IP SIGILL Standard Utgåva 2013:1 Giltig från

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IP SIGILL Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01"

Transkript

1 IP SIGILL Standard Utgåva 2013:1 Giltig från Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill frukt & grönt Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker MED TILLVAL FÖR KLIMATCERTIFIERING Livsmedelssäkerhet Miljö

2 Grafisk form och produktion Sigill Kvalitetssystem AB 2012 Tryck LRF Media/Elanders AB Falköping Papper Maxioffset, 120 g KONTAKTPERSON FRUKT & GRÖNT Sven Pettersson Tel: foto Mikael Lindberg

3 Innehåll frukt & grönt 1 Miljöhusesyn, energibesparande åtgärder och kompetenskrav 6 2 Nöd- och olycksfallsberedskap 7 3 Spårbarhet/Särhållning OCH LIVSMEDELSSÄKERHET 8 4 Ordning och reda samt skadedjursbekämpning 10 5 avfall 10 6 Etiska grundvärderingar GMO, biologisk Mångfald, avloppsslam och avel 11 7 Karta över gården och platsens betydelse 13 8 Växtnäring och journalföring 14 9 Vattenskydd och Vattenanvändning Förvaring och hantering av kemiska produkter Integrerat växtskydd Val av växtskyddsmedel och förbud av glyfosatanvändning på gårdsplan Tillståndsbevis, funktionstest och rengöring av växtskyddsspruta Journalföring av växtskyddsbehandlingar Förökningsmaterial Skörd, packning och hantering Personal och besökare 30 Tillval för klimatcertifiering 1 Energianvändning i företaget 33 2 Transporter och maskinanvändning inom företaget och vid försäljning av produkter 35 3 Kväveflöden vid växtodling 35 4 Användning av stallgödsel och specialgödselmedel 37 5 Växtföljd 37 6 Skötsel av vall/gröngödsling 38 7 Växthusproduktion 38 allmänna villkor 41

4 IP sigill FRUKT & GRÖNT Utgåva 2013:1 Giltig från Produktionsregler IP SIGILL är en standard för kvalitetssäkring IP SIGILL är en standard för kvalitetssäkring av produktion av livsmedel och prydnadsväxter, i hela kedjan från primärproduktion till förädling. IP SIGILL ägs och förvaltas av Sigill Kvalitetssystem AB, ett dotterbolag till LRF. Svenskproducerade råvaror som är certifierade enligt IP SIGILL får märkas med Svenskt Sigill, efter avtal om licens. IP SIGILL-certifieringen syftar till: 1. Säkra livsmedel 2. God djuromsorg 3. Miljöansvar med utgångspunkt i resurshushållning och klimat. Ett certifierat företag granskas återkommande av en tredjepartsrevisor från ett oberoende certifieringsorgan. Mer att läsa om IP SIGILL-certifieringen och Svenskt Sigill finns på Allmänna villkor ramverket för certifieringen Allmänna villkor är den del i standarden där generella krav redovisas för företag som ska certifieras. I Allmänna villkor regleras t.ex. kompetenskrav för revisorer, krav på certifieringsorgan, villkor för certifiering samt hur en revision ska genomföras etc. Mer information finns längst bak i denna handbok. IP SIGILL-regler En handbok med produktionsregler innehåller gemensamma basregler för alla inriktningar samt specifika regler för respektive produktionsinriktning. Det finns tre typer av regler: kritiska regler som är markerade med en röd oval, omarkerade vanliga regler samt rekommendationer. Varje år ska du själv kontrollera att du uppfyller reglerna genom att göra en egenrevision. När du ska göra din egenrevision, dvs. svara på frågorna i din checklista, kan du göra det antingen digitalt eller på papper. Egenrevision De år du inte har revision på plats ska du skicka en kopia av åtgärdsplanen från IP SIGILL till det certifieringsorgan som du är ansluten till. En signerad och daterad åtgärdsplan ska skickas även om det inte finns några avvikelser eller behov av åtgärder noterade från egenrevisionen. Alternativt kan egenrevisionen göras digitalt med verktyget IPE; IP Egenrevision. IP Egenrevision - digitalt Vill du göra egenrevisionen digitalt, gå in på Uppe i högra hörnet på skärmen finns en rund prick som används när man loggar in. Klicka på den, välj alternativet Ny användare och fyll där i din e-postadress och valfritt lösenord. Lösenordet måste vara minst 6 tecken långt men du kan fritt blanda bokstäver och/eller siffror. 4 (44)

5 Utgåva 2013:1 Giltig från IP Sigill FRUKT & GRÖNT Fyll i dina kontakt- och företagsuppgifter, välj den produktionsinriktning som du vill ha IP SIGILL-certifierad. Fyll därefter i alla uppgifter som är specifika för din verksamhet, avsluta med slutför. När allt är klart visas den/de checklista/or som gäller för din verksamhet. Gå igenom alla regler och kryssa i om du uppfyllt en regel eller inte. De regler som inte uppfylls förs automatiskt över till en åtgärdsplan. Under knappen sammanställning syns om alla frågor besvarats och om allt är klart kan du då gå över till Skicka till CO, (vilket står för CertifieringsOrgan). När du skickar till CO får det certifieringsbolag som du angav under mina uppgifter din åtgärdsplan och checklista via e-post och därmed är egenrevision klar! IP Egenrevision med handböcker 1) Miljöhusesyn Gå igenom de checklistor i Miljöhusesyn som berör din verksamhet. Varje krav som är uppfyllt ska kunna besvaras med ett ja. Svar nej innebär att punkten inte är uppfylld. För punkter som inte berör företaget ska alternativet ej aktuellt användas. Krav som eventuellt inte uppfylls i Miljöhusesynen ska noteras i tillhörande åtgärdsplan tillsammans med planerade åtgärder. Datera och signera därefter åtgärdsplanen. 2) IP SIGILL-handboken Gå igenom alla regler. Varje krav som är uppfyllt ska kunna besvaras med ett ja. Svar nej innebär att punkten inte är uppfylld. För punkter som inte berör företaget ska alternativet ej aktuellt användas. Krav som eventuellt inte uppfylls i IP SIGILL handboken ska noteras i en åtgärdsplan, tillsammans med planerade korrigerande åtgärder. Datera och signera därefter åtgärdsplanen. Extern revision av produktionen på företaget Vartannat år kommer en ordinarie, föranmäld extern revision att genomföras på företaget. Revisionen omfattar granskning av dokumentation; skriftliga rutiner, och instruktioner, intyg, analysprotokoll, journaler etc, samt inspektion av pågående produktion anmäld för certifiering. Certifieringsorganet har också en skyldighet att utföra ett visst antal revisioner baserade på stickprov, samt därutöver om det finns särskilda skäl för att göra speciella uppföljande kontroller. I dessa fall behöver inte revisionen vara föranmäld. Läs mer om det längst bak i handboken. Godkänd revision och sanktioner För godkänd revision krävs att alla eventuella avvikelser har åtgärdats. I undantagsfall kan revisionen godkännas trots att det finns kvarstående avvikelser, men då ska företaget kunna presentera en trovärdig åtgärdsplan. Om revisionen inte blir godkänd kan företaget bli avstängt och i sämsta fall uteslutet. Mer information om sanktioner och hur de hanteras, finns längst bak i handboken samt i Allmänna Villkor. Producentens åtaganden: Den som söker anslutning för IP SIGILL-certifiering måste göra följande åtaganden: Verksamheten ska följa lagen och reglerna i IP SIGILL. Om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktigt ska kopia på tillstånd/anmälan kunna uppvisas vid revision. Skyldighet att ta del av förändringar i reglerna som Sigill Kvalitetssystem meddelar. Ansvara för att underleverantörer (t.ex. sprutförare och av bytare), får information om kraven och åtar sig att uppfylla reglerna. Ansvara för att mark, byggnader, maskiner etc. som an vänds i verksamheten uppfyller reglerna även om ägaren inte är det certifierade företaget. Medverka vid och underlätta för att revisioner kan genomföras på företaget, vilket också gäller oanmälda revisioner. Skyldighet att till Certifieringsorganet anmäla alla planerade förändringar i produktionen, som kan ha betydelse för certifieringen (t.ex. ägarbyte och utvidgning av verksamheten). KRITISKA REGLER är markerade med en röd oval. Det är regler som är särskilt viktiga för livsmedelssäkerhet, djuromsorg eller miljö och därmed IP SIGILLs värdegrund. Avvikelser på vissa av de kritiska punkterna ses som särskilt allvarliga för trovärdigheten och kan leda till avstängning eller uteslutning. Exempel på sådana avvikelser är vanvård av djur och användning av otillåtna växtskyddsmedel. TVÄR! REKOMMENDATIONER är markerade med grönt. Det är frivilligt att följa dessa. Tvärvillkor är markerade med TVÄR! och T. De visar att hela eller delar av regeln i stort sett motsvarar ett tvärvillkor. Kontakta Jordbruksverket för exakta uppgifter. NY! Nya regler och regler som väsentligen förändrats är markerade med NY! i handboken. X-T Betyder att det är ett EXTRA TVÄRVILLKOR. Det är ytterligare tvärvillkor som du måste följa för att få full utbetalning om du sökt miljöersättning. 5 (44)

6 IP sigill FRUKT & GRÖNT Utgåva 2013:1 Giltig från Miljöhusesyn, energibesparande åtgärder och kompetenskrav De producenter som är anslutna till IP SIGILL ska känna till och uppfylla de lagkrav som ställs på produktionen. Därför ska alla relevanta delar av Miljöhusesyn gås igenom varje år. Dessutom ska de delar i Miljöhusesyn som syftar till att skydda naturmiljön, såsom skydd av vilda fåglar och fridlysta växter etc. gås igenom. Vissa av dessa regler är tvärvillkor. I en energikartläggning identifieras de punkter där energi kan sparas. Detta är bra för miljön och kan också ge en ekonomisk besparing. Användning av energiväv eller plastfolie i växthus verkar isolerande och sänker därför energibehovet för uppvärmning. 1.1B Miljöhusesyn ska årligen genomföras. a) årligen gå igenom de avsnitt i Miljöhusesyn som berör företagets certifierade verksamhet, inklusive avsnittet om arbetsmiljö, b) kunna uppvisa en daterad och signerad åtgärdsplan. 1.3B Bär Frukt Friland Potatis En energikartläggning ska göras. a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens årliga energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja, samt ev. andra drivmedel och bränslen för företagets verksamhet, b) identifiera områden där energibesparingar kan göras, c) revidera kartläggningen vartannat år. 1.4FG Växthus Företagets energianvändning ska dokumenteras fortlöpande och en energianalys med tillhörande åtgärdsplan ska upprättas. a) kunna uppvisa dokument med regelbundna noteringar av energiförbrukning fördelat på de i företaget förekommande energislagen. Längsta intervall mellan noteringar får vara högst fyra veckor alternativt en kalendermånad. Underlag från leverantör godkänns som dokumentation, b) kunna beskriva hur energisituationen analyserats, c) kunna uppvisa en åtgärdsplan där möjligheten att minska mängden fossil energi och möjliga åtgärder för energieffektivisering ska ingå. Se stödmaterial i producentpärm. 6 (44)

7 Utgåva 2013:1 Giltig från IP Sigill FRUKT & GRÖNT 1.5FG Växthus Energianvändningen bör utgöras av minst 80 % förnybar energi* på årsbasis eller av högst 2,5 kwh/m 2 fossil energi per odlingsvecka. Företaget bör visa att ett av följande alternativ uppfylls: Energianvändningen sammantaget (uppvärmning, belysning, kylning, tillverkning av CO 2 samt drift) utgörs till minst 80 % av förnybar energi på årsbasis. Fossil energi uppgår till högst 2,5 kwh per m 2 och odlingsvecka i genomsnitt under kulturtiden (t.ex. kallväxthus). 1.6FG Växthus Uppvärmda växthus bör vara utrustade med energiväv eller plastfolie när odling sker under perioden 15/10-1/4. Företaget bör: a) kunna beskriva att väv eller plastfolie används. Undantag gäller för dubbelmaterialhus. 2 Nöd- och olycksfallsberedskap En nöd- och olycksfallsberedskap är viktig för ett snabbt och effektivt agerande om sådana händelser uppstår. Denna regel är viktig både ur arbetsmiljösynpunkt och för att säkerställa ett gott djurskydd även i nödlägen. 2.1B I alla företag ska det finnas skriftliga rutiner för åtgärder vid nöd- eller olycksfall** (en beredskapsplan). Det ska också finnas en situationsplan som beskriver var viktiga objekt är belägna. På alla företag ska finnas: a) en larmlista*** b) en situationsplan med beskrivningar som visar var följande objekt finns: -tankar och oljecisterner -kemikalieförråd -påfyllningsplats för växtskyddsspruta (t.ex. biobädd) -kyllager -lagringsplats för explosiva ämnen -gastuber -huvudströmbrytare -anslutningsdon till reservelverk -brandsläckare/brandpost eller släckvatten -samlingsplats vid fara -första hjälpen-utrustning -utrymningsvägar för djur och människor i händelse av brand c) säkerhetsdatablad för kemiska produkter ska vara samlade på ett ordnat sätt. (Se också specifika regler för växtskyddsmedel 10.14FG) d) larmlista och situationsplan ska vara kända av alla på företaget och finnas lätt tillgängliga och/eller vara anslagna på väl synlig plats. e) alla rutiner/- instruktioner ska vara skrivna på ett språk som förstås av de anställda. * Med förnybar energi menas vattenkraft, vindkraft, solenergi och biobränsle men spillvärme och nordisk elmix där kärnkraftsproducerad el ingår är här också godtagbart. ** Exempelvis personskador, hastig sjukdom, brand, utsläpp av kemikalier, elavbrott, sabotage. *** Se exempel i producentpärmen. 7 (44)

8 IP sigill FRUKT & GRÖNT Utgåva 2013:1 Giltig från Spårbarhet/Särhållning och livsmedelssäkerhet Livsmedelsförordningen kräver att råvaror eller tillsatser som ingår i ett livsmedel samt foder, ska kunna spåras ett steg bakåt och ett steg framåt i livsmedelskedjan. Syftet med spårbarhetskravet är att trygga livsmedelssäkerheten och underlätta eventuell spårning av förorenad produkt som kan innebära en hälsorisk. Vid parallellproduktion av varor är det mycket viktigt att produkter inte sammanblandas och väl genomtänkta särhållningsrutiner behövs för att förhindra detta. 3.1B TVÄR! Livsmedel och foder som säljs från företaget ska kunna spåras till mottagaren. T Företaget ska för den certifierade produktionen: a) kunna uppvisa dokumentation med vars hjälp produkterna kan spåras till mottagaren. Ska innehålla information om produktslag, mängd, leveransdatum och till vilken juridisk person leveransen skett b) spara dokumentationen i minst 5 år. 3.2B IP SIGILL-råvaror och -produkter ska kunna identifieras som IP SIGILL när de lämnar gården/företaget. a) försäkra sig om att råvaror samt livsmedelsproducerande djur till slakt, som säljs som IP SIGILL-certifierade ska vara identifierade med IP-nummer i medföljande dokumentation eller genom permanenta arrangemang med mottagare/kund. Frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, potatis som säljs som IP SIGILL-certifierade och oförädlade till konsument bör vara märkta med Svenskt Sigillmärket med IP-nummer på förpackningsemballaget. 3.3B Rutiner för att särhålla IP SIGILL-råvara/ produkter ska finnas om parallellproduktion förekommer. a) kunna uppvisa skriftliga rutiner b) kunna redogöra för hur särhållningsrutinerna efterföljs c) kunna uppvisa dokumentation om mängderna producerad respektive såld certifierad vara d) använda särskiljbara sorter; färg, form, storlek vid parallellodling om det finns risk för sammanblandning. Med parallellproduktion avses samtidig produktion av lika råvaror i primärproduktionen, där endast en del av den producerade volymen är certifierad enligt IP SIGILL. Exempel på lämpliga särhållningsrutiner vid växtodling är att skiften skördas vid olika tidpunkter och att grödorna lagras i separata utrymmen. 3.4FG Registrerade IP SIGILL-produkter ska vara spårbara tillbaka till produktionsplatsen där de har odlats. a) kunna uppvisa ett dokumenterat system för spårbarhet som möjliggör att produkten kan spåras tillbaka till produktionsplatsen; företag, gård, packeri etc. 8 (44)

9 Utgåva 2013:1 Giltig från IP Sigill FRUKT & GRÖNT 3.5FG Dokumenterade rutiner som visar hur produkter kan återkallas ska finnas. a) Företaget ska ha en återkallelseplan som visar hur en produkt kan återkallas på eget initiativ eller till följd av myndigheternas krav. b) Om produkterna säljs genom försäljningsorganisation ska organisationens plan även omfatta spårbarhet till den enskilde leverantören. 3.6FG NY! Företaget ska årligen bedöma livsmedelsrisker för alla produkter som ingår i certifieringen. Riskbedömningen ska omfatta hela produktionskedjan fram till och med leveransfärdig produkt eller till den punkt då mottagaren övertar produktansvaret. Risker som identifieras ska åtgärdas och/eller förebyggas med lämpliga åtgärder. Riskbedömningen skall vara dokumenterad och kan utgå från generell mall för riskanalys, t.ex. enligt det stödmaterial som Sigill Kvalitetssystem tillhandahåller (riskanalysen i stödmaterialet täcker in alla kontrollpunkter om livsmedelsäkerhet som finns i Frukt&Grönt-handboken). Riskbedömningen skall anpassas till företagets förutsättningar och om man använder en generell mall för riskanalys ska nödvändiga kompletteringar göras skriftligt. Riskbedömningen ska täcka alla arbetsmoment och -situationer, insatsvaror, t.ex. gödsel- och växtskyddsmedel, material samt redskap, hjälpmedel och lokaler, som används i produktionen. Åtgärdar som vidtagits för att åtgärda eller förebygga identifierade risker ska dokumenteras. Den årlig genomgången och uppdateringen av riskanalysen ska bekräftas skriftligt med datum och signatur av ansvarig person. 9 (44)

10 IP sigill FRUKT & GRÖNT Utgåva 2013:1 Giltig från Ordning och reda samt skadedjursbekämpning Livsmedel och foder ska skyddas mot kontamination. Vegetation runt byggnader bör hållas borta så att skadedjur inte kan söka skydd eller vistas i anslutning till byggnader där livsmedel hanteras/lagras. 4.1B Ordning och reda ska råda. a) ge ett ordnat och strukturerat intryck. b) förvara utrustning/material som används i verksamheten på deras avsedda platser. c) upprätta särskilda platser för hantering och förvaring av avfall. 4.2B TVÄR! Ett aktivt förebyggande arbete mot förekomst av skadedjur ska finnas. a) förse öppningar med skydd för att förhindra att fåglar/gnagare tar sig in till utrymmen där foder/ livsmedel förvaras eller hanteras b) städa undan spill av produkter som kan bli föda åt skadedjur. c) ta bort eller klippa vegetation runt byggnader som kan ge skydd för skadedjur d) dokumentera skadedjursbekämpning som utförs; preparat, tid, plats, utförare, och ange förekomst av skadedjur. T 5 Avfall Enligt Miljöbalken ska försiktighetsprincipen tillämpas. Det innebär bland annat krav på att man ska hantera farligt avfall på ett säkert sätt så minskar risken för spridning av gifter i naturen. En välordnad avfallshantering minskar risken för att foder och livsmedel förorenas. Återanvändning bidrar till att tillvarata ändliga resurser. 5.1B TVÄR! Allt avfall ska hanteras och lagras så att förorening och smittspridning förhindras. T a) tillse att allt avfall omhändertas av kommunen eller av annan godkänd mottagare. b) föra journal över typ och mängd av farligt avfall* som uppstår på företaget. c) kunna uppvisa kvitton/fakturor eller avfallsjournal som visar att farligt avfall har avyttrats på ett godkänt sätt. d) nyttja tillgängliga retur- och återvinningssystem enligt kommunens riktlinjer. e) tillse att överblivna läkemedelsrester, sprutor och kanyler destrueras på ett säkert sätt. * Med farligt avfall avses spillolja och uttjänta oljefilter, torkdukar eller annat upptorkningsmaterial förorenat med olja, batterier, lösningsmedel, lack och färgrester, alla emballage med rester av miljöfarliga ämnen, lysrör, glödlampor, lågenergilampor och termometrar, impregnerat virke, rivningsavfall innehållande asbest, PCB eller kvicksilver, uttjänta fordon, kasserade kylar/frysar och annan utrustning som innehåller CFC, HCFC eller HCF, elskrot samt smittförande avfall. 10 (44)

11 Utgåva 2013:1 Giltig från IP Sigill FRUKT & GRÖNT 5.2FG NY! Det ska finnas goda rutiner för hygienisk hantering av det avfall som uppstår i den dagliga hanteringen av färska produkter. Kasserade produkter och annat avfall som kan medföra hygienrisk ska hållas avskilt från färska produkter. Kärl för förvaring av avfall ska vara täckta om innehåll och hantering utgör en risk för kontaminering av färdiga produkter. Utrymmen där avfall hanteras ska regelbundet rengöras efter ett fastställt städschema och vid behov desinficeras. 6 Etiska grundvärderingar GMO, biologisk mångfald, avloppsslam och avel Riskerna för miljö och hälsa, framförallt vid långtidsanvändning av GMO är fortfarande ofullständigt kartlagda. Ensidig odling av GMO-soja och bristande rutiner vid hantering av glyfosat har i Sydamerika lett till ett ökat problem med restsubstanser av glyfosat i många brunnar och vattendrag. GMO-förbudets syfte är att skapa trygghet för konsumenterna och främja odling av andra grödor. IP SIGILL är positiv till forskning och teknikutveckling inom området och baserar nuvarande förbud på försiktighetsprincipen. Den biologiska mångfalden ska värnas och för detta behövs en viss andel av permanent bevuxna områden/biotoper som fungerar som skydd, övervintrings-, födosöks-, och boplats för det vilda, s.k. vårdbiotoper. Dessa förbättrar också förutsättningarna att hålla stabila populationer av nyttoinsekter som t.ex. humlor och rovinsekter, vilket stärker viktiga funktioner i agroekosystemet såsom pollination av grödor och biologisk kontroll av skadeinsekter. Att ta tillvara och optimera dessa naturens tjänster ger ökad odlingssäkerhet och är en viktig del i integrerad produktion (IP). Genom att tills vidare avstå från användning av avloppsslam som gödselmedel förhindras spridning av smittämnen, tungmetaller, restsubstanser av kemikalier och läkemedel m.m. En annan orsak bakom den restriktiva hållningen till spridning av slam från avloppsreningsverk är risken för kontaminering från okontrollerade inflöden med tungmetaller eller andra oönskade ämnen som kan komma via industriella processer, dagvatten etc. Mejerinäringen har i en gemensam policy tagit beslut om att avloppsslam inte får spridas på mjölkgårdar. Anledningen är att kor får i sig jord vid betning och flera sjukdomsframkallande bakterier och virus kan överleva i jorden under flera år. Avelsarbetet är grunden för god djuromsorg. Inriktningen ska vara friska och sunda djur. Genen för muskelhypertrofi hos djur av rasen Belgisk blå ger svåra kalvningar och andra problem. Därför får inte djur av Belgisk blå-boskap eller dess korsningar födas upp inom verksamheten. 6.1B Genmodifierat utsäde, plantmaterial och foder får ej användas i företagets verksamhet.* a) inte hantera/odla GMO-gröda inom företaget (förbudet avser hela företagets verksamhet) b) inte köpa in foder innehållande GMO (förbudet avser hela företagets verksamhet) c) kunna uppvisa fakturor eller leveranssedlar på inköpt utsäde, plantmaterial och foder.** * Undantaget är produkter som tillverkas i slutna system, t.ex. vitaminer eller oavsiktlig inblandning under 0,9 %. Enligt EG-förordningen nr 1829/2003 accepteras oavsiktlig eller tekniskt oundviklig inblandning under 0,9 %, under förutsättning att företaget har vidtagit åtgärder för att förhindra sammanblandning. ** Leveranssedlar, eller annan foderdokumentation ska kunna uppvisas som visar att GMO inte blandats in i fodret. Se producentpärm eller 11 (44)

12 IP sigill FRUKT & GRÖNT Utgåva 2013:1 Giltig från B En beskrivning över hur man tar tillvara och utvecklar företagets natur- och kulturvärden bör finnas. Företaget bör: a) beskriva hur man tar till vara och utvecklar förutsättningarna för artrikedom och ekologisk infrastruktur, s.k. vårdbiotoper. Hänsyn ska tas till företagets (gårdens) lokala förutsättningar. Finns en skötselplan så uppfylls kravet b) ge exempel på åtgärder som kan öka den biologiska mångfalden på gården som t.ex. restaurering och skötsel av ängs- och betesmarker, anläggande av våtmarker eller viltåkrar, sprutfria zoner samt busk- och trädplanteringar i slättbygd. Det finns också en mängd mindre åtgärder som att sätta upp fågelholkar, spara rishögar på lämpliga platser, så in blommande örter i åkerkanter eller lägga ut halmbalar som boplatser åt humlor och vilda bin. För mer tips och instruktioner om olika åtgärder för främjande av den biologiska mångfalden se producentpärm. 6.3B Avloppsslam från reningsverk ska inte användas. a) avstå från spridning av avloppsslam i växtföljd med certifierade grödor b) avstå att gödsla skiften med avloppsslam på mjölkgårdar där foder odlas till certifierade djur (Svensk Mjölks policy). OBS! Lagkraven för slamspridning går inte lika långt som Sigill-reglerna. I IP SIGILL gäller vid inträde, nyarrende eller köp av mark en karenstid på tre år före skörd efter spridning av avloppsslam. 6.4B Belgisk blå-boskap eller dess korsningar får inte hållas på företaget. ( endast om nötboskap hålls på företaget). 12 (44)

13 Utgåva 2013:1 Giltig från IP Sigill FRUKT & GRÖNT 7 Karta över gården och platsens betydelse En karta där man kan markera skiften, diken, skyddsobjekt etc. är god hjälp vid planering och uppföljning av verksamheten. En aktuell karta är också värdefull som vägledning för inhyrda entreprenörer/maskinstationer. En riskbedömning av nya produktionsplatser kan avgöra om odling kan ske riskfritt eller ej. Goda avstånd till och skydd mot vägar minskar risken för kontaminering av bl.a. tungmetaller från avgaser. 7.1B Bär Frukt Friland Potatis Det ska finnas en karta som visar var företagets certifierade verksamhet bedrivs. Företaget ska ha en aktuell karta (t.ex. blockkarta) med information/markering om: a) produktionsplatser: - bruknings-/gårdscentrum, växthus, packlokal - växtodlingsskifte/odlingskvarter - beten, betesmark b) miljökänsliga objekt(skyddsobjekt) - öppet vatten (vattendrag som är vattenförande hela året)* - skyddszon vid vattendrag - platser som omfattas av åtgärder för biologisk mångfald** - vattentäkter (även inom 12 m på grannens areal) - dammar och märgelhål. De beteckningar/ namn som anges på kartan ska överensstämma med uppgifter i odlingsplan, odlingsjournaler och journaler för utförd växtskyddsbehandling. 7.2FG Det ska göras en riskbedömning för varje ny, tillkommande produktionsplats samt för befintliga platser om förutsättningar och omständigheter för produktion där har förändrats. Företaget ska kunna visa en dokumenterad riskbedömning där man tagit hänsyn till risker för - livsmedelssäkerhet, - miljö Det ska framgå av bedömningen att den omfattar - tidigare verksamhet på platsen och - den nya verksamhetens påverkan på angränsande produktion och omgivande miljö. Finns det tvivel om platsens lämplighet måste man förvissa sig om den är lämplig eller inte, t.ex genom kompletterande analys av jord. Observera risker för höga halter av kadmium i rotfrukter och brödspannmål; vete, havre. Om en produktionsplats bedöms som olämplig för verksamheten, ska företaget avstå från att ta den i bruk. Se stödmaterial. 7.3FG Bär Frukt Friland Säkerhetsavstånd ska finnas till vägar vid odling av grödor som har ätliga delar ovan mark. a) hålla avstånd på 50 meter till Europaväg b) hålla avstånd på minst 20 meter till riksväg (väg med 1- eller 2-siffrigt nummer). c) Vid nyplantering av frukt kan mindre avstånd tillåtas om tillräckligt tät och hög skyddshäck eller liknande finns. Undantag vid odling av konservärt, men inte andra ärtväxter som odlas för direktkonsumtion t.ex. sockerärt, bönor, etc. Se riktlinjer i producentpärm. * Vattendrag som är vattenförande hela året är blåmarkerade på den topografiska kartan/terrängkartan, t.ex. Lantmäteriets terrängkarta 1: ** Exempel på åtgärder för biologisk mångfald kan vara anlagda viltåkrar eller våtmarker, naturbetesmarker, sprutfria kantzoner etc. 13 (44)

14 IP sigill FRUKT & GRÖNT Utgåva 2013:1 Giltig från FG Skyddshäckar eller annan skyddande barriär bör finnas mot angränsande vägar. Vid anläggning av skyddande barriär/skyddshäck ska hänsyn tas till avstånd till produkt, skördemetod, avstånd till väg, vägens beskaffenhet, trafiktäthet etc. 8 Växtnäring och journalföring Stallgödsel ska användas så att näringsinnehållet tas tillvara i största möjliga utsträckning och kväveförluster till luft och vatten minimeras. Lagringskapaciteten ska vara tillräcklig så att spridningstidpunkten kan anpassas till grödans behov. Flera tvärvillkor handlar om lagring av både mineral- och stallgödsel. Regler om spridning av gödsel och regler om grön mark syftar till att nå miljökvalitetsmålen; ingen övergödning, grundvatten av god kvalitet och hav i balans samt levande kust och skärgård. Planeringsverktyg som t.ex. markkartering och registrering av utförda åtgärder är viktiga delar i en aktiv produktionsstyrning och ger ett underlag för ständig förbättring. Utifrån markkarteringskartan, kännedom om växtnäringsinnehållet i organisk gödsel, samt information om markens bördighet kan gödselgivan anpassas bättre till grödans behov. Tillverkning av mineralgödsel orsakar stora utsläpp av framförallt lustgas vilken har en stor negativ klimatpåverkan. Genom att använda sig av mineralgödsel som har tillverkats enligt bästa möjliga teknik kan växthusgasutsläppen minskas. Kadmium är en tungmetall som har en negativ påverkan på miljön och människors hälsa och tillförs det biologiska kretsloppet via nedfall, foder och gödselmedel. För de flesta produkter finns det gränsvärden för hur mycket kadmium de får innehålla. IP SIGILL vill verka för rena och säkra kretslopp med återföring av restprodukter från livsmedelskedjan. Utveckling av kvalitetssäkring av hanteringen pågår och produkter som uppfyller högt ställda krav får användas efter särskild prövning. 8.1B Bär Frukt Friland Potatis All mark som ingår i växtföljden där certifierad produktion sker ska grundkarteras. (Undantag om enbart naturbeteskött produceras på gården.) Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) genomföra en grundkartering, minst vart 10:e år b) uppvisa värden för ph, P-AL, K-AL och Mg-AL. Alternativt kan för fält över 3 ha 1 prov/ha tas ut med punktkarteringsmetoden. För fält under 3 ha kan ytkartering eller linjekartering med minst 1 prov/3 ha väljas. För specialgrödor är det tillåtet att använda andra provtagnings- och analysmetoder.* Undantag från regeln gäller i högst 2 år för ny mark som ingår i certifieringen. Det är tillåtet att dela upp karteringen över 5 år, dvs. hela arealen ska vara karterad inom en femårsperiod. Vissa arealer undantas kravet på markkartering; vid extensiv produktion på exempelvis utmarker, ogödslad mark och på tillfälliga arrenden. Läs gärna rapporten Riktlinjer för gödsling och kalkning (www.sjv.se) för mer information. * Notera att om det finns ett kalkbehov är jordart och mullhalt två faktorer som påverkar hur mycket kalk som måste tillsättas. En jordarts- och mullhaltsanalys är då att rekommendera. Detta är också ett krav för att erhålla stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet. Se Jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007: (44)

15 Utgåva 2013:1 Giltig från IP Sigill FRUKT & GRÖNT 8.2B Kväveinnehållet (ammoniumkväve) i urin och flytgödsel ska fastställas minst en gång vart femte år *. Företaget ska för flytgödsel och urin som sprids på mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) kunna uppvisa dokumentation med information om innehåll av ammoniumkväve. b) spara resultatet från analysen i minst 5 år. Kväveanalys kan göras på laboratorium eller med en enklare metod i fält genom att använda en kväveburk. Kontakta din växtodlingsrådgivare för mer information alternativt lån av en Kväveburk. 8.3B Bär Frukt Friland Potatis 8.4B Bär Frukt Friland Potatis En växtodlings- och gödslingsplan för kommande säsong ska vara upprättad före växtodlingssäsongens början. T Växtodlings- och gödslingsplanen ska vara tillräckligt detaljerad så att det framgår att tillförd mängd gödselmedel anpassats till grödans behov och platsens förutsättningar. Företaget ska upprätta en växtodlings- och gödslingsplan för all odlingsmark som ingår i den certifierade verksamheten. Växtodlings-/gödselplanen ska innehålla följande uppgifter per skifte/odlingsplats: - förfrukt - årets gröda samt sort - förväntad skörd** - behov av växtnäring och kalk grundat på förväntad skörd, - markkartering och markens skattade växtnäringsleverans under säsongen (förfruktseffekt, stallgödselns långsiktiga leverans, kvävefixering) - planerad giva av N, P och K i mineral gödsel, stallgödsel eller andra organiska gödselmedel. Växtodlingsplanen ska sparas minst fem år eller för den tidsperiod som motsvarar en hel växtföljd om denna är längre än fem år. 8.5B TVÄR! Jordbruksverkets riktlinjer*** för kvävegödsling ska utgöra maximal giva för de grödor; bl.a. spannmål, potatis, där riktlinjer finns. Eventuella avsteg ska kunna motiveras och styrkas av analys eller annan dokumenterad behovsbedömning. a) beräkna kvävegödselgiva utifrån följande parametrar: - förfrukt - mullhalt - mineralisering - årsmån - grödans utveckling - förväntad skörd och eventuella kvalitetskrav t.ex. proteinhalt. I känsliga områden**** är det även ett tvärvillkor att grödan ska tillföras endast så mycket kväve som den antas behöva under odlingssäsongen. T * Kväveanalys av flytgödsel ingår som ett krav om man erhåller stöd för Miljöskyddsåtgärder inom Landsbygdsprogrammet. Se Jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007:42. ** Förväntad skörd beräknas/skattas som ett genomsnitt av de fem senaste årens skörd undantaget det av åren med minst avkastning. *** Se producentpärm. **** Till känsliga områden hör Blekinge, Skåne, Hallands, Gotlands, Stockholms län samt Öland, kustområdena i Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Västra Götalands län samt delar av Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län. Se Miljöhusesyn, bilaga (44)

16 IP sigill FRUKT & GRÖNT Utgåva 2013:1 Giltig från B Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan bör väljas.* Företaget bör för den certifierade produktionen: a) köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 4 kg CO2-ekvivalenter per kg N b) från 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som inte ska ha orsakat mer än 3,6 kg CO2-ekvivalenter per kg N c) från leverantören kunna uppvisa intyg eller annan dokumentation som visar att dessa kriterier uppfylls. Undantag gäller vid odling av specialgrödor där det inte finns gödselmedel som uppfyller tillverkningskriterierna för låg klimatpåverkan. 8.8B Gödselmedel med lågt kadmiuminnehåll ska användas. a) använda NP- och NPK-produkter med max 12 mg Cd per kg P b) använda P- och PK-produkter med max 30 mg Cd per kg P. 8.9B Friland Potatis 8.10B TVÄR! 8.11B TVÄR! Endast hygieniserade, kvalitetssäkrade avloppsfraktioner och restprodukter godkända av IP SIGILL, med känt näringsinnehåll och garantier vad det gäller dess innehåll av metaller och andra föroreningar, får användas. Lagring av gödsel ska ske så att foder och livsmedel inte förorenas. T Lagring av stallgödsel ska ske på ett säkert sätt för att skydda människor, djur och miljö. På företaget är tillåtet att använda: a) rötrester godkända enligt SPCR120, anläggningskategori A, med tilläggskrav på kadmiumbalans för att säkerställa att inte nivån ökar i marken. Användningen av certifierade rötrester är begränsad till spannmål, rotfrukter, potatis och konservärt b) kvalitetssäkrade restprodukter från industriprocesser godkända av IP SIGILL. c) källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll under förutsättning att dessa är kvalitetssäkrade enligt ett etablerat system. Användningen är begränsad till spannmål. Anläggningar som är certifierade enligt SPCR 120; certprodprofil/jord/biogodsel/sidor/default.aspx. Se också Restproduktpolicy och restproduktsregler inom IP SIGILL den 26 januari 2012 All användning av organiska gödselmedel ska ingå i riskbedömning enligt 8.13FG. a) lagra mineral- och stallgödsel väl åtskilt från foder, plantor och livsmedel. På företaget ska finnas: a) täta lagringsutrymmen för stallgödsel. T b) tillräckligt stor lagringskapacitet** T c) skydd mot nedstörtning runt gödselbehållare. Det ska finnas ett tätt stängsel eller ett stabilt lock om kanten ligger mindre än 1,20 m ovanför marken*** och i vissa områden**** även: d) stabilt svämtäcke eller täckning på urin- och flytgödselbehållare T, X-T e) påfyllning av gödselbehållare ska ske under täckning. T, X-T * Undantag vid odling av specialgrödor där det inte finns gödselmedel som uppfyller tillverkningskriterierna för låg klimatpåverkan. ** Tvärvillkor inom nitratkänsligt område, extra tvärvillkor utanför. *** Höjden på stängslet ska anpassas till snöförekomst och eventuell ramp i anslutning till gödselbrunnen. **** Se Miljöhusesyn. 16 (44)

17 Utgåva 2013:1 Giltig från IP Sigill FRUKT & GRÖNT 8.12B TVÄR! Gällande lagstiftning för spridning och hantering av gödselmedel ska följas. T Gällande regler finns beskrivna i Miljöhusesyn. Observera att de flesta gödselspridningsreglerna är tvärvillkor. Detta gäller särskilt i känsliga områden. 8.13FG Före användning ska organisk gödsel bedömas med avseende på risker för livsmedelssäkerhet samt risker för spridning av växtsjukdomar och ogräs. Företaget ska kunna visa att man gjort en riskbedömning samt vidtagit lämpliga åtgärder för att förhindra olägenheterna med användning av organiska gödselmedel avseende livsmedelssäkerhet samt risker för spridning av växtsjukdomar och ogräs. Riskbedömningen ska dokumenteras och omfatta alla certifierade produkter där organiska gödselmedel har använts. Se stödmaterial för riskbedömning av organiska gödselmedel. 8.14FG Friland Växthus 8.15FG 8.16FG Växthus 8.17FG Gödsling ska ske så att höga halter av nitrat undviks i sallatsgrödor; huvudsallat, spenat, babyleaf etc. Spridningen av mineralgödsel bör begränsas till ett smalt band över grödan då radodling tillämpas och grödans rotsystem täcker mindre än 50 % av odlingsytan under de närmaste 2 månaderna från gödseltillfället. Odlingsjournalerna för växthus ska omfatta följande uppgifter: - växthus, avdelning eller motsvarande - odlingsyta (m 2 ) - kultur - frö, sticklingar och plantor - sort - tidpunkt för sådd alt. plantering - växtnäringstillförsel. All tillförsel av växtnäring inklusive bevattning med växtnäring och/eller bladgödsling till jord och växter ska journalföras. a) kunna redogöra för hur höga nitratvärden undviks b) kunna visa i gödslingsplan och odlingsdokumentation att kravet beaktas. Företaget bör: a) kunna redogöra för rutiner och utrustning b) kunna visa i fält att radgödsling eller liknande tillämpas om grödan är av sådan typ att rotsystemet täcker mindre än 50 % av odlingsytan under de närmaste 2 månaderna från gödslingstillfället. a) se till att beteckning för växthus, avdelning eller motsvarande överensstämmer med karta över anläggningen b) ange kultur som växtslag med svenskt namn, krukor/plantor per ytenhet och ange sort som gängse inregistrerat sortnamn/handelsnamn c) för sådd/plantering i omgångar under säsong journalföra varje omgång för sig alt. ha sådd-/ planteringsschema med angivande av eventuella avvikelser. Areal kan anges som bruttoareal för växthus eller som nettoodlingsyta. a) journalföra tillförsel av växtnäring för alla kulturer/ avdelningar eller motsvarande b) för växtnäring som tillförs genom bredspridning vid odling i markbädd anteckna datum, typ och mängd av gödselmedel c) för växtnäring som tillförs via bevattningssystemet anteckna datum för tillredning av stamlösning och recept, eller referera till sådant. 17 (44)

18 IP sigill FRUKT & GRÖNT Utgåva 2013:1 Giltig från FG Utrustning för spridning av mineralgödselmedel ska underhållas och kalibreras regelbundet. Företaget ska kunna visa noteringar/ dokumentation, t.ex i underhållsjournal, som visar att spridarutrustningen har kalibrerats under de senaste 12 månaderna. Arbetet kan utföras av lantbrukaren själv eller av ett specialiserat företag, t.ex. leverantör av gödselspridare. Undantag gäller för gödselspridare med automatisk kalibrering. 8.19FG NY! Utrustning för spridning och styrning av näringslösning ska underhållas, kontrolleras och kalibreras regelbundet. Företaget ska kunna redogöra för vilka rutiner som tillämpas för att kontrollera utrustningens tillförlitlighet avseende mätning och styrning mot Lt, ph och fasta blandningsförhållanden. Det ska framgå av dokumentation, t.ex. journal för underhåll och kalibrering, att instrument som används av företaget för egen kalibrering årligen kalibreras mot en referens. Om kalibreringsvätskor används ska dessa förnyas varje år. 9 Vattenskydd och vattenanvändning EU:s nya vattendirektiv ställer stränga krav på skydd av vatten. Kraven kommer att beröra de flesta producenter. Syftet med skyddszoner är att minska läckage av växtnäring och bekämpningsmedel till vattendrag. Ett ökat utnyttjande av skyddszoner är exempel på åtgärder som man i Sverige bidrar med för att nå miljökvalitetsmålen: levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård, ingen övergödning och giftfri miljö. Växtskyddsmedel eller gödselmedel kan hamna i vattendragen via vindavdrift, vid oförsiktig hantering och spridning. Ett skyddsavstånd till vattendragen där man varken bekämpar kemiskt eller sprider gödsel minskar risken för förluster till vattendragen. Om bra teknik används vid spridning av gödsel kan skyddsavståndet vara kortare. En övervägande andel av den fosfor som når sjöar och hav kommer från ytavrinning. Det är främst vid snösmältning och vid stora regnmängder som mycket fosfor kan förloras via ytavrinning ned i vattendragen. När det inte finns någon växtlighet som täcker marken ökar risken ytterligare för läckage. Syftet med permanenta gräsbevuxna skyddszoner är att stoppa upp flödet så att risken för förluster minskar. En biologiskt aktiv yta har också förmåga att bryta ned växtskyddsmedel. Bevattning ska ske med rent vatten för att undvika smittspridning. 9.1B TVÄR! Skyddsavstånd vid växtskyddsbehandlingar ska hållas.* T a) hålla minst 12 m skyddsavstånd till vattentäkter b) hålla minst 6 m skyddsavstånd till sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året (räknat från strandlinjen vid högvatten) samt småvatten c) hålla minst 1 m skyddsavstånd till dräneringsbrunnar/stenfickor och mindre diken. d) markera 12- och 6-meters skyddsavstånden på en fältkarta e) hålla dräneringsbrunnar täckta med hela lock f) hålla mark kring dräneringsbrunnar biologiskt aktiv (minst 1 m) genom täckning med halm eller bark eller genom växtlighet. * I broschyrerna Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom och Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling finns vägledning. Se producentpärm. Obs för vattentäkter avses både borrade och grävda brunnar och oavsett om de används eller inte eftersom det alltid finns en risk att de kan leda föroreningar till grundvatten. Vid förekomst av exempelvis jätteloka kan avstrykning med glyfosat tillämpas inom skyddsavstånden. 18 (44)

19 Utgåva 2013:1 Giltig från IP Sigill FRUKT & GRÖNT 9.2B Skyddsavstånd vid gödselspridning ska hållas. a) hålla minst 6 m skyddsavstånd till sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året (räknat från strandlinjen vid högvatten) b) markera skyddsavstånd på en fältkarta. Om precisionsgödsling tillämpas med t.ex. rampspridare, släpslangspridare, radgödsling eller droppbevattning, gäller 2 meter. Observera att det är ett tvärvillkor att avståndet till vattendrag vid gödselspridning är minst 2 meter. 9.3B I s.k. känsliga områden* ska en permanent skyddszon anläggas utmed öppet vatten. Den ska utgöras av en minst 6 meter bred väletablerad gräsvall. a) etablera gräsvall på skyddszonen senast 15 juni** b) avstå från att sprida stall- eller handelsgödsel eller använda kemiska växtskyddsmedel inom skyddszonen c) markera skyddszonerna på en fältkarta. sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året, undantag när skiftet under 3 av 5 år odlas med vall. 9.4FG Växthus 9.5FG Då inte återanvändning av dräneringsvattnet sker ska den totala dräneringen på årsbasis vara under 25 %. Obehandlat avloppsvatten får inte användas till bevattning/växtnäringsbevattning. a) kunna redogöra för och visa underlag för hur andelen dräneringsvatten beräknats. Företaget ska kunna bekräfta att obehandlat avloppsvatten inte används genom att visa vilken/ vilka vattenkällor som används, samt ledningssystem och eventuella uppsamlingsdammar från källa till användning. OBS! Allt vatten som kommer till användning i produktionen ska bedömas med avseende på risker för livsmedelssäkerheten. 9.6FG En årlig riskbedömning, avseende livsmedelssäkerhet, ska göras för allt vatten som används till bevattning, med eller utan växtnäring, för spridning av växtskyddsmedel eller på annat sätt kommer i kontakt med gröda och färdig produkt. Risker för förorening/ kontaminering av produkten ska bedömas för alla vattenkällor och situationer där vatten används. Bedömningen ska också göras i relation till den färdiga produktens egenskaper och användningsområde(n). Riskbedömningen ska vara dokumenterad och visa vilka risker som beaktats, samt om det finns behov av åtgärder som kan eliminera identifierade risker. Den årliga genomgången och uppdateringen av riskanalysen ska bekräftas skriftligt, med datum och signatur av ansvarig person. Se stödmaterial för riskbedömning av vatten. * Känsliga områden finns definierade i 5 SFS 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket. Se Miljöhusesyn. ** I vissa områden kan stöd för skyddszon beviljas inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Då gäller skördeförbud under våren/försommaren. Kontakta länsstyrelsen om detaljregler för stödet. För den som anlägger eller bryter en skyddszon gäller samma regler som i SJV anvisningar för stöd för skyddszoner. Se SJVFS 2007: (44)

20 IP sigill FRUKT & GRÖNT Utgåva 2013:1 Giltig från FG Bevattningsvattnet ska analyseras så ofta som riskbedömningen kräver och åtgärder ska vidtas vid oacceptabla resultat. a) ta vattenanalyser så ofta som riskbedömningen kräver b) beakta mikrobiella föroreningar vid analysen c) åtgärda oacceptabla analysresultat. 9.8FG Växthus Recirkulering av bevattningsvattnet i odlingen ska ske så att risk för kontaminering av produkter undviks. Företaget ska kunna visa att systemet för recirkulering har utformats så att förorening av bevattningsvattnet förhindras genom uppförökning av mikroorganismer och ackumulering av oönskade ämnen och substanser, t.ex restsubstanser av bekämpningsmedel och tungmetaller. Kvalitén på det cirkulerade bevattningsvattnet ska kunna styrkas med en analys. OBS! Allt vatten som kommer till användning i produktionen ska bedömas med avseende på risker för livsmedelssäkerheten. 9.9FG Växthus Dräneringsvatten/överskottsvatten från odlingsrännor, bord och odlingsbäddor får bara användas till annan gröda om det kan ske utan risk för kontaminering av produkter. Företaget ska kunna visa att risker för kontaminering har beaktats. 10 Förvaring och hantering av kemiska produkter Kemikalier ska förvaras så att risker för hälsa och miljö minimeras. En säker förvaring av kemikalier och väl märkta produkter minskar risken för förväxling eller kontaminering av livsmedel eller foder och förhindrar läckage till miljön. Det finns en mängd krav på hur ett växtskyddsförråd ska vara utformat. Snabb tillgång till absorberande material kan hindra växtskyddsmedel från att läcka ut vid en eventuell olycka. Uppfylls regeln 10.1B TVÄR! Förvaring av kemiska produkter ska ske på ett säkert sätt för människor, djur och miljö. Obs! Se specifika krav för växtskyddsmedel i 10.2B. a) Förvaring av kemiska produkter ska ordnas så att det sker avskilt från: - foder och livsmedel, inkl. skördade produkter - obehöriga och barn b) Kemiska produkter ska så långt det är praktiskt möjligt förvaras och hanteras i originalförpack ningar. Om en förpackning måste delas ska den nya förpackningen vara märkt på samma sätt som originalförpackningen med; namn, faro symbol, eventuell färgkod. c) Kemiska produkter som är brandfarliga eller klassificerade som explosiva, ska förvaras avskilt från övriga kemikalier, men i övrigt följa samma regler. d) Lagring, förvaring och hantering ska ordnas så att läckage till mark och vatten inte uppstår. 20 (44)

spannmål & oljeväxter

spannmål & oljeväxter IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill spannmål & oljeväxter Standard för kvalitetssäkrad spannmåls- & oljeväxtproduktion med tillval klimatcertifiering

Läs mer

SIGILL BIODLING. Certifieringssystem för kvalitetssäkrad produktion av honung. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ

SIGILL BIODLING. Certifieringssystem för kvalitetssäkrad produktion av honung. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ SIGILL BIODLING VERSION 2015:2 GILTIG FRÅN 2015-04-01 SIGILL BIODLING Certifieringssystem för kvalitetssäkrad produktion av honung. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ Copyright/Upphovsrätten till denna

Läs mer

IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01

IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01 IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill frukt & grönt Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker

Läs mer

IP STANDARD UTGÅVA 2014:1 GILTIG FRÅN 2014-01-01 IP LIVSMEDEL

IP STANDARD UTGÅVA 2014:1 GILTIG FRÅN 2014-01-01 IP LIVSMEDEL IP STANDARD UTGÅVA 2014:1 GILTIG FRÅN 2014-01-01 IP LIVSMEDEL Grundcertifiering Standard för kvalitetssäkrad livsmedelshantering, förädling, packeri, lager, parti- och provisionshandel. LIVSMEDELSSÄKERHET

Läs mer

Checklista för Findus ärtodlare 2015 Ska fyllas i av alla lantbrukare - även de som har egen IP SIGILL-certifiering

Checklista för Findus ärtodlare 2015 Ska fyllas i av alla lantbrukare - även de som har egen IP SIGILL-certifiering Checklista för Findus ärtodlare 2015 Ska fyllas i av alla lantbrukare - även de som har egen IP SIGILL-certifiering Denna checklista gäller för: Företag/namn: Findus gårds-/fältnr: Underskrift: Datum:

Läs mer

IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP FRUKT & GRÖNT GRUNDCERTIFIERING

IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP FRUKT & GRÖNT GRUNDCERTIFIERING IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP FRUKT & GRÖNT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker. LIVSMEDELSSÄKERHET Copyright/Upphovsrätten

Läs mer

IP SIGILL SPANNMÅL & OLJEVÄXTER

IP SIGILL SPANNMÅL & OLJEVÄXTER IP STANDARD VERSION 2017:1 GILTIG FRÅN 2017-01-01 IP SIGILL SPANNMÅL & OLJEVÄXTER Standard för kvalitetssäkrad spannmåls- & oljeväxtproduktion med tillval klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET MILJÖ Copyright/Upphovsrätten

Läs mer

IP SIGILL Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01

IP SIGILL Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01 IP SIGILL Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill frukt & grönt Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker

Läs mer

IP sigill kyckling. Standard för kvalitetssäkrad kycklingproduktion. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

IP sigill kyckling. Standard för kvalitetssäkrad kycklingproduktion. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill kyckling Standard för kvalitetssäkrad kycklingproduktion MED TILLVAL FÖR KLIMATCERTIFIERING Livsmedelssäkerhet

Läs mer

IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01

IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01 IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01 IP SIGILL FRUKT & GRÖNT Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker med tillval för klimatcertifiering

Läs mer

SIGILL BIODLING. Certifieringssystem för kvalitetssäkrad produktion av honung. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ

SIGILL BIODLING. Certifieringssystem för kvalitetssäkrad produktion av honung. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ SIGILL BIODLING VERSION 2015:2 GILTIG FRÅN 2015-04-01 SIGILL BIODLING Certifieringssystem för kvalitetssäkrad produktion av honung. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ Copyright/Upphovsrätten till denna

Läs mer

IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01. Sigill Kvalitetssystem AB. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01. Sigill Kvalitetssystem AB. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill LAMM Standard för kvalitetssäkrad LAMMproduktion MED TILLVAL FÖR KLIMATCERTIFIERING Livsmedelssäkerhet Miljö

Läs mer

Uppvärmda växthus bör vara utrustade med energiväv eller plastfolie när odling sker under perioden 15/10-1/4. REKOMMENDATION. GÄLLER ENDAST VÄXTHUS.

Uppvärmda växthus bör vara utrustade med energiväv eller plastfolie när odling sker under perioden 15/10-1/4. REKOMMENDATION. GÄLLER ENDAST VÄXTHUS. IP Egenrevision 2013 F IP SIGILL Frukt och Grönt F 1 F 1.1 Miljöhusesyn, energibesparande åtgärder & kompetenskrav Miljöhusesyn ska årligen genomföras. KP F 1.2 F?retaget ska regelbundet styrka och uppdatera

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion

Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion IP SIGILL Standard Utgåva 2012: Giltig från 2012-02-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill Gris Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion MED TILLVAL FÖR KLIMATCERTIFIERING Livsmedelssäkerhet Miljö

Läs mer

Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion

Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion IP SIGILL Standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill Gris Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion MED TIllval FÖR KLIMatCertIFIERING Livsmedelssäkerhet Miljö

Läs mer

IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP GRIS GRUNDCERTIFIERING. Standard för kvalitetssäkrad grisproduktion.

IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP GRIS GRUNDCERTIFIERING. Standard för kvalitetssäkrad grisproduktion. IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP GRIS GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad grisproduktion. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör

Läs mer

IP STANDARD VERSION 2017:2 GILTIG FRÅN IP ARBETSVILLKOR. Standard för kvalitetssäkrade arbetsvillkor

IP STANDARD VERSION 2017:2 GILTIG FRÅN IP ARBETSVILLKOR. Standard för kvalitetssäkrade arbetsvillkor IP STANDARD VERSION 2017:2 GILTIG FRÅN 2017-01-01 IP ARBETSVILLKOR Standard för kvalitetssäkrade arbetsvillkor ARBETSMILJÖ ARBETSVILLKOR SOCIALT ANSVAR Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör

Läs mer

IP SIGILL MJÖLK. Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ

IP SIGILL MJÖLK. Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01 IP SIGILL MJÖLK Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ Copyright/Upphovsrätten

Läs mer

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP NÖT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad nötproduktion. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill

Läs mer

IP SIGILL MJÖLK STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD MJÖLKPRODUKTION INKLUSIVE KLIMATREGLER. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

IP SIGILL MJÖLK STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD MJÖLKPRODUKTION INKLUSIVE KLIMATREGLER. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg IP SIGILL standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP SIGILL MJÖLK STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD MJÖLKPRODUKTION INKLUSIVE KLIMATREGLER Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både

Läs mer

Information inför tillsynsbesöket

Information inför tillsynsbesöket Information inför tillsynsbesöket I den här broschyren har vi försökt att sammanfatta viktiga bestämmelser i miljöbalken som det är vanligt att man får anmärkningar på. Allt som vi tar upp i broschyren

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress Inspektör Närvarande

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Organisationsnr/Personnr. Avstånd till närmaste: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn:

Organisationsnr/Personnr. Avstånd till närmaste: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn: lanketten skickas till: Miljökontoret ox 33200 701 35 Örebro nsökan Yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde enligt 14 ; SNFS 1997:2 Sökande Namn Organisationsnr/Personnr dress

Läs mer

Tvärvillkor växtnäring

Tvärvillkor växtnäring Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla

Läs mer

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) OBS: Tillstånd söks av den som ska utföra spridningen eller efter skriftlig överenskommelse

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för

Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för 1 2 Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för användning av växtskyddsmedel. Villkoren är till

Läs mer

Bekämpningsmedel i jordbruket 2015

Bekämpningsmedel i jordbruket 2015 Bekämpningsmedel i jordbruket 2015 Tillsynsprojekt om integrerat växtskydd, sprutjournaler och preparat Förra året deltog Kalmar kommun i tillsynsprojektet om Integrerat växtskydd som Jordbruksverket och

Läs mer

Miljötillsyn av spridning med kemiska bekämpningsmedel på Golfbanor & Lantbruk

Miljötillsyn av spridning med kemiska bekämpningsmedel på Golfbanor & Lantbruk Miljötillsyn av spridning med kemiska bekämpningsmedel på Golfbanor & Lantbruk Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport december 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning...

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Ankomststämpel Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Sökande; den som avser utföra spridningen eller, efter skriftlig

Läs mer

Checklista Miljöskyddsinspektion- Lantbruk

Checklista Miljöskyddsinspektion- Lantbruk Checklista Miljöskyddsinspektion- Lantbruk Datum: Dnr: Fastighetsbeteckning: Verksamhetsutövare: Telefonnummer: Närvarande vid inspektionen: Namn Namn B-verksamhet C-verksamhet U-verksamhet Ansluten till

Läs mer

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Känsligt område Över 10 djurenheter Administrativa uppgifter 1. Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Församling Verksamhetsutövare

Läs mer

VARA KOMMUN. Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken. Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n

VARA KOMMUN. Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken. Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n VARA KOMMUN Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER sbeteckning: Anläggning, namn: Besöksadress:

Läs mer

Ansökan om spridning av bekämpningsmedel/växtnäringsämnen inom vattenskyddsområde

Ansökan om spridning av bekämpningsmedel/växtnäringsämnen inom vattenskyddsområde sid 1 (5) Ansökan om spridning av bekämpningsmedel/växtnäringsämnen inom vattenskyddsområde En avgift på 850 kr/timme kommer att debiteras för handläggning av ärendet. Fastighet Fastighetsbeteckning Fastighetsägare

Läs mer

Anmälan av C-anläggning -Lantbruk över 100 djurenheter Enligt punkt 1.20 i miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av C-anläggning -Lantbruk över 100 djurenheter Enligt punkt 1.20 i miljöprövningsförordningen (2013:251) Miljönämnden Anmälan av C-anläggning Enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Anmälan av C-anläggning -Lantbruk över 100 djurenheter Enligt punkt 1.20 i miljöprövningsförordningen

Läs mer

spannmål & oljeväxter

spannmål & oljeväxter IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från 2011-02-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill spannmål & oljeväxter Standard för kvalitetssäkrad spannmåls- & oljeväxtproduktion Livsmedelssäkerhet Miljö Copyright/Upphovsrätten

Läs mer

Jämförelse mellan IP SIGILL och krav på egenkontroll för anmälnings och tillståndspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken.

Jämförelse mellan IP SIGILL och krav på egenkontroll för anmälnings och tillståndspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken. IP SIGILL Bas Flik 4 Giltig från 2011-02-01 Jämförelse mellan IP SIGILL och krav på egenkontroll för anmälnings och tillståndspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken. 2008-11-10 Karin Eliasson Hushållningssällskapet

Läs mer

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Namn Adress Postadress Telefonnummer Fastighetsbeteckning där det planerade stallet ska ligga samt för spridningsarealerna:

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna

Läs mer

Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk

Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk 1(6) Administrativa uppgifter Fastighet (Gårdscentrum) Person-/organisationsnummer Företagets/anläggningens namn Kontaktperson Postadress

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel; beslutade den 11 juni 2015 Utkom från trycket den 25 juni 2015

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

IP SIGILL MJÖLK STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD MJÖLKPRODUKTION INKLUSIVE KLIMATREGLER. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

IP SIGILL MJÖLK STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD MJÖLKPRODUKTION INKLUSIVE KLIMATREGLER. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg IP SIGILL standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP SIGILL MJÖLK STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD MJÖLKPRODUKTION INKLUSIVE KLIMATREGLER Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

Läs mer

Areal (ha) Mark totalt: Arrenderad mark: För gödselspridning: Skog:

Areal (ha) Mark totalt: Arrenderad mark: För gödselspridning: Skog: CHECKLISTA MILJÖSKYDD LANTBRUK Datum: Fastighetsbeteckning: Verksamhetsutövare: Adress: Telefon: Närvarande vid inspektionen: Fastighetsägare: Org.nr/pers.nr: Postadress: E- post: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN 1. Administrativa uppgifter Företagets namn Org/persnr Tfn nr Adress Fastighetsbeteckningar Postadress E-postadress Söker gårdsstöd? Areal Total Åker Träda Bete Bedrivs verksamhet

Läs mer

Anmälan lantbruksföretag med 100-200 djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken

Anmälan lantbruksföretag med 100-200 djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken Anmälan lantbruksföretag med 100-200 djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning Organisationsnummer/personnummer Brukares/företags namn Kontaktperson

Läs mer

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Utdelningsadress Faktureringsadress Kontaktperson Telefon

Läs mer

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälan avser Nybyggt djurstall Till-/ombyggt djurstall Befintligt djurstall Brukare Namn Organisationsnummer/personnummer

Läs mer

Remiss om produktionsanläggning för 500 djurenheter på fastigheten Årbyn 68:4

Remiss om produktionsanläggning för 500 djurenheter på fastigheten Årbyn 68:4 Miljönämnden 2010 02 18 15 1 Miljönämndens arbetsutskott 2010 02 11 15 1 Dnr 09 2546 Remiss om produktionsanläggning för 500 djurenheter på fastigheten Årbyn 68:4 Peter Larsson har ansökt om tillstånd

Läs mer

CHECKLISTA VID INSPEKTION

CHECKLISTA VID INSPEKTION A. ALLMÄNNA FRÅGOR CHECKLISTA VID INSPEKTION Inspektör/er Datum för inspektion Namn på företaget Kontaktperson på företaget Telefonnummer till företaget Areal (inkl. åkermark och betesmark) hektar Typ

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

Världens närmaste mat

Världens närmaste mat Sv Sigill A6_g 07-06-19 12.32 Sida 1 Världens närmaste mat En skrift som vill inspirera dig till att välja mat som är lite bättre Sv Sigill A6_g 07-06-19 12.32 Sida 2 Vi bryr oss precis som du Svenskt

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde - Jordbruk

Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde - Jordbruk Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde - Jordbruk Tillstånd krävs inom primär och sekundär skyddszon Sökande Namn: Person-/organisationsnummer Ev. företagets/anläggningens namn Kontaktperson om annan

Läs mer

Ny lagstiftning. på plats och på gång

Ny lagstiftning. på plats och på gång Ny lagstiftning på plats och på gång Ramdirektiv 2009/128/EG EU-direktiv Syfte: Att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Förordning om bekämpningsmedel SFS 2014:425 15 juli 2014 Gäller parallellt

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök Det här är en lista på frågor som inspektören kommer att ställa till dig vid tillsynsbesöket. Läs gärna igenom frågorna

Läs mer

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är ett första förslag och kommer sannolikt att förändras

Läs mer

VÄXTODLING. Ämnets syfte

VÄXTODLING. Ämnets syfte VÄXTODLING Odling av växter har stor betydelse för produktion av livsmedel, växtmaterial och råvaror av olika slag. Biologiskt kunnande i kombination med användning av modern teknik bidrar till en hög

Läs mer

Tillsyn enligt miljöbalken, Företag, fastigheten Fastighet 1:1

Tillsyn enligt miljöbalken, Företag, fastigheten Fastighet 1:1 INSPEKTIONSRAPPORT 1 (6) Miljöskyddsenheten Handläggare, 0340-882 70 Namn Adress Postnr Tillsyn enligt miljöbalken, Företag, fastigheten Fastighet 1:1 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen gjorde den en

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Lamm_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

EkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:2

EkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:2 Så kan du kvalitetssäkra både ekologisk odling och vidareförädling av havtorn Sammanställt av Henriette Smith, SLU Torslunda Kvalitetssäkring vid odling ger konkurrensfördelar Vid odling av råvara fram

Läs mer

Bilaga 2. Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2)

Bilaga 2. Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) Bilaga 2 Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) OBS: Tillstånd söks av den som ska utföra spridningen eller efter skriftlig

Läs mer

Växtskyddsarbetet. Behörighet klass 1, 2 och för transport av farliga ämnen Lagkrav branschkrav kontraktskrav.

Växtskyddsarbetet. Behörighet klass 1, 2 och för transport av farliga ämnen Lagkrav branschkrav kontraktskrav. Växtskyddsarbetet Behörighet klass 1, 2 och för transport av farliga ämnen Lagkrav branschkrav kontraktskrav. IP, Sigill, MBO mm Vattenskyddsområde natura 2000 eller annat som begränsar användning Var

Läs mer

Anmälan lantbruksföretag med mer än 100 djurenheter men högst 400 djurenheter, kod 1.20 C enligt 2 kap. 1, 9 kap.

Anmälan lantbruksföretag med mer än 100 djurenheter men högst 400 djurenheter, kod 1.20 C enligt 2 kap. 1, 9 kap. 1 (7) Bygg- och miljöförvaltningen Anmälan lantbruksföretag med mer än 100 djurenheter men högst 400 djurenheter, kod 1.20 C enligt 2 kap. 1, 9 kap. 6-8 i miljöbalken Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning

Läs mer

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion Anmälan om miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion enligt 1 kap 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) För behandling av ärendet kommer uppgifterna registreras i Motala kommuns dokument- och ärendehanteringssystem.

Läs mer

Rå dgivning fö rgrö ning

Rå dgivning fö rgrö ning Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller

Läs mer

Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser vid spridning av kemiska bekämpningsmedel

Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser vid spridning av kemiska bekämpningsmedel Bilageförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Informationsbrev till berörda om projektet Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser

Läs mer

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning Bakgrund KRAV-anslutna företag måste kunna visa att GMO (genmodifierade organismer) inte har använts i den certifierade produktionen, och att företaget gjort allt

Läs mer

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016 Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 1 (5) A. OBLIGATORISKA KRAV PÅ LEVERANTÖREN

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 1 (5) A. OBLIGATORISKA KRAV PÅ LEVERANTÖREN MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2010-10-21 SIDOR 1 (5) TILL MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR INLEDNING Livsmedel står för cirka en tredjedel av klimatpåverkan inom EU. Till största delen beror

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:... Sprutjournal År:... Företag:... Odlare:... Syfte Att föra sprutjournal är ett verktyg för egenkontroll genom att medvetenheten i och omkring bekämpningsarbetet ökar i och med att mått och steg antecknas.

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/ Hantering Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/Hantering Vilka är vi?: Magnus Sandström, kursansvarig, Jordbruksverket Thomas Wildt-Persson, rådgivningsexpert, Hushållningssällskapet

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

Lagstöd till kontrollrapport

Lagstöd till kontrollrapport Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation

Läs mer

Fårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Fårdala, Nya Åsele

Fårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Fårdala, Nya Åsele Fårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer