IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från

Transkript

1 IP SIGILL Standard Utgåva 2011:1 Giltig från Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill frukt & grönt Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker MED TILLVAL FÖR KLIMATCERTIFIERING Livsmedelssäkerhet Miljö

2 Grafisk form och produktion Condesign Infocom AB 2011 Tryck Tabergs Tryckeri AB Papper Munken Polar, 130 g KONTAKTPERSON FRUKT & GRÖNT Anders Karlsson Tel: foto Hans Jonsson

3 Innehåll frukt & grönt 1 Miljöhusesyn, energibesparande åtgärder och kompetenskrav 6 2 Nöd- och olycksfallsberedskap 7 3 Spårbarhet/Särhållning 8 4 Ordning och reda samt skadedjursbekämpning 9 5 avfall 9 6 Etiska grundvärderingar GMO, biologisk Mångfald, avloppsslam och avel 10 7 Karta över gården och platsens betydelse 12 8 Växtnäring och journalföring 13 9 Vattenskydd och Vattenanvändning Förvaring och hantering av kemiska produkter Integrerat växtskydd Val av växtskyddsmedel och förbud av glyfosatanvändning på gårdsplan Tillståndsbevis, funktionstest och rengöring av växtskyddsspruta Journalföring av växtskyddsbehandlingar Förökningsmaterial Skörd, packning och hantering Personal och besökare 29 Tillval för klimatcertifiering 1 Energianvändning i företaget 32 2 Transporter och maskinanvändning inom företaget och vid försäljning av produkter 34 3 Kväveflöden vid växtodling 34 4 Användning av stallgödsel och specialgödselmedel 36 5 Växtföljd 36 6 Skötsel av vall/gröngödsling 37 7 Växthusproduktion 37 allmänna villkor 40

4 IP sigill FRUKT & GRÖNT Utgåva 2011:1 Giltig från Produktionsregler IP SIGILL är en standard för kvalitetssäkring IP SIGILL är en standard för kvalitetssäkring av produktion av livsmedel och prydnadsväxter, i hela kedjan från primärproduktion till förädling. IP SIGILL ägs och förvaltas av Sigill Kvalitetssystem AB, ett dotterbolag till LRF. Svenskproducerade råvaror som är certifierade enligt IP SIGILL får märkas med Svenskt Sigill, efter avtal om licens. IP SIGILL-certifieringen syftar till: 1. Säkra livsmedel 2. God djuromsorg 3. Miljöansvar med utgångspunkt i resurshushållning och klimat Detta säkras genom oberoende kontroller av en tredjepartsrevisor. Mer att läsa om IP SIGILL-certifieringen och Svenskt Sigill finns på Allmänna villkor ramverket för certifieringen I IP Allmänna villkor 2011:1 beskrivs de generella krav som ställs på företag som ska certifieras, hur revision ska genomföras och vilken kompetens certifieringsorganen ska ha. Mer information finns längst bak i denna handbok. IP SIGILL-regler NYHET! Från 2011 innehåller handboken både de basregler som är gemensamma för alla produktionsinriktningar samt de regler som är specifika för den produktionsinriktning som du är ansluten till. Gemensamma regler som finns i alla produktionsinriktningar har gråfärgad botten. Nytt är också att det inte längre finns någon separat checklista, istället ingår den i handboken. Precis som vanligt ska du göra egenrevision genom att svara på frågorna i handboken. Nytt från i år är att du bara behöver skicka in åtgärdsplanerna för IP SIGILL och Miljöhusesyn till ditt certifieringsbolag. De ska vara inskickade senast 31 mars. Bokstaven B visar att det är en basregel gemensam för flera inriktningar. FG visar att det är en regel specifik för produktion av frukt och grönt. K visar att det är en regel för klimatcertifiering av produkt. Så här går du tillväga: Gå igenom Miljöhusesyn 1. Gå igenom alla relevanta delar i Miljöhusesyn som berör din verksamhet. Svara Ja, Nej eller kryssa i om Ej relevant. 2. För in alla ej uppfyllda lagkrav i Miljöhusesyns åtgärdsplan. Beskriv eventuella planerade åtgärder. Datera och signera därefter åtgärdsplanen. 3. Skicka en kopia av Miljöhusesyns åtgärdsplan till det certifieringsorgan du är ansluten till, alternativt till huvudmannen för gruppen, senast 31 mars. 4 (44)

5 Utgåva 2011:1 Giltig från IP Sigill FRUKT & GRÖNT Gå igenom IP SIGILL-reglerna 1. Gå igenom alla relevanta delar i IP SIGILL-reglerna som berör din verksamhet. Kryssa i om du uppfyllt en regel eller ej (Ja, Nej), alternativt kryssa Ej relevant. 2. För in alla ej uppfyllda regler i IP SIGILLs åtgärdsplan. Beskriv eventuella planerade åtgärder. Datera och signera därefter åtgärdsplanen. 3. Skicka en kopia av IP SIGILLs åtgärdsplan till det certifieringsbolag du är ansluten till, alternativt till huvudmannen för gruppen, senast 31 mars. Revision av produktionen på företaget Med ett intervall på högst 24 månader kommer en föranmäld revision att genomföras på ditt företag. Revisorn går då tillsammans med dig igenom dokumentationen och inspekterar produktionen. Det kan också förekomma revisioner oftare eftersom vissa företag blir slumpmässigt uttagna för stickprov eller i speciella fall då extra kontroller sker. Även oanmälda revisioner kan förekomma. Läs mer om oanmälda revisioner längst bak i handboken. Godkänd revision och sanktioner För godkänd revision krävs att alla eventuella avvikelser har åtgärdats. I undantagsfall kan revisionen godkännas trots att det finns kvarstående avvikelser. Då krävs en godkänd åtgärdsplan som tydligt beskriver hur det ska gå till. Läs mer om det längst bak i handboken. Om revisionen inte blir godkänd kan företaget bli avstängt ur certifieringssystemet och i sämsta fall uteslutet. Producentens åtaganden: Under tiden som ansluten till IP SIGILL gäller följande åtaganden: Verksamheten ska drivas så att lag och IP SIGILL-reglerna efterföljs. Om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig ska kopia på tillstånd/anmälan kunna uppvisas vid revision. Skyldighet att ta del av förändringar i reglerna som Sigill Kvalitetssystem meddelar. Ansvara för att underleverantörer (t.ex. sprutförare och avbytare) får information om kraven och åtar sig att uppfylla reglerna. Ansvara för att mark, byggnader, maskiner etc. som används i verksamheten uppfyller reglerna även om de ägs av annat företag. Medverka vid och underlätta revisionerna, det gäller även oanmälda revisioner. Skyldighet att till certifieringsbolaget anmäla alla planerade förändringar i produktionen, som kan ha betydelse för certifieringen (t.ex. ägarbyte och utvidgning av verksamheten). NY! KRITISKA REGLER är markerade med en röd oval. Det är regler som är särskilt viktiga för livsmedelssäkerhet, djuromsorg eller miljö och därmed IP SIGILLs värdegrund. Avvikelser på vissa av de kritiska punkterna ses som särskilt allvarliga för trovärdigheten och kan leda till avstängning eller uteslutning. Exempel på sådana avvikelser är vanvård av djur och användning av otillåtna växtskyddsmedel. Nya regler och regler som väsentligen förändrats är markerade med NY! i handboken. TVÄR! X-T REKOMMENDATIONER är markerade med grönt. Det är frivilligt att följa dessa. Tvärvillkor är markerade med TVÄR! och T. De visar att hela eller delar av regeln i stort sett motsvarar ett tvärvillkor. Kontakta Jordbruksverket för exakta uppgifter. Betyder att det är ett EXTRA TVÄRVILLKOR. Det är ytterligare tvärvillkor som du måste följa för att få full utbetalning om du sökt miljöersättning. 5 (44)

6 IP sigill FRUKT & GRÖNT Utgåva 2011:1 Giltig från Miljöhusesyn, energibesparande åtgärder och kompetenskrav De producenter som är anslutna till IP SIGILL ska känna till och uppfylla de lagkrav som ställs på produktionen. Därför ska alla relevanta delar av Miljöhusesyn gås igenom varje år. Dessutom ska de delar i Miljöhusesyn som syftar till att skydda naturmiljön, såsom skydd av vilda fåglar och fridlysta växter etc. gås igenom. Vissa av dessa regler är tvärvillkor. I en energikartläggning identifieras de punkter där energi kan sparas. Detta är bra för miljön och kan också ge en ekonomisk besparing. Användning av energiväv eller plastfolie i växthus verkar isolerande och sänker därför energibehovet för uppvärmning. 1.1B Miljöhusesyn ska årligen genomföras. a) årligen gå igenom de avsnitt i Miljöhusesyn som berör företagets certifierade verksamhet, inklusive avsnittet om arbetsmiljö, b) kunna uppvisa en daterad och signerad åtgärdsplan. 1.2B NY! Företaget ska regelbundet stärka och uppdatera sin kompetens inom något av IP SIGILLs kärnområden: livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljö. Arbetsmiljö är också ett område där stärkande av kompetens kan ske. a) delta i någon form av aktivitet* minst vartannat år, alternativt ta del av annan kompetenshöjande information, b) redovisa för hur deltagande eller kompetens höjning har skett. Undantag på dokumentkrav för de som är anslutna till mejeri eller är kontraktsodlare och som deltar i aktiviteter via mejeri eller kontraktsgivare. Vid kontakt med förening ska denna kunna uppge de aktiviteter som anordnats och vilka producenter som deltagit i dessa. 1.3B NY! Bär Frukt Friland Potatis En energikartläggning ska göras. Senast 2012 ska detta vara genomfört. a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens årliga energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja, samt ev. andra drivmedel och bränslen för företagets verksamhet, b) identifiera områden där energibesparingar kan göras, c) revidera kartläggningen vartannat år. 1.4FG Växthus Företagets energianvändning ska dokumenteras fortlöpande och en energianalys med tillhörande åtgärdsplan ska upprättas. a) kunna uppvisa dokument med regelbundna noteringar av energiförbrukning fördelat på de i företaget förekommande energislagen. Längsta intervall mellan noteringar får vara högst fyra veckor alternativt en kalendermånad. Underlag från leverantör godkänns som dokumentation, b) kunna beskriva hur energisituationen analyserats, c) kunna uppvisa en åtgärdsplan där möjligheten att minska mängden fossil energi och möjliga åtgärder för energieffektivisering ska ingå. Se stödmaterial i producentpärm. * Exempel på aktivitet är seminarium, föreläsning, producentträff, fältvandring, kurs, enskild rådgivning. 6 (44)

7 Utgåva 2011:1 Giltig från IP Sigill FRUKT & GRÖNT 1.5FG Växthus Energianvändningen bör utgöras av minst 80 % förnybar energi* på årsbasis eller av högst 2,5 kwh/m 2 fossil energi per odlingsvecka. Företaget bör visa att ett av följande alternativ uppfylls: Energianvändningen sammantaget (uppvärmning, belysning, kylning, tillverkning av CO 2 samt drift) utgörs till 80 % av förnybar energi på årsbasis. Fossil energi uppgår till högst 2,5 kwh per m 2 och odlingsvecka i genomsnitt under kulturtiden (t.ex. kallväxthus). 1.6FG Växthus Uppvärmda växthus bör vara utrustade med energiväv eller plastfolie när odling sker under perioden 15/10-1/4. Företaget bör: a) kunna beskriva att väv eller plastfolie används. Undantag gäller för dubbelmaterialhus. 2 Nöd- och olycksfallsberedskap En nöd- och olycksfallsberedskap är viktig för ett snabbt och effektivt agerande om sådana händelser uppstår. Denna regel är viktig både ur arbetsmiljösynpunkt och för att säkerställa ett gott djurskydd även i nödlägen. 2.1B I alla företag ska det finnas skriftliga rutiner för åtgärder vid nöd- eller olycksfall** (en beredskapsplan). Det ska också finnas en situationsplan som beskriver var viktiga objekt är belägna. På alla företag ska finnas: a) en larmlista*** b) en situationsplan där beskrivning av var följande objekt finns: -tankar och oljecisterner -kemikalieförråd -påfyllningsplats för växtskyddsspruta (t.ex. biobädd) -kyllager -lagringsplats för explosiva ämnen -gastuber -huvudströmbrytare -anslutningsdon till reservelverk -brandsläckare/brandpost eller släckvatten -samlingsplats vid fara -första hjälpen-utrustning -utrymningsvägar för djur och människor i händelse av brand c) larmlista och situationsplan, lätttillgängliga eller anslagna på väl synlig plats. * Med förnybar energi menas vattenkraft, vindkraft, solenergi och biobränsle men spillvärme och nordisk elmix där kärnkraftsproducerad el ingår är här också godtagbart. ** Exempelvis personskador, hastig sjukdom, brand, utsläpp av kemikalier, elavbrott, sabotage. *** Se exempel i producentpärmen. 7 (44)

8 IP sigill FRUKT & GRÖNT Utgåva 2011:1 Giltig från Spårbarhet/Särhållning Livsmedelsförordningen kräver att råvaror eller tillsatser som ingår i ett livsmedel samt foder, ska kunna spåras ett steg bakåt och ett steg framåt i livsmedelskedjan. Syftet med spårbarhetskravet är att trygga livsmedelssäkerheten och underlätta eventuell spårning av förorenad produkt som kan innebära en hälsorisk. Vid parallellproduktion av varor är det mycket viktigt att produkter inte sammanblandas och väl genomtänkta särhållningsrutiner behövs för att förhindra detta. 3.1B TVÄR! Livsmedel och foder som säljs från företaget ska kunna spåras till mottagaren. T Företaget ska för den certifierade produktionen: a) kunna uppvisa dokumentation med vars hjälp produkterna kan spåras till mottagaren. Ska innehålla information om produktslag, mängd, leveransdatum och till vilken juridisk person leveransen skett b) spara dokumentationen i minst 5 år. 3.2.B NY! IP SIGILL-råvaror och -produkter ska kunna identifieras som IP SIGILL när de lämnar gården/företaget. a) försäkra sig om att råvaror samt livsmedelsproducerande djur till slakt, som säljs som IP SIGILL-certifierade ska vara identifierade med IP-nummer i medföljande dokumentation eller genom permanenta arrangemang med mottagare/kund. Frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, potatis som säljs som IP SIGILL-certifierade och oförädlade till konsument bör vara märkta med Svenskt Sigillmärket med IP-nummer på förpackningsemballaget. 3.3.B NY! Rutiner för att särhålla IP SIGILL-råvara/ produkter ska finnas om parallellproduktion förekommer. a) kunna uppvisa skriftliga rutiner b) kunna redogöra för hur särhållningsrutinerna efterföljs c) kunna uppvisa dokumentation om mängderna producerad respektive såld certifierad vara d) använda olika sorter vid parallellodling om det finns risk för sammanblandning. Med parallellproduktion avses samtidig produktion av lika råvaror i primärproduktionen, där endast en del av den producerade volymen är certifierad enligt IP SIGILL. Exempel på lämpliga särhållningsrutiner vid växtodling är att skiften skördas vid olika tidpunkter och att grödorna lagras i separata utrymmen. 3.4.FG Registrerade IP SIGILL-produkter ska vara spårbara tillbaka till produktionsplatsen där de har odlats. a) kunna uppvisa ett dokumenterat system för spårbarhet som möjliggör att produkten kan spåras tillbaka till produktionsplatsen. 3.5.FG Dokumenterade rutiner som visar hur produkter kan återkallas ska finnas. a) Företaget ska ha en återkallelseplan som visar hur en produkt kan återkallas på eget initiativ eller till följd av myndigheternas krav. b) Om produkterna säljs genom försäljningsorganisation ska organisationens plan även omfatta den enskilde leverantören. 8 (44)

9 Utgåva 2011:1 Giltig från IP Sigill FRUKT & GRÖNT 4 Ordning och reda samt skadedjursbekämpning Livsmedel och foder ska skyddas mot kontamination. Vegetation runt byggnader bör hållas borta så att skadedjur inte kan söka skydd eller vistas i anslutning till byggnader där livsmedel hanteras/lagras. 4.1B Ordning och reda ska råda. a) ge ett ordnat och strukturerat intryck. b) förvara utrustning/material som används i verksamheten på deras avsedda platser. c) upprätta särskilda platser för hantering och förvaring av avfall. 4.2.B TVÄR! Ett aktivt förebyggande arbete mot förekomst av skadedjur ska finnas. a) förse öppningar med skydd för att förhindra att fåglar/gnagare tar sig in till utrymmen där foder/ livsmedel förvaras eller hanteras. b) skriftligen dokumentera skadedjursbekämpning som utförs och ange förekomst av skadedjur, vilka medel som används och var (kartskiss). datum för utförd åtgärd och av vem detta görs. T c) städa undan spill av produkter som kan bli föda åt skadedjur. 5 Avfall Enligt Miljöbalken ska försiktighetsprincipen tillämpas. Det innebär bland annat krav på att man ska hantera farligt avfall på ett säkert sätt så minskar risken för spridning av gifter i naturen. En välordnad avfallshantering minskar risken för att foder och livsmedel förorenas. Återanvändning bidrar till att tillvarata ändliga resurser. 5.1B TVÄR! Allt avfall ska hanteras och lagras så att förorening och smittspridning förhindras. T a) tillse att allt avfall omhändertas av kommunen eller av annan godkänd mottagare. b) föra journal över typ och mängd av farligt avfall* som uppstår på företaget. c) kunna uppvisa kvitton/fakturor eller avfallsjournal som visar att farligt avfall har avyttrats på ett godkänt sätt. d) nyttja tillgängliga retur- och återvinningssystem enligt kommunens riktlinjer. e) tillse att överblivna läkemedelsrester, sprutor och kanyler destrueras på ett säkert sätt. * Med farligt avfall avses spillolja och uttjänta oljefilter, torkdukar eller annat upptorkningsmaterial förorenat med olja, batterier, lösningsmedel, lack och färgrester, alla emballage med rester av miljöfarliga ämnen, lysrör, glödlampor, lågenergilampor och termometrar, impregnerat virke, rivningsavfall innehållande asbest, PCB eller kvicksilver, uttjänta fordon, kasserade kylar/frysar och annan utrustning som innehåller CFC, HCFC eller HCF, elskrot samt smittförande avfall. 9 (44)

10 IP sigill FRUKT & GRÖNT Utgåva 2011:1 Giltig från FG Rutiner för avfallshantering ska finnas. a) ha avsedda platser för kasserade produkter och avfall så att de hålls avskilda från produkter. Kärl för förvaring av avfall ska vara försedda med lock b) ha ett fastställt städschema för rengöring och/ eller desinficering av utrymmen för avfallshantering c) ha skriftliga instruktioner för hantering av krossat glas och klar hårdplast för de platser där produkter hanteras, prepareras och lagras. 6 Etiska grundvärderingar GMO, biologisk mångfald, avloppsslam och avel Riskerna för miljö och hälsa, framförallt vid långtidsanvändning av GMO är fortfarande ofullständigt kartlagda. Ensidig odling av GMO-soja och bristande rutiner vid hantering av glyfosat har i Sydamerika lett till ett ökat problem med restsubstanser av glyfosat i många brunnar och vattendrag. GMO-förbudets syfte är att skapa trygghet för konsumenterna och främja odling av andra grödor. IP SIGILL är positiv till forskning och teknikutveckling inom området och baserar nuvarande förbud på försiktighetsprincipen. Den biologiska mångfalden ska värnas och för detta behövs en viss andel av permanent bevuxna områden/biotoper som fungerar som skydd, övervintrings-, födosöks-, och boplats för det vilda, s.k. vårdbiotoper. Dessa förbättrar också förutsättningarna att hålla stabila populationer av nyttoinsekter som t.ex. humlor och rovinsekter, vilket stärker viktiga funktioner i agroekosystemet såsom pollination av grödor och biologisk kontroll av skadeinsekter. Att ta tillvara och optimera dessa naturens tjänster ger ökad odlingssäkerhet och är en viktig del i integrerad produktion (IP). Genom att tills vidare avstå från användning av avloppsslam som gödselmedel förhindras spridning av smittämnen, tungmetaller, restsubstanser av kemikalier och läkemedel m.m. En annan orsak bakom den restriktiva hållningen till spridning av slam från avloppsreningsverk är risken för kontaminering från okontrollerade inflöden med tungmetaller eller andra oönskade ämnen som kan komma via industriella processer, dagvatten etc. Mejerinäringen har i en gemensam policy tagit beslut om att avloppsslam inte får spridas på mjölkgårdar. Anledningen är att kor får i sig jord vid betning och flera sjukdomsframkallande bakterier och virus kan överleva i jorden under flera år. Avelsarbetet är grunden för god djuromsorg. Inriktningen ska vara friska och sunda djur. Genen för muskelhypertrofi hos djur av rasen Belgisk blå ger svåra kalvningar och andra problem. Därför får inte djur av Belgisk blå-boskap eller dess korsningar födas upp inom verksamheten. 6.1B Genmodifierat utsäde, plantmaterial och foder får ej användas i företagets verksamhet.* a) inte hantera/odla GMO-gröda inom företaget (förbudet avser hela företagets verksamhet) b) inte köpa in foder innehållande GMO (förbudet avser hela företagets verksamhet) c) kunna uppvisa fakturor eller leveranssedlar på inköpt utsäde, plantmaterial och foder.** * Undantaget är produkter som tillverkas i slutna system, t.ex. vitaminer eller oavsiktlig inblandning under 0,9 %. Enligt EG-förordningen nr 1829/2003 accepteras oavsiktlig eller tekniskt oundviklig inblandning under 0,9 %, under förutsättning att företaget har vidtagit åtgärder för att förhindra sammanblandning. ** Leveranssedlar, eller annan foderdokumentation ska kunna uppvisas som visar att GMO inte blandats in i fodret. Se producentpärm eller 10 (44)

11 Utgåva 2011:1 Giltig från IP Sigill FRUKT & GRÖNT 6.2B En beskrivning över hur man tar tillvara och utvecklar företagets natur- och kulturvärden bör finnas. Företaget bör: a) beskriva hur man tar till vara och utvecklar förutsättningarna för artrikedom och ekologisk infrastruktur, s.k. vårdbiotoper. Hänsyn ska tas till företagets (gårdens) lokala förutsättningar. Finns en skötselplan så uppfylls kravet b) ge exempel på åtgärder som kan öka den biologiska mångfalden på gården som t.ex. restaurering och skötsel av ängs- och betesmarker, anläggande av våtmarker eller viltåkrar, sprutfria zoner samt busk- och trädplanteringar i slättbygd. Det finns också en mängd mindre åtgärder som att sätta upp fågelholkar, spara rishögar på lämpliga platser, så in blommande örter i åkerkanter eller lägga ut halmbalar som boplatser åt humlor och vilda bin. För mer tips och instruktioner om olika åtgärder för främjande av den biologiska mångfalden se producentpärm. 6.3B Avloppsslam från reningsverk ska inte användas. a) avstå från spridning av avloppsslam vid odling av certifierade grödor b) avstå att gödsla skiften med avloppsslam på mjölkgårdar där foder odlas till certifierade djur (Svensk Mjölks policy). Observera lagkravet om att det ska ha gått minst 10 månader mellan spridning av avloppsslam och skörd av vallfoder eller rotfrukter som ska utfodras djur. Detta gäller även för djur som inte ska säljas som certifierade. I IP SIGILL gäller vid inträde, nyarrende eller köp av mark en karenstid på tre år före skörd efter spridning av avloppsslam. 6.4B Belgisk blå-boskap eller dess korsningar får inte hållas på företaget. ( endast om nötboskap hålls på företaget). 11 (44)

12 IP sigill FRUKT & GRÖNT Utgåva 2011:1 Giltig från Karta över gården och platsens betydelse En karta där man kan markera skiften, diken, skyddsobjekt etc. är god hjälp vid planering och uppföljning av verksamheten. En aktuell karta är också värdefull som vägledning för inhyrda entreprenörer/maskinstationer. En riskbedömning av nya produktionsplatser kan avgöra om odling kan ske riskfritt eller ej. Goda avstånd till och skydd mot vägar minskar risken för kontaminering av bl.a. tungmetaller från avgaser. 7.1B Bär Frukt Friland Potatis En karta över företagets certifierade verksamhet där skiften och relevant information är utmärkta ska finnas. a) kunna uppvisa en karta (t.ex. blockkarta) med information/markering om: - bruknings-/gårdscentrum, växthus - identitetsbeteckning för växtodlingsskifte/odlingskvarter vilken ska överensstämma med odlingsplan, odlingsjournaler och sprutjournaler - beten, betesmark - öppet vatten (vattendrag som är vattenförande hela året)* - skyddszon vid vattendrag - eventuella åtgärder för biologisk mångfald** - vattentäkter (även inom 12 m på grannens areal) - dammar och märgelhål. 7.2FG En riskbedömning av nya produktionsplatser ska göras och också om riskförutsättningarna för befintliga platser har ändrats. a) kunna uppvisa en dokumenterad riskbedömning b) i bedömningen ta hänsyn till livsmedelssäkerhet, miljö och arbetsmiljö c) ta hänsyn till tidigare verksamhet på platsen och den nya verksamhetens påverkan på angränsande djurhållning/växtodling/miljö d) om det visar sig att platsen inte är lämplig för verksamheten, avstå från att ta den i bruk e) låta ta jordprov för analys av tungmetaller i områden där den naturliga halten i jorden är hög och vid planerad odling av grödor med särskilda användningsområden***. 7.3FG Bär Frukt Friland Säkerhetsavstånd ska finnas till vägar vid odling av grödor som har ätliga delar ovan mark. a) hålla avstånd på 50 meter till Europaväg b) hålla avstånd på minst 20 meter till riksväg (väg med 1- eller 2-siffrigt nummer). c) Vid nyplantering av frukt kan mindre avstånd tillåtas om tillräckligt tät och hög skyddshäck eller liknande finns. Undantag vid odling av konservärt, men inte andra ärtväxter som odlas för direktkonsumtion t.ex. sockerärt, bönor, etc. Se riktlinjer i producentpärm. 7.4FG Skyddshäckar eller motsvarande bör finnas till angränsande vägar. Företaget bör: a) visa att skyddshäckar eller motsvarande finns. * Vattendrag som är vattenförande hela året är blåmarkerade på den topografiska kartan/terrängkartan, t.ex. Lantmäteriets terrängkarta 1: ** Exempel på åtgärder för biologisk mångfald kan vara anlagda viltåkrar eller våtmarker, naturbetesmarker, sprutfria kantzoner etc. *** Exempel på grödor är morötter, brödspannmål: vete, havre. 12 (44)

13 Utgåva 2011:1 Giltig från IP Sigill FRUKT & GRÖNT 8 Växtnäring och journalföring Stallgödsel ska användas så att näringsinnehållet tas tillvara i största möjliga utsträckning och kväveförluster till luft och vatten minimeras. Lagringskapaciteten ska vara tillräcklig så att spridningstidpunkten kan anpassas till grödans behov. Flera tvärvillkor handlar om lagring av både mineral- och stallgödsel. Regler om spridning av gödsel och regler om grön mark syftar till att nå miljökvalitetsmålen; ingen övergödning, grundvatten av god kvalitet och hav i balans samt levande kust och skärgård. Planeringsverktyg som t.ex. markkartering och registrering av utförda åtgärder är viktiga delar i en aktiv produktionsstyrning och ger ett underlag för ständig förbättring. Utifrån markkarteringskartan, kännedom om växtnäringsinnehållet i organisk gödsel, samt information om markens bördighet kan gödselgivan anpassas bättre till grödans behov. Tillverkning av mineralgödsel orsakar stora utsläpp av framförallt lustgas vilken har en stor negativ klimatpåverkan. Genom att använda sig av mineralgödsel som har tillverkats enligt bästa möjliga teknik kan växthusgasutsläppen minskas. Kadmium är en tungmetall som har en negativ påverkan på miljön och människors hälsa och tillförs det biologiska kretsloppet via nedfall, foder och gödselmedel. För de flesta produkter finns det gränsvärden för hur mycket kadmium de får innehålla. IP SIGILL vill verka för rena och säkra kretslopp med återföring av restprodukter från livsmedelskedjan. Utveckling av kvalitetssäkring av hanteringen pågår och produkter som uppfyller högt ställda krav får användas efter särskild prövning. 8.1B Bär Frukt Friland Potatis All mark som ingår i växtföljden där certifierad produktion sker ska grundkarteras. (Undantag om enbart naturbeteskött produceras på gården.) Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) genomföra en grundkartering, minst vart 10:e år b) uppvisa värden för ph, P-AL, K-AL och Mg-AL. Alternativt kan för fält över 3 ha 1 prov/ha tas ut med punktkarteringsmetoden. För fält under 3 ha kan ytkartering eller linjekartering med minst 1 prov/3 ha väljas. För specialgrödor är det tillåtet att använda andra provtagnings- och analysmetoder om särskilda finns.* Undantag från regeln gäller i högst 2 år för ny mark som ingår i certifieringen. Det är tillåtet att dela upp karteringen över 5 år, dvs. hela arealen ska vara karterad inom en femårsperiod. Vissa arealer undantas kravet på markkartering; vid extensiv produktion på exempelvis utmarker, ogödslad mark och på tillfälliga arrenden. Läs gärna rapporten Riktlinjer för gödsling och kalkning ( för mer information. 8.2B NY! Kväveinnehållet (ammoniumkväve) i urin och flytgödsel ska fastställas minst en gång vart femte år **. Företaget ska för flytgödsel och urin som sprids på mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) kunna uppvisa dokumentation med information om innehåll av ammoniumkväve. b) spara resultatet från analysen i minst 5 år. Kväveanalys kan göras på laboratorium eller med en enklare metod i fält genom att använda en kväveburk. Kontakta din växtodlingsrådgivare för mer information alternativt lån av en Kväveburk. * Notera att om det finns ett kalkbehov är jordart och mullhalt två faktorer som påverkar hur mycket kalk som måste tillsättas. En jordarts- och mullhaltsanalys är då att rekommendera. Detta är också ett krav för att erhålla stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet. Se Jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007:42. ** Kväveanalys av flytgödsel ingår som ett krav om man erhåller stöd för Miljöskyddsåtgärder inom Landsbygdsprogrammet. Se Jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007: (44)

14 IP sigill FRUKT & GRÖNT Utgåva 2011:1 Giltig från B TVÄR! Bär Frukt Friland Potatis En växtodlings- och gödslingsplan för kommande säsong ska vara upprättad före växtodlingssäsongens början. T Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) upprätta en växtodlings- och gödslingsplan.* 8.4B TVÄR! Bär Frukt Friland Potatis 8.5B TVÄR! Växtodlings- och gödslingsplanen ska innehålla följande uppgifter per skifte/ odlingsplats: - förfrukt - årets gröda samt sort - förväntad skörd** - behov av växtnäring och kalk grundat på förväntad skörd, grödans behov, markkartering och markens skattade växtnäringsleverans under säsongen (förfruktseffekt, stallgödselns långsiktiga leverans, kvävefixering) - planerad giva av N, P och K i mineral gödsel, stallgödsel eller andra organiska gödselmedel. Jordbruksverkets riktlinjer*** för kvävegödsling ska utgöra maximal giva för de grödor där riktlinjer finns, såvida inte annat kan styrkas av analys eller annan dokumenterad behovsbedömning. a) spara planen till nästkommande revision. a) beräkna kvävegödselgiva utifrån följande parametrar: - förfrukt - mullhalt - mineralisering - årsmån - grödans utveckling - förväntad skörd och eventuella kvalitetskrav t.ex. proteinhalt. I känsliga områden**** är det även ett tvärvillkor att grödan ska tillföras endast så mycket kväve som den antas behöva under odlingssäsongen. T 8.6B Bär Frukt Friland Potatis Åtgärder i fält bör journalföras. Företaget bör för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) föra journal över utförda åtgärder i fält b) dokumentera följande uppgifter: - skifte-/fruktkvarter - gröda - typ, mängd och spridningsdatum av gödselmedel, (Observera att för odling av frukt och grönt finns ytterligare regler som ställer krav på dokumentation av tillförsel av växtnäring, se 8.16FG och 8.17FG) - skördad kvantitet (t.ex. ton/ha, rundbalar/skifte). c) spara journalerna i minst 5 år. Vid likvärdig behandling av flera skiften kan dessa skrivas på samma rad i journalen. * Exempelvis kan Dataväxt, AreaPlan eller Excel användas. En växtodlings- och gödslingsplan är också ett krav för att få stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet. Se Jordbruksverkets anvisningar enligt SJVFS 2007:42. ** Förväntad skörd beräknas/skattas som ett genomsnitt av de fem senaste årens skörd undantaget det av åren med minst avkastning. *** Se producentpärm. **** Till känsliga områden hör Blekinge, Skåne, Hallands, Gotlands, Stockholms län samt Öland, kustområdena i Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Västra Götalands län samt delar av Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län. Se Miljöhusesyn, bilaga (44)

15 Utgåva 2011:1 Giltig från IP Sigill FRUKT & GRÖNT 8.7B NY! Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan bör väljas.* Företaget bör för den certifierade produktionen: a) köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 4 kg CO2-ekvivalenter per kg N b) från 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som inte ska ha orsakat mer än 3,6 kg CO2-ekvivalenter per kg N c) från leverantören kunna uppvisa intyg att dessa kriterier uppfylls. 8.8B Gödselmedel med lågt kadmiuminnehåll ska användas. a) använda NP- och NPK-produkter med max 12 mg Cd per kg P b) använda P- och PK-produkter med max 30 mg Cd per kg P. 8.9B Friland Potatis Endast hygieniserade, kvalitetssäkrade avloppsfraktioner och restprodukter godkända av IP SIGILL, med känt näringsinnehåll och garantier vad det gäller dess innehåll av metaller och andra föroreningar, får användas. ** På företaget är tillåtet att använda: a) rötrester godkända enligt SPCR120, anläggningskategori A, med tilläggskrav på kadmiumbalans för att säkerställa att inte nivån ökar i marken. Användningen av certifierade rötrester är begränsad till spannmål, rotfrukter, potatis och konservärt b) kvalitetssäkrade restprodukter från industriprocesser godkända av IP SIGILL.** c) källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll under förutsättning att dessa är kvalitetssäkrade enligt ett etablerat system. Användningen är begränsad till spannmål. 8.10B TVÄR! Lagring av gödsel ska ske så att foder och livsmedel inte förorenas. T a) lagra mineral- och stallgödsel väl åtskilt från foder, plantor och livsmedel. 8.11B TVÄR! Lagring av stallgödsel ska ske på ett säkert sätt för att skydda människor, djur och miljö. På företaget ska finnas: a) täta lagringsutrymmen för stallgödsel. T b) tillräckligt stor lagringskapacitet*** T c) skydd mot nedstörtning runt gödselbehållare. Det ska finnas ett tätt stängsel eller ett stabilt lock om kanten ligger mindre än 1,20 m ovanför marken**** och i vissa områden***** även: d) stabilt svämtäcke eller täckning på urin- och flytgödselbehållare T, X-T e) påfyllning av gödselbehållare ska ske under täckning. T, X-T 8.12B TVÄR! Gällande lagstiftning för spridning och hantering av gödselmedel ska följas. T Gällande regler finns beskrivna i Miljöhusesyn. Observera att de flesta gödselspridningsreglerna är tvärvillkor. Detta gäller särskilt i känsliga områden. * Undantag vid odling av specialgrödor där det inte finns gödselmedel med låga klimatgasutsläpp att tillgå. Se för information om vilka gödselmedel med låg klimatpåverkan som finns tillgängliga. ** Mer information om vilka restprodukter som tillåts, vilka hygienkrav som ställs till vilka grödor och under vilka omständigheter restprodukterna får spridas finns på hemsidan, *** Tvärvillkor inom nitratkänsligt område, extra tvärvillkor utanför. **** Höjden på stängslet ska anpassas till snöförekomst och eventuell ramp i anslutning till gödselbrunnen. ***** Se Miljöhusesyn. 15 (44)

16 IP sigill FRUKT & GRÖNT Utgåva 2011:1 Giltig från FG Före användning av organisk gödsel ska risker för spridning av sjukdomar, ogräs, tungmetaller och andra föroreningar utvärderas. Företaget ska kunna visa att man gjort en riskbedömning samt vidtagit lämpliga åtgärder för att: a) förhindra spridning av sjukdomar b) hantera risk för spridning av ogräsfrön c) tillämpa lämpliga rutiner vid kompostering d) kontrollera och förhindra anrikning och kontaminering av tungmetaller 8.14FG Friland Växthus 8.15FG 8.16FG Växthus 8.17FG 8.18FG Gödsling ska ske så att höga halter av nitrat undviks i sallat och spenat. Spridningen av mineralgödsel bör begränsas till ett smalt band över grödan då radodling tillämpas och grödans rotsystem täcker mindre än 50 % av odlingsytan under de närmaste 2 månaderna från gödseltillfället. Odlingsjournalerna för växthus ska omfatta följande uppgifter: - växthus, avdelning eller motsvarande - odlingsyta (m 2 ) - kultur - frö, sticklingar och plantor - sort - tidpunkt för sådd alt. plantering - växtnäringstillförsel. All tillförsel av växtnäring inklusive bevattning med växtnäring och/eller bladgödsling till jord och växter ska journalföras. Utrustning för spridning av gödselmedel ska kalibreras. Detta gäller också vid användning av organiska rester från rötgasanläggning. Lagkrav måste också beaktas i riskbedömningen, se Miljöhusesynen. a) kunna redogöra för hur höga nitratvärden undviks b) kunna visa i gödslingsplan och odlingsdokumentation att kravet beaktas. Företaget bör: a) kunna redogöra för rutiner och utrustning b) kunna visa i fält att radgödsling eller liknande tillämpas om grödan är av sådan typ att rotsystemet täcker mindre än 50 % av odlingsytan under de närmaste 2 månaderna från gödslingstillfället. a) se till att beteckning för växthus, avdelning eller motsvarande överensstämmer med karta över anläggningen b) ange kultur som växtslag med svenskt namn, krukor/plantor per ytenhet och ange sort som gängse inregistrerat sortnamn/handelsnamn c) för sådd/plantering i omgångar under säsong journalföra varje omgång för sig alt. ha sådd-/ planteringsschema med angivande av eventuella avvikelser. Areal kan anges som bruttoareal för växthus eller som nettoodlingsyta. a) journalföra tillförsel av växtnäring för alla kulturer/ avdelningar eller motsvarande b) för växtnäring som tillförs genom bredspridning vid odling i markbädd anteckna datum, typ och mängd av gödselmedel c) för växtnäring som tillförs via bevattningssystemet anteckna datum för tillredning av stamlösning och recept, eller referera till sådant. a) kunna uppvisa dokumentation som verifierar att kalibrering har utförts av ett specialiserat företag, leverantör av gödselspridare eller av tekniskt ansvarig person under de senaste 12 månaderna b) låta kalibrera utrustning med avseende på tillförsel per tidsenhet och/eller ytenhet c) låta kalibrera utrustning för näringslösning med avseende på Lt och ph minst 3 gånger per år. 16 (44)

17 Utgåva 2011:1 Giltig från IP Sigill FRUKT & GRÖNT 9 Vattenskydd och vattenanvändning EU:s nya vattendirektiv ställer stränga krav på skydd av vatten. Kraven kommer att beröra de flesta producenter. Syftet med skyddszoner är att minska läckage av växtnäring och bekämpningsmedel till vattendrag. Ett ökat utnyttjande av skyddszoner är exempel på åtgärder som man i Sverige bidrar med för att nå miljökvalitetsmålen: levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård, ingen övergödning och giftfri miljö. Växtskyddsmedel eller gödselmedel kan hamna i vattendragen via vindavdrift, vid oförsiktig hantering och spridning. Ett skyddsavstånd till vattendragen där man varken bekämpar kemiskt eller sprider gödsel minskar risken för förluster till vattendragen. Om bra teknik används vid spridning av gödsel kan skyddsavståndet vara kortare. En övervägande andel av den fosfor som når sjöar och hav kommer från ytavrinning. Det är främst vid snösmältning och vid stora regnmängder som mycket fosfor kan förloras via ytavrinning ned i vattendragen. När det inte finns någon växtlighet som täcker marken ökar risken ytterligare för läckage. Syftet med permanenta gräsbevuxna skyddszoner är att stoppa upp flödet så att risken för förluster minskar. En biologiskt aktiv yta har också förmåga att bryta ned växtskyddsmedel. Bevattning ska ske med rent vatten för att undvika smittspridning. 9.1B TVÄR! Skyddsavstånd vid växtskyddsbehandlingar ska hållas.* T a) hålla minst 12 m skyddsavstånd till vattentäkter b) hålla minst 6 m skyddsavstånd till sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året (räknat från strandlinjen vid högvatten) samt småvatten c) hålla minst 1 m skyddsavstånd till dräneringsbrunnar/stenfickor och mindre diken. d) markera 12- och 6-meters skyddsavstånden på en fältkarta e) hålla dräneringsbrunnar täckta med hela lock f) hålla mark kring dräneringsbrunnar biologiskt aktiv (minst 1 m) genom täckning med halm eller bark eller genom växtlighet. 9.2B Skyddsavstånd vid gödselspridning ska hållas. a) hålla minst 6 m skyddsavstånd till sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året (räknat från strandlinjen vid högvatten) b) markera skyddsavstånd på en fältkarta. Om precisionsgödsling tillämpas med t.ex. rampspridare, släpslangspridare, radgödsling eller droppbevattning, gäller 2 meter. Observera att det är ett tvärvillkor att avståndet till vattendrag vid gödselspridning är minst 2 meter. 9.3B I s.k. känsliga områden** ska en permanent skyddszon anläggas utmed öppet vatten. Den ska utgöras av en minst 6 meter bred väletablerad gräsvall. a) etablera gräsvall på skyddszonen senast 15 juni*** b) avstå från att sprida stall- eller handelsgödsel eller använda kemiska växtskyddsmedel inom skyddszonen c) markera skyddszonerna på en fältkarta. sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året, undantag när skiftet under 3 av 5 år odlas med vall. * I broschyrerna Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom och Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling finns vägledning. Se producentpärm. Obs för vattentäkter avses både borrade och grävda brunnar och oavsett om de används eller inte eftersom det alltid finns en risk att de kan leda föroreningar till grundvatten. Vid förekomst av exempelvis jätteloka kan avstrykning med glyfosat tillämpas inom skyddsavstånden. ** Känsliga områden finns definierade i 5 SFS 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket. Se Miljöhusesyn. *** I vissa områden kan stöd för skyddszon beviljas inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Då gäller skördeförbud under våren/försommaren. Kontakta länsstyrelsen om detaljregler för stödet. För den som anlägger eller bryter en skyddszon gäller samma regler som i SJV anvisningar för stöd för skyddszoner. Se SJVFS 2007: (44)

18 IP sigill FRUKT & GRÖNT Utgåva 2011:1 Giltig från FG Växthus 9.5FG Då inte återanvändning av dräneringsvattnet sker ska den totala dräneringen på årsbasis vara under 25 %. Obehandlat avloppsvatten får inte användas till bevattning/växtnäringsbevattning. a) kunna redogöra för och visa underlag för hur andelen dräneringsvatten beräknats. a) avstå från att använda obehandlat avloppsvatten till bevattning b) vid användning av behandlat avloppsvatten tillse att vattenkvaliteten uppfyller WHO:s Guidelines for the Safe Use of Waste Water and Excreta in Agriculture and Aquaculture FG En årlig riskbedömning av system för bevattning/växtnäringsbevattning ska göras. a) beakta potentiella mikrobiella, kemiska och fysikaliska föroreningar från alla typer av källor till bevattnings-/växtnäringsvatten b) beakta grödans egenskaper och användningsområde i bedömningen. Observera att kraven på hygienisk kvalitet även gäller för det vatten som används till att tillreda sprutvätska. Se checklista för riskbedömning av bevattningsvatten. 9.7FG Bevattningsvattnet ska analyseras så ofta som riskbedömningen kräver och åtgärder ska vidtas vid oacceptabla resultat. a) ta vattenanalyser så ofta som riskbedömningen kräver b) beakta mikrobiella föroreningar vid analysen c) åtgärda oacceptabla analysresultat. 9.8FG Växthus Recirkulering av bevattningsvattnet i odlingen ska ske så att risk för kontaminering av produkter undviks. a) vid en genomgång av systemen för recirkulering visa att bevattningsvatten ej riskerar att kontamineras b) ha gjort minst en vattenanalys för det återvunna vattnet innan recirkulering får ske. 9.9FG Växthus Överskottsvatten ska samlas upp och användas till annan gröda utan risk för kontaminering av produkter. a) visa att uppsamlat bevattningsvatten används till annan gröda utan risk för kontaminering. 18 (44)

19 Utgåva 2011:1 Giltig från IP Sigill FRUKT & GRÖNT 10 Förvaring och hantering av kemiska produkter Kemikalier ska förvaras så att risker för hälsa och miljö minimeras. En säker förvaring av kemikalier och väl märkta produkter minskar risken för förväxling eller kontaminering av livsmedel eller foder och förhindrar läckage till miljön. Det finns en mängd krav på hur ett växtskyddsförråd ska vara utformat. Snabb tillgång till absorberande material kan hindra växtskyddsmedel från att läcka ut vid en eventuell olycka. Uppfylls regeln 10.1B TVÄR! Förvaring av kemikalier ska ske på ett säkert sätt. a) förvara koncentrerade syror samt koncentrerade disk- och desinfektionsmedel avskilt från foder, livsmedel, obehöriga och barn T Extra tvärvillkor b) se till att om koncentrerade disk- och desinfektionsmedel inte förvaras i originalförpackningen ska den nya förpackningen vara väl märkt på samma sätt som originalförpackningen med kemikaliens namn och farosymbol, samt eventuell färgkod c) se till att varor som är brandfarliga eller är märkta med symbolen för Explosivt förvaras avskilt från kemikalier. 10.2B TVÄR! Växtskyddsmedel ska förvaras säkert och förvaring ska ske i originalförpackningar. a) a) följa nedanstående krav på förråd för förvaring av växtskyddsmedel (klass 1L och 2L): - det ska vara frostfritt - det ska vara ventilerat T - golvet ska vara tätt och utan golvbrunn X-T - tröskel ska finnas (för att förhindra läckage) eller så ska annan anordning som kan fånga spill och läckage från förpackningar med växtskyddsmedel finnas* X-T - det ska finnas omedelbar tillgång till absorberande material, t.ex. sågspån eller absol samt behållare för uppsamling av eventuellt spill i förvaringsutrymmet - det ska vara låst T - det ska vara avskilt från foder, livsmedel och obehöriga T, X-T - det ska vara i god ordning, - eventuellt utgångna preparat ska förvaras avskilt med tydlig märkning där det framgår att de inte får användas och ska avyttras - preparat som inte är avsedda för företagets egen produktion, ska förvaras avskilt i växtskyddsförrådet så att förväxling inte kan ske - det ska ha tillfredsställande belysning. b) Tillträde till växtskyddsförrådet ska begränsas till personer som har giltigt kunskapsbevis för växtskyddsmedel. * Kapaciteten för att fånga spill och läckage ska minst motsvara 110 % av den största förpackningens volym. 19 (44)

20 IP sigill FRUKT & GRÖNT Utgåva 2011:1 Giltig från B Betat utsäde ska förvaras i tätt emballage som har tydlig märkning. a) förvara betat utsäde i tätt emballage b) märka emballage tydligt. 10.4FG En förteckning/inventeringslista över de växtskyddspreparat som förvaras på företaget ska finnas. a) kunna uppvisa en förteckning över alla medel som finns i lager. Medlen ska anges med produktnamn/handelsnamn och kvantitet b) uppdatera förteckningen var 3:e månad c) stämma av listan mot Jordbruksverkets Godkända växtskyddsmedel... för aktuell typ av gröda. 10.5FG TVÄR! Växtskyddsmedel ska förvaras avskilt från färska produkter. T a) visa att växtskyddsmedel inte förvaras tillsammans med färska produkter. 20 (44)

21 Utgåva 2011:1 Giltig från IP Sigill FRUKT & GRÖNT 11 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd syftar till att hålla användningen av växtskyddsmedel på nivåer som är biologiskt hållbara och ekonomiskt försvarbara. Integrerat växtskydd är en del i integrerad produktion där man ser hela brukningsenheten med alla dess grödor som en helhet. Man utnyttjar och stärker de platsgivna naturliga resurserna. Möjliga och tillgängliga biologiska, tekniska och kemiska metoder ska balanseras mot varandra medan man noga beaktar effekterna på agroekosystemen, lönsamheten och sociala behov liksom människors och husdjurs hälsa. En bra växtföljd är en grundbult i integrerad produktion och integrerat växtskydd. En dålig växtföljd måste, om det alls är helt möjligt, kompenseras med ökad kemisk bekämpning och mer jordbearbetning. Avkastning, motståndskraft mot svampsjukdomar och konkurrensförmåga mot ogräs är alla viktiga faktorer vid val av grödsorter. Idag kan vi bara konstatera att fältens kantzoner kan ha betydelse för förekomst av vissa naturliga fiender. Ett mångformigt landskap ger en större artrikedom och kanske också en ökad biologisk kontroll. Jordbruksverket med flera informerar under säsongen fortlöpande om behovet av olika bekämpningsinsatser. Genom att följa rådgivning som bygger på besiktningar i fält och väderförhållanden kan användning av växtskyddsmedel minimeras. 11.1B Integrerat växtskydd ska tillämpas avseende växtföljder. Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) beakta tillgängliga råd för goda växtföljder för aktuell gröda/kultur b) motivera avvikelser från allmänna rekommendationer. En god växtföljd (under normala förhållanden) innebär för stråsäd odling under högst 4 av 6 år alternativt 5 av 6 år om havre ingår i växtföljden. För råd om växtföljder se tillgängligt stödmaterial och växtodlingsrådgivares rekommendationer. 11.2B Förebyggande åtgärder mot skadegörare bör tillämpas avseende sortval. Företaget bör: a) om möjligt välja sorter med god motståndskraft mot skadegörare. 11.3B Integrerat växtskydd ska tillämpas vilket innebär att eventuella bekämpningsinsatser ska kunna motiveras och utföras vid optimal tidpunkt.* a) kunna motivera insatserna som finns i växtskyddsjournalen, t.ex. med hjälp av växtskyddsbrev, professionell rådgivning eller egna gjorda observationer av förekomst av skadedjur, nyttoinsekter, sjukdomar och ogräs. 11.4FG Minst en införd växtskyddande åtgärd i odlingen som har preventivt syfte ska finnas. a) ge exempel på minst en åtgärd som har vidtagits för att minska förekomsten och konsekvensen av angrepp från skadegörare och därmed har minskat behovet av kemisk bekämpning, t.ex. en god växtföljd eller val av motståndskraftig sort. * OBS! För att få stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet gäller Jordbruksverkets anvisningar (SJVFS 2007:42) där det bland annat anges att det ska finnas ett motiv till växtskyddsbehandling. 21 (44)

22 IP sigill FRUKT & GRÖNT Utgåva 2011:1 Giltig från FG Potatis Ett samlingsprov per skifte och säsong ska tas för analys av potatiscystnematod. a) kunna uppvisa dokumentation på att kravet har uppfyllts b) styrka att valet av sort har gjorts med hänsyn till resistens/toleranskrav för potatiscystnematod om förekomsten överstiger 0,5 ägg per gram jord. Undantag tillåts för färskpotatis som skördas senast i juni månad. Metod för godkänd analys enligt Växtinspektionens anvisningar (ej krav på artbestämning). 11.6FG Växthus 11.7FG Rutiner för rengöring i växthus och för att hålla fritt från ogräs inne i och utanför växthus ska finnas. Minst en åtgärd som kan betecknas som observation och övervakning av växtskadegörare ska ha vidtagits i odlingen. a) kunna redogöra för rutiner för rengöring b) visa att det är ogräsfritt i och omedelbart utanför växthus. a) kunna ge belägg för att växtskyddande insatser baserats på fältprovtagning/inspektion eller prognos/varning. Exempel på åtgärder kan vara mjöldaggsobservationer på plantor, skorvobservationer (skorvvarningssystemet kan användas), bankprov jämte en visuell observation för bedömning av skadedjur, användning av system för övervakning av jordfly, morotsfluga, lökbladmögel etc. och klisterskivor för övervakning av skadeinsekter. 11.8FG Växthus 11.9FG I första hand ska punktbehandling ske vid användning av kemiska växtskyddsmedel i växthusodling. I första hand ska biologisk bekämpning ske och kemiska växtskyddsmedel ska endast användas som stöd till de biologiska metoderna. a) kunna redogöra för vilka rutiner och vilken utrustning som används för växtskyddsbehandling i växthus. a) kunna styrka att biologiska metoder i första hand har använts genom journaler FG Insättningar av nyttodjur/organismer ska journalföras. a) dokumentera och följa upp insättningar FG Frukt 11.12FG Bär Friland Barkultur ska begränsas i fruktodlingar. Mekanisk ogräsrensning mellan raderna bör ske vid åtminstone ett tillfälle under odlingssäsongen. a) kunna förevisa i odlingarna att den ogräsfria ytan inte överstiger 50 % av totalytan eller 50 % av hela trädkronans bredd. Företaget bör: a) kunna redogöra för rutiner och utrustning som används till mekanisk ogräsrensning. b) kunna förevisa i fält att mekanisk ogräsrensning i viss mån sker. 22 (44)