam policy tagit beslut om att avloppsslam inte får spridas på mjölkgårdar. Anledningen är att djuren får i sig jord vid betning och flera sjukdomsframkallande bakterier och virus kan överleva i jorden under flera år. Avelsarbetet är grunden för god djuromsorg. Inriktningen ska vara friska och sunda djur. Genen för muskelhypertrofi hos djur av rasen Belgisk blå ger svåra kalvningar och andra problem. Därför får inte djur av Belgisk blå eller dess korsningar födas upp inom verksamheten. 6.1B Genmodifierat utsäde, plantmaterial och foder får ej användas i företagets verksamhet.* a) inte hantera/odla GMO-gröda inom företaget (förbudet avser hela företagets verksamhet) b) inte köpa in foder innehållande GMO (förbudet avser hela företagets verksamhet) c) kunna uppvisa fakturor eller leveranssedlar på inköpt utsäde, plantmaterial och foder.** Ja nej ej rel. 6.2B En beskrivning över hur man tar tillvara och utvecklar företagets natur- och kulturvärden bör finnas. Företaget bör: a) beskriva hur man tar till vara och utvecklar förutsättningarna för artrikedom och ekologisk infrastruktur, s.k. vårdbiotoper. Hänsyn ska tas till företagets (gårdens) lokala förutsättningar. Finns en skötselplan så uppfylls kravet b) ge exempel på åtgärder som kan öka den biologiska mångfalden på gården t.ex. restaurering och skötsel av ängs- och betesmarker, anläggande av våtmarker eller viltåkrar, sprutfria zoner samt busk- och trädplanteringar i slättbygd. Det finns också en mängd mindre åtgärder som att sätta upp fågelholkar, spara rishögar på lämpliga platser, så in blommande örter i åkerkanter eller lägga ut halmbalar som boplatser åt humlor och vilda bin. För mer tips och instruktioner om olika åtgärder för främjande av den biologiska mångfalden, se producentpärm. * Undantaget är produkter som tillverkas i slutna system, t.ex. vitaminer eller oavsiktlig inblandning under 0,9 %. enligt eg-förordningen nr 1829/2003 accepteras oavsiktlig eller tekniskt oundviklig inblandning under 0,9 %, under förutsättning att företaget har vidtagit åtgärder för att förhindra sammanblandning. ** Leveranssedlar, eller annan foderdokumentation ska kunna uppvisas som visar att GMO inte blandats in i fodret. se producentpärm eller 9

10 IP SIGILL MJÖLK Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion Utgåva 2012:1 Giltig från verifieringskrav Ja nej ej rel. 6.3BM Användning av rötslam/avloppsslam från reningsverk är inte tillåten. Avser konventionellt rötslam från reningsverk där separering och/eller kontroll ej görs för de avloppsfraktioner eller -produkter som mottas för rening. a) avstå från spridning av avloppsslam vid odling av certifierade grödor b) avstå att gödsla skiften med avloppsslam på mjölkgårdar där foder odlas till certifierade djur (Svensk Mjölks policy). Observera lagkravet om att det ska ha gått minst 10 månader mellan spridning av avloppsslam och skörd av vallfoder eller rotfrukter som ska utfodras djur. Detta gäller även för djur som inte ska säljas som certifierade. I IP SIGILL gäller vid inträde, nyarrende eller köp av mark en karenstid på tre år efter spridning av avloppsslam. 6.4B belgisk blå-boskap eller dess korsningar får inte hållas på företaget. 6.5MB Avel ska bedrivas på ett sådant sätt att djurens hälsa främjas och komplikationer vid kalvningar minimeras. a) Raser med genetiska defekter såsom ex. muskelhypertrofi, får inte användas i avel eller för produktion. b) Risken för kalvningssvårigheter ska beaktas vid val av tjur/semin och seminerings-/betäckningstidpunkt av kvigan.* c) Belgisk blå-boskap eller dess korsningar får inte hållas på företaget. Två tvärvillkor tar upp detta: Kalvningssvårigheter ska beaktas vid val av tjur/semin och endast sunda avelsdjur ska användas. T 7 Karta över gården En karta där man kan markera skiften, diken, skyddsobjekt etc. är god hjälp vid planering och uppföljning av verksamheten. En aktuell karta är också värdefull som vägledning för inhyrda entreprenörer/maskinstationer. 7.1B En karta över företagets certifierade verksamhet där skiften och relevant information är utmärkta ska finnas. a) kunna uppvisa en karta (t.ex. blockkarta) med information/markering om: - bruknings-/gårdscentrum, växthus - identitetsbeteckning för växtodlingsskifte/odlingskvarter vilken ska överensstämma med odlingsplan, odlingsjournaler och sprutjournaler - beten, betesmark - öppet vatten (vattendrag som är vattenförande hela året)** - skyddszon vid vattendrag - eventuella åtgärder för biologisk mångfald*** - vattentäkter (även inom 12 m på grannens areal) - dammar och märgelhål. * Hög kvigdödlighet och problem vid kalvningar tyder på val av fel tjur. ** Vattendrag som är vattenförande hela året är blåmärkta på den topografiska kartan/terrängkartan, t.ex. lantmäteriets terrängkarta 1: *** Exempel på åtgärder för biologisk mångfald kan vara anlagda viltåkrar eller våtmarker, naturbetesmarker, sprutfria kantzoner etc. 10

11 Utgåva 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion IP SIGILL MJÖLK 8 Växtnäring och journalföring Stallgödsel ska användas så att näringsinnehållet tas tillvara i största möjliga utsträckning, och kväveförluster till luft och vatten minimeras. Lagringskapaciteten ska vara tillräcklig så att spridningstidpunkten kan anpassas till grödans behov. Regler om spridning och lagring av gödsel och regler om grön mark syftar till att nå miljökvalitetsmålen; ingen övergödning, grundvatten av god kvalitet och hav i balans samt en levande kust och skärgård. Flera tvärvillkor handlar om lagring och spridning av både mineral- och stallgödsel. Planeringsverktyg som t.ex. markkartering och registrering av utförda åtgärder är viktiga delar i en aktiv produktionsstyrning och ger ett underlag för ständig förbättring. Utifrån markkarteringskartan, kännedom om växtnäringsinnehållet i organisk gödsel, samt information om markens bördighet kan gödselgivan anpassas bättre till grödans behov. En växtnäringsbalans kan ytterligare visa på gödselgivans effekter och värde. Kadmium är en tungmetall som har en negativ påverkan på miljön och människors hälsa och tillförs det biologiska kretsloppet via nedfall, foder och gödselmedel. För de flesta produkter finns det gränsvärden för hur mycket kadmium de får innehålla. IP SIGILL vill verka för rena och säkra kretslopp med återföring av restprodukter från livsmedelskedjan. Utveckling av kvalitetssäkring av hanteringen pågår och produkter som uppfyller högt ställda krav får användas efter särskild prövning. 8.1BM För företag belägna inom känsliga områden * ska all mark som ingår i växtföljden grundkarteras. Undantag gäller för skyddsgröda med vallinsådd. Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) genomföra en grundkartering, minst vart 10:e år b) uppvisa värden för ph, P-AL, K-AL och Mg-AL. ** - Alternativt kan 1 prov/ha tas ut med punktkarteringsmetoden på fält över 3 ha. - För fält under 3 ha kan ytkartering eller linjekartering med minst 1 prov/3 ha väljas. - För specialgrödor är det tillåtet att använda andra provtagnings- och analysmetoder om särskilda finns. Mer information om markkartering finns i rapporten Riktlinjer för gödsling och kalkning (www.sjv.se). Det är tillåtet att dela upp karteringen över 5 år, dvs. hela arealen ska vara karterad inom en femårsperiod. Vissa arealer undantas kravet på markkartering: vid extensiv produktion på exempelvis utmarker permanenta vallar, ogödslad mark och på tillfälliga arrenden. 8.2B Kväveinnehållet (ammoniumkväve) i urin och flytgödsel ska fastställas minst en gång vart femte år. Företaget ska för urin och flytgödsel som sprids på mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) kunna uppvisa dokumentation med information om innehåll av ammoniumkväve b) spara resultatet från analysen i minst 5 år. Kväveanalys kan göras på laboratorium eller med en enklare metod i fält genom att använda en kväveburk. Kontakta din växtodlingsrådgivare för mer information alternativt lån av en kväveburk.*** 88.3 B 8.3BM All spridning av gödsel på odlingsmark ska noteras i journal. Journalanteckningar om tidpunkt, plats, typ och mängd av gödsel kan göras i gödselplanen. Om man följer planen är det tillräckligt med att notera datum för spridning. Eventuella ändringar kan också noteras direkt i planen. (Detta är ett tvärvillkor i känsliga områden). * Känsliga områden finns definierade i 5 SFS 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket. Se Miljöhusesynen bilaga 4. ** Notera att om det finns ett kalkbehov är jordart och mullhalt två faktorer som påverkar hur mycket kalk som måste tillsättas. en jordarts- och mullhaltsanalys är då att rekommendera. detta är också ett krav för att erhålla stöd för miljöskyddsåtgärder enligt landsbygdsprogrammet. se jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007:42. *** Kväveanalys av flytgödsel ingår som ett krav om man erhåller stöd för miljöskyddsåtgärder inom landsbygdsprogrammet. se jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007:42. 11

12 IP SIGILL MJÖLK Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion Utgåva 2012:1 Giltig från BM En växtodlings- och gödslingsplan ska upprättas och uppdateras varje år. * Planen ska innehålla uppgifter om; - skifte och areal - gröda - förfrukt/växtföljd - planerad giva av mineralgödsel, stallgödsel, eller andra organiska gödselmedel. Gödselplanen ska visa att stallgödseln används på ett sådant sätt; - att spridningsarealen är tillräcklig i förhållande till antalet djur på gården, - att spridningen och fördelning av stallgödseln och andra organiska gödselmedel under en 5-årsperiod görs så att den genomsnittliga tillförseln av fosfor högst uppgår till 22 kg/ha och år. Växtodlings- och gödslingsplanen ska sparas minst 5 år. 8.5B Jordbruksverkets riktlinjer** för kvävegödsling ska utgöra maximal giva för de grödor där riktlinjer finns, såvida inte annat kan styrkas av analys eller annan dokumenterad behovsbedömning. a) beräkna kvävegödselgiva utifrån följande parametrar: - förfrukt - mullhalt - mineralisering - årsmån - grödans utveckling - förväntad skörd och eventuella kvalitetskrav t.ex. proteinhalt. I känsliga områden*** är det även ett tvärvillkor att grödan ska tillföras endast så mycket kväve som den antas behöva under odlingssäsongen. T 8.6BM Åtgärder i fält bör journalföras. Journal över utförda fältåtgärder bör innehålla uppgifter om: a) - skifte/s-beteckning - gröda - typ av åtgärd - datum b) Uppgifter om skörd ska relateras till skifte där så är lämpligt och därutöver innehålla uppgifter om; - skördetidpunkt - skördad kvantitet (ex. ton/ha, rundbalar/skifte). c) spara journalerna i minst 5 år. Vid likvärdig behandling av flera skiften kan dessa skrivas på samma rad. 8.7B Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan bör väljas.**** Företaget bör för den certifierade produktionen: a) köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 4 kg CO2-ekvivalenter per kg N b) från 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 3,6 kg CO2-ekvivalenter per kg N c) från leverantören kunna uppvisa intyg att dessa kriterier uppfylls. * Exempelvis kan något av programmen dataväxt, areaplan eller excel användas. en växtodlings- och gödslingsplan är också ett krav för att få stöd för miljöskyddsåtgärder enligt landsbygdsprogrammet. se Jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007:42. ** Se producentpärm. *** Till känsliga områden hör Blekinge, Skåne, Hallands, Gotlands, Stockholms län samt Öland, kustområdena i Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Västra Götalands län samt delar av Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,Västra götalands, Örebro och Västmanlands län. se Miljöhusesyn, bilaga 4. 12

13 Utgåva 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion IP SIGILL MJÖLK 8.8B Gödselmedel med lågt kadmiuminnehåll ska användas. a) använda NP- och NPK-produkter med max 12 mg Cd per kg P b) använda P- och PK-produkter med max 30 mg Cd per kg P. 8.9BM Andra restprodukter får endast användas om de uppfyller specifika krav på kvalitet och hygien. * Tillåtet för användning kan vara: a) rötrester godkända enligt SPCR120, för anläggningskategori A, med tilläggskrav på kadmiumbalans för att säkerställa att inte nivån ökar i marken. Användningen av certifierade rötrester är begränsad till spannmål, rotfrukter, potatis och konservärt. b) kvalitetssäkrade restproduker från industriprocesser godkända av IP SIGILL c) källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll under förutsättning att dessa är kvalitetssäkrade enligt ett etablerat system. Användningen är begränsad till spannmål. 8.10B Lagring av gödsel ska ske så att foder och livsmedel inte förorenas. T a) lagra mineral- och stallgödsel väl åtskilt från foder, plantor och livsmedel. 8.11B Lagring av stallgödsel ska ske på ett säkert sätt för att skydda människor, djur och miljö. På företaget ska finnas: a) täta lagringsutrymmen för stallgödsel T b) tillräckligt stor lagringskapacitet** T c) skydd mot nedstörtning runt gödselbehållare Det ska finnas ett tätt stängsel eller ett stabilt lock om kanten ligger mindre än 1,20 m ovanför marken.*** i vissa områden**** även: d) stabilt svämtäcke eller täckning finnas på urinoch flytgödselbehållare T e) påfyllning av gödselbehållare ske under täckning. T 8.12B Gällande lagstiftning för spridning och hantering av gödselmedel ska följas. T Gällande regler finns beskrivna i Miljöhusesyn. Observera att de flesta gödselspridningsreglerna är tvärvillkor. Detta gäller särskilt i känsliga områden. 8.13BM I känsliga områden ska växtnäringsbalans för företaget beräknas vart femte år.***** I övriga landet är regeln en rekommendation. Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) beräkna bortfört och tillfört N, P och K för företaget som helhet b) vid större förändringar i produktionen upprätta en ny balansberäkning. Växtnäringsbalansen ska vara utförd senast 2 år efter den första revisionen vid inträde i certifieringen. Den ska omfatta valfritt år, från något av de föregående 5 åren, men helst så representativt som möjligt. * Mer information om vilka restprodukter som tillåts, hygienkrav, till vilka grödor och under vilka omständigheter restprodukterna får spridas finns på hemsidan ** Tvärvillkor inom nitratkänsligt område, extra tvärvillkor utanför. *** Höjden på stängslet ska anpassas till snöförekomst och eventuell ramp i anslutning till gödselbrunnen. **** Se miljöhusesyn. ***** Växtnäringsbalansberäkningen kan exempelvis utföras med hjälp av hemsidan eller med hjälp av dokument från odling i balans, se producentpärm. Se för vanliga intervaller för olika produktionsinriktningar. Notera att för att få stöd för miljöskyddsåtgärder enligt landsbygdsprogrammet gäller jordbruksverkets anvisningar med speciella krav på växtnäringsbalanser, enligt SJVFS 2007:42. 13

14 IP SIGILL MJÖLK Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion Utgåva 2012:1 Giltig från Skydd av vatten EU:s nya vattendirektiv ställer stränga krav på skydd av vatten. Kraven kommer att beröra de flesta producenter. Syftet med skyddszoner är att minska läckage av växtnäring och bekämpningsmedel till vattendrag. Ett ökat utnyttjande av skyddszoner är exempel på åtgärder som man i Sverige bidrar med för att nå miljökvalitetsmålen: levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt en levande kust och skärgård, ingen övergödning och giftfri miljö. Växtskyddsmedel eller gödselmedel kan hamna i vattendragen via vindavdrift, vid oförsiktig hantering och spridning. Ett skyddsavstånd till vattendragen där man varken bekämpar kemiskt eller sprider gödsel minskar risken för förluster till vattendragen. Intill dräneringsbrunnar på fälten är risken stor att växtskyddsmedel följer med vatten ner i brunnen vid snösmältning och häftigt regn. Därför ska brunnen omges med biologiskt aktivt material som kan ta upp och bryta ner rester av växtskyddsmedel. En övervägande andel av den fosfor som når sjöar och hav kommer från ytavrinning. Det är främst vid snösmältning och vid stora regnmängder som mycket fosfor kan förloras via ytavrinning ned i vattendragen. När inget annat växer ökar risken ytterligare för läckage av växtnäring. Syftet med permanenta gräsbevuxna skyddszoner är att stoppa upp flödet så att risken för förluster minskar. En biologiskt aktiv yta har också förmåga att bryta ned växtskyddsmedel. 9.1B Skyddsavstånd vid växtskyddsbehandlingar ska hållas.* T a) hålla minst 12 m skyddsavstånd till vattentäkter b) hålla minst 6 m skyddsavstånd till sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året (räknat från strandlinjen vid högvatten) samt småvatten c) hålla minst 1 m skyddsavstånd till dräneringsbrunnar/stenfickor och mindre diken d) markera 12- och 6-meters skyddsavstånden på en fältkart. e) hålla dräneringsbrunnar täckta med hela lock f) hålla mark kring dräneringsbrunnar biologiskt aktiv (minst 1 m) genom täckning med halm, bark eller genom växtlighet. 9.2B Skyddsavstånd vid gödselspridning ska hållas. a) hålla minst 6 m skyddsavstånd till sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året (räknat från strandlinjen vid högvatten) b) markera skyddsavstånd på en fältkarta. Om precisionsgödsling tillämpas med t.ex. rampspridare, släpslangspridare, radgödsling eller droppbevattning, gäller 2 meter. Observera att det är ett tvärvillkor att avståndet till vattendrag vid gödselspridning är minst 2 meter. 9.3B I s.k. känsliga områden** ska en permanent skyddszon anläggas utmed öppet vatten. Den ska utgöras av en minst 6 meter bred väletablerad gräsvall. a) etablera gräsvall på skyddszonen senast 15 juni*** b) avstå från att sprida stall- eller mineralgödsel eller använda kemiska växtskyddsmedel inom skyddszonen c) markera skyddszonerna på en fältkarta. Gäller sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året, undantag när skiftet under 3 av 5 år odlas med vall. * I broschyrerna, Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom och Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling finns vägledning. Se producentpärm. Obs för vattentäkter avses både borrade och grävda brunnar och oavsett om de används eller inte eftersom det alltid finns en risk att de kan leda föroreningar till grundvatten.vid förekomst av exempelvis jätteloka kan avstrykning med glyfosat tillämpas inom skyddsavstånden. ** Känsliga områden finns definierade i 5 SFS 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket. Se miljöhusesyn. *** I vissa områden kan stöd för skyddszon beviljas inom ramen för landsbygdsprogrammet. då gäller skördeförbud under våren/försommaren. kontakta länsstyrelsen om detaljregler för stödet. för den som anlägger eller bryter en skyddszon gäller samma regler som i SJV anvisningar för stöd för skyddszoner. Se SJVFS 2007:42. 14

15 Utgåva 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion IP SIGILL MJÖLK 10 Förvaring och hantering av kemiska produkter Kemikalier ska förvaras så att risker för hälsa och miljö minimeras. En säker förvaring av kemikalier och väl märkta produkter minskar risken för förväxling eller kontaminering av livsmedel eller foder och förhindrar läckage till miljön. Det finns en mängd krav på hur ett växtskyddsförråd ska vara utformat. Snabb tillgång till absorberande material hindrar växtskyddsmedel från att läcka ut vid en eventuell olycka. 10.1B Förvaring av kemikalier ska ske på ett säkert sätt. a) förvara koncentrerade syror samt koncentrerade disk- och desinfektionsmedel avskilt från foder, livsmedel, obehöriga och barn. T b) se till att om koncentrerade disk- och desinfektionsmedel inte förvaras i originalförpackningen ska den nya förpackningen vara väl märkt på samma sätt som originalförpackningen med kemikaliens namn och farosymbol, samt eventuell färgkod. c) se till att varor som är brandfarliga eller är märkta med symbolen för Explosivt förvaras avskilt från kemikalier. 10.2B Växtskyddsmedel ska förvaras säkert och förvaring ska ske i originalförpackningar. a) Företaget ska följa nedanstående krav på förråd för förvaring av växtskyddsmedel (klass 1L och 2L): - det ska vara frostfritt - det ska vara ventilerat T - golvet ska vara tätt och utan golvbrunn X-T - tröskel ska finnas (för att förhindra läckage) eller så ska annan anordning som kan fånga spill och läckage från förpackningar med växtskyddsmedel finnas* X-T - det ska finnas omedelbar tillgång till absorberande material, t.ex. sågspån eller absol samt behållare för uppsamling av eventuellt spill, i förvaringsutrymmet - det ska vara låst T - det ska vara avskilt från foder, livsmedel och obehöriga T, X-T - det ska vara i god ordning - eventuellt utgångna preparat ska förvaras avskilt med tydlig märkning där det framgår att de inte får användas och ska avyttras - preparat som inte är avsedda för företagets egen produktion ska förvaras avskilt i växtskyddsförrådet så att förväxling inte kan ske - det ska ha tillfredsställande belysning. b) Tillträde till växtskyddsförrådet ska begränsas till personer som har giltigt kunskapsbevis för växtskyddsmedel. 10.3B Betat utsäde ska förvaras i tätt emballage som har tydlig märkning. a) förvara betat utsäde i tätt emballage b) märka emballage tydligt. * Kapaciteten för att fånga spill och läckage ska minst motsvara 110 % av den största förpackningens volym. 15

16 IP SIGILL MJÖLK Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion Utgåva 2012:1 Giltig från Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd syftar till att hålla användningen av växtskyddsmedel på nivåer som är biologiskt hållbara och ekonomiskt försvarbara. Integrerat växtskydd är en del i integrerad produktion där man ser hela brukningsenheten med alla dess grödor som en helhet. Man utnyttjar och stärker de platsgivna naturliga resurserna. Möjliga och tillgängliga biologiska, tekniska och kemiska metoder ska balanseras mot varandra medan man noga beaktar effekterna på agroekosystemen, lönsamheten och sociala behov liksom människors och husdjurs hälsa. En bra växtföljd är en grundbult i integrerad produktion och integrerat växtskydd. En dålig växtföljd måste, om det alls är helt möjligt, kompenseras med ökad kemisk bekämpning och mer jordbearbetning. Avkastning, motståndskraft mot svampsjukdomar och konkurrensförmåga mot ogräs är alla viktiga faktorer vid val av grödsorter. Idag kan vi bara konstatera att fältens kantzoner kan ha betydelse för förekomst av vissa naturliga fiender. Ett mångformigt landskap ger en större artrikedom och kanske också en ökad biologisk kontroll. Jordbruksverket med flera informerar under säsongen fortlöpande om behovet av olika bekämpningsinsatser. Genom att följa rådgivning som bygger på besiktningar i fält och väderförhållanden kan användning av växtskyddsmedel minimeras. 11.1B Integrerat växtskydd ska tillämpas avseende växtföljder. Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) beakta tillgängliga råd för goda växtföljder för aktuell gröda/kultur b) motivera avvikelser från allmänna rekommendationer. En god växtföljd (under normala förhållanden) innebär för stråsädodling under högst 4 av 6 år alternativt 5 av 6 år om havre ingår i växtföljden. För råd om växtföljder se tillgängligt stödmaterial och växtodlingsrådgivares rekommendationer. 11.2B Förebyggande åtgärder mot skadegörare bör tillämpas avseende sortval. Företaget bör: a) om möjligt välja sorter med god motståndskraft mot skadegörare. 11.3B Integrerat växtskydd ska tillämpas vilket innebär att eventuella bekämpningsinsatser ska kunna motiveras och utföras vid optimal tidpunkt.* a) kunna motivera insatserna som finns i växtskyddsjournalen, t.ex. med hjälp av växtskyddsbrev, professionell rådgivning eller egna gjorda observationer av förekomst av skadedjur, nyttoinsekter, sjukdomar och ogräs. * Obs! för att få stöd för miljöskyddsåtgärder enligt landsbygdsprogrammet gäller jordbruksverkets anvisningar (SJVFS 2007:42) där det bland annat anges att det ska finnas ett motiv till växtskyddsbehandling. 16

17 Utgåva 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion IP SIGILL MJÖLK 12 Val av växtskyddsmedel och förbud att använda isoproturon Isoproturon är ett lättrörligt ämne som oftast överskrider det s.k. riktvärdet för ytvatten. Det är mycket giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön samt misstänks ge cancer hos människor. Det finns med som prioriterat ämne i ramdirektivet för vatten (EU-direktiv), vilket innebär att länderna ska införa åtgärder för att begränsa och fasa ut användningen av dessa. Orsaken till förbudet att sprida växtskyddsmedel sent på hösten är att den biologiska aktiviteten i marken är mycket låg, vilket innebär att växtskyddsmedel inte bryts ner och därmed är risken stor för läckage till grundvattnet. verifieringskrav 12.1B Enbart växtskyddsmedel som är godkända i Sverige får användas och endast enligt anvisningar på etikett. * T a) genom sprutjournalen kunna visa upp att endast godkända preparat används. 12.2B Växtskyddsmedel får inte sprutas på gårdsplan eller andra hårdgjorda ytor. a) inte sprida växtskyddsmedel på mark som inte är biologiskt aktiv** och som ingår i företagets verksamhet. Avstrykning med glyfosat och användning av ogräsättika är dock tillåten. Andra metoder som kan användas är till exempel flamning och ogräsharvning. 12.3BM Kemisk ogräsbekämpning på hösten får ej ske i stråsäd efter 25 oktober i Hallands, skåne, blekinge län, öland samt kalmar och torsås kommuner, och efter 15 oktober i övriga sverige. Regeln är ej aktuell i Norra Sverige. Företaget ska för den certifierade produktionen: a) kunna uppvisa noteringar i sprutjournalen som visar att angivna tidpunkter har respekterats. Om spannmål odlas med insådd fånggröda är det tillåtet att spruta även efter 25 respektive 15 oktober, under förutsättning att fånggrödan kan anses vara biologiskt aktiv och att förhållandena i övrigt är lämpade för sprutning. 12.4BM Preparat som innehåller den verksamma substansen isoproturon** är förbjudna inom IP SIGILL. Företaget ska för den certifierade produktionen: a) se till att sprutjournalen bekräftar att regeln uppfylls. Regeln är ej aktuell i Norra Sverige. * Det är användaren av växtskyddsmedel som är ansvarig för att de preparat som används är godkända.varje år är det ett antal växtskyddsmedel vars godkännande upphör. information om vilka preparat som är godkända finns på kemikalieinspektionens hemsida. ** Isoproturon ingår i Cougar. 17

18 IP SIGILL MJÖLK Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion Utgåva 2012:1 Giltig från Tillståndsbevis, funktionstest och rengöring av växtskyddsspruta Kursen som ger tillstånd för yrkesmässig användning av bekämpningsmedel ger grundläggande kunskap om säker användning, bade ur användarens perspektiv och för miljön. I broschyren Säkert växtskydd anges olika skyddsavstånd beroende på väder och vind. Inom IP SIGILL gäller ett antal ytterligare regler förutom vad som gäller enligt lagen. Regelbundna funktionstester av sprutan ger förutsättningar för optimal bekämpning och förhindrar onödigt läckage. Påfyllning, rengöring och förvaring av sprutan är kritiska moment som ska ske med omsorg. Mätningar har visat att om en ej rengjord spruta förvaras utomhus kan regnvatten ta med sig rester som kan rinna vidare ner i marken till vattendrag eller grundvatten. 13.1B Den som utför behandling med växtskyddsmedel på företaget ska ha giltigt tillstånds-/kunskapsbevis. * Företaget ska kunna visa upp att den som utför behandling har: a) behörighetsintyg för att få använda medel i klass 2L b) tillstånd (utfärdas av Länsstyrelsen) för medel i klass 1L c) särskild behörighet för betning av utsäde (om betning sker). Detta är ett extra tvärvillkor. 13.2B Om någon utomstående anlitas för att utföra växtskyddsbehandlingar ska det finnas dokument som visar att ip sigills regler angående bekämpning efterföljs. Företaget ska ha: a) ett skriftligt avtal** med företaget/utföraren där utföraren av tjänsten åtar sig att följa gällande regler i IP SIGILL. b) en kopia av tillstånds-/kunskapsbevis för sprutföraren. Observera att även kopia på godkänt funktionstest och kopia på aktuell sprutjournal ska finnas tillgängligt. 13.3B Godkänt funktionstest för sprututrustning får vara max 2 år gammalt. om sprutan används mer än 25 ha per rampmeter och år, ska den funktionstestas inför varje säsong.*** För spruta som används inom certifierad produktion gäller att: a) protokoll från godkänt funktionstest av egen spruta ska finnas tillgängligt. 13.4B Påfyllning av växtskyddsmedel samt utoch invändig rengöring av sprutan ska ske på ett säkert sätt.**** För alla sprutor som används inom företaget gäller att: a) någon av nedanstående metoder ska användas: - påfyllning på biobädd - påfyllning på tät platta med uppsamling (uppsamlat spill från plattan ska spridas på fält med biologiskt aktiv mark) - med mobil påfyllnings- och rengöringsutrustning ute i fält på biologiskt aktiv mark, - vid påfyllning direkt från vattendrag, brunn eller liknande ska en separat pump finnas (dvs. inte sprutans egen pump), som förhindrar att bekämpningsmedel kan läcka ut i vattendraget b) vid påfyllning och rengöring ska det vara ett skyddsavstånd på 30 m till brunnar, diken, vattendrag och sjöar. Detta är ett extra tvärvillkor. * I broschyrerna säkert växtskydd - en självklarhet och säkert växtskydd i frukt- och växthusodling finns aktuell information som stöd för att bedriva säkert växtskydd. Se producentpärm. Extra tvärvillkor. ** Se exempel på avtal i producentpärmen. *** För att få stöd för miljöskyddsåtgärder enligt landsbygdsprogrammet gäller att funktionstestet ska vara utfört enligt SJVFS 2006:18. **** För att få stöd för miljöskyddsåtgärder enligt landsbygdsprogrammet gäller jordbruksverkets anvisningar enligt SJVFS 2007:42. 18

19 Utgåva 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion IP SIGILL MJÖLK 13.5B Parkering av ej rengjord spruta ska ske på godkänd påfyllningsplats enligt 13.4 eller, om sprutan är tom, under tak. För rengjord spruta som används inom företaget gäller att: a) parkering ska ske på godkänd påfyllningsplats b) tom spruta ska parkeras under tak. 14 Journalföring av växtskyddsbehandlingar Växtskyddsmedel ska användas så att människor inte skadas och miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Syftet med journalföring är att kunna följa upp effekterna av bekämpningen och att kunna spåra eventuella läckage. 14.1B Utförda växtskyddsbehandlingar ska journalföras. T a) dokumentera varje bekämpning b) fylla i journalen utan dröjsmål c) spara journalen i minst tre år. Dokumentationen måste finnas på företaget även om bekämpningen utförts av entreprenör. Detta är ett extra tvärvillkor. 14.2B Journalen ska innehålla uppgifter enligt specificerade krav. Företaget ska i journalen notera: - preparat - dos - tidpunkt och plats - temperatur- och vindförhållanden - vilka skyddsavstånd som hållits till omgivningen, - vilka försiktighetsmått som iakttagits till skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och rengöring* - vem som utfört bekämpningen - karenstid - motiv till bekämpningen - förekomst av blommande vegetation (gröda eller ogräs) om preparatet är skadligt för pollinerande insekter. Observera att om tjänsten utförs av entreprenör ska företaget kunna visa upp sprutjournalen. Detta är ett extra tvärvillkor. * Obs! försiktighetsmått enl SNFS 1997:2,9, avser skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och rengöring. plats för påfyllnad och rengöring av spruta ska anges. Inom ett avstånd på minst 1 m omkring dräneringsbrunn/stenficka får kemisk bekämpning inte ske. Kemisk bekämpning får inte heller ske närmare än 12 m från dricksvattenbrunn. Spridning får inte ske vid vindhastigheter över 5 m/s (vid användning av konventionell spruta). 19

20 IP SIGILL MJÖLK Standard för kvalitetssäkrad mjölkproduktion Utgåva 2012:1 Giltig från Stallmiljö Besökare i ett djurstall anslutet till IP SIGILL ska känna förtroende för verksamheten. Därför ska de lagstadgade förutsättningarna för en god djuromsorg vara uppfyllda så att förutsättningar för naturligt beteende hos djuren finns. Djuren ska ha tillräckligt med plats för att stå, ligga och röra sig så att skador undviks. En bra närmiljö med termisk komfort och bra luftkvalitet, minskar risken för luftvägsinfektioner. Att skrapa ut ofta och att förse djuren med tillräckligt mycket strö är avgörande för att minimera spenarnas nedsmutsning och därmed risken att överföra bakterier till mjölken. Stallen ska vara utformade så att risken för skador och olycksfall minimeras och så att eventuell smitta inte sprids. Lösdrift är att föredra eftersom det ger möjlighet till daglig motion, vilket ökar djurens rörlighet och välbefinnande. verifieringskrav Ja nej ej rel M Djurstallarna ska ge ett gott och ordningsamt intryck. a) Djurstallarna ska tvättas minst en gång per år. T b) Årlig rengöring ska dokumenteras.* c) Redskap ska förvaras på härför avsedda platser. 15.2M Djuren ska erbjudas en torr och ren liggplats. T a) Utgödsling ska ske regelbundet och vid behov. T b) I uppbundet stallsystem får inte utgödsling ske i samband med mjölkning. T c) Tillräckligt med strö ska tilldelas djuren. 15.3M Utrymmeskraven** för alla djur ska uppfyllas och stallet ska vara utformat så att alla djur kan ligga och röra sig obehindrat. T a) Antal kor och ungdjur ska överensstämma med antalet liggplatser och djurboxar. b) Utrymmena ska överensstämma med anvisningarna i djurskyddsreglerna. 15.4M Djurmiljön i stallet ska vara god. T a) Golv och liggytor ska vara utformade, utrustade och skötta så att skaderisk ej föreligger. b) Stallarna ska ha fönster eller andra ljusinsläpp för dagsljus. c) Ventilationsutrustning och stallets miljö ska vara utformat så att damm- och gasinnehåll i luften, temperatur, luftfuktighet och buller hålls på eller under de i svensk djurskyddslagstiftning angivna nivåerna***. d) Det ska finnas nödventilation t.ex. dörrar, fönster eller luckor som går att öppna. 15.5M Eventuella förelägganden från djurskyddsinspektioner ska åtgärdas inom utsatt tid. a) Om djurinspektion skett ska protokoll**** kunna uppvisas vid revision. b) Eventuella åtgärder ska kunna styrkas. 15.6M Vid om- eller nybyggnation ska stallar för uppbundna djur byggas om för lösdrift. a) Stallar för uppbundna djur ska byggas för lösdrift. * Exempelvis i kvalitetskalendern. ** Uppgifter om utrymmeskraven finns i miljöhusesynens faktadel. *** Uppgifter på värden för stallmiljön finns i Miljöhusesyn. **** Se producentpärm eller 20

spannmål & oljeväxter

spannmål & oljeväxter IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill spannmål & oljeväxter Standard för kvalitetssäkrad spannmåls- & oljeväxtproduktion med tillval klimatcertifiering

Läs mer

IP sigill kyckling. Standard för kvalitetssäkrad kycklingproduktion. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

IP sigill kyckling. Standard för kvalitetssäkrad kycklingproduktion. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill kyckling Standard för kvalitetssäkrad kycklingproduktion MED TILLVAL FÖR KLIMATCERTIFIERING Livsmedelssäkerhet

Läs mer

IP SIGILL SPANNMÅL & OLJEVÄXTER

IP SIGILL SPANNMÅL & OLJEVÄXTER IP STANDARD VERSION 2017:1 GILTIG FRÅN 2017-01-01 IP SIGILL SPANNMÅL & OLJEVÄXTER Standard för kvalitetssäkrad spannmåls- & oljeväxtproduktion med tillval klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET MILJÖ Copyright/Upphovsrätten

Läs mer

SIGILL BIODLING. Certifieringssystem för kvalitetssäkrad produktion av honung. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ

SIGILL BIODLING. Certifieringssystem för kvalitetssäkrad produktion av honung. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ SIGILL BIODLING VERSION 2015:2 GILTIG FRÅN 2015-04-01 SIGILL BIODLING Certifieringssystem för kvalitetssäkrad produktion av honung. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ Copyright/Upphovsrätten till denna

Läs mer

Checklista för Findus ärtodlare 2015 Ska fyllas i av alla lantbrukare - även de som har egen IP SIGILL-certifiering

Checklista för Findus ärtodlare 2015 Ska fyllas i av alla lantbrukare - även de som har egen IP SIGILL-certifiering Checklista för Findus ärtodlare 2015 Ska fyllas i av alla lantbrukare - även de som har egen IP SIGILL-certifiering Denna checklista gäller för: Företag/namn: Findus gårds-/fältnr: Underskrift: Datum:

Läs mer

IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01. Sigill Kvalitetssystem AB. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01. Sigill Kvalitetssystem AB. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill LAMM Standard för kvalitetssäkrad LAMMproduktion MED TILLVAL FÖR KLIMATCERTIFIERING Livsmedelssäkerhet Miljö

Läs mer

IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01

IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01 IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill frukt & grönt Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker

Läs mer

Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion

Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion IP SIGILL Standard Utgåva 2012: Giltig från 2012-02-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill Gris Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion MED TILLVAL FÖR KLIMATCERTIFIERING Livsmedelssäkerhet Miljö

Läs mer

Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion

Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion IP SIGILL Standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill Gris Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion MED TIllval FÖR KLIMatCertIFIERING Livsmedelssäkerhet Miljö

Läs mer

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP NÖT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad nötproduktion. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill

Läs mer

SIGILL BIODLING. Certifieringssystem för kvalitetssäkrad produktion av honung. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ

SIGILL BIODLING. Certifieringssystem för kvalitetssäkrad produktion av honung. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ SIGILL BIODLING VERSION 2015:2 GILTIG FRÅN 2015-04-01 SIGILL BIODLING Certifieringssystem för kvalitetssäkrad produktion av honung. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ Copyright/Upphovsrätten till denna

Läs mer

IP STANDARD UTGÅVA 2014:1 GILTIG FRÅN 2014-01-01 IP LIVSMEDEL

IP STANDARD UTGÅVA 2014:1 GILTIG FRÅN 2014-01-01 IP LIVSMEDEL IP STANDARD UTGÅVA 2014:1 GILTIG FRÅN 2014-01-01 IP LIVSMEDEL Grundcertifiering Standard för kvalitetssäkrad livsmedelshantering, förädling, packeri, lager, parti- och provisionshandel. LIVSMEDELSSÄKERHET

Läs mer

IP SIGILL MJÖLK. Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ

IP SIGILL MJÖLK. Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01 IP SIGILL MJÖLK Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ Copyright/Upphovsrätten

Läs mer

IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP GRIS GRUNDCERTIFIERING. Standard för kvalitetssäkrad grisproduktion.

IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP GRIS GRUNDCERTIFIERING. Standard för kvalitetssäkrad grisproduktion. IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP GRIS GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad grisproduktion. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP FRUKT & GRÖNT GRUNDCERTIFIERING

IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP FRUKT & GRÖNT GRUNDCERTIFIERING IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP FRUKT & GRÖNT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker. LIVSMEDELSSÄKERHET Copyright/Upphovsrätten

Läs mer

IP STANDARD VERSION 2017:2 GILTIG FRÅN IP ARBETSVILLKOR. Standard för kvalitetssäkrade arbetsvillkor

IP STANDARD VERSION 2017:2 GILTIG FRÅN IP ARBETSVILLKOR. Standard för kvalitetssäkrade arbetsvillkor IP STANDARD VERSION 2017:2 GILTIG FRÅN 2017-01-01 IP ARBETSVILLKOR Standard för kvalitetssäkrade arbetsvillkor ARBETSMILJÖ ARBETSVILLKOR SOCIALT ANSVAR Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör

Läs mer

IP SIGILL Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01

IP SIGILL Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01 IP SIGILL Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill frukt & grönt Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) OBS: Tillstånd söks av den som ska utföra spridningen eller efter skriftlig överenskommelse

Läs mer

IP SIGILL Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01

IP SIGILL Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01 IP SIGILL Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill frukt & grönt Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker

Läs mer

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:... Sprutjournal År:... Företag:... Odlare:... Syfte Att föra sprutjournal är ett verktyg för egenkontroll genom att medvetenheten i och omkring bekämpningsarbetet ökar i och med att mått och steg antecknas.

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Ankomststämpel Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Sökande; den som avser utföra spridningen eller, efter skriftlig

Läs mer

Areal (ha) Mark totalt: Arrenderad mark: För gödselspridning: Skog:

Areal (ha) Mark totalt: Arrenderad mark: För gödselspridning: Skog: CHECKLISTA MILJÖSKYDD LANTBRUK Datum: Fastighetsbeteckning: Verksamhetsutövare: Adress: Telefon: Närvarande vid inspektionen: Fastighetsägare: Org.nr/pers.nr: Postadress: E- post: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN

Läs mer

IP SIGILL MJÖLK STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD MJÖLKPRODUKTION INKLUSIVE KLIMATREGLER. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

IP SIGILL MJÖLK STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD MJÖLKPRODUKTION INKLUSIVE KLIMATREGLER. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg IP SIGILL standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP SIGILL MJÖLK STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD MJÖLKPRODUKTION INKLUSIVE KLIMATREGLER Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

Läs mer

Bilaga 2. Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2)

Bilaga 2. Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) Bilaga 2 Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) OBS: Tillstånd söks av den som ska utföra spridningen eller efter skriftlig

Läs mer

Information inför tillsynsbesöket

Information inför tillsynsbesöket Information inför tillsynsbesöket I den här broschyren har vi försökt att sammanfatta viktiga bestämmelser i miljöbalken som det är vanligt att man får anmärkningar på. Allt som vi tar upp i broschyren

Läs mer

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm

Läs mer

Miljötillsyn av spridning med kemiska bekämpningsmedel på Golfbanor & Lantbruk

Miljötillsyn av spridning med kemiska bekämpningsmedel på Golfbanor & Lantbruk Miljötillsyn av spridning med kemiska bekämpningsmedel på Golfbanor & Lantbruk Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport december 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning...

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Organisationsnr/Personnr. Avstånd till närmaste: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn:

Organisationsnr/Personnr. Avstånd till närmaste: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn: lanketten skickas till: Miljökontoret ox 33200 701 35 Örebro nsökan Yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde enligt 14 ; SNFS 1997:2 Sökande Namn Organisationsnr/Personnr dress

Läs mer

IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01

IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01 IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01 IP SIGILL FRUKT & GRÖNT Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker med tillval för klimatcertifiering

Läs mer

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress Inspektör Närvarande

Läs mer

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa

Läs mer

Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för

Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för 1 2 Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för användning av växtskyddsmedel. Villkoren är till

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel; beslutade den 11 juni 2015 Utkom från trycket den 25 juni 2015

Läs mer

Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk

Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk 1(6) Administrativa uppgifter Fastighet (Gårdscentrum) Person-/organisationsnummer Företagets/anläggningens namn Kontaktperson Postadress

Läs mer

CHECKLISTA VID INSPEKTION

CHECKLISTA VID INSPEKTION A. ALLMÄNNA FRÅGOR CHECKLISTA VID INSPEKTION Inspektör/er Datum för inspektion Namn på företaget Kontaktperson på företaget Telefonnummer till företaget Areal (inkl. åkermark och betesmark) hektar Typ

Läs mer

VARA KOMMUN. Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken. Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n

VARA KOMMUN. Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken. Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n VARA KOMMUN Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER sbeteckning: Anläggning, namn: Besöksadress:

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Anmälan lantbruksföretag med 100-200 djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken

Anmälan lantbruksföretag med 100-200 djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken Anmälan lantbruksföretag med 100-200 djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning Organisationsnummer/personnummer Brukares/företags namn Kontaktperson

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser vid spridning av kemiska bekämpningsmedel

Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser vid spridning av kemiska bekämpningsmedel Bilageförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Informationsbrev till berörda om projektet Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Stödsökande

1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Stödsökande 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Stödsökande Ansvarig/Närvarande Org.nr/Pers.nr Gårdsnamn Adress Fastighet Företagsnamn Postadress Telefon nr. Mobilnr. Datum Tid E-post Anledning till inspektionen Rutininspektion

Läs mer

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare

Läs mer

Växtskyddsarbetet. Behörighet klass 1, 2 och för transport av farliga ämnen Lagkrav branschkrav kontraktskrav.

Växtskyddsarbetet. Behörighet klass 1, 2 och för transport av farliga ämnen Lagkrav branschkrav kontraktskrav. Växtskyddsarbetet Behörighet klass 1, 2 och för transport av farliga ämnen Lagkrav branschkrav kontraktskrav. IP, Sigill, MBO mm Vattenskyddsområde natura 2000 eller annat som begränsar användning Var

Läs mer

Ansökan om spridning av bekämpningsmedel/växtnäringsämnen inom vattenskyddsområde

Ansökan om spridning av bekämpningsmedel/växtnäringsämnen inom vattenskyddsområde sid 1 (5) Ansökan om spridning av bekämpningsmedel/växtnäringsämnen inom vattenskyddsområde En avgift på 850 kr/timme kommer att debiteras för handläggning av ärendet. Fastighet Fastighetsbeteckning Fastighetsägare

Läs mer

Bekämpningsmedel i jordbruket 2015

Bekämpningsmedel i jordbruket 2015 Bekämpningsmedel i jordbruket 2015 Tillsynsprojekt om integrerat växtskydd, sprutjournaler och preparat Förra året deltog Kalmar kommun i tillsynsprojektet om Integrerat växtskydd som Jordbruksverket och

Läs mer

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/ Hantering Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/Hantering Vilka är vi?: Magnus Sandström, kursansvarig, Jordbruksverket Thomas Wildt-Persson, rådgivningsexpert, Hushållningssällskapet

Läs mer

Nya betesregler för mjölkgårdar

Nya betesregler för mjölkgårdar Nya betesregler för mjölkgårdar Nu har du bättre möjligheter att anpassa betet efter djurens och din gårds förutsättningar. Den här broschyren berättar vad som gäller hos dig för dina mjölkkor och rekryteringsdjur.

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde - Jordbruk

Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde - Jordbruk Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde - Jordbruk Tillstånd krävs inom primär och sekundär skyddszon Sökande Namn: Person-/organisationsnummer Ev. företagets/anläggningens namn Kontaktperson om annan

Läs mer

Sidan 1 av 4. Sökande. Datum. Från och med: Till och med: Samma som sökande (fyll dock i behörighetsnumret) Vem ska sprida ut bekämpningsmedlet?

Sidan 1 av 4. Sökande. Datum. Från och med: Till och med: Samma som sökande (fyll dock i behörighetsnumret) Vem ska sprida ut bekämpningsmedlet? Sidan 1 av 4 Ansökan om att sprida bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt Gäller för yrkesmässig spridning enligt 14 paragrafen i Statens naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska

Läs mer

Anmälan av C-anläggning -Lantbruk över 100 djurenheter Enligt punkt 1.20 i miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av C-anläggning -Lantbruk över 100 djurenheter Enligt punkt 1.20 i miljöprövningsförordningen (2013:251) Miljönämnden Anmälan av C-anläggning Enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Anmälan av C-anläggning -Lantbruk över 100 djurenheter Enligt punkt 1.20 i miljöprövningsförordningen

Läs mer

Ny lagstiftning. på plats och på gång

Ny lagstiftning. på plats och på gång Ny lagstiftning på plats och på gång Ramdirektiv 2009/128/EG EU-direktiv Syfte: Att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Förordning om bekämpningsmedel SFS 2014:425 15 juli 2014 Gäller parallellt

Läs mer

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Känsligt område Över 10 djurenheter Administrativa uppgifter 1. Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Församling Verksamhetsutövare

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

spannmål & oljeväxter

spannmål & oljeväxter IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill spannmål & oljeväxter Standard för kvalitetssäkrad spannmåls- & oljeväxtproduktion Livsmedelssäkerhet Miljö Copyright/Upphovsrätten

Läs mer

Tvärvillkor växtnäring

Tvärvillkor växtnäring Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla

Läs mer

ANMÄLAN. Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) -Animalieproduktion. Företag. Verksamhetsbeskrivning

ANMÄLAN. Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) -Animalieproduktion. Företag. Verksamhetsbeskrivning ANMÄLAN Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) -Animalieproduktion 1 Uppgifterna kommer att registreras i miljönämndens register och behandlas enligt de regler som finns

Läs mer

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion Anmälan om miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion enligt 1 kap 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) För behandling av ärendet kommer uppgifterna registreras i Motala kommuns dokument- och ärendehanteringssystem.

Läs mer

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN 1. Administrativa uppgifter Företagets namn Org/persnr Tfn nr Adress Fastighetsbeteckningar Postadress E-postadress Söker gårdsstöd? Areal Total Åker Träda Bete Bedrivs verksamhet

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälan avser Nybyggt djurstall Till-/ombyggt djurstall Befintligt djurstall Brukare Namn Organisationsnummer/personnummer

Läs mer

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för:

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för: Flik 10, Djuromsorg Bakom denna flik finns information om och plats för: - Skriftliga skötselrutiner för djuren (exempel) - Avtal för inhyrd djurskötare (mall) - Dokumentation av klövverkning - Informationsblad

Läs mer

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.

Läs mer

Uppvärmda växthus bör vara utrustade med energiväv eller plastfolie när odling sker under perioden 15/10-1/4. REKOMMENDATION. GÄLLER ENDAST VÄXTHUS.

Uppvärmda växthus bör vara utrustade med energiväv eller plastfolie när odling sker under perioden 15/10-1/4. REKOMMENDATION. GÄLLER ENDAST VÄXTHUS. IP Egenrevision 2013 F IP SIGILL Frukt och Grönt F 1 F 1.1 Miljöhusesyn, energibesparande åtgärder & kompetenskrav Miljöhusesyn ska årligen genomföras. KP F 1.2 F?retaget ska regelbundet styrka och uppdatera

Läs mer

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i VÄXTHUS och PLANTSKOLOR 2016

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i VÄXTHUS och PLANTSKOLOR 2016 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i VÄXTHUS och PLANTSKOLOR 2016 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress

Läs mer

Sidan 1 av 3. Datum. Från och med: Till och med: Sökande

Sidan 1 av 3. Datum. Från och med: Till och med: Sökande Sidan 1 av 3 Ansökan om att sprida bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt Gäller för yrkesmässig spridning enligt 14 paragrafen i Statens naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska

Läs mer

Anmälan lantbruksföretag med mer än 100 djurenheter men högst 400 djurenheter, kod 1.20 C enligt 2 kap. 1, 9 kap.

Anmälan lantbruksföretag med mer än 100 djurenheter men högst 400 djurenheter, kod 1.20 C enligt 2 kap. 1, 9 kap. 1 (7) Bygg- och miljöförvaltningen Anmälan lantbruksföretag med mer än 100 djurenheter men högst 400 djurenheter, kod 1.20 C enligt 2 kap. 1, 9 kap. 6-8 i miljöbalken Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning

Läs mer

1(6) Insändes till: Söderköpings kommun Samhällsbyggnadsnämnden 614 80 SÖDERKÖPING ANMÄLAN AVSER. VERKSAMHETSUTÖVARE Organisationsnummer/personnummer

1(6) Insändes till: Söderköpings kommun Samhällsbyggnadsnämnden 614 80 SÖDERKÖPING ANMÄLAN AVSER. VERKSAMHETSUTÖVARE Organisationsnummer/personnummer 1(6) ANMÄLAN - miljöfarlig verksamhet Jordbruk eller annan djurhållande verksamhet med mer än 100 de men högst 400 de, 1.20 C. Enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Annat: 1 (15) Anmälan avser. Verksamhetsutövare. Fastigheten. Nej. Verksamhetsbeskrivning

Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Annat: 1 (15) Anmälan avser. Verksamhetsutövare. Fastigheten. Nej. Verksamhetsbeskrivning 1 (15) Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Jordbruksverksamhet 1.20 anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 100 djurenheter men högst 400 djurenheter Anmälan avser Ny verksamhet

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Remiss om produktionsanläggning för 500 djurenheter på fastigheten Årbyn 68:4

Remiss om produktionsanläggning för 500 djurenheter på fastigheten Årbyn 68:4 Miljönämnden 2010 02 18 15 1 Miljönämndens arbetsutskott 2010 02 11 15 1 Dnr 09 2546 Remiss om produktionsanläggning för 500 djurenheter på fastigheten Årbyn 68:4 Peter Larsson har ansökt om tillstånd

Läs mer

Rapporteringsmallen får nytt innehåll.

Rapporteringsmallen får nytt innehåll. Rapporteringsmallen får nytt innehåll. Varför ändras mallen. Från och med miljörapportering för verksamhetsåret 2015 har rapporteringsmallen gjorts om. Den nya mallen är anpassad för motsvara kraven som

Läs mer

DE NYA SPRIDNINGS- FÖRESKRIFTERNA

DE NYA SPRIDNINGS- FÖRESKRIFTERNA DE NYA SPRIDNINGS- FÖRESKRIFTERNA NFS 2015:2 om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel med tillhörande vägledning träder i kraft 1 november 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016 Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna

Läs mer

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är ett första förslag och kommer sannolikt att förändras

Läs mer

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna

Läs mer

ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken

ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken sida 1(11) ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälans omfattning Anmälan avser: Ny verksamhet Beräknad byggstart: Ändring av befintlig verksamhet. Beräknad byggstart: Anmälan

Läs mer

EkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:2

EkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:2 Så kan du kvalitetssäkra både ekologisk odling och vidareförädling av havtorn Sammanställt av Henriette Smith, SLU Torslunda Kvalitetssäkring vid odling ger konkurrensfördelar Vid odling av råvara fram

Läs mer

Beskriv verksamheten inklusive omfattning (inriktning, djurens inhysning & gödselhantering)

Beskriv verksamheten inklusive omfattning (inriktning, djurens inhysning & gödselhantering) Miljö- och byggavdelningen 683 80 HAGFORS Anmälan om bedrivande av lantbruk enligt 2 kap 3 MPF (2013:251) Skriv tydligt Uppgifter om fastighet och sökande Företagets namn Fastighetsbeteckning (där animalieproduktion

Läs mer

Bilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet

Bilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet Bilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet A. KONTROLLOBJEKT Här fyller du i foderföretagarens personuppgifter. Fastighetsbeteckning och produktionsplatsnummer kan behövas om samma foderföretagare

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Ansökan om tillstånd inom 1(6) Öresjö vattenskyddsområde Jordbruk

Ansökan om tillstånd inom 1(6) Öresjö vattenskyddsområde Jordbruk Ansökan om tillstånd inom 1(6) Öresjö vattenskyddsområde Jordbruk Administrativa uppgifter Fastighet (Gårdscentrum) Person-/organisationsnummer Företagets/anläggningens namn Kontaktperson Postadress Postnummer

Läs mer

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre

Läs mer

ANMÄLAN Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet & hälsoskydd (1998:899) - Animalieproduktion

ANMÄLAN Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet & hälsoskydd (1998:899) - Animalieproduktion ANMÄLAN Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet & hälsoskydd (1998:899) - Animalieproduktion Anmälan avser Utökning av befintlig animalieproduktion Nystart av animalieproduktion Befintlig verksamhet

Läs mer

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Tillsyn på maskinstationer 2010

Tillsyn på maskinstationer 2010 Foto: Karl Asp med tillstånd för publicering från verksamhetsutövaren Tillsyn på maskinstationer 2010 Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Rapport nr 1/10 Inledning Inom ramen för miljö- och byggnadsnämndens

Läs mer