7HQWDPHQLNRQVWUXNWLRQVPHWRGHU 'HOWHQWDPHQ / VQLQJDURFKNRPPHQWDUHU

Transkript

1 Datum: Tid: 13:00-14:00 Lokal: E348 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal Bilagor: Datablad över PIC Timer 0 7HQWDPHQLNRQVWUXNWLRQVPHWRGHU 'HOWHQWDPHQ / VQLQJDURFKNRPPHQWDUHU Examinator: Bengt Magnhagen 8SSJLIWHUQDL'HO$UHGRYLVDVGLUHNWLIUnJHEODGHWXSSJLIWHUQDL'HO%SnVHSDUDW SDSSHU'HO%NUlYHUIXOOVWlQGLJDO VQLQJDU 0D[SRlQJ 7HQWDPHQVIUnJRU'HO$ 1. En ledare på ett normalt kretskort (35 µm Cu) har bredden 120 mil. Hur mycket ström klarar den kontinuerligt? (1 p) 4,9 A (4-6 OK) 1 mil = 1/1000", 25,4*120/1000 = 3,05 mm, 35 µm Cu klarar 1,6 A/mm 2. #include <math.h> int main(void) { double a=1.2356, b=2.363,c; c=a*b; a=b/c; b=a*c; c=a*b; b=a/c; b=cos(a); c=sin(b); a=atan(c); b=sqrt(a); if (a<c) a=b; } Ovanstående ANSI-C-program tar upp 1,8 kbyte ROM och 55 byte RAM i en PIC16C63. Samma funktion kan implementeras med mindre minne om programmet skrivs i assembler. Ange två bra skäl till att ändå skriva programmet i C. (1 p) ANSI-C är ett standardiserat programspråk. Det går betydligt snabbare att skriva koden i C än i assembler. 1 (7)

2 3. Nedan finns en skiss som visar lodets smältpunkt vid olika metallegeringar. Met 1 a) Vilken är Metall 1? (0,5 p) Tenn (63% vid lägst smältpunkt) b) Vilken är Metall 2? (0,5 p) Bly (37% vid lägst smältpunkt) c) Vad kallas en legering med minimalt plastiskt temperaturområde? (0,5 p) Eutektisk d) Vad är huvudsyftet med att ha så litet plastiskt temperaturområde så möjligt? (0,5 p) Fogen får ej rubbas i detta område. Litet område = liten risk. Met 2 2 (7)

3 4. Nedan syns ett blockschema över en programstruktur. Fyll i följande begrepp i rätt ruta:,qlwlhulqj, +XYXGSURJUDP, )XQNWLRQ,,65 (1 p),qlwlhulqj,65 +XYXGSURJUDP )XQNWLRQ Pga inkonsekvens mellan föreläsningasanteckningar och tentamensuppgift, ges 1p om Initiering och Huvudprogram finns i rätt ruta. 5. Vilket värde antar count efter att raden, betecknad med *, har utförts fem ggr. (1 p) #include <pic.h> #include <sys.h> char count; void main(void){ count = 0; while(1) { count = ++count & 0x03; // * } } count = 1 3 (7)

4 6. Konfigurera timern så det tar 1 sekund för TMR0 i en 16F84 att räkna ett helt varv från 0x00 till 0x00. Processorns kristall är märkt 32768kHz. Datablad över timer bifogas. (1 p) PS2 PS1 PS0 Delningsfaktor : : : : : : : :256 Svar: PS0 = 0 PS1 = 0 PS2 = 1 T0CS = 0 PSA = 0 7. Vid överföring av data via infrarött ljus modulerar man ofta signalen. Varför gör man detta och varför väljer man ibland att inte göra det? (1 p) Modulerat ljus går detektera på längre avstånd medan omodulerat klarar högre hastighet. 8. Ur en låda med 32 resistanser, alla med olika resistansvärden, plockar jag upp ett med värdet 4 [kohm]. Ur en annan låda med 4 olika typer av OP-förstärkare plockar jag upp en µa741. Beräkna den information jag nu har fått? Använd rätt enhet. (2p) Utfallsrummet är 32 respektive 4 och händelserna är oberoende. Använd 2-logaritmen. log32 = 5 resp log4 = 2. Således är informationen 5+2 = 7 [bit] 9. Beskriv syftena med Kanalkodning respektive Källkodning. (1 p) Källkodning avser att ge effektiv informationsöverföring, ex. genom packning eller omformning till Huffmankod. Kanalkodning avser att ge säker överföring, ex. i störd kanal. 4 (7)

5 10. Vad står beteckningarna DTE, V24, ASCII, DCE och RS232-C för? (1p) DTE = Data Terminal Equipment (ex. PC) DCE = Data Communication Equipment (ex. modem). V24 = Protokoll för standardmodem för analoga kanaler (ex. telefonförbindelse) RS232-C = Standardiserat gränssnitt för modem för analoga kanaler och beskriver protokoll, signaleringsnivåer och skarvdonens fysiska utförande. ASCII = American Standard Code for Information Interchange, en 7-bitars kod. 5 (7)

6 'HO% 11. Uin = sinus, 1 volt effektivvärde Beräkna Uut. (2 p) Steg ett: Halvvågslikriktare (se föreläsningsanteckningar) Förstärker negativ halvperiod 2 gånger och inverterar. Positiv halvperiod => 0 v. Steg 2: Låser toppvärdet, d v s 2,8 volt ren likspänning på utgången. Insignal och pinne 3 på U2. Insignal och utsignal 6 (7)

7 12. Utgående från U(t) = A cos(ωt + ϕ) beskriv de tre fundamentala modulationsformerna för digital signalering. (1 p) Moduleras A erhålles ASK = Amplitud Shift Keying Moduleras ω erhålles FSK = Frequency Shift Keying Moduleras ϕ erhålles PSK = Phase Shift Keying 13. Rita och beskriv hur du vill skicka signalströmmen medelst 8-fas modulationsteknik. (1p) Varje fasläge motsvarar 3 bitar. En symboländring/s, dvs en fasändring/s, betecknas 1 [baud] och motsvarar 3 [bitar/sek] (7)