LINKÖPINGS UNIVERSITET HT 2016 IKK Svenska som andraspråk 2 (7,5 hp), 910G05 Gunnar Gårdemar, Charlotta Plejert

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT 2016 IKK Svenska som andraspråk 2 (7,5 hp), 910G05 Gunnar Gårdemar, Charlotta Plejert FLERSPRÅKIGHET Välkommen till kursen i flerspråkighet. Nedan finns momentschema, litteraturförteckning, information om examination och betygskriterier. Lektionstid: tisdagar kl ca Undervisande lärare Gunnar Gårdemar (GG), gunnar.gardemar@liu.se (kursansvarig). Charlotta Plejert (CP), charlotta.plejert@liu.se. Administration Olivia Hallberg, olivia.hallberg@liu.se, tel Momentschema 8.11 Introduktion (GG) Introduktion. Kursens uppläggning.. Examination. Språksociologins grunder, kommunikationsprocessen, språkfunktioner, kontaktlingvistik. Språklig variation: individ, grupp och samhälle. Einarsson, Jan (2004) Språksociologi. Lund: Studentlitteratur (kap. 1 4, 7 9). Studentlitteratur (kap. 1) Sverige som flerspråkigt samhälle (GG) Invandrares språksituation, tvåspråkighetsfrågor, språkbyte, språkbevarande, minoritetsspråk, grannspråk, normativa spörsmål, språkvärdering. Einarsson, Jan (2004) Språksociologi. Lund: Studentlitteratur (kap. 4 5, 11 14). Studentlitteratur (kap. 2 5, 8 10). 1

2 22.11 Den tvåpråkiga familjen (CP) Tvåspråkighet, tvåspråkighet i famljen, olika språk i olika miljö, en förälder ett språk, kodväxling Cekaite, Asta & Björk-Willén, Polly (2013). Peer group interactions in multilingual educational settings: Co-constructing social order and norms for language use. International Journal of Bilingualism, 17, 2: Hämtas på er kurshemsida som pdf-fil. Arnberg, Lenore (2004). Så blir barn tvåspråkiga. Stockholm: Wahlström & Widstrand (kap.1,2,3 & 4). Finns många exemplar på HUMSAM-biblioteket att kopiera ur. Einarsson, Jan (2004) Språksociologi. Lund: Studentlitteratur (kap. 5, 14) Språk och identitet (CP) Flerspråkighet och etnisk identitet, identitet i interaktion, förhandlande av identitet, berättande och identitet, kodväxling. Cekaite Thunqvist, Asta (2009). Härma, skoja, retas: Repetition som ett sätt att föhandla sociala positioner i ett flerspråkigt klassrum. I Anna Sparrman, Jakob Cromdal, Ann-Carita Evaldsson och Viveka Adelsward. Den väsentliga vardagen. Några diskursanalytiska perspektiv på TAL, TEXT och BILD. Stockholm; Carlssons Bokförlag, sid Hämtas på er kurshemsida som pdf-fil. Einarsson, Jan (2004) Språksociologi. Lund: Studentlitteratur (kap. 2). Studentlitteratur (kap. 2 6) Språk och genus (CP) Könspraktiker, roll och positionering, konstruktion och dekonstruktion av genus Einarsson, Jan (2004) Språksociologi. Lund: Studentlitteratur (kap. 7, 14). Cameron, Deborah (1997). Performing Gender Identity: Young Men s Talk and the Construction of Heterosexual Masculinity. Language and Masculinity. Johnson, Sally & Ulrike Hanna Meinhof (red). Oxford: Blackwell. Kompendium. Otterup, Tore (1997). Språk och kön i ett interkulturellt perspektiv. I: Svenska som andraspråk och andra språk, Anders-Börje Andersson (red). Göteborg: Inst. för svenska språket, Göteborgs universitet. Kompendium. 2

3 13.12 Språk och makt (CP) Institutionella samtal, symmerti, asymmetri, kunskap, roll och positionering Einarsson, Jan (2004) Språksociologi. Lund: Studentlitteratur (kap. 6, 7, 8, 11). Gomard, Kirsten (2000). Status og/eller køn? En tv-debat i Danmark. Sett och hört en vänskrift tillägnad Kerstin Nordenstam på 65-årsdagen. Gunnarsdotter Grönberg, Anna et al (red). Göteborg: Inst. för svenska språket, Göteborgs universitet. Kompendium. Studentlitteratur (kap. 5 6) Gruppspråk och ungdomsspråk, seminarium om roman (GG) Barns och ungdoms språk, multietniskt ungdomsspråk. Diskussion av romanen Ett öga rött (se utsända diskussionsfrågor). Lektionstid kl Einarsson, Jan (2004) Språksociologi. Lund: Studentlitteratur (kap. 3, 5, 8). Hassen Khemiri, Jonas (2004). Ett öga rött. Stockholm: Norstedts förlag. Diskussionsfrågor. 3

4 Flerspråkighet, identitet och lärande (2010). Nigel Musk & Åsa Wedin (red.). Lund: Studentlitteratur. Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Hassen Khemiri, Jonas (2004). Ett öga rött. Stockholm: Norstedts förlag. Kompendium Cameron, Deborah (1997). Performing Gender Identity: Young Men s Talk and the Construction of Heterosexual Masculinity. Language and Masculinity. Johnson, Sally & Ulrike Hanna Meinhof (red). Oxford: Blackwell. Eckert, Penelope (1997). Why Ethnography? Ungdomsspråk i Norden, Kotsinas, Ulla-Britt et al (red). Stockholm: Inst. för nordiska språk, Stockholms universitet. Gomard, Kirsten (2000). Status og/eller køn? En tv-debat i Danmark. Sett och hört en vänskrift tillägnad Kerstin Nordenstam på 65-årsdagen. Gunnarsdotter Grönberg, Anna et al (red). Göteborg: Inst. för svenska språket, Göteborgs universitet. Nordenstam, Kerstin (1998). Skvaller. Kapitel 3. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Otterup, Tore (1997). Språk och kön i ett interkulturellt perspektiv. I: Svenska som andraspråk och andra språk, Anders-Börje Andersson (red). Göteborg: Inst. för svenska språket, Göteborgs universitet. Kompendiet finns inskannat och kommer att skickas ut som pdf-fil för egen utskrift. Referenslitteratur Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. Axelsson, Monica; Rosander, Carin; Sellgren, Mariana (2005). Stärkta trådar flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap. Utvärdering av Stockholms stads storstadssatsning målområde språkutveckling och skolresultat. Språkforskningsinstitutet i Rinkeby. Börestam, Ulla: Huss, Leena (2001). Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Edlund, Ann-Catrine; Erson, Eva; Milles, Karin (2007). Språk och kön. Einarsson, Jan (2013). Språket och språkarna. Lund: Studentlitteratur. Flyman-Mattson, Anna; Håkansson, Gisela (2010). Bedömning av svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur. Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet (2013). Åsa Wedin & Christina Hedman (red.). Lund: Studentlitteratur. 4

5 Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle (2004). Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (red). Lund: Studentlitteratur. Sveriges sju inhemska språk ett minoritetsspråksperspektiv (1999). Kenneth Hyltenstam (red.). Lund: Studentlitteratur. Kotsinas, Ulla-Britt (2004). Ungdomsspråk. Ord och stil. Kotsinas, Ulla-Britt (2005). Invandrarsvenska. Hallgren & Fallgren. Nordenstam, Kerstin (2003). Genusperspektiv på språk. Högskoleverket. Nordenstam, Kerstin; Wallin, Ingrid (2002). Osynliga flickor synliga pojkar. Om ungdomar med svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur. Rehnqvist, Gunilla (2010). Svenska för utländska studenter. Lund: Studentlitteratur. Sociolingvistik (2013). Eva Sundgren (red.). Stockholm: Liber. Sociolingvistik i praktiken (2015). Sally Boyd & Stina Ericsson (red.). Lund: Studentlitteratur. Strömqvist, Sven; Uppstad Per Henning; Wagner, Åse Kari H. (2010). Den flerspråkiga människan. Lund: Studentlitteratur. (Boken riktar sig till blivande och verksamma lärare i förskola och tidig grundskola). Sverige officiella minoritetsspråk. Finska, meänkieli, samiska, romani, jiddisch och teckenspråk. En kort presentation. (2003). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Norstedts ordbok. Sveriges sju inhemska språk ett minoritetsspråksperspektiv (1999). Kenneth Hyltenstam (red.). Lund: Studentlitteratur. Wedin, Åsa (2010). Vägar till svenskt skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare. Lund: Studentlitteratur. Examination Examinationen är en hemskrivning som genomförs som en studiesammanfattning, vilken är avsedd att skrivas efter hand om man så vill. Studiesammanfattningen kan disponeras tämligen fritt men sedvanliga krav på korrekt språkbehandling och korrekt formalia gäller. Som en liten hjälp skickar vi med en uppsatsguide där ni kan läsa relevanta delar gällande nothantering och referensförteckning. Studiesammanfattningen är en form hemskrivning som sammanställs parallellt med inläsning av kurslitteraturen. Syftet med studiesammanfattningen är att du ska bearbeta kurslitteraturen och annan lämplig litteratur på ett konstruktivt sätt. Syftet är att kursdeltagarna ska strukturera stoffet för att kunna reflektera analytiskt över detta. Din studiesammanfattning ska analysera, kommentera och diskutera följande tematiska områden som utgörs kursens huvudmoment, nämligen språk och 5

6 makt, multietniskt ungdomsspråk, flerspråkighet i familjen, andraspråksanvändning, språk och identitet och språk och genus. Kort sagt ska studiesammanfattningen redovisa och kommentera dagens mångspråkiga samhälle i Sverige vad gäller språk och språkbruk. En möjlig hjälp till sammanfattningen kan vara de frågor att fundera på som delas ut under kursen. Studiesammanfattningarna kan sinsemellan variera något genom att du ges frihet att själv bestämma den tematiska tyngdpunkten. Således kan du skriva mer om andraspråksanvändning och mindre om språk och genus, men alla temaområden ska finnas med. Där med också sagt att struktur och innehåll på sammanfattningarna kan variera men att det ändå ska finnas en kärna som motsvarar kursinnehållet. Du har alltså i uppgift att själv disponera och framställa en text som enligt din uppfattning ger en översiktlig bild, kanske med några fördjupningar, av ovanstående områden. Om du anser uppgiftsformuleringen var så förstå det hela som en möjlighet: du ges möjlighet att skriva ett för dig relevant dokument om flerspråkighet. Sammanfattningen ska vara vetenskaplig genom att den utgår från forskningsresultat och vad som sägs i kurslitteraturen, men du ska dessutom analysera och kommentera vad som sägs i litteraturen genom ett analytiskt och kritiskt resonemang. När du utgår från litteraturen måste givetvis referenser anges och använder du det så kallade parentessystemet (Harvardsystemet). Se också betygskriterierna nedan! Omfånget på studiesammanfattningen bör vara 10 A4-sidor ordbehandlad text (typsnitt Times, storlek 12, radavstånd 1,5). Varje studiesammanfattning förses med försättssida och en litteraturförteckning (som ej inräknas i ovan angivna sidantal). förteckningen ska vara korrekt utförd i alfabetisk ordning efter författarnas efternamn. Sammanfattningen ska ha en klar disposition liksom att språkbruket ska vara korrekt och utredande, vilket bland annat betyder att följer den formalia som krävs att för att läsaren ska förstå vem som säger vad och att du delar in i texten på ett korrekt sätt i stycken. Sammanfattningen behöver också ha åtminstone några underkapitel. Behöver du hjälp med formalia använder du dig av Svenska skrivregler (2008). Märk väl att det är primärkällorna som ska användas och inte sekundärkällor men detta kommer att gås igenom på en lektion så att alla får möjlighet att ställa frågor om detta. Observera att studiesammanfattningen är ett individuellt arbete och bör utformas därefter. Studiesammanfattningen kan du börja arbeta med den när du vill. Den ska inlämnas i pappersform till Gunnar Gårdemar senast torsdag kl. 17. Lämna sammanfattningen i Gunnars fack i hus Key (svenskkuben en trappa upp till vänster) eller i ett kuvert med mitt namn i postfacket till det gemensamma postrummet i hus Keys. Postrummet ligger vid utgångenm mot parkeringen på Key-husets baksida. Du kan också sända in texten med vanlig 6

7 post och då gäller poststämpelns datum (21.1). Skrivningen beräknas vara granskad och klar 1.2 och kan då avhämtas hos ämnets administratör i hus Key. Kan du inte komma hit så kontakta administratören via e-post så att kan du få sammanfattningen skickad till dig. Betygskriterier studiesammanfattning Betyg G Studiesammanfattningen har ett relevant innehåll med hänsyn till uppgift och kurs. Texten har substans och anknytning till kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning men här finns också i viss mån egna erfarenheter och egen reflektion. Texten är språkligt klar och kännetecknas av noggrannhet, vilket betyder att texten har ett korrekt språkbruk och en godtagbar disposition. Sammanfattningen bör texten ge läsaren god bild av de områden som redovisas och kommenteras. Betyg VG Studiesammanfattningen är relevant och har väsentlig substans och är väl underbyggd i kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning och i viss mån egna erfarenheter och egen reflektion. Med andra ord finns det en god och tydligt anknytning till kurslitteratur och annan litteratur. De egna åsikter som uttrycks ska vara väl grundade. Texten har en mycket god språklig klarhet och vetenskaplig noggrannhet, vilket betyder ett korrekt språkbruk och en klar och för läsaren givande disposition. Formalia är korrekt utförd. Texten är analyserande och syntetiserande genom att du kritiskt granskar kurslitteraturen och annan litteratur för att sedan komma fram till underbyggda sammanfattande resonemang, vilka ger läsaren en god och fördjupad bild av de områden som kommenteras och redovisas. 7