SKOLBIBLIOTEK SYD MEDLEMSBLAD I DET HÄR NUMRET: ÅRGÅNG 9 NUMMER 1 MARS 2007 FÖRENINGENS BRAINSTORMINGS-MÖTE LÄSNINGEN I CENTRUM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKOLBIBLIOTEK SYD MEDLEMSBLAD I DET HÄR NUMRET: ÅRGÅNG 9 NUMMER 1 MARS 2007 FÖRENINGENS BRAINSTORMINGS-MÖTE LÄSNINGEN I CENTRUM"

Transkript

1 SKOLBIBLIOTEK SYD MEDLEMSBLAD ÅRGÅNG 9 NUMMER 1 MARS 2007 I DET HÄR NUMRET: FÖRENINGENS BRAINSTORMINGS-MÖTE S. 3-6 SAMARBETE LÄRARE SKOLBIBLIOTEKARIE DIGITALA MÖJLIGHETER FORTBILDNING GRUNDSKOLA - GYMNASIUM INFORMATIONSTEKNOLOGI INTERNATIONELLT ARBETE LÄSNINGEN I CENTRUM LÄTTLÄST FÖRENINGENS HELDAGSKONFERENS i samarbete med förlaget Hegas, Centrum för lättläst och Backaskolan i Lund LINDA BOSTRÖM /JESSICA ÅKERBERG S. 8-9 GENERATIONS- LÄSNING PERNILLA TEJERA LÄSTEMA: MOBBNING FREDRIK HANELL LÄSPROJEKT ÖVER KOMMUNGRÄNSER: 4K LARS-PETER OLSSON DRAMATISERAD BOKPRAT ANNA-CLARA LINDKVIST S.10 S.11 S. 13 S S. 7 EN GYMNASIEBIBLIOTEKARIE SER TILLBAKA, AGNETA WIKSTRÖM S. 12 ROSOR RÖDA, VIOLER BLÅ, PONTUS DEGRELL, Kristianstad S. 13 BLOGG FÖR ÖRKELLJUNGA SKOLBIBLIOETEKARIER, OLA VIDEKE S. 16 FORTBILDNING OM INTRNATIONELLT ARBETE, MAUD HELL, Lund S. 17 TRÄFF FÖR SKOLBIBLITOEKSCENTRALER, GUNNEL OLSSON, Lund S. 18 HERR NILSSON PÅ RESA GENOM VÄRLDEN, KERSTIN PALMBERG/MAUD HELL MEDSAB-KLASSIFIKATIONEN SOM LEDSTJÄRNA? Dela med dig dina erfarenheter! S. 19 NOTISER S. 20 SKOLBIBLIOTEK SYDS UTFLYKT OCH EXTRA ÅRSMÖTE

2 ORDFÖRANDE HAR ORDET Nytt år och nya tag! På vår brainstormingkonferens diskuterade vi några viktiga frågor. Läs artikeln i bladet och reagera! Skicka in dina synpunkter på föreningens verksamhet och kom med i arbetet genom att bilda en liten grupp i någon av frågorna som står dig närmast eller skriv ett inlägg till tidningen. Eller skriv och berätta om något, som du lyckats bra med en lång eller kort artikel. Tipsen kan vi sedan hitta på vår hemsida. Du kanske kan tänka dig att vara med i styrelsen? Vi behöver komplettera. Meddela intresse till mig! Vårt ordinarie årsmöte inträffar inte förrän till våren, men eventuellt blir det ett extra årsmöte. Efter vår konferens om lättläst 16 mars, ser vi fram mot en utflykt i vår. Hör av dig om du har något förslag till utflyktsmål! Några av de viktigaste frågorna för föreningen, förutom att vara en regional träffpunkt och ett nätverk med diskussionsforum, är att samla in erfarenheter av verksamheten på skolbiblioteken och att se hur samarbetet lärare - skolbibliotekarier kan utvecklas. Känner du till någon biblioteksstuderande som ska skriva uppsats eller vill göra en undersökning, så vill vi föreslå dessa ämnen! Med andra ord: Vi vill att ju st du hör av dig till oss med synpunkter! Maud Hell SKOLBIBLIOTEK S YD är en ideell förening som arbetar med skolbiblioteksutveckling på bred front. Föreningen vill föra upp bibliotekets och bibliotekariens roll i skolan på dagordningen och stimulera till debatt och erfarenhetsutbyte. Ordförande MAUD HELL Vikingaskolan Lund (mån-tor) Sekreterare LINDA BOSTRÖM Skegrie bibliotek Trelleborg Kassör GUNILLA GISSELQVIST Västra Ingelstads bibliotek Vellinge Ledamot ELNA ANDERSSON Fjälkinge skola utb.kristianstad.se S TYRELSEN Ledamot MEDLEMSBLAD ANNA-CLARA LINDKVIST Önnestads skola utb.kristianstad.se Ledamot LOVISA ZANDER Kungsskolan, Örkelljunga Ledamot MIMMI LYDEEN, Utbildningscentrum Örkelljunga Suppleant CATARINA WALLES Korsavadskolan, Simrishamn En suppleant vakant SKOLBIBLIOTEK SYDS medlemsblad utkommer med 4 nr/år. Kasta dig över tangentbordet och skicka in tips, idéer, resereportage, artiklar, tankar och funderingar. Det är tillsammans vi blir klokare! För artiklar och idéer kontakta REDAKTIONSKOMMITTÉN: LINDA BOSTRÖM ASTRID DEPPERT GUNILLA GISSELQVIST MAUD HELL ELNA ANDERSSON 2 Skolbibliotek Syd 1/2007

3 FÖRENINGENS BRAINSTORMINGSMÖTE I slutet av januari hade 19 medlemmar samlats på Gymnasieskolan Vipan i Lund för att diskutera föreningens verksamhet och framtid. Vi hade en fantastisk lunch på Vipans restaurang som inledning på vår brainstorming-träff. Därefter diskuterade vi först i grupper och sedan gemensamt. Nedan redovisar Maud Hell många av de tankar som kom fram. Hon har sammanställt dem efter ämne. Om du nappar på någon idé här, så hör av dig till någon i styrelsen! Vi kan bilda arbetsgrupper, som arbetar med frågorna och tar upp dem i medlemsbladet, på hemsidan eller på en konferens. Samarbete lärare skolbibliotekarie Vi var eniga om att detta är en av de svåraste och viktigaste frågorna.dethandlaromtid,rutinerochtankesätt.ettsätt är att försöka jobba sig in bakvägen, menade någon hur man nu gör det? Man bör försöka vara med vid planeringar inför terminsarbetet. Man kan bjuda in lärarstudenter till biblioteket, kanske gruppvis. Informationssökning är en svårare fråga än lässtimulering, närdetgällersamarbete.ärdetviktigtvemsomägerfrågan? Lärare anser sig ofta lika kompetenta på informationssökning som bibliotekarien. Kan det vara skolledarens roll att göra det obligatoriskt med samplanering av arbetet i skolan? Det kan t.ex. gälla att göra inköp och lån i god tid inför temaarbeten m.m., samköra inköp till skolbiblioteket med läromedelsinköp, diskutera jämställt. Om man diskuterar skolans media tillsammans kan man lyfta fokus och föra fram bibliotekets arbetssätt på planeringskonferenser. Grundskola gymnasium: behöver vi specialisera oss? Vi diskuterade vad eleverna har med sig från grundskolan. Förutsättningarna är olika i olika kommuner och även mellan olika skolor i samma kommun. Kanske är det något som måste tas upp på kommunal nivå och ute bland rektorerna? Den röda tråden Många kommuner (t.ex. Lund) har börjat arbeta med den röda tråden eller liknande samordning för varje stadium på skolorna. Som förening kan vi uppmärksamma detta i medlemsbladet med positiva exempel. Skicka in egna erfarenheter via e-post så kan vi göra en sammanställning. En arbetsgrupp kan redovisa resultaten i medlemsbladet och på hemsidan. Enkät För att göra en kartläggning av skolbibliotekariernas arbetssituation och skolbibliotekens verksamhet funderade en grupp på om vi i föreningen kunde utföra en enkät. Kanske kan vi ta kontakt med biblioteksstuderande för ett samarbete? Resultaten kan vi sedan knyta samman i medlemsbladet. Vad har man för arbetsplaner? Man kan utgå från andra planer, exempelvis Skolbiblioteksverksamhet - förslag till målsättning och arbetsplan för skolbibliotek från Skolbibliotek Öst, som finns på deras hemsida: Här i restaurangen som tillhör gymnasieskolans Hotell- och restaurangprogram inledde vi med en mycket god lunch en givande eftermiddag. Skolbibliotek Syd 1/2007 3

4 FÖRENINGENS BRAINSTORMINGSMÖTE Vilka digitala möjligheter för skolbibliotek ska vi satsa på? Film Att förmedla film genom skolbiblioteket tyckte några borde vara naturligt, men andra ville inte det. Oftast sker filmbeställningar utanför bibliotekets verksamhet, görs direkt av lärarna. I Lund ingår UR-filmer i en del temalådor och den verksamheten borde kunna utvidgas, så att vi lätt kunde hitta filmer att rekommendera till ett arbetsområde, likaväl som andra media. Vi undrade hur man ser på detta i Malmö, som börjat med strömmande media, som kan spelas upp direkt i klassrummet. Kopplar man ihop detta med övriga media och med skolbibliotekens utbud? Daisy Skönlitteratur på DAISY behandlas olika i olika kommuner. I Kävlinge laddar skolbiblioteken ner själva vid behov, i Lund gör skolbibliotekscentralen det. Det är inte riktigt klart ännu med rättigheterna, så vi var inte säkra på ommankundebehållaskivornaochlånautdemflera gånger eller om de ska kastas. Endelskolbibliotekhjälpertillattköpaläromedelför elever med läs- och skrivsvårigheter, men ofta sköts det av (special)lärarna. Vissa skolbibliotek har satsat på att ha skärmläsare med talsyntes för elever med läs- och skrivsvårigheter som ViTal och ToTal. Digitala böcker Det lär finnas skolbibliotek, som har börjat låna ut e- böcker. Men man är beroende av sin katalog och dess begränsningar. Det var ingen av oss, som stött på ett behov av detta ännu, men kanske vi får möjlighet att ladda ner böcker och läromedel snart. ViTal Läs- och skrivstödsprogram med inbyggd talsyntes, särskilt anpassat för att läsa och skriva i Word. De fem rösterna Erik, Emma, Ingmar, Roger och Heather ingår som standard. ViTal underlättar för personer med läs- och skrivsvårigheter att arbeta med dator. Det ger möjlighet att höra text som syns på bildskärmen genom att den läses upp av en talsyntes. ViTal fungerar också som kommunikationshjälpmedel för talhandikappade och hjälpmedel för synsvaga genom den inbyggda skärmläsningsfunktionen. Den inbyggda talsyntesen ger möjlighet att # höra text i Word genom att den kan läses upp på olika sätt; ordvis, radvis, meningsvis, hela stycken # löpande höra den text man skriver; bokstav för bokstav, ord för ord, mening för mening # höra markerad text i godtyckliga program # få skärmläsning i Windows; uppläsning av menyord, ikontexter etc. Med ViTal och den inbyggda talsyntesen kan text läsas i ordbehandling, i menyer, dialogboxar, på Skrivbordet och i Internet. Källa: Frölunda Data IT för funktionshindrade (programmen här säljs även av andra företag) ToTal En talsyntes som till lågt pris kan ge många funktioner. Du kan t.ex få orden upplästa automatiskt när du skriver dem. Vill du få meningen uppläst sker det genom att trycka på en tangent. Du kan även få menyer i programmet upplästa. Text från Internet läser du enkelt genom att markera med musen och kopiera. Funktioner: # Bygger på en difon syntes baserad på inspelningar av en mänsklig röst. Detta innebär att rösten blir nästan som naturligt tal. # Har en kvinnlig, behaglig röst (Ingrid). Man kan provlyssna. # Ett läsverktyg för att läsa upp texter. Med enkla kommandon kan du starta, stoppa samt pausa talet. # Läser automatiskt orden som man skriver i ToTal. # Läsmarkör som följer texten under uppläsning och kan förstora texten. Källa: Elevdata 4 Skolbibliotek Syd 1/2007

5 FÖRENINGENS BRAINSTORMINGSMÖTE Informationsteknologi E-post Vi diskuterade hur vi kunde använda e-post för eleverna, när de ska skicka inköpsförlag, bokrecensioner eller svar på uppgifter vid informationssökning t.ex. Kersti hade provat detiälmhultochtycktedetfungeradebra.mångaharju också ett internt program i skolan, där man kan ha information om biblioteket, om man ser till att komma med där. Fronter används i Lund, men har inte riktigt slagit igenom ännu på alla skolor. FirstClass finns på en del skolor. DetärviktigtatthaenbrakontaktmedIT-kunnigalärare och med IT-supporten och hänga med i vad som händer på IT-fronten, så att man kan be om att få rätt program installerade, få hjälp när det krånglar osv. Då kan man se till att man har Google Earth t.ex., som är gratis och mycket användbart och roligt för eleverna. Annars tipsade någon om att NE Atlas också är bra. Internet och databaser För boktips kan man samarbeta med Barnens Bibliotek, dit barnen kan skicka in sina boktips. Vikingaskolan i Lundharfåttmöjlighetattkunnahittaallasinaboktips separat. Både F-4 och 7or arbetar med att skriva boktips. 7orna har läst Bokjuryböcker. Ett annat tips var 8 sidors bonuswebb, som inte alla kände till. Den kan användas av alla som prenumererar på 8 sidor, lösenordet står i tidningen. Den är ofta lika bra som Landguiden, särkilt för yngre elever och de som har lässvårigheter. Landguiden är en betaldatabas. NE Junior är annars ett bra alternativ att pröva. Det finns faktiskt en del kommuner som inte prenumererar på några databaser till skolorna, inte ens NE. Då krävs det samordning och kanske samarbete kommuner emellan! Vi enades om att vi behöver nätet. Man har stor nytta av det i arbetet. Ibland undrar man faktiskt varför lärarna envisas med att eleverna ibland måste välja böcker som källa. Men en del lärare (och skolbibliotekarier?) är väl lite rädda för att nätet helt ska konkurrera ut faktaböckerna och läroböckerna? SAB-systemet Hur fungerar SAB systemet på de olika skolorna i länet? Ska eleverna ha med sig en baskunskap om systemet från grundskolan? Är det OK att ha egna system? Temat kunde tas upp på en konferens med inbjudna föreläsare och egna erfarenheter. Fortbildning Skolbibliotekarier och lärare kan ha fortbildning tillsammans. Skolbibliotekarien har ofta en överblick över möjliga kurser och föreläsningar och kan tillföra idéer för fortbildning. Tillgänglighet är viktig vid fortbildning, t.ex. att man inte måste resa längre sträckor. Många har svårt att vara borta från arbetet. Det är ett problem att man inte får vikarie. Kanske föreningen skulle kunna erbjuda fortbildning för hela arbetslag på skolorna? Vi skulle kanske oftare komma till varandra och berätta om våra erfarenheter? Pådetvisetkundedesomfått möjlighet till fortbildning sprida den till flera. Ett fortbildningstips gavs till BIRGIT JAKOBSSON från BTJ förlag: en handledning kring informationssökning för yngre åldrar, ca 8-13 år, skulle vara bra. Internationellt arbete Dettaämnehannviintepratasåmycketom,menKERSTI och MAUD berättade om sina planer, enligt Skolbibliotek Syds beslut på årsmötet, att låta Pippis apa resa i Europa till olika skolbibliotek. Vi ska ha rapporter om det i medlemsbladet efter hand. Vi ska skicka material om Astrid Lindgren, enpippibokochettfrågeformulärom skolbiblioteket. Vi ska be att barnen gör teckningar och dagböcker att skicka tillbaka till oss. Om någon skola vill vara med och få en vänskola, kontakta mig eller Kersti! För övrigt internationellt arbete nämnde vi Globala skolan. Norra Fäladen i Lund har samarbete med Pakistan. Vi ville att elevernas språk och länder ska lyftas fram. Glöm inte att skaffa böcker på elevernas språk och att utnyttja deras kunskaper! Skolbibliotek Syd 1/2007 5

6 FÖRENINGENS BRAINSTORMINGSMÖTE Föreningen Det viktigaste är att utveckla samarbetet. Föreningen ska fungera som ett nätverk, ha en samlande funktion, informera om våra arbetsförhållanden. Att jämföra föreningen med en syjunta kan delvis vara riktigt, för där har man tillfälle att diskutera allt möjligt, på jämlik nivå, utan prestige. Många påpekade det viktiga i att få träffa kollegor och få tips och utbyte, som man har nytta av i verksamheten. Skolbibliotek Syd bör behålla sin betydelse som lokal förening och mötesplats för många som är ensamma i sin yrkesroll. Betydelsen för fortbildning är omvittnad, men där finns flera aktörer i regionen. En kommentar till varför det ibland är dålig uppslutning på träffar, var att skolbibliotekarietjänsterna ofta inte är så stabila. Det kan leda till att man inte engagerar sig så mycket i föreningen. Skolbibliotekarietjänster har fortfarande dålig status. Vi får fortsätta arbeta med att göra oss starkare! Fler idéer i utvärderingen I utvärderingen efter mötet fick vi fler synpunkter på att det finns ett stort behov av att bara "prata av sig" och känna kollegialt stöd. Det kom också förslag att vi någon gång kunde träffa de andra skolbiblioteksföreningarna Mitt och Öst. Samarbetet med lärarna på våra skolor måste betonas. Kanske man också kunde försöka att genom lärarorganisationerna förklara hur samarbetet gagnar även lärarna. Kunde man kanske tänka sig gemensamma konferenser? Vi har också möjlighet att gå via Nationella Skolbiblioteksgruppen, där även lärarorganisationerna finns med. Vår brainstorming kan vara ett startskott till din medverkan i arbetet. Hör av dig med synpunkter! Hemsidan och medlemsbladet De flesta deltagarna läser inte hemsidan så ofta. Det är bra med medlemsbladet och bra att man får det i handen. Frågan är om man borde göra hemsidan intressantare, exempelvis med ett diskussionsforum? Tävlingar fanns tidigare på förslag! Man kunde ha praktiska tips på hemsidan. Skicka gärna blänkare via mejl! Vi behöverfleraktivamedlemmar,somvillmedverkai medlemsbladet. Kanske en större samordning mellan medlemsbladet och hemsidan vore bra? Tänk på att vår gemensamma hemsida genom Anette Holmqvists insats har blivit en fin resurs för skolbibliotek! Läs om alla projekt och låt er inspireras. Information om e-böcker: elibs bibliotekssystem gör det möjligt att låna e-böcker direkt från bibliotekets hemsida. MAUD HELL Ordförande Bibliotek utan böcker går det? "Deltagarkompetens" participation literacy En artikel av PETER GIGERS, bibliotekarie och doktorand i teknovetenskap vid Blekinge Tekniska högskola. Se: 6 Skolbibliotek Syd 1/2007

7 EN GYMNASIEBIBLIOTEKARIE SER TILLBAKA AGNETA WIKSTRÖM, fd. gymnasiebibliotekarie och numera verksamhetsansvarig för stadsdels biblioteken i Nöbbelöv resp. Stångby i Lunds kommun ser tillbaka på den verksamhet som hon nu har lämnat för att gå vidare till nya utmaningar. HÖSTTERMINEN 1996 började jag arbeta på Christian 4:s Gymnasiums bibliotek i Kristianstad. Dåvarskolan alldeles ny och bibliotekshyllorna gapade tomma så när som en hyllmeter Nationalencyklopedi. Att en papperskorg och blyertspenna med tillhörande kollegieblock är oumbärliga hjälpmedel lärde jag mig då. Det var nämligen det första jag fick leta fram. Dator osv. kom i ett något senare skede. När jag ca tio år senare lämnade skolan för att börja arbeta i Lund fanns det ca volymer i skolans bibliotek som också är på väg att expandera, både när det gäller lokalyta och bokhyllemeter om man kan uttrycka det så. Christian 4:s Gymnasium är en på många sätt unik skola. Nyfikenhet och oräddhet, kaos och glädje blandas med frustration och fantasi. Esteter, medieelever och samhällsvetare ger skolan en prägel av både intellekt och konstnärlighet. Eleverna jag genom åren mött har varit fantastiska och gett mig många goda minnen. Killen som ur sin innerficka på sin alltför stora rock halar fram en engelsk roman och säger alldeles överraskad; titta vad jag hittade här, den visste jag ingenting om eller tjejen som skulle ha Den där grå boken, som hennes lärare pratat om, eller hon som skulle ha en bok om Teorier. Och alla dessa elever som stressade väntade på mig kl. 8 på morgonen, som bara måste ha information till sitt arbete som skulle redovisas kl.10 samma dag. Det finns många goda minnen att glädjas åt! Det jag bär med mig är nog alla goda, intressanta samtal jag genom åren haft med lärare och elever, kuratorer och specialpedagoger, vaktmästare och kanslipersonal. Och kanske ett och annat klokt ord från någon rektor också DetjagvillhållakvarärandansområderpåChristian4:s Gymnasium, öppenheten i dialogen, det fria tänkandet som inte alltid är riktigt klokt, men som ofta kan föda kreativitet! Att våga tänka nytt och pröva nya idéer utan att för den skullbehövahagarantierattlyckas.jagtrorattdetärsåen organisation och människorna i den kan utvecklas. I Kristianstad har det under hela min tid där funnits ett mycket gott samarbete mellan gymnasiebibliotekarierna och på senare år har även samarbetet mellan grund- och gymnasieskolorna utvecklats mycket. Jag hoppas verkligen att det ska fortsätta i denna positiva riktning! Som gymnasiebibliotekarie lär man sig att hantera väldigt mycket inom biblioteksvärlden. Man arbetar självständigt och har ett stort ansvar men också en stor frihet när det gäller hur man vill utforma och lägga upp sitt arbete. Man skolas in i bibliotekarieyrket med ett pedagogiskt perspektiv som är en mycket viktig bit i arbetet. Samarbetet med lärarna varierar från lärare till lärare. Mycket finns att göra när det gäller t ex både lärares och elevers kunskaper i informationssökning. Nu har jag dragit mitt strå till informationssökningsstacken och vill känna på hur det kan vara att arbeta i en annan del av biblioteksvärlden. Till er som funderar på att söka er till skolvärlden som skolbibliotekarier kan jag verkligen rekommendera er att göra så! C4 idag en skola med kreativ prägel i harmoni med en god teoretisk utbildning. AGNETA WIKSTRÖM Skolbibliotek Syd 1/2007 7

8 LÄTTLÄST - EN HELDAGSKONFERENS En solig dag i mars inbjöd Skolbibliotek Syd i samarbete med Hegas förlag, LL-förlaget och Backaskolan i Lund till en heldagskonferens med tema Lättläst. Ca. 30 personer samlades på Backaskolan i Lund för att fördjupa sig i frågan om lättläst litteratur. MAUD HELL och KLARA ÖNNERFÄLT, somvardagens värdinna, hälsade oss välkomna och presenterade programmet. Klara inledde sedan med att berätta om sitt arbete. Hon delar sin tid mellan Backaskolan och Lovisaskolan, båda är F-5 skolor med sammanlagt ungefär 400 elever. På Backaskolan har alla böcker samlats på skolbiblioteket och registrerats i katalogen. Detta gäller även lästräningshäften och en egen nivåindelning på dessa har gjorts med hjälp av specialpedagogerna. De har även funderingar på att låta den här indelningen fortsätta in i den övriga skönlitteraturen. Beslutet att samla böckerna även från klassrummen i skolbiblioteket kom till stånd genom lärarnas initiativ. Bibliotekets anslag är gemensamt för Backa- och Lovisaskolorna och ligger på :-. Databaserna betalas kommungemensamt. Alla klasser på Backaskolan kommer till biblioteket i halvklass en gång varannan vecka under en lektion. Klara håller först en samling med eleverna där hon t.ex. läser högt, bokpratar, går igenom en fackbok, länksamling eller hemsida, ellerheltenkeltprataromvadmanharlästunderlovet. Resten av lektionen ägnar eleverna åt att läsa eller låna. På Backaskolan har man också ett Bokråd. Elever läser de nya böckerna och bokpratar om dem för andra elever. Elever ur 4-5:an väljer bland de nya böckerna som de sedan läser till nästkommande vecka. Det är endast elever som kan tänka sig att lägga extra tid på läsningen som är med. Sedan samlas dem och diskuterar böckerna och vilken årskurs de olika böckerna kan passa för. Elever går sedan ut i den klassen och bokpratar om böckerna. Böckerna kommer på det sättet direkt ut i verksamheten och yngre får boktips av äldre. Klara presenterar också varje veckaallanya böcker för personalen under ca 5 Klara Önnerfeldt, skolbibliotekarie på Backaskolan och Lovisaskolan i Lund minuter och håller på det sättet lärarna à jour. Backaskolan är med i fortbildningsprojektet SMiLE tillsammans med resten av rektorsområdet. Det är bara ett fåtal personer från rektorsområdet som kan vara med, men genomattmanfickendagdåmankundediskuteratillsammansigruppenochsedanhaenstudiedagförlärarnaså känns det som att det kommer att leda till utveckling. Projektet ska bidra till att göra skolbiblioteken till en naturlig och integrerad del i skolans pedagogiska verksamhet. De ska finnas med i skolans planer och det ska finnas en gemensam arbetsplan för skolbiblioteken, som även omfattar högstadiet på Fäladsgården, där man under projekttiden har utökat skolbibliotekarietjänsten från 10 till 20 timmar/vecka. Klara menar att skolbiblioteket aldrig kan ses som färdigutvecklat. Det finns alltid nya saker att ta tag i, men det krävs tid att planera tillsammans. KALLE GÜETTLER började med att berätta att han har arbetat länge som mellanstadielärare. Numera arbetar han 1 dag/vecka i skolbiblioteket på sin skola som bibliotekspedagog. Han är också författare och har skrivit flera lättlästa barn- och ungdomsböcker. Han har funderat mycket kring det här med lättläst, vad som kan locka till läsning och vad det är i en bok som kan hålla kvar intresset hosenovanellerosäkerläsare.detmåstefinnasengnistai boken som tänder en brand i den som läser den. Som lärare såg Kalle hur populära OLE LUNDKIRKEGAARDS böcker var och han bestämde sig för att analysera boken Gummi-Tarzan för att se vad det är som fungerar så bra i den, för att ur det kunna hämta inspiration till att själv skriva en lättläst bok som lockar till läsning. Dramaturgin i Gummi-Tarzan kan locka med en svag, patetisk huvudperson som blir hjälte för en dag för att sedan brutalt komma tillbaka till verkligheten, men på en något högre nivå. Gummi-Tarzan låter sig inte knäckas. Vad gäller språket i Gummi-Tarzan är det bl.a. konkret och målande, det är fritt från sentimentalitet och det finns ett bra samspel mellan text och bild. Trots det hemska som händer i boken kan den ändå ingjuta livsmod. Kalle menar att en bok som ska nå fram måste ha ett existentiellt värde. För att kunna skriva bra lättläst måste man enligt Kalle ha bra flyt i språket, ha koll på begreppen och på tilltalet i boken. Man måste känna sina läsare. Man erbjuder en god historia med respekt för läsaren. Kalle är väldigt skeptisk mot att LUS-indela böckerna i skolbiblioteket, eftersom det då kommer att handla mer om formen än om innehållet. Barn kan läsa det som egentligen är för svårt om det finns en motivation att göra det. 8 Skolbibliotek Syd 1/2007

9 LÄTTLÄST - EN HELDAGSKONFERENS På eftermiddagen fortsatte Skolbibliotek Syds dag med att representanter från förlaget Hegas samt Centrum för Lättläst presenterade sig och talade om vikten av lättläst. Från Hegas kom förlagschefen LENA MARIA NORDSTRAND. Hegas ger ut lättlästa böcker för barn och ungdomar med lässvårigheter och för alla andra barn och ungdomar också. Från Centrum för Lättläst kom LISBETH ROSENSCHÖLD som arbetar med information och marknadsföring. Hegas utgivning vänder sig till elever i åk 3-8. Hegas har olika serier i sin utgivning. Det finns vanliga Hegas (traditionella) som är illustrerade, har kapitel och löpande text. Dessutom har man börjat med en ny serie kortare böcker (kortromaner). De är ¼ av en vanlig Hegas-bok i tjocklek. Lena Maria frågade de närvarande skolbibliotekarierna om det finns utrymme för en serie med lättläst fantasy. Hegas funderar på en sådan serie, men är osäkra på om fantasy med sina alternativa världar kan vara för svårt i en lättläst bok. Skolbibliotekarierna svarade med ett rungande: Gör det! Ge ut en fantasy-serie! Vad gör då Centrum för Lättläst? Kort kan man säga att Centrum för lättläst omformar svåra texter till lättlästa texter som dels är lätta att ta sig igenom och som dels är lätta att ta till sig. Centrum för lättläst arbetar för att göra lättlästa tidningar och böcker och innefattar nyhetstidningen 8 sidor, LL-förlaget, Lättläst-tjänsten och Läsombud (för äldre och handikappade). Både Lena Maria och Lisbeth pratade om vikten av läsning och språk, eftersom temat för dagen var lättläst. Lena Maria poängterade att språket hjälper en att förstå sig själv att tolka och att ha makt. Rent generellt måste en lättläst bok vara bättre än andra böcker. Den måste ha en bättre handling eftersom den ska locka till fortsatt läsning. Enligt Lena Maria kan endast de skickligaste författarna skriva lättläst. Det är en konst att skriva lättläst. Därför är lättlästa böcker i många fall bättre än andra barn- och ungdomsböcker, hävdade hon. Både Lena Maria och Lisbeth pratade dessutom kring resultatet av en studie där resultatet man nått fram till var bl.a. att så många som 25 procent i Sverige inte når upp till grundskolekravet på god läs- och skrivförmåga. Lena Maria menade att det därför finns krav på bra lättlästa böcker. Läsning är en träningsfråga och det krävs 5000 timmar för att nå en hyfsad läsförmåga. Från Hegas förlag fick alla en liten kasse med förlagskatalog, en anteckningsbok för tankar om lättläst och en nyutgiven bokavkallegüettler.underdagenfickviocksådiverse boktips från författaren SIMONETTE SCHWARTZ och flera av de medverkande skolbibliotekarierna. Text och foto: LINDA BOSTRÖM, Skegrie bibliotek JESSICA ÅKERBERG, Trelleborgs bibliotek Hegas specialförlag för lättläst litteratur Målgrupp: elever i åk3-8 på hemsidan finns bl a en bokbutik gratis elevmaterial Forum Läsa en idébank för läsprojekt Centrum för lättläst Svåra texter omformas till lättlästa texter som är lätta att ta sig igenom och lätta att ta till sig. Centrum för lättläst erbjuder: lättlästa tidningar och böcker nyhetstidningen 8 sidor (www.8sidor.se) med Bonuswebben (tillgång till bl a Länder i miniformat, lösenord finns på sid 7 i 8 sidor ). I Centrum för lättläst ingår: LL-förlaget, Lättläst-tjänsten Läsombud (för äldre och handikappade) 8 sidor. Bland åhörarna fanns också Kalle Güettler, som tidigare på dagen berättade om sina tankar kring lättlästa böcker. Skolbibliotek Syd 1/2007 9

10 GENERATIONSLÄSNING PÅ RÖNNOWSKOLAN Ovanliga tillfällen av njutning för både kropp och själ erbjöds barn i årskus 9 och deras föräldrar på Rönnowskolan i Åhus. Gemensamt med skolans bibliotekarie och en svensklärare lagades god mat i skolans hemkunskapssal som avnjöts sedan vid findukade bord. Bordsamtalet var alltid givet: det kretsade om boken som alla hade läst. ATT FÖRENA DET GODA här i livet och njuta av livets goda. Det var det som var grundtanken. Det var det vi ville förmedla till eleverna. God mat och dryck. Bra böcker. Och så att träffa andra människor i olika åldrar, med olika erfarenheter och samtala och utbyta erfarenheter med varandra. Det var därför vi drog igång det vi kallar för generationsläsning. På Rönnowskolan i Åhus har vi träffats vid tre tillfällen under läsåret. Vi, det är jag, som är skolbibliotekarie, en av våra svensklärare, ett antal elever ur en av våra niondeklasser samt deras föräldrar. Vi har börjat med att välja ut en bok att läsa. Alla har läst samma bok. Sen har vi träffats på kvällstid i skolans hemkunskapssal, lagat god mat, ätit tillsammans och haft boksamtal kring boken vi läst. På Rönnowskolan har vi under några års tid arbetat med AIDAN CHAMBERS grundfrågor för ett boksamtal. Det har vi gjort på lite olika sätt. Ibland har alla lärare varit involverade, men framför allt är det skolbibliotekarie och svensklärare som haft boksamtal med eleverna. Det har fungerat riktigt bra och eleverna har efter hand vant sig vid att boksamtala. Det gör att boksamtalen blir mer och mer givande. Att dessutom involvera föräldrarna blev väldigt intressant, för de hade så klart en del andra infallsvinklar. Det var också väldigt tydligt att både föräldrar och elever verkligen uppskattade tillfället att få samtala utifrån en gemensam upplevelse. Den bok som eleverna uppskattade mest var John Marsdens Breven inifrån. Det är en väldigt tacksam bok att boksamtala kring. Vi pratade om vänskap, familj, ärlighet, skuld, ansvar, droger m.m. Föräldrarnas favorit var Kära Ingen av Berlie Doherty. Eleverna tyckte att den boken var lite för långsam. Föräldrarna hade lättare för att se olika nivåer i texten och förstå det psykologiska skeendet. Men det som var roligast med det boksamtalet var att när vi frågade eleverna i slutet av samtalet, ifall deras uppfattning om boken hade förändrats något, så svarade de flesta ja. Boksamtalet hade hjälpt dem att se saker på nya sätt och det hade gjort hela boken bättre. De första gångerna fick vi bidrag från skolan för att kunna köpa in ingredienser till matlagningen. Sen betalade varje person för sig. Vi har lagat enkel men god mat, pasta, soppa med bröd, chili con carne. Vi har åtta kök i vår hemskunskapssal, så vid varje tillfälle har vi varit åtta elever med en förälder var. Varje familj har lagat mat tillsammans i ett kök. Så har vi dukat lite extra fint med ljus och blommor och det har känts riktigt festligt när vi har satt oss för att äta. I en del familjer hjälper barnen ofta till att laga mat men för en del var det nytt och roligt att laga mat tillsammans. Vid varje tillfälle har vi träffats kl.19 och hållit på i ungefär två timmar. För mig och svenskläraren har det här så klart varitlitehalvideellverksamhet,menvityckerattdethar gett mycket tillbaka. Vi älskar båda god mat, vi älskar att läsa och att samtala. Vi tycker också väldigt mycket om våra elever. Det är allt exempel på det goda i livet. Och det var det vi ville kombinera. Eleverna som varit med i vår generationsläsning är de som själva anmälde intresse. Det var något som låg helt utanför skolarbetet och inte hade något med betygen att göra. Det har inneburit att de flesta av eleverna som var med, var såna som överlag är ganska högpresterande och motiverade. Ibland är det väldigt stimulerande att få jobba med en sådan grupp. Jag tror vi visade de här eleverna på ett sätt att njuta av livet samtidigt som man tar till sig av vad litteraturen har att ge oss. Det märktes också tydligt hur uppskattat det var att vi skapade ett tillfälle för gemenskap och samtal för eleverna tillsammans med sina kompisar och sina föräldrar. Så enkelt och så givande! PERNILLA TEJERA, Skolbibliotekarie Rönnowskolan Åhus 10 Skolbibliotek Syd 1/2007

11 LÄSTEMA: MOBBNING För ett år sedan, den 1 april 2006, trädde Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. På Rinnebäcksskolan i Kävlinge kommun har skolbibliotekarien och lärarna prövat att med hjälp av skönlitteraturen arbeta kring tema mobbning. NÄR NU LIKABEHANDLINGSLAGEN trätt i kraft är det viktigare än någonsin att arbeta förebyggande mot mobbning och andra kränkande handlingar. Men hur lär man barn och ungdomar att bli goda medmänniskor som behandlar varandra väl? Ett bra och beprövat sätt är genom litteraturen. Så här gick det till när vi startade ett lästema om mobbning i en sjätteklass på Rinnebäcksskolan i Kävlinge. I samband med en personalkonferens där en handlingsplan mot mobbning och annan kränkande behandling diskuterades började jag och en lärare prata om hur man kunde göra någonting konkret ute i klasserna. Vi kom fram till att ett lästema om mobbning där eleverna läste samma bok i mindre grupper var ett intressant sätt att gå vidare. Efter att varje grupp läst klart sina böcker skulle jag sedan träffa dem och utifrån ett antal diskussionsfrågor resonera kring vilka tankar eleverna fått under läsningen. En låda med mobbningsrelaterade böcker plockades samman. Titlarna var både gamla och nya, men gemensamt var att de på något sätt skulle behandla vänskap, relationer, mobbning och liknande samt passa för barn i 12-årsåldern. Boken som visade sig vara mest populär var Eva Wikanders Den där Jenny. Särskilt uppskattades författarens grepp att låta boken vara delad i två delar där den ena delen berättas av den mobbade och den andra delen av de mobbande. På så vis ökas förståelsen för det som sker. Ofta är det ju annars svårt att förstå mobbarens skäl att agera som han eller hon gör, men genom detta grepp blir det tydligt hur allting hänger samman. Temat inleddes med ett bokprat där jag presenterade de olika böckerna och skapade intresse kring dem. Eleverna fick sedan välja någon av böckerna och börja läsa. Efter någraveckorvardetdagsattföljauppläsandetochfånga barnens funderingar. I mindre grupper diskuterade vi kring det barnen läst. För att få igång diskussionerna hade jag förberett ett antal diskussionsfrågor till varje grupp och bok. Barnen visade sig ha riktigt intressanta iakttagelser att förmedla och de hade verkligen funderat kring böckerna. Vad är då behållningen av ett arbetssätt som detta? Jag tror att litteraturen erbjuder en god möjlighet för både barn och vuxna att närma sig svåra områden. Genom att läsa en bok ser man världen genom någon annans ögon och förstår därför också bättre den andres villkor. Kan man få barn att uppleva känslorna hos den som mobbas och förstå hur hemskt det känns tror jag att man kan undvika en hel del mobbning i framtiden. Finns det något som kan öka barns emotionella förmågor så är det goda böcker. Genom att med hjälp av god litteratur starta funderingar hos eleverna om vad det innebär att vara en god kamrat och hur det kan kännas att mobbas skapar man en stabilare moralisk grund för barnen att stå på. Ytterligare en fördel med arbetssättet är att man som bibliotekarie kommer ut i klassrummen på ett naturligt sätt och inte blir för låst vid biblioteket som fysiskt rum. Läsprojektet om mobbning föll mycket väl ut och det dröjde inte länge förrän fler lärare ville haka på. FREDRIK HANELL, Skolbibliotekarieteamet, Kävlinge kommun Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) gäller villkoren i skolan, bland annat på förskolan, särskolan och inom skolbarnomsorgen. Lagen har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Se vidare JämO:s hemsida Skolbibliotek Syd 1/

12 ROSOR RÖDA, VIOLER BLÅ Den 9:e november anordnade Kristianstads gymnasiebibliotekarier en poesidag på kulturhuset Barbacka. Ett nittiotal elever hade föranmält sig för att lyssna på poeter och för att få lite handfasta tips om hur man skriver lyrik. ROSOR ÄR RÖDA, VIOLER ÄR BLÅ Nej, poesi kan vara mycket roligare än så. Just det här med att skriva lyrik var ett av skälen till poesidagen, bibliotekarierna på kommunens gymnasieskolor har märkt att många av eleverna sitter och filar på egna dikter. Ett annat starkt skäl till uppkomsten av poesidagen på Barbacka var att visa upp att poesi inte behöver vara tråkigt, tungt och ångestladdat. Visst, poesi kan verka svårt men poesi är egentligen berättelser i komprimerad form. En rad poesi kan förmedla minst lika många känslor som en tegelstenstung roman. Poesidagen inleddes med poeterna LINA EKDAHL, Göteborg, och EMIL JENSEN, Malmö. De båda poeterna framförde egna alster och berättade om skrivandets konst. Lina Ekdahl bekände att det är läskigt att skriva poesi, att man öppnar sig och visar sig totalt. Det är också ganska läbbigt för att texten är fri, den kan hamna var som helst. Lina poängterade dock att det är viktigt att höra sina egna ord, att manpåsåsättkanbearbetasinaegnaupplevelser. Poeten Emil Jensen höll också fast vid att det är viktigt att höra sina egna ord. Han berättade för oss att han faktiskt tycker att det talade ordet står över det tryckta ordet. Faktum är, att den konsekvente Emil Jensen än idag inte släppt några dikter i tryckt form, dock en rad skivinspelningar och en och annan ljudbok. Han fortsatte med att berätta om sig själv ( en naiv idealist som dör på slutet ) och framförde därefter tonsatta dikter om miljöförstöring, polygami och om en läggmatch i pingis på psyket. Absurt? Nej. Bra? Ja. Dagen fortsatte med poesiworkshops där eleverna fick prova på att snickra ihop sin egen poesi. Vid avslutningen av poesidagen fanns det sedan chans för de allra modigaste att framföra sina alster. Hatten av för dessa våghalsiga själar. PONTUS DEGRELL, bibliotekarie Söderportgymnasiet Bild: AGNETA WIKSTRÖM På scenen: EMIL JENSEN är van LOUISE BUENAFE JÖNSSON vågade 12 Skolbibliotek Syd 1/2007

13 4K ETT LÄSPROJEKT ÖVER KOMMUNGRÄNSER Läsprojektet 4K - Läsglädje! Detta är namnet på ett läsprojekt där fyra skånska kommuner: Perstorp, Åstorp, Klippan och Örkelljunga är involverade. Projektet pågår under vårterminen. KOMMUNCHEFERNA I DE FYRA KOMMUNERNA träffades under hösten 2006 och var överens om behovet av att starta ett läsprojekt. Syftet är att fler elever skall bli godkända i svenska i skolår 9 och slippa ytterligare 1 år på det individuella programmet. Projektansvarig för Örkelljunga kommun är LARS-PETER OLSSON, rektorpåberingskolan. Projektetgårutpåatt skapa ökad läsglädje hos barnen och att tidigt upptäcka svårigheter och då sätta in hjälp innan barnet har misslyckats. Lusten att lära måste finnas kvar hela livet. Projektet kommer att vara under veckorna Som inledning bjuder vi föräldrarna på en inspirationskväll i slutet av februari. PER GUSTAVSSON, erkänd författare och berättare, kommer att ge tips och inspiration om hur skola och hem tillsammans kan ge barnet en ökad läsglädje. Enligt vår läroplan är det tre parter som måste arbeta och ansvara tillsammans, lärare - elev och förälder, för att barnet skall uppnå målen. Utöver det dagliga arbetet kommer klassläraren under veckorna 9-14 att arbeta extra med: * Högläsning minst 3 gånger/vecka med efterföljande bokprat. * Äldre elever kommer att läsa högt för ettorna. * Eleverna skall 2 och 2 läsa in sig på en bok som de sedan skall läsa eller berätta för barn i förskoleklass. Bidraget från föräldern är att dagligen läsa högt för sitt barn under projekttiden. Klassläraren och eleven väljer ut en bok i veckan att ta med hem. Boken stannar hemma så att föräldern kan läsa högt för sitt barn varje dag. Biblioteken är som vanligt delaktiga och på hugget i Örkelljunga. Bokprat och boktips fortsätter som vanligt. Den 5/4 läser alla som finns på skolorna mellan (Hela kommunen) Under mars äger läsmaraton rum på huvudbiblioteket. Vi hoppas kunna avsluta projektet med att låta ettorna få besöka Sagomuseet i Ljungby någon gång i maj. Vi kommer att göra någon form av utvärdering för att se hur projektet har tagits emot. Vi hyser också en stor förhoppning om att detta blir ett kommande inslag framöver i den vanliga undervisningen. Läsning är grunden och inkörsporten för att lyckas i skolans samtliga ämnen. Beringskolan LARS-PETER OLSSON. Rektor, Beringskolan i Örkelljunga kommun BLOGG F Ö R ÖRKELLJUNGA SKOLBIBLIOTEKARIER IÖRKELLJUNGA KOMMUN har de fem skolbibliotekarierna bestämt sig för att starta en gemensam blogg. Denna blogg kommer att användas för att ge boktips och för att tipsa om aktuella händelser inom vår kommun och inom vårt intresseområde. Det kommer att länkas till bloggen dels från kommunbibliotekets hemsida, dels från de olika skolornas hemsidor. Vi hoppas att bloggen ska kunna användas både som yrkestips och som ren förnöjelse med en hög igenkänningsfaktor. Adressen är: skolbibblan.blogspot.com Ni är alla välkomna att öka debatten på denna blogg genom att kommentera och tycka på den. OLA VIDEKE Skolbibliotek Syd 1/

14 DRAMATISERAT BOKPRAT Länsbiblioteket i Skåne inbjöd till utbildning i Dramatiserat bokprat på Malmö Stadsbibliotek. Kursledare var PETER AMOGHLI, regissör, skådespelare och kommunikationspedagog. Han vägledde skol- och folkbibliotekarier under en hel- och halvdag. Mål och syfte var att ge varje deltagare ökad färdighet i bemötande och kroppsspråk. Varje deltagare skulle ges ökad färdighet i förberedelserna inför och genomförandet av bokprat och dramatiserat bokprat. UNDER FÖRSTA DAGEN bjöd PETER AMOGHLI på reflektioner med praktiska tips som förmedlades genom lekar/övningar. Han var mycket noga med att man skulle ta sig tid till att prova på - att verkligen gå in i övningarna. Han var även noga med att påpeka att allt man gjorde var rätt! Övningarna var till för att spräcka mönster och ramar för att därmed skapa spänning. Som kommunikationspedagog pratade Peter Amoghli naturligtvis mycket om kroppsspråket. Varje kroppsuttryck har ett budskap. Ett och samma kroppsuttryck kan ha olika betydelse vid olika tillfällen. Peter Amoghli berättade vidare att 70-80% av vår kommunikation är icke-verbalt språk och att vi alla råkar ut för tillfällen då kroppsspråket inte fungerar. Om två personer i samtal med varandra antar samma kroppsspråk kan det betyda att de är överens, vill nå kontakt och/eller att de helt enkelt bara identifierar sig med varandra. Har någon likadant kroppsspråk som ens eget kan man reagera genom att man tycker om det och blir glad eller så kanske man upplever det som att personen härmar en. Elisabeth Håkansson, Länsbiblioteket Skåne, och Peter Amoghli. NågrafrågorsomPeterAmoghliställdeochförsöktegesvar på var: Hur formas kroppsspråket? Hur avläser man varandras kroppsspråk? Hur förändras kroppsspråket? Många av svaren på dessa frågor fick deltagarna genom praktiska kroppsövningar. Peter Amoghli betonade vissa moment som är viktiga att tänka på innan och under ett framträdande/dramatiserat bokprat: Ordbilden - smaka på bokens ord, läs långsamt och tolka orden. Längden - ska framförandet vara ett smakprov eller ska hela boken återberättas, ska hela eller delar ur boken läsas - vad är syftet med framträdandet? Texten - strukturera texten i huvud- och vändpunkter, hitta bilderna och rörelserna till texten. Välj bara riktigt bra text att läsa högt och läs lååångsamt och läs gärna om kortare avsnitt för att öka tydligheten. Visa gärna exempel på illustrationer. Håll inte boken i handen under hela framförandet. Aktionen man ska tänka på hur man använder sin kropp. Identifikationen attvisaettordmedhjälpavkroppen, t ex att göra böljande kroppsrörelser för att visa på ordet hav. Transformation att visa med kroppen hur t ex ett litet, litet frö börjar växa och blir högre och högre för att i slutändan bli ett stort gammalt träd Ögonkontakten -tänkpåattfångapublikenmedögonen - inte för kort och inte för lång tid. Angelägenhetsgraden eller berättarglädjen -varförär man angelägen att berätta om just den här boken? Bokens tema/känsla/tillstånd ska plockas fram och delges publiken. Bjud på dig själv i introduktionen genom att t ex nämna någotomdigsjälvochkoppladettillbokenstema. Variationer - variera tempo, röstläge, olika känslor, kroppsuttryck. Det kan hjälpa om man vid varje framträdande plockar fram, i hjärnan, bilder till texten och på så sätt dras in i berättandet. Man blir då närvarande i det man gör. 14 Skolbibliotek Syd 1/2007

15 DRAMATISERAT BOKPRAT Överraska dig själv - hur förmedlar man en och samma text flera gånger och tycker att det är lika kul varje gång? Det kan hjälpa om man vid varje framträdande plockar fram, i hjärnan, bilder till texten och på så sätt dras in i berättandet. Man blir då närvarande i det man gör. Tydligheten -vågataplats,dåärdetlättareattvaratydlig. Växla mellan privat-, berättar- och karaktärsröst. Viktigt är att vara medveten om när man ska växla mellan olika röster, kroppsspråk mm. Rekvisitan -hagärna med en sak. Publiken - lägg tid på att skapa teaterrummet - hur ska det se ut, hur kan/ska det förändras under berättandets gång? Vem är publiken - barn, vuxna? Hur möter jag publiken för att det ska kännas bra? Hur nära publiken är jag beredd att framträda utan att det känns obehagligt för den eller mig? Glöm inte att skapa ögonkontakt. Andningen - andningen är aktörens största hjälp. Andas från magen genom näsan. Viktigt är att värma upp rösten, känna på sina höga och låga röstlägen. Deltagarna fick efter första dagen en läxa bestående av att förbereda ett bokprat som under andra kursdagen skulle framföras. Under dag två fick alla framföra sitt dramatiserade bokprat, läxan, och därefter gav Peter Amoghli konstruktiv kritik till var och en. Deltagarna fick sen möjlighet att om igen öva på sina bokprat men då utifrån den kritik Peter Amoghli kommit med. Under detta övningspass arbetade man två och två. Sen var det dags att göra ett nytt framträdande med samma bokprat fast då med vissa förändringar. Det var två mycket givande dagar som gav mersmak och lärdom om bemötande och kroppsspråk samt mer insikt i hur man mer kan utnyttja sig själv på "scen". En del av de praktiska övningar kunde till en början kännas en aning obekväma att göra men gjorde man som Peter Amoghli, verkligen tog sig tid till att prova på, verkligen gick in i övningarna, då hade man mycket stor behållning av dagarna. ANNA-CLARA LINDKVIST. Skolbibliotekarie, Önnestads skola, Kristianstad För att kunna bokprata ska man även tänka igenom följande frågor: Hur formas kroppsspråket? Hur avläser man varandras kroppsspråk? Hur förändras kroppsspråket? Ett lyckat bokprat kräver övning. Det är många delmoment berättaren ska tänka på: Ordbild Längd Text Aktion Identifikation Transformation Ögonkontakt Angelägenhetsgrad/berättarglädje Variationer Överraska dig själv Tydlighet Rekvisitan Andning Publik Skolbibliotek Syd 1/

16 FORTBILDNING OM INTERNATIONELLT ARBETE Bibliotekshögskolan i Borås ger en kurs som syftar till att deltagarna ska utveckla kunskap om barnlitteraturen i världen och om relevanta metoder för litteraturpedagogiskt arbete med syfte att nå barn i läsovana miljöer i Sverige och internationellt i ett demokratiperspektiv. Att arbeta i internationella miljöer så hette vår första uppgift på denna 10-poängskurs på Bibliotekshögskolan i Borås. Kursens långa namn är Litteraturpedagogiskt arbete med barnlitteratur i läsovana miljöer/internationellt utvecklingssamarbete och projektmetodik. Den riktar sig till bibliotekarier som är intresserade av arbete med barnlitteratur i läsovana miljöer och studenter, som kanske tänker sig att resa ut och arbeta med bistånds- eller partnerprojekt av något slag. Vid första tillfället fick vi höra om hur idén till kursen uppstod. Det var i Alexandria, där en grupp var för att samarbeta med biblioteket där. En person från SIDA uttryckte, i en taxi tillsammans med lärare från BHS, önskemål om att det borde finnas utbildning för bibliotekarier som är intresserade av s.k. utvecklingsarbete i läsovana miljöer. KERSTIN RYDSJÖ tände på idén, liksom INGA LALLOO, båda lärare på BHS. Ett par år senare blev kursen verklighet med stöd från SIDA. Eftersom jag hört talas om de här planerna flera gånger kunde jag inte låta bli att söka till kursen. Det är inte säkert att den kommer att få SIDA-stöd flera gånger. Stödet innebär att man har kunnat bjuda in föreläsare från Afrika och Asien. Första gången var bokförläggaren, författaren och aktiva läsfrämjaren från Kenya RUTH MAKOSKI där. Nästa gång kommer Pauline Mtuda från Zimbabwe till Borås. Hon har arbetat med Zimbabwe Book Development Council och lästält på bokmässan i Harare. Nu gör hon bok- och läsprogram för TV. Vi ska också få lyssna på SAFA ABU ASSAB,somarbetatmed Pippi-projektet i Palestina, som fått stöd av SIDA. ULLA LUNDQVIST har skrivit en bok om det. Utbildningen görs i samarbete med Globalverkstan i Göteborg. De står för utbildningen i projektkunskap och undervisning om vad det innebär att arbeta internationellt. Till den första uppgiften läste vi bl.a. boken Rötter och fötter av THOMAS HYLLAND ERIKSEN. Den ger inblick i de tankar som nu är aktuella inom biståndsdiskussionen: om etnicitet, nationalitet, identitet, natur-kultur m.fl. begrepp och motsättningar, som är viktiga att ta ställning till. Bokens slutord är: Det finns mer både-och i världen än antingen-eller. Den andra delen av kursen handlar om litteraturpedagogik. Där tittar vi bl.a. på Listiga Räven-arbetet (ständigt aktuellt för oss alla!) och vi fick också en intressant genomgång av Britt Isaksson om världens barnlitteratur, varav en stor del redovisas på Vi läser också skrifterna som getts ut av Nätverket Den hemliga trädgården (Kan beställas från Världsbiblioteket) och forskningsrapporter om läsning från många länder. Kanske kommer det fler rapporter från kursen, som lockat många sökande. Jag har en kollega från Skåne, flera tidigare vänner från arbetet med Den hemliga trädgården och många nya spännande kontakter på kursen! MAUD HELL evig student 16 Skolbibliotek Syd 1/2007

17 TRÄFF FÖR S KOILBIBLIOTEKSCENTRALER Medioteket i Stockholm hade bjudit in landets skolbibliotekscentraler till en träff fredagen den 26 januari. Trots oväder blev vi ca 25 personer från olika delar av landet som möttes för en mycket inspirerande träff! TRÄFFEN INLEDDES med att Mediotekets chef HANS FERNSTRÖM hälsade alla välkomna och berättade om verksamheten vid Medioteket. Man erbjuder stöd inom IT,AV,bokpoolsamtettstortutbudavkurser, föreläsningar och konsultstöd. Stockholmskällan presenterades också. Det är en webbplats kring Stockholms historia och här kan man hitta en stor mängd källmaterial från arkiv, bibliotek och museum. Därefter informerade CAY CORNELIUSON från Kulturrådet angående deras verksamhet och uppdrag. Kulturrådet har ingetdirektuppdragnärdetgällerskol-eller gymnasiebibliotek. Men enligt det sjätte (bildningsmålet) av de sju kulturpolitiska målen har man ett ansvar för att samarbete med utbildningsförvaltningar. Kulturrådet har också som ett av sina uppdrag att samla in biblioteksstatistik - även för skolbiblioteken. Detta diskuterades livligt vid mötet och de flesta av oss ansåg att detta uppdrag istället borde ligga på Skolverket och kunna kopplas till den granskningsoch uppföljningsverksamhet som Skolverket har. I slutet av februari är ett möte mellan bl.a Skolverket, Kulturrådet, Myndigheten för skolutveckling, Svensk biblioteksförening och Nationella skolbiblioteksgruppen kring denna frågad planerad. Cay berättade vidare om det statliga inköpsstödet för barn- och ungdomslitteratur. Ansökan ska ju fr o m 2006 kompletteras med en läsplan som visar på hur kommunen vill samordna läsfrämjandearbetet mellan folk- och skolbibliotek och Cay såg en koppling till de biblioteksplaner som är på gång runt om i landet. KALLE GÜETTLER, tid.ordförandeförnationella skolbiblioteksgruppen, berättade om gruppens arbete. Han poängterade vikten av att en skrivning bör införas i den nya skollagen om skolbibliotek. Vidare är det viktigt att skolbibliotek finns med i de kommunala skolplanerna. De båda kompetensutvecklingsprojekten inom skolbiblioteksområdet som Myndigheten för skolutveckling driver - SMiLE (Skolbibliotekets MöjligheteriLärandetförEleven)ochSökaSpråkaLära - presenterades också. Under eftermiddagen följde olika presentationer av våra verksamheter och många diskussioner kring gemensammafrågor.ävenomverksamhetenskiljersigåti omfattning är frågorna gemensamma och behovet stort vad gäller möjligheter att träffas och dryfta dessa. Nästa träff planeras äga rum i samband med Bok & Bibliotek till hösten. GUNNEL OLSSON SkolBiblioteksCentralen i Lund Skolbibliotek Syd 1/

18 HERR NILSSON PÅ RESA GENOM VÄRLDEN Skolbibliotek Syd beslutade på årsmötet att fira Astrid Lindgren genom ett europeiskt projekt. VI VILL SPRIDA KUNSKAP om ASTRID LINDGREN och Pippi Långstrump inför Astrids 100-års dag den 14 november 2007 genom att ta kontakt med bibliotekarier/lärare m.fl. i olika länder, främst Europa (med viss utvidgning till Södra Afrika). Vi vill få barn intresserade av andra länder och andra barn och hur de lever i skolan, hemmet och samhället. De kan genom att skriva om sig själva få möjlighet att reflektera över vem de är, hur de lever, vad de drömmer om. En annan av våra tankar är att skolbibliotekarien/läraren etc. tränar sig att bokprata och boksamtala. Vi hoppas att deltagarna vill uppmärksamma sitt eget lands barnboksförfattare genom att föreslå en författare som de andra deltagande i projektet kan läsa och bokprata om och, om översättning finns, låta våra barn läsa. Vi vill inspirera till att diskutera hur det egna bokbeståndet (hur litet det än är) kan utnyttjas genom bokprat och boksamtal. Vi hoppas att i medlemsbladet kunna berätta om skolbibliotek och arbete med barnböcker i deltagarländerna. Vi vill utbyta idéer inför framtiden: Vi önskar att ett nätverk upprättas så att barn och vuxna kan byta tips för skolbiblioteksarbetet och bokrecensioner med varandra och vidga bokvärlden. Detta tänkte vi genomföra genom att packa Herr Nilsson (Pippis apa) i form av ett gosedjur i en väska, sydd i Pippi-tyg tillsammans med en bok om Pippi Långstrump på engelska alternativt det mottagande språket, liksom tips på hur man kan arbeta med materialet. Vi skickar också med information om Astrid Lindgren och Pippi på engelska eller det mottagande språket och ett frågeformulär till skolbibliotekarien/läraren om skolans bibliotek till 10 olika skolbibliotek i Europa. Vi förväntar oss svar också i form av en dagbok om en skoldag och att barnen gör teckningar och skriver eventuellt, med inspiration från Pippiboken. Har du något förslag på ett skolbibliotek i Europa, som skulle kunna vara med? Vill ditt eget skolbibliotek vara med och få utbyte med ett annat land? Kontakta någon av oss! KERSTI PALMBERG MAUD HELL MED SAB-KLASSIFIKATIONEN SOM LEDSTJÄRNA HUR PRICK-GLATT ÄR ERT BIBLIOTEK? Ja, hur ser det ut på era bibliotek? I nästa nummer av medlemsbladet tänkte vi ta en titt på böckernas placering i biblioteket. Hur placeras böckerna på era bibliotek? Olika prickar, klistermärken med bilder av hästskor m.m., sammanslagning av vissa avdelningar inom fack- och/eller skönlitteraturen, egna placeringsbeteckningar o.s.v.? Möjligheterna är många. Vilka avvikelser från den officiella hylluppställningen har ni gjort? Vilka ändringar underlättar för er på arbetet eller för lärare/elever på er skola? Dela med er av era erfarenheter! Kollegor kanske blir inspirerade eller uppmuntrade att tänka över befintliga hyllplaceringar. Eller ni kanske vill slå ett slag för SAB-systemet? Skicka svar till Linda Boström på Vi vill veta vilken typ av skola det gäller och gärna lite om tankarna kring ändringar som gjorts och vilka effekter de har fått. 18 Skolbibliotek Syd 1/2007

19 NOTISER SKOLBIBLIOTEK SYDS STIPENDIAT 2007 Skolbibliotek Syds styrelse har beslutat att tilldela CHRISTINA STRÖMWALL årets stipendium på 4000:- som bidrag och uppmuntran till hennes deltagande i en berättarkurs, 10 poäng, på halvfart på Gotlands högskola under våren 2007 och kurs och möten i Nordisk berättarseminariums regi på Island i sommar. Högskolekursen heter Muntligt berättande i teori och praktik och ges i samarbete mellan Högskolan på Gotland, Sagomuseet i Ljungby och Högskolecentrum Garvaren, Ljungby. De teoretiska momenten ges i form av nätbaserad distansutbildning och de praktiska genomförs vid fyra helgträffar i Ljungby. Kursen avslutas med deltagande i en berättarkurs vid Ljungby berättarfestival, där de deltagande får framföra egna berättelser. Kursen i Nordisk berättarseminariums regi kommer att vara i Hrutafjordur på Islands norra sida, där Christina tänker sig att i första hand söka till en kurs som ger deltagarna redskap för att kunna vägleda och utveckla elevers berättande. Till hösten kommer Christina att skriva om kurserna i medlemsbladet och tanken är också att Skolbibliotek Syd kommer att erbjuda en konferens kring dramatiserat bokprat och berättande där Christina kommer att medverka. NATIONELLA SKOLBIBLIOTEKSGRUPPEN NATIONELLA SKOLBIBLIOTEKSGRUPPEN har fått en ny ordförande. KALLE GÜETTLER har tagit ett steg tillbaka för att ägna mera tid åt sitt skrivande, men är fortfarande medlem. Sveriges Författarförbund står fortfarande för ordförandeskapet och nu är det MADELEINE HJORT, som har tagit över. Gruppen har hittills i år träffat den nye skolministern, träffat Kulturrådet angående skolbiblioteksstatistik. I vår ska gruppen besöka Årets skolbibliotek i Västervik och till hösten planeras eventuellt ett seminarium till bokmässan. Det är nu dags att nominera Årets skolbibliotek Se vidare: MAUD HELL Vi vill gärna kunna nå er via e-post! Vi saknar fortfarande e-postadresser till många medlemmar. Därför ber vi i styrelsen att ni som tror att vi kanske inte har er e-postadress eller om ni har bytt e-postadress att skicka den till vår kassör på Att kunna skicka inbjudningar till konferenser m.m. via e-post innebär att vi kan minska utgifterna för utskick och därmed kan lägga mer på innehållet i verksamheten. /styrelsen Skolbibliotek Syd 1/

20 KONFERENSER OCH STUDIEBESÖK SKOLBIBLIOTEK SYD erbjuder alla medlemmar möjligheten att fyra gånger per år träffa spännande föreläsare som öppnar för diskussioner om allt som rör skolbibliotek. Tillsammans funderar vi över källkritik, informationssökning, skönlitteraturens roll etc. etc. Vi åker även iväg och hämtar inspiration från andra skolbibliotek i Sverige eller något grannland. Har du själv tips och idéer för någon konferens eller studiebesök, kontakta: HEMSIDA Skolbibliotek Syds hem på Internet är I brevlådan välkomnar Webmadame, alias MIMMI LYDEÉN, protokoll och inbjudningar från styrelsen, aktiviteter på gång från arbetsgrupperna och skolbiblioteksrelaterade tips från alla medlemmar. Välkommen att besöka sidan! Skicka dina bidrag till: KALENDARIUM (se även 23 APRIL VÄRLDSBOKDAGEN 7-8 MAJ SKOLBIBLIOTEKSDAGARNA I HÖÖR Höör, Stiftsgården Åkersberg Arrangeras av Länsbibliotek Skåne. Nominera ÅRETS SKOLBIBLIOTEK 2007! Senast den 15 JUNI ska anmälan vara poststämplad eller insänd via fax eller e-post. Anmälningsformuläret finns på: FÖRENINGENS UTFLYKT OCH EXTRA ÅRSMÖTE Årets utflykt görs den 30 MAJ. I samband med utflykten ordnar vi ett extra årsmöte i Helsingborg. På dagordningen står bekräftelse av styrelsens beslut att Lovisa Zander blir ordinarie ledamot och val av två nya suppleanter i styrelsen. För exakt tid och plats - se föreningens hemsida. /styrelsen

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje Skolbibliotek 2011 AKTUELL FORSKNING & HÖGINTRESSANTA PRAKTIKFALL Nya krav, möjligheter och metoder! TALARE Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Skolbibliotekets två främsta funktioner är att inspirera eleverna att känna läslust samt att hjälpa eleverna att förbättra sin förmåga att söka

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket Tillgängliga skolbiblioteket Omkring sex procent av befolkningen har en läsnedsättning. Synskada och dyslexi är de vanligaste orsakerna till en läsnedsättning men det finns andra orsaker också. Skolbiblioteken

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

Samarbete leder till läslust

Samarbete leder till läslust Den ena är expert på litteratur, den andra på lässvårigheter. På Mariebergsskolan i Umeå samarbetar specialpedagoger och skolbibliotekarie för att nå fram till eleverna. TEXT ERIKA WERMELING * BILD ALEXANDRA

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer

Läs mer

Länsbiblioteket Västernorrland 2006-03-28 Box 1045 871 29 HÄRNÖSAND. BILAGA: Ansökan till Kulturrådet om bidrag till Läsfrämjande insatser.

Länsbiblioteket Västernorrland 2006-03-28 Box 1045 871 29 HÄRNÖSAND. BILAGA: Ansökan till Kulturrådet om bidrag till Läsfrämjande insatser. Länsbiblioteket Västernorrland 2006-03-28 Box 1045 871 29 HÄRNÖSAND BILAGA: Ansökan till Kulturrådet om bidrag till Läsfrämjande insatser. PPP POJKAR, PAPPOR OCH PRAT OM BÖCKER ett läsprojekt i fyra västernorrländska

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Att nå ut till talboksläsande barn och unga Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer Kurs

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16:

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: Att Mima Hösten Att Mima Vintern RESPEKT - att se sig själv & andra genom mim Former & Fantasi Kroppens Fantasi Did I Really? Hej! Vi har under de senaste fem åren arbetat

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs har bedrivits i sex år, varav fem (2008-2012) med statliga bidrag för Basfärdigheter Läsa Skriva Räkna. Arbetet har

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1)

Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1) Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1) Datum 2015-10-08 Vår referens Sofia Sjödin Utredningssekreterare sofia.sjodin@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan från Transfer Syd GYVF-2015-3852

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Inledning Folkhälsoenheten arrangerade den 13 maj den första Tematräffen för pedagoger på förskolor och skolor som ingår i Hälsofrämjande skolutveckling. Syftet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Aktiva Ute Malmö Naturskola

Aktiva Ute Malmö Naturskola Aktiva Ute Malmö Naturskola I projektet Aktiva Ute utbildades unga Malmöbor till att bli naturinspiratörer. Syftet med utbildningen var att göra deltagarna nyfikna på naturen, ge positiva upplevelser av

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR...

BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR... Page 1 of 6 共 享 举 报 滥 用 情 况 下 一 个 博 客» 创 建 博 客 登 录 BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR... EN BLOGG FRÅN OCH OM HTS BIBLIOTEK! DET HANDLAR OM DET SOM HAR HÄNT, HÄNDER OCH SKA HÄNDA. BLOGGEN GER OCKSÅ MÅNGA BOKTIPS PÅ

Läs mer

Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013

Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013 Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013 Skolbiblioteket som pedagogiskt centrum (7,5 hp) Högskolan i Kristianstad 20100326 Emma Persson Handledare: Mary Ingemansson Innehållsförteckning Handlingsplan

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades.

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades. Nätverksträff 2012-09-07 Äntligen! Sådan var känslan när ett 30-tal bibliotekarier möttes i Kultur i Västs lokaler i Göteborg. Litteraturkonsulent Gunnar Südow hade kallat till nätverksträff och tanken

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 Zuzana Helinsky BTJ Förlag Innehåll Omslag: Moa Björnson www.moas.nu Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2011 Tryck: Holmbergs 11,

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Likabehandlingsgruppen: Sammankallande: Anette

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer