Det mångspråkiga samhället

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET VT 2014 IKK Fördjupning svenska, 9SVA51 Gunnar Gårdemar Det mångspråkiga samhället Kursen Det mångspråkiga samhället består av två huvuddelar: Nordiska språk och dialekter i Sverige som en del och minoritetsspråk i Sverige och det mångkulturella och mångspråkiga samhället som en annan del. Angående litteraturen ingår de flesta titlarna i ett kompendium (Språk i Norden I). Dessa titlar är markerade med asterisk (*) nedan. Dessutom finns ett kompendium Språk i Norden II. Kompendierna köps på Liu-tryck. Följande titlar ingår inte i något kompendium utan skaffas separat och kan dessutom anses som huvudlitteratur: nordient. Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Kap Khemiri, Jonas Hassen (2007). Ett öga rött. Stockholm: Norstedts pocket. (Roman). En bok som numera inte går att köpa och som är svår att få tag på är Nordens språk (1997). Den kan finnas på bibliotek eller möjligen få tag i som begagnad. Således använder vi inte den som kurslitteratur men jag hänvisar till boken för den som vill har en fylligare bild av nordiska språk. För detta ändamål finns också en lista över referenslitteratur nedan. Alltså använder vi en mer kortfattad efterföljare till Nordens språk som i viss mån kan fungera som ersättare, nämligen ovan nämnda Andersson, Annica; Harstad, Fredrik (2009). Expedition: språk i Norden. nordient. Ett problem är att den senare boken är betydligt tunnare faktamässigt än den förra även om den givetvis är mer aktuell. Får du tag på Nordens språk så använd gärna den men i annat fall får du förlita dig på Expedition: språk i Norden. Nedan följer en lektionsplan och ett momentschema med beskrivning av lektionsinnehåll och eventuella uppgifter. Endast seminarierna är obligatoriska eftersom de är examinerande. Vidare finns anvisningar om litteratur som kan läsas och länkar som kan besökas till respektive lektion. Sedan följer litteraturförteckningen igen, men nu för hela kursen, och förslag på referenslitteratur. Därefter kommer information om examination, övriga anvisningar, bilaga 1 med diskussionsfrågor till ett litteraturseminarium Ett öga rött och bilaga 2 med frågor till slutseminariet. Vi kommer också att vid första lektionen göra en gruppindelning i två grupper (A och B) för seminarierna. 1

2 Lektionsplan Fö 1. De nordiska språken, svenska dialekter (1.4). Fö 2. Finlandssvenska och finska (2.4). Fö 3. Norska (3.4). Fö 4. Danska (7.4). Fö 5. Svenskan och inhemska minoritetsspråk, tvåspråkighet (8.4). Fö 6. Språkbyte och språkbevarande (9.4). Se 1. Grupp A. Muntlig redovisning av dialektstudier (22.4). Se 1. Grupp B. Muntlig redovisning av dialektstudier (22.4). Se 2 och 3. Grupp A. Litteraturseminarium. Ett öga rött (lektion 1). Diskussion och inlämning av studiesammanfattning (lektion 2) (24.4). Se 2 och 3. Grupp B. Litteraturseminarium. Ett öga rött (lektion 1). Diskussion och inlämning av studiesammanfattning (lektion 2) (24.4). För salar och tider se TimeEdit. Fö 1. De nordiska språken idag Föreläsning om språksituationen i Norden idag. Introduktion. Litteratur nordient. Kap Börestam, Uhlmann, Ulla (1996). Språkligt detektivarbete. Om problemkällor i interskandinavisk kommunikation. I: Samspel & variation. Språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen. Institutionen för nordiska språk, Uppsala.*) Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Kap Daun, Åke (1997). Lika men ändå olika. I: Forskning och framsteg 1.*) Kompendier Titlar markerade med asterisk finns ovan i kompendium Språk i Norden I, Bakgrund. OBSERVERA! Kompendium Språk i Norden II, Våra grannspråk, bör tas till alla lektionstillfällen som handlar om nordiska språk. Länkar Språkrådet. Nordiska rådet m.fl. Svenska institutet. Skandinavisk ordbok. 2

3 Fö 2. Finlandssvenska och finska Föreläsning om finlandssvenska. Video och ljudband. Kort om finska språket. Norden i Bio (kortfilm). Tag med Litteratur nordient. Kap. 11. Häkkinen, Kaisa (2001). Svenska och finska sida vid sida i tusen år. I: Svenskans beskrivning 25. Utg. Marketta Sundman & Anne-Marie Londén. Åbo universitet.*) Häkkinen, Kaisa (u.å). Hur den finska intelligentsian började tala finska. I översättning av Tiina Mäntymäki.*). Lundgren, Rasmus (2008). Ankdammen. I: Språk. Juninumret.*) Palviainen, Åsa (2011). Frivillig svenska. Utbildningsrelaterade konsekvenser. Finlands svenska tankesmedja Magma. Magma-studie 3. Rapporten hämtas från Reuter, Mikael (1997). Hur annorlunda är finlandssvenskan? I: Svenskan i Finland 4. Red. Saara Haapamäki. Åbo.*) Reuter, Mikael (1997). Svenskan i Finland. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag.*) Reuter, Mikael (2008). Därför lever svenskan fortfarande i Finland. I: Språk. Juninumret.*) Kompendium Språk i Norden I, Bakgrund. Titlar ovan markerade med asterisk. Länkar This is Finland. Finlandssvenska dialekter. Institutet för de inhemska språken. Fö 3. Norska Kort introduktion till norska: uttal, grammatiska egenheter och ordförråd. Hörförståelse. Norden i Bio (kortfilm). Litteratur nordient. Kap. 8. Hermansson, Andreas (2009). Norge mot Noreg. I: Språk. Juninumret. Riad, Tomas (2009). Därför låter de så glada. I: Språk. Juninumret.*) 3

4 Torp, Arne (2009). Norska är danska med svenskt uttal. I: Språk. Juninumret.*) Kompendium Länkar Fö 4. Danska Kort introduktion till danska: uttal, grammatiska egenheter och ordförråd. Hörförståelse. Norden i Bio (kortfilm). Litteratur nordient. Kap. 8. Länkar Fö 5. Svenskan och inhemska minoritetsspråk, språkbyte och språkbevarande Ideologi, politik och inhemska minoritetsspråk. Finska i Sverige, tornedalsfinska, samiska, romani och jiddisch. Språkbyte, språkbevarande; grupprelationer, ideologier och språklagstiftning. Litteratur nordient. Kap Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Kap Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Kap Länkar Bästa språket en samlad svensk språkpolitik. Proposition 2005/06:2. 4

5 Fö 6. Etnolekter, flerspråkighet, språkinlärning och språkanvändning Ett vardagsliv med flera språk. Nya varianter av svenska, etnolekter. Språkmöten ur olika synvinklar. Litteratur nordient. Kap. 15. Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Kap Se 1. Dialekter Seminarium. Gruppvis muntlig redovisning av dialektstudier. Här finns ingen angiven kurslitteratur för detta moment, men här är tips på två titlar som behandlar titlar och som ni kan använda vid behov. Dessutom finns information på länkarna nedan. Einarsson, Jan (2004). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Kap. 2. (Kurslitteratur på Svenska språket 1). Pettersson, Gertrud (2005). Svenska språket under sjuhundra år. Lund: Studentlitteratur. Kap. 7. Länkar Språkrådet svenska dialekter idag!. Finlandssvenska dialekter. Se 2 Litteraturseminarium Ett öga rött Diskussion kring Khemiris (2007). Ett öga rött. Förberedda svar till frågor i bilaga 1. Se 3 Redovisningsseminarium Tvärgruppdiskussion med den egna studiesammanfattningen som utgångspunkt. Förbered svar till utgivna frågor. Gemensam diskussion. Återkoppling till kursinnehåll och eventuella slutsatser och lärdomar. Examination A. Muntlig redovisning av dialektstudier (se 1). B. Läsning av Khemiris (2007) roman Ett öga rött och aktivt deltagande i seminariet som behandlar denna roman (se 2). C. Deltagande i diskussion kring de individuella studiesammanfattningarnas innehåll (se 3). D. Inlämning av individuellt utformad studiesammanfattning skriven enligt anvisningar nedan. Sammanfattningen inlämnas i pappersform. A, B och C är muntlig examination. D är skriftlig examination. 5

6 Anvisningar för examinationen av kursuppgifterna A. Muntlig redovisning av dialektstudier Presentera en svensk dialekt från Sverige eller Finland genom att redovisa och kommentera dialektens utbredning och särdrag vad gäller uttal (både enskilda ljud och intonation), ordförråd och syntax. I lektionssalen kommer det att finnas en dator som är uppkopplad mot Internet så att alla kan lyssna. Ha alltså med de exakta adresserna till aktuell sida så att ni snabbt kommer fram till denna. Låt gruppen lyssna. Tid för varje grupp är max 15 minuter. B. Seminarium kring Khemiris (2007) roman Ett öga rött Diskussionsfrågor finns i bilaga 1. Förbered svar hemma. C. Diskussion om studiesammanfattningarnas innehåll Diskussionen bör kretsa om kursens huvudpunkter; det vill säga dels om svenska och andra språk i Norden, dels om Sverige som ett mångspråkigt samhälle. Frågorna i bilaga 2 är endast förslag som ni kan diskutera utifrån era sammanfattningar. Om det passar bättre får ni också gärna använda era egna studiesammanfattningar som utgångspunkter och självständigt ta upp tema som ni finner relevant eller intressant med tanke på kursens innehåll. Varje grupp bestämmer således självständigt hur uppgiften ska lösas och vad som man vill diskutera mer eller mindre kring. Skriv ner i kortform några som gruppen anser viktiga slutsatser, kommentarer, frågor eller lärdomar som behållning av diskussionen. Ta med dessa till den gemensamma slutdiskussionen. D. Studiesammanfattning Studiesammanfattningen är en form hemskrivning som sammanställs parallellt med inläsning av kurslitteraturen. Du kan alltså börja med uppgiften när kursen startar och utveckla texten efter hand. Syftet med studiesammanfattningen är att du ska bearbeta kurslitteraturen och internetlänkar på ett konstruktivt sätt. Syftet är också att kursdeltagarna ska strukturera stoffet för att kunna reflektera analytiskt över detta. I studiesammanfattningen kommenterar kortfattat hur de olika språken i Norden förhåller sig till varandra språkligt på ett mer generellt plan. Här kan du behöva redovisa några utmärkande lingvistiska drag för svenska, danska, norska och finlandssvenska. Sortera dessa drag på lämpligt sätt (t.ex. uttal, grammatik, syntax). Reflektera kring vad du finner är svårt i språkliga möten med danska och norska. Studiesammanfattningen ska också redovisa och kommentera dagens mångspråkiga samhälle i Sverige. Här bör du behandla frågor kring svenska och inhemska minoritetsspråk, etnolekter och flerspråkighet. Sammanfattningen byggs således kring dessa två teman: språk i Norden och mångspråkighet i Sverige, men du får själv välja struktur för texten och vilka områden som ska behandlas mest inträngande. 6

7 Omfånget på studiesammanfattningen bör vara åtta A4-sidor ordbehandlad text (typsnitt Times, storlek 12, radavstånd 1,5). Varje studiesammanfattning förses med försättssida och en litteraturförteckning (som ej inräknas i ovan angivna sidantal). Referenser till litteratur med noter används vid behov och då använder du parentessystemet (Harvardsystemet). Litteraturförteckningen ska vara korrekt utförd i alfabetisk ordning efter författarnas efternamn. Självfallet ska sammanfattningen ha en klar disposition liksom att språkbruket ska vara korrekt och utredanden. Dockbestämmer du själv vilken struktur du vill använda dig av. Behöver du hjälp med formalia använder du dig av Svenska skrivregler (2008). Observera att studiesammanfattningen är ett individuellt arbete och bör utformas därefter. Studiesammanfattningen inlämnas i pappersform torsdag 24.2 i samband med det obligatoriska seminariet. Sammanfattningen beräknas vara granskad och klar för återlämning torsdag 8.5 kl. 13. Du kan då hämta skrivningen hos Helen Falck i hus Key. Krav på eventuella omarbetningar och kompletteringar meddelas individuellt. 7

8 Betygskriterier studiesammanfattning Betyg G Studiesammanfattningen har ett relevant innehåll med hänsyn till uppgift och kurs. Texten har substans och anknytning till kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning men här finns också i viss mån egna erfarenheter och egen reflektion. Texten är språkligt klar och kännetecknas av noggrannhet, vilket betyder att texten har ett korrekt språkbruk och en godtagbar disposition. Sammanfattningen bör texten ge läsaren god bild av de områden som redovisas och kommenteras. Betyg VG Studiesammanfattningen är relevant och har väsentlig substans och är väl underbyggd i kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning och i viss mån egna erfarenheter och egen reflektion. Med andra ord finns det en god och tydligt anknytning till kurslitteratur och annan litteratur. De egna åsikter som uttrycks ska vara väl grundade. Texten har en mycket god språklig klarhet och vetenskaplig noggrannhet, vilket betyder ett korrekt språkbruk och en klar och för läsaren givande disposition. Formalia är korrekt utförd. Texten är analyserande och syntetiserande genom att du kritiskt granskar kurslitteraturen och annan litteratur för att sedan komma fram till underbyggda sammanfattande resonemang, vilka ger läsaren en god och fördjupad bild av de områden som kommenteras och redovisas. Övriga anvisningar Till varje lektionstillfälle i schemat ovan finns relevant litteratur och länkar angivna. Läs litteraturen till varje tillfälle och besök de Internetadresser som finns före eller efter lektionen. Detta är mycket viktigt eftersom du på vissa länkar också kan lyssna till språk- eller dialektprov. Länkarna bör ha en stor betydelse för behållningen av kursen. 8

9 Litteraturförteckning nordient. Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Börestam, Uhlmann, Ulla (1996). Språkligt detektivarbete. Om problemkällor i interskandinavisk kommunikation. I: Samspel & variation. Språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen. Institutionen för nordiska språk, Uppsala.*) Daun, Åke (1997). Lika men ändå olika. I: Forskning och framsteg 1.*) Ehrnebo, Paula (1997). Finskan i Sverige. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Halvorsen Fjeld, Eyvind (1997). Norsk språk. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Hermansson, Andreas (2009). Norge mot Noreg. I: Språk. Juninumret.*) Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Kap Häkkinen, Kaisa (2001). Svenska och finska sida vid sida i tusen år. I: Svenskans beskrivning 25. Utg. Marketta Sundman& Anne-Marie Londén. Åbo universitet.*) Häkkinen, Kaisa (u.å). Hur den finska intelligentsian började tala finska. I översättning av Tiina Mäntymäki.*) Karker, Allan (1997). Det danske sprog. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Karker, Allan (1997). Sprog og samfund i Norden. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Khemiri, Jonas Hassen (2007). Ett öga rött. Stockholm: Norstedts pocket. Koivusalo, Esko (1997). Finska språket. Reviderat av Aino Piehl. I: Nordens språk. Red. A. Karker, B. Lindgren, S. Løland. Novus forlag. Lundgren, Rasmus (2008). Ankdammen. I: Språk. Juninumret.*) Løland, Ståle (1997). Språkforståelse og språksamarbeid i Norden. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Magga, Ole Henrik (1997). Samisk språk. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. 9

10 Molde, Bertil (1997). Svenska språket. I: Nordens språk. Red. A. Karke, B. Lindgren, S. Løland. Novus forlag. Reuter, Mikael (1997). Hur annorlunda är finlandssvenskan? I: Svenskan i Finland 4. Red. Saara Haapamäki. Åbo.*) Reuter, Mikael (1997). Svenskan i Finland. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Lindgren, Ståle Løland. Novus forlag. Reuter, Mikael (2008). Därför lever svenskan fortfarande i Finland. I: Språk. Juninumret.*) Riad, Tomas (2009). Därför låter de så glada. I: Språk. Juninumret.*) Torp, Arne (2009). Norska är danska med svenskt uttal. I: Språk. Juninumret.*) Kompendier Språk i Norden I, Bakgrund. Språk i Norden II, Våra grannspråk. Den litteratur som är markerad med asterisk (*) finns i dessa kompendier som kan köpas på Liu-trycks kompendieförsäljning. Referenslitteratur Andersson, Hans (1999). Vokabler på vandring. Ordimport till Sverige under tusen år. Lund: Studentlitteratur. Barddal, Jóhanna (m.fl) (1997). Nordiska. Våra språk förr och nu. Lund: Studentlitteratur. Beijar, Kristina (1998). Ett land, två språk: den finländska modellen. Esbo: Schildt. Christensen, Robert Zola (2008). Dansk for svensktalende. Lund: Studentlitteratur. Cromdal, Jacob; Evaldsson, Ann-Carita (2004) (red.). Ett vardagsliv med flera språk. Stockholm: Liber. Kap Dahl, Östen (2007). Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur. Egeberg, Ole (2003). Indgange till dansk. Lund: Studentlitteratur. Einarsson, Jan (2004). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Einarsson, Jan (2013). Språket och språkarna. Lund: Studentlitteratur. Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv. (2004). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Hansson, Roger; Lindgren, Carl Göran; Ljung, Heléne; Lundén, Thomas. (2004). 10

11 Språk och skrift i Europa. Liten bok om Europas stater och språk. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 90. SNS Förlag. Hyltenstam, Kenneth; Lindberg, Inger (2004). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Höckerstedt, Leif (2000). Fuskfinnar eller östsvenskar? En debattbok om finlandssvenskhet. Helsingfors: Söderströms. Ingo, Rune (2004). Finska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur. Melin-Köpilä, Christina (1996). Om normer och normkonflikter i finlandssvenskan. Språkliga studier med utgångspunkt i nutida elevtexter. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Musk, Nigel; Wedin, Åsa (red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande. Lund: Studentlitteratur. Norrby, Catrin; Håkansson, Gisela. (2007). Språkinlärning och språkanvändning. Lund: Studentlitteratur. Skjerdingstad, Kjell Ivar (2003). Innganger till norsk. Lund: Studentlitteratur. Sverige officiella minoritetsspråk. Finska, meänkieli, samiska, romani, jiddisch och teckenspråk. En kort presentation. (2003). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Norstedts ordbok. Wagner, Åse Kari H.; Strömkvist, Sven; Uppstad, Per Henning (2010). Den flerspråkiga människan. Lund: Studentlitteratur. ( Wedin, Åsa; Hedman Christina (red.) (2013). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur. Westergren, Eva & Åhl, Hans (red.) (1997). Mer än ett språk. En antologi om två- och trespråkigheten i norra Sverige. Falun: Norstedts. 11

12 Bilaga 1 Diskussionsfrågor till Khemiris roman Ett öga rött (se 2) 1. Enligt Anna Gunnarsdotter Grönberg essä Ungdomsspråk (Sociolingvistik 2008: ) återfinns följande typiska språkdrag i så kallat multietniskt ungdomsspråk på olika språkliga nivåer: Ordförråd: frekventa lån från engelska och invandrarspråk. Morfologi (ordens böjning): avledningsändelsen ish. Syntax: rak ordföljd i bisatser, reducering av antalet prepositioner (frekvent bruk av prepositionen på) Hur används detta språkbruk i Khemiris roman? I vilka kontexter används detta? Kontrasteras språkbruket mot annan svenska såsom standardsvenska eller den svenska som de talar som har svenska som förstaspråk? Hur görs detta? Ge också några belysande exempel på ovanstående språkdrag i romanen? 2. Hur ser du på det språk Halim utvecklar? Vilken prestige har det allmänt i samhället? Vilka konsekvenser kan Halims språkbruk ha för utvecklingen av hans behärskning av svenska för bruk inom offentliga domäner (arbete, högre studier, samhällsliv)? Vilken attityd kan eller bör man som lärare i svenska ha till multietniskt ungdomsspråk tycker du? 3. Vad symboliserar förorten, innerstan och integrationsplanen? Varför flyttar Halim och pappan från Skärholmen? Vad betyder det för Halim? 4. Hur kan multietniskt språkbruk påverka svenska språket? 5. Följande är Språkrådets språkpolitiska mål för Sverige och svenska språket: Svenska ska vara huvudspråk i Sverige. Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenskan, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket, att få möjlighet att lära sig främmande språk. Relatera dessa mål till språkbruket i Ett öga rött och till den rådande språkliga situationen på och i olika områden i det svenska samhället. Hur är målen möjliga att uppnå för individen? För skolan och samhället? Om de står i konflikt med varandra hur gör de det? 12

13 Bilaga 2 Diskussionsfrågor till slutseminarium (se 3) 1. Vad tror du om de nordiska språkens framtid? Kommer engelskan att ännu mer tränga undan små nationella språk till förmån för ett globalt språk? 2. Vilken undervisning i grannspråk (norska och danska i första hand) bör den svenska skolan ge? Egna erfarenheter? 3. I gränsområden mellan stater är det vanligt med flerspråkighet. Vilken betydelse tror du att exempelvis Öresundsbron respektive IKEA i Haparanda kan ha ur rent språklig synvinkel? 4. Vad kan och bör göras för bevarande av minoritetsspråk i Sverige? Vilka minoritetsspråk kan/kommer att bevaras generellt sett? 5. Hur flerspråkigt är det svenska samhället? 6. Hur klarar skolan av ett flerspråkigt samhälle? a. Vad görs? b. Vad borde göras? c. Hur flerspråkig är din arbetssituation? Ge egna exempel på flerspråkighetens realiserande i vardagen. 7. Hur klarar individer av den flerspråkiga situationen? Ge anonymiserade exempel på detta från din vardag. 8. Nämn några viktiga punkter ur din studiesammanfattning eller delge några funderingar som du särskilt begrundat under skrivandet av denna. 9. Egna frågor och kommentarer? 13