Det mångspråkiga samhället

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det mångspråkiga samhället"

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT 2015 IKK Svenska språket 2 714G02 Gunnar Gårdemar, Birigtte Saxtrup Det mångspråkiga samhället Kursen Det mångspråkiga samhället består av två huvuddelar: Nordiska språk och dialekter i Sverige som en del och minoritetsspråk i Sverige och det mångkulturella och mångspråkiga samhället som en annan del. Angående litteraturen ingår de flesta titlarna i ett kompendium som köps på Liu-tryck i hus C. Följande titlar ingår inte i något kompendium utan skaffas separat och kan dessutom anses som huvudlitteratur: nordient. Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Khemiri, Jonas Hassen (2007). Ett öga rött. Stockholm: Norstedts pocket. (Roman). En annan nyttig bok som är svår att få tag på är Nordens språk (1997). Redaktörer är Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland och har funnits på Novus forlag. Den kan finnas på bibliotek eller möjligen få tag i som begagnad. Dock finns numera en efterföljare till denna bok som får fungera som ersättare, nämligen Andersson, Annica; Harstad, Fredrik (2009). Expedition: språk i Norden. nordient. Ett problem är att den senare boken är betydligt tunnare faktamässigt än den förra även om den givetvis är mer aktuell. Får du tag på Nordens språk så använd den men i annat fall får du förlita dig på Expedition: språk i Norden. En annan tämligen viktig titel är Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Kap Här rekommenderas dock i första hand lån av denna titel. Dock kan Språkliga möten och kontaktlingvistik av Börestam och Huss (2001 eller senare) delvis ersätta Hyltenstams bok. Nedan följer en lektionsplan och ett momentschema med beskrivning av lektionsinnehåll och eventuella uppgifter. Seminariet om romanen Ett öga rött ersätts av skriftlig inlämning på diskussionsfrågorna. Vidare finns tips om litteratur som kan läsas och länkar till respektive lektion. Sedan följer litteraturförteckningen igen, men nu för hela kursen, och förslag på referenslitteratur. Därefter kommer information om examination, övriga anvisningar, bilaga 1 med diskussionsfrågor till ett litteraturseminarium Ett öga rött och bilaga 2 med frågor till slutseminariet. Undervisande lärare på kursen är Gunnar Gårdemar (kursansvarig), och Birgitte Saxtrup, Kursadministrationen sköter Olivia Hallberg, tel

2 Lektionsplan Fö 1. De nordiska språken, svenska dialekter (4.11 kl ), GG. Fö 2. Finlandssvenska och finska (5.11 kl ), GG. Fö 3. Danska (9.11 kl ), BS. Fö 4. Norska (10.11 kl ), BS. Fö 5. Svenskan och inhemska minoritetsspråk. Språkbyte, språkbevarande (11.11 kl ), GG. Fö 6. Etnolekter, flerspråkighet, språkinlärning och språkanvändning (12.11 kl ), GG. Se 1. Parvis redovisning av dialektstudier (16.11 kl ), BS. Se 2. Litteraturseminarium Ett öga rött (23.11 kl ), se 3 slutdiskussion (23.11 kl ), BS. För säkerhets skull är det bäst att kontrollera lektionstiderna på TimeEdit, https://se.timeedit.net/web/liu/db1/schema/. Fö 1. De nordiska språken idag (GG) Föreläsning om språksituationen i Norden idag. Introduktion. Litteratur nordient. Kap Börestam, Uhlmann, Ulla (1996). Språkligt detektivarbete. Om problemkällor i interskandinavisk kommunikation. I: Samspel & variation. Språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen. Institutionen för nordiska språk, Uppsala.*) Daun, Åke (1997). Lika men ändå olika. I: Forskning och framsteg 1.*) Karker, Allan (1997). Sprog og samfund i Norden. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Molde, Bertil (1997). Svenska språket. I: Nordens språk. Red. Allan Karke, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Kompendier Titlar markerade med asterisk finns ovan i kompendium Språk i Norden I, Bakgrund. Kompendium Språk i Norden II, Våra grannspråk, är också nödvändig för lektionstillfälle 1. Länkar (Nordens språk med rötter och fötter). 2

3 (Skandinavisk ordbok). Fö 2. Finlandssvenska och finska (GG) Föreläsning om finlandssvenska. Kort om finska språket. Norden i Bio (kortfilm). Litteratur nordient. Kap. 11. Ehrnebo, Paula (1997). Finskan i Sverige. I: Nordens språk. Red. A. Karker, B. Lindgren, S. Løland. Novus forlag. Häkkinen, Kaisa (2001). Svenska och finska sida vid sida i tusen år. I: Svenskans beskrivning 25. Utg. Marketta Sundman & Anne-Marie Londén. Åbo universitet.*) Häkkinen, Kaisa (u.å). Hur den finska intelligentsian började tala finska. I översättning av Tiina Mäntymäki.*). Koivusalo, Esko (1997). Finska språket. Reviderat av Aino Piehl. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Lundgren, Rasmus (2008). Ankdammen. I: Språk. Juninumret.*) Reuter, Mikael (1997). Hur annorlunda är finlandssvenskan? I: Svenskan i Finland 4. Red. Saara Haapamäki. Åbo.*) Reuter, Mikael (1997). Svenskan i Finland. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag.*) Reuter, Mikael (2008). Därför lever svenskan fortfarande i Finland. I: Språk. Juninumret.*) Kompendium Språk i Norden I, Bakgrund. Titlar ovan markerade med asterisk. Länkar (Finlandssvenska dialekter). 3

4 Fö 3. Danska (BS) Kort introduktion till danska: uttal, grammatiska egenheter och ordförråd. Hörförståelse. Norden i Bio (kortfilm). Textläsning. Litteratur nordient. Kap. 8. Karker, Allan (1997). Det danske sprog. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Länkar Fö 4. Norska (BS) Kort introduktion till norska: uttal, grammatiska egenheter och ordförråd. Hörförståelse. Norden i Bio (kortfilm). Textläsning. Litteratur nordient. Kap. 8. Halvorsen Fjeld, Eyvind (1997). Norsk språk. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Hermansson, Andreas (2009). Norge mot Noreg. I: Språk. Juninumret. Løland, Ståle (1997). Språkforståelse og språksamarbeid i Norden. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Riad, Tomas (2009). Därför låter de så glada. I: Språk. Juninumret.*) Torp, Arne (2009). Norska är danska med svenskt uttal. I: Språk. Juninumret.*) Kompendium Språk i Norden III, Nordiska texter (relevanta delar). Länkar 4

5 Fö 5. Svenskan och inhemska minoritetsspråk, språkbyte och språkbevarande (GG) Ideologi, politik och inhemska minoritetsspråk. Finska i Sverige, tornedalsfinska, samiska, romani och jiddisch. Språkbyte, språkbevarande; grupprelationer, ideologier och språklagstiftning. Litteratur nordient. Kap Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Kap Ehrnebo, Paula (1997). Finskan i Sverige. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Kap Koivusalo, Esko (1997). Finska språket. Reviderat av Aino Piehl. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Magga, Ole Henrik (1997). Samisk språk. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Länkar Bästa språket en samlad svensk språkpolitik. Proposition 2005/06:2. Institutet för språk och folkminne. Minoritet.se Fö 6. Etnolekter, flerspråkighet, språkinlärning och språkanvändning Ett vardagsliv med flera språk. Nya varianter av svenska, etnolekter. Språkmöten ur olika synvinklar. Litteratur nordient. Kap Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Kap

6 Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Kap Länkar Bästa språket en samlad svensk språkpolitik. Proposition 2005/06:2. Institutet för språk och folkminne. Minoritet.se 6

7 Se 1. Muntlig redovisning av dialektstudier (BS) För att kunna göra en bra redovisning av svenska dialekter kan det vara lämpligt att läsa igenom kapitel 7 i Petterssons (2005) Svenska språket under sjuhundra år. Därefter väljer gruppen att närmare studera och redovisa ett av de sex svenska dialektområden som finns i Norden. Ni redovisar dialektområdets utbredning och generella språkliga karakteristika för området och ni kan om ni finner det relevant kontrastera mot andra dialektområden. Därefter ska någon lokal dialekt presenteras och här bör ni använda er av de länkar och ljudinspelningar som finns. I lektionssalen kommer det att finnas en dator som är uppkopplad mot Internet så att alla kan lyssna. Ha alltså med de exakta adresserna till aktuell sida så att ni snabbt kommer fram till denna. Låt gruppen lyssna. Kommentera sedan dialektens särdrag vad gäller uttal (både enskilda ljud och intonation), ordförråd och syntax. Tid för varje grupp är 15 minuter. Svenska dialektområden: sydsvenska mål, götamål, sveamål, norrländska mål, östsvenska mål och gotländska mål. Därefter ska någon lokal dialekt inom området presenteras och här bör ni använda er av de Se 2 Litteraturseminarium Ett öga rött (BS) Diskussion kring Khemiris (2007). Ett öga rött. Förbered svar till frågorna i bilaga 1. Se 3 Redovisningsseminarium (BS) Tvärgruppdiskussion med den egna studiesammanfattningen som utgångspunkt. Förbered svar till utgivna frågor. Gemensam diskussion. Återkoppling till kursinnehåll och eventuella slutsatser och lärdomar. Frågor finns i bilaga 2. Examination A. Muntlig redovisning av dialektstudier (se 1). B. Läsning av Khemiris (2007) roman Ett öga rött och aktivt deltagande i seminariet (se 2) som behandlar denna roman (frågor i bilaga 1). C. Aktivt deltagande i slutseminarium (se 3), (frågor i bilaga 2). D. Inlämning av individuellt utformad studiesammanfattning skriven enligt anvisningar nedan. Sammanfattningen inlämnas i pappersform. Anvisningar för studiesammanfattningen Studiesammanfattningen är en form hemskrivning som sammanställs parallellt med inläsning av kurslitteraturen. I denna ska du utföra och sammanställa nedanstående uppgifter: Syftet med studiesammanfattningen är att du ska bearbeta kurslitteraturen och internetlänkar på ett konstruktivt sätt. Syftet är också att kursdeltagarna ska strukturera stoffet för att kunna reflektera analytiskt över detta. Studiesammanfattningen struktureras efter huvudteman. I det första temat kommenterar du kortfattat hur de olika språken i Norden förhåller sig till varandra språkligt på ett mer generellt plan. Här kan du behöva redovisa några utmärkande lingvistiska drag för svenska, danska, norska och finlandssvenska. Sortera dessa drag på lämpligt sätt (t.ex. uttal, grammatik, syntax). Reflektera kring vad du finner är svårt i språkliga möten med danska och norska. 7

8 I det andra temat redovisar och kommenterar du dagens mångspråkiga samhälle i Sverige. Här bör du behandla frågor kring svenska och inhemska minoritetsspråk, etnolekter och flerspråkighet. Du väljer själv vilket av dessa teman du vill ge mest utrymme men båda dessa teman ska finnas med i studiesammanfattningen. Omfånget på studiesammanfattningen bör vara 10 A4-sidor ordbehandlad text (typsnitt Times, storlek 12, radavstånd 1,5). Varje studiesammanfattning förses med försättssida och en litteraturförteckning (som ej inräknas i ovan angivna sidantal). Referenser till litteratur med noter används vid behov och då använder du parentessystemet (Harvardsystemet). Litteraturförteckningen ska vara korrekt utförd i alfabetisk ordning efter författarnas efternamn. Självfallet ska sammanfattningen ha en klar disposition liksom att språkbruket ska vara korrekt och utredanden. Dock bestämmer du själv vilken struktur du vill använda dig av. Behöver du hjälp med formalia använder du dig av Svenska skrivregler (2008). Observera att studiesammanfattningen är ett individuellt arbete. Studiesammanfattningen och svaren på frågorna till romanen lämnas in i pappersform senast kl. 10. Om du skickar den med vanlig post gäller poststämpelns datum (11.12). Min adress: Gunnar Gårdemar, IKK, Linköpings universitet, Linköping. Betygskriterier studiesammanfattning Betyg G Studiesammanfattningen har ett relevant innehåll med hänsyn till uppgift och kurs. Texten har substans och anknytning till kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning men här finns också i viss mån egna erfarenheter och egen reflektion. Texten är språkligt klar och kännetecknas av noggrannhet, vilket betyder att texten har ett korrekt språkbruk och en godtagbar disposition. Sammanfattningen bör texten ge läsaren god bild av de områden som redovisas och kommenteras. Betyg VG Studiesammanfattningen är relevant och har väsentlig substans och är väl underbyggd i kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning och i viss mån egna erfarenheter och egen reflektion. Med andra ord finns det en god och tydligt anknytning till kurslitteratur och annan litteratur. De egna åsikter som uttrycks ska vara väl grundade. Texten har en mycket god språklig klarhet och vetenskaplig noggrannhet, vilket betyder ett korrekt språkbruk och en klar och för läsaren givande disposition. Formalia är korrekt utförd. Texten är analyserande och syntetiserande genom att du kritiskt granskar kurslitteraturen och annan litteratur för att sedan komma fram till underbyggda sammanfattande resonemang, vilka ger läsaren en god och fördjupad bild av de områden som kommenteras och redovisas. Övriga anvisningar Till varje lektionstillfälle i schemat ovan finns relevant litteratur och länkar angivna. Läs litteraturen till varje tillfälle och besök de Internetadresser som finns före eller efter lektionen. Detta är mycket viktigt eftersom du på vissa 8

9 länkar också kan lyssna till språk- eller dialektprov. Länkarna bör ha en stor betydelse för behållningen av kursen. Litteraturförteckning nordient. Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Börestam, Uhlmann, Ulla (1996). Språkligt detektivarbete. Om problemkällor i interskandinavisk kommunikation. I: Samspel & variation. Språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen. Institutionen för nordiska språk, Uppsala.*) Daun, Åke (1997). Lika men ändå olika. I: Forskning och framsteg 1.*) Ehrnebo, Paula (1997). Finskan i Sverige. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Halvorsen Fjeld, Eyvind (1997). Norsk språk. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Hermansson, Andreas (2009). Norge mot Noreg. I: Språk. Juninumret.*) Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv(red.). Kenneth Hyltenstam (red.) (1999).. Lund: Studentlitteratur. Kap Häkkinen, Kaisa (2001). Svenska och finska sida vid sida i tusen år. I: Svenskans beskrivning 25. Utg. Marketta Sundman & Anne-Marie Londén. Åbo universitet.*) Häkkinen, Kaisa (u.å). Hur den finska intelligentsian började tala finska. I översättning av Tiina Mäntymäki.*) Karker, Allan (1997). Det danske sprog. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Karker, Allan (1997). Sprog og samfund i Norden. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Khemiri, Jonas Hassen (2007). Ett öga rött. Stockholm: Norstedts pocket. Koivusalo, Esko (1997). Finska språket. Reviderat av Aino Piehl. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Lundgren, Rasmus (2008). Ankdammen. I: Språk. Juninumret.*) Løland, Ståle (1997). Språkforståelse og språksamarbeid i Norden. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Magga, Ole Henrik (1997). Samisk språk. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. 9

10 Molde, Bertil (1997). Svenska språket. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Reuter, Mikael (1997). Hur annorlunda är finlandssvenskan? I: Svenskan i Finland 4. Saara Haapamäki (red.). Åbo.*) Reuter, Mikael (1997). Svenskan i Finland. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Reuter, Mikael (2008). Därför lever svenskan fortfarande i Finland. I: Språk. Juninumret.*) Riad, Tomas (2009). Därför låter de så glada. I: Språk. Juninumret.*) Torp, Arne (2009). Norska är danska med svenskt uttal. I: Språk. Juninumret.*) Kompendier Språk i Norden I, Bakgrund. Språk i Norden II, Våra grannspråk. Den litteratur som är markerad med asterisk (*) finns i dessa kompendier Språk i Norden I, Bakgrund köpes på Liu-tryck i hus A. Språk i Norden II, Våra grannspråk delas ut på lektionstid. Referenslitteratur Andersson, Hans (1999). Vokabler på vandring. Ordimport till Sverige under tusen år. Lund: Studentlitteratur. Att förstå varandra i Norden - språkråd till nordbor i nordiskt samarbete. (1995). Handledning utgiven av Nordiska rådet, Nordiska språksekretariatet och Nordiska språk- och informationscentret. Stockholm: Norstedts Tryckeri. Barddal, Jóhanna (m.fl) (1997). Nordiska. Våra språk förr och nu. Lund: Studentlitteratur. Beijar, Kristina (1998). Ett land, två språk: den finländska modellen. Esbo: Schildt. Christensen, Robert Zola (2008). Dansk for svensktalende. Lund: Studentlitteratur. Dahl, Östen (2007). Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur. Egeberg, Ole (2003). Indgange till dansk. Lund: Studentlitteratur. Einarsson, Jan (2004). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv. (2004). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. 10

11 Ett vardagsliv med flera språk (2004). Jacob Cromdal & Ann-Carita Evaldsson (red.). Stockholm: Liber. Kap Finlandssvenskans framtid (1992). Sven-Erik Hansén & Christer Laurén (red.). Svensk-österbottniska samfundet, Vasa. Gellerstam, Martin (1994). Ordförrådets härledning. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien, Norstedts. Grannspråk i samspråk (1988). Svensklärarföreningens årsskrift. Svensklärarföreningens skriftserie nr 202. Stockholm. Hansson, Roger; Lindgren, Carl Göran; Ljung, Heléne; Lundén, Thomas. (2004). Språk och skrift i Europa. Liten bok om Europas stater och språk. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 90. SNS Förlag. Hyltenstam, Kenneth; Lindberg, Inger (2004). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Hyltenstam, Kenneth; Stroud, Christopher (1991). Språkbyte och språkbevarande. Om samiskan och andra minoritetsspråk. Lund: Studentlitteratur. Höckerstedt, Leif (2000). Fuskfinnar eller östsvenskar? En debattbok om finlandssvenskhet. Helsingfors: Söderströms. Ingo, Rune (2004). Finska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur. Kotsinas, Ulla-Britt; Helgander, John (1994). Dialektkontakt, språkkontakt och språkförändring i Norden. Föredrag från ett forskarsymposium. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet MINS 40. Lindgren, Birgitta; Havaas, Anitha (2012). Snacka skandinaviska. Prodicta. Melin-Köpilä, Christina (1996). Om normer och normkonflikter i finlandssvenskan. Språkliga studier med utgångspunkt i nutida elevtexter. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Mer än ett språk. En antologi om två- och trespråkigheten i norra Sverige (1997). Eva Westergren & Hans Åhl (red.) (1997). Falun: Norstedts. Norrby, Catrin; Håkansson, Gisela. (2007). Språkinlärning och språkanvändning. Lund: Studentlitteratur. Ralph, Bo (1994). Svenskt och nordiskt. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien, Norstedts. Skjerdingstad, Kjell Ivar (2003). Innganger till norsk. Lund: Studentlitteratur. 11

12 Sociolingvistik (2013). Eva Sundgren (red.). Stockholm: Liber. Språk i världen. Broar och barriärer (1993). Jerker Blomqvist & Ulf Teleman (red.). Lund University Press. Språkets makt (1990). Birger Bergh & Ulf Teleman (red.). Lund University Press. Sverige officiella minoritetsspråk. Finska, meänkieli, samiska, romani, jiddisch och teckenspråk. En kort presentation. (2003). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Norstedts ordbok. Thors, Holger (1986). Vi finlandssvenskar och vårt svenska språk. Nakladem Uniwersytetu Jagiellonskiego, Krakow. Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritet-sundervisning i Sverige (1996). Kenneth Hyltenstam (red.). Lund: Studentlitteratur. 12

13 Bilaga 1 Diskussionsfrågor till Khemiris roman Ett öga rött (se 2) 1. Enligt Anna Gunnarsdotter Grönberg essä Ungdomsspråk (Sociolingvistik 2008: ) återfinns följande typiska språkdrag i så kallat multietniskt ungdomsspråk på olika språkliga nivåer: Ordförråd: frekventa lån från engelska och invandrarspråk. Morfologi (ordens böjning): avledningsändelsen ish. Syntax: rak ordföljd i bisatser, reducering av antalet prepositioner (frekvent bruk av prepositionen på) Hur används detta språkbruk i Khemiris roman? I vilka kontexter används detta? Kontrasteras språkbruket mot annan svenska såsom standardsvenska eller den svenska som de talar som har svenska som förstaspråk? Hur görs detta? Ge också några belysande exempel på ovanstående språkdrag i romanen? Ge exempel på andra drag från romanen som du anser inte förekommer i samma utsträckning hos språkbrukare som har svenska som förstaspråk? 2. Är det möjligt att skilja på multietniskt ungdomsspråk och andraspråkssvenska i praktiken? Eller är det mer en akademisk distinktion? 3. Hur ser du på det språk Halim utvecklar? Vilken prestige har det allmänt i samhället? Vilka konsekvenser kan Halims språkbruk ha för utvecklingen av hans behärskning av svenska för bruk inom offentliga domäner (arbete, högre studier, samhällsliv)? 4. Varför utvecklar Halim detta språkbruk? Vad tycker pappan? Hur ser Halim på språket? Hur pratar pappan respektive Halim? Hur fungerar Halim i skolan? 5. Hur kan multietniskt språkbruk påverka svenska språket? 6. Vilken attityd kan eller bör man som lärare i svenska ha till multietniskt ungdomsspråk tycker du? 7. Följande är Språkrådets språkpolitiska mål för Sverige och svenska språket: Svenska ska vara huvudspråk i Sverige. Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenskan, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket, att få möjlighet att lära sig främmande språk. Relatera dessa mål till språkbruket i Ett öga rött och till den rådande språkliga situationen på och i olika områden i det svenska samhället. Hur är målen möjliga att uppnå för individen? För skolan och samhället? Om de står i konflikt med varandra hur gör de det? 8. Andra språkliga eller kulturella observationer från Khemiris text? Åsikter om romanen? 13

14 Bilaga 2 Diskussionsfrågor till slutseminarium (se 3) 1. Vad tror du om de nordiska språkens framtid? Kommer engelskan att ännu mer tränga undan små nationella språk till förmån för ett globalt språk? 2. Finns det ännu en nordisk och/eller skandinavisk identitet? 3. Vad kan göras för att uppmuntra internordisk språkförståelse? Vilka aktörer kan man i så fall använda (skolan, massmedia, språkvårdens organ, Föreningen Norden, Svenska institutet m.fl.)? 4. Vilken undervisning i grannspråk (norska och danska i första hand) bör den svenska skolan ge? Egna erfarenheter? 5. Varför tycks det vara så obekant för många svenskar att det finns cirka personer i Finland som har svenska som modersmål? 6. I gränsområden mellan stater är det vanligt med flerspråkighet. Vilken betydelse tror du att exempelvis Öresundsbron respektive IKEA i Haparanda kan ha ur rent språklig synvinkel? 7. Vad kan och bör göras för bevarande av minoritetsspråk i Sverige? 8. Hur ser du på de nya så kallade etnolekterna som har börjat framträda allt mer? 9. Du har säkert funderat extra på någon företeelse inom detta område. För fram en sådan fråga till diskussion i gruppen. 14

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kurskoder: 9SAA11, 93SA51, 910G03 Här ges information om examinationsuppgifterna, beskrivning av hur en essä kan utformas, betygskriterier och litteraturlistor.

Läs mer

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

K U R S P L A N. Språkrådgivning och textvård. Language counselling and corpus planning. Svenska. Nordiska språk. Grundnivå. G2, fortsättningskurs

K U R S P L A N. Språkrådgivning och textvård. Language counselling and corpus planning. Svenska. Nordiska språk. Grundnivå. G2, fortsättningskurs 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Språkrådgivning och textvård Language counselling and corpus planning Kurskod NO2102 Dnr HUM 2008/46-514 Beslutsdatum 2008-02-13 Beslutande organ Beredningsgruppen

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Linköpings Universitet Institutionen för kultur och kommunikation IKK Religionsvetenskaplig grundkurs 790G01 Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Studiehandledning

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen

FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen INNEHALL FORORD........................ 7 PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen Den nye norske lov om pel'sonnavn,.og praktiseringen av den... 23 Pan Fannakis Från Ehrenstråhle

Läs mer

Klarspråkarbetet i Sverige

Klarspråkarbetet i Sverige Eva Olovsson Klarspråkarbetet i Sverige Detta inlägg handlar om tre aspekter på klarspråksarbete: 1. Hur ska klarspråksarbete bäst organiseras? 2. Vad anser tjänstemän på myndigheter att de bäst behöver?

Läs mer

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod NOA120 Dnr 03:194 D Beslutsdatum 2003-12-10. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod NOA120 Dnr 03:194 D Beslutsdatum 2003-12-10. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod NOA120 Dnr 03:194 D Beslutsdatum 2003-12-10 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Nordiska språk med särskild inriktning på svenska Scandinavian Languages

Läs mer

Läromedelsförteckning

Läromedelsförteckning 1 Institutionen för humaniora Läromedelsförteckning Kurskod SSA120 Dnr 03:47 Beslutsdatum 2003-05-07 Kursens benämning Svenska som andraspråk Poängtal 20 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

K U R S P L A N. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska. Scandinavian languages with special focus on Swedish. Svenska.

K U R S P L A N. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska. Scandinavian languages with special focus on Swedish. Svenska. 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Nordiska språk med särskild inriktning på svenska Scandinavian languages with special focus on Swedish Kurskod NO2001 Dnr HUM 2008/204-514 Beslutsdatum 2008-06-04

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Kursbeskrivning i franska 9AFR71. Franska 91-97,5hp

Kursbeskrivning i franska 9AFR71. Franska 91-97,5hp LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Franska Ht 20 Kursbeskrivning i franska 9AFR71 Franska 91-97,5hp Akademiskt skrivande på avancerad nivå 1 Franska (91-97,5hp), Akademiskt

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Klarspråk ett begripligt offentligt språk

Klarspråk ett begripligt offentligt språk Klarspråk ett begripligt offentligt språk Myndighetsspråksgruppens expertseminarium Helsingfors 7 juni 2013 Eva Olovsson 1 Fyra mål för en nationell språkpolitik (2005) Svenska språket ska vara huvudspråk

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte Föredragningslista 2015-05-20 Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte Tid: 08:00 Plats: Svea Ärende 26 Föregående mötes protokoll Justerat protokoll

Läs mer

Muntlig och skriftlig framställning (6 hp) och Normativ stilistik. Anvisningar, litteratur, schema och inlämningstider

Muntlig och skriftlig framställning (6 hp) och Normativ stilistik. Anvisningar, litteratur, schema och inlämningstider Muntlig och skriftlig framställning (6 hp) och Normativ stilistik Anvisningar, litteratur, schema och inlämningstider LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Svenska språket 1,

Läs mer

Kursinformation med litteraturförteckning. Danska II 30 högskolepoäng

Kursinformation med litteraturförteckning. Danska II 30 högskolepoäng Kursinformation med litteraturförteckning Danska II 30 högskolepoäng Vårterminen 2012 Välkommen till Danska II, 30 högskolepoäng I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte Föredragningslista 2015-02-25 Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte Tid: kl. 08:15 Plats: Svea Ärende 7 Föregående mötes protokoll Ärende 8 2015/50-1.1

Läs mer

Välkommen till Magisterprogrammet i utbildningsledning!

Välkommen till Magisterprogrammet i utbildningsledning! 1 (5) Välkommen till Magisterprogrammet i utbildningsledning! Varmt välkommen till Stockholms universitet och institutionen för pedagogik och didaktik. Du har blivit antagen till magisterprogrammet i utbildningsledning

Läs mer

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Examinationen utgörs av hemtentamen där frågorna ska besvaras individuellt. Aktiv närvaro på föreläsningar och seminarier förväntas.

Examinationen utgörs av hemtentamen där frågorna ska besvaras individuellt. Aktiv närvaro på föreläsningar och seminarier förväntas. Linköpings universitet Litteraturvetenskap på lärarprogrammet Svenska (61-90 hp) (93SV51; 93SV57) Litteraturvetenskap Delkurs 1: Teorier, metoder och tolkning, 7,5 hp Lärare: Ann-Sofie Persson, ann-sofie.persson@liu.se

Läs mer

Nordisk grannspråksförståelse i. en skandinavisk skola utomlands

Nordisk grannspråksförståelse i. en skandinavisk skola utomlands UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C Vt 2015 Nordisk grannspråksförståelse i en skandinavisk skola utomlands Hidayet Yalcin Handledare: Ulla

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Syftesdel inledande text svenska svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk.

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk. 2009-02-12 1 Kommentarer till lagrådsremiss Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) har nu läst lagrådsremissen och är i stort sett positiva till innehållet. Det finns några kritiska

Läs mer

Engelska, fristående kurser

Engelska, fristående kurser Institutionen för språkstudier /LHü Kursansvariga/Studieadministratörer vt 2015 Engelska, fristående kurser Biträdande studierektor: Berit Åström Engelska A 30 hp Johan Nordlander Emma Strömqvist Engelska

Läs mer

Nordisk filologi: Kurslitteratur 2013-2015

Nordisk filologi: Kurslitteratur 2013-2015 Nordisk filologi: Kurslitteratur 2013-2015 På den här listan finns litteratur för de kurser som helt eller delvis kan avläggas självständigt, antingen genom traditionell tentamen eller genom inlämningsuppgift.

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass

Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass Uppsala KOMMUN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Giggi Thomsson 5 UBN-2015-0807 Rev 2015-06-08 Utbildningsnämnden Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass

Läs mer

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod GRV101 Dnr 00:97 Beslutsdatum 2000-06-07 Kursens benämning. Svenska: Texter i vardagen

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod GRV101 Dnr 00:97 Beslutsdatum 2000-06-07 Kursens benämning. Svenska: Texter i vardagen Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod GRV101 Dnr 00:97 Beslutsdatum 2000-06-07 Kursens benämning Svenska: Texter i vardagen Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Swedish: Everyday Discourse Svenska

Läs mer

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) 1 (9) BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) Avsedd som underlag till lärare i förberedelseklass, svenska som andraspråk och svenska 2 (9) VAD ÄR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH FÖR VEM? Det svenska språket

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Språk så in i Norden!

Språk så in i Norden! Färsingaskolan, AL VT15, 8AB Sv www.annaspråkar.isjöbo.se Språk så in i Norden! LPP, instruktioner och arbetsuppgifter Vilka språk är minoritetsspråk i Sverige, och vilken ställning har dessa språk i samhället?

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Nordisk filologi: Kurslitteratur 2011-2013

Nordisk filologi: Kurslitteratur 2011-2013 Nordisk filologi: Kurslitteratur 2011-2013 På den här listan finns litteratur för de kurser som helt eller delvis kan avläggas självständigt, antingen genom traditionell tentamen eller genom inlämningsuppgift.

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

Handledning och handledningsmetodik, 7,5 hp Supervision and Supervision Methodology, 7,5 ECTS Credits

Handledning och handledningsmetodik, 7,5 hp Supervision and Supervision Methodology, 7,5 ECTS Credits Socionomprogrammet Höstterminen 2014 Studiehandledning Handledning och handledningsmetodik, 7,5 hp Supervision and Supervision Methodology, 7,5 ECTS Credits Kurskod : 745A39 Kursansvarig: Martin Wiklander;

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Titel: Recension: Catrin Norrby & Gisela Håkansson (2007), Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige.

Titel: Recension: Catrin Norrby & Gisela Håkansson (2007), Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Titelblad Titel: Recension: Catrin Norrby & Gisela Håkansson (2007), Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Författare: Sofie Henricson Recension i: Harling-Kranck,

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Noter och referenser - Oxfordsystemet

Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser - Oxfordsystemet Centrum för barnkulturforskning Centrum för barnkulturforskning Vårterminen 2012 Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser Oxfordsystemet Det finns

Läs mer

Under våren upptogs Dagens Nyheters. Svenska med något utländskt SVENSKA OCH MODERSMÅL ELLEN BIJVOET & KARI FRAURUD

Under våren upptogs Dagens Nyheters. Svenska med något utländskt SVENSKA OCH MODERSMÅL ELLEN BIJVOET & KARI FRAURUD SVENSKA OCH MODERSMÅL Svenska med något utländskt ELLEN BIJVOET & KARI FRAURUD I Sverige talas i dag svenska i flerspråkiga miljöer, där många inte har svenska som modersmål eller som enda modersmål. Men

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Studiehandledning H15 År 1 Etik och juridik i ledarskapspraktik

Studiehandledning H15 År 1 Etik och juridik i ledarskapspraktik 20150818 Rektorsprogrammet Institutionen för pedagogik och didaktik RP12/ÅR1/Kurskod UC615U/2,5hp Studiehandledning H15 År 1 Etik och juridik i ledarskapspraktik Pedagogiskt seminarium Välkommen till kursen

Läs mer

Tal Språkpolitikens dag 2014

Tal Språkpolitikens dag 2014 Tal Språkpolitikens dag 2014 Det är nio år sedan de fyra språkpolitiska målen beslutades av riksdagen den 7 december 2005. Snart blir det dags att titta tillbaka på det första decenniet med en nationell

Läs mer

Modersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning

Modersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning Modersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning Jenny Jonsson 2011 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska som andra språk B B Programnamn Handledare: Helena Wistrand Examinator:

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26)

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26) 1 YTTRANDE 2008-07-04 Dnr Ku2008/664/KV Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26) Sammanfattning och allmänt Förslaget som presenteras i form av

Läs mer

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan Tore Otterup Institutionen för svenska språket Institutet för svenska som andraspråk Göteborgs universitet Innehåll Flerspråkighet allmänt om flerspråkighet

Läs mer

Kickoff. för den andra (bästa) halvan av VVV

Kickoff. för den andra (bästa) halvan av VVV Kickoff för den andra (bästa) halvan av VVV Kickoff 24 mars 2015 Sanna Gunnarsson & Malin Andersson Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner Detta har vi gjort Varför finns dagens hållbarhetsproblem?

Läs mer

2012-11-27. Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen

2012-11-27. Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen 2012-11-27 Forskningsstrategi för Innehåll 1. Forskningsstrategins syfte och giltighetstid... 3 2. Utgångspunkter och övergripande mål... 3 3. Forskningens inriktning... 4 4. Etik... 6 5. Forskningens

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Regeringskansliet 1 (10) Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Härmed redovisas uppdraget att utarbeta förslag på kursplaner för de

Läs mer

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su. 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2015 Uppsats 15 hp Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.se

Läs mer

Kursplan. För tillträde till kursen krävs standardbehörighet C 2. Franska lägst C-språk kurs B eller 2 åk B-språk eller 3 åk C-språk eller etapp 3.

Kursplan. För tillträde till kursen krävs standardbehörighet C 2. Franska lägst C-språk kurs B eller 2 åk B-språk eller 3 åk C-språk eller etapp 3. Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod FRA101 Dnr 02:34 D Beslutsdatum 2002-05-06 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Franska, allmän kurs French, general course Franska Poängtal 20 Nivå 1-20

Läs mer

Språkteknologi för ökad tillgänglighet vilka möjligheter finns?

Språkteknologi för ökad tillgänglighet vilka möjligheter finns? Språkteknologi för ökad tillgänglighet vilka möjligheter finns? Rickard Domeij Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen Rickard.Domeij@sprakradet.se Sammanfattning Kraven på myndigheterna att

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

MALMÖ HÖGSKOLA Teknik och samhälle. Kurs-PM Fastighetsvetenskap 31-45 hp Fastighetsmarknad och värdering (FF221A)

MALMÖ HÖGSKOLA Teknik och samhälle. Kurs-PM Fastighetsvetenskap 31-45 hp Fastighetsmarknad och värdering (FF221A) MALMÖ HÖGSKOLA Teknik och samhälle Kurs-PM Fastighetsvetenskap 31-45 hp Fastighetsmarknad och värdering (FF221A) HT 2007 1 Detta PM syftar till att ge er mera detaljerad information om kursen utöver vad

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, Svenska Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer