Nyckeltalsbilaga förskola och grundskola Nycketalsbilaga för gymnasiet Utvärderingar samt uppföljning av nämndens inriktningsmål

Transkript

1 BILDNINGSNÄMNDEN Bilagor till bildningsnämndens kvalitetsredovisning 2008 Nyckeltalsbilaga förskola och grundskola s. 3 Nycketalsbilaga för gymnasiet s. 21 Utvärderingar samt uppföljning av nämndens inriktningsmål s

2 Bilaga 1 Nyckeltalsbilaga för bildningsnämndens verksamhetsområde

3 Kompletterande nyckeltal per barn- och ungdomsområde inom årsverksamheten 2007 NYCKELTAL Ny statistik avseende kostnader släpps i september för föregående kalenderår * = nationell statistik ej publicerad Förskola och familjedaghem Inskrivna barn (inkl. föräldrakooperativ) Antal Andel inskrivna barn av befolkningsgruppen % 85,0 85,5 84,6 Andel inskrivna barn i familjedaghem av totalt antal inskrivna barn % 8,8 7,8 5,3 Inskrivna barn i enskild verksamhet (två föräldrakooperativ) Antal Årsarbetare (inkl. föräldrakooperativ) Antal Inskrivna barn/årsarbetare (inkl. föräldrakooperativ) Antal 5,4 5,4 5,1 Förskola Inskrivna barn Antal Inskrivna barn/årsarbetare Antal 5,6 5,5 5,1 Rikssnitt Antal 5,2 5,2 5,3 Andel inskrivna barn av befolkningsgruppen % Inskrivna barn/avdelning, se not 1 nedan Antal 18,8 17,6 18,0 Rikssnitt Antal 16,7 16,7 16,9 Årsarbetare (inkl. föräldrakooperativ) Antal Andel årsarbetare med utbildning från högskola % Rikssnitt % Kostnad/inskrivet barn Kr Snitt medelstora städer Kr * Rikssnitt Kr * Not 1: Siffran avser 15 oktober respektive år. I snitt över hela året är antalet barn/avdelning mellan 18 och 19. På våren är antalet barn per avdelning fler än på hösten beroende på att 6-åringarna vid höstterminens start flyttar över till förskoleklass/skolbarnsomsorg. Familjedaghem Inskrivna barn Antal Inskrivna barn/årsarbetare Antal 4,4 5,0 4,7 Rikssnitt Antal 5,0 5,0 4,8 Årsarbetare Antal Andel inskrivna barn av befolkningsgruppen % Kostnad/inskrivet barn Kr Snitt medelstora städer Kr * Rikssnitt Kr * Skolbarnsomsorg (fritidshem) Inskrivna elever Antal Inskrivna barn/årsarbetare Antal 26,9 25,0 27 Rikssnitt Antal 18,8 19,3 24,4 Andel inskrivna barn 6-9 år % 72,0 74,0 74 Andel årsarbetare med utbildning från högskola % 49, Kostnad/barn (inkl. lokalkostnad), se not 2 nedan Kr Snitt medelstora städer Kr * Rikssnitt Kr * Not 2: Hög integration med grundskolan, trolig felaktighet i fördelning mellan skola och skolbarnsomsorg. Föremål för analys. 3

4 NYCKELTAL Ny statistik avseende kostnader släpps i september för föregående kalenderår * = nationell statistik ej publicerad Förskoleklass Inskrivna elever i snitt/kalenderår Antal Årsarbetare per 100 elever Antal 7,9 7,2 9,5 Snitt medelstora städer Antal 7,3 7,1 6,5 Rikssnitt Antal 7,3 7 6,5 Andel årsarbetare med pedagogisk utbildning % Snitt medelstora städer % Rikssnitt % Kostnad per elev Kr Snitt medelstora städer Kr * Rikssnitt Kr * Grundskola åk 1-9 Inskrivna elever åk 1-9 Antal Lärare (heltidstjänster) per 100 elever Antal 8,8 9,3 9,4 Rikssnitt Antal 8,4 8,30 8,4 Andel elever berättigade till modersmålsundervisning % 15,0 16,3 19,9 Snitt medelstora städer % 9,3 10,5 11,6 Rikssnitt % 15,4 17,0 18,0 Andel lärare med pedagogisk utbildning % Rikssnitt % Kostnad per elev Kr Snitt medelstora städer Kr * Rikssnitt Kr * varav undervisning Kr rikssnitt undervisning Kr * Betygstatistik Avgångselever åk 9 Antal Andel elever behöriga till nationellt program % 83,0 82,9 85,2 Genomsnittligt meritvärde, se not 3 nedan Poäng 198,3 196,3 204,7 Riket Poäng 206,8 207,3 209,3 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen % 71,0 75,8 74,4 Andel elever som ej uppnått målen i ett ämne % 9,3 4,4 7,4 Andel elever som ej uppnått målen i två eller flera ämnen % 17,2 17,5 15,2 Andel elever som saknar betyg i alla ämnen % 2,5 2,2 3,0 Not 3: Genomsnittligt meritvärde; Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne. 4

5 NYCKELTAL Ny statistik avseende kostnader släpps i september för föregående kalenderår * = nationell statistik ej publicerad Gymnasieskolan* Elever höstterminen på gymnasium Antal Katrineholmselever på annan ort (kostnader) Antal Katrineholmselever på annan ort % 12,1 11,8 12,1 Elever från andra kommuner (intäkter) Antal Andel elever med behörighet till högskola % 89,0 92,0 83 Påbörjade högskolestudier efter tre år % 37,8 39,0 32 * inkl. gymnasiesärskolan, elever, elever 5

6 1. Verksamhetsvolym i 1-5 års verksamheten - områdesindelat Verksamhetsvolym per barn- och ungdomsområde - antal barn i 1-5 års verksamhet Område Antal Varav Antal Varav Antal Varav barn antal i familjedaghem andel i familjedaghem barn antal i familjedaghem andel i familjedaghem barn antal i familjedaghem andel i familjedaghem Bie Björkvik % % 42 Flodafors % % % Forssjö % % % Häringe % % % Julita Nordvästra Nordöstra % % 76 Nyhem Nävertorp % % 70 Sandbäcken % % % Sjöholm % % % Skogsborg % % % Sköldinge Strångsjö % % % Totalt % % % Källa: Uppgifter lämnade av respektive rektor. Mätdatum är den 15 oktober. 1) Inklusive Rådmannens förskola 2) Inkluderar inte föräldrakooperativet Lyckebos 19 barn för år ) Inkluderar inte föräldrakooperativet Täppans 19 barn för år 2006, 2007 och 2008 Kommentar De områden som har den största verksamhetstyngden är Skogsborgsområdet och Sandbäcksområdet. Ökningen för Nyhem beror på att Rådmannens förskola räknas in i siffrorna för Antalet barn i familjedaghem har minskat pga. minskad efterfrågan och svårigheter att nyrekrytera dagbarnvårdare. 6

7 2. Grundskolan inklusive helhetsskolan Observera att begreppet helhetsskola och grundskola skiljer sig åt. I helhetsskolan ingår verksamheterna förskola, skolbarnsomsorg samt den verksamhet som bedrivs i årskurs F 6. Med grundskolan menas årskurs 1 9. I den nationella statistiken är det mer vanligt att verksamheten mäts i begreppet grundskola. I Katrineholms kommun samordnas ofta verksamheterna i helhetsskolan och därför redovisas nedan viss statistik för helhetsskola och annan för grundskola. Senare årskurser innefattar verksamheten i årskurs Verksamhetsvolym i helhetsskolan (F-6) - områdesindelat Antal elever i helhetsskolan Område Bie Björkvik Flodafors Forssjö Häringe Julita Nordvästra Nordöstra Nyhem Nävertorp Sandbäcken Sjöholm Skogsborg Sköldinge Strångsjö Tallås Valla Totalt Källa: Uppgifter lämnat från respektive rektor. Mätdatum är den 15 oktober. 1) Skolan är nedlagd från och med ht ) Elever i år 6 som tidigare gått i Skogsborgsskolan går från ht 2007 i Tallåsskolan. Kommentar I denna tabell kan man för varje område se elevstatistiken. Flodafors skola lades ner höstterminen 2008 och eleverna fördelades utifrån eget önskemål mellan Bie-, Sköldinge-, Häringe-, och Valla skolor. Bie-, Julita- och Valla skolors ökning beror således på Flodaforselever tillkommit. I Vallas fall har även åk 4 från och med 2008 överförts från Häringeskolan, vilket fått effekter på Häringes elevantal. 7

8 2.2 Modersmålsundervisning, svenska som andra språk och studiehandledning i helhetsskolan Område Antal elever som erhåller modersmålsundervisning Antal elever som erhåller svenska A Antal elever som erhåller studiehandledning Bie Björkvik Flodafors 1 Forssjö 1 1 Häringe 4 3 Julita Nordvästra Nordöstra Nyhem Nävertorp Sandbäcken Sjöholm Skogsborg Sköldinge 3 Strångsjö Tallås Valla Totalt Källa: Uppgifter lämnat från respektive rektor. Mätdatum är den 15 oktober. Kommentar Antal elever som erhåller modersmål har ökat Detta beror på omfattande elevökning pga invandring under 2007 och 2008 (flyktingbarn mestadels med anhöriganknytning till Katrineholm). 8

9 2.3 Anställd pedagogisk personal helhetsskolan Pedagogisk personal i helhetsskolan (F-åk 6) - totalt antal heltidsanställda Område Helhetsskola (grundskola inklusive skolbarnsomsorg) Varav resurs i modersmål, svenska A och studiehandledning Bie 10,20 9,60 11,64 0,10 Björkvik 9,80 9,20 9,05 Flodafors 10,90 11,20 Forssjö 10,20 12,50 10,98 0,05 Häringe 16,50 17,30 14,52 0,03 0,80 Julita 8,90 11,00 11,14 Nordvästra 14,90 18,30 20,56 0,88 1,19 1,08 Nordöstra 22,10 20,20 19,99 1,44 1,31 1,99 Nyhem 20,40 23,30 27,84 4,86 5,54 4,30 Nävertorp 27,20 24,60 26,72 3,00 2,54 1,97 Sandbäcken 50,10 50,80 48,54 1,42 0,93 1,54 Sjöholm 15,50 14,30 15,27 0,07 Skogsborg 35,40 34,30 34,90 0,27 0,15 0,85 Sköldinge 15,10 14,70 17,43 Strångsjö 6,00 7,10 11,45 0,37 Tallås 1 3,70 3,66 0,11 0,09 Valla 6,80 6,60 9,63 0,03 0,19 Totalt 280,00 288,70 293,32 11,99 11,83 13,28 Källa: Uppgifter lämnat från respektive rektor. Mätdatum är den 15 oktober. 1) Elever i år 6 som tidigare gått i Skogsborgsskolan går från ht 2007 i Tallåsskolan.. Kommentar Tabellen ovan visar att antalet pedagoger har ökat inom helhetsskolan med 4,62 årsarbetare. Statistiken förväntas visa en minskning men så är inte fallet. Anledningen torde vara den elevökning som skett under 2008 genom anhöriginvandring. Förberedelseklasser har startats både på Skogsborgsskolan, Nävertorpsskolan och Södra skolan. De nyanlända barnen kräver initialt mer personalresurser för att ge eleverna en god start i det nya hemlandet. 9

10 2.4 Verksamhetsvolym områdesindelat för senare årskurser Verksamhetsvolym elever i årskurs totalt antal elever Område Nyhem Nävertorp Söder Tallås Valla Totalt Källa: Uppgifter lämnat från respektive rektor. Mätdatum är den 15 oktober. Totalsumman 2006 (1428) omfattar även fem elever på Solkullen i Nordöstra bou-området Kommentar Elevtalen har vänt nedåt i de senare årskurserna. 2.5 Antal elever som erhåller modersmål, svenska som andra språk samt studiehandledning i åk 7-9 Verksamhetsvolym elever i årskurs modersmål, svenska 2 och studiehandledning Område Totalt antal elever Erhåller modersmålsundervisning Erhåller svenska 2 Erhåller studiehandledning 2008 Nyhem Nävertorp Söder Tallås Valla 141 Totalt Källa: Uppgifter lämnat från respektive rektor. Mätdatum är den 15 oktober. Kommentar Tabellen visar antal elever som erhåller modersundervisning, svenska som andra språk och studiehandledning i de senare årskurserna. 10

11 2.6 Anställd pedagogisk personal senare årskurser Pedagogisk personal årskurs 7-9 Område Antal anställda omräknat till årsanställda Varav personalresurser i modersmål, svenska A och studiehandledning Nyhem 37,45 33,11 31,63 2,44 1,99 1,61 Nävertorp 9,80 9,55 12,65 0,85 1,20 0,80 Söder 38,20 37,47 42,48 1,55 0,92 1,56 Tallås 30,60 27,29 30,30 0,81 0,49 0,80 Valla 17,20 16,01 18,40 0,03 Totalt 135,75 123,43 135,46 5,65 4,63 4,77 Källa: Uppgifter lämnat från respektive rektor. Mätdatum är den 15 oktober. Summa pedagogisk personal 2006 omfattar 2,5 anställda på Solkullen i Nordöstra bou-området varav ingen undervisar i modersmål/svenska A eller ger studiehandledning Kommentar Antal personal förväntas ha minskat ytterligare från 2007 men pga av att tre förberedelseklasser startades på Södra skolan och Nävertorpsskolan pga anhöriginvandring har personalresursen istället ökat. De nyanlända eleverna kräver initialt mer personalresurser för att ge eleverna en god start i det nya hemlandet. 11

12 3 Betygsstatistik 3.1 Utbildningsresultat över tid Utbildningsresultat åk Antal avgångselever åk Genomsnittligt meritvärde* flickor 206,3 213,9 215,5 Rikssnitt 218,3 218,8 218,8 Genomsnittligt meritvärde* pojkar 190,5 180,1 193,8 Rikssnitt 195,7 196,5 196,8 Genomsnittligt meritvärde* samtliga elever 198,3 196,3 204,7 Rikssnitt 206,8 207,3 209,3 Andel elever behöriga till nationellt program 83,00% 82,90% 85,20% Rikssnitt 89,50% 89,10% 88,90% Andel elever som uppnått målen i alla ämnen 71,00% 75,80% 74,40% Rikssnitt 76,00% 76,10% 76,60% Andel elever som ej uppnått målen i ett ämne 9,30% 4,40% 7,40% Rikssnitt 8,60% 8,70% 8,40% Andel elever som ej uppnått målen i två eller fler ämnen 17,20% 17,50% 15,20% Rikssnitt 14,40% 14,10% 13,90% Andel elever helt utan betyg 2,50% 2,20% 3,00% Rikssnitt 1,00% 1,10% 1,10% Källa: Skolverket, mätdatum är den 15 oktober för respektive år. *Meritvärde = summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10,VG=15,MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Kommentar Betygsstatistiken ovan visar åk-9-elevernas betygsresultat de senaste åren. Dessa resultat speglar ej enskilda elevers betygsutveckling, då det ej är samma elever som jämföres. Inom förvaltningen pågår ett pedagogiskt förbättringsarbete med att stödja och synliggöra elevernas lärande, vilket förväntas leda till generella förbättringar av betygsresultat framöver. Genom Skolverkets analysverktyg Salsa ges möjligheter att göra jämförelser mellan skolor. 12

13 3.2 Slutbetyg åk 9 läsåret 2006/07 Grundskolan - slutbetyg årskurs Skola Antal elever Genomsnittligt meritvärde Andel (%) behörig nationellt program Andel (%) som uppnått målen i alla ämnen Andel (%) som ej uppnått målen i ett ämne Andel (%) som ej uppnått målen i två eller flera ämnen Andel (%) som saknar betyg i alla ämnen Nyhemsskolan ,4 75,9 67,0 7,1 21,4 4,5 Nävertorpsskolan ,8 86,8 83,0 3,8 13,2 0,0 Södra skolan ,2 85,7 69,5 7,1 19,5 3,9 Tallåsskolan ,0 94,3 88,5 6,6 3,3 1,6 Valla skola ,0 81,4 64,4 13,6 18,6 3,4 Katrineholms kommun ,7 85,2 74,4 7,4 15,2 3,0 Riket ,3 88,9 76,6 8,4 13,9 1,1 Källa:Skolverket Kommentar Betygsstatistiken ovan visar betygsresultaten för de årskurs 9 elever som lämnade grundskolan lå 2007/08. Dessa resultat speglar ej enskilda elevernas betygsutveckling. Inom förvaltningen pågår ett omfattande arbete med att stödja och synliggöra elevernas kunskapsutveckling. Med stöd av skolverkets analysverktyg Salsa kan jämförelser göras mellan skolorna, då betygsutfallen vägs mot ett antal bakomliggande framgångsfaktorer som är av betydelse för elevers resultat. Forskning visar exempelvis att föräldrars utbildningsnivå är starkt kopplad till hur väl elever lyckas i sin kunskapsutveckling. 13

14 4. Grundsärskola Personal och elevstatistik Elever och personal i grundsärskola 2007/2008 (8 mars) 2008/2009 (8 okt) totalt varav externa totalt varav externa Grundsärskola, Nävertorp Träningsskolan, Skogsborg Strandskolan (för elever med diagnos autism) - Grundsär Gymnasiesär totalt varav elever m fritidstillsyn 3 3 Antal elever Lokalintegrerade í grundskolan 8 7 Totalt antal elever Personal 40,06 årsarb 40,21 årsarb Källa: Särskolan Antal elever per heltidsanställd årsarbetare Träningsskolan, Skogsborg 1,79 Strandskolan, Skogsborg 1,08 Grundsärskolan Nävertorp 3,09 Källa: Särskolan Elever i gymnasiesärskola 2006/ / /2009 Antal elever varav från annan ort Antal Katrineholmselever på annan ort Källa: Särskolan 14

15 Statistik från Skolverket Komplettering till bildningsnämndens nyckeltalsbilaga 2008 Med analysverktyget SALSA kan kommuners och skolors samlade betygsresultat bedömas i ett riksperspektiv. Genom att ta hänsyn till skolors elevsammansättning utifrån ett socioekonomiskt perspektiv, kan kommuner och skolor få en ny utgångspunkt för diskussion och analys av skolors förutsättningar, processer och resultat. Betygsresultaten presenteras för fristående och kommunala skolor med årskurs 9. Här presenteras resultaten för Södermanlands län och Katrineholms kommun för läsåren 2006/2007 och 2007/ = rikssnitt. Andel elever som uppnått målen 1. Södermanland 2008 Fyra av de nio kommunerna, Gnesta, Katrineholm Oxelösund och Vingåker, ligger över rikssnittet när det gäller andel elever som uppnått målen (övre bilden). Även läsåret 2006/2007 låg Katrineholms kommun över genomsnittet (nedre bilden)

16 2. Katrineholm 2008 Nävertorpsskolan och Tallåsskolan ligger över riskmedelvärdet medan Nyhemsskolan, Valla skola och Södra skolan ligger under (övre bilden). Detta innebär en försämring i förhållande till föregående år (nedre bilden), då Valla skola och Södra skolan uppvisade positiva värden

17 3. Medelstora städer, en jämförelse Vid en jämförelse mellan medelstora städer (40 st), ligger 23 under rikssnittet, 0 på riksnittet, och 17över rikssnittet när det gäller andelen elever som uppnått målen. Katrineholm är en av de städer som ligger över rikssnittet när det gäller andel elever som uppnått målen (+1) såväl läsåret 2006/2007 som läsåret 2007/

18 Meritvärden 1. Södermanland 2008 Endast fyra kommuner av nio i Södermanlands län ligger över genomsnittet. Katrineholm är en av dessa kommuner (övre bilden). Det genomsnittliga meritvärdet i Katrineholms kommun har höjts från 7 (läsåret 2006/2007, nedre bilden) till +2 (läsåret 2007/2008). En tänkbar orsak till Katrineholms positiva utveckling kan tänkas vara det intensiva arbetet kring betyg och bedömning (projektet Likvärdig bedömning ) som pågått under de senaste två åren i Katrineholms kommun

19 2. Katrineholm 2008 Det genomsnittliga meritvärdet ligger över genomsnittet för Valla skola, Södra skolan och Tallåsskolan. Nyhemsskolan och Nävertorpsskolan ligger under genomsnittet (övre bilden). Totalt innebär resultatet en förbättring jämfört med föregående år, då tre skolor låg under riksgenomsnittet (nedre bilden). Nyhemsskolans stora förbättring i förhållandet till det modellberäknade värdet sedan föregående år (-18 till -1) beror på ökat fokus på elevresultat och kunskaper, som numera är ett av tre prioriterade utvecklingsområden på skolan. Ett intensivt utvecklingsarbete för att åstadkomma likvärdig bedömning har genomförts. Ett stödsystem för omdömen inför utvecklingssamtal har införts, vilket gjort att samtalen nu genomförs med en högre grad av fokusering på läroplanens mål. Genomförda brukarenkäter visar att åtgärdsprogrammen kommuniceras till föräldrar och elever. Vidare har andelen pedagoger med relevant kompetens ökat. Tallåsskolans mycket goda resultat (+7 till +18 utifrån modellberäknat värde) kan förklaras av en medveten satsning i huvudsak lik Nyhemsskolans. Vidare har skolan i dagsläget god tillgång på speciallärare som fångar upp elevers behov, en sammanhållen och positiv skolkultur och en hög andel behöriga lärare. Södra skolans signifikanta höjning av meritvärdet i förhållande till det modellberäknade värdet (-7 till +1) torde också kunna hänföras till ett gediget kvalitetsarbete rörande betyg och bedömning. Enligt skolans kvalitetsredovisning har arbetet lett till större samsyn hos lärarna gällande bedömning av elevernas kunskaper och mer samplanering mellan lärarna i de olika ämnena. Vidare är bedömningen att elevernas lärande i förhållande till målen har förbättrats. Lärarna gör tydliga planeringar kopplade till läroplanens mål och låter eleverna ta del av desamma. Resultaten kan dessutom hänföras till god tillgång på speciallärare, som arbetar med att åtgärda behov som framkommit vid regelmässig kartläggning av elevernas kunskaper och färdigheter

20 2. Medelstora städer, en jämförelse 2008 Vid en jämförelse av medelstora städer (40 stycken) ligger 23 under riksgenomsnittet, 5 på riksgenomsnittet och 12 över riksgenomsnittet. Katrineholm är en av de tolv kommunerna som ligger över riksgenomsnittet och uppvisar en förbättring från 7 (läsåret 2006/2007) till +2 (läsåret ). 20

21 BILDNINGSNÄMNDEN Bilaga till kvalitetsredovisning 2008 Kompletterande statistik till gymnasieskolans verksamheter Innehåll Antal elever i gymnasieskolan över tid och prognos elevutveckling Antal Katrineholmselever som studerar på annan ort Antal elever fr. andra kommuner per skola Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan Andel elever med lägst betyget Godkänt och genomsnittlig betygspoäng Andel elever i behov av särskilt stöd i svenska, engelska och matematik Andel elever som har åtgärdsprogram Andel elever som gör avbrott i sina studier Antal elever som bytt från nationellt program till individuellt program Antal elever som bytt från individuellt program till nationellt program Antal elever på det individuella programmet Andel elever med behörighet till högskolan Antal fall av kränkande särbehandling Andel elever som påbörjat högskolestudier Övergång till förvärvsarbete efter avslutad gymnasieutbildning Genomsnittligt betygspoäng för gymnasieelever med slutbetyg Andel lärare med pedagogisk utbildning Lärartäthet Sida

22 Kvantitativa kvalitetsfaktorer Generellt Antal elever i gymnasieskolan över tid år Ht 2000 Ht 2001 Ht 2002 Ht 2003 Ht 2004 Ht 2005 Ht 2006 Ht 2007 Ht 2008* Duveholmsgymnasiet gymnasieskolan gymnasiesärskolan Lindengymnasiet Ellwynska skolan Citygymnasiet *Statistiken för 2008 har hämtats från Skolverkets officiella statistik med Avstämningsdatum 15 oktober. Prognos elevutveckling i Katrineholms gymnasieskolor enl SCB-statistik: År Elevantal: Elevantal: Elevantal: Prognosen förutsätter att ungefär samma antal elever som tidigare från andra kommuner väljer Katrineholm som gymnasieort. Vingåkerselever beräknas välja Katrineholm som gymnasieort till 80% Källa: Förvaltningens statistik/scb (CL)

23 Antal elever på de olika programmen per 15 oktober 2008: Antal gymnasieelever Antal elever Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Estetiska Fordonsprogrammet Hantverksprogrammet Individuellt program Duveholm Medieprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Specialutformat program Individuellt program Ellwynska Elprogrammet Energiprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Individuellt program Linden Specialutformat Teknikprogrammet Antal Katrineholmselever på annan ort - utveckling över tid (statistik från utbildningsförvaltningen): Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt % Ht ,7 Ht ,6 Ht ,2 Ht ,5 Ht ,3 Ht ,1 Ht ,8 Ht ,1 Källa: förvaltningens statistik Antal elever från andra kommuner (intäkter) per skola (statistik från utbildningsförvaltningen) Skola Ht 2006 Ht 2007 Ht 2008 Citygymnasiet Duveholm-gymnasieskolan Duveholm-gymnasiesärskolan Ellwynska skolan Lindengymnasiet Summa Källa: förvaltningens statistik

24 Kunskaper Andel elever (%) med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år (SIRIS =) Andel elever (%) med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år Katrineholm 2006 Katrineholm 2007 Katrineholm 2008 Riket 2006 Riket 2007 Riket 2008 Nationella program 84, ,6 81,9 82,1 82,3 Individuellt program 32, , ,5 22,2 Specialutformade program 78,6.. 63,6 83,5 84,6 85,1 Gymnasieskolan totalt 77,6 76,2 82, ,2 76,4 Källa: Skolverket Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år - diagram Katri neholm 2006 Katri neholm 2007 Katri neholm 2008 Riket 2006 Riket 2007 Riket 2008 Nationella program Individuellt program Specialutformade program Gymnasieskolan totalt

25 Andel elever med minst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i engelska, matematik och svenska för elever i huvudmannens skolor läsåret Andel elever (%) med minst betyget Godkänd i kärnämneskurserna i engelska, matematik och svenska Nationella program Special- Indivi- NV, SP och övriga utformade duella TE-program program program program Samtl kommuner Kommungrupp Katrineholm Samtl kommuner Kommungrupp Katrineholm Samtl kommuner Kommungrupp Katrineholm Källa: Skolverket Andel elever med minst betyget G i Sv, En och Ma nationella program Samtl kommuner 06 Kommungrupp 06 Katrineholm 06 Samtl kommuner 07 Kommungrupp 07 Katrineholm 07 Samtl kommuner 08 Kommungrupp 08 Katrineholm 08 Andel elever (%) med minst betyget Godkänd i kärnämnes- kurserna i engelska, matematik och svenska Nationella program NV, SP och TE- Andel elever (%) med minst betyget Godkänd i kärnämnes- kurserna i engelska, matematik och svenska Nationella program övriga program Källa: Skolverket Genomsnittlig betygspoäng Genom- Genom- Genomsnittlig snittlig snittlig betygs- betygs- betygspoäng poäng poäng Samtl kommuner 14,0 14,0 14,0 Kommungruppen 13,8 13,8 13,7 Katrineholm 13,8 13,6 13,6 Källa: Skolverket

26 Andel elever i behov av särskilt stöd i svenska, engelska och matematik Andel elever som hade stödbehov inskrivet i åtgärdsprogram och (Respektive skolas statistik) Svenska Matem. Engelska Skola/rektorsområde andel i % andel i % andel i % Citygymnasiet 4.4% 3,7% 3,7% Duveholmsgymnasiet 12 % 12 % 7 % Ellwynska skolan 3,8% 5,1% 4,4% Lindengymnasiet 5,4% 3,9% 3,0% Andel elever med behov av stöd läsåret Svenska Svenska Matematik Matematik Engelska Engelska Skola/rektorsområde Elevantal vt 08 Antal An del i % Antal Andel i % Antal Andel i % Citygymnasiet ,2 4 2,9 Duveholmsgymnasiet ,6 30 2,7 9 0,8 Ellwynska skolan Lindengymnasiet Kommunen totalt ,7 5,4 6, ,4 2,1 3, ,8 3,3 1,7 Ovanstående statistik bygger på bedömningar gjorda på respektive skola Andel elever med åtgärdsprogram Totalt Antal Andel Skola/rektorsområde elevan tal elever med åtgärdsprogram elever med åtgärdsprogram Duveholmsgymnasiet ,2% Ellwynska skolan % Lindengymnasiet (18)+ f.d.city (31) ,9% Källa: respektive skolas statistik Andel elever med avbruten studiegång läsåret (Respektive skolas samt förvaltningens statistik) Antal elever Antal avbrott Andel avbrott Duveholmsgymnasiet ,0 Ellwynska skolan ,7 Källa: respektive skola Lindengymnasiet (13 elever) + f.d.citygymnasiet 4 elever ,7 Kommunen totalt ,2 Inom kategorin avbrott räknas elever som slutat gymnasieskolan p.g.a. förflyttning till annan ort, andra studier, arbete, sjukdom och andra orsaker

27 Antal elever som bytt från individuellt program till nationellt program lå (Resp. skolas statistik) Antal elever som bytt från individuellt program (IV) till nationellt program Duveholmsgymnasiet 2 Ellwynska skolan 4 Lindengymnasiet + f.d.citygymnasiet 1 Kommunen totalt 7 Antal elever som bytt från nationellt program till individuellt program lå (Resp. skolas statistik) Källa: resp.skola Antal elever som bytt från nationellt program till individuellt program Duveholmsgymnasiet 2 Ellwynska skolan 0 Lindengymnasiet + f.d.citygymnasiet 0 Kommunen totalt elever av 1826 fanns i det individuella programmet den 15 oktober 2008, dvs 9,4%. 178 elever av 1795 fanns i det individuella programmet den 15 september 2007 dvs 9,9%. Antal elever som blev behöriga att söka nationellt program efter ett års studier på individuella programmet redovisade över tid År Antal elever Källa: skolans statistik

28 Andel elever (%) med behörighet till högskolan redovisade över tid Nationella program 91,6 93,4 88,2 Specialutformade program 83,3 75,7 64 Totalt 89 91,7 85 Riket totalt ,9 89 Källa: Skolverket Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i slutbetyg från nationellt eller specialutformat program, har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 % av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Normer och värden Antal mobbningsärenden / fall av kränkande särbehandling Redovisningen avser antalet upptäckta mobbningsfall/fall av kränkande särbehandling. (Resp. skolas statistik) Antal mobbningsfall Antal mobbningsfall Antal fall av kränkande särbehandling lå Duveholmsgymnasiet Ellwynska skolan Lindengymnasiet Totalt: Källa: respektive skolas statistik Utbildningsval arbete och samhällsliv Andel studerande som avslutat gymnasieutbildning lå och som påbörjat högskolestudier t.o.m. 07/08 Antal elever som slutförde 04/05 Därav andel som påbörjat högskolestudier gymnasieskolan 2005/ / /08 Samtliga år Män Kv Totalt Män Kv Totalt Män Kv Totalt Män Kv Totalt Män Kv Totalt Duveholm ,2 14,6 10,5 10,8 14,6 12,7 11,5 13,1 12,4 28,5 42,3 35,6 Ellwynska ,1 16,2 21,1 3,8 2,7-7,7 5,4-34,6 24,3 Linden ,9 3,8 4,8 4 6, ,8 20,8 Kommunen Riket ,5 20,9 18,7 11, ,3 7,2 10,5 8,9 35,2 46,3 40,9 Källa: SCB tabell Ö1-28 -

29 Övergång till förvärvsarbete efter avslutad gymnasieutbildning (SCB:s statistik) Elever som slutförde gymnasieskolan 2003/ /06 och som förvärvsarbetade i november Antal avgångna elever: 1007 Antal i förvärvsarbete Andel förvärvsarbetande % Statlig % Kommunal % Landsting % Näringsliv % Totalt Kvinnor Män Källa: SCB Bedömning och betyg Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg från gymnasieskolan redovisad över tid Katrineholm totalt 13,1 13,1 13,7 13,8 13,7 13,8 13,6 13,6 Riket totalt 13,7 13,8 14,0 14,1 14,1 14,1 14,1 14,0 Källa: Skolverkets statistik Styrning och ledning Andel lärare med pedagogisk utbildning (behöriga) resp (respektive skolas statistik) Helårstjän ster 2007 Behöriga 2007 Andel behöriga 2007 % Helårstjänster 2008 Behöriga 2008 Andel behöriga 2008 % Duveholmsgymnasiet 99,04 89, ,6 101,6 87,1 Ellwynska skolan , Lindengymnasiet 34,1 32, ,75 44,9 94 Kommunen (Gy) 162,3 148,4 91,4 174,95 155,5 89 Källa: respektive skolas statistik

30 Lärartäthet gymnasieskolan (respektive skolas statistik) Faktisk lärartjänst per elev Antal tjänster Antal elever Elever/lärare Lärare på 100 elever Duveholmsgymnasiet 116, ,1 9,9 Ellwynska skolan 10, ,1 6,6 Lindengymnasiet 47, ,3 10,6 Totalt ,4 9,6 Totalt lärare /100 elever i gymnasieskolan Kommunen enligt ovan 9,6 Riket 2007/2008 8,4 Källa: respektive skolas statistik och Skolverkets statistik Personalstatistik Nedanstående statistik inkom till förvaltningen och bifogas den upprättade kvalitetsredovisningen Område grundskolan Område gymnasiet Andel visstidsanställda: 12,28% 18,30% Övertid, fyllnadstid 0,91% 0,96% Sjukfrånvaro 6,96% 3,43% Källa: Personalkontoret, PS-utdata

31 Bilaga 2 Utvärderingar samt uppföljning av nämndens inriktningsmål Utvärderingar Nedan nämnda utvärderingar återfinns i sin helhet på förvaltningen och flertalet även på förvaltningens hemsida. Organisationen av verksamheten för barn med 15-timmars vistelsetid i förskolan Enligt beslut i bildningsnämnden den 1 april 2008 skall föräldrar ges möjligheten att önska tre timmar per dag under fem dagar i veckan, förmiddag alternativt eftermiddag eller fem timmar per dag under tre dagar per vecka. Rektor beslutar utifrån vad som är möjligt i den egna enheten. Under hösten 2008 genomfördes en uppföljning som visade på i vilken utsträckning föräldrar till 15 timmars barn önskat att förlägga sitt barns vistelsetid i förskolan. Uppföljningen studerar också vilka eventuella kostnadsökningar som uppkommit till följd av att barnens vistelsetid förläggs till fem timmar per dag under tre dagar i veckan. Uppföljningen visar att av 270 stycken 1 15-timmars barn är det endast 80 föräldrar som efterfrågat möjligheten att ha sina barn i förskolan fem timmar per dag under tre dagar i veckan. Det är 71 föräldrar som aktivt sökt att ha sina barn i förskolan tre timmar per dag under fem dagar i veckan. De rör sig omkring 100 barn där föräldrarna inte valt att skriftligen önska förläggningen av sitt barns vistelsetid i förskolan. En sannolik slutsats är att de olika områdena har hanterat informationen runt möjligheten att önska vistelsetiden på olika sätt och att man också har haft olika tillvägagångssätt att få önskad vistelsetid. Några föräldrar har fått information från sin skola om möjligheterna och har då också valt vistelsetid. Andra föräldrar kan uppfatta att de inte fått möjlighet att påverka vistelsetiden i den grad de önskat. Det kan också finnas föräldrar som inte blivit informerad om möjligheten att skriftligen önska om förläggningen av sitt barns vistelsetid i förskolan. Gällande eventuella kostnadsökningar för de barn som har sin vistelsetid förlagd till fem timmar per dag under tre dagar i veckan, så är det i huvudsak pga. deltagande vid måltider som rektorerna bedömer att det uppstår kostnadsökningar. 1 Ett område finns inte medräknat i statistiken. 31

32 Utvärderingsrapport - Likvärdig bedömning Under 2005 beslutades att Katrineholms kommun skulle starta ett projekt kring betyg och bedömning. Målet var att utveckla lärares förmåga att utvärdera den typ av kvalitativ kunskap som läroplanen förordar. Primärt innebär det att lärare i alla skolår ska kunna sätta språk på den intuitiva bedömarförmåga de redan har, för att sedan utveckla förmågan vidare. Syftet är i första hand att kunna stödja eleverna i deras lärande. I andra hand kommer betygssättande lärare också att kunna använda denna medvetandegjorda kunskap för att bättre kunna förklara och motivera de betyg som sätts. Projektet har både haft en extern och en intern ledning. Steve Wretman och Helena Moreau har varit ansvariga för innehållet och utvecklingsprocessen. De har haft en utbildnings- och konsultfunktion, medan en intern projektledare har hållit samman det praktiska arbetet inom förvaltningen. Rektorerna har varit ansvariga för processerna ute i verksamheten. Till sin hjälp har de haft samtalsledare som har lett utvecklingsarbetet ute i arbetslagen. Utvärderingen visar att pedagogerna har haft positiva förväntningar på projektet Likvärdig bedömning. De såg fram emot att ha möjligheter till pedagogiska diskussioner. Att få en gemensam bedömningsgrund genom arbetet med gemensamma matriser, fanns också med i förväntningarna. Ett gemensamt underlag skulle ge större trygghet och öka likvärdigheten. De farhågor som fanns vid starten var hur tiden skulle räcka till för att kunna utföra de olika uppdragen. Sammanfattningsvis kan sägas att projektets genomförande får en del kritik, men utvärderingsresultatet pekar mot att pedagogerna trots detta har lyckats skapa en positiv utveckling ute i verksamheten. Det har startat en process där en positiv förskjutning av förhållningssättet både bland pedagoger och elever har påbörjats. Skolans i många delar positivistiska tradition gör att en process av den här typen upplevs otydlig och ostrukturerad. Avsaknad av entydiga svar skapar osäkerhet. Utvärderingsresultatet visar också att det bland pedagoger finns en förväntan om en stark och tydlig ledning som nu kan lotsa arbetet vidare i positiv anda. Här är det viktigt att ta vara på den process som startat och samtidigt lyfta in och hantera den förändrade lagstiftningen inom området. Till det kommer behovet av fortsatt kompetensutveckling, stöd och handledning. Dessutom behövs tillskapande av möjligheter för pedagogerna att mötas i olika gruppdiskussioner på den egna skolan men också i spåren och i andra gruppkonstellationer. 32

33 Slutrapport Kvalitet i Katrineholms förskolor Barn- och ungdomsnämnden i Katrineholms kommun antog , Barn- och ungdomsplanen för Där beslutades bl. a. att göra en omfattande kvalitetsförstärkning för förskolan. Satsningen blev utvecklingsprogrammet Kvalitet i Katrineholms förskolor, som genomfördes under Ett av de tydligaste resultaten av utvärderingen av utvecklingsprogrammet, är den positivitet som uttryckts bland samtliga personal och rektorer i förskolan över att Kvalitet i Katrineholms förskolor riktat sig till alla. Resultatet visar att processen har bidragit till en större lyhördhet till barnets tankar, idéer och funderingar. Barnet får idag ett större ansvar genom att delta i planering, leda samlingar och hjälpa till vid inskolningar. Att lyhördheten har ökat är tydligt, lika tydligt är det att förskolan förefaller ge barnet möjlighet till inflytande och delaktighet. Liksom projektets syfte, så krävs det att förskolan ser att förhållningssättet till barnen är något som är i ständig förändring och ständigt måste omvärderas och utvecklas. De värdefulla pedagogiska diskussionerna, som personalen beskriver, kommer att bidra starkt till att fortsätta sträva mot syftet. De pedagogiska diskussionerna beskrivs ha fått en framträdande plats både vid arbetsplatsträffar och i den dagliga verksamheten. Här har litteraturen kopplat till föreläsningarna tydligt skapat en gemensam plattform där alla tagit del av samma kompetenssatsning. Flera har hänvisat till Gyllene länken och det faktum att projektet inte vände sig till alla till skillnad från Kvalitet i Katrineholms förskolor. Det helhetsgrepp som tagits måste ses som en stor framgångsfaktor för förskolan. Utvecklingsprogrammet och dess processer, har även skapat ett öppnare klimat och en harmoni i förskolan, beskriver flera. Förhållningssättet till varandra har blivit öppnare. Utvecklingsprogrammet kommer med stor sannolikhet att fungera som, ringar på vattnet, där flera positiva effekter skapas av de processer som redan syns i förskolorna idag. IT i förskolan är ett parallellt projekt till Kvalitet i Katrineholms förskolor, där det tydligt går att utläsa att processen påverkat tankegångarna i utvecklingsprogrammet. IKT-frågor har hjälpt förskolan att bli ett gott hjälpmedel i dokumentationen av barnet, som i sin tur medför lättnader i arbetet med utvecklingssamtalet och uppföljning och utvärdering. Att alla delar hänger ihop har blivit tydligare för förskolan och är nog en slutsats som bäst beskriver den process som äger rum. Även arbetet med TRAS och matematik i förskolan 2 har uttryckts förtydligat arbetet med utgångspunkt i utvecklingsprogrammet. Att läroplanen implementerats och blivit ett levande dokument för de flesta i Katrineholms förskolor framgår tydligt i resultatet. Utvecklingsprogrammet har i Katrineholm varit den fördjupnings- och förändringsprocess som visat vägen till en god implementering av läroplanen och också skapat en god grund för det fortsatta arbetet. Rektors roll har också en mycket viktig betydelse, något rektorerna också framhåller. Processförarna ger uttryck för att de ibland inte känt att rektor fullt ut funnits till hands 2 Det finns sammanlagt två matematikutvecklare i förskolan (och grundskolan) som utbildar mattepiloter. 33

34 att leda processen. För fortsättningen är det viktigt för dem som ska fortsätta vara processförare att känna att de kan vända sig till sin rektor när det krävs ledning så väl som stöd. Vikten av att rektor visar ett tydligt och engagerat ledarskap för att leda processen kan inte nog poängteras. Utvärderingen visar på en intressant motsägelsefullhet där det återkommer i samtliga personals beskrivningar att förhållningssättet till barnet inte nämnvärt förändrats, men att det trots allt finns en reflektion över att medvetenheten ökat. Att beakta är att det pågått en intensiv tvåårig process, som inneburit att inte alla förskolor haft samma möjligheter och förutsättningar och därmed inte hunnit lika långt. Här kan både rektor och processförare var stödjande genom att lyfta fram och visa på den utveckling som faktiskt skett. Det finns en naturlig svårighet att skapa en utbildningsinsats där två yrkeskategorier verkar. Den process alla genomgått har givetvis skapat utmaningar för många samtidigt som den erbjudit en möjlighet att förkovra sig inom sitt arbetsfält. Det är viktigt att lyfta fram att båda yrkeskategorierna arbetar och verkar under samma läroplan och ska därmed leva upp till de krav som ställs på ett arbetslag, enligt läroplanen. Under Förskolans uppdrag i läroplanen anges bl.a. följande: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. (Lpfö 98) Citatet visar på förskolans mångfacetterade uppdrag vilket också visar på vikten av att samtlig personal känner en trygghet och säkerhet inte bara för vad som är uppdraget men också i sin yrkesroll. Här förefaller processen bidragit starkt till att tydliggöra uppdraget utifrån läroplanen. Resultat av denna utvärdering tyder på att projektet till stora delar nått sitt syfte att sätta fokus på det kompetenta och medskapande barnet. Projektet har nått sitt syfte att verka för en verksamhet där professionella vuxna ser miljön, förhållningssättet till barnen och varandra, som något som är i ständig förändring och ständigt måste omvärderas och utvecklas. Arbetet med dokumentationsmetoder, metoder för uppföljning och utvärdering samt kompetens runt utvecklingssamtalet är områden som inte helt nåtts. Här har dock en god grund lagts för fortsatt arbete. Här behöver säkerställas en fortsatt prioritering för arbetet så att personalen ska kunna känna en trygghet med dessa verktyg. Här är det av vikt att poängtera behovet av att i detta fokusera på tillgången till IKT-tekniken och kompetensen för att hantera IKT och medieteknik i förskolan. 34

35 Brukarundersökning med elever och föräldrar Årligen sammanställer Bildningsförvaltningens skolområden samt förvaltningen en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Som en del i underlagen har under hösten 2008 och våren 2009 en enkätundersökning genomförts för att få en bild av elevers och föräldrars uppfattning om verksamhetens kvalitet. En totalundersökning har genomförts med elever i år 3, 6 och 8 samt deras föräldrar. Det resultat som presenteras i den sammanfattande rapporten för 2008 kommer på grund av tekniska problem endast att innehålla resultatet från föräldrarnas svar i år 3, 6 och 8 samt eleverna i år 8. Det är 65 % av samtliga föräldrar som besvarat enkäten. Hos år 8 eleverna är det 55 % som besvarat enkäten. Den aktuella målgruppen för brukarundersökningen är under uppbyggnad och kommer till höstterminen 2009 även att inkludera frågor till elever i fritidshemmen och dess föräldrar, en enkät till föräldrar i förskolan samt en brukarenkät till eleverna i år två på gymnasieskolorna. Rektorerna får resultat presenterat efter år och kön för sina respektive områden dessutom resultatet för hela kommunen. Brukarenkätens rubriker för eleverna (år 3, 6 & 8) är: Normer och värden Utveckling och lärande Ansvar och inflytande Bedömning/Betyg och bedömning Miljö inomhus Miljö utomhus Avslutande frågor Brukarenkätens rubriker för föräldrar är: Normer och värden Utveckling och lärande Ansvar och inflytande Skola och hem Bedömning/Betyg och bedömning Miljö inomhus Miljö utomhus Avslutande frågor Målområden där föräldrarnas resultat i samtliga år visar på samma brist är under rubriken Normer och värden, där arbetsron under lektionstid upplevs som bristfällig. Här pekar även resultatet hos eleverna i år 8 åt samma håll. Under samma rubrik, svarar mellan % av föräldrarna att de inte vet huruvida pojkar och flickor behandlas lika av de vuxna i skolan. Ju äldre eleverna är desto mindre vetskap har föräldrarna. Bland eleverna är det 23 % som inte tycker att könen behandlas lika. 35

36 Inom målområdet Utveckling och lärande uppvisas ett svagt resultat på samtliga fyra påståenden som rör användningen av datorer i undervisning. Områdena är: internet i undervisning, ljud, bild eller film i undervisningen och slutligen användningen av biblioteket under skoltid. Det är % som svarat att de sällan använder dessa pedagogiska hjälpmedel. Här visar tidigare utvärdering från 2008, Medier och IT i Katrineholms förskolor och grundskolor, att det för pedagogerna krävs kompetensutveckling inom just området medier och IT. Under samma rubrik får föräldrarna bland annat frågan om de tycker att deras barn - stimuleras till utveckling utifrån sina förutsättningar och behov. Föräldrarna instämmer i högre grad i detta påstående i år 3 och fallande till år 8, från 72 %-64 %. På frågan om de tycker att deras barn får tillräckliga kunskaper i svenska, engelska och matematik, så instämmer föräldrarna i högst grad att deras barn får tillräckliga kunskaper i ämnet svenska, %. Genomsnittligt så anser föräldrarna, i år 3, 6 och 8, att det är i engelska som deras barn får sämst kunskaper. Under rubriken Ansvar och inflytande svarar eleverna i år 8 att de i väldigt låg grad, lägre än bland föräldrarna, är delaktiga i att planera sitt skolarbete med lärarna. Målområdet Skola och hem visar på möjligheter till förbättring mellan just skola och föräldrar. Här finns det föräldrar som vill ha mer inflytande i skolan. Föräldrarna uttrycker under rubriken Bedömning/Betyg och bedömning, att de inte instämmer i att de fått information om kursplanemålen i respektive ämne. I år 8 och 3 är det något fler föräldrar än i år 6 som uttrycker detta. Sex av tio elever i år 8 säger att de fått information om kursplanemålen i respektive ämne. Det är 18 % som inte tycker att de fått det. Under rubriken Miljö- inomhus och Miljö- utomhus visar resultat på att föräldrarna i stor utsträckning inte vet hur miljön inomhus är eller att de inte tycker den är bra. Bland eleverna i år 8 instämmer de i ännu högre grad, än föräldrarna, att de inte tycker inomhusmiljön är tillräckligt bra. Även när det gäller utomhusmiljön är eleverna missnöjda. På frågan om man som förälder är nöjd med sitt barns skola, så instämmer föräldrarna i år 3 i något högre, 81 %, än föräldrarna i år 6 och 8 där det är runt 70 %, som är nöjda med sitt barns skola. Bland eleverna i år 8 är det endast 38 % som svarar att de tycker att det är roligt att gå i skolan. Föräldrarna till eleverna i år 8 är betydligt mer positiva i sitt svar på denna fråga, här svarar 77 % att de upplever att deras barn tycker att det är roligt att gå i skolan. 36

37 Skolkompassen - analys genomförd i Katrineholms kommun, februari 2009 Skolkompassen är ett överskådligt och praktiskt användbart redskap som inriktar sig på värdering och bedömning av kvaliteten i skolans styrning och ledning. Verktyget riktar sig därmed till den politiska nämnden/styrelsen och förvaltningen eller motsvarande och inte direkt till enskilda skolor eller klasser. Det övergripande syftet med verktyget är att ge underlag till gemensam verksamhetsutveckling med utgångspunkt i skolans uppdrag och uppgifter. Skolkompassen analyserar en kommuns skolverksamhet utifrån samspelet mellan det politiska systemet, kommunens förmedling av tjänster inom skolans område och skolan som arbetsplats på kommunnivå. Bedömningar görs med utgångspunkt i åtta huvudområdena: Offentlighet och demokrati Tillgänglighet och brukarorientering Samspel politiker och tjänstemän Styrning och ledning Kontroll och rapportering Personalpolitik Verksamhetsutveckling Verksamhetens resultat Vid utvärderingen inhämtar oberoende experter information från tre källor: intervjuer, officiella dokument och kommunens hemsida. Resultatet sammanställs i en rapport. En Rapport sammanfattning Skolkompassen skildrar en ögonblickbild av Katrineholms kommuns utbildningsverksamhet. Detta är viktigt att komma ihåg när nu resultaten från utvärderingen presenteras. Det kan finnas uppstartade processer som direkt berör förbättrings/utvecklingsområden enligt Skolkompassens områden. Det är viktigt att ha i åtanke att det som ger positiva omdömen och poäng är sådant som redan ger tydliga effekter i verksamheten då utvärderingen görs. Planer för förändring och åtgärder som är i begrepp att genomföras får ett mindre genomslag i poängsättningen men nämns med positiva ordalag i rapporten. Skolkompassen utvärderar i princip ett nuläge och den mäter på ett nämnds- och förvaltningsövergripande plan. Företeelser som ligger i linje med de områden som utvärderas, men som endast finns märkbara i en eller två verksamheter kan endast tjäna som ett gott exempel. För att fullt få tillgodoräkna sig en åtgärd gäller att den på något sätt är identifierbar i hela organisationen. Katrineholm får sina högsta poäng vid utvärderingen inom områdena 3 Samspel politiker och tjänstemän, 4 Styrning och ledning, 5 Kontroll och rapportering och 7 verksamhetsutveckling Områdena är poängmässigt ganska lika. 37