Sollentuna Ekofootprint och Enironmental Profit & Loss Datum: Rapporten är tillgänglig för spridning till: öppen Rapport nummer: 64

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sollentuna Ekofootprint och Enironmental Profit & Loss Datum: 2014-12-08 Rapporten är tillgänglig för spridning till: öppen Rapport nummer: 64"

Transkript

1 Sollentuna Ekofootprint och Enironmental Profit & Loss Datum: Rapporten är tillgänglig för spridning till: öppen Rapport nummer: 64 Framtagen av: Marcus Wendin, Miljögiraff, Södra Larmgatan 6, Göteborg.

2 Sammanfattning Sollentuna kommun har tidigare beräknat klimatpåverkan av kommunens samlade aktiviteter genom livscykelanalys (LCA) baserat på kommunens inköp Det är ett underlag för miljöstrategier såsom vilka insatser som bör prioriteras. En viktig åtgärd är kommunikation utåt om kommunens arbete för att minska miljöpåverkan. För att underlätta kommunikationen till allmänheten så har ett Ekologiskt Fotavtryck tagits fram. Det bygger på samma indata som den tidigare studien men är bedömt med en annan metod. Ett annat populärt sätt att förbättra kommunikationen är att utrycka miljöbelastning i ekonomiska termer. Därför har även en bedömning gjorts med Environmental Profit & Loss. Det Ekologiskt Fotavtrycket hamnade på miljoner m 2 (Mpt). Det kan ställas i proportion till millioner ha (Inventory of global land already in use, 2010) för den globalan landytan. Resultatet motsvarar alltså 0,00027 % av jordens landytor. Omräknat per person 2 blir det 5218 m 2 /person (0,005 km 2 ). Om det gällde alla jordens människor 3 skulle det motsvara alltså 1/3 av jordens landytor. Ekologiskt Fotavtryck (km2) Sollentuna kommun 2012 km % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% CO2 fossil mark skog mark odlad CO2 Uran mark jordbruk Figur 1 Ekologiskt Fotavtryck (km2) Sollentuna kommun Indirekt landanvändning (iluc) är med. Utan det blir det 320 Mpt invånare i kommunen ,2 miljarder människor (FN-förbundet, 2014). Miljögiraff Rapport 64 1

3 Resultatet 0,005 km 2 per person kan också jämföras ett medel på 0,033 km 2 i Sverige eller 0,013 km 2 i Världen (Arnold Tukker, 2014). En tolkning är att Sollentuna Kommun svarar för 15 % av Stockholms Stads landanspråk per person. Figur 2 Ekologiskt Fotavtryck (km2) i Sverige enligt Creea (Arnold Tukker, 2014). Environmental Profit & Loss hamnade på 102 miljoner SEK2012. Det kan ställas i proportion till räkenskaperna (Årsredovisning i korthet 2012, 2013). Verksamhetens kostnader var 3579,8 miljoner 4. Resultatet kan tolkas som att externa kostnader för Naturkapital motsvarar 2,85 % av interna kostnader. EP&L per nämnd Barn och Ungdomsnämnd Trafik och Fastihetsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Kommunstyrelsen Utbildnings- o arbetsm.nämnd Kultur och Fritidsnämnd Figur 3 Environmental Profit & Loss per nämnd. 4 Bokförda inköp 2012 är -3,7 Miljarder vilket är indata till beräkningarna. Miljögiraff Rapport 64 2

4 Om företaget bakom rapporten: Miljögiraff AB står för expertis inom Life Cycle Assessment (LCA) enligt ISO som kombineras med ett gränsöverskridande perspektiv. Vi skapar mätbarhet i miljöarbetet utifrån ett livscykelperspektiv på miljöaspekter. LCA metodiken skapar förutsättning för att modellera komplexa system av miljöaspekter med trovärdig bedömning av potentiella miljöeffekter. Med gränsöverskridande perspektiv menar vi att kunskap inom olika områden och kulturer behöver mötas för att skapa dynamik och effektiva resultat. Vi har framförallt erfarenhet av att kombinera ingenjörskap med metodik för design inom Design For Environment (DFE) LCA consultants (limited liability partnership) is an internationally oriented consultancy company dedicated to Life Cycle Assessment and related tools such as Integrated Product Management. We initiate and take part in non-profit activities at the highest technical level, e.g. in ISO, SETAC and UNEP. Past and current projects include EU projects on standards for LCA data and input to the EU resources strategy, national and international projects on database development, prioritisation within the Integrated Product Policy, analysis of product policy options, development of life cycle assessment methodology, as well as specific LCAs and reviews for European industry associations and international companies. More information at Miljögiraff Rapport 64 3

5 Innehållsförteckning 1 Life Cycle Assessment (LCA) Ekologiskt fotavtryck Environmental Profit & Loss Förändringar av LCA och IO modell Förändringar av LCA modell för GoO för elektricitet Förändringar av IO modell för EF och EP&L Modellering av HFCs Modellering av PCF utsläppen i IO-modell? Modellering av Landanvänding i EF Modellering av Uraniumförbrukning i EF Life Cycle Impact Assessment (LCIA) Ekologiskt fotavtryck Environmental Profit and Loss Litteraturförteckning Appendix...28 Bilder Figur 1 Ekologiskt Fotavtryck (km2) Sollentuna kommun Figur 2 Ekologiskt Fotavtryck (km2) i Sverige enligt Creea (Arnold Tukker, 2014) Figur 3 Environmental Profit & Loss per nämnd Figur 4: Miljögiraffs bild av konceptet livscykelanalys... 7 Figur 5: Natural Capital Account (MS Office bild) Figur 6 Global förbrukning i kg ton per år av ODS, CFCs och HCFs Figur 7 Globala genomsnittliga mängder i atmosfären av fyra stora HFC som ersätter ODS (HFC-134a, HFC-143a, HFC-125 och HFC-152a) sedan 1990 (UNEP 2011)...16 Figur 8 Utsläpp av PCF till atmosfären i USA (Emissions of Greenhouse Gases in the United States 2009, 2011)...18 Figur 9 Ekologisktfotavtryck per nämnd Figur 10 Ekologisktfotavtryck bidrag från processer IO LCA data Figur 11 Ekologisktfotavtryck bidrag från miljöaspekter inventeringsdata Figur 12 EP&L Sollentuna 2012, per nämnd [1M$ = 1,14 EUR 2003 = 0,94 EUR2012 =8,2 SEK2012)...24 Figur 13: Illustration av mark med hjälp av aktivitet (odling vete) Figur 14: Illustration av hur en marknad för mark och fyra leverantörer av mark ingår i IOramverk. Bilden här visar bara en marknad för mark och tillhörande leverantörerna av mark Tabeller Tabell 1 Miljöaspekter som utvärderas med EF... 8 Tabell 2 Stepwise 2006-metoden för att beräkna alla konsekvenser fram till en enda poäng Tabell 3 Omvandling av indata till funktionell enhet Tabell 4 Utsläpp av HFCs i Sverige och Europa Tabell 5 HFC utsläppen är uppdelade i utsläpp av följande ämnen enligt deras halter i atmosfären Tabell 6 Utsläppskällor av HFC identifierades av Heijnes (Heijnes, 1999)...16 Tabell 7 HFC kg utsläpp per sektor i IO modell...17 Tabell 8 Utsläpp av PFC i Sverige och i Europa för år Miljögiraff Rapport 64 4

6 Tabell 9 PFC-utsläpp med motsvarnade ämnen SimaPro och deras karakteriseringsfaktorer för GWP Tabell 10 Prognos för PFC källor i Europa Tabell 11 Omfattning av PCF källor i EU och SE Tabell 12 PFC utsläpp per IO data Tabell 13 Miljöaspekten "Land Use II III" har ersatts med motsvarande miljöaspekter i EF och Stepwise:...20 Tabell 14 Utvunnet uranium per data i IO modellen Tabell 15: Ekologisktfotavtryck per nämnd. (Pt är m2)...22 Tabell 16 Ekologisktfotavtryck per konto, exkluderat mindre poster om totalt 47%. (Pt är m2)...22 Tabell 17: EP&L Sollentuna 2012, per nämnd [1M$ = 1,14 EUR 2003 = 0,94 EUR2012 =8,2 SEK2012)...24 Tabell 18 EP&L Sollentuna 2012, per konto (cut off 27%) [1M$ = 1,14 EUR 2003 = 0,94 EUR2012 =8,2 SEK2012)...25 Tabell 19: Fem olika marknader för mark i ILUC modellen Förkortningar som förekommer i rapporten: Alloc Def Allocation Default BAHY Biodiversity Adjusted Hectare Year CF4 Carbon tetrafluoride, Perfluoromethane, Tetrafluorocarbon, Freon 14, Halon 14, Arcton 0, CFC-14, PFC 14, R 14, UN > In SimaPro Methane, tetrafluoro-, CFC-14 C2F6 Carbon hexafluoride, 1,1,1,2,2,2-Hexafluoroethane, Perfluoroethane, Ethforane, Halocarbon 116, PFC-116, CFC-116, R-116, Arcton 116, Halon 2600, UN 2193, Hexafluoroethane -> In SimaPro Ethane, hexafluoro-, HFC-116 CFC Chlorofluorocarbons DFE Design For Environment DALY Disability Adjusted Life Year EF Ecological Footprint EPD Environmental Product Declaration enligt EPD systemet EP&L Environmental Profit and Loss Account GoO Guarantees of Origin HCFC Hydro chlorofluorocarbons HFC Hydro fluorocarbons HFC-134a -> In SimaPro Ethane, 1,1,2,2-tetrafluoro-, HFC-134 HFC-23 -> In SimaPro Methane, trifluoro-, HFC-23 HFC-143a -> In SimaPro Ethane, 1,1,1-trifluoro-, HFC-143a HFC-125 -> In SimaPro Ethane, pentafluoro-, HFC-125 HFC-152a -> In SimaPro Ethane, 1,1-difluoro-, HFC-152a IO-modell Input Output tabell LCA Life Cycle Assessment LCI Life Cycle Inventory LCIA Life Cycle Impact Assessment Miljöaspekt En aspect som kan bidra till miljöpåverkan. Miljöeffekt En effekt på miljö, människa eller natur som som uppstår av en miljöaspekt. NCA Natural Capital Account ODP Ozone Depleting substances PFC Per fluorocarbons Pt points är poäng av sammanvägda miljöeffekter. QALY Quality Adjusted Life Year Miljögiraff Rapport 64 5

7 GLO S U Global System, sammanräknad LCI data Unit, uppdelad LCI data Begrepp som förekommer i rapporten: Alloc Def Allocation Default betyder LCI data modellerade enligt ecoinvents modell Allocation Default som i ISO heter attributional LCA. På Svenska brukar det kallas bokföringsmetodik. GLO syftar på att LCI data representerar en global marknad. IO-modell Input Output tabell avseende svensk och europiska ekonomiska sektorer miljöaspekter. 1 QALY A life-year lived at full wellbeing. In the LCIA method Stepwise 2006 (Weidema 2009), one year lived at full wellbeing corresponds to a value of 74,000 Euros. BAHY Biodiversity Adjusted Hectare Year equivalent to the Potentially Disappeared Fraction of species per m2/year. Ecological footprint Biologically productive land and water a population requires to produce the resources it consumes and to absorb part of the waste generated by fossil and nuclear fuel consumption. Monetarisation Account for the cost of environmental externalities. Natural Capital World s stocks of natural assets, which include geology, soil, air, water and all living things. Natural capital valuation Method of accounting, in financial terms, for the impacts that business activities have on natural resources and ecosystem services. Miljögiraff Rapport 64 6

8 1 Life Cycle Assessment (LCA) 5 För att få ett livscykelperspektiv på miljöaspekter av en produkt så används Life Cycle Assessment (LCA) enligt ISO som är en standardiserad internationell metod. Genom att följa en standardiserad metod så kan vi leva upp till kvalitetskrav på dokumentation, korrekt systemavgränsningar och objektiva val. Det skapar trovärdighet och förtroende vid kommunikation av resultatet och erbjuder vägledning. Metoden livscykelanalys kommer ursprungligen ur ett behov av att minimera energiförbrukning i en komplex produktkedja (ex. Coca-Cola 1960). I takt med att kraven på mer säker arbetsmiljö växte fram (ex. Setac 1980) uppstod behovet av att förstå även yttre miljöpåverkan och se helhetsperspektivet. Människors medvetenhet om betydelsen av att skydda människors miljö och natur, från de eventuella negativa konsekvenser som är förknippade med produkter (både hur de tillverkas och används) har drivit på utvecklingen av metoden (ex. Tetra Pak, Volvo 1990). Metoden används för att kartlägga en produkts hela livscykel och bättre förstå miljöaspekternas samlade miljöeffekt. Det skapar ett perspektiv för att kunna sätta in åtgärder där de gör mest nytta och möjliggör jämförelser med andra produkter. Initialt handlade det mest om marknadskommunikation, men senare mer om miljöstrategier för utveckling av produkter, processer och affärsmodell. Figur 4: Miljögiraffs bild av konceptet livscykelanalys LCA behandlar miljöaspekter och deras potentiella påverkan på människors hälsa, ekosystems funktion och naturtillgångar under en produkts livscykel från råvara, produktion, användning, återvinning och sluthantering. I Figur 4 så beskrivs livscykeln för en cykel. Förbrukning av energi och material kartläggs i alla led. Likaså utsläpp till miljö och natur samt hantering av restmaterial. Modellen av livscykeln tar även hänsyn till eventuellt återanvändning, återvinning och energiåtervinning. 5 ISO (2006). Environmental management. Life Cycle Assessment. Principles and framework and ISO (2006). Requirements ad guidelines. Miljögiraff Rapport 64 7

9 2 Ekologiskt fotavtryck Den ekologiska fotavtrycks standard som används i denna studie har utvecklats av en kommitté med konsensusbaserad process. Kommittén består av representanter från akademi (Karlsuniversitetet Miljö Center, University of Sienna, Ecole Nationale Supérieure des Mines de Saint-Etienne, SERI), statliga (EPA Victoria), icke-statliga organisationer (WWF) och konsultföretag (bioregional, Borawind Ag, Carbon beslut). The ecological footprint standard 2009 är den nuvarande operativa normen; de bygger på den första uppsättningen av Ecological Footprint Standard som släpptes 2006 (Global Footprint Network 2009). Det ekologiska fotavtrycket (EF) beräknar hur mycket av jordens (eller hur många planeten Jorden) det skulle ta för att stödja mänskligheten om alla följde en given livstid (Global Footprint Network 2003). Med andra ord är EF definierad som den "biologiskt produktiva mark och vatten resurs" som en befolkning kräver: För att producera de resurser den förbrukar För att absorbera en del av avfallet som genereras av fossila och nukleära bränsleförbrukningen. För en specifik aktivitet, står EF metoden för följande utsläpp och resursintag. Tabell 1 Miljöaspekter som utvärderas med EF Carbon dioxide Nuclear Land occupation Carbon dioxide, fossil Carbon dioxide, land transformation Carbon dioxide Uranium resource Occupation, arable land Occupation, forest land Occupation, water bodies Occupation, pasture land etc. m 2 per kg emitted in the air m 2 per kg extracted m 2 land per m 2 occupied Att matematiskt beräkna ekologiska fotavtryck av ett system innebär: a. EF av de direkta CO2-utsläpp (i m2 ekvivalent av skogsmark som krävs för att absorbera det) b. EF i markanvändning (m2 ekvivalent ockupationen av åkermark, skog, industriområde, äng, permanent gröda, trafikområden, vattendrag etc.) c. EF av kärnkraft användning (i m2 ekvivalent per kg uran utvinns) Metoden har följande nackdelar: a. Den summerar påverkan på naturen och naturresurserna i areaenheter. b. Den fångar inte upp ekotoxiska effekter c. Den fångar inte upp effekter på människors hälsa. Miljögiraff Rapport 64 8

10 3 Environmental Profit & Loss Environmental Profit & Loss, EP&L (Stepwise ). har blivit ett vedertaget begrepp för att ta med (internalisera) miljö- och naturresurser i räkenskaper. Det handlar om att förstå vilka ekosystemtjänster som man använder på kritiska nivåer. Det är inget nytt begrepp utan har funnits med i den internationella diskussionen sedan 1987 men är då känt som Natural Capital Account. Redogörelsen är framtagen på engelska av LCA 2.0 Consultants (Saxcé, 2014) och översatt till svenska av Miljögiraff. Naturligt Kapital kan definieras som världens lager av naturtillgångar, bland annat geologi, jord, luft, vatten och allt levande (Natural Capital Forum et al. 2014). Att placera ett monetärt värde på naturliga kapital ger effekten att den kan jämföras med intäkterna av en sektor/bransch. Naturkapitalvärderingen är en metod för redovisning, ofta i ekonomiska termer, för den inverkan verksamheten har på naturresurser och ekosystemtjänster. Natural Capital Account (NCA) används ofta som en utökad version av ett traditionellt ekonomisk-konto (nationell eller organisationsnummer) där miljö-externaliteter är monetarisede. Eftersom externa kostnaderna inte ingår i traditionella ekonomiska redovisningar, är syftet med värderingen/monetariseringen att ge en bättre bild av de "sanna" kostnaderna. Den första erkända corporate NCA publicerades av PUMA med "PUMA Miljö Resultaträkning för året slutade den 31 december 2010" (TruCost & PUMA 2010). Miljö Resultaträkning (EP & L) konton kan ses som en särskild typ av Natural Capital Account (NCA). Den senare har ett bredare tillämpningsområde medan EP & L är speciellt använd som en parallell till traditionella ekonomiska redovisningen - men inklusive monetarised miljöpåverkan. I EP & L konto tilldelas "vinst" till alla branschers aktiviteter som gynnar miljön, medan "förlust" avser den verksamhet som negativt påverkar miljön. Nästan alla sektorer kommer att ha ett underskott på naturkapital som återspeglar nettokostnaden för miljön. Dessa är inte faktiska finansiella kostnader för företagen i branschen, och kallas därför externa kostnader. 6 Stepwise heter den miljöpåverkansmetod som används för Environmental Profit & Loss acconting. Miljögiraff Rapport 64 9

11 Figur 5: Natural Capital Account (MS Office bild). Stepwise-metoden för Natural Capital Valuation erbjuder beräkningsvägar för följande tre skyddsämnen: människors välbefinnande, ekosystem, resursproduktivitet (Weidema B., 2009), (Weidema B. H., 2007). Den sammanräknade poängen erhålls i två steg (se tabell nedan): 1. Först bedöms resultaten i mittpunkt om miljöpåverkan som omvandlas till skada på skyddsobjekten. Helst bör en slutpunktsmetod med konsekvensanalys spegla den absoluta förekomsten, varaktighet och svårighetsgrad av effekterna som beskrivs av varje påverkankategori. Skadekategorierna definieras så att de kan mätas i termer av kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) för påverkan på människors välbefinnande, biologisk mångfald Hektar Years (BAHYs) för effekter på ekosystemen och monetära enheter för påverkan på resursproduktivitet. 2. För det andra, bedöms resultaten av effekterna med monetarised budgetrestriktion (Weidema 2009). Eftersom en QALY per definition är ett livsår i fullt välbefinnande, kan den budgetrestriktion bestämmas som den potentiella årliga ekonomiska produktionen per capita vid fullt välbefinnande. En genomsnittlig årsinkomst är det maximala en genomsnittlig person kan betala för ett extra levnadsår vid fullt välbefinnande. Således är det monetära värdet av ett QALY bestämt som euro med en osäkerhet uppskattning av till euro. Miljögiraff Rapport 64 10

12 Tabell 2 Stepwise 2006-metoden för att beräkna alla konsekvenser fram till en enda poäng. Safeguard Ecosystems Humans Resources subjects Mid-point impacts Global warming / Climate change Acidification Eutrophication, terrestrial Eutrophication, aquatic Ecotoxicity, aquatic Ecotoxicity, terrestrial Nature occupation / Land use Photochemical ozone Global warming / Climate change Human toxicity, carcinogens Human toxicity, noncarcinogens Injuries, road or work Ozone layer depletion Photochemical ozone/respiratory organics Respiratory inorganics Global warming / Climate change Human toxicity, carcinogens Human toxicity, noncarcinogens Injuries, road or work Mineral extraction Non renewable energy / Fossil fuels Ozone layer depletion Photochemical ozone, crops Photochemical ozone, human productivity Respiratory inorganics Corresponding end-points Damage on Ecosystems Damage on Human wellbeing Damage on Resource productivity Units Biodiversity Adjusted Quality Adjusted Life Monetary units Monetarisation using the budget constraint Hectare Year (BAHY) Share of our wellbeing that we are willing to sacrifice to protect the ecosystems Year (QALY) 1 QALY = A life-year lived at full well-being = Maximum an average person can pay for a life year at full wellbeing = 74,000 EUR (annual salary) Loss of future economic resource caused by the current damage to the resource På det sättet beräknar "Stepwise2006"-påverkanmetoden alla konsekvenser framåt till en enda poäng, antingen monetära enheter eller QALY samtidigt bibehålla möjligheten att ge resultat på mittpunkts kategorier eller skadekategorier. Även bedömningarna som erhållits med Stepwise2006 presenterar högre fullständighet och lägre osäkerhet än tidigare bedömningar lönsamhets. Inga ytterligare uppgifter samlades in för följande påverkanskategorier eftersom deras tillhörande resultat är typiskt obetydliga när monetarising med Stepwise: a. Övergödning akvatiska och terrestra b. Icke-förnybar energi c. Mineralutvinning d. Skador, väg eller arbete e. Joniserande strålning. Miljögiraff Rapport 64 11

13 4 Förändringar av LCA och IO modell 4.1 Förändringar av LCA modell för GoO för elektricitet Sollentuna Kommun har valt att köpa in Gurantees of Origin 7 för 50 % vattenkraft och 50 % vindkraft. För att bedöma effekten av att ha den elförsörjningen istället för svensk elmix, så har en modell skapats. Ändringarna direkt i I/O data kräver att hela modellen byggs om. För att komma runt det så har LCA data anpassats från ecoinvent (Bauer, Althaus, Weidema, & Hirschier, 2009). Funktionella enheten på dessa har räknats om från kwh till sek2012. För den beräkningen så har vi använt det pris per Kwh som Sollentuna Kommun har räknat med i Energikartläggningen (Jonsson, 2010). Priset är nätavgift 210 sek/mwh + rörligt 1035,5 sek/mwh = SEK2012/kWh. I den tidigare studien så var elektricitet och fjärrvärme kombinerat via en LCA datamängd. Denna behöver dras av från modellen för att kunna beräkna skillnaden endast för elektricitet. I en beräkning med omräkningen SEK2012 (inköpspris) mot SEK2005 (grundpriser IO modell) per 1 kwh av LCA data SE _32 'Electricity, gas, steam and hot water supply SE 2005' så blir det 102 g CO2-eq/kWh. I en beräkning av effekten att byta från generell elmix till GoO med 50 % vatten och vind så ändras ecoinvent processen Electricity, high voltage {SE} market for Conseq, U. Utsläppen av klimatpåverkande gaser minskar då från 23.1 till 20.5 g/kwh (11 %) och resursutömning av uran minskar med 100 %. Naturligtvis ändras också andra kategoriers miljöpåverkan, men dessa påverkar inte det Ekologiska Fotavtrycket eller EP & L. 7 Miljögiraff Rapport 64 12

14 4.2 Förändringar av IO modell för EF och EP&L Här redogörs för ändringar i den Svenska och Europeiska IO-modellen för bedömning med Ekologiskt fotavtryck och EP&L (Stepwise ). Ändringar har gjorts för att kunna bedöma miljöpåverkan på ozonlagret (utsläpp av florklorföreningar PFC & HFC), ökat tryck på naturresursen av Urananvändning och landanvänding. Redogörelsen är framtagen på engelska av LCA 2.0 Consultants (Saxcé, 2014) och översatt till svenska av Miljögiraff. Övergripande antaganden De branscher som är ansvariga för HFC och PFC-utsläpp var densamma i Sverige som i Europa. Priserna per kg för livsmedel, kemikalier, och aluminium var densamma i Sverige som i Europa och att 1 EUR2003 = 9,268 SEK2005. PFC mängderna i Sverige var samma som i Europa (per valuta i industriell sektor) Giltigheten av resultaten kontrollerades genom att jämföra PFC-utsläpp som erhålls med (vanlig) process-lca (underifrånperspektiv). Det gav samma storleksordningar för PFC utsläpp med Top-down-metod (IO modell) och underifrånperspektiv. Metoden för att beräkna PFC / HFC-utsläpp från nationella register kan användas för alla länder / regioner. Det finns ytterligare information om kinesiska utsläppen av HFC och PFC (Yokouchi, 2006) Funktionell enhet är SEK2012 valuta. Miljöpåverkansmetoden för att moneterisera resultatet grundar sig på funktionell enhet EUR2003 valuta. Den räknas om till EUR2012 med konsumentprisindex (Eurostat, 2014). Indexerade data (appsso, 2014) ger hur mycket EUR per köpkraft En beräkning ger 97,99 / 118,43 för EURO2004 (2003 saknas) - EURO2012. EURO2012 till SEK2012 ger 8,7084 (Oanda). Så omräkning från EUR2003 till SEK2012 är 7,189. I SimaPro databasen är den funktionella enheten USD och 1 EUR2003 är då 1,14 USD vilket ger att 1 USD motsvarar 8, SEK2012. Tabell 3 Omvandling av indata till funktionell enhet. Valuta faktor Valuta EUR2003 1,14 USD EUR2003 0, EUR2012 SEK2012 8,7084 EUR2012 SEK2012 8, USD SEK2012 7, EUR Stepwise heter den miljöpåverkansmetod som används för Environmental Profit & Loss acconting. Miljögiraff Rapport 64 13

15 Den metod som används för att bedöma HFC och PFC-utsläpp per land specifik bransch innehåller fem steg: 1. Vi samlar utsläppen i PFC och HFC på nationell nivå för ett visst år a. Exempel: EU släpper ut 5 miljoner ton PFC (i CO2-ekv.) Under Dessa utsläpp fördelas på de olika branscherna i landet. a. Exempel: alla utsläpp av PFC kommer från Aluminium tillverkningsindustri. 3. Utgången av varje emitterande industri kvantifieras i ton eller SEK2005 för ett visst år. a. Exempel: den svenska aluminiumindustrin producerade ton aluminium år Utsläppen av PFC och HFC per kg aktivitets utgång härleds. a. Exempel: 0,045 kg av PFC (I CO2-ekvivalenter) avges per kg aluminium produceras 5. Utsläppen av PFC bryts ner till utsläpp av specifika ämnen (olika abundances i atmosfären). Utsläppen av PCFS/HFC (i kg CO2-ekv.) Omvandlas till "kg" enligt motsvarande karakteriseringsfaktorer. a. Exempel: 0, kg av PFC motsvarar 0, kg metan, tetrafluoro-, CFC-14 och 0, kg av etan, hexafluor-, HFC Modellering av HFCs För att skydda jordens ozonlager i stratosfären har Montreal protokollet förutsatt ett internationellt ramverk för att fasa ut ozonnedbrytande ämnen (ODS), inklusive klorfluorkarboner (CFC) och vattenkraftverk klorfluorkarboner (HCFC). Utfasningen av ODS har åstadkommits genom att inskränka deras produktion och konsumtion (HFCs : A Critical Link in Protecting Climate and the Ozone Layer,, 2011). Utfasningen av ODS krävs antingen ersättnings kemikalier eller andra metoder, och fluorkolväten (HFC) har blivit de stora ersättarna i många ODS tillämpningar. HFC, som har inga kända naturliga källor, används eftersom de inte bryter ned ozonskiktet i stratosfären och kan användas med relativ lätthet (tekniskt) i stället för CFC och HCFC. Miljögiraff Rapport 64 14

16 Figur 6 Global förbrukning i kg ton per år av ODS, CFCs och HCFs. Minskningen av CFC användning och infasning av HFC som ersättare är uppenbara. Användning av HCFC ökade också med minskande användningen av CFC. Men från och med 2007 (justering av Montrealprotokollet), är HFC ökar främst eftersom de ersätter CFC och HCFC. Liksom de ODS som de ersätter, så är många HFC potenta växthusgaser. Även om deras nuvarande bidrag till klimatpåverkan är mindre än 1 % av alla andra växthusgaser i kombination så har HFC potential att avsevärt påverka klimatet i framtiden. Tabell 4 Utsläpp av HFCs i Sverige och Europa. HFC utsläpp ton CO2 equivalent Källa Sweden (tradingeconomics.com) EU (prognos 2010: 65 Mt) (tradingeconomics.com/euro-area) Miljögiraff Rapport 64 15

17 Figur 7 Globala genomsnittliga mängder i atmosfären av fyra stora HFC som ersätter ODS (HFC-134a, HFC-143a, HFC-125 och HFC-152a) sedan 1990 (UNEP 2011) Detta illustrerar den snabba ökningen i atmosfärens halter som en följd av ökade utsläpp som beror användning ac HFC i stället för CFC och / eller HCFC. Ökningen av HFC-23, den näst mest förekommande HFC i atmosfären, visas inte eftersom det antas att det mesta av denna kemikalie skapas som en biprodukt av HCFC-22 och inte på grund av dess användning som ersättning för CFC och HCFC. Förekomsten av HFC-23 var 22 ppt 2008, med en årlig tillväxttakt på 0,83 ppt (ungefär 4% per år) under det året. -> 23,6 ppt Tabell 5 HFC utsläppen är uppdelade i utsläpp av följande ämnen enligt deras halter i atmosfären. HFCs (CO2 eq.) Halter i atmosfären enhet Namn på ämne i SimaPro HFC-134a 55 ppt Ethane, 1,1,2,2-tetrafluoro-, HFC-134 HFC-23 (Montzka, 2010) 23.6 ppt Methane, trifluoro-, HFC-23 HFC-143a 10 ppt Ethane, 1,1,1-trifluoro-, HFC-143a HFC ppt Ethane, pentafluoro-, HFC-125 HFC-152a 6 ppt Ethane, 1,1-difluoro-, HFC-152a Tabell 6 Utsläppskällor av HFC identifierades av Heijnes (Heijnes, 1999) Prognoser HFC källor Europa 65Mt in 2010 Motsvarande sector i IO-Modell HCFC-22 production 10Mt Manufacture of electrical machinery and apparatus Kylning Industriell kommersiell Transport Fast klimatanläggning Mobil klimatanläggning Hushåll 25 Mt 1Mt 11Mt 3Mt 1Mt 8Mt 0.2Mt Manufacture of food products and beverages Wholesale trade and commission trade Land transport Household use Land transport Household use Foam 25Mt Manufacture of chemicals Other 5Mt X Miljögiraff Rapport 64 16

18 HFC-utsläpp för varje bransch Antagande 1: europeiska utsläppskällor är samma som svenska utsläppskällor. Antagande 2: Globala HFC halter i atmosfären är representativt för EU och SE. Antagande 3: EU = SE priser för utvalda electrisk utrustning, kemikalier, transporter och hushållsbruk. Conversion of FORWAST prices for chemicals, transport, retail and food activities: -> 1 EUR2003 = SEK2005. Tabell 7 HFC kg utsläpp per sektor i IO modell. HFCs (kg utsläpp) EU27 _18 'Manufacture of chemicals and chemical products EU ' EU27 _37 'Retail trade; repair of personal goods EU ' EU27 _39 'Land transport; transport via pipelines EU ' EU27 9 'Manufacture of food products and beverages EU ' Ethane, 1,1,2,2- tetrafluoro-, HFC- 134 Methane, trifluoro-, HFC-23 Ethane, 1,1,1- trifluoro-, HFC-143a Ethane, pentafluoro-, HFC- 125 Ethane, 1,1- difluoro-, HFC-152a HFCs (kg utsläpp) Ethane, 1,1,2,2- tetrafluoro-, HFC- 134 Methane, trifluoro-, HFC-23 Ethane, 1,1,1- trifluoro-, HFC-143a Ethane, pentafluoro-, HFC- 125 Ethane, 1,1- difluoro-, HFC-152a SE _18 'Manufacture of chemicals and chemical products EU ' E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E-07 SE _37 'Retail trade; repair of personal goods EU ' SE _39 'Land transport; transport via pipelines EU ' SE 9 'Manufacture of food products and beverages EU ' Households SE E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E E- 08 Miljögiraff Rapport 64 17

19 4.4 Modellering av PCF utsläppen i IO-modell? Tabell 8 Utsläpp av PFC i Sverige och i Europa för år 2005 PFC utsläpp ton CO2 ekv. källa Sweden (tradingeconomics.com/sweden, u.d.) EU (previsions 2010: 5 Mt) (tradingeconomics.com/european-union/pfc, u.d.) Figur 8 Utsläpp av PCF till atmosfären i USA (Emissions of Greenhouse Gases in the United States 2009, 2011) Tabell 9 PFC-utsläpp med motsvarnade ämnen SimaPro och deras karakteriseringsfaktorer för GWP. PFCs (CO2 ekv.) Mängd i atmosfär i USA Enhet Namn i SimaPro CF4 4 million metric ton CO2 eq. Methane, tetrafluoro-, CFC-14 C2F6 4 million metric ton CO2 eq. Ethane, hexafluoro-, HFC-116 Others 1 million metric ton CO2 eq. De två viktigaste källorna till PFC utsläppen i USA eller i Europa är inhemska produktionen av aluminium och halvledartillverkning (US Energy Information Administration 2011; Heijnes 1999). Enligt studien realiseras av Heijnes mängden PFC som släpps ut per land är proportionell mot mängden aluminium som produceras i landet. Exempel: Mängden PFC som avges av Aluminium i Svensk industri per valuta fås genom att dela de årliga svenska utsläppen av PFC med mängden aluminium svenska produktionen av samma år. Tabell 10 Prognos för PFC källor i Europa. Miljögiraff Rapport 64 18

20 Prognos för PFC källor i Europa 5Mt 2010 Motsvarande sector i IO-Modell Aluminium production 5Mt Manufacture of basic metals Semi conductor manufacturing and other small X Antagande 1: Källor till utsläpp är identiska i Sverige och i Europa. Antagande 2: US utsläppen av PFC i atmosfären är representativt för EU och SE. Antagande 3: Priset på aluminium i SE och EU-27. Omvandling: 1 US $ 2005 = 7, SEK2005 I IO-modellen beräknas alla utsläpp för 1 SEK2005 per aktivitet. Mängden aluminium som framställs måste omvandlas i SEK2005 i syfte att erhålla de utsläppen av PFC per 1 SEK2005. Tabellen nedan visar den årliga produktionen per land och priserna på aluminium betraktas i denna studie. Antagande 4: Pris på Aluminium per kg är i SE och EU-27. Tabell 11 Omfattning av PCF källor i EU och SE. Country/Region Aluminium production (tons) Aluminium price in SEK2005 per kg (FORWAST industry Aluminium, basic) EU (FORWAST) Sweden (Exiobase v2) Tabell 12 PFC utsläpp per IO data. Industriell sektor SE _21 'Manufacture of basic metals SE 2005 Methane, tetrafluoro-, CFC-14 Ethane, hexafluoro-, HFC-116 EU27 _21 'Manufacture of basic metals EU ' Methane, tetrafluoro-, CFC-14 Ethane, hexafluoro-, HFC-116 PFC utsläpp (kg) for 1 SEK2005 output E E E E-07 Miljögiraff Rapport 64 19

21 4.5 Modellering av Landanvänding i EF. Tabell 13 Miljöaspekten "Land Use II III" har ersatts med motsvarande miljöaspekter i EF och Stepwise: Land Use II III Occupation, arable Occupation, forest Occupation, pasture and meadow Dessa 3 ämnen karakteriseras i både EF och Stepwise 2006 metoden. 4.6 Modellering av Uraniumförbrukning i EF Tabell 14 Utvunnet uranium per data i IO modellen. For 1SEK2005 of activity output Uranium extracted in kg per 1SEK2005 of activity SE 6 'Mining of uranium and thorium ores SE 2005' (empty activity) 0 (no Uranium extraction in Sweden) EU27 6 'Mining of uranium and thorium ores EU ' Priset på uran per kg under 2005: 61,54 USD / kg = 459,09 SEK2005 / kg Enhet konvertering: 1US $ = 7.46 SEK2005 I EF-metoden utvinning av uran motsvarar en viss mängd Land Yrke. Därför är miljöaspekten Land ockupation lagt till brytning av uran. Miljögiraff Rapport 64 20

22 MPt Life Cycle Assessment 5 Life Cycle Impact Assessment (LCIA) I bedömningen av miljöpåverkan så har inkluderats indirekt landanvändning (iluc). Elektricitet inköpt av Sollentuna har beräknats GoO för 50 % vattenkraft respektive vindkraft enligt tidigare beskriven modell. 5.1 Ekologiskt fotavtryck Miljöaspekter utvärderas och härleds med metoden Ecological Footprint V Land occupation Nuclear Carbon dioxide Analysing 1 p 'Total of purchases, via main accounts'; Method: Ecological footprint V1.01 / Ecological footprint / Single score Figur 9 Ekologisktfotavtryck per nämnd. Miljögiraff Rapport 64 21

23 Tabell 15: Ekologisktfotavtryck per nämnd. (Pt är m2) Inflows (10) Flow Unit Total 3,54E+08 Pt '400 Barn och Ungdomsnämnd' 0 1,06E+08 Pt '250 Trafik och Fastihetsnämnden' 0 9,40E+07 Pt 'H00 Vård- och omsorgsnämnden' 0 5,63E+07 Pt '100 Kommunstyrelsen' 0 4,01E+07 Pt '455 Utbildnings- o arbetsm.nämnd' 0 3,25E+07 Pt '800 Kultur och Fritidsnämnd' 0 2,25E+07 Pt '700 Socialnämnd' 0 1,79E+07 Pt 'R00 Rösjöstyrelsen' 0 5,78E+06 Pt '300 Miljö- och Byggnadsnämnd' 0 1,15E+06 Pt '190 Kommun gemensamma poster' 0-2,22E+07 Pt Tabell 16 Ekologisktfotavtryck per konto, exkluderat mindre poster om totalt 47%. (Pt är m2) Inflows (416) Flow Unit Share Total Pt '6515' 'Gatu- och vägentreprenad' Pt 9% '68231' 'Platsköp äldreomsorg ospec' Pt 6% '6500' 'Byggnadsentreprenad' Pt 6% '6506' 'Planerat underhåll' Pt 4% '68602' 'BO-check heltid 3-5 år ' Pt 4% '6878' 'Gymnasiepeng' Pt 4% '681285' 'Köp av skolmåltider' Pt 3% '6002' 'Lokalhyror, varmhyra' Pt 3% '47099' 'Övriga livsmedel' Pt 2% '68601' 'BO-check heltid 1-2 år ' Pt 2% '6114' 'Förbrukningsavgifter, el' Pt 2% '6503' 'Löpande underhåll' Pt 2% '6507' 'Fastighetsskötsel' Pt 2% '68234' 'Platsköp LSS externa (se kursiv stödtext till köp Pt 2% av instiutionsvård och öppenvård)' '68749' 'Skolpeng år 1-5' Pt 2% '7625' 'Ersättning för räddningstjänst' Pt 2% Miljögiraff Rapport 64 22

24 Analysing 1 p 'Total of purchases, via detailed accounts'; SE 2 'Forestry, logging and related service activities SE 2005' SE _34 'Construction SE 2005' EU27 2 'Forestry, logging and related service activities EU ' EU27 6 'Mining of uranium and thorium ores EU ' Transformation From secondary forest To intensive forest [NPP0 as C] SE IO link EU27 _32 'Electricity, gas, steam and hot water supply EU ' Figur 10 Ekologisktfotavtryck bidrag från processer IO LCA data. Analysing 1 p 'Total of purchases, via detailed accounts'; Air/Carbon dioxide, fossil Raw/Occupation, forest Raw/Occupation, arable Air/Carbon dioxide Raw/Uranium Raw/Occupation, pasture and meadow Figur 11 Ekologisktfotavtryck bidrag från miljöaspekter inventeringsdata. Miljögiraff Rapport 64 23

25 M$ Life Cycle Assessment 5.2 Environmental Profit and Loss Enligt excel-fil med indata om Sollentunas inköp 2012 så är det 2170 miljoner kronor = 239 miljoner euro. Resultatet för den monetarisede miljöpåverkan med EP&L är 14,1 miljoner EUR2003 (inkluderat iluc). För fullständig jämförelse, så har konsumentprisindex omvandlats från EUR2003 till sek 2012 (året för Sollentuna kontot som är funktionell enhet) Economic costs Injuries, road or work Mineral extraction Non-renewable energy Photochemical ozone, vegetat. Respiratory organics Eutrophication, terrestrial Eutrophication, aquatic Acidification Global warming, fossil Global warming, non-fossil Nature occupation Ecotoxicity, terrestrial Ecotoxicity, aquatic Figur 12 EP&L Sollentuna 2012, per nämnd [1M$ = 1,14 EUR 2003 = 0,94 EUR2012 =8,2 SEK2012) Tabell 17: EP&L Sollentuna 2012, per nämnd [1M$ = 1,14 EUR 2003 = 0,94 EUR2012 =8,2 SEK2012) Inflows (10) Flow Unit Total 1,02E+08 SEK % Barn och Ungdomsnämnd 3,16E+07 SEK % Trafik och Fastihetsnämnden 2,50E+07 SEK % Vård- och omsorgsnämnden 1,70E+07 SEK % Kommunstyrelsen 1,11E+07 SEK % Utbildnings- o arbetsm.nämnd 9,42E+06 SEK2012 9% Kultur och Fritidsnämnd 6,24E+06 SEK2012 6% Socialnämnd 5,16E+06 SEK2012 5% Rösjöstyrelsen 1,83E+06 SEK2012 2% Miljö- och Byggnadsnämnd 3,26E+05 SEK2012 0% Kommun gemensamma poster -6,00E+06 SEK2012-6% Miljögiraff Rapport 64 24

26 Tabell 18 EP&L Sollentuna 2012, per konto (cut off 27%) [1M$ = 1,14 EUR 2003 = 0,94 EUR2012 =8,2 SEK2012) Inflows (416) Flow Unit Total SEK % '6515' 'Gatu- och vägentreprenad' SEK2012 8% '68231' 'Platsköp äldreomsorg ospec' SEK2012 6% '6500' 'Byggnadsentreprenad' SEK2012 5% '68602' 'BO-check heltid 3-5 år ' SEK2012 4% '6506' 'Planerat underhåll' SEK2012 4% '47099' 'Övriga livsmedel' SEK2012 4% '681285' 'Köp av skolmåltider' SEK2012 4% '6878' 'Gymnasiepeng' SEK2012 4% '6002' 'Lokalhyror, varmhyra' SEK2012 2% '68601' 'BO-check heltid 1-2 år ' SEK2012 2% '6503' 'Löpande underhåll' SEK2012 2% '68234' 'Platsköp LSS externa (se kursiv stödtext till SEK2012 2% köp av instiutionsvård och öppenvård)' '6507' 'Fastighetsskötsel' SEK2012 2% '68749' 'Skolpeng år 1-5' SEK2012 2% '6114' 'Förbrukningsavgifter, el' SEK2012 2% '42222' 'IT-infrastruktur' SEK2012 1% '7625' 'Ersättning för räddningstjänst' SEK2012 1% '68750' 'Skolpeng år 6-9' SEK2012 1% '6523' 'Parkentreprenader' SEK2012 1% '4222' 'Datorer' SEK2012 1% '7628' 'Assistansersättning' SEK2012 1% '6115' 'Förbrukningsavgifter, värme' SEK2012 1% '42300' 'Möbler, skåp, hyllor mm' SEK2012 1% '4609' 'Övrigt skriv- o kontorsmater.' SEK2012 1% '4223' 'Kringutrustning t datorer' SEK2012 1% '42399' 'Övriga inventarier' SEK2012 1% '6413' 'Datakonsulter' SEK2012 1% '6519' 'Övrig anläggningsentreprenad' SEK2012 1% '7000' 'Försörjningsstöd, klient' SEK2012 1% '6090' 'Städning' SEK2012 1% '47010' 'Matlådor t pensionärer' SEK2012 1% '6214' 'Skolskjutsar inkl terminskort' SEK2012 1% '6841' 'Inst.placeringar, avgifter' SEK2012 1% '6520' 'Mark-, renhålln o trädgårdsarb' SEK2012 1% '6215' 'Turbundna resor' SEK2012 1% '6110' 'Media (fastighetskostnader)' SEK2012 1% '48013' 'Läromedel' SEK2012 1% '48599' 'Övrigt förbrukn material' SEK2012 1% Miljögiraff Rapport 64 25

27 6 Litteraturförteckning appsso, E. (2014). appsso. Hämtat från Arnold Tukker, T. B. (2014). The Global Resource Footprint. Creea. Hämtat från Bauer, C., Althaus, H.-J., Weidema, B., & Hirschier, R. (2009). Code of practice. Ecoinvent report No. 2. St. Gallen: Swiss Centre for Life Cycle Inventories. Baumann, H., & Tillman, A. (2004). Liftarens guide till LCA. Lund, Sweden: Studentlitteratur ISBN: Carlsson, R., & Pålsson, A.-C. (2011). Livscykelanalys ringar på vattnet.. SIS Förlag (2011). Emissions of Greenhouse Gases in the United States US Energy, Information Administration. Hämtat från Eurostat. (2014). EPP. Hämtat från EPP: FN-förbundet. (den ). Världskoll. Hämtat från Goedkoop, M., Heijungs, R., Huijbregts, M., Schryver, A., Struijs, J., & Zelm, R. v. (2009). ReCiPe 2008-A life cycle impact assessment method which comprises harmonised category indicators at the midpoint and the endpoint level. Holland. Guinée, J., Gorrée, M., Heijungs, R., Huppes, G., Kleijn, R., Koning, A. d.,... Sleeswijk, A. (2004). Handbook on Life Cycle Assessment - Operational Guide to the ISO Standards. Kluwer Academic Publications. Heijnes, H. (1999). Reduction of the emissions of HFC s, PFC's and SF6 in the European Union - Final report. European Union. Heijungs, G., Gorrée, R., Guinée, J., Oers, A. v., Koning, L., Kleijn, A., & Huppes, R. (2004). Handbook on Life Cycle Assessment - Operational Guide to the ISO Standards. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers. HFCs : A Critical Link in Protecting Climate and the Ozone Layer,. (2011). UNEP synthesis report. Hämtat från (2010). Inventory of global land already in use. FAO. ISO (2006). Environmental Management Life cycle assessment Principles and framework (SS-EN ISO 14040:2006). Stockholm, Sweden.: Swedish Standards Institute (SIS förlag AB). ISO (u.d.). Environmental Management Life cycle assessment Requirements and guidelines (SS-EN ISO 14044:2006). Stockholm, Sweden: Swedish Standards Institute (SIS förlag AB). Jonsson, M. (2010). Rätta Vägen, Sollentuna energikartläggning Sollentuna : Sollentuna Kommun. Kjær, e. (2011). Miljøregnskab for pilotkommune. Miljøstyrelsen. København: Miljøstyrelsen. Hämtat från Lindahl, M. (2002). Miljöeffektanalys. Kalmar. Lindman, P., & Wendin, M. ( ). Rapport 46 Miljögiraff - Rekommendationer kylmöbler. Göteborg: Miljögiraff AB. Mikkelsen, e. (2011). Klimafodaftryk fra borgere og virksomheder i Region Hovedstaden, Hovedrapport. LCA 2.0 Consultants, Copenhagen. Hämtat från n+hovedstadens+klimafodaftryk.htm Miljögiraff Rapport 64 26

28 Mikkelsen, e. (2012). Klimaregnskab for Region Nordjylland.. LCA 2.0 Consultants, Region Nordjylland, Aalborg. Hämtat från F2AA73B923B4/0/RNKlimaregnskab rapportver3.pdf Montzka, S. a. (2010). Recent increases in global HFC-23 emissions.. Geophysical Research Letters. Hämtat från Available at: [Accessed November 1, 2014]. Oanda. (u.d.). Oanda. Hämtat från Röös, E. (2012). Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Uppsala: Inst. för energi och teknik. SLU. Röös, E. (2013). Köttguiden Version 1.0. ( ) PDF fil: Kottguiden_Version_1_0. Uppsala: forskningsprojektet Klimatmärkt livsmedelsbutik som drivs av SLU och finansieras av Formas och HUR. Saxcé, M. d. (2014). Modifications SE IO-model enabling for Ecological footprint anbd NCA. Copenhagen: LCA 2.0 Consultants. Schmidt, J. H., & Brandao, M. (2013). LCA screening of biofuels - iluc, biomass manipulation and soil carbon. Copenhagen: Concito. Hämtat från Scientific Applications International Corporation. (2006). U.S.EPA, Life Cycle Assessment: Principles and Practice. EPA/600/R-06/060. US Environmental Protection Agency. Solli, C., Fuglestvedt, J. S., Peters, G., Aamaas, B., & Lund, M. T. (2011). Alternative "Global Warming" Metrics in Life Cycle Assessment: A Case Study with Existing Transportation Data. Environmental Science and Technology, 45 (20). Trondheim. tradingeconomics.com. (u.d.). Hämtat från tradingeconomics.com/euro-area. (u.d.). Hämtat från tradingeconomics.com/european-union/pfc. (u.d.). Hämtat från tradingeconomics.com/sweden. (u.d.). Hämtat från Weidema, B. (2009). Using the budget constraint to monetarise impact assessment results.. Ecological Economics,. Hämtat från Available at: [Accessed October 29, 2014]. Weidema, B. H. (2007). Preparing characterisation methods for endpoint impact assessment, Annex II in Weidema BP, Wesnæs M, Hermansen J, Kristensen T, Halberg N, Eder P, Delgado L (2008) Environmental improvement potentials of. Yokouchi, Y. e. (2006). High frequency measurements of HFCs at a remote site in east Asia and their implications for Chinese emissions.. Geophysical Research Letters, 33(21), p.l21814., 33. Hämtat från (2013). Årsredovisning i korthet Sollentuna Kommun. Hämtat från file:///d:/dropbox%20(miljogiraff)/295%20lca%20sollentuna/3_referensmaterial/%c 3%85rsredovisning%20i%20korthet% pdf Miljögiraff Rapport 64 27

29 7 Appendix Bilaga 1 ILUC Indirect Landuse [Marcus Wendin s översättning av stycke ur rapport till Danska Energidepartementet] Införande av indirekta påverkan av markanvändning (ILUC) i en Input/Output-modell. Enligt Le Quéré et al. (2012), har omkring 9 % av de globala koldioxidutsläppen under 2010 sitt ursprung från avskogning. Ofta är dessa utsläpp inte medräknade i livscykelanalys (LCA) eftersom orsakssambandet mellan markanvändning och avskogning inte är väl beskriven och eftersom det saknas enighet om hur man kan upprätta denna länk. Vidare tyder flera studier på att effekterna av en intensifiering av odlingsmark kan orsakas av förändringar i efterfrågan på mark. I den aktuella studien används en avancerad orsak-verkan baserad ILUC-modell. Denna ILUC-modell har utvecklats av LCA- konsulter i ett projekt med stöd av en rad företag i olika branscher (t.ex. Unilever, DuPont, Tetrapak, Arla Foods, DONG Energy, United Plantations ), universitet (t.ex. Svensk Lantbruksuniversitet Sciences, Aalborg University, Aarhus universitet och Köpenhamns universitet) och andra forskningsrelaterade organisationer (t.ex. Hållbarhets Konsortium, den Ecoinvent LCA-databasen, Round Table on Sustainable Palm Oil (RSPO) och den japanska National Agricultural Research Center) plus flera andra. Mer information om ILUC - projektet finns här: För närvarande är en rad vetenskapliga artiklar som beskriver modellen under förberedelse. Publicerade beskrivningar av modellen kan hittas i Schmidt et al. (2012b) och (Schmidt & Brandao, 2013). Denna ILUC modell har flera viktiga egenskaper som gör den bättre än många av de andra modellerna: Modellen kan implementeras i ett leverans-användnings och input/output-data ramverk. Den gäller för alla grödor (även skog) i alla regioner i världen. Den övervinner fördelningen/amortering av omvandlingseffekter. Den bygger på modelleringsantaganden som följer orsakssamband och standardmodellering förenlig med andra LCA-processer. ILUC-modellen som avses ovan är en bland många andra modeller och för närvarande finns inte någon konsensus i LCA-samhället om ILUC-modellerna. Därför särredovisas ofta bidragen till resultaten från ILUC. Dessutom bör vid tolkning och användning av resultaten vara försiktig och osäkerheter bör övervägas. Den globala avskogningen och hur den tillskrivs efterfrågan på produkter Det underliggande antagandet om ILUCmodellen är att markanvändningsförändringar (LUC) orsakas av förändringar i efterfrågan på mark. Om det inte fanns några förändringar i efterfrågan på mark skulle det inte finnas några förändringar i markanvändningen. Utmaningen är då att skapa ett orsakssamband mellan efterfrågan på mark och markanvändningsförändringar. I det följande kommer denna länk upprättas via en marknad för mark. När man skapar en koppling mellan efterfrågan på mark och LUC, måste man definiera vad Miljögiraff Rapport 64 28

30 som menas med mark. Mark kan uppfattas som en kapitalinsats. I biomassa-producerande verksamheter (till exempel växtodling, skogsbruk och betesmark) är mark en obligatorisk kapitalinsats för att kunna producera biomassa. En parallell till detta är att för att producera biomassa behövs insatser av traktorer. Tillförsel av mark till ett land med hjälp av aktivitet kan mätas som hektar år (ha yr), d.v.s. ockupation av ett visst område under en viss tidsperiod. Men när man använder mark för produktion av biomassa kommer produktivitet på mark att vara mycket olika beroende på var marken är. 1 hektar*år fält i Danmark kommer att förknippas med lägre potentiell avkastning än 1 hektar år i de våta tropikerna. Därför är landet mätt som produktivitet viktade hektar år (pw ha år). Produktiviteten vägningsfaktorn baseras på den potentiella nettoprimärproduktion, NPP0 (Haberl et al. 2007a, b ) och den beräknas som NPP0 vid platsen för ränta dividerat med det globala genomsnittet NPP0 av den relevanta marknaden för jordbruksmark, t.ex kg C/ha år för marknaden för jordbruksmark (marknader förklaras senare i avsnittet). Att förändrad markanvändning kallas indirekt är inte mycket annorlunda än från traktorexemplet ovan. I själva verket kan också hänvisas till användning av traktorer till som "indirekt traktorproduktion. Begreppet "indirekt" indikerar bara att traktorn inte produceras i samma verksamhet som den som använder traktorn. På samma sätt gäller att vissa markanvändningsförändringar (LUC) inte äger rum i samma verksamhet som de som använder marken. Den punkt som skall tas från ovanstående är att mark (eller snarare "produktion av biomassa kapacitet ) är något som används och produceras som alla andra produkter. Det enda som är speciell för produkten land är att den framställs på ett annat sätt än andra produkter. En stor del av den mark som används ett visst år är mark som redan var använd året innan. Så vi kan säga att det finns en stor återvinningsgrad av mark. Men det kan också observeras från statistiken att mark som inte används ett visst år kan vara mark som redan använts året innan med lägre produktivitet. Varje år ökar området av produktiv mark, och det nya landet är producerat genom att omvandla en del mark som inte var i bruk (ofta naturskog) till mark i bruk (ofta jordbruksmark eller ekonomiskogar). Det kan också konstateras att mark som redan är i bruk blir mer produktiva för varje år på grund av ökade insatsvaror (gödselmedel, bekämpningsmedel, vatten) och förändringar i ledningen. Denna så kallade intensifiering av mark som redan används kan ses som en annan källa av biomassa-produktionskapacitet än källan för markomvandling. Därför har vi identifierat tre källor till markekvivalenter i fråga om produktion av biomassakapacitet: Användning av mark som redan används (återanvändning av mark). Omvandling av mark som inte används till mark i bruk. Intensifiering av mark som redan är i bruk. Det finns en potentiell fjärde källa till mark som är "växelbruk", d.v.s. när mer mark för att möta ett specifikt behov täcks av en minskning av markanvändningen i andra aktiviteter. Effekterna i samband med "växelbruk" blir förändringar i priser på landbaserade råvaror (grödor etc.) som kan leda till sociala konsekvenser. Eftersom LCA- och IO-modeller används vanligtvis för att skapa beslutsstöd på lång sikt, är standardantagandet att priseffekterna avlägsnas genom konkurrens och "utträngningseffekter har därför antas vara noll i den aktuella studien. Miljögiraff Rapport 64 29

31 Eftersom det finns mer än en leverantör av mark, kan vi presentera en marknadsaktivitet, marknaden för mark. Principen illustreras i Figur 13 Figur 13: Illustration av mark med hjälp av aktivitet (odling vete). Marknader för mark Marknaden för mark anses vara globalt, det vill säga kravet på 1 pw hektar år i Danmark kommer att få samma ILUC effekter som 1 pw hektar år i t.ex. Malaysia. Även mark som sådan inte kan flyttas, produktion av grödor (och annan biomassa) kan, och de resulterande produkterna handlas på globala marknader. För närvarande finns fem olika marknader för mark i ILUC modellen beaktas. Dessa fem marknader omfattar all mark i världen. Marknaderna är beskrivna i Tabell 19. Tabell 19: Fem olika marknader för mark i ILUC modellen. Market for land Arable land Intensive forest land Extensive forest land Description Fit for arable cropping (both annual and perennial crops), for intensive or extensive forestry, and pasture. Fit for intensive forestry but unfit for arable cropping because e.g. the soil is too rocky. Forest crops grown on intensive forestland may be managed as intensively or extensively. Intensive forestland may also be used for other uses, e.g. livestock grazing and extensive forestry. Not fit for more intensive forestry (e.g. clear cutting and reforestation, species Miljögiraff Rapport 64 30

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys. Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning Energiteknik Systemanalys SP Rapport 2 Innehållsförteckning 1.Bakgrund och sammanfattning...3 2.Metod...4

Läs mer

Miljöbedömning av kommunala inköp. På uppdrag av Miljöstyrningsrådet 2014-06-13

Miljöbedömning av kommunala inköp. På uppdrag av Miljöstyrningsrådet 2014-06-13 4,7% 1,9% 1,0% Miljöbedömning av kommunala inköp. På uppdrag av Miljöstyrningsrådet 2014-06-13 Sammanfattning Bakgrund till studien är en omfattande analys av klimatpåverkan av Sollentuna kommuns inköp.

Läs mer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer meningen och skillnader Tomas Rydberg Att deklarera dina transporters klimatpåverkan Trafikverket/NTM 2010-10-05 Miljövarudeklaration Klimatdeklaration SO 2

Läs mer

Life Cycle Assessment Screening Av GreenCover duschskydd tillverkad av Polymerfront

Life Cycle Assessment Screening Av GreenCover duschskydd tillverkad av Polymerfront Life Cycle Assessment Screening Av GreenCover duschskydd tillverkad av Polymerfront Jegrelius genomför ett EU projekt som innebär att stödja ca 20 SME i utveckling av miljöstrategisk kommunikation. Denna

Läs mer

Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)

Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA) Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA) Viveka Palm, Adjunct Professor KTH Deputy Director Regions and Environment Statistics Sweden CREEA Compiling and Refining

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,

Läs mer

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:

Läs mer

Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar

Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar AgrD Charlotte Lagerberg, Box 7047, 750 07 Uppsala, Charlotte.Lagerberg@cul.slu.se Publicerad som: Lagerberg, C. 2001. Metoder att mäta uthållighet

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2015. Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2015. Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2015 Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt Christel Cederberg Institutionen Energi & Miljö Chalmers Tekniska Högskola Livsmedelsforum 5 okt 2016, Stockholm Innehåll Hur jämförs miljöprestanda

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Klimatmål, fossila bränslen och CCS Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget

Läs mer

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Miljömålsdagarna 2015 Örebro Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,

Läs mer

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se WWF = World Wide Fund for Nature Allt hänger samman Living Planet Report, WWF

Läs mer

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,

Läs mer

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären

Läs mer

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt

Läs mer

KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD

KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD Berätta för dina kollegor om värdet av att identifiera betydande miljöaspekter, att följa upp och förbättra era produkters miljöprestanda Samarbeta med dina

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Carbon footprint internationella tongångar och ISO-arbete

Carbon footprint internationella tongångar och ISO-arbete Carbon footprint internationella tongångar och ISO-arbete Elin Eriksson, IVL och Lotta Silfver, Naturskyddsföreningen 26 november 2009 2009-11-27 1 Carbon footprint Vad är det? Beskrivning av varors och

Läs mer

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014 Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri HLG on Business Services 2014 Patrik Ström Centrum för Regional Analys (CRA), Handelshögskolan, Göteborgs universitet

Läs mer

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL PM till Villaägarna FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL Pöyry Management Consulting is Europe's leading consultancy providing strategic, commercial, regulatory

Läs mer

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck 1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck

Läs mer

Sätt pris på miljön och stärk den demokratiska processen. Bengt Steen Miljösystemanalys & CPM, Chalmers

Sätt pris på miljön och stärk den demokratiska processen. Bengt Steen Miljösystemanalys & CPM, Chalmers Sätt pris på miljön och stärk den demokratiska processen Bengt Steen Miljösystemanalys & CPM, Chalmers Avtal förr och nu Förr Nu Komplex påverkan på tredje part Sämre luft Exponering för gifter Buller

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2014 Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Livscykelanalys inom efterbehandlingsprojekt

Livscykelanalys inom efterbehandlingsprojekt Livscykelanalys inom efterbehandlingsprojekt Yvonne Andersson-Sköld r 3 environmental technology limited, SGI and FB Engineering AB Sweden, Dechema Germany and Bioclear Netherlands Filter Diagram Rejuvenate

Läs mer

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Agenda Fodermedlens utsläpp av växthusgaser Kol i mark och gröda vilka

Läs mer

Hållbara biodrivmedel

Hållbara biodrivmedel Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling

Läs mer

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Implication of the Selfoss declaration for regeneration Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

EPD Vattenfalls vattenkraftproduktion i Norden

EPD Vattenfalls vattenkraftproduktion i Norden EPD Vattenfalls vattenkraftproduktion i Norden Sammanfattning av certifierad miljövarudeklaration EPD för el från Vattenfalls vattenkraft i Norden. S-P-00088 S-P-00088 2011-12-31 Vattenfall AB Sammanfattning

Läs mer

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG? Hur miljövänligt är LNG? Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas? Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for U&W/ZM. Beräkningsperiod: juli 2014 - juni 2015. Framtagen nov 9, 2015 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for U&W/ZM. Beräkningsperiod: juli 2014 - juni 2015. Framtagen nov 9, 2015 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for U&W/ZM Beräkningsperiod: juli 2014 - juni 2015 Framtagen nov 9, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson, Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en

Läs mer

Who are the users of SEEA in Sweden and how? Nancy Steinbach, Statistics Sweden

Who are the users of SEEA in Sweden and how? Nancy Steinbach, Statistics Sweden Who are the users of SEEA in Sweden and how? Nancy Steinbach, Statistics Sweden The environmental accounts MILJÖSTATISTIK Varor och tjänster Produktionsaktiviteter (branscprivat konanvändning o fördekapitalbildning

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Livscykelanalys bra för NTR A impregnerat trä

Livscykelanalys bra för NTR A impregnerat trä Livscykelanalys bra för NTR A impregnerat trä Martin Erlandsson Temadagar - Träskydd Hindås 2013-11-07 Disposition Vad är en LCA Vad är en PCR och en EPD Fallstudien CA VAD ÄR EN LIVSCYKELANALYS? CA Cradle-to-grave

Läs mer

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute) NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Rättvis bedömning av byggmaterial med LCA. Lars-Gunnar Lindfors IVL Svenska Miljöinstitutet 2013-04-23

Rättvis bedömning av byggmaterial med LCA. Lars-Gunnar Lindfors IVL Svenska Miljöinstitutet 2013-04-23 Rättvis bedömning av byggmaterial med LCA Lars-Gunnar Lindfors IVL Svenska Miljöinstitutet 2013-04-23 Hur används LCA? Underlag för produktförbättringar /dokumentation av produktförbättring Stora systemstudier,

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft OKG AB, 2010-01-12 Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att få en balanserad bild av olika kraftslags miljöpåverkan, bör hela livscykeln

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatpåverkan av inköp för Sollentuna Kommun

Klimatpåverkan av inköp för Sollentuna Kommun Klimatpåverkan av inköp för Sollentuna Kommun Datum: 2014-04-28 Rapporten är tillgänglig för spridning till: öppen Rapport nummer: 55 Framtagen av: Marcus Wendin, Miljögiraff, Södra Larmgatan 6, 411 16

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Serina Ahlgren Energimyndighetens konferens: Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm

Läs mer

EPD-initiativ internationellt Danmark Norge Frankrike Storbritannien Italien Sverige Japan Sydkorea Kanada Tyskland 2002-04-24 2 Danmark 1996 Miljøstyrelsen tog initiativ till EPDdiskussion Förslag till

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson Miljömål inte bara en regional fråga Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Vad vill WWF? WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Energi & klimatredovisning 2012

Energi & klimatredovisning 2012 Klimatredovisningen ger en översikt över organisationens klimatpåverkan och är en integrerad del av organisationens klimatstrategi. Rapporten är ett viktigt verktyg i arbetet med att identifiera konkreta

Läs mer

Forest regeneration in Sweden

Forest regeneration in Sweden Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.

Läs mer

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved

Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved Asset Management-projekt Utvärderingar/ Gapanalyser enligt PAS 55 eller ISO 55000 så att din organisation ser vilka delområden som kan förbättras

Läs mer

When we build, let us think that we build for ever. Hållbara hissar. med cirkulär ekonomi

When we build, let us think that we build for ever. Hållbara hissar. med cirkulär ekonomi When we build, let us think that we build for ever Hållbara hissar med cirkulär ekonomi 1 Hållbara hissar med cirkulär ekonomi Livscykelanalys (LCA) Under de senaste decennierna har mycket fokus lagts

Läs mer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad? HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Kjemiske fotavtrykk av produkter. "Chemical footprints" - erfaringer fra Sverige og SETAC IVL. Tomas Rydberg

Kjemiske fotavtrykk av produkter. Chemical footprints - erfaringer fra Sverige og SETAC IVL. Tomas Rydberg Kjemiske fotavtrykk av produkter "Chemical footprints" - erfaringer fra Sverige og SETAC Tomas Rydberg IVL Miljøgiftkonferansen 2012 KLIF, Oslo 2012-01-18 Översikt Kjemiske fotavtrykk av produkter "Chemical

Läs mer

DE TRE UTMANINGARNA..

DE TRE UTMANINGARNA.. DE TRE UTMANINGARNA.. SYSTEM MATERIAL PROCESSER PROTOTYP UTVECKLING SERIE UTVECKLINGSFASER NY LEVERANTÖR System Process AS9100 NadCap Geometri Legering In718/ Ti Rf/ Al Standard ISO9000 TID RESAN MOT MÅLET

Läs mer

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology

Läs mer

Framtida energisystem i Jönköpings län

Framtida energisystem i Jönköpings län Framtida energisystem i Jönköpings län Är koldioxidåtervinning något att satsa på i framtiden? 2030 2045 7e September 2016 Maria Taljegård Energi och Miljö, Chalmers maria.taljegard@chalmer.se Globala

Läs mer

Vad du behöver veta om riskvärdering

Vad du behöver veta om riskvärdering Vad du behöver veta om riskvärdering Yvonne Andersson-Sköld Statens geotekniska institut, SGI www.swedgeo.se Innehåll Vad är riskvärdering? Varför beslutsverktyg? Metoder för riskvärdering När används

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for Opus Bilprovning. Beräkningsperiod: 2015. Framtagen maj 10, 2016 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for Opus Bilprovning. Beräkningsperiod: 2015. Framtagen maj 10, 2016 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for Opus Bilprovning Beräkningsperiod: 2015 Framtagen maj 10, 2016 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Möjligheter och verktyg för att ställa klimatkrav i upphandling

Möjligheter och verktyg för att ställa klimatkrav i upphandling Möjligheter och verktyg för att ställa klimatkrav i upphandling Håkan Stripple Contact: IVL Svenska Miljöinstitutet IVL Swedish Environmental Research Institute Box 5302 Aschebergsgatan 44 400 14 Göteborg

Läs mer

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Baserad på rapporterna: PiiA Tredje Vågens Automation PiiA LeanAutomation

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens Vem ska bort den 12 november . Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/

Läs mer

Gården i ett livscykelperspektiv

Gården i ett livscykelperspektiv Gården i ett livscykelperspektiv Birgit Landquist SIK Institutet för livsmedel och bioteknik birgit.landquist@sik.se Tel 072 720 75 82 www.sik.se Unik kompetens om livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG Transporter och handel med utsläppsrättigheter Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG 1 Drivmedel och koldioxid Alla fossila bränslen ger CO 2 -utsläpp vid förbränning 1 l bensin 2.3

Läs mer

Vad är lyvscykelanalys,

Vad är lyvscykelanalys, Vad är lyvscykelanalys, LCA? Sammanfattning Livscykelanalys, LCA, är ett verktyg för att beräkna miljöpåverkan från en produkt från vaggan till graven, vilket innebär att produktion av insatsmedel, transporter

Läs mer

Chalmers för en hållbar framtid

Chalmers för en hållbar framtid Hållbar utveckling Vision: Vad menas med hållbar utveckling? Vad innebär det för en ingenjör? Chalmers för en hållbar framtid Magdalena Svanström, Docent Kemisk Miljövetenskap (KB), Föreståndare Chalmers

Läs mer

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB Martin Waldemarsson Doktorand, Produktionsekonomi Linköpings Universitet Linköping Tomas Hirsch Chef för strategisk energiförsörjning SSAB EMEA

Läs mer

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN Markanvändningen i Sverige SNABBFAKTA Landarealen i världen: 13 miljarder hektar (130 miljoner km 2 ) i världen år 2009: 1,5 miljarder hektar Ängs- och betesmark i världen år

Läs mer

GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara

GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara LOCATION AND CONNECTIONS TO OTHER CITIES E4 E16 Gävle-Uppsala 110 km: 75 min by car, 60 min by train Gävle-Arlanda 140 km: 90 min by car, 60 min by train Gävle-Stockholm

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer