Checklista för Findus ärtodlare 2015 Ska fyllas i av alla lantbrukare - även de som har egen IP SIGILL-certifiering

Transkript

1 Checklista för Findus ärtodlare 2015 Ska fyllas i av alla lantbrukare - även de som har egen IP SIGILL-certifiering Denna checklista gäller för: Företag/namn: Findus gårds-/fältnr: Underskrift: Datum: Kryssa i: Jag har möjlighet att bevattna ärtfältet/-en Jag använder RME-diesel Jag använder stallgödsel på ärtfältet/-en Gården har/omfattas av certifiering, ange vad: Jag använder inte RME-diesel ev. IP-nr: Checklistan omfattar de krav som gäller för att Findus ärtodlare skall bli godkända enligt kraven för IP SIGILL Frukt & grönt-standarden inkl. klimatcertifiering. Utöver dessa finns det en rad krav som Findus Jordbruksavdelning ansvarar för och skall uppfylla. Alla Findus ärtodlare skall fylla i checklistan och skicka in den. Findus granskar alla checklistor och bedömer om villkoren uppfylls. Findus gör stickprovsrevisioner av alla nytillkomna + slumpmässigt utvalda odlare för att kontrollera att svaren i checklistorna stämmer med verkligheten. De odlare som har egen IP SIGILL Frukt & gröntcertifiering kontrollers av sitt certifieringsorgan. Findus Jordbruksavdelning och ett antal odlare kommer under odlingssäsongen 2015 kontrolleras/ revideras av ett oberoende certifieringsorgan enligt kraven för IP SIGILL Frukt & grönt-standarden. Gör så här: 1. Genomför Miljöhusesyn 2015: Gå igenom och fyll i delarna Allmänna gårdskrav, Arbetsmiljö och Växtodling, samt fyll i åtgärder som behöver göras om det är något krav som du inte uppfyller. Datera och underteckna åtgärsplanen. Om du gör Miljöhusesyn på Internet så skriv ut Min åtgärdslista när du är klar. Miljöhusesyn 2015 kan: - Genomföras och besvaras på Miljöhusesynens hemsida - Laddas hem som pdf-fil från - Beställas via din konsulent 2. Fyll i denna checklista: Om någon kontrollpunkt inte gäller för dig och din verksamhet så kryssar du i Ej relevant. För kontrollpunkter som innehåller flera villkor ( a, b, c, osv ) måste alla villkoren i kontrollpunkten uppfyllas för att man ska kunna svara med Ja (undantaget om något villkor inte är relevant). Om det är någon kontrollpunkt som du inte uppfyller så ska en åtgärdsplan upprättas. Du hittar en sådan längst bak i checklistan. 3. Skicka in ifylld och undertecknad checklista snarast möjligt till Findus i bifogat kuvert. För att bli godkänd krävs: - Alla regler som är aktuella för företaget måste vara uppfyllda. - Om det finns punkter som du inte uppfyller måste de åtgärdas inom 4 veckor fyll i åtgärdsplanen och rapportera till din konsulent när du åtgärdat. KRITISKA REGLER är markerade med en röd oval. Det är regler som är särskilt viktiga för livsmedelssäkerhet, djuromsorg eller miljö och därmed IP SIGILLs värdegrund. Avvikelser på vissa av de kritiska punkterna ses som särskilt allvarliga för trovärdigheten. Exempel på sådana avvikelser är vanvård av djur och användning av otillåtna växtskyddsmedel. Findus noteringar: Granskad av: Datum: Anm.: Tvärvillkor är markerade med och T. De visar att hela eller delar av regeln i stort sett motsvarar ett tvärvillkor. Kontakta Jordbruksverket för exakta uppgifter. X-T Betyder att det är ett EXTRA TVÄRVILLKOR. Det är ytterligare tvärvillkor som du måste följa för att få full utbetalning om du sökt miljöersättning. JI031-6

2 1 Miljöhusesyn De producenter som är anslutna till IP SIGILL ska känna till och uppfylla de lagkrav som ställs på produktionen. Därför ska alla relevanta delar av Miljöhusesyn gås igenom varje år. Dessutom ska de delar i Miljöhusesyn som syftar till att skydda naturmiljön, såsom skydd av vilda fåglar och fridlysta växter etc. gås igenom. Vissa av dessa regler är tvärvillkor. 1.1B Miljöhusesyn ska årligen genomföras. a) årligen gå igenom de avsnitt i Miljöhusesyn som berör företagets certifierade verksamhet, inklusive avsnittet om arbetsmiljö, b) kunna uppvisa en daterad och signerad åtgärdsplan. 2 Nöd- och olycksfallsberedskap En nöd- och olycksfallsberedskap är viktig för ett snabbt och effektivt agerande om sådana händelser uppstår. Denna regel är viktig både ur arbetsmiljösynpunkt och för att säkerställa ett gott djurskydd även i nödlägen. 2.1B I alla företag ska det finnas skriftliga rutiner för åtgärder vid nöd- eller olycksfall* (en beredskapsplan). Det ska också finnas en situationsplan som beskriver var viktiga objekt är belägna. På alla företag ska finnas: a) en larmlista** b) en situationsplan där beskrivning av var följande objekt finns: - tankar och oljecisterner - kemikalieförråd - påfyllningsplats för växtskyddsspruta (t.ex. biobädd) - kyllager - lagringsplats för explosiva ämnen - gastuber - huvudströmbrytare - anslutningsdon till reservelverk - brandsläckare/brandpost eller släckvatten - samlingsplats vid fara - första hjälpen-utrustning - utrymningsvägar för djur och människor i händelse av brand c) säkerhetsdatablad för kemiska produkter ska vara samlade på ett ordnat sätt. (Se också specifika regler för växtskyddsmedel 10. 4FG) d) larmlista och situationsplan ska vara kända av alla på företaget och finnas lätt tillgängliga och/eller anslagna på väl synlig plats. e) alla nöd- eller olycksfallsrutiner/- instruktioner ska vara skrivna på ett språk som förstås av de anställda. * Exempelvis personskador, hastig sjukdom, brand, utsläpp av kemikalier, elavbrott, sabotage. ** Mall kan fås från Findus. 4 Ordning och reda Livsmedel och foder ska skyddas mot kontamination. Vegetation runt byggnader bör hållas borta så att skadedjur inte kan söka skydd eller vistas i anslutning till byggnader där livsmedel hanteras/lagras. 4.1B Ordning och reda ska råda. a) ge ett ordnat och strukturerat intryck. b) förvara utrustning/material som används i verksamheten på deras avsedda platser. c) upprätta särskilda platser för hantering och förvaring av avfall. Sida 2

3 5 Avfall Enligt Miljöbalken ska försiktighetsprincipen tillämpas. Det innebär bland annat krav på att man ska hantera farligt avfall på ett säkert sätt så minskar risken för spridning av gifter i naturen. En välordnad avfallshantering minskar risken för att foder och livsmedel förorenas. Återanvändning bidrar till att tillvarata ändliga resurser. 5.1B Allt avfall ska hanteras och lagras så att förorening och smittspridning förhindras. T a) tillse att allt avfall omhändertas av kommunen eller av annan godkänd mottagare. b) föra journal över typ och mängd av farligt avfall* som uppstår på företaget. c) kunna uppvisa kvitton/fakturor eller avfallsjournal som visar att farligt avfall har avyttrats på ett godkänt sätt. d) nyttja tillgängliga retur- och återvinningssystemenligt kommunens riktlinjer. e) tillse att överblivna läkemedelsrester, sprutor och kanyler destrueras på ett säkert sätt. * Med farligt avfall avses spillolja och uttjänta oljefilter, torkdukar eller annat upptorkningsmaterial förorenat med olja, batterier, lösningsmedel, lack och färgrester, alla emballage med rester av miljöfarliga ämnen, lysrör, glödlampor, lågenergilampor och termometrar, impregnerat virke, rivningsavfall innehållande asbest, PCB eller kvicksilver, uttjänta fordon, kasserade kylar/frysar och annan utrustning som innehåller CFC, HCFC eller HCF, elskrot samt smittförande avfall. 6 Etiska grundvärderingar - Avloppsslam Genom att tills vidare avstå från användning av avloppsslam som gödselmedel förhindras spridning av smittämnen, tungmetaller, restsubstanser av kemikalier och läkemedel m.m. En annan orsak bakom den restriktiva hållningen till spridning av slam från avloppsreningsverk är risken för kontaminering från okontrollerade inflöden med tungmetaller eller andra oönskade ämnen som kan komma via industriella processer, dagvatten, etc. Mejerinäringen har i en gemensam policy tagit beslut om att avloppsslam inte får spridas på mjölkgårdar. Anledningen är att kor får i sig jord vid betning och flera sjukdomsframkallande bakterier och virus kan överleva i jorden under flera år. 6.3B Avloppsslam från reningsverk ska inte användas. (Kryssa Ej rel. om avloppsslam inte används på gården) 8.9B Endast hygieniserade, kvalitetssäkrade avloppsfraktioner och restprodukter godkända av IP SI- GILL, med känt näringsinnehåll och garantier vad det gäller dess innehåll av metaller och andra föroreningar, får användas. (Kryssa Ej rel. om denna typ av produkter inte används på gården) a) avstå från spridning av avloppsslam vid odling av certifierade grödor. OBS! Lagkraven för slamspridning går inte lika långt som SIGILL-reglerna. På de fält där man odlar ärter åt Findus får man inte ha spridit slam under de senaste 3 åren före ärtodlingen. På företaget är tillåtet att använda: a) rötrester godkända enligt SPCR120, anläggningskategori A, med tilläggskrav på kadmiumbalans för att säkerställa att inte nivån ökar i marken. Användningen av certifierade rötrester är begränsad till spannmål, rotfrukter, potatis och konservärt b) kvalitetssäkrade restprodukter från industriprocesser godkända av IP SIGILL. c) källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll under förutsättning att dessa är kvalitetssäkrade enligt ett etablerat system. Användningen är begränsad till spannmål. Anläggningar som är certifierade enligt SPCR 120 finns på Se också Restproduktpolicy och restproduktsregler inom IP SIGILL den 26 januari 2012 All användning av organiska gödselmedel ska ingå i riskbedömning enligt 8.13FG. Sida 3

4 8 Växtnäring och journalföring Stallgödsel ska användas så att näringsinnehållet tas tillvara i största möjliga utsträckning och kväveförluster till luft och vatten minimeras. Lagringskapaciteten ska vara tillräcklig så att spridningstidpunkten kan anpassas till grödans behov. Flera tvärvillkor handlar om lagring av både mineral- och stallgödsel. Regler om spridning av gödsel och regler om grön mark syftar till att nå miljökvalitetsmålen; ingen övergödning, grundvatten av god kvalitet och hav i balans samt levande kust och skärgård. IP SIGILL vill verka för rena och säkra kretslopp med återföring av restprodukter från livsmedelskedjan. Utveckling av kvalitetssäkring av hanteringen pågår och produkter som uppfyller högt ställda krav får användas efter särskild prövning. 8.12B Gällande lagstiftning för spridning och hantering av gödselmedel ska följas. T (OBS! Gäller både handelsgödsel och stallgödsel) Gällande regler finns beskrivna i Miljöhusesyn. Observera att de flesta gödselspridningsreglerna är tvärvillkor. Detta gäller särskilt i känsliga områden. 8.18FG Utrustning för spridning av mineralgödselmedel ska underhållas och kalibreras regelbundet. Företaget ska kunna visa noteringar/ dokumentation, t.ex. i underhållsjournal, som visar att spridarutrustningen har kalibrerats (t.ex. genom utmatnings- /vridprov) under de senaste 12 månaderna. Arbetet kan utföras av lantbrukaren själv eller av ett specialiserat företag, t.ex. leverantör av gödselspridare. Undantag gäller för gödselspridare med automatisk kalibrering. Om stallgödsel inte används på fält/-en inför eller under säsongen med ärtodling, sätt ett kryss nedan och gå vidare till nästa avsnitt 9 Vattenskydd och vattenanvändning Jag tillför inte stallgödsel innan eller under ärtodlingen Stallgödsel Stallgödsel ska användas så att näringsinnehållet tas tillvara i största möjliga utsträckning och kväveförluster till luft och vatten minimeras. Lagringskapaciteten ska vara tillräcklig så att spridningstidpunkten kan anpassas till grödans behov. Flera tvärvillkor handlar om lagring av både mineral- och stallgödsel. 8.11B Lagring av stallgödsel ska ske på ett säkert sätt för att skydda människor, djur och miljö. (Kryssa Ej rel. om stallgödsel inte används på fält inför ärtodlingen) På företaget ska finnas: a) täta lagringsutrymmen för stallgödsel. T b) tillräckligt stor lagringskapacitet* T c) skydd mot nedstörtning runt gödselbehållare. Det ska finnas ett tätt stängsel eller ett stabilt lock om kanten ligger mindre än 1,20 m ovanför marken** och i vissa områden*** även: d) stabilt svämtäcke eller täckning på urin- och flytgödselbehållare T, X-T e) påfyllning av gödselbehållare ska ske under täckning. T, X-T 8.13FG Före användning ska organisk gödsel bedömas med avseende på risker för livsmedelssäkerhet samt risker för spridning av växtsjukdomar och ogräs. (Kryssa Ej rel. om stallgödsel inte används på fält inför ärtodlingen) 4.2K Myllning av stallgödsel måste ske inom fyra timmar vid spridning på öppen mark. (Kryssa Ej rel. om stallgödsel inte används på fält inför ärtodlingen) Företaget ska kunna visa att man gjort en riskbedömning samt vidtagit lämpliga åtgärder för att förhindra olägenheterna med användning av organiska gödselmedel avseende livsmedelssäkerhet samt risker för spridning av växtsjukdomar och ogräs. Riskbedömningen ska dokumenteras och omfatta alla certifierade produkter där organiska gödselmedel har använts. Se IP SIGILLs stödmaterial för riskbedömning av organiska gödselmedel. a) kunna uppvisa växtodlingsjournal eller motsvarande där spridningsteknik, tidpunkt och metod för myllning framgår. Undantag medges för djupströgödsel. * Tvärvillkor inom nitratkänsligt område, extra tvärvillkor utanför. ** Höjden på stängslet ska anpassas till snöförekomst och eventuell ramp i anslutning till gödselbrunnen. *** Se Miljöhusesyn. Sida 4

5 4.3K Stallgödsel ska analyseras på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve varje år under tre år. (Kryssa Ej rel. om stallgödsel inte används på fält inför ärtodlingen) a) låta analysera stallgödsel med avseende på kväveinnehåll*. Analyser görs varje år under tre år. Om analyserna visar stabila värden ska förnyade analyser endast göras vid förändringar i foderstat, hanteringssystem eller annan väsentlig förändring i produktionen b) ta proverna under omrörning i samband med spridning c) kunna uppvisa daterade analyser. Undantag från denna regel medges för fastgödsel och djupströbädd. Inget undantag medges för fjäderfägödsel. * Kväveanalys av flytgödsel ingår som ett krav om man har stöd för Miljöskyddsåtgärder (går inte att söka längre) inom Landsbygdsprogrammet. Se Jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007:42. 9 Vattenskydd och vattenanvändning EU:s nya vattendirektiv ställer stränga krav på skydd av vatten. Kraven kommer att beröra de flesta producenter. Syftet med skyddszoner är att minska läckage av växtnäring och bekämpningsmedel till vattendrag. Ett ökat utnyttjande av skyddszoner är exempel på åtgärder som man i Sverige bidrar med för att nå miljökvalitetsmålen: levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård, ingen övergödning och giftfri miljö. Växtskyddsmedel eller gödselmedel kan hamna i vattendragen via vindavdrift, vid oförsiktig hantering och spridning. Ett skyddsavstånd till vattendragen där man varken bekämpar kemiskt eller sprider gödsel minskar risken för förluster till vattendragen. Om bra teknik används vid spridning av gödsel kan skyddsavståndet vara kortare. En övervägande andel av den fosfor som når sjöar och hav kommer från ytavrinning. Det är främst vid snösmältning och vid stora regnmängder som mycket fosfor kan förloras via ytavrinning ned i vattendragen. När det inte finns någon växtlighet som täcker marken ökar risken ytterligare för läckage. Syftet med permanenta gräsbevuxna skyddszoner är att stoppa upp flödet så att risken för förluster minskar. En biologiskt aktiv yta har också förmåga att bryta ned växtskyddsmedel. Bevattning ska ske med rent vatten för att undvika smittspridning. 9.1B Skyddsavstånd vid växtskyddsbehandlingar ska hållas.* T a) hålla minst 12 m skyddsavstånd till vattentäkter b) hålla minst 6 m skyddsavstånd till sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året (räknat från strandlinjen vid högvatten) samt småvatten c) hålla minst 1 m skyddsavstånd till dräneringsbrunnar/stenfickor och mindre diken. d) markera 12- och 6-meters skyddsavstånden på en fältkarta e) hålla dräneringsbrunnar täckta med hela lock f) hålla mark kring dräneringsbrunnar biologiskt aktiv (minst 1 m) genom täckning med halm eller bark eller genom växtlighet. 9.2B Skyddsavstånd vid gödselspridning ska hållas. a) hålla minst 6 m skyddsavstånd till sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året (räknat från strandlinjen vid högvatten) b) markera skyddsavstånd på en fältkarta. Om precisionsgödsling tillämpas med t.ex. rampspridare, släpslangspridare, radgödsling eller droppbevattning, gäller 2 meter. Observera att det är ett tvärvillkor att avståndet till vattendrag vid gödselspridning är minst 2 meter. * I broschyrerna Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom och Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling finns vägledning. Se producentpärm. OBS! För vattentäkter avses både borrade och grävda brunnar och oavsett om de används eller inte eftersom det alltid finns en risk att de kan leda föroreningar till grundvatten. Vid förekomst av exempelvis jätteloka kan avstrykning med glyfosat tillämpas inom skyddsavstånden. Se Sida 5

6 9.3B I s.k. känsliga områden* ska en permanent skyddszon anläggas utmed öppet vatten. Den ska utgöras av en minst 6 meter bred väletablerad gräsvall. (OBS! Gäller ärtfältet/-en och i alla områden där Findus har kontrakterad ärtodling) a) etablera gräsvall på skyddszonen senast 15 juni** b) avstå från att sprida stall- eller handelsgödsel eller använda kemiska växtskyddsmedel inom skyddszonen c) markera skyddszonerna på en fältkarta. Gäller sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året. 9.5FG Obehandlat avloppsvatten får inte användas till bevattning/växtnäringsbevattning. (Kryssa Ej rel. om ärtfältet inte bevattnas) Företaget ska kunna bekräfta att obehandlat avloppsvatten inte används genom att visa vilken/vilka vattenkällor som används, samt ledningssystem och eventuella uppsamlingsdammar från källa till användning. * Känsliga områden finns definierade i 5 SFS 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket. Se Miljöhusesyn. ** I vissa områden har man tidigare kunnat söka stöd för skyddszon (går inte att söka längre) inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Då gäller skördeförbud under våren/försommaren. Kontakta länsstyrelsen om detaljregler för stödet. 10 Förvaring och hantering av kemiska produkter Kemikalier ska förvaras så att risker för hälsa och miljö minimeras. En säker förvaring av kemikalier och väl märkta produkter minskar risken för förväxling eller kontaminering av livsmedel eller foder och förhindrar läckage till miljön. Det finns en mängd krav på hur ett växtskyddsförråd ska vara utformat. Snabb tillgång till absorberande material kan hindra växtskyddsmedel från att läcka ut vid en eventuell olycka. 10.1B Förvaring av kemiska produkter ska ske på ett säkert sätt för människor, djur och miljö. Obs! Se specifika krav för växtskyddsmedel i 10.2B. (Kryssa Ej rel. om denna typ av produkter inte finns på gården) a) Förvaring av kemiska produkter ska ordnas så att det sker avskilt från: - foder och livsmedel, inkl. skördade produkter - obehöriga och barn b) Kemiska produkter ska så långt det är praktiskt möjligt förvaras och hanteras i originalförpackningar. Om en förpackning måste delas ska den nya förpackningen vara märkt på samma sätt som originalförpackningen med; namn, farosymbol, eventuell färgkod. c) Kemiska produkter som är brandfarliga ellerklassificerade som explosiva, ska förvaras avskilt från övriga kemikalier, men i övrigt följa samma regler. d) Lagring, förvaring och hantering ska ordnas så att läckage till mark och vatten inte uppstår. 10.2B Växtskyddsmedel ska förvaras på ett säkert sätt för människor, djur och miljö. (Kryssa Ej rel. om växtskyddsmedel inte finns på gården, t.ex. om bekämpningsarbetet utförs av maskinstation eller annan lantbrukare) Förvaring/ lagring av växtskyddsmedel (klass 1L och 2L) ska uppfylla följande krav: X-T - frostfritt utrymme - väl ventilerat (särskilt förråd man kan gå in i) - kunna kvarhålla läckage och spill täta golv, väggsocklar och tröskel annan anordning; backar, brickor etc. - låst utrymme För hantering av spill ska det finnas omedelbar tillgång till absorberande medel; sågspån, Absol eller liknande, samt redskap och behållare för hantering av spill. Tillträde till växtskyddsförrådet ska begränsas till personer som har giltigt kunskapsbevis för växtskyddsmedel. Sida 6

7 10.4FG Växtskyddsförrådet ska hållas i god ordning och lagret ska regelbundet inventeras och uppdateras så att risken för förväxling mellan preparat minimeras. (Kryssa Ej rel. om växtskyddsmedel inte finns på gården, t.ex. om bekämpningsarbetet utförs av maskinstation eller annan lantbrukare) Innehållet i växtskyddsförrådet ska redovisas i en inventarielista, som ska uppdateras minst två ggr per år. Listan ska dateras och signeras och innehålla uppgifter om produktnamn/ handelsnamn samt kvantitet. Inventarierlistan ska stämmas av mot aktuella uppgifter om godkända preparat från Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen eller annan betrodd källa. Avstämning ska också göras så att det finns aktuella säkerhetsdatablad för alla preparat i förrådet. (Se också 2.1B) Eventuellt utgångna preparat ska förvaras avskilt med tydlig märkning där det framgår att de inte får användas och ska avyttras. 13 Tillståndsbevis, funktionstest och rengöring av växtskyddsspruta Kursen som ger tillstånd för yrkesmässig användning av bekämpningsmedel ger grundläggande kunskap om säker användning, både ur användarens perspektiv och för miljön. I broschyren Säkert växtskydd anges olika skyddsavstånd beroende på väder och vind. Inom IP SIGILL gäller ett antal ytterligare regler förutom vad lagen kräver. Regelbundna funktionstester av sprutan ger förutsättningar för optimal bekämpning och förhindrar onödigt läckage. Påfyllning, rengöring och förvaring av sprutan är kritiska moment som ska ske med omsorg. Mätningar har visat att om en ej rengjord spruta förvaras utomhus kan regnvatten ta med sig rester som kan rinna vidare ner i marken till vattendrag eller grundvatten. Intill dräneringsbrunnar på fälten är risken stor att växtskyddsmedel följer med vatten ner i brunnen vid snösmältning och häftigt regn. Därför ska brunnen omges med biologiskt aktivt material som kan ta upp och bryta ner rester av växtskyddsmedel. 13.1B Den som utför behandling med växtskyddsmedel på företaget ska ha giltigt tillstånds- /kunskapsbevis. * (Kravet skall uppfyllas oavsett om växtskyddsbehandlingarna utförs av någon i det egna företaget eller man anlitar någon utomstående.) (OBS! Om växtskyddsbehandlingarna utförs av maskinstation eller annan lantbrukare gäller kraven i punkt 13.2B!) 13.2B Om någon utomstående anlitas för att utföra växtskyddsbehandlingar i ärtfältet/-en ska det finnas dokument som visar att IP SIGILLs regler angående bekämpning efterföljs. Mall för avtal får du från Findus! (Kryssa Ej rel. om alla växtskyddsbehandlingarna utförs i egen regi) Företaget ska kunna visa att den som utför behandling med växtskyddsmedel har ett giltigt behörighetsbevis för växtskyddsmedel i klass 1L och 2L. Särskilt behörighetskrav gäller för den som utför betning av utsäde. X-T Företaget ska ha: a) ett skriftligt avtal med företaget/utföraren där utföraren av tjänsten åtar sig att följa gällande regler i IP SIGILL b) OBS! Kopia av tillstånds-/kunskapsbevis för sprutföraren ska finnas hos dig. c) OBS! Kopia på godkänt funktionstest för använd spruta ska finnas hos dig d) OBS! Kopia på aktuell sprutjournal för ärtfältet/-en ska finnas tillgängligt hos dig efter att behandlingarna har utförts * I broschyrerna Säkert växtskydd - en självklarhet och Säkert växtskydd i frukt- och växthusodling finns aktuell information som stöd för att bedriva säkert växtskydd. Se Extra tvärvillkor. Om växtskyddsbehandlingarna i ärtfältet/-en utförs av maskinstation eller annan lantbrukare: uppge vem som utför jobbet OBS! Kraven i punkt 13.2B Jag anlitar nedanstående odlare/maskinstation för behandling med växtskyddsmedel i ärtfältet: Namn: Tel.: Adress: Han/de har också ärtkontrakt med Findus Ev. IP-nummer: Sida 7

8 Om maskinstation eller annan lantbrukare utför växtskyddsbehandlingarna i ärtfältet/-en behöver du inte fylla i nedanstående frågor! 13.3B X-T 13.4B Den/de sprutor som används inom den certifierade verksamheten ska regelbundet funktionstestas. Påfyllning av växtskyddsmedel samt ut- och invändig rengöring av sprutan ska ske på ett säkert sätt.**** 13.5B Parkering av ej rengjord spruta ska ske på godkänd påfyllningsplats enligt 13.4 eller, om sprutan är tom, under tak. Godkänt funktionstest för sprututrustning får vara max 2 år gammalt. X-T Om sprutan används mer än 25 ha per rampmeter och år, ska den funktionstestas inför varje säsong.*** Utfärdade testprotokoll ska sparas och finnas tillgängligt. a) Påfyllning och/ eller rengöring av sprutan kan ske på - en fungerande och tillräckligt stor biobädd - en tät och tillräckligt stor platta med uppsamling. Uppsamling av spill- och spolvatten ska göras i en tät behållare, där det uppsamlade spillet kan spridas på biologiskt aktiv mark. b) Om påfyllning/rengöring sker på skiftet, ska en mobil påfyllningsutrustning med tank för vatten och låsbart förvaringsutrymme avsett för växtskyddsmedel användas. (SJVFS 2008:17) c) Vid påfyllning och rengöring ska det vara ett skyddsavstånd på 30 m till brunnar, diken, vattendrag och sjöar. d) För biobädd och platta gäller samma krav på storlek; en yta som är större än sprutans bredd och längd i transportläge. e) Påfyllning av vatten direkt från vattendrag, brunn eller liknande får endast göras med en separat pump, dvs inte pumpen på sprutan. För rengjord spruta som används inom företaget gäller att: a) parkering ska ske på godkänd påfyllningsplats b) tom spruta ska parkeras under tak. *** Ett krav om man har stöd för Miljöskyddsåtgärder (går inte att söka längre) enligt Landsbygdsprogrammet gäller att funktionstes ska vara utförd enligt SJVFS 2006:18. **** Ett krav om man har stöd för Miljöskyddsåtgärder (går inte att söka längre) enligt Landsbygdsprogrammet gäller Jordbruksverkets anvisningar enligt SJVFS 2007:42. Åtgärdsplan Regel i IP Sigill samt genomförda åtgärder Åtgärdas senast Åtgärdat datum Sida 8