Det mångspråkiga samhället

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det mångspråkiga samhället"

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT 2015 IKK Svenska språket 2 714G02 Gunnar Gårdemar, Birigtte Saxtrup Det mångspråkiga samhället Kursen Det mångspråkiga samhället består av två huvuddelar: Nordiska språk och dialekter i Sverige som en del och minoritetsspråk i Sverige och det mångkulturella och mångspråkiga samhället som en annan del. Angående litteraturen ingår de flesta titlarna i ett kompendium som köps på Liu-tryck i hus C. Följande titlar ingår inte i något kompendium utan skaffas separat och kan dessutom anses som huvudlitteratur: nordient. Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Khemiri, Jonas Hassen (2007). Ett öga rött. Stockholm: Norstedts pocket. (Roman). En annan nyttig bok som är svår att få tag på är Nordens språk (1997). Redaktörer är Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland och har funnits på Novus forlag. Den kan finnas på bibliotek eller möjligen få tag i som begagnad. Dock finns numera en efterföljare till denna bok som får fungera som ersättare, nämligen Andersson, Annica; Harstad, Fredrik (2009). Expedition: språk i Norden. nordient. Ett problem är att den senare boken är betydligt tunnare faktamässigt än den förra även om den givetvis är mer aktuell. Får du tag på Nordens språk så använd den men i annat fall får du förlita dig på Expedition: språk i Norden. En annan tämligen viktig titel är Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Kap Här rekommenderas dock i första hand lån av denna titel. Dock kan Språkliga möten och kontaktlingvistik av Börestam och Huss (2001 eller senare) delvis ersätta Hyltenstams bok. Nedan följer en lektionsplan och ett momentschema med beskrivning av lektionsinnehåll och eventuella uppgifter. Seminariet om romanen Ett öga rött ersätts av skriftlig inlämning på diskussionsfrågorna. Vidare finns tips om litteratur som kan läsas och länkar till respektive lektion. Sedan följer litteraturförteckningen igen, men nu för hela kursen, och förslag på referenslitteratur. Därefter kommer information om examination, övriga anvisningar, bilaga 1 med diskussionsfrågor till ett litteraturseminarium Ett öga rött och bilaga 2 med frågor till slutseminariet. Undervisande lärare på kursen är Gunnar Gårdemar (kursansvarig), och Birgitte Saxtrup, Kursadministrationen sköter Olivia Hallberg, tel

2 Lektionsplan Fö 1. De nordiska språken, svenska dialekter (4.11 kl ), GG. Fö 2. Finlandssvenska och finska (5.11 kl ), GG. Fö 3. Danska (9.11 kl ), BS. Fö 4. Norska (10.11 kl ), BS. Fö 5. Svenskan och inhemska minoritetsspråk. Språkbyte, språkbevarande (11.11 kl ), GG. Fö 6. Etnolekter, flerspråkighet, språkinlärning och språkanvändning (12.11 kl ), GG. Se 1. Parvis redovisning av dialektstudier (16.11 kl ), BS. Se 2. Litteraturseminarium Ett öga rött (23.11 kl ), se 3 slutdiskussion (23.11 kl ), BS. För säkerhets skull är det bäst att kontrollera lektionstiderna på TimeEdit, https://se.timeedit.net/web/liu/db1/schema/. Fö 1. De nordiska språken idag (GG) Föreläsning om språksituationen i Norden idag. Introduktion. Litteratur nordient. Kap Börestam, Uhlmann, Ulla (1996). Språkligt detektivarbete. Om problemkällor i interskandinavisk kommunikation. I: Samspel & variation. Språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen. Institutionen för nordiska språk, Uppsala.*) Daun, Åke (1997). Lika men ändå olika. I: Forskning och framsteg 1.*) Karker, Allan (1997). Sprog og samfund i Norden. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Molde, Bertil (1997). Svenska språket. I: Nordens språk. Red. Allan Karke, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Kompendier Titlar markerade med asterisk finns ovan i kompendium Språk i Norden I, Bakgrund. Kompendium Språk i Norden II, Våra grannspråk, är också nödvändig för lektionstillfälle 1. Länkar (Nordens språk med rötter och fötter). 2

3 (Skandinavisk ordbok). Fö 2. Finlandssvenska och finska (GG) Föreläsning om finlandssvenska. Kort om finska språket. Norden i Bio (kortfilm). Litteratur nordient. Kap. 11. Ehrnebo, Paula (1997). Finskan i Sverige. I: Nordens språk. Red. A. Karker, B. Lindgren, S. Løland. Novus forlag. Häkkinen, Kaisa (2001). Svenska och finska sida vid sida i tusen år. I: Svenskans beskrivning 25. Utg. Marketta Sundman & Anne-Marie Londén. Åbo universitet.*) Häkkinen, Kaisa (u.å). Hur den finska intelligentsian började tala finska. I översättning av Tiina Mäntymäki.*). Koivusalo, Esko (1997). Finska språket. Reviderat av Aino Piehl. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Lundgren, Rasmus (2008). Ankdammen. I: Språk. Juninumret.*) Reuter, Mikael (1997). Hur annorlunda är finlandssvenskan? I: Svenskan i Finland 4. Red. Saara Haapamäki. Åbo.*) Reuter, Mikael (1997). Svenskan i Finland. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag.*) Reuter, Mikael (2008). Därför lever svenskan fortfarande i Finland. I: Språk. Juninumret.*) Kompendium Språk i Norden I, Bakgrund. Titlar ovan markerade med asterisk. Länkar (Finlandssvenska dialekter). 3

4 Fö 3. Danska (BS) Kort introduktion till danska: uttal, grammatiska egenheter och ordförråd. Hörförståelse. Norden i Bio (kortfilm). Textläsning. Litteratur nordient. Kap. 8. Karker, Allan (1997). Det danske sprog. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Länkar Fö 4. Norska (BS) Kort introduktion till norska: uttal, grammatiska egenheter och ordförråd. Hörförståelse. Norden i Bio (kortfilm). Textläsning. Litteratur nordient. Kap. 8. Halvorsen Fjeld, Eyvind (1997). Norsk språk. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Hermansson, Andreas (2009). Norge mot Noreg. I: Språk. Juninumret. Løland, Ståle (1997). Språkforståelse og språksamarbeid i Norden. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Riad, Tomas (2009). Därför låter de så glada. I: Språk. Juninumret.*) Torp, Arne (2009). Norska är danska med svenskt uttal. I: Språk. Juninumret.*) Kompendium Språk i Norden III, Nordiska texter (relevanta delar). Länkar 4

5 Fö 5. Svenskan och inhemska minoritetsspråk, språkbyte och språkbevarande (GG) Ideologi, politik och inhemska minoritetsspråk. Finska i Sverige, tornedalsfinska, samiska, romani och jiddisch. Språkbyte, språkbevarande; grupprelationer, ideologier och språklagstiftning. Litteratur nordient. Kap Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Kap Ehrnebo, Paula (1997). Finskan i Sverige. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Kap Koivusalo, Esko (1997). Finska språket. Reviderat av Aino Piehl. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Magga, Ole Henrik (1997). Samisk språk. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Länkar Bästa språket en samlad svensk språkpolitik. Proposition 2005/06:2. Institutet för språk och folkminne. Minoritet.se Fö 6. Etnolekter, flerspråkighet, språkinlärning och språkanvändning Ett vardagsliv med flera språk. Nya varianter av svenska, etnolekter. Språkmöten ur olika synvinklar. Litteratur nordient. Kap Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Kap

6 Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Kap Länkar Bästa språket en samlad svensk språkpolitik. Proposition 2005/06:2. Institutet för språk och folkminne. Minoritet.se 6

7 Se 1. Muntlig redovisning av dialektstudier (BS) För att kunna göra en bra redovisning av svenska dialekter kan det vara lämpligt att läsa igenom kapitel 7 i Petterssons (2005) Svenska språket under sjuhundra år. Därefter väljer gruppen att närmare studera och redovisa ett av de sex svenska dialektområden som finns i Norden. Ni redovisar dialektområdets utbredning och generella språkliga karakteristika för området och ni kan om ni finner det relevant kontrastera mot andra dialektområden. Därefter ska någon lokal dialekt presenteras och här bör ni använda er av de länkar och ljudinspelningar som finns. I lektionssalen kommer det att finnas en dator som är uppkopplad mot Internet så att alla kan lyssna. Ha alltså med de exakta adresserna till aktuell sida så att ni snabbt kommer fram till denna. Låt gruppen lyssna. Kommentera sedan dialektens särdrag vad gäller uttal (både enskilda ljud och intonation), ordförråd och syntax. Tid för varje grupp är 15 minuter. Svenska dialektområden: sydsvenska mål, götamål, sveamål, norrländska mål, östsvenska mål och gotländska mål. Därefter ska någon lokal dialekt inom området presenteras och här bör ni använda er av de Se 2 Litteraturseminarium Ett öga rött (BS) Diskussion kring Khemiris (2007). Ett öga rött. Förbered svar till frågorna i bilaga 1. Se 3 Redovisningsseminarium (BS) Tvärgruppdiskussion med den egna studiesammanfattningen som utgångspunkt. Förbered svar till utgivna frågor. Gemensam diskussion. Återkoppling till kursinnehåll och eventuella slutsatser och lärdomar. Frågor finns i bilaga 2. Examination A. Muntlig redovisning av dialektstudier (se 1). B. Läsning av Khemiris (2007) roman Ett öga rött och aktivt deltagande i seminariet (se 2) som behandlar denna roman (frågor i bilaga 1). C. Aktivt deltagande i slutseminarium (se 3), (frågor i bilaga 2). D. Inlämning av individuellt utformad studiesammanfattning skriven enligt anvisningar nedan. Sammanfattningen inlämnas i pappersform. Anvisningar för studiesammanfattningen Studiesammanfattningen är en form hemskrivning som sammanställs parallellt med inläsning av kurslitteraturen. I denna ska du utföra och sammanställa nedanstående uppgifter: Syftet med studiesammanfattningen är att du ska bearbeta kurslitteraturen och internetlänkar på ett konstruktivt sätt. Syftet är också att kursdeltagarna ska strukturera stoffet för att kunna reflektera analytiskt över detta. Studiesammanfattningen struktureras efter huvudteman. I det första temat kommenterar du kortfattat hur de olika språken i Norden förhåller sig till varandra språkligt på ett mer generellt plan. Här kan du behöva redovisa några utmärkande lingvistiska drag för svenska, danska, norska och finlandssvenska. Sortera dessa drag på lämpligt sätt (t.ex. uttal, grammatik, syntax). Reflektera kring vad du finner är svårt i språkliga möten med danska och norska. 7

8 I det andra temat redovisar och kommenterar du dagens mångspråkiga samhälle i Sverige. Här bör du behandla frågor kring svenska och inhemska minoritetsspråk, etnolekter och flerspråkighet. Du väljer själv vilket av dessa teman du vill ge mest utrymme men båda dessa teman ska finnas med i studiesammanfattningen. Omfånget på studiesammanfattningen bör vara 10 A4-sidor ordbehandlad text (typsnitt Times, storlek 12, radavstånd 1,5). Varje studiesammanfattning förses med försättssida och en litteraturförteckning (som ej inräknas i ovan angivna sidantal). Referenser till litteratur med noter används vid behov och då använder du parentessystemet (Harvardsystemet). Litteraturförteckningen ska vara korrekt utförd i alfabetisk ordning efter författarnas efternamn. Självfallet ska sammanfattningen ha en klar disposition liksom att språkbruket ska vara korrekt och utredanden. Dock bestämmer du själv vilken struktur du vill använda dig av. Behöver du hjälp med formalia använder du dig av Svenska skrivregler (2008). Observera att studiesammanfattningen är ett individuellt arbete. Studiesammanfattningen och svaren på frågorna till romanen lämnas in i pappersform senast kl. 10. Om du skickar den med vanlig post gäller poststämpelns datum (11.12). Min adress: Gunnar Gårdemar, IKK, Linköpings universitet, Linköping. Betygskriterier studiesammanfattning Betyg G Studiesammanfattningen har ett relevant innehåll med hänsyn till uppgift och kurs. Texten har substans och anknytning till kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning men här finns också i viss mån egna erfarenheter och egen reflektion. Texten är språkligt klar och kännetecknas av noggrannhet, vilket betyder att texten har ett korrekt språkbruk och en godtagbar disposition. Sammanfattningen bör texten ge läsaren god bild av de områden som redovisas och kommenteras. Betyg VG Studiesammanfattningen är relevant och har väsentlig substans och är väl underbyggd i kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning och i viss mån egna erfarenheter och egen reflektion. Med andra ord finns det en god och tydligt anknytning till kurslitteratur och annan litteratur. De egna åsikter som uttrycks ska vara väl grundade. Texten har en mycket god språklig klarhet och vetenskaplig noggrannhet, vilket betyder ett korrekt språkbruk och en klar och för läsaren givande disposition. Formalia är korrekt utförd. Texten är analyserande och syntetiserande genom att du kritiskt granskar kurslitteraturen och annan litteratur för att sedan komma fram till underbyggda sammanfattande resonemang, vilka ger läsaren en god och fördjupad bild av de områden som kommenteras och redovisas. Övriga anvisningar Till varje lektionstillfälle i schemat ovan finns relevant litteratur och länkar angivna. Läs litteraturen till varje tillfälle och besök de Internetadresser som finns före eller efter lektionen. Detta är mycket viktigt eftersom du på vissa 8

9 länkar också kan lyssna till språk- eller dialektprov. Länkarna bör ha en stor betydelse för behållningen av kursen. Litteraturförteckning nordient. Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Börestam, Uhlmann, Ulla (1996). Språkligt detektivarbete. Om problemkällor i interskandinavisk kommunikation. I: Samspel & variation. Språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen. Institutionen för nordiska språk, Uppsala.*) Daun, Åke (1997). Lika men ändå olika. I: Forskning och framsteg 1.*) Ehrnebo, Paula (1997). Finskan i Sverige. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Halvorsen Fjeld, Eyvind (1997). Norsk språk. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Hermansson, Andreas (2009). Norge mot Noreg. I: Språk. Juninumret.*) Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv(red.). Kenneth Hyltenstam (red.) (1999).. Lund: Studentlitteratur. Kap Häkkinen, Kaisa (2001). Svenska och finska sida vid sida i tusen år. I: Svenskans beskrivning 25. Utg. Marketta Sundman & Anne-Marie Londén. Åbo universitet.*) Häkkinen, Kaisa (u.å). Hur den finska intelligentsian började tala finska. I översättning av Tiina Mäntymäki.*) Karker, Allan (1997). Det danske sprog. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Karker, Allan (1997). Sprog og samfund i Norden. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Khemiri, Jonas Hassen (2007). Ett öga rött. Stockholm: Norstedts pocket. Koivusalo, Esko (1997). Finska språket. Reviderat av Aino Piehl. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Lundgren, Rasmus (2008). Ankdammen. I: Språk. Juninumret.*) Løland, Ståle (1997). Språkforståelse og språksamarbeid i Norden. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Magga, Ole Henrik (1997). Samisk språk. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. 9

10 Molde, Bertil (1997). Svenska språket. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Reuter, Mikael (1997). Hur annorlunda är finlandssvenskan? I: Svenskan i Finland 4. Saara Haapamäki (red.). Åbo.*) Reuter, Mikael (1997). Svenskan i Finland. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Reuter, Mikael (2008). Därför lever svenskan fortfarande i Finland. I: Språk. Juninumret.*) Riad, Tomas (2009). Därför låter de så glada. I: Språk. Juninumret.*) Torp, Arne (2009). Norska är danska med svenskt uttal. I: Språk. Juninumret.*) Kompendier Språk i Norden I, Bakgrund. Språk i Norden II, Våra grannspråk. Den litteratur som är markerad med asterisk (*) finns i dessa kompendier Språk i Norden I, Bakgrund köpes på Liu-tryck i hus A. Språk i Norden II, Våra grannspråk delas ut på lektionstid. Referenslitteratur Andersson, Hans (1999). Vokabler på vandring. Ordimport till Sverige under tusen år. Lund: Studentlitteratur. Att förstå varandra i Norden - språkråd till nordbor i nordiskt samarbete. (1995). Handledning utgiven av Nordiska rådet, Nordiska språksekretariatet och Nordiska språk- och informationscentret. Stockholm: Norstedts Tryckeri. Barddal, Jóhanna (m.fl) (1997). Nordiska. Våra språk förr och nu. Lund: Studentlitteratur. Beijar, Kristina (1998). Ett land, två språk: den finländska modellen. Esbo: Schildt. Christensen, Robert Zola (2008). Dansk for svensktalende. Lund: Studentlitteratur. Dahl, Östen (2007). Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur. Egeberg, Ole (2003). Indgange till dansk. Lund: Studentlitteratur. Einarsson, Jan (2004). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv. (2004). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. 10

11 Ett vardagsliv med flera språk (2004). Jacob Cromdal & Ann-Carita Evaldsson (red.). Stockholm: Liber. Kap Finlandssvenskans framtid (1992). Sven-Erik Hansén & Christer Laurén (red.). Svensk-österbottniska samfundet, Vasa. Gellerstam, Martin (1994). Ordförrådets härledning. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien, Norstedts. Grannspråk i samspråk (1988). Svensklärarföreningens årsskrift. Svensklärarföreningens skriftserie nr 202. Stockholm. Hansson, Roger; Lindgren, Carl Göran; Ljung, Heléne; Lundén, Thomas. (2004). Språk och skrift i Europa. Liten bok om Europas stater och språk. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 90. SNS Förlag. Hyltenstam, Kenneth; Lindberg, Inger (2004). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Hyltenstam, Kenneth; Stroud, Christopher (1991). Språkbyte och språkbevarande. Om samiskan och andra minoritetsspråk. Lund: Studentlitteratur. Höckerstedt, Leif (2000). Fuskfinnar eller östsvenskar? En debattbok om finlandssvenskhet. Helsingfors: Söderströms. Ingo, Rune (2004). Finska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur. Kotsinas, Ulla-Britt; Helgander, John (1994). Dialektkontakt, språkkontakt och språkförändring i Norden. Föredrag från ett forskarsymposium. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet MINS 40. Lindgren, Birgitta; Havaas, Anitha (2012). Snacka skandinaviska. Prodicta. Melin-Köpilä, Christina (1996). Om normer och normkonflikter i finlandssvenskan. Språkliga studier med utgångspunkt i nutida elevtexter. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Mer än ett språk. En antologi om två- och trespråkigheten i norra Sverige (1997). Eva Westergren & Hans Åhl (red.) (1997). Falun: Norstedts. Norrby, Catrin; Håkansson, Gisela. (2007). Språkinlärning och språkanvändning. Lund: Studentlitteratur. Ralph, Bo (1994). Svenskt och nordiskt. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien, Norstedts. Skjerdingstad, Kjell Ivar (2003). Innganger till norsk. Lund: Studentlitteratur. 11

12 Sociolingvistik (2013). Eva Sundgren (red.). Stockholm: Liber. Språk i världen. Broar och barriärer (1993). Jerker Blomqvist & Ulf Teleman (red.). Lund University Press. Språkets makt (1990). Birger Bergh & Ulf Teleman (red.). Lund University Press. Sverige officiella minoritetsspråk. Finska, meänkieli, samiska, romani, jiddisch och teckenspråk. En kort presentation. (2003). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Norstedts ordbok. Thors, Holger (1986). Vi finlandssvenskar och vårt svenska språk. Nakladem Uniwersytetu Jagiellonskiego, Krakow. Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritet-sundervisning i Sverige (1996). Kenneth Hyltenstam (red.). Lund: Studentlitteratur. 12

13 Bilaga 1 Diskussionsfrågor till Khemiris roman Ett öga rött (se 2) 1. Enligt Anna Gunnarsdotter Grönberg essä Ungdomsspråk (Sociolingvistik 2008: ) återfinns följande typiska språkdrag i så kallat multietniskt ungdomsspråk på olika språkliga nivåer: Ordförråd: frekventa lån från engelska och invandrarspråk. Morfologi (ordens böjning): avledningsändelsen ish. Syntax: rak ordföljd i bisatser, reducering av antalet prepositioner (frekvent bruk av prepositionen på) Hur används detta språkbruk i Khemiris roman? I vilka kontexter används detta? Kontrasteras språkbruket mot annan svenska såsom standardsvenska eller den svenska som de talar som har svenska som förstaspråk? Hur görs detta? Ge också några belysande exempel på ovanstående språkdrag i romanen? Ge exempel på andra drag från romanen som du anser inte förekommer i samma utsträckning hos språkbrukare som har svenska som förstaspråk? 2. Är det möjligt att skilja på multietniskt ungdomsspråk och andraspråkssvenska i praktiken? Eller är det mer en akademisk distinktion? 3. Hur ser du på det språk Halim utvecklar? Vilken prestige har det allmänt i samhället? Vilka konsekvenser kan Halims språkbruk ha för utvecklingen av hans behärskning av svenska för bruk inom offentliga domäner (arbete, högre studier, samhällsliv)? 4. Varför utvecklar Halim detta språkbruk? Vad tycker pappan? Hur ser Halim på språket? Hur pratar pappan respektive Halim? Hur fungerar Halim i skolan? 5. Hur kan multietniskt språkbruk påverka svenska språket? 6. Vilken attityd kan eller bör man som lärare i svenska ha till multietniskt ungdomsspråk tycker du? 7. Följande är Språkrådets språkpolitiska mål för Sverige och svenska språket: Svenska ska vara huvudspråk i Sverige. Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenskan, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket, att få möjlighet att lära sig främmande språk. Relatera dessa mål till språkbruket i Ett öga rött och till den rådande språkliga situationen på och i olika områden i det svenska samhället. Hur är målen möjliga att uppnå för individen? För skolan och samhället? Om de står i konflikt med varandra hur gör de det? 8. Andra språkliga eller kulturella observationer från Khemiris text? Åsikter om romanen? 13

14 Bilaga 2 Diskussionsfrågor till slutseminarium (se 3) 1. Vad tror du om de nordiska språkens framtid? Kommer engelskan att ännu mer tränga undan små nationella språk till förmån för ett globalt språk? 2. Finns det ännu en nordisk och/eller skandinavisk identitet? 3. Vad kan göras för att uppmuntra internordisk språkförståelse? Vilka aktörer kan man i så fall använda (skolan, massmedia, språkvårdens organ, Föreningen Norden, Svenska institutet m.fl.)? 4. Vilken undervisning i grannspråk (norska och danska i första hand) bör den svenska skolan ge? Egna erfarenheter? 5. Varför tycks det vara så obekant för många svenskar att det finns cirka personer i Finland som har svenska som modersmål? 6. I gränsområden mellan stater är det vanligt med flerspråkighet. Vilken betydelse tror du att exempelvis Öresundsbron respektive IKEA i Haparanda kan ha ur rent språklig synvinkel? 7. Vad kan och bör göras för bevarande av minoritetsspråk i Sverige? 8. Hur ser du på de nya så kallade etnolekterna som har börjat framträda allt mer? 9. Du har säkert funderat extra på någon företeelse inom detta område. För fram en sådan fråga till diskussion i gruppen. 14

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

K U R S P L A N. Språkrådgivning och textvård. Language counselling and corpus planning. Svenska. Nordiska språk. Grundnivå. G2, fortsättningskurs

K U R S P L A N. Språkrådgivning och textvård. Language counselling and corpus planning. Svenska. Nordiska språk. Grundnivå. G2, fortsättningskurs 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Språkrådgivning och textvård Language counselling and corpus planning Kurskod NO2102 Dnr HUM 2008/46-514 Beslutsdatum 2008-02-13 Beslutande organ Beredningsgruppen

Läs mer

FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen

FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen INNEHALL FORORD........................ 7 PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen Den nye norske lov om pel'sonnavn,.og praktiseringen av den... 23 Pan Fannakis Från Ehrenstråhle

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Klarspråkarbetet i Sverige

Klarspråkarbetet i Sverige Eva Olovsson Klarspråkarbetet i Sverige Detta inlägg handlar om tre aspekter på klarspråksarbete: 1. Hur ska klarspråksarbete bäst organiseras? 2. Vad anser tjänstemän på myndigheter att de bäst behöver?

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna

Läs mer

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod NOA120 Dnr 03:194 D Beslutsdatum 2003-12-10. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod NOA120 Dnr 03:194 D Beslutsdatum 2003-12-10. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod NOA120 Dnr 03:194 D Beslutsdatum 2003-12-10 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Nordiska språk med särskild inriktning på svenska Scandinavian Languages

Läs mer

Kursbeskrivning i franska 9AFR71. Franska 91-97,5hp

Kursbeskrivning i franska 9AFR71. Franska 91-97,5hp LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Franska Ht 20 Kursbeskrivning i franska 9AFR71 Franska 91-97,5hp Akademiskt skrivande på avancerad nivå 1 Franska (91-97,5hp), Akademiskt

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Klarspråk ett begripligt offentligt språk

Klarspråk ett begripligt offentligt språk Klarspråk ett begripligt offentligt språk Myndighetsspråksgruppens expertseminarium Helsingfors 7 juni 2013 Eva Olovsson 1 Fyra mål för en nationell språkpolitik (2005) Svenska språket ska vara huvudspråk

Läs mer

Muntlig och skriftlig framställning (6 hp) och Normativ stilistik. Anvisningar, litteratur, schema och inlämningstider

Muntlig och skriftlig framställning (6 hp) och Normativ stilistik. Anvisningar, litteratur, schema och inlämningstider Muntlig och skriftlig framställning (6 hp) och Normativ stilistik Anvisningar, litteratur, schema och inlämningstider LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Svenska språket 1,

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte Föredragningslista 2015-05-20 Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte Tid: 08:00 Plats: Svea Ärende 26 Föregående mötes protokoll Justerat protokoll

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte Föredragningslista 2015-02-25 Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte Tid: kl. 08:15 Plats: Svea Ärende 7 Föregående mötes protokoll Ärende 8 2015/50-1.1

Läs mer

Välkommen till Magisterprogrammet i utbildningsledning!

Välkommen till Magisterprogrammet i utbildningsledning! 1 (5) Välkommen till Magisterprogrammet i utbildningsledning! Varmt välkommen till Stockholms universitet och institutionen för pedagogik och didaktik. Du har blivit antagen till magisterprogrammet i utbildningsledning

Läs mer

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Syftesdel inledande text svenska svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer

Läs mer

Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass

Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass Uppsala KOMMUN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Giggi Thomsson 5 UBN-2015-0807 Rev 2015-06-08 Utbildningsnämnden Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass

Läs mer

Engelska, fristående kurser

Engelska, fristående kurser Institutionen för språkstudier /LHü Kursansvariga/Studieadministratörer vt 2015 Engelska, fristående kurser Biträdande studierektor: Berit Åström Engelska A 30 hp Johan Nordlander Emma Strömqvist Engelska

Läs mer

Språk så in i Norden!

Språk så in i Norden! Färsingaskolan, AL VT15, 8AB Sv www.annaspråkar.isjöbo.se Språk så in i Norden! LPP, instruktioner och arbetsuppgifter Vilka språk är minoritetsspråk i Sverige, och vilken ställning har dessa språk i samhället?

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Nordisk filologi: Kurslitteratur 2011-2013

Nordisk filologi: Kurslitteratur 2011-2013 Nordisk filologi: Kurslitteratur 2011-2013 På den här listan finns litteratur för de kurser som helt eller delvis kan avläggas självständigt, antingen genom traditionell tentamen eller genom inlämningsuppgift.

Läs mer

Nordisk filologi: Kurslitteratur 2013-2015

Nordisk filologi: Kurslitteratur 2013-2015 Nordisk filologi: Kurslitteratur 2013-2015 På den här listan finns litteratur för de kurser som helt eller delvis kan avläggas självständigt, antingen genom traditionell tentamen eller genom inlämningsuppgift.

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

Handledning och handledningsmetodik, 7,5 hp Supervision and Supervision Methodology, 7,5 ECTS Credits

Handledning och handledningsmetodik, 7,5 hp Supervision and Supervision Methodology, 7,5 ECTS Credits Socionomprogrammet Höstterminen 2014 Studiehandledning Handledning och handledningsmetodik, 7,5 hp Supervision and Supervision Methodology, 7,5 ECTS Credits Kurskod : 745A39 Kursansvarig: Martin Wiklander;

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26)

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26) 1 YTTRANDE 2008-07-04 Dnr Ku2008/664/KV Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26) Sammanfattning och allmänt Förslaget som presenteras i form av

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Under våren upptogs Dagens Nyheters. Svenska med något utländskt SVENSKA OCH MODERSMÅL ELLEN BIJVOET & KARI FRAURUD

Under våren upptogs Dagens Nyheters. Svenska med något utländskt SVENSKA OCH MODERSMÅL ELLEN BIJVOET & KARI FRAURUD SVENSKA OCH MODERSMÅL Svenska med något utländskt ELLEN BIJVOET & KARI FRAURUD I Sverige talas i dag svenska i flerspråkiga miljöer, där många inte har svenska som modersmål eller som enda modersmål. Men

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su. 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2015 Uppsats 15 hp Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.se

Läs mer

Tal Språkpolitikens dag 2014

Tal Språkpolitikens dag 2014 Tal Språkpolitikens dag 2014 Det är nio år sedan de fyra språkpolitiska målen beslutades av riksdagen den 7 december 2005. Snart blir det dags att titta tillbaka på det första decenniet med en nationell

Läs mer

Noter och referenser - Oxfordsystemet

Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser - Oxfordsystemet Centrum för barnkulturforskning Centrum för barnkulturforskning Vårterminen 2012 Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser Oxfordsystemet Det finns

Läs mer

2012-11-27. Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen

2012-11-27. Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen 2012-11-27 Forskningsstrategi för Innehåll 1. Forskningsstrategins syfte och giltighetstid... 3 2. Utgångspunkter och övergripande mål... 3 3. Forskningens inriktning... 4 4. Etik... 6 5. Forskningens

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Studiehandledning H15 År 1 Etik och juridik i ledarskapspraktik

Studiehandledning H15 År 1 Etik och juridik i ledarskapspraktik 20150818 Rektorsprogrammet Institutionen för pedagogik och didaktik RP12/ÅR1/Kurskod UC615U/2,5hp Studiehandledning H15 År 1 Etik och juridik i ledarskapspraktik Pedagogiskt seminarium Välkommen till kursen

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Regeringskansliet 1 (10) Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Härmed redovisas uppdraget att utarbeta förslag på kursplaner för de

Läs mer

Språkteknologi för ökad tillgänglighet vilka möjligheter finns?

Språkteknologi för ökad tillgänglighet vilka möjligheter finns? Språkteknologi för ökad tillgänglighet vilka möjligheter finns? Rickard Domeij Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen Rickard.Domeij@sprakradet.se Sammanfattning Kraven på myndigheterna att

Läs mer

MALMÖ HÖGSKOLA Teknik och samhälle. Kurs-PM Fastighetsvetenskap 31-45 hp Fastighetsmarknad och värdering (FF221A)

MALMÖ HÖGSKOLA Teknik och samhälle. Kurs-PM Fastighetsvetenskap 31-45 hp Fastighetsmarknad och värdering (FF221A) MALMÖ HÖGSKOLA Teknik och samhälle Kurs-PM Fastighetsvetenskap 31-45 hp Fastighetsmarknad och värdering (FF221A) HT 2007 1 Detta PM syftar till att ge er mera detaljerad information om kursen utöver vad

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

Kursplan. För tillträde till kursen krävs standardbehörighet C 2. Franska lägst C-språk kurs B eller 2 åk B-språk eller 3 åk C-språk eller etapp 3.

Kursplan. För tillträde till kursen krävs standardbehörighet C 2. Franska lägst C-språk kurs B eller 2 åk B-språk eller 3 åk C-språk eller etapp 3. Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod FRA101 Dnr 02:34 D Beslutsdatum 2002-05-06 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Franska, allmän kurs French, general course Franska Poängtal 20 Nivå 1-20

Läs mer

SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan

SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan 1(16) SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan Ankomststämpel Information om personuppgiftslagen (PuL) Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

Kickoff. för den andra (bästa) halvan av VVV

Kickoff. för den andra (bästa) halvan av VVV Kickoff för den andra (bästa) halvan av VVV Kickoff 24 mars 2015 Sanna Gunnarsson & Malin Andersson Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner Detta har vi gjort Varför finns dagens hållbarhetsproblem?

Läs mer

Omvärldsanalys. Språkens ställning i Sverige

Omvärldsanalys. Språkens ställning i Sverige Omvärldsanalys Språkens ställning i Sverige Innehåll Uppdraget och arbetet 2 1. Inledande sammanfattning och bedömning 2 1.1 Svenska ska vara huvudspråk i Sverige 2 1.2 Svenskan ska vara ett komplett

Läs mer

From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014

From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by novakova@vse.cz 8/29/2014 1:32:25 PM (01:34:28) Adress-

Läs mer

Tilldelas efter registrering

Tilldelas efter registrering Institutionen för sjöfart och marin teknik Kurs-PM Kursnamn: Kurskod: Omfattning: Kursmoment: Program: Kandidatarbete för sjöfart och logistik SJOX09 15 hp 0109 Nollmoment, 0 hp; 0209 Kandidatarbete, 15

Läs mer

KURSÖVERSIKT LIGFB2 Vt 2009

KURSÖVERSIKT LIGFB2 Vt 2009 1(10) Lärare som ingår i kursteamet: Joakim Samuelsson Cecilia Sveider Ingrid Häggström (IH) Margareta Lindkvist (ML) Christina Wiklund CW) Övriga lärare: KURSÖVERSIKT LIGFB2 Vt 2009 Detta är endast en

Läs mer

Kursplan Militärt ledarskap och Pedagogik 2 2008-06-09

Kursplan Militärt ledarskap och Pedagogik 2 2008-06-09 Kursplan 1. Kursens benämning 2. Engelsk benämning Military Leadership and Pedagogy 2 3. Kurskod IOP017 4. Beslut Denna kursplan är fastställd av ämnesrådet vid institutionen i ledarskap och management

Läs mer

Frågor och svar om tekniska rapporter

Frågor och svar om tekniska rapporter Frågor och svar om tekniska rapporter Frågorna är ordnade efter rapportens struktur Titelsidan Hur ska titelsidan se ut? Universitet, program, kurs, termin, datum och år. Författarnamn och e-postadresser,

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014

Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014 Institutionen för informatik Göran Landgren Sammanfattning av kursutvärdering Sid 1 (1) Sammanfattning av kursutvärdering Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014 Sammanfattning Svarsfrekvens:

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning

Läs mer

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP Träff 1 Lördagen den 22 september, klockan 1015 1600 Sal Homeros fm. Wägner och Moberg på em. Vecka 36 38, 3 september 22

Läs mer

Litteraturlista för kurser på vuxenutbildningen

Litteraturlista för kurser på vuxenutbildningen Denna sammanställning innehåller rekommenderad litteratur för vuxenutbildningens kurser. Observera att kurserna inte anordnas samtliga studieperioder. I samtliga kurser är det ditt ansvar som elev att

Läs mer

Språkvård och språkteknologi i Norden

Språkvård och språkteknologi i Norden Språkvård och språkteknologi i Norden Av Rickard Domeij og Torbjørg Breivik Ett helt avgörande instrument för människors möjligheter att använda modern informations- och kommunikationsteknologi är språket.

Läs mer

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 16 juni 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte är att

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Undervisningens sociala processer. 7,5 hp

Undervisningens sociala processer. 7,5 hp Undervisningens sociala processer 7,5 hp Studiehandledning HT 2015 Kurskod: 9KPA05 Studietakt: Halvfart Kursansvarig: Anna Lundberg Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen 120 hp, samt Utländska

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Svenska för lärare åk 7-9, 60 hp (31-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 60 hp Målgrupp

Läs mer

Språk så mycket mer än ord

Språk så mycket mer än ord Förhandsinformation och preliminärt konferensprogram Språk så mycket mer än ord Korpilombolo 8 10 december Konferensen speglar viktiga områden inom språkpolitik, språkvård och pedagogik. Bättre förutsättningar

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Fakta om dialekter. Utdrag ur Dialekter i skolan ett undervisningsmaterial om svenska dialekter för högstadiet och gymnasiet

Fakta om dialekter. Utdrag ur Dialekter i skolan ett undervisningsmaterial om svenska dialekter för högstadiet och gymnasiet Utdrag ur Dialekter i skolan ett undervisningsmaterial om svenska dialekter för högstadiet och gymnasiet 9 april 2014 Innehåll Vad är en dialekt? 3 Skala från dialekt till standardspråk 3 Variabler på

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan Karlstad 26 september 2013 Flerspråkighet i förskolan Vad säger forskningen om flerspråkighet? Gynnsamma faktorer för flerspråkighet i förskolan Samverkan med föräldrarna Interkulturellt

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

Tema: Kropp & Knopp. Period 6 vecka 17-22 Vårterminen 2011. Kropp & Knopp

Tema: Kropp & Knopp. Period 6 vecka 17-22 Vårterminen 2011. Kropp & Knopp Tema: Kropp & Knopp Period 6 vecka 17-22 Vårterminen 2011 Kropp & Knopp Uppgift Du ska arbeta fram en mänsklig karaktär både utifrån ett NO - och SO - perspektiv som du sedan presenterar på ett valfritt

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Uppdaterad 2010-01-22 ITN DT2/ELE2/BI3. Kursinformation. TNIU03 Industriella styrsystem, 6 hp VT1 2010

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Uppdaterad 2010-01-22 ITN DT2/ELE2/BI3. Kursinformation. TNIU03 Industriella styrsystem, 6 hp VT1 2010 Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Uppdaterad 2010-01-22 ITN DT2//BI3 Kursinformation TNIU03 Industriella styrsystem, 6 hp VT1 2010 Mål Kursen skall ge grundläggande kunskaper i styrteknik och

Läs mer

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik Specialistkurs Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik för yrkesverksamma legitimerade psykologer motsvarande 15 hp 15 oktober 2014 20 maj 2015 Innehåll Psykologer har genom sin gedigna

Läs mer

Kursbeskrivning. Examensarbete, 15 hp. Tolkning kandidatkurs, GN, 30 hp (TTA410)

Kursbeskrivning. Examensarbete, 15 hp. Tolkning kandidatkurs, GN, 30 hp (TTA410) Tolk- och överarinstitutet (TÖI) Kursbeskrivning Examensarbete, 15 hp Tolkning kandidatkurs, GN, 30 hp (TTA410) Fastställd av institutionsstyrelsen 2014-06-04 och gäller fr.o.m. ht 2014. 1 Förväntade studieresultat

Läs mer

Utbildningsplan för Internationella Ekonomprogrammet (International Business Administration and Economics Programme)

Utbildningsplan för Internationella Ekonomprogrammet (International Business Administration and Economics Programme) 1(8) Växjö universitet Dnr: 908/2002-510 Ekonomihögskolan Utbildningsplan för Internationella Ekonomprogrammet (International Business Administration and Economics Programme) 1.1 Beslut om inrättande av

Läs mer

Projektledning - "Avancerad" Fördjupade modeller och metoder

Projektledning - Avancerad Fördjupade modeller och metoder Projektledning - "Avancerad" Fördjupade modeller och metoder Dokumentversion Studieguide Revision Datum Förändring x 150804 Frisläppt 1 Välkommen till kursen! 1 Vi som jobbar med kursen... 3 2 Beskrivning

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047 ulf.larsson@sh.

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047 ulf.larsson@sh. Delkursbeskrivning: Webbdesign med multimedia, 5 poäng (Interactive Multimedia for the Web, 7.5 ECTS Credits) Kurs Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer