Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion

Transkript

1 IP SIGILL Standard Utgåva 2012:1 Giltig från Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill Gris Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion MED TIllval FÖR KLIMatCertIFIERING Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

2 Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill Kvalitetssystem AB, Stockholm, Sverige. Att mångfaldiga innehållet i denna skrift, helt eller delvis, utan medgivande från Sigill Kvalitetssystem AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande: genom tryckning, kopiering etc. Grafisk form och produktion Condesign Infocom AB 2011 Tryck Exaktaprinting Papper Multioffset, 120 g kontakt Sigill Kvalitetssystem AB Stockholm Telefon: Fax: info@svensktsigill.se foto Hans Jonsson

3 Innehåll GRIS 1 Miljöhusesyn, energibesparande åtgärder och kompetenskrav 7 2 nöd- och olycksfallsberedskap 8 3 Spårbarhet/särhållning 9 4 ordning och reda samt skadedjursbekämpning 10 5 avfall 10 6 Etiska grundvärderingar GMO, biologisk mångfald, avloppsslam och avel 11 7 karta över gården 12 8 växtnäring och journalföring 13 9 skydd av vatten förvaring och hantering av kemiska produkter integrerat växtskydd Val av växtskyddsmedel, förbud av glyfosatanvändning på gårdsplan och förbud att använda isoproturon Tillståndsbevis, funktionstest och rengöring av VÄXTSKYDDSSPRUTA Journalföring av växtskyddsbehandlingar stallmiljö Märkning, journalföring och spårbarhet av djur djuromsorg suggor och gyltor smågrisar foder, vatten och utfodring läkemedel och veterinärbehandlingar smittskydd transport 34

4 forts. Innehåll GRIS Tillval för klimatcertifiering GRISkött 1 energianvändning i företaget och köldmedia 38 2 transporter och maskinanvändning inom företaget och vid försäljning av produkter 40 3 kväveflöden vid växtodling 40 4 användning av stallgödsel och specialgödselmedel 41 5 foderproduktion 42 6 växtföljd 43 7 GRISproduktion 43 allmänna villkor 45

5 Version 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion med tillval för klimatcertifiering ip sigill GRISkött Produktionsregler IP SIGILL är en standard för kvalitetssäkring IP SIGILL är en standard för kvalitetssäkring av produktion av livsmedel och prydnadsväxter, i hela kedjan från primärproduktion till förädling. IP SIGILL ägs och förvaltas av Sigill Kvalitetssystem AB, ett dotterbolag till LRF. Svenskproducerade råvaror som är certifierade enligt IP SIGILL får märkas med Svenskt Sigill, efter avtal om licens. IP SIGILL certifieringen syftar till: 1. Säkra livsmedel 2. God djuromsorg 3. Miljöansvar med utgångspunkt i resurshushållning och klimat Detta säkras genom oberoende kontroller av en tredjepartsrevisor. Mer att läsa om certifiering med IP SIGILL och Svenskt Sigill finns på Allmänna villkor ramverket för certifieringen I IP Allmänna villkor 2011:2 beskrivs de generella krav som ställs på företag som ska certifieras, hur revision ska genomföras och vilken kompetens certifieringsorganen ska ha. Mer information finns längst bak i denna handbok. IP SIGILL regler NYHET! Från 2011 innehåller handboken både de basregler som är gemensamma för alla produktionsinriktningar samt de regler som är specifika för den produktionsinriktning som du är ansluten till. Gemensamma regler som finns i alla produktionsinriktningar har gråfärgad botten. Nytt är också att det inte längre finns någon separat checklista, istället ingår den i handboken. Precis som vanligt ska du göra egenrevision genom att svara på frågorna i handboken. Nytt från i år är att du bara behöver skicka in åtgärdsplanerna för IP SIGILL och Miljöhusesyn till ditt certifieringsorgan. De ska vara inskickade senast 31 mars. Bokstaven B visar att det är en basregel gemensam för flera inriktningar. G visar att det är en regel, specifik för grisköttsproduktion. K visar att det är en regel för klimatcertifiering av produkt. GK visar att det är en regel, specifik för klimatcertifiering av grisköttsproduktion. Så här går du tillväga: Gå igenom Miljöhusesyn 1. Gå igenom alla relevanta delar i Miljöhusesyn som berör din verksamhet. Svara Ja, Nej eller kryssa i om Ej aktuellt. 2. För in alla ej uppfyllda lagkrav i Miljöhusesyns åtgärdsplan. Beskriv eventuella planerade åtgärder. Datera och signera därefter åtgärdsplanen. 5 (48)

6 ip sigill GRISkött Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion med tillval för klimatcertifiering Version 2012:1 Giltig från Skicka en kopia av Miljöhusesyns åtgärdsplan till det certifieringsorgan du är ansluten till, alternativt till huvudmannen för gruppen, senast 31 mars. Gå igenom IP SIGILL-reglerna 1. Gå igenom alla relevanta delar i reglerna för IP SIGILL som berör din verksamhet. Kryssa i om du uppfyllt en regel eller ej (Ja, Nej), alternativt kryssa i Ej relevant. 2. För in alla ej uppfyllda regler i IP SIGILLs åtgärdsplan. Beskriv eventuella planerade åtgärder. Datera och signera därefter åtgärdsplanen. 3. Skicka en kopia av IP SIGILLs åtgärdsplan till det certifieringsorgan du är ansluten till, alternativt till huvudmannen för gruppen, senast 31 mars. Revision av produktionen på företaget Vartannat år kommer en föranmäld revision att genomföras på ditt företag. Revisorn går då tillsammans med dig igenom dokumentationen och inspekterar produktionen. Det kan också förekomma revisioner oftare eftersom vissa företag blir slumpmässigt uttagna för stickprov eller i speciella fall då extra kontroller sker. Godkänd revision och sanktioner För godkänd revision krävs att alla eventuella avvikelser har åtgärdats. I undantagsfall kan revisionen godkännas trots att det finns kvarstående avvikelser. Då krävs en godkänd åtgärdsplan som tydligt beskriver hur det ska gå till. Läs mer om det längst bak i handboken. Om revisionen inte blir godkänd kan företaget bli avstängt ur certifieringssystemet och i värsta fall uteslutet. Producentens åtaganden Under tiden som ansluten till IP SIGILL gäller följande åtaganden: Verksamheten ska drivas så att lag och reglerna i IP SIGILL efterföljs. Om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig ska kopia på tillstånd/anmälan kunna uppvisas vid revision. Skyldighet att ta del av förändringar i reglerna som Sigill Kvalitetssystem meddelar. Ansvara för att underleverantörer (t.ex. sprutförare och avbytare), får information om kraven och åtar sig att uppfylla reglerna. Ansvara för att mark, byggnader, maskiner etc. som används i verksamheten uppfyller reglerna även om de ägs av annat företag. Medverka vid och underlätta revisionerna, det gäller även oanmälda revisioner. Skyldighet att till certifieringsorganet anmäla alla planerade förändringar i produktionen, som kan ha betydelse för certifieringen (t.ex. ägarbyte och utvidgning av verksamheten). KRITISKA REGLER är markerade med en röd oval. Det är regler som är särskilt viktiga för livsmedelssäkerhet, djuromsorg eller miljö och därmed IP SIGIlls värdegrund. Avvikelser på vissa av de kritiska punkterna ses som särskilt allvarliga för trovärdigheten och kan leda till avstängning eller uteslutning. Exempel på sådana avvikelser är vanvård av djur och användning av otillåtna växtskyddsmedel. REKOMMENDATIONER är markerade med grönt. Det är frivilligt att följa dessa. Tvärvillkor är markerade med och T. De visar att hela eller delar av regeln i stort sett motsvarar ett tvärvillkor. Kontakta Jordbruksverket för exakta uppgifter. NY! Nya regler och regler som väsentligen förändrats är markerade med NY! i handboken. X-T Betyder att det är ett EXTRA TVÄRVILLKOR. Det är ytterligare tvärvillkor som du måste följa för att få full utbetalning om du sökt miljöersättning. 6 (48)

7 Version 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion med tillval för klimatcertifiering ip sigill GRISkött Griskött 1 Miljöhusesyn, energibesparande åtgärder och kompetenskrav De producenter som är anslutna till IP SIGILL ska känna till och uppfylla de lagkrav som ställs på produktionen. Därför ska alla relevanta delar av Miljöhusesyn gås igenom varje år. Dessutom ska de delar i Miljöhusesyn som syftar till att skydda naturmiljön, såsom skydd av vilda fåglar och fridlysta växter etc. gås igenom. Vissa av dessa regler är tvärvillkor. Genom att göra en energikartläggning kan de punkter där energi kan sparas identifieras och detta kan innebära en besparing både ekonomiskt och miljömässigt. 1.1B Miljöhusesyn ska årligen genomföras. a) årligen gå igenom de avsnitt i Miljöhusesyn som berör företagets certifierade verksamhet, inklusive avsnittet om arbetsmiljö b) kunna uppvisa en daterad och signerad åtgärdsplan. 1.2B Företaget ska regelbundet stärka och uppdatera sin kompetens inom något av IP SIGILLs kärnområden: livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljö. Arbetsmiljö är också ett område där stärkande av kompetens kan ske. a) delta i någon form av aktivitet* minst vartannat år, alternativt aktivt ta del av annan kompetenshöjande information b) redovisa för hur deltagande eller kompetenshöjning har skett. Undantag på dokumentkrav gäller för de som är anslutna till mejeri eller är kontraktsodlare och som deltar i aktiviteter via mejeri eller kontraktsgivare. Vid kontakt med förening ska denna kunna uppge de aktiviteter som anordnats och vilka producenter som deltagit i dessa. 1.3B En energikartläggning ska göras. Senast 2012 ska detta vara genomfört. a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens årliga energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja, samt ev. andra drivmedel och bränslen för företagets verksamhet b) identifiera områden där energibesparingar kan göras c) revidera kartläggningen vartannat år. * Exempel på aktivitet är seminarium, föreläsning, producentträff, fältvandring, kurs, enskild rådgivning. 7 (48)

8 ip sigill GRISkött Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion med tillval för klimatcertifiering Version 2012:1 Giltig från Nöd- och olycksfallsberedskap En plan för nöd- och olycksfallsberedskap är viktigt för ett snabbt och effektivt agerande om sådana händelser uppstår. Denna regel är viktig både ur arbetsmiljösynpunkt och för att säkerställa ett gott djurskydd även i nödlägen. 2.1B I alla företag ska det finnas skriftliga rutiner för åtgärder vid nöd- eller olycksfall* (en beredskapsplan). Det ska också finnas en situationsplan som beskriver var viktiga objekt är belägna. På alla företag ska finnas: a) en larmlista** b) en situationsplan med beskrivning av var följande objekt finns: -tankar och oljecisterner -kemikalieförråd -påfyllningsplats för växtskyddsspruta (t.ex. biobädd) -kyllager -lagringsplats för explosiva ämnen -gastuber -huvudströmbrytare -anslutningsdon till reservelverk -brandsläckare/brandpost eller släckvatten -samlingsplats vid fara -första hjälpen-utrustning -utrymningsvägar för djur och människor i händelse av brand c) larmlista och situationsplan, lätt tillgängliga eller anslagna på väl synlig plats. * Exempelvis personskador, hastig sjukdom, brand, utsläpp av kemikalier, elavbrott, sabotage. ** Se exempel i producentpärmen. 8 (48)

9 Version 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion med tillval för klimatcertifiering ip sigill GRISkött 3 Spårbarhet/Särhållning Livsmedelsförordningen kräver att råvaror eller tillsatser som ingår i ett livsmedel samt foder, ska kunna spåras ett steg bakåt och ett steg framåt i livsmedelskedjan. Syftet med spårbarhetskravet är att trygga livsmedelssäkerheten och att underlätta eventuell spårning av förorenad produkt som kan innebära en hälsorisk. Vid parallellproduktion av varor är det mycket viktigt att produkter inte sammanblandas och väl genomtänkta särhållningsrutiner behövs för att förhindra detta. 3.1B Livsmedel och foder som säljs från företaget ska kunna spåras till mottagaren. T Företaget ska för den certifierade produktionen: a) kunna uppvisa dokumentation med vars hjälp produkterna kan spåras till mottagaren. Dokumentationen ska innehålla information om produktslag, mängd, leveransdatum och till vilken juridisk person leveransen skett b) spara dokumentationen i minst 5 år. 3.2B IP SIGILL-råvaror och -produkter ska kunna identifieras som IP SIGILL när de lämnar gården/företaget. a) försäkra sig om att råvaror samt livsmedelsproducerande djur till slakt, som säljs som IP SIGILLcertifierade ska vara identifierade med IP-nummer i medföljande dokumentation eller genom permanenta arrangemang med mottagare/kund. Frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, potatis som säljs som IP SIGILL-certifierade och oförädlade till konsument bör vara märkta med Svenskt Sigill-märket med IPnummer på förpackningsemballaget. 3.3B Rutiner för att särhålla IP SIGILL-råvara/ produkter ska finnas om parallellproduktion förekommer. a) kunna uppvisa skriftliga rutiner b) kunna redogöra för hur särhållningsrutinerna efterföljs c) kunna uppvisa dokumentation om mängderna producerad respektive såld certifierad vara d) använda olika sorter vid parallellodling om det finns risk för sammanblandning. Med parallellproduktion avses samtidig produktion av lika råvaror i primärproduktionen, där endast en del av den producerade volymen är certifierad enligt IP SIGILL. Exempel på lämpliga särhållningsrutiner vid växtodling är att skiften skördas vid olika tidpunkter och att grödorna lagras i separata utrymmen. 9 (48)

10 ip sigill GRISkött Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion med tillval för klimatcertifiering Version 2012:1 Giltig från Ordning och reda samt skadedjursbekämpning Livsmedel och foder ska skyddas mot kontamination. Vegetation runt byggnader bör hållas borta så att skadedjur inte kan söka skydd eller vistas i anslutning till byggnader där livsmedel hanteras/lagras. 4.1B Ordning och reda ska råda. a) ge ett ordnat och strukturerat intryck b) förvara utrustning/material som används i verksamheten på deras avsedda platser c) upprätta särskilda platser för hantering och förvaring av avfall. 4.2B Ett aktivt förebyggande arbete mot förekomst av skadedjur ska finnas. a) förse öppningar med skydd för att förhindra att fåglar/gnagare tar sig in till utrymmen där foder/livsmedel förvaras eller hanteras b) skriftligen dokumentera skadedjursbekämpning som utförs och ange förekomst av skadedjur, vilka medel som används och var (kartskiss), datum för utförd åtgård och av vem detta görs T c) städa undan spill av produkter som kan bli föda åt skadedjur. 5 Avfall Genom att hantera farligt avfall på ett säkert sätt minskar risken för spridning av gifter i naturen. En välordnad avfallshantering minskar risken för att foder och livsmedel förorenas. Återanvändning bidrar till att tillvarata ändliga resurser. 5.1B Allt avfall ska hanteras och lagras så att förorening och smittspridning förhindras. T a) tillse att allt avfall omhändertas av kommunen eller av annan godkänd mottagare b) föra journal över typ och mängd av farligt avfall* som uppstår på företaget c) kunna uppvisa kvitton/fakturor eller avfallsjournal som visar att farligt avfall har avyttrats på ett godkänt sätt d) nyttja tillgängliga retur- och återvinningssystem enligt kommunens riktlinjer e) tillse att överblivna läkemedelsrester, sprutor och kanyler destrueras på ett säkert sätt. * Med farligt avfall avses spillolja och uttjänta oljefilter, torkdukar eller annat upptorkningsmaterial förorenat med olja, batterier, lösningsmedel, lack och färgrester, alla emballage med rester av miljöfarliga ämnen, lysrör, glödlampor, lågenergilampor och termometrar, impregnerat virke, rivningsavfall innehållande asbest, PCB eller kvicksilver, uttjänta fordon, kasserade kylar/frysar och annan utrustning som innehåller CFC, HCFC eller HCF, elskrot samt smittförande avfall. 10 (48)

11 Version 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion med tillval för klimatcertifiering ip sigill GRISkött 6 Etiska grundvärderingar GMO, biologisk mångfald, avloppsslam och avel Riskerna för miljö och hälsa, framförallt vid långtidsanvändning av GMO är fortfarande ofullständigt kartlagda. Ensidig odling av GMO-soja och bristande rutiner vid hantering av glyfosat har i Sydamerika lett till ett ökat problem med restsubstanser av glyfosat i många brunnar och vattendrag. GMO-förbudets syfte är att skapa trygghet för konsumenterna och främja odling av andra grödor. IP SIGILL är positiv till forskning och teknikutveckling inom området och baserar nuvarande förbud på försiktighetsprincipen. Den biologiska mångfalden ska värnas och för detta behövs en viss andel av permanent bevuxna områden/biotoper som fungerar som skydd, övervintrings-, födosöks-, och boplats för det vilda, s.k. vårdbiotoper. Dessa förbättrar också förutsättningarna att hålla stabila populationer av nyttoinsekter som t.ex. humlor och rovinsekter, vilket stärker viktiga funktioner i agroekosystemet såsom pollination av grödor och biologisk kontroll av skadeinsekter. Att ta tillvara och optimera dessa naturens tjänster ger ökad odlingssäkerhet och är en viktig del i integrerad produktion (IP). Genom att tills vidare avstå från användning av avloppsslam som gödselmedel förhindras spridning av smittämnen, tungmetaller, restsubstanser av kemikalier och läkemedel m.m. En annan orsak bakom den restriktiva hållningen till spridning av slam från avloppsreningsverk är risken för kontaminering från okontrollerade inflöden med tungmetaller eller andra oönskade ämnen som kan komma via industriella processer, dagvatten etc. Mejerinäringen har i en gemensam policy tagit beslut om att avloppsslam inte får spridas på mjölkgårdar. Anledningen är att djuren får i sig jord vid betning och flera sjukdomsframkallande bakterier och virus kan överleva i jorden under flera år. Avelsarbetet är grunden för god djuromsorg. Inriktningen ska vara friska och sunda djur. Genen för muskelhypertrofi hos djur av rasen Belgisk blå ger svåra kalvningar och andra problem. Därför får inte djur av Belgisk blå-boskap eller dess korsningar födas upp inom verksamheten. 6.1B Genmodifierat utsäde, plantmaterial och foder får ej användas i företagets verksamhet.* a) inte hantera/odla GMO-gröda inom företaget (förbudet avser hela företagets verksamhet) b) inte köpa in foder innehållande GMO (förbudet avser hela företagets verksamhet) c) kunna uppvisa fakturor eller leveranssedlar på inköpt utsäde, plantmaterial och foder.** 6.2B En beskrivning över hur man tar tillvara och utvecklar företagets natur- och kulturvärden bör finnas. Företaget bör: a) beskriva hur man tar till vara och utvecklar förutsättningarna för artrikedom och ekologisk infrastruktur, s.k. vårdbiotoper. Hänsyn ska tas till företagets (gårdens) lokala förutsättningar. Finns en skötselplan så uppfylls kravet b) ge exempel på åtgärder som kan öka den biologiska mångfalden på gården som t.ex. restaurering och skötsel av ängs- och betesmarker, anläggande av våtmarker eller viltåkrar, sprutfria zoner samt busk- och trädplanteringar i slättbygd. Det finns också en mängd mindre åtgärder som att sätta upp fågelholkar, spara rishögar på lämpliga platser, så in blommande örter i åkerkanter eller lägga ut halmbalar som boplatser åt humlor och vilda bin. För mer tips och instruktioner om olika åtgärder för främjande av den biologiska mångfalden, se producentpärm. * Undantaget är produkter som tillverkas i slutna system, t.ex. vitaminer eller oavsiktlig inblandning under 0,9 %. Enligt EG-förordningen nr 1829/2003 accepteras oavsiktlig eller tekniskt oundviklig inblandning under 0,9 %, under förutsättning att företaget har vidtagit åtgärder för att förhindra sammanblandning. ** Leveranssedlar, eller annan foderdokumentation ska kunna uppvisas som visar att GMO inte blandats in i fodret. Se producentpärm eller 11 (48)

12 ip sigill GRISkött Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion med tillval för klimatcertifiering Version 2012:1 Giltig från B Avloppsslam från reningsverk ska inte användas. a) avstå från spridning av avloppsslam vid odling av certifierade grödor b) avstå att gödsla skiften med avloppsslam på mjölkgårdar där foder odlas till certifierade djur (Svensk Mjölks policy). Observera lagkravet om att det ska ha gått minst 10 månader mellan spridning av avloppsslam och skörd av vallfoder eller rotfrukter som ska utfodras djur. Detta gäller även för djur som inte ska säljas som certifierade. I IP SIGILL gäller vid inträde, nyarrende eller köp av mark en karenstid på tre år före skörd efter spridning av avloppsslam. 6.4B Belgisk blå-boskap eller dess korsningar får inte hållas på företaget. 6.5G Endast friska djur fria från sjukdomar får användas. T Aveln ska verka för att förhindra spridning av ärftliga defekter. * a) Dokument på inköpta avelsdjur och inköpta semindoser ska kunna visas upp. b) Härstamning på egna livdjur ska kunna visas upp. 7 Karta över gården En karta där man kan markera skiften, diken, skyddsobjekt etc. är god hjälp vid planering och uppföljning av verksamheten. En aktuell karta är också värdefull som vägledning för inhyrda entreprenörer/maskinstationer. 7.1B En karta över företagets certifierade verksamhet där skiften och relevant information är utmärkta ska finnas. a) kunna uppvisa en karta (t.ex. blockkarta) med information/markering om: - bruknings-/gårdscentrum, växthus - identitetsbeteckning för växtodlingsskifte/odlingskvarter vilken ska överensstämma med odlingsplan, odlingsjournaler och sprutjournaler - beten, betesmark - öppet vatten (vattendrag som är vattenförande hela året)** - skyddszon vid vattendrag - eventuella åtgärder för biologisk mångfald*** - vattentäkter (även inom 12 m på grannens areal) - dammar och märgelhål. * Se producentpärm eller ** Vattendrag som är vattenförande hela året är blåmärkta på den topografiska kartan/terrängkartan, t.ex. Lantmäteriets terrängkarta 1: *** Exempel på åtgärder för biologisk mångfald kan vara anlagda viltåkrar eller våtmarker, naturbetesmarker, sprutfria kantzoner etc. 12 (48)

13 Version 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion med tillval för klimatcertifiering ip sigill GRISkött 8 Växtnäring och journalföring Stallgödsel ska användas så att näringsinnehållet tas tillvara i största möjliga utsträckning, och kväveförluster till luft och vatten minimeras. Lagringskapaciteten ska vara tillräcklig så att spridningstidpunkten kan anpassas till grödans behov. Regler om spridning och lagring av gödsel och regler om grön mark syftar till att nå miljökvalitetsmålen ingen övergödning, grundvatten av god kvalitet och hav i balans samt en levande kust och skärgård. Flera tvärvillkor handlar om lagring och spridning av både mineral- och stallgödsel. Planeringsverktyg som t.ex. markkartering och registrering av utförda åtgärder är viktiga delar i en aktiv produktionsstyrning och ger ett underlag för ständig förbättring. Utifrån markkarteringskartan, kännedom om växtnäringsinnehållet i organisk gödsel, samt information om markens bördighet kan gödselgivan anpassas bättre till grödans behov. En växtnäringsbalans kan ytterligare visa på gödselgivans effekter och värde. Tillverkning av mineralgödsel orsakar stora utsläpp av framförallt lustgas vilken har en stor negativ klimatpåverkan. Genom att använda sig av mineralgödsel som har tillverkats enligt bästa möjliga teknik kan växthusgasutsläppen minskas. Kadmium är en tungmetall som har en negativ påverkan på miljön och människors hälsa och tillförs det biologiska kretsloppet via nedfall, foder och gödselmedel. För de flesta produkter finns det gränsvärden för hur mycket kadmium de får innehålla. IP SIGILL vill verka för rena och säkra kretslopp med återföring av restprodukter från livsmedelskedjan. Utveckling av kvalitetssäkring av hanteringen pågår och produkter som uppfyller högt ställda krav får användas efter särskild prövning. 8.1B All mark som ingår i växtföljden där certifierad produktion sker ska grundkarteras. (Undantag om enbart IP SIGILLcertifierat naturbeteskött produceras på gården.) Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) genomföra en grundkartering, minst vart 10:e år b) uppvisa värden för ph, P-AL, K-AL och Mg-AL. Alternativt kan för fält över 3 ha 1 prov/ha tas ut med punktkarteringsmetoden. För fält under 3 ha kan ytkartering eller linjekartering med minst 1 prov/ 3 ha väljas. För specialgrödor är det tillåtet att använda andra provtagnings- och analysmetoder om särskilda finns.* Undantag från regeln gäller i högst 2 år för ny mark som ingår i certifieringen. Det är tillåtet att dela upp karteringen över 5 år, dvs. hela arealen ska vara karterad inom en femårsperiod. Vissa arealer undantas kravet på markkartering; vid extensiv produktion på exempelvis utmarker, ogödslad mark och på tillfälliga arrenden. Mer information om markkartering finns i rapporten Riktlinjer för gödsling och kalkning ( 8.2B Kväveinnehållet (ammoniumkväve) i urin och flytgödsel ska fastställas minst en gång vart femte år. Företaget ska för flytgödsel och urin som sprids på mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) kunna uppvisa dokumentation med information om innehåll av ammoniumkväve b) spara resultatet från analysen i minst 5 år. Kväveanalys kan göras på laboratorium eller med en enklare metod i fält genom att använda en kväveburk. Kontakta din växtodlingsrådgivare för mer information alternativt lån av en kväveburk. Kväveanalys av flytgödsel ingår som ett krav om man erhåller stöd för Miljöskyddsåtgärder inom Landsbygdsprogrammet. Se Jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007:42. * Notera att om det finns ett kalkbehov är jordart och mullhalt två faktorer som påverkar hur mycket kalk som måste tillsättas. En jordarts- och mullhaltsanalys är då att rekommendera. Detta är också ett krav för att erhålla stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet. Se Jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007: (48)

14 ip sigill GRISkött Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion med tillval för klimatcertifiering Version 2012:1 Giltig från B En växtodlings- och gödslingsplan för kommande säsong ska vara upprättad före växtodlingssäsongens början. T Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) upprätta en växtodlings- och gödslingsplan.* 8.4B Växtodlings- och gödslingsplanen ska innehålla följande uppgifter per skifte/ odlingsplats: - förfrukt - årets gröda samt sort - förväntad skörd** - behov av växtnäring och kalk grundat på förväntad skörd, grödans behov, markkartering och markens skattade växtnäringsleverans under säsongen (förfruktseffekt, stallgödselns långsiktiga leverans, kvävefixering) - planerad giva av N, P och K i mineralgödsel, stallgödsel eller andra organiska gödselmedel. a) spara planen till nästkommande revision. 8.5B Jordbruksverkets riktlinjer*** för kvävegödsling ska utgöra maximal giva för de grödor där riktlinjer finns, såvida inte annat kan styrkas av analys eller annan dokumenterad behovsbedömning. a) beräkna kvävegödselgiva utifrån följande parametrar: - förfrukt - mullhalt - mineralisering - årsmån - grödans utveckling - förväntad skörd och eventuella kvalitetskrav t.ex. proteinhalt. I känsliga områden**** är det även ett tvärvillkor att grödan ska tillföras endast så mycket kväve som den antas behöva under odlingssäsongen. T 8.6B Åtgärder i fält bör journalföras. Företaget bör för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) föra journal över utförda åtgärder i fält b) dokumentera följande uppgifter: - skifte-/fruktkvarter - gröda - typ, mängd och spridningsdatum av gödselmedel - skördad kvantitet (t.ex. ton/ha, rundbalar/skifte) c) spara journalerna i minst 5 år. Vid likvärdig behandling av flera skiften kan dessa skrivas på samma rad i journalen. * Exempelvis kan Dataväxt, AreaPlan eller Excel-ark användas. En växtodlings- och gödslingsplan är också ett krav för att få stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet. Se Jordbruksverkets anvisningar enligt SJVFS 2007:42. ** Förväntad skörd beräknas/skattas som ett genomsnitt av de fem senaste årens skörd undantaget det av åren med minst avkastning. *** Se producentpärm. **** Till känsliga områden hör Blekinge, Skåne, Hallands, Gotlands, Stockholms län samt Öland, kustområdena i Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Västra Götalands län samt delar av Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län. Se Miljöhusesyn, bilaga (48)

15 Version 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion med tillval för klimatcertifiering ip sigill GRISkött 8.7B Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan bör väljas.* Företaget bör för den certifierade produktionen: a) köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 4 kg CO2-ekvivalenter per kg N b) från 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer än 3,6 kg CO2-ekvivalenter per kg N c) från leverantören kunna uppvisa intyg att dessa kriterier uppfylls. 8.8B Gödselmedel med lågt kadmiuminnehåll ska användas. a) använda NP- och NPK-produkter med max 12 mg Cd per kg P b) använda P- och PK-produkter med max 30 mg Cd per kg P. 8.9B Endast hygieniserade, kvalitetssäkrade avloppsfraktioner och restprodukter godkända av IP SIGILL, med känt näringsinnehåll och garantier vad det gäller dess innehåll av metaller och andra föroreningar, får användas. ** På företaget är tillåtet att använda: a) rötrester godkända enligt SPCR120, anläggningskategori A med tilläggskrav på kadmiumbalans för att säkerställa att inte nivån ökar i marken. Användningen av certifierade rötrester är begränsad till spannmål, rotfrukter, potatis och konservärt b) kvalitetssäkrade restproduker från industriprocesser godkända av IP SIGILL** c) källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll under förutsättning att dessa är kvalitetssäkrade enligt ett etablerat system. Användningen är begränsad till spannmål. 8.10B Lagring av gödsel ska ske så att foder och livsmedel inte förorenas. T a) lagra mineral- och stallgödsel väl åtskilt från foder, plantor och livsmedel. 8.11B Lagring av stallgödsel ska ske på ett säkert sätt för att skydda människor, djur och miljö. På företaget ska finnas: a) täta lagringsutrymmen för stallgödsel T b) tillräckligt stor lagringskapacitet*** T c) skydd mot nedstörtning runt gödselbehållare. Det ska finnas ett tätt stängsel eller ett stabilt lock om kanten ligger mindre än 1,20 m ovanför marken.**** i vissa områden***** även: d) stabilt svämtäcke eller täckning på urin- och flytgödselbehållare T e) påfyllning av gödselbehållare ska ske under täckning. T 8.12B Gällande lagstiftningsregler för spridning och hantering av gödselmedel ska följas. T Gällande regler finns beskrivna i Miljöhusesyn. Observera att de flesta gödselspridningsreglerna är tvärvillkor. Detta gäller särskilt i känsliga områden. * Undantag vid odling av specialgrödor där det inte finns gödselmedel med låga klimatgasutsläpp att tillgå. ** Mer information om vilka restprodukter som tillåts, vilka hygienkrav som ställs till vilka grödor och under vilka omständigheter restprodukterna får spridas finns på hemsidan *** Tvärvillkor inom nitratkänsligt område, extra tvärvillkor utanför. **** Höjden på stängslet ska anpassas till snöförekomst och eventuell ramp i anslutning till gödselbehållaren. ***** Se Miljöhusesyn. 15 (48)

16 ip sigill GRISkött Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion med tillval för klimatcertifiering Version 2012:1 Giltig från B Växtnäringsbalans för företaget ska beräknas vart femte år.* Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) beräkna bortfört och tillfört N, P och K för företaget som helhet b) vid större förändringar i produktionen upprätta en ny balansberäkning. Växtnäringsbalansen ska vara utförd senast 2 år efter den första revisionen vid inträde i certifieringen. Den ska omfatta valfritt år, från något av de föregående 5 åren, men helst så representativt som möjligt. * Växtnäringsbalansberäkningen kan exempelvis utföras med hjälp av hemsidan eller med hjälp av dokument från Odling i balans, se producentpärm. Se för vanliga intervaller för olika produktionsinriktningar. Notera att för att få stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet gäller Jordbruksverkets anvisningar enligt SJVFS 2007: (48)

17 Version 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion med tillval för klimatcertifiering ip sigill GRISkött 9 Skydd av vatten EU:s nya vattendirektiv ställer stränga krav på skydd av vatten. Kraven kommer att beröra de flesta producenter. Syftet med skyddszoner är att minska läckage av växtnäring och bekämpningsmedel till vattendrag. Ett ökat utnyttjande av skyddszoner är exempel på åtgärder som man i Sverige bidrar med för att nå miljökvalitetsmålen: levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård, ingen övergödning och giftfri miljö. Växtskyddsmedel eller gödselmedel kan hamna i vattendragen via vindavdrift, vid oförsiktig hantering och spridning. Ett skyddsavstånd till vattendragen där man varken bekämpar kemiskt eller sprider gödsel minskar risken för förluster till vattendragen. Om bra teknik används vid spridning av gödsel kan skyddsavståndet vara smalare. En övervägande andel av den fosfor som når sjöar och hav kommer från ytavrinning. Det är främst vid snösmältning och vid stora regnmängder som mycket fosfor kan förloras via ytavrinning ned i vattendragen. När ingen växtlighet finns på marken ökar risken ytterligare för läckage av växtnäring. Syftet med permanenta gräsbevuxna skyddszoner är att stoppa upp flödet så att risken för förluster minskar. En biologiskt aktiv yta har också förmåga att bryta ned växtskyddsmedel. 9.1B Skyddsavstånd vid växtskyddsbehandlingar ska hållas.* T a) hålla minst 12 m skyddsavstånd till vattentäkter b) hålla minst 6 m skyddsavstånd till sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året (räknat från strandlinjen vid högvatten) samt småvatten c) hålla minst 1 m skyddsavstånd till dräneringsbrunnar/stenfickor och mindre diken d) markera 12- och 6-meters skyddsavstånden på en fältkarta e) hålla dräneringsbrunnar täckta med hela lock f) hålla mark kring dräneringsbrunnar biologiskt aktiv (minst 1 m) genom täckning med halm eller bark eller genom växtlighet. 9.2B Skyddsavstånd vid gödselspridning ska hållas. a) hålla minst 6 m skyddsavstånd till sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året (räknat från strandlinjen vid högvatten) b) markera skyddsavstånd på en fältkarta. Om precisionsgödsling tillämpas med t.ex. rampspridare, släpslangspridare, radgödsling eller droppbevattning, gäller 2 meter. Observera att det är ett tvärvillkor att avståndet till vattendrag vid gödselspridning är minst 2 meter. 9.3B I s.k. känsliga områden** ska en permanent skyddszon anläggas utmed öppet vatten. Den ska utgöras av en minst 6 meter bred väletablerad gräsvall. a) etablera gräsvall på skyddszonen senast 15 juni*** b) avstå från att sprida stall- eller handelsgödsel eller använda kemiska växtskyddsmedel inom skyddszonen c) markera skyddszonerna på en fältkarta. Gäller sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året, undantag när skiftet under 3 av 5 år odlas med vall. * I broschyrerna Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom och Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling finns vägledning. Se producentpärm. Obs! För vattentäkter avses både borrade och grävda brunnar och oavsett om de används eller inte eftersom det alltid finns en risk att de kan leda föroreningar till grundvatten. Vid förekomst av exempelvis jätteloka kan avstrykning med glyfosat tillämpas inom skyddsavstånden. ** Känsliga områden finns definierade i 5 SFS 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket. Se Miljöhusesyn. *** I vissa områden kan stöd för skyddszon beviljas inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Då gäller skördeförbud under våren/försommaren. Kontakta länsstyrelsen om detaljregler för stödet. För den som anlägger eller bryter en skyddszon gäller samma regler som i SJV anvisningar för stöd för skyddszoner. Se SJVFS 2007: (48)

18 ip sigill GRISkött Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion med tillval för klimatcertifiering Version 2012:1 Giltig från Förvaring och hantering av kemiska produkter Kemikalier ska förvaras så att risker för hälsa och miljö minimeras. En säker förvaring av kemikalier och väl märkta produkter minskar risken för förväxling eller kontaminering av livsmedel eller foder och förhindrar läckage till miljön. Det finns en mängd krav på hur ett växtskyddsförråd ska vara utformat. Snabb tillgång till absorberande material kan hindra växtskyddsmedel från att läcka ut vid en eventuell olycka. 10.1B Förvaring av kemikalier ska ske på ett säkert sätt. a) förvara koncentrerade syror samt koncentrerade disk- och desinfektionsmedel avskilt från foder, livsmedel, obehöriga och barn. T b) Se till att om koncentrerade disk- och desinfektionsmedel inte förvaras i originalförpackningen ska den nya förpackningen vara väl märkt på samma sätt som originalförpackningen med kemikaliens namn och farosymbol, samt eventuell färgkod. X-T c) Se till att varor som är brandfarliga eller är märkta med symbolen för Explosivt förvaras avskilt från kemikalier. 10.2B Växtskyddsmedel ska förvaras säkert och förvaring ska ske i originalförpackningar. a) följa nedanstående krav på förråd för förvaring av växtskyddsmedel (klass 1L och 2L): - Det ska vara frostfritt. - Det ska vara ventilerat. T - Golvet ska vara tätt och utan golvbrunn. X-T - Tröskel ska finnas (för att förhindra läckage), eller så ska annan anordning som kan fånga spill och läckage från förpackningar med växtskyddsmedel finnas*. X-T - Det ska finnas omedelbar tillgång till absorberande material, t.ex. sågspån eller absol samt behållare för uppsamling av eventuellt spill, i förvaringsutrymmet. - Det ska vara låst. T - Det ska vara avskilt från foder, livsmedel och obehöriga. T, X-T - Det ska vara i god ordning. - Eventuellt utgångna preparat ska förvaras avskilt med tydlig märkning där det framgår att de inte får användas och ska avyttras. - Preparat som inte är avsedda för företagets egen produktion ska förvaras avskilt i växtskyddsförrådet så att förväxling inte kan ske. - Det ska ha tillfredställande belysning. b) Tillträde till växtskyddsförrådet ska begränsas till personer som har giltigt kunskapsbevis för växtskyddsmedel. 10.3B Betat utsäde ska förvaras i tätt emballage som har tydlig märkning. a) förvara betat utsäde i tätt emballage b) märka emballage tydligt. * Kapaciteten för att fånga spill och läckage ska minst motsvara 110 % av den största förpackningens volym. 18 (48)

19 Version 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion med tillval för klimatcertifiering ip sigill GRISkött 11 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd syftar till att hålla användningen av växtskyddsmedel på nivåer som är biologiskt hållbara och ekonomiskt försvarbara. Integrerat växtskydd är en del i integrerad produktion där man ser hela brukningsenheten med alla dess grödor som en helhet. Man utnyttjar och stärker de platsgivna naturliga resurserna. Möjliga och tillgängliga biologiska, tekniska och kemiska metoder ska balanseras mot varandra medan man noga beaktar effekterna på agroekosystemen, lönsamheten och sociala behov liksom människors och husdjurs hälsa. En bra växtföljd är en grundbult i integrerad produktion och integrerat växtskydd. En dålig växtföljd måste, om det alls är helt möjligt, kompenseras med ökad kemisk bekämpning och mer jordbearbetning. Avkastning, motståndskraft mot svampsjukdomar och konkurrensförmåga mot ogräs är alla viktiga faktorer vid val av grödsorter. Idag kan vi bara konstatera att fältens kantzoner kan ha betydelse för förekomst av vissa naturliga fiender. Ett mångformigt landskap ger en större artrikedom och kanske också en ökad biologisk kontroll. Jordbruksverket med flera informerar under säsongen fortlöpande om behovet av olika bekämpningsinsatser. Genom att följa rådgivning som bygger på besiktningar i fält och väderförhållanden kan användning av växtskyddsmedel minimeras. 11.1B Integrerat växtskydd ska tillämpas avseende växtföljder. Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) beakta tillgängliga råd för goda växtföljder för aktuell gröda/kultur b) motivera avvikelser från allmänna rekommendationer. En god växtföljd (under normala förhållanden) innebär för stråsäd odling under högst 4 av 6 år alternativt 5 av 6 år om havre ingår i växtföljden. För råd om växtföljder se tillgängligt stödmaterial och växtodlingsrådgivares rekommendationer. 11.2B Förebyggande åtgärder mot skadegörare bör tillämpas avseende sortval. Företaget bör: a) om möjligt välja sorter med god motståndskraft mot skadegörare. 11.3B Integrerat växtskydd ska tillämpas vilket innebär att eventuella bekämpningsinsatser ska kunna motiveras och utföras vid optimal tidpunkt.* a) kunna motivera insatserna som finns i växtskyddsjournalen, t.ex. med hjälp av växtskyddsbrev, professionell rådgivning eller egna gjorda observationer av förekomst av skadedjur, nyttoinsekter, sjukdomar och ogräs. * OBS! För att få stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet gäller Jordbruksverkets anvisningar (SJVFS 2007:42) där det bland annat anges att det ska finnas ett motiv till växtskyddsbehandling. 19 (48)

20 ip sigill GRISkött Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion med tillval för klimatcertifiering Version 2012:1 Giltig från Val av växtskyddsmedel, förbud av glyfosatanvändning på gårdsplan och förbud att använda isoproturon Isoproturon är ett lättrörligt ämne som oftast överskrider det s.k. riktvärdet för ytvatten. Det är mycket giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön samt misstänks ge cancer hos människor. Det finns med som prioriterat ämne i ramdirektivet för vatten (EU-direktiv), vilket innebär att länderna ska införa åtgärder för att begränsa och fasa ut användningen av dessa. Orsaken till förbudet att sprida växtskyddsmedel på gårdsplan och hårdgjorda ytor eller sent på hösten är att den biologiska aktiviteten i marken är mycket låg, vilket innebär att växtskyddsmedel inte bryts ner och därmed är risken stor för läckage till grundvattnet. 12.1B Enbart växtskyddsmedel som är godkända i Sverige får användas och endast enligt anvisningar på etikett. * T a) genom sprutjournalen kunna visa upp att endast godkända preparat används. 12.2B Växtskyddsmedel får inte sprutas på gårdsplan eller andra hårdgjorda ytor. a) inte sprida växtskyddsmedel på mark som inte är biologiskt aktiv** och som ingår i företagets verksamhet. Avstrykning med glyfosat och användning av ogräsättika är dock tillåten. Andra metoder som kan användas är till exempel flamning och ogräsharvning. 12.3B Kemisk ogräsbekämpning på hösten får ej ske i stråsäd efter 25 oktober i Hallands, Skåne, Blekinge län, Öland samt Kalmar och Torsås kommuner. Efter 15 oktober i övriga Sverige. Företaget ska för den certifierade produktionen: a) kunna uppvisa noteringar i sprutjournalen som visar att angivna tidpunkter har respekterats. Om spannmål odlas med insådd fånggröda är det tillåtet att spruta även efter 25 respektive 15 oktober, under förutsättning att fånggrödan kan anses vara biologiskt aktiv och att förhållandena i övrigt är lämpade för sprutning. 12.4B Preparat som innehåller den verksamma substansen isoproturon*** är förbjudna inom IP SIGILL. Företaget ska för den certifierade produktionen: a) se till att sprutjournalen bekräftar att regeln uppfylls. * Det är användaren av växtskyddsmedel som är ansvarig för att de preparat som används är godkända. Varje år är det ett antal växtskyddsmedel vars godkännande upphör. Information om vilka preparat som är godkända finns på Kemikalieinspektionens hemsida, ** Med mark som inte är biologiskt aktiv mark menas grus, makadam, singel, betong, cement, kullersten, stenplattor etc. *** Isoproturon ingår i Cougar. 20 (48)

21 Version 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion med tillval för klimatcertifiering ip sigill GRISkött 13 Tillståndsbevis, funktionstest och rengöring av växtskyddsspruta Kursen som ger tillstånd för yrkesmässig användning av bekämpningsmedel ger grundläggande kunskap om säker användning, både ur användarens perspektiv och för miljön. I broschyren Säkert växtskydd anges olika skyddsavstånd beroende på väder och vind. Inom IP SIGILL gäller ett antal ytterligare regler förutom vad lagen kräver. Regelbundna funktionstester av sprutan ger förutsättningar för optimal bekämpning och förhindrar onödigt läckage. Påfyllning, rengöring och förvaring av sprutan är kritiska moment som ska ske med omsorg. Mätningar har visat att om en ej rengjord spruta förvaras utomhus kan regnvatten ta med sig rester som kan rinna vidare ner i marken till vattendrag eller grundvatten. Intill dräneringsbrunnar på fälten är risken stor att växtskyddsmedel följer med vatten ner i brunnen vid snösmältning och häftigt regn. Därför ska brunnen omges med biologiskt aktivt material som kan ta upp och bryta ner rester av växtskyddsmedel. 13.1B Den som utför behandling med växtskyddsmedel på företaget ska ha giltigt tillstånds-/kunskapsbevis. * Företaget ska kunna visa upp att den som utför behandling har: a) behörighetsintyg för att få använda medel i klass 2L X-T b) tillstånd (utfärdas av länsstyrelsen) för medel i klass 1L X-T c) särskild behörighet för betning av utsäde (om betning sker). X-T 13.2B Om någon utomstående anlitas för att utföra växtskyddsbehandlingar ska det finnas dokument som visar att IP SIGILLs regler angående bekämpning efterföljs. Företaget ska ha: a) ett skriftligt avtal** med företaget/utföraren där utföraren av tjänsten åtar sig att följa gällande regler i IP SIGILL b) en kopia av tillstånds-/kunskapsbevis för sprutföraren. Observera att även kopia på godkänt funktionstest och kopia på aktuell sprutjournal ska finnas tillgängligt. 13.3B Godkänt funktionstest för sprututrustning får vara max 2 år gammalt. Om sprutan används mer än 25 ha per rampmeter och år, ska den funktionstestas inför varje säsong.*** 13.4B Påfyllning av växtskyddsmedel samt utoch invändig rengöring av sprutan ska ske på ett säkert sätt.**** 13.5B Parkering av ej rengjord spruta ska ske på godkänd påfyllningsplats enligt 13.4 eller, om sprutan är tom, under tak. För spruta som används inom certifierad produktion gäller att: a) protokoll från godkänt funktionstest av egen spruta ska finnas tillgängligt. För alla sprutor som används inom företaget gäller att: a) någon av nedanstående metoder ska användas: - påfyllning på biobädd X-T - påfyllning på tät platta med uppsamling (uppsamlat spill från plattan ska spridas på fält med biologiskt aktiv mark) X-T - påfyllning med mobil påfyllnings- och rengöringsutrustning ute i fält på biologiskt aktiv mark X-T - vid påfyllning direkt från vattendrag, brunn eller liknande ska en separat pump finnas (dvs. inte sprutans egen pump), som förhindrar att bekämpningsmedel kan läcka ut i vattendraget X-T b) vid påfyllning och rengöring ska det vara ett skyddsavstånd på 30 m till brunnar, diken, vattendrag och sjöar. X-T För rengjord spruta som används inom företaget gäller att: a) parkering ska ske på godkänd påfyllningsplats b) tom spruta ska parkeras under tak. * I broschyrerna Säkert växtskydd - en självklarhet och Säkert växtskydd i frukt- och växthusodling finns aktuell information som stöd för att bedriva säkert växtskydd. Se producentpärm. Extra tvärvillkor. ** Se exempel på avtal i producentpärmen. *** För att få stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet gäller att funktionstestet ska vara utfört enligt SJVFS 2006:18. **** För att få stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet gäller Jordbruksverkets anvisningar enligt SJVFS 2007: (48)

22 ip sigill GRISkött Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion med tillval för klimatcertifiering Version 2012:1 Giltig från Journalföring av växtskyddsbehandlingar Växtskyddsmedel ska användas så att människor inte skadas och miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Syftet med journalföring är att kunna följa upp effekterna av bekämpningen och att kunna spåra eventuella läckage. 14.1B Utförda växtskyddsbehandlingar ska journalföras. T a) dokumentera varje bekämpning X-T b) fylla i journalen utan dröjsmål X-T c) spara journalen i minst tre år. X-T Dokumentationen måste finnas på företaget även om bekämpningen utförts av entreprenör. 14.2B Journalen ska innehålla uppgifter enligt krav. Företaget ska i journalen notera: - preparat X-T - dos X-T - tidpunkt och plats X-T - temperatur- och vindförhållanden X-T - vilka skyddsavstånd som som hållits till omgivningen X-T - vilka försiktighetsmått som iakttagits till skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och rengöring* X-T - vem som utfört bekämpningen X-T - karenstid X-T - motiv till bekämpningen X-T - förekomst av blommande vegetation (gröda eller ogräs) om preparatet är skadligt för pollinerande insekter. X-T Observera att om tjänsten utförs av entreprenör ska företaget kunna visa upp sprutjournalen. * OBS! Försiktighetsmått enl SNFS 1997:2, 9, avser skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och rengöring. Plats för påfyllnad och rengöring av spruta ska anges. Inom ett avstånd på minst 1 m omkring dräneringsbrunn/stenficka får kemisk bekämpning inte ske. Kemisk bekämpning får inte heller ske närmare än 12 m från dricksvattenbrunn. Spridning får inte ske vid vindhastigheter över 5 m/s (vid användning av konventionell spruta). 22 (48)

23 Version 2012:1 Giltig från Standard för kvalitetssäkrad grisköttsproduktion med tillval för klimatcertifiering ip sigill GRISkött 15 Stallmiljö Besökare i ett djurstall ska känna förtroende för verksamheten. Sverige har en unik lagstiftning när det gäller krav på djurens utrymme. Den bygger på att djuren ska ha tillräckligt med plats för att stå, ligga och röra sig så att skador undviks. Djuren ska ges möjlighet till naturligt beteende, varför grisningsboxen ska vara utformad så att bobyggnadsbeteende kan utföras. För att förhindra sjukdom hos djuren, ska risken för smittspridning minimeras. Då smittämnen (virus, parasiter, bakterier) oftast finns i gödsel eller i luften ska man genom sektionering förhindra att smitta sprids mellan djur i olika avdelningar. En bra närmiljö med god termisk komfort och bra luftkvalitet syftar till att minska risken för luftvägsinfektioner. 15.1G Djurstallarna ska ge ett gott och ordningsamt intryck. 15.2G För att undvika smittspridning och sjukdomsutbrott ska produktionen ske utifrån principen omgångsuppfödning och sektionering mellan avdelningar. a) Med omgångsuppfödning avses hållande av djurgrupp med individer av likartad ålder i eget stall eller egen stallavdelning, där insättning av ny djurgrupp sker inom en begränsad tidsperiod och inte förrän stallet eller stallavdelningen tömts helt. b) När djur i en avdelning ska föras ut eller in ska det ske utan att behöva passera via en annan avdelning. Detta gäller även då djur ska skickas till slakt. 15.3G Djurstallarna ska utgödslas och rengöras regelbundet. T a) Vid omgångsuppfödning ska noggrann rengöring ske mellan omgångarna. T b) Vid kontinuerlig produktion ska minst en årlig noggrann rengöring ske. T c) Rengöring av stallarna ska journalföras* och journalen sparas i 3 år. d) Mellan omgångarna rekommenderas en tomhållning på 1 vecka. 15.4G Eventuella förelägganden från djurskyddsinspektion ska åtgärdas. a) Om djurskyddsinspektion skett ska protokoll kunna uppvisas vid inspektion. 15.5G Utrymmeskraven för alla djuren ska uppfyllas enligt djurskyddsbestämmelserna. T a) Beläggningen får aldrig vara högre än att alla djur ska ha möjlighet att ligga ner samtidigt. Uppgift om utrymmeskrav finns i Jordbruksverkets broschyr Djurskyddsbestämmelser GRIS Jordbruksinformation och i Miljöhusesyn. 15.6G Ventilation och stallmiljö ska vara så utformad att gällande krav uppfylls. Stallmiljön ska uppfylla Djurskyddsbestämmelsernas krav med avseende på: T a) termisk komfort b) luftfuktighet c) luftens gasinnehåll d) buller e) inredningen och utrustningen i stall får inte riskera att skada dina grisar eller på något annat sätt vara en risk för deras hälsa f) golv och liggytor ska ha en jämn och halksäker yta: liggplatsen får inte vara gödseldränerande, minst 3/4 av suggors liggyta ej gödseldränerande, det ska finnas olika delar för att äta, ligga och gödsla. * Se producenthjälpmedel. 23 (48)