STUDIEANVISNING SVENSKA SPRÅKET 3, NORDISKA SPRÅK I ETT MODERNT PERSPEKTIV, FÖRDJUPNINGSKURS, 714G49, (61 90 HP)

Transkript

1 STUDIEANVISNING SVENSKA SPRÅKET 3, NORDISKA SPRÅK I ETT MODERNT PERSPEKTIV, FÖRDJUPNINGSKURS, 714G49, (61 90 HP) DELKURS 4. SPRÅK I NORDEN (7 HP) Studierektor: Lisbeth Hurtig, Ämnesansvarig: Gunnar Gårdemar, Tidsperiod: vt 2017

2 LÄRANDEMÅL Se kursplan för Nordiska språk i ett modernt perspektiv, fördjupningskurs. INNEHÅLL I denna delkurs ska studenten inhämta kunskap om svenskans grannspråk: de nordiska språken och deras gemensamma band, de språk som räknas som officiella svenska minoritetsspråk liksom om språkkontakt med invandrarspråk. ARBETSFORMER/UNDERVISNINGSFORMER Kursens arbets- och undervisningsformer består av föreläsningar och seminarier. Föreläsning 1. Språk i Norden en översikt av språksituationen. Officiella språk, minoritetsspråk och nyare språk. Svenskan i världen. Föreläsning 2. Kort om finlandssvenska, danska och norska med perspektiv på språk, samhälle och kultur. Seminarium 1. Examination. Presentation av ett språk i Norden med perspektiv på språk, samhälle och kultur i ett historiskt och aktuellt perspektiv. EXAMINATION OCH BETYG Närvaro är obligatorisk på seminarierna. Eventuell frånvaro ersätts genom skriftlig inlämning enligt senare anvisningar. Examinationsuppgifter MRE3, 2 hp, Muntlig redovisning. U, G. SRE3, 5 hp, Studiesammanfattning. 1 hp, U VG. Muntlig redovisning Presentera ett språk i Norden (huvudspråk eller officiellt minoritetsspråk) på 20 minuter. Studiesammanfattning Din studiesammanfattning ska ordnas under två teman (se nedan) och du får själv välja rubriker och vikta avsnittens storlek mot varandra. Här är några anvisningar för de teman som du bör bygga din studiesammanfattning omkring. Tema 1: Grannspråk i Norden. Du kan kortfattat redovisa hur de olika grannspråken i Norden förhåller sig till varandra på ett språkligt plan. Här kan du behöva redovisa några utmärkande lingvistiska drag för danska, norska och finlandssvenska. (t.ex. uttal, grammatik, syntax). Reflektera över svårigheter i grannspråken för en person med (riks)svenska som modersmål. Tema 2: Flerspråkighet. Sverige är numera ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle. Diskutera relationen mellan svenskan som huvudspråk och de många minoritetsspråken i

3 landet. Hur kan majoritetsspråk och minoritetsspråk påverka varandra? Här bör du således behandla inhemska minoritetsspråk, etnolekter, flerspråkighet och språkbyte. Omfånget på studiesammanfattningen ska vara fem till sex A4-sidor ordbehandlad text och du ska använda typsnitt Times New Roman, storlek 12 med radavstånd 1,5). Totalt omfattar sammanfattningen tio sidor brödtext totalt. Studiesammanfattningen förses med titelsida och en litteraturförteckning för att visa vilken litteratur du har använt. Titelsida och litteraturförteckning räknas ej in i ovan angivna sidantal. Referenser till litteratur med noter används vid behov och då använder du parentessystemet (Harvardsystemet). Litteraturförteckningen ska vara korrekt utförd i alfabetisk ordning efter författarnas efternamn. Självfallet ska sammanfattningen ha en klar disposition liksom att språkbruket ska vara korrekt och utredande. Dock bestämmer du själv vilken struktur du vill ge din text. Behöver du mer hjälp med formalia använder du dig av Svenska skrivregler (2008). Observera att studiesammanfattningen är ett individuellt arbete och ska utformas därefter.

4 Betygskriterier Muntlig redovisning Betyg G Den muntliga redovisningen ska ge en god översikt av ämnet samtidigt som den studerande kan förhålla sig problematiserande till ämnet på ett kritiskt och analytiskt sätt. Redovisningen ska ha en god disposition och hålla sig inom utsatt tidsram. Studenten ska sträva efter att göra intressant för lyssnarna och kunna leda dessa i en diskussion efter redovisningen. Betygskriterier Studiesammanfattning Betyg G Studiesammanfattningen har ett relevant innehåll med hänsyn till uppgift och kursinnehåll. Texten har substans och anknytning till kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning men här finns också i någon mån egna erfarenheter och egen reflektion. Texten är språkligt klar och kännetecknas av noggrannhet, vilket betyder att texten har ett korrekt språkbruk och en godtagbar disposition. Sammanfattningen bör ge läsaren god bild av de områden som redovisas och kommenteras. Betyg VG Studiesammanfattningen är relevant och har väsentlig substans och är väl underbyggd i kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning och i viss mån egna erfarenheter och egen reflektion. De egna åsikter som uttrycks ska vara väl grundade. Texten har en mycket god språklig klarhet och vetenskaplig noggrannhet, vilket betyder ett korrekt språkbruk och en klar och för läsaren givande disposition. Formalia är korrekt utförd. Texten är analyserande och syntetiserande genom att du kritiskt granskar kurslitteraturen och annan litteratur för att sedan komma fram till underbyggda resonemang, vilka ger läsaren en god och fördjupad bild av de områden som kommenteras och redovisas. Länk till LiU-sida angående hantering av disciplinärenden https://www.student.liu.se/regler-rattigheter-sakerhet/lagar-reglerrattigheter/disciplinarenden?l=sv ÅTERKOPPLING På denna delkurs ges återkoppling vid seminarierna.

5 KURSLITTERATUR Andersson, Annica; Harstad, Fredrik (2009). Expedition: språk i Norden. nordient. Barddal, Jóhanna (m.fl) (1997). Nordiska. Våra språk förr och nu. Lund: Studentlitteratur. Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Hermansson, Andreas (2009). Norge mot Noreg. I: Språk. Juninumret.*) Häkkinen, Kaisa (2001). Svenska och finska sida vid sida i tusen år. I: Svenskans beskrivning 25. Utg. Marketta Sundman& Anne-Marie Londén. Åbo universitet.*) Häkkinen, Kaisa (u.å). Hur den finska intelligentsian började tala finska. I översättning av Tiina Mäntymäki.*) Lundgren, Rasmus (2008). Ankdammen. I: Språk. Juninumret.*) Reuter, Mikael (1997). Hur annorlunda är finlandssvenskan? I: Svenskan i Finland 4. Red. Saara Haapamäki. Åbo.*) Riad, Tomas (2009). Därför låter de så glada. I: Språk. Juninumret.*) Torp, Arne (2009). Norska är danska med svenskt uttal. I: Språk. Juninumret.*) Titlar markerade med asterisk *) ingår i kompendiet. REFERENSLITTERATUR Andersson, Hans (1999). Vokabler på vandring. Ordimport till Sverige under tusen år. Lund: Studentlitteratur. Beijar, Kristina (1998). Ett land, två språk: den finländska modellen. Esbo: Schildt. Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Christensen, Robert Zola (2008). Dansk for svensktalende. Lund: Studentlitteratur. Egeberg, Ole (2003). Indgange till dansk. Lund: Studentlitteratur. Hansson, Roger; Lindgren, Carl Göran; Ljung, Heléne; Lundén, Thomas (2004). Språk och skrift i Europa. Liten bok om Europas stater och språk. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 90. SNS Förlag. Ingo, Rune (2004). Finska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur. Mer än ett språk. En antologi om två- och trespråkigheten i norra Sverige (1997). Eva Westergren, Eva & Hans Åhl (red.) Falun: Norstedts.

6 Nordens språk. Allan Karker, Birgitta Lindgren & Ståle Løland (red.) Novus forlag. Skjerdingstad, Kjell Ivar (2003). Innganger till norsk. Lund: Studentlitteratur. Sverige officiella minoritetsspråk. Finska, meänkieli, samiska, romani, jiddisch och teckenspråk. En kort presentation (2003). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Norstedts ordbok. LÄNKAR Dansk sprognævn (2016). https://dsn.dk/ Institutet för de inhemska språken (2016). Finland. Institutet för språk och folkminnen (2016). Sverige. Lexin (2016). Nordiska rådet (2016). Språkrådet (2016). Norge. Svenska institutet (2016). https://svenskaspraket.si.se/ The Official Gateway to Island (2016).