Det mångspråkiga samhället

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det mångspråkiga samhället"

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT 2015 IKK Svenska språket 2 714G02 Gunnar Gårdemar, Birigtte Saxtrup Det mångspråkiga samhället Kursen Det mångspråkiga samhället består av två huvuddelar: Nordiska språk och dialekter i Sverige som en del och minoritetsspråk i Sverige och det mångkulturella och mångspråkiga samhället som en annan del. Angående litteraturen ingår de flesta titlarna i ett kompendium som köps på Liu-tryck i hus C. Följande titlar ingår inte i något kompendium utan skaffas separat och kan dessutom anses som huvudlitteratur: nordient. Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Khemiri, Jonas Hassen (2007). Ett öga rött. Stockholm: Norstedts pocket. (Roman). En annan nyttig bok som är svår att få tag på är Nordens språk (1997). Redaktörer är Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland och har funnits på Novus forlag. Den kan finnas på bibliotek eller möjligen få tag i som begagnad. Dock finns numera en efterföljare till denna bok som får fungera som ersättare, nämligen Andersson, Annica; Harstad, Fredrik (2009). Expedition: språk i Norden. nordient. Ett problem är att den senare boken är betydligt tunnare faktamässigt än den förra även om den givetvis är mer aktuell. Får du tag på Nordens språk så använd den men i annat fall får du förlita dig på Expedition: språk i Norden. En annan tämligen viktig titel är Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Kap Här rekommenderas dock i första hand lån av denna titel. Dock kan Språkliga möten och kontaktlingvistik av Börestam och Huss (2001 eller senare) delvis ersätta Hyltenstams bok. Nedan följer en lektionsplan och ett momentschema med beskrivning av lektionsinnehåll och eventuella uppgifter. Seminariet om romanen Ett öga rött ersätts av skriftlig inlämning på diskussionsfrågorna. Vidare finns tips om litteratur som kan läsas och länkar till respektive lektion. Sedan följer litteraturförteckningen igen, men nu för hela kursen, och förslag på referenslitteratur. Därefter kommer information om examination, övriga anvisningar, bilaga 1 med diskussionsfrågor till ett litteraturseminarium Ett öga rött och bilaga 2 med frågor till slutseminariet. Undervisande lärare på kursen är Gunnar Gårdemar (kursansvarig), och Birgitte Saxtrup, Kursadministrationen sköter Olivia Hallberg, tel

2 Lektionsplan Fö 1. De nordiska språken, svenska dialekter (4.11 kl ), GG. Fö 2. Finlandssvenska och finska (5.11 kl ), GG. Fö 3. Danska (9.11 kl ), BS. Fö 4. Norska (10.11 kl ), BS. Fö 5. Svenskan och inhemska minoritetsspråk. Språkbyte, språkbevarande (11.11 kl ), GG. Fö 6. Etnolekter, flerspråkighet, språkinlärning och språkanvändning (12.11 kl ), GG. Se 1. Parvis redovisning av dialektstudier (16.11 kl ), BS. Se 2. Litteraturseminarium Ett öga rött (23.11 kl ), se 3 slutdiskussion (23.11 kl ), BS. För säkerhets skull är det bäst att kontrollera lektionstiderna på TimeEdit, https://se.timeedit.net/web/liu/db1/schema/. Fö 1. De nordiska språken idag (GG) Föreläsning om språksituationen i Norden idag. Introduktion. Litteratur nordient. Kap Börestam, Uhlmann, Ulla (1996). Språkligt detektivarbete. Om problemkällor i interskandinavisk kommunikation. I: Samspel & variation. Språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen. Institutionen för nordiska språk, Uppsala.*) Daun, Åke (1997). Lika men ändå olika. I: Forskning och framsteg 1.*) Karker, Allan (1997). Sprog og samfund i Norden. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Molde, Bertil (1997). Svenska språket. I: Nordens språk. Red. Allan Karke, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Kompendier Titlar markerade med asterisk finns ovan i kompendium Språk i Norden I, Bakgrund. Kompendium Språk i Norden II, Våra grannspråk, är också nödvändig för lektionstillfälle 1. Länkar (Nordens språk med rötter och fötter). 2

3 (Skandinavisk ordbok). Fö 2. Finlandssvenska och finska (GG) Föreläsning om finlandssvenska. Kort om finska språket. Norden i Bio (kortfilm). Litteratur nordient. Kap. 11. Ehrnebo, Paula (1997). Finskan i Sverige. I: Nordens språk. Red. A. Karker, B. Lindgren, S. Løland. Novus forlag. Häkkinen, Kaisa (2001). Svenska och finska sida vid sida i tusen år. I: Svenskans beskrivning 25. Utg. Marketta Sundman & Anne-Marie Londén. Åbo universitet.*) Häkkinen, Kaisa (u.å). Hur den finska intelligentsian började tala finska. I översättning av Tiina Mäntymäki.*). Koivusalo, Esko (1997). Finska språket. Reviderat av Aino Piehl. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Lundgren, Rasmus (2008). Ankdammen. I: Språk. Juninumret.*) Reuter, Mikael (1997). Hur annorlunda är finlandssvenskan? I: Svenskan i Finland 4. Red. Saara Haapamäki. Åbo.*) Reuter, Mikael (1997). Svenskan i Finland. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag.*) Reuter, Mikael (2008). Därför lever svenskan fortfarande i Finland. I: Språk. Juninumret.*) Kompendium Språk i Norden I, Bakgrund. Titlar ovan markerade med asterisk. Länkar (Finlandssvenska dialekter). 3

4 Fö 3. Danska (BS) Kort introduktion till danska: uttal, grammatiska egenheter och ordförråd. Hörförståelse. Norden i Bio (kortfilm). Textläsning. Litteratur nordient. Kap. 8. Karker, Allan (1997). Det danske sprog. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Länkar Fö 4. Norska (BS) Kort introduktion till norska: uttal, grammatiska egenheter och ordförråd. Hörförståelse. Norden i Bio (kortfilm). Textläsning. Litteratur nordient. Kap. 8. Halvorsen Fjeld, Eyvind (1997). Norsk språk. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Hermansson, Andreas (2009). Norge mot Noreg. I: Språk. Juninumret. Løland, Ståle (1997). Språkforståelse og språksamarbeid i Norden. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Riad, Tomas (2009). Därför låter de så glada. I: Språk. Juninumret.*) Torp, Arne (2009). Norska är danska med svenskt uttal. I: Språk. Juninumret.*) Kompendium Språk i Norden III, Nordiska texter (relevanta delar). Länkar 4

5 Fö 5. Svenskan och inhemska minoritetsspråk, språkbyte och språkbevarande (GG) Ideologi, politik och inhemska minoritetsspråk. Finska i Sverige, tornedalsfinska, samiska, romani och jiddisch. Språkbyte, språkbevarande; grupprelationer, ideologier och språklagstiftning. Litteratur nordient. Kap Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Kap Ehrnebo, Paula (1997). Finskan i Sverige. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Kap Koivusalo, Esko (1997). Finska språket. Reviderat av Aino Piehl. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Magga, Ole Henrik (1997). Samisk språk. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Länkar Bästa språket en samlad svensk språkpolitik. Proposition 2005/06:2. Institutet för språk och folkminne. Minoritet.se Fö 6. Etnolekter, flerspråkighet, språkinlärning och språkanvändning Ett vardagsliv med flera språk. Nya varianter av svenska, etnolekter. Språkmöten ur olika synvinklar. Litteratur nordient. Kap Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Kap

6 Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Kap Länkar Bästa språket en samlad svensk språkpolitik. Proposition 2005/06:2. Institutet för språk och folkminne. Minoritet.se 6

7 Se 1. Muntlig redovisning av dialektstudier (BS) För att kunna göra en bra redovisning av svenska dialekter kan det vara lämpligt att läsa igenom kapitel 7 i Petterssons (2005) Svenska språket under sjuhundra år. Därefter väljer gruppen att närmare studera och redovisa ett av de sex svenska dialektområden som finns i Norden. Ni redovisar dialektområdets utbredning och generella språkliga karakteristika för området och ni kan om ni finner det relevant kontrastera mot andra dialektområden. Därefter ska någon lokal dialekt presenteras och här bör ni använda er av de länkar och ljudinspelningar som finns. I lektionssalen kommer det att finnas en dator som är uppkopplad mot Internet så att alla kan lyssna. Ha alltså med de exakta adresserna till aktuell sida så att ni snabbt kommer fram till denna. Låt gruppen lyssna. Kommentera sedan dialektens särdrag vad gäller uttal (både enskilda ljud och intonation), ordförråd och syntax. Tid för varje grupp är 15 minuter. Svenska dialektområden: sydsvenska mål, götamål, sveamål, norrländska mål, östsvenska mål och gotländska mål. Därefter ska någon lokal dialekt inom området presenteras och här bör ni använda er av de Se 2 Litteraturseminarium Ett öga rött (BS) Diskussion kring Khemiris (2007). Ett öga rött. Förbered svar till frågorna i bilaga 1. Se 3 Redovisningsseminarium (BS) Tvärgruppdiskussion med den egna studiesammanfattningen som utgångspunkt. Förbered svar till utgivna frågor. Gemensam diskussion. Återkoppling till kursinnehåll och eventuella slutsatser och lärdomar. Frågor finns i bilaga 2. Examination A. Muntlig redovisning av dialektstudier (se 1). B. Läsning av Khemiris (2007) roman Ett öga rött och aktivt deltagande i seminariet (se 2) som behandlar denna roman (frågor i bilaga 1). C. Aktivt deltagande i slutseminarium (se 3), (frågor i bilaga 2). D. Inlämning av individuellt utformad studiesammanfattning skriven enligt anvisningar nedan. Sammanfattningen inlämnas i pappersform. Anvisningar för studiesammanfattningen Studiesammanfattningen är en form hemskrivning som sammanställs parallellt med inläsning av kurslitteraturen. I denna ska du utföra och sammanställa nedanstående uppgifter: Syftet med studiesammanfattningen är att du ska bearbeta kurslitteraturen och internetlänkar på ett konstruktivt sätt. Syftet är också att kursdeltagarna ska strukturera stoffet för att kunna reflektera analytiskt över detta. Studiesammanfattningen struktureras efter huvudteman. I det första temat kommenterar du kortfattat hur de olika språken i Norden förhåller sig till varandra språkligt på ett mer generellt plan. Här kan du behöva redovisa några utmärkande lingvistiska drag för svenska, danska, norska och finlandssvenska. Sortera dessa drag på lämpligt sätt (t.ex. uttal, grammatik, syntax). Reflektera kring vad du finner är svårt i språkliga möten med danska och norska. 7

8 I det andra temat redovisar och kommenterar du dagens mångspråkiga samhälle i Sverige. Här bör du behandla frågor kring svenska och inhemska minoritetsspråk, etnolekter och flerspråkighet. Du väljer själv vilket av dessa teman du vill ge mest utrymme men båda dessa teman ska finnas med i studiesammanfattningen. Omfånget på studiesammanfattningen bör vara 10 A4-sidor ordbehandlad text (typsnitt Times, storlek 12, radavstånd 1,5). Varje studiesammanfattning förses med försättssida och en litteraturförteckning (som ej inräknas i ovan angivna sidantal). Referenser till litteratur med noter används vid behov och då använder du parentessystemet (Harvardsystemet). Litteraturförteckningen ska vara korrekt utförd i alfabetisk ordning efter författarnas efternamn. Självfallet ska sammanfattningen ha en klar disposition liksom att språkbruket ska vara korrekt och utredanden. Dock bestämmer du själv vilken struktur du vill använda dig av. Behöver du hjälp med formalia använder du dig av Svenska skrivregler (2008). Observera att studiesammanfattningen är ett individuellt arbete. Studiesammanfattningen och svaren på frågorna till romanen lämnas in i pappersform senast kl. 10. Om du skickar den med vanlig post gäller poststämpelns datum (11.12). Min adress: Gunnar Gårdemar, IKK, Linköpings universitet, Linköping. Betygskriterier studiesammanfattning Betyg G Studiesammanfattningen har ett relevant innehåll med hänsyn till uppgift och kurs. Texten har substans och anknytning till kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning men här finns också i viss mån egna erfarenheter och egen reflektion. Texten är språkligt klar och kännetecknas av noggrannhet, vilket betyder att texten har ett korrekt språkbruk och en godtagbar disposition. Sammanfattningen bör texten ge läsaren god bild av de områden som redovisas och kommenteras. Betyg VG Studiesammanfattningen är relevant och har väsentlig substans och är väl underbyggd i kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning och i viss mån egna erfarenheter och egen reflektion. Med andra ord finns det en god och tydligt anknytning till kurslitteratur och annan litteratur. De egna åsikter som uttrycks ska vara väl grundade. Texten har en mycket god språklig klarhet och vetenskaplig noggrannhet, vilket betyder ett korrekt språkbruk och en klar och för läsaren givande disposition. Formalia är korrekt utförd. Texten är analyserande och syntetiserande genom att du kritiskt granskar kurslitteraturen och annan litteratur för att sedan komma fram till underbyggda sammanfattande resonemang, vilka ger läsaren en god och fördjupad bild av de områden som kommenteras och redovisas. Övriga anvisningar Till varje lektionstillfälle i schemat ovan finns relevant litteratur och länkar angivna. Läs litteraturen till varje tillfälle och besök de Internetadresser som finns före eller efter lektionen. Detta är mycket viktigt eftersom du på vissa 8

9 länkar också kan lyssna till språk- eller dialektprov. Länkarna bör ha en stor betydelse för behållningen av kursen. Litteraturförteckning nordient. Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Börestam, Uhlmann, Ulla (1996). Språkligt detektivarbete. Om problemkällor i interskandinavisk kommunikation. I: Samspel & variation. Språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen. Institutionen för nordiska språk, Uppsala.*) Daun, Åke (1997). Lika men ändå olika. I: Forskning och framsteg 1.*) Ehrnebo, Paula (1997). Finskan i Sverige. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Halvorsen Fjeld, Eyvind (1997). Norsk språk. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Hermansson, Andreas (2009). Norge mot Noreg. I: Språk. Juninumret.*) Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv(red.). Kenneth Hyltenstam (red.) (1999).. Lund: Studentlitteratur. Kap Häkkinen, Kaisa (2001). Svenska och finska sida vid sida i tusen år. I: Svenskans beskrivning 25. Utg. Marketta Sundman & Anne-Marie Londén. Åbo universitet.*) Häkkinen, Kaisa (u.å). Hur den finska intelligentsian började tala finska. I översättning av Tiina Mäntymäki.*) Karker, Allan (1997). Det danske sprog. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Karker, Allan (1997). Sprog og samfund i Norden. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Khemiri, Jonas Hassen (2007). Ett öga rött. Stockholm: Norstedts pocket. Koivusalo, Esko (1997). Finska språket. Reviderat av Aino Piehl. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Lundgren, Rasmus (2008). Ankdammen. I: Språk. Juninumret.*) Løland, Ståle (1997). Språkforståelse og språksamarbeid i Norden. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Magga, Ole Henrik (1997). Samisk språk. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. 9

10 Molde, Bertil (1997). Svenska språket. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Reuter, Mikael (1997). Hur annorlunda är finlandssvenskan? I: Svenskan i Finland 4. Saara Haapamäki (red.). Åbo.*) Reuter, Mikael (1997). Svenskan i Finland. I: Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland (red.). Novus forlag. Reuter, Mikael (2008). Därför lever svenskan fortfarande i Finland. I: Språk. Juninumret.*) Riad, Tomas (2009). Därför låter de så glada. I: Språk. Juninumret.*) Torp, Arne (2009). Norska är danska med svenskt uttal. I: Språk. Juninumret.*) Kompendier Språk i Norden I, Bakgrund. Språk i Norden II, Våra grannspråk. Den litteratur som är markerad med asterisk (*) finns i dessa kompendier Språk i Norden I, Bakgrund köpes på Liu-tryck i hus A. Språk i Norden II, Våra grannspråk delas ut på lektionstid. Referenslitteratur Andersson, Hans (1999). Vokabler på vandring. Ordimport till Sverige under tusen år. Lund: Studentlitteratur. Att förstå varandra i Norden - språkråd till nordbor i nordiskt samarbete. (1995). Handledning utgiven av Nordiska rådet, Nordiska språksekretariatet och Nordiska språk- och informationscentret. Stockholm: Norstedts Tryckeri. Barddal, Jóhanna (m.fl) (1997). Nordiska. Våra språk förr och nu. Lund: Studentlitteratur. Beijar, Kristina (1998). Ett land, två språk: den finländska modellen. Esbo: Schildt. Christensen, Robert Zola (2008). Dansk for svensktalende. Lund: Studentlitteratur. Dahl, Östen (2007). Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur. Egeberg, Ole (2003). Indgange till dansk. Lund: Studentlitteratur. Einarsson, Jan (2004). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv. (2004). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. 10

11 Ett vardagsliv med flera språk (2004). Jacob Cromdal & Ann-Carita Evaldsson (red.). Stockholm: Liber. Kap Finlandssvenskans framtid (1992). Sven-Erik Hansén & Christer Laurén (red.). Svensk-österbottniska samfundet, Vasa. Gellerstam, Martin (1994). Ordförrådets härledning. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien, Norstedts. Grannspråk i samspråk (1988). Svensklärarföreningens årsskrift. Svensklärarföreningens skriftserie nr 202. Stockholm. Hansson, Roger; Lindgren, Carl Göran; Ljung, Heléne; Lundén, Thomas. (2004). Språk och skrift i Europa. Liten bok om Europas stater och språk. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 90. SNS Förlag. Hyltenstam, Kenneth; Lindberg, Inger (2004). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Hyltenstam, Kenneth; Stroud, Christopher (1991). Språkbyte och språkbevarande. Om samiskan och andra minoritetsspråk. Lund: Studentlitteratur. Höckerstedt, Leif (2000). Fuskfinnar eller östsvenskar? En debattbok om finlandssvenskhet. Helsingfors: Söderströms. Ingo, Rune (2004). Finska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur. Kotsinas, Ulla-Britt; Helgander, John (1994). Dialektkontakt, språkkontakt och språkförändring i Norden. Föredrag från ett forskarsymposium. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet MINS 40. Lindgren, Birgitta; Havaas, Anitha (2012). Snacka skandinaviska. Prodicta. Melin-Köpilä, Christina (1996). Om normer och normkonflikter i finlandssvenskan. Språkliga studier med utgångspunkt i nutida elevtexter. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Mer än ett språk. En antologi om två- och trespråkigheten i norra Sverige (1997). Eva Westergren & Hans Åhl (red.) (1997). Falun: Norstedts. Norrby, Catrin; Håkansson, Gisela. (2007). Språkinlärning och språkanvändning. Lund: Studentlitteratur. Ralph, Bo (1994). Svenskt och nordiskt. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien, Norstedts. Skjerdingstad, Kjell Ivar (2003). Innganger till norsk. Lund: Studentlitteratur. 11

12 Sociolingvistik (2013). Eva Sundgren (red.). Stockholm: Liber. Språk i världen. Broar och barriärer (1993). Jerker Blomqvist & Ulf Teleman (red.). Lund University Press. Språkets makt (1990). Birger Bergh & Ulf Teleman (red.). Lund University Press. Sverige officiella minoritetsspråk. Finska, meänkieli, samiska, romani, jiddisch och teckenspråk. En kort presentation. (2003). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Norstedts ordbok. Thors, Holger (1986). Vi finlandssvenskar och vårt svenska språk. Nakladem Uniwersytetu Jagiellonskiego, Krakow. Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritet-sundervisning i Sverige (1996). Kenneth Hyltenstam (red.). Lund: Studentlitteratur. 12

13 Bilaga 1 Diskussionsfrågor till Khemiris roman Ett öga rött (se 2) 1. Enligt Anna Gunnarsdotter Grönberg essä Ungdomsspråk (Sociolingvistik 2008: ) återfinns följande typiska språkdrag i så kallat multietniskt ungdomsspråk på olika språkliga nivåer: Ordförråd: frekventa lån från engelska och invandrarspråk. Morfologi (ordens böjning): avledningsändelsen ish. Syntax: rak ordföljd i bisatser, reducering av antalet prepositioner (frekvent bruk av prepositionen på) Hur används detta språkbruk i Khemiris roman? I vilka kontexter används detta? Kontrasteras språkbruket mot annan svenska såsom standardsvenska eller den svenska som de talar som har svenska som förstaspråk? Hur görs detta? Ge också några belysande exempel på ovanstående språkdrag i romanen? Ge exempel på andra drag från romanen som du anser inte förekommer i samma utsträckning hos språkbrukare som har svenska som förstaspråk? 2. Är det möjligt att skilja på multietniskt ungdomsspråk och andraspråkssvenska i praktiken? Eller är det mer en akademisk distinktion? 3. Hur ser du på det språk Halim utvecklar? Vilken prestige har det allmänt i samhället? Vilka konsekvenser kan Halims språkbruk ha för utvecklingen av hans behärskning av svenska för bruk inom offentliga domäner (arbete, högre studier, samhällsliv)? 4. Varför utvecklar Halim detta språkbruk? Vad tycker pappan? Hur ser Halim på språket? Hur pratar pappan respektive Halim? Hur fungerar Halim i skolan? 5. Hur kan multietniskt språkbruk påverka svenska språket? 6. Vilken attityd kan eller bör man som lärare i svenska ha till multietniskt ungdomsspråk tycker du? 7. Följande är Språkrådets språkpolitiska mål för Sverige och svenska språket: Svenska ska vara huvudspråk i Sverige. Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenskan, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket, att få möjlighet att lära sig främmande språk. Relatera dessa mål till språkbruket i Ett öga rött och till den rådande språkliga situationen på och i olika områden i det svenska samhället. Hur är målen möjliga att uppnå för individen? För skolan och samhället? Om de står i konflikt med varandra hur gör de det? 8. Andra språkliga eller kulturella observationer från Khemiris text? Åsikter om romanen? 13

14 Bilaga 2 Diskussionsfrågor till slutseminarium (se 3) 1. Vad tror du om de nordiska språkens framtid? Kommer engelskan att ännu mer tränga undan små nationella språk till förmån för ett globalt språk? 2. Finns det ännu en nordisk och/eller skandinavisk identitet? 3. Vad kan göras för att uppmuntra internordisk språkförståelse? Vilka aktörer kan man i så fall använda (skolan, massmedia, språkvårdens organ, Föreningen Norden, Svenska institutet m.fl.)? 4. Vilken undervisning i grannspråk (norska och danska i första hand) bör den svenska skolan ge? Egna erfarenheter? 5. Varför tycks det vara så obekant för många svenskar att det finns cirka personer i Finland som har svenska som modersmål? 6. I gränsområden mellan stater är det vanligt med flerspråkighet. Vilken betydelse tror du att exempelvis Öresundsbron respektive IKEA i Haparanda kan ha ur rent språklig synvinkel? 7. Vad kan och bör göras för bevarande av minoritetsspråk i Sverige? 8. Hur ser du på de nya så kallade etnolekterna som har börjat framträda allt mer? 9. Du har säkert funderat extra på någon företeelse inom detta område. För fram en sådan fråga till diskussion i gruppen. 14

Det mångspråkiga samhället

Det mångspråkiga samhället LINKÖPINGS UNIVERSITET VT 2012 IKK Lärarprogrammet (9SVA51) Andreas Holm Det mångspråkiga samhället Kursen Det mångspråkiga samhället består av två huvuddelar: Nordiska språk och dialekter i Sverige som

Läs mer

Det mångspråkiga samhället

Det mångspråkiga samhället LINKÖPINGS UNIVERSITET HT 2009 IKK Svenska språket 2 Andreas Holm Gunnar Gårdemar Det mångspråkiga samhället Kursen Det mångspråkiga samhället består av två huvuddelar: Nordiska språk och dialekter i Sverige

Läs mer

STUDIEANVISNING SVENSKA SPRÅKET 3, NORDISKA SPRÅK I ETT MODERNT PERSPEKTIV, FÖRDJUPNINGSKURS, 714G49, (61 90 HP)

STUDIEANVISNING SVENSKA SPRÅKET 3, NORDISKA SPRÅK I ETT MODERNT PERSPEKTIV, FÖRDJUPNINGSKURS, 714G49, (61 90 HP) STUDIEANVISNING SVENSKA SPRÅKET 3, NORDISKA SPRÅK I ETT MODERNT PERSPEKTIV, FÖRDJUPNINGSKURS, 714G49, (61 90 HP) DELKURS 4. SPRÅK I NORDEN (7 HP) Studierektor: Lisbeth Hurtig, lisbeth.hurtig@liu.se Ämnesansvarig:

Läs mer

Det mångspråkiga samhället

Det mångspråkiga samhället LINKÖPINGS UNIVERSITET VT 2014 IKK Fördjupning svenska, 9SVA51 Gunnar Gårdemar Det mångspråkiga samhället Kursen Det mångspråkiga samhället består av två huvuddelar: Nordiska språk och dialekter i Sverige

Läs mer

Svenska: språkhistoria och språksociologi

Svenska: språkhistoria och språksociologi LINKÖPINGS UNIVERSITET HT 2016 IKK SV1 (31 52,5 hp), Svenska 7 9 92SV31/37, 93SV31/37 Gunnar Gårdemar Svenska: språkhistoria och språksociologi Undervisande lärare på kursen är Gunnar Gårdemar (kursansvarig),

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET HT 2016 IKK Svenska som andraspråk 2 (7,5 hp), 910G05 Gunnar Gårdemar, Charlotta Plejert

LINKÖPINGS UNIVERSITET HT 2016 IKK Svenska som andraspråk 2 (7,5 hp), 910G05 Gunnar Gårdemar, Charlotta Plejert LINKÖPINGS UNIVERSITET HT 2016 IKK Svenska som andraspråk 2 (7,5 hp), 910G05 Gunnar Gårdemar, Charlotta Plejert FLERSPRÅKIGHET Välkommen till kursen i flerspråkighet. Nedan finns momentschema, litteraturförteckning,

Läs mer

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kurskoder: 9SAA11, 93SA51, 910G03 Här ges information om examinationsuppgifterna, beskrivning av hur en essä kan utformas, betygskriterier och litteraturlistor.

Läs mer

Swedish Language BA (B), 30 Credits

Swedish Language BA (B), 30 Credits 1 (5) Course Syllabus: Swedish Language BA (B), 30 Credits General data Code Subject/Main field Cycle Progression Credits Progressive specialisation Answerable department Established Date of change Version

Läs mer

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Nordisk språkgemenskap på olika sätt Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Förändringar i de nordiska språksamhällena kring 2000 Engelskans ställning som ett slags

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

STUDIEANVISNING SPRÅKSAMHÄLLETS UTVECKLING 714G48 (31 60 HP)

STUDIEANVISNING SPRÅKSAMHÄLLETS UTVECKLING 714G48 (31 60 HP) STUDIEANVISNING SPRÅKSAMHÄLLETS UTVECKLING 714G48 (31 60 HP) DELKURS 5. SPRÅKVETENSKAPLIG UPPSATS (7 HP) Kursansvarig: Gunnar Gårdemar, gunnar.gardemar@liu.se Examinator: Fredrik Olsson och Gunnar Gårdemar

Läs mer

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk

Läs mer

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod NOX123 Dnr 99:154 Beslutsdatum Sociolingvistik. Kursens benämning.

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod NOX123 Dnr 99:154 Beslutsdatum Sociolingvistik. Kursens benämning. Kursplan Kurskod NOX123 Dnr 99:154 Beslutsdatum 1999 05 26 Engelsk benämning Ämne Sociolinguistics Nordiska språk Nivå 41 80 Kursplanen gäller från Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Syfte

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014

Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014 Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014 Språkförståelse och språkgemenskap Nordisk grannspråksförståelse a) Grundförutsättningen

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Kursinformation med litteraturförteckning. Danska språk och kultur 7,5 högskolepoäng

Kursinformation med litteraturförteckning. Danska språk och kultur 7,5 högskolepoäng Kursinformation med litteraturförteckning Danska språk och kultur 7,5 högskolepoäng Höstterminen 2011 Välkommen till Danska språk och kultur, 7,5 högskolepoäng! I detta häfte får du information om kursens

Läs mer

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN SAU118, Praktisk svenska för studenter med finska som modersmål, grundkurs, 7,5 högskolepoäng Swedish as a Foreign Language for Students from Finland, 7.5 higher education

Läs mer

Svenska språket GR (B), 30 hp

Svenska språket GR (B), 30 hp 1 (8) Kursplan för: Svenska språket GR (B), 30 hp Swedish Language BA (B), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SV009G Svenska språket Grundnivå (B) Inriktning (namn)

Läs mer

Litteraturförteckning vt 2011 Svenska språket 1 (kurskod 714G01)

Litteraturförteckning vt 2011 Svenska språket 1 (kurskod 714G01) Litteraturförteckning vt 2011 Svenska språket 1 (kurskod 714G01) Grammatik Kurslitteratur Ahlsén, Elisabeth & Allwood, Jens (red.) (2002) Språk i fokus. Lund: Studentlitteratur. Bolander, Maria (2005).

Läs mer

KURSPLAN Svenska som andraspråk 2, 15 högskolepoäng

KURSPLAN Svenska som andraspråk 2, 15 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Svenska som andraspråk 2, 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language 2, 15 credits Kurskod: LS2K13 Fastställd av: Nämnd för Fristående kurs 2013-05-21 Reviderad av: Utbildningsledare 2016-04-06

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

KURSPLAN Svenska språket, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Svenska språket, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Svenska språket, 31-60 hp, 30 högskolepoäng The Swedish language, 31-60, 30 credits Kurskod: LSAB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: HT 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå:

Läs mer

KURSPLAN Svenska som andraspråk, 31-45hp (ingår i Lärarfortbildningen), 15 högskolepoäng

KURSPLAN Svenska som andraspråk, 31-45hp (ingår i Lärarfortbildningen), 15 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Svenska som andraspråk, 31-45hp (ingår i Lärarfortbildningen), 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language, 31-45 Credits, 15 credits Kurskod: USAN11 Fastställd av: VD 2010-05-31 Gäller

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Kursplan. Kurskod SSB141 Dnr 03:79D Beslutsdatum Kursen ges som fristående kurs

Kursplan. Kurskod SSB141 Dnr 03:79D Beslutsdatum Kursen ges som fristående kurs 1 Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod SSB141 Dnr 03:79D Beslutsdatum 2003-06-11 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Svenska som andraspråk Swedish as a Second Language Svenska som andraspråk

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Linköpings Universitet Institutionen för kultur och kommunikation IKK Religionsvetenskaplig grundkurs 790G01 Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Studiehandledning

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå Läs igenom kursplanen för Svenska som andraspråk här nedanför. Läs och arbeta med kursboken

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Textanalys: Kursinformation, momentschema, examination, instuderingsuppgifter, gruppuppgifter och litteraturförteckning

Textanalys: Kursinformation, momentschema, examination, instuderingsuppgifter, gruppuppgifter och litteraturförteckning Lotta Alemyr/ (lotta.alemyr@liu.se) Gunnar Gårdemar/ (gunnar.gardemar@liu.se) Textanalys: Kursinformation, momentschema, examination, instuderingsuppgifter, gruppuppgifter och litteraturförteckning Kursinformation

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A3, 7,5 hp

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A3, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A3, 7,5 hp Swedish BA (A), Swedish as a second language A3, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

K U R S P L A N. Språkrådgivning och textvård. Language counselling and corpus planning. Svenska. Nordiska språk. Grundnivå. G2, fortsättningskurs

K U R S P L A N. Språkrådgivning och textvård. Language counselling and corpus planning. Svenska. Nordiska språk. Grundnivå. G2, fortsättningskurs 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Språkrådgivning och textvård Language counselling and corpus planning Kurskod NO2102 Dnr HUM 2008/46-514 Beslutsdatum 2008-02-13 Beslutande organ Beredningsgruppen

Läs mer

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Grundsärskolan Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Kursplan för kurs på grundnivå Svenska som andraspråk med didaktisk inriktning I Swedish as a Second Language with an Educational Perspective I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: CT1500 Gäller

Läs mer

Kursinformation med litteraturförteckning. Danska som grannspråk - läsfärdighet 7,5 högskolepoäng

Kursinformation med litteraturförteckning. Danska som grannspråk - läsfärdighet 7,5 högskolepoäng Kursinformation med litteraturförteckning Danska som grannspråk - läsfärdighet 7,5 högskolepoäng Vårterminen 2012 Välkommen till Danska som grannspråk - läsfärdighet, 7,5 högskolepoäng! I detta häfte får

Läs mer

Prövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift.

Prövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift. 2013 2015 Välkommen till prövning i Svenska som andraspråk 1! Kursen innehåller moment där du ska kunna uttrycka dig i tal och skrift på ett klart och tydligt sätt. Hur du använder språket för vardagsbruk

Läs mer

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Kursplan för kurs på grundnivå Svenska I Swedish I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: NS1000 Gäller från: HT 2009 Fastställd: 2007-06-13 Ändrad: 2009-05-06 Institution Institutionen för svenska

Läs mer

Kursguide till. RY1200 Fortsättningskurs i ryska, 30 hp INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER VT16

Kursguide till. RY1200 Fortsättningskurs i ryska, 30 hp INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER VT16 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Kursguide till RY1200 Fortsättningskurs i ryska, 30 hp VT16 Institutionen för språk och litteraturer 1 (7) Renströmsgatan 6, Box 200, 405 30 Göteborg 031 786 00

Läs mer

KURSPLAN Svenska som andraspråk 2, 15 högskolepoäng

KURSPLAN Svenska som andraspråk 2, 15 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Svenska som andraspråk 2, 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language 2, 15 credits Kurskod: LS2K13 Fastställd av: Nämnd för Fristående kurs 2013-05-21 Reviderad av: Utbildningschef 2017-04-25

Läs mer

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: Svenska Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning

Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning S:t Mikaelsskolan Prövningsanvisningar Sv 2 VT 2016 Prövning i Svenska 2 Kurskod SVESVE02 Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning Bokanalys

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Höstterminen 2015 1 (14) Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30

Läs mer

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning. SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och

Läs mer

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna

Läs mer

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Kursplan för kurs på grundnivå Svenska I Swedish I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: NS1000 Gäller från: HT 2007 Fastställd: 2007-06-13 Institution Institutionen för svenska och flerspråkighet

Läs mer

Kursplan. Introduktion till översättning. Introduction to translation. Nordiska språk, engelska, franska, tyska

Kursplan. Introduktion till översättning. Introduction to translation. Nordiska språk, engelska, franska, tyska Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod HUX 140 Dnr 04:81D Beslutsdatum 2004-08-16 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämnen Introduktion till översättning Introduction to translation

Läs mer

K U R S P L A N. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska. Scandinavian languages with special focus on Swedish. Svenska.

K U R S P L A N. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska. Scandinavian languages with special focus on Swedish. Svenska. 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Nordiska språk med särskild inriktning på svenska Scandinavian languages with special focus on Swedish Kurskod NO2001 Dnr HUM 2007/ 526-514 Beslutsdatum 2007-10-24

Läs mer

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A1, 7,5 hp

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A1, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A1, 7,5 hp Swedish BA (A), Swedish as a Second Language A1, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen

FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen INNEHALL FORORD........................ 7 PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen Den nye norske lov om pel'sonnavn,.og praktiseringen av den... 23 Pan Fannakis Från Ehrenstråhle

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Dövas tvåspråkighet, 7,5 hp LISD02

Dövas tvåspråkighet, 7,5 hp LISD02 Dövas tvåspråkighet, 7,5 hp LISD02 Kursbeskrivning VT 2017 2 (5) Beslut Denna kursbeskrivning är beslutad av styrelsen vid institutionen för lingvistik 2016-12-13. Undervisande lärare Krister Schönström

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4-6, 15 hp

Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4-6, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4-6, 15 hp Swedish Language I (BA), Reading and Writing Development, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Nordisk filologi: Kurslitteratur 2015-2017

Nordisk filologi: Kurslitteratur 2015-2017 Nordisk filologi: Kurslitteratur 2015-2017 På den här listan finns litteratur för de kurser som helt eller delvis kan avläggas självständigt, antingen genom traditionell tentamen eller genom inlämningsuppgift.

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp

Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp Höstterminen 2014 Inledning

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål Humanistiska och teologiska fakulteterna LLYU70, Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Teachers of Newly Arrived Immigrants, 30 credits

Läs mer

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Kursplan för kurs på grundnivå Svenska I Swedish I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: NS1000 Gäller från: VT 2010 Fastställd: 2007-06-13 Ändrad: 2009-12-02 Institution Institutionen för svenska

Läs mer

Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11

Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11 Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11 Kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning har fokus på verksamhetsutveckling. Den har

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6 FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Läromedelsförteckning

Läromedelsförteckning 1 Institutionen för humaniora Läromedelsförteckning Kurskod SSA120 Dnr 03:47 Beslutsdatum 2003-05-07 Kursens benämning Svenska som andraspråk Poängtal 20 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår

Läs mer

SSA122, Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30.0 higher education credits

SSA122, Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30.0 higher education credits HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN SSA122, Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle

Läs mer

STUDIEANVISNING DET MODERNA SPRÅKSAMHÄLLET, 714G47 (1 30 HP) DELKURS 2. SPRÅKVETENSKAPLIGA VERKTYG (3 HP)

STUDIEANVISNING DET MODERNA SPRÅKSAMHÄLLET, 714G47 (1 30 HP) DELKURS 2. SPRÅKVETENSKAPLIGA VERKTYG (3 HP) STUDIEANVISNING DET MODERNA SPRÅKSAMHÄLLET, 714G47 (1 30 HP) DELKURS 2. SPRÅKVETENSKAPLIGA VERKTYG (3 HP) Kursansvarig: Britta Önnegren, britta.onnegren@liu.se, tel. 013-28 23 17 Examinator: Britta Önnegren

Läs mer

Kursbeskrivning för UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp för åk 7-9, ht 2015. Inklusive Riktlinjer för slut-vfu.

Kursbeskrivning för UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp för åk 7-9, ht 2015. Inklusive Riktlinjer för slut-vfu. 2015-06-24 Kursbeskrivning för UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp för åk 7-9, ht 2015. Inklusive Riktlinjer för slut-vfu. Välkomna till UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp

Läs mer

Kursinformation med litteraturförteckning. Norska språk och kultur 7,5 högskolepoäng

Kursinformation med litteraturförteckning. Norska språk och kultur 7,5 högskolepoäng Kursinformation med litteraturförteckning Norska språk och kultur 7,5 högskolepoäng Höstterminen 2012 Välkommen till Norska språk och kultur 7,5 högskolepoäng! I detta häfte får du information om kursens

Läs mer

KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206)

KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206) UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONSVETENSKAP MEDIER OCH KOMMUNIKATION VETENSKAPSKOMMUNIKATION II, VT07 KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206) 2007-01-19 Syfte Delkursen syftar till

Läs mer

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling Språkhistoria - Det svenska språkets utveckling Svenskan förändras hela tiden. Du och jag pratar heller inte svenska på samma sätt. Här är exempel på hur svenskan har låtit under 1900-talet. (Tänk dig

Läs mer

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012 Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator.

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator. prövning sva 01 Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Svenska som andraspråk 1 Kurskod SVASVA01 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten

Läs mer

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna.. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Roma'hredovisnihg (både muntlig och skriftlig)

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Kursbeskrivning i franska 9AFR71. Franska 91-97,5hp

Kursbeskrivning i franska 9AFR71. Franska 91-97,5hp LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Franska Ht 20 Kursbeskrivning i franska 9AFR71 Franska 91-97,5hp Akademiskt skrivande på avancerad nivå 1 Franska (91-97,5hp), Akademiskt

Läs mer

Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik

Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Hanna Karlsson Mimmi Malmer hanna.karlsson@edu.su.se mimmi.malmer@edu.su.se Studiehandledning Det professionella samtalet

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Svenska. Ämnets syfte

Svenska. Ämnets syfte Svenska SVE Svenska Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin

Läs mer

Kursbeskrivning och studieplan för UM83UU

Kursbeskrivning och studieplan för UM83UU Kursbeskrivning och studieplan för UM83UU Matematikens didaktik för senare skolår och gymnasiet, kompletteringskurs 15 hp Ht 2013 130811 1 / 6 Innehållsförteckning Lärare, kursansvarig och administrativ

Läs mer

Samhälls och beteendevetenskap 1

Samhälls och beteendevetenskap 1 Tandhygienistprogrammet Studiehandledning Samhälls och beteendevetenskap 1 Kurskod 1TH005 5,5 högskolepoäng 2015 ht Kursansvarig och examinator Anette Norman Föreläsare Anders Krüger Bengt Franzon Erik

Läs mer