Ny socioekonomisk resursfördelningsmodell Gäller från och med Handläggare: Julia Jansson-Lindberg, Johanna Siverskog och Hanna Fager

Transkript

1 Ny socioekonomisk resursfördelningsmodell Gäller från och med Handläggare: Julia Jansson-Lindberg, Johanna Siverskog och Hanna Fager Beslutad av bildningsnämnden

2 2 (20) Innehållsförteckning MÅL... 3 SYFTE... 3 BAKGRUND... 3 NULÄGE... 3 FAKTORER I DAGENS MODELL... 3 FÖRDELNING MELLAN FAKTORERNA... 4 OMFÖRDELNINGENS STORLEK... 4 BETYGSRESULTAT... 5 UTVÄRDERING AV DAGENS MODELL... 8 AKTUELL FORSKNING... 9 FÖRÄLDRARNAS UTBILDNINGSBAKGRUND... 9 MIGRATIONSBAKGRUND... 9 KÖN... 9 FÖREKOMSTEN AV FÖRSÖRJNINGSSTÖD FAMILJESAMMANSÄTTNING HUR GÖR ANDRA KOMMUNER? FÖRSLAG PÅ NY MODELL FAKTORER I DEN NYA MODELLEN FÖRDELNING MELLAN FAKTORERNA OMFÖRDELNINGENS STORLEK KONTINUERLIG UPPFÖLJNING AV NYA MODELLEN PLAN FÖR UPPFÖLJNING AVGRÄNSNING LITTERATURFÖRTECKNING SOCIOEKONOMISK TILLDELNING SLUTBETYG ÅRSKURS 9 - SIRIS STATISTIK FRÅN SCB

3 3 (20) Mål Bildningsförvaltningen ska säkerställa att skolledarna ges jämlika förutsättningar för att kunna ge alla barn och elever rätt stöd. Syfte Syftet är att utvärdera dagens socioekonomiska resursfördelningsmodell och, om det visar sig finnas brister i denna, ge förslag på en ny modell. Bakgrund I samband med beslut om övergripande plan med budget för bildningsnämnden den 25 augusti fick bildningsförvaltningen i uppdrag att göra en utvärdering av den socioekonomiska fördelningsmodell som idag tillämpas. Den nuvarande modellen infördes i januari 2012 efter beslut i bildningsnämnden i december En av grundbultarna i det svenska skolsystemet är likvärdighetsprincipen. Det innebär lika tillgång till utbildning och lika kvalitet på utbildning. Ytterligare en aspekt är att utbildningen ska vara kompenserande och uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Likvärdigheten i den svenska skolan brister dock. (SKL, 2014) Sedan den 1 juli 2014 förtydligades i skollagen att kommunen måste fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. I lagen förtydligades även att det inom enheten är rektorns eller förskolechefens uppgift att fördela resurserna så att barnen och eleverna får likvärdiga förutsättningar. Målet med socioekonomisk resursfördelning är att skapa likvärdiga förutsättningar genom att utjämna strukturella skillnader. Detta kan möjliggöras via exempelvis ökad personaltäthet, kompetensutveckling, bibliotek, studiebesök och läromedel. Nuläge Faktorer i dagens modell Tilldelningen av resurser för personal sker i två steg. Först räknas en grundresurs fram. Alla enheter får samma grundresurs per barn eller elev och år. Ett belopp som motsvarar en viss procent (procentsatsen skiljer sig åt för de olika verksamheterna) av grundresursen fördelas sedan till enheterna enligt en socioekonomisk beräkningsmodell. Beräkningsmodellen består av tre faktorer: 1. Migrationsbakgrund hur stor del av barnen som är födda utomlands och har föräldrar som båda är födda utomlands.

4 4 (20) 2. Migrationsbakgrund hur stor del av barnen som är födda i Sverige och har föräldrar som båda är födda utomlands. 3. Föräldrarnas utbildningsbakgrund viktar tilldelningen efter den förälder som har högst utbildningsnivå i familjen. Katrineholms kommun ger samma ersättning för alla barn i förskola oavsett vistelsetid. Detta kan ses som en inbyggd socioekonomisk tilldelning, eftersom barn med kort vistelsetid på förskolan ofta har föräldrar som är arbetslösa. Detta betyder att förskolor som har barn med arbetslösa föräldrar får en större resurstilldelning än barnens vistelsetid normalt motiverar. Skolor och förskolor med barn och elever som har varit i Sverige i mindre än två år får ett nyanländabidrag. Eftersom faktorn migrationsbakgrund finns med i den socioekonomiska tilldelningen blir nyanländabidraget en dubbelkompensation. Detta är dock medvetet och finns för att stödet för nyanlända ska kunna vara störst under de första två åren. Fördelning mellan faktorerna Förskolan: Halva totalbeloppet fördelas utifrån faktor 3 och en fjärdedel vardera fördelas utifrån faktor 1 respektive 2. Förskoleklass och grundskola: Av beloppet fördelas 75 % utifrån faktor 3 och 12,5 % vardera utifrån faktor 1 och 2. Fritidshem: Halva totalbeloppet fördelas utifrån faktor 3 och en fjärdedel vardera fördelas utifrån faktor 1 respektive 2. Gymnasiet: Gymnasieskolan har i dagsläget ingen tilldelning utifrån socioekonomiska faktorer. De olika faktorerna är valda och viktade utifrån verksamhetens erfarenheter om vilka grupper som behöver mer stöd för att få likvärdiga förutsättningar. Underlag för de socioekonomiska beräkningarna inhämtas från SCB utifrån de barn som finns inskrivna i verksamheten den 15 oktober året innan budgetåret. Omfördelningens storlek Förskolan: I förskolan motsvarar beloppet sju procent av grundresursen. Förskoleklass och grundskola: Beloppet som omfördelas motsvarar 19 procent av grundresursen. Fritidshem: För fritidshemmen motsvarar beloppet som ska omfördelas 9,7 procent av grundresursen. Enheternas socioekonomiska tilldelning för 2015 finns i bilaga 1.

5 5 (20) Betygsresultat Målet med den socioekonomiska resursfördelningen är att utjämna resultatskillnader, genom att styra resurser till de enheter som står inför större utmaningar på grund av sin elevsammansättning. Ett sätt att mäta hur väl den socioekonomiska resursfördelningen fungerar är att jämföra betygsresultat mellan olika enheter. I de lägre årskurserana finns inga betygsresultat. Ett sätt att jämföra de olika enheternas resultat kan då vara att titta på måluppfyllelsen i Läslyftet. Resultaten nedan är från vårterminen Måluppfyllelse i åk 9 Åk 9 elever ej IK-elever Enhet Kön Meritvärde Antal elever Godkända ämnen Högskoleförberedande % Yrkesförberedande % Alla mål % Nyhem Flicka 225, ,90 66,7 71,4 66,7 Nyhem Pojke 199, ,00 71,0 71,0 64,5 Nyhem Total 209, ,35 69,2 71,2 65,4 Söder Flicka 217, ,62 81,1 83,8 73,0 Söder Pojke 190, ,82 76,7 80,0 63,3 Söder Total 200, ,12 78,4 81,4 67,0 Tallås Flicka 220, ,76 81,9 83,3 68,1 Tallås Pojke 191, ,21 80,0 80,0 67,1 Tallås Total 205, ,49 81,0 81,7 67,6 Total 204, ,34 78,0 79,7 67,0 Figur 1 Betygsresultat åk 9 Figur 1 ovan visar att kommunens tre 7-9-skolors meritvärden för pojkar och flickor befinner sig mellan 200,75 och 209,46. Medelvärdet är 204,80. Pojkarnas medelvärde är dock 193,52 medan flickornas medelvärde är 221,23. Dessa betygsresultat visar att pojkar är i behov av mer stöd och stimulans än vad som ges idag för att nå samma måluppfyllelse som flickorna. Under 2014 ökade pojkarnas meritvärden medan flickornas meritvärden sjönk jämfört med året innan. Detta tyder på att enheterna har lagt större resurser på att tillgodose pojkarnas behov. Detta kan ha skett på bekostnad av resurstilldelningen till flickorna.

6 6 (20) Måluppfyllelse i åk 6 åk 6 ej IK elever Enhetsnamn Kön Meritvärde Antal Alla mål % Bie skola Flicka 191, ,7 Bie skola Pojke 130, ,0 Bie skola Total 167, ,0 Björkviks skola Flicka 190, ,0 Björkviks skola Pojke 199, ,0 Björkviks skola Total 195, ,0 Forssjö skola Flicka 221, ,0 Forssjö skola Pojke 178, ,0 Forssjö skola Total 204, ,0 Julita skola Flicka 210, ,3 Julita skola Pojke 220, ,0 Julita skola Total 212, ,5 Nyhemsskolan F-6 Flicka 204, ,0 Nyhemsskolan F-6 Pojke 214, ,5 Nyhemsskolan F-6 Total 210, ,3 Sandbäcksskolan Flicka 212, ,8 Sandbäcksskolan Pojke 201, ,3 Sandbäcksskolan Total 206, ,0 Skogsborgsskolan Flicka 199, ,1 Skogsborgsskolan Pojke 157, ,5 Skogsborgsskolan Total 180, ,6 Sköldinge skola Flicka 230, ,7 Sköldinge skola Pojke 195, ,7 Sköldinge skola Total 208, ,8 Strångsjö skola Flicka 246, ,0 Strångsjö skola Pojke 247, ,0 Strångsjö skola Total 247, ,0 Valla skola Flicka 205, ,0 Valla skola Pojke 171, ,7 Valla skola Total 182, ,9 Västra skolan Flicka 179, ,9 Västra skolan Pojke 199, ,0 Västra skolan Total 189, ,5 Östra skolan Flicka 183, ,0 Östra skolan Pojke 170, ,5 Östra skolan Total 177, ,4 Total 197, ,2 Figur 2 Betygsresultat åk 6 Enheternas meritvärden för elever i årskurs 6 varierar mellan 167,00 och 247,08, vilket kan ses i figur 2. Medelvärdet i kommunen är 197,29. På alla enheter finns skillnader mellan pojkars och flickors betygsresultat, dock varierar skillnaderna i storlek.

7 7 (20) Andel elever i åk 6 som nått lägst E 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur 3 Spridning betygsresultat åk 6 Figur 3 ovan visar att spridningen mellan enheterna gällande måluppfyllelse i årskurs sex är stor. Resultat i Läslyftet (åk 1) Andel elever som uppnår läsmålen Enhet pojkar flickor totalt Sandbäcken 96% 100% 97% Björkvik 67% - 67% Skogsborg 87% 88% 87% Valla 50% 67% 58% Sköldinge 100% 100% 100% Öster 67% 85% 75% Väster 89% 61% 75% Bie 100% 100% 100% Julita 100% 100% 100% Forssjö 89% 100% 92% Strångsjö 83% 67% 78% Nyhem 75% 83% 79% Figur 4 Resultat i Läslyftet (åk 1) Andelen elever totalt per enhet som uppnår läsmålen i Läslyftet varierar mellan 67 % och 100 %, vilket kan ses i figur 4 ovan.

8 8 (20) Utvärdering av dagens modell En välfungerande socioekonomisk resursfördelning ska bidra till att resultaten för de olika skolorna jämnas ut. I dagens modell ser vi att det finns stor spridning av resultaten. Eftersom betygsresultaten påverkas av fler faktorer än bara socioekonomisk resursfördelning, till exempel organisation, förhållningssätt och skicklighet hos lärare, är det svårt att dra långtgående slutsatser av effekterna av dagens modell. Något som framgår tydligt är dock att resultaten skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Idag viktas inte enheternas tilldelning efter andelen flickor och pojkar. En ny modell bör ta hänsyn till dessa skillnader. Faktorn migrationsbakgrund (hur stor del av barnen som är födda i Sverige och har föräldrar som båda är födda utomlands) som Katrineholms kommun idag använder sig av, anses av många vara mindre meningsfull att använda. Detta eftersom elever födda i Sverige med föräldrar födda utomlands många gånger har samma betygsresultat som elever med föräldrar födda i Sverige. (Skolinspektionen, 2014) Detta gäller även i Katrineholm, där betygsresultaten i år för gruppen elever födda i Sverige med föräldrar födda utomlands var högre än betygsresultaten för elever med föräldrar födda i Sverige, se bilaga 2. I kommunen finns stor spridning mellan skolorna vad gäller andel barn och elever födda utomlands, se bilaga 3. Andelen barn och elever födda utomlands är därför en faktor som är viktig att behålla. Föräldrarnas utbildningsbakgrund anses av många, exempelvis Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Skolinspektionen, vara den faktor som har störst samband med elevens betygsresultat. I Katrineholms kommun finns stora skillnader i föräldrarnas utbildningsbakgrund mellan de olika skolenheterna, se bilaga 3. Faktorn bedöms därför vara viktig att behålla även i en ny socioekonomisk resursfördelningsmodell. Även den extra tilldelning som sker till förskolor med barn med kort vistelsetid på förskolan och den dubbelkompensation som finns till nyanlända i form av nyanländabidraget bör behållas. När dagens modell beslutades togs ingen plan för uppföljning och utvärdering fram. Detta har visat sig vara en brist, eftersom det nu inte finns någonting att grunda en uppföljning på. Vid framtagandet av en ny modell bör en plan för uppföljning och utvärdering finnas med.

9 9 (20) Aktuell forskning Sveriges Kommuner och Landsting har i sin rapport Socioekonomisk resursfördelning till skolor redogjort för variabler som påverkar betygsresultat samt hur kommuner kan tillämpa socioekonomisk resursfördelning. Föräldrarnas utbildningsbakgrund Den faktor som visat sig ha starkast samband med om eleven inte uppnår målen är föräldrarnas utbildningsnivå. Om föräldrarna har arbeten som kräver utbildning får ofta eleven en självbild av att hen kommer att lyckas i skolan och ser sig själv i framtiden med ett arbete som kräver utbildning. I ett hem där föräldrarna har längre utbildning innebär det också ofta uppväxtvillkor som gynnar den språkliga utvecklingen likväl som stöd och engagemang i barnets skolgång. (SKL, 2014) Faktorns samband med skolresultatet är oomtvistat (Skolinspektionen, 2014). Migrationsbakgrund Definitionen av utländsk bakgrund är bred och avser såväl elever som är födda utomlands som elever som är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands. Sett till hela denna grupp är det generellt fler som inte uppnår målet i skolan jämfört med genomsnittet. Dock visar forskning att det inte är svårare för elever med utländsk bakgrund när de har bott i Sverige i minst sju år om de för övrigt har samma förutsättningar som elever med svensk bakgrund. Elever som är födda utomlands men vars föräldrar är födda i Sverige bör inte räknas med i gruppen för nyanlända. (SKL, 2014) Att nyligen anlända har svårigheter att lyckas i skolan under ett antal år beror på att det tar flera år innan eleven tillägnat sig svenska språket. Vid vilken ålder eleven har kommit till Sverige påverkar också hur lång tid det tar att komma ikapp. Detta ger belägg för att det finns starka skäl att i resursfördelning till skolor ta hänsyn till hur nyligen eleven kommit till Sverige. (SKL, 2014) Kön Sett till gruppen som helhet är det fler pojkar än flickor som inte uppnår betygsmålen. Det finns skillnader i inställningen till skolarbetet som kan bero på könsrollerna. Det är även vanligare att pojkar signalerar att skolan inte fungerar med utåtagerande beteende som kan skapa problem för dem själva och för deras klasskamrater. Därför kan det vara relevant att ta med kön som variabler när socioekonomin fördelas. (SKL, 2014) Viktigt att tänka på är att om faktorn kön tas med så betyder det inte att man gör ett ställningstagande till hur resurser ska fördelas mellan pojkar och flickor. Det innebär endast att skolor med högre andel pojkar får mer resurser.

10 10 (20) Förekomsten av försörjningsstöd Denna faktor kan användas för att fånga in den grupp av barn och elever som har upplevt flykt och krig. Att föräldrarna får försörjningsstöd är i sig inte en anledning till eleverna riskerar att få lägre betygsresultat i skolan. (SKL, 2014) Familjesammansättning Gruppen elever som bor med en vårdnadshavare har större risk att inte uppnå målen än gruppen elever som bor med båda sina vårdnadshavare. Samtidigt är faktorn inte ideal att använda vid resursfördelning eftersom gruppen som bor med en vårdnadshavare är heterogen. (SKL, 2014) Hur gör andra kommuner? EY kom 2014 ut med en rapport (Kan resursfördelningen lösa skolkrisen? En studie om kommunal resursfördelning till grundskolan) som visade att de flesta kommuner fördelar resurser utifrån socioekonomiska faktorer, men att det finns stora skillnader i vilka faktorer som används och hur stor andel av de totala resurserna som fördelas. Kommuner har över tid ökat anpassningen av resurserna till skolornas socioekonomiska förutsättningar och skolsegregerade kommuner anpassar resurser i högre grad än mindre segregerade kommuner. Dock är fördelningen av resurser utifrån skolornas socioekonomiska förutsättningar liten i förhållande till de kraftfulla insatser som Skolverket menar behövts för att förstärka likvärdigheten i skolan. (EY, 2014) De flesta större kommuner har tillämpat en socioekonomisk resursfördelningsmodell under de senaste åren, medan många mindre kommuner fortfarande inte har infört någon sådan modell. Kalmar kommun tillämpar en socioekonomisk resursfördelningsmodell som har fått positiv kritik vid Skolinspektionens granskningar. Modellen är enkel och tydlig. Kommunen använder sig av faktorerna föräldrarnas utbildningsbakgrund, barnets eller elevens migrationsbakgrund och kön. I Skolinspektionens rapport Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet (Skolinspektionen, 2014) var det endast i 2 av 30 granskade kommuner som Skolinspektionen inte fann skäl att peka ut några särskilda utvecklingsområden. Kalmar var en av dessa två kommuner. Förslag på ny modell Nuvarande modell beslutades i bildningsnämnden i december 2011 och började gälla i januari Som redovisats ovan har ytterligare forskning presenterats inom området och Sveriges Kommuner och Landsting har gett ut en rekommendation gällande vilka faktorer som bör användas för att resursfördelningen ska ge störst påverkan på måluppfyllelsen. Med anledning av detta föreslås nedan en ny modell för socioekonomisk tilldelning.

11 11 (20) Två av faktorerna som tagits upp i avsnittet om aktuell forskning har valts bort. Förekomst av försörjningsstöd kan som tidigare nämnts användas för att fånga in gruppen av barn och elever som har upplevt flykt och krig. I Katrineholms kommun finns dock många familjer med försörjningsstöd som inte har upplevt krig och flykt. Faktorn skulle därför inte fånga in den tänkta barn- och elevgruppen. Eftersom gruppen barn och elever som bor med en vårdnadshavare är heterogen och Sveriges Kommuner och Landsting därför anser att det inte är en idel faktor, har även denna faktor valts bort. Faktorer i den nya modellen 1. Föräldrarnas utbildningsbakgrund viktar tilldelningen efter den förälder som har högst utbildningsnivå i familjen. 2. Migrationsbakgrund viktar ersättningen så att de enheter som har barn eller elever som bott i Sverige i upp till sex år får extra tilldelning. 3. Kön ger en högre ersättning till enheter med fler pojkar än flickor. Ersättning från Migrationsverket kommer även att fördelas som ett extra tillägg till de barn och elever som har bott i Sverige i upp till två år. Detta är en medveten dubbelkompensation under de två första åren som görs för att möjliggöra för rektor eller förskolechef att ge dessa barn och elever extra stöd. Barn med kortare vistelsetid på förskolan får även fortsättningsvis samma barnpeng som övriga barn på samma förskola. Detta gör att förskolorna har en möjlighet att ge extra stöd och stimulans till de barn som vistas kortare tid på förskolan på grund av att föräldrarna är arbetslösa. Fördelning mellan faktorerna Eftersom nyare forskning inte påvisar några skillnader mellan olika åldersgrupper vad gäller vilka socioekonomiska faktorer som bäst uppväger skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, föreslås i den nya modellen att alla verksamheter har samma fördelning mellan de olika faktorerna. Föräldrarnas utbildningsbakgrund 65 % Migrationsbakgrund 25 % Kön 10 % Fördelningen ovan är samma som den fördelning Kalmar kommun använder sig av i sin socioekonomiska fördelningsmodell.

12 12 (20) Omfördelningens storlek För att tydliggöra hur stora resurser som omfördelas via socioekonomin föreslås att beloppet uttrycks som andel av total tilldelad budget för respektive verksamhet, istället för som andel av grundbeloppet. Förskola: 5,5 % av total tilldelad budget för förskola. Förskoleklass och grundskola: 8,5 % av total tilldelad budget för förskoleklass respektive grundskola. Fritidshem: 8 % av total tilldelad budget för fritidshem. Kontinuerlig uppföljning av nya modellen Skolinspektionen konstater att granskade kommuner behöver utveckla och förbättra uppföljningen och utvärderingen av sitt resursfördelningssystem. Det är även viktigt att det görs en analys i hur fördelningen påverkar måluppfyllelsen, för att kontinuerligt kunna förändra och anpassa efter de aktuella behoven. (Skolinspektionen, 2014) En socioekonomisk tilldelning kan bidra till ökad måluppfyllelse men det är ingen garanti. Det handlar om skolornas förmåga att använda tilldelade resurser som avgör resultatet. Därför är det viktigt att följa upp, dels själva modellen men även om resurserna används ändamålsenligt och om elevernas resultat förbättras. Det underlättar om uppföljningen utformas så att den upplevs relevant och kan bidra till eller vara en del av skolornas systematiska kvalitetsarbete. Därigenom kan uppföljningen fungera som ett stöd i stället för en kontroll. (SKL, 2014) Uppföljning kan ske genom att man tittar på elevernas måluppfyllelse men även genom att skolan berättar om hur de socioekonomiska resurserna används. Rektorer kan tycka att det är svårt att redogöra för hur just den socioekonomiska ersättningen använts då skolpengen ses som en klump, men det bör vara möjligt. Man kan vända på det och fråga vad som inte skulle kunnat göras på skolan om de saknat sockoekonomisk tilldelning. (SKL, 2014) Plan för uppföljning Uppföljning av den socioekonomiska resursfördelningsmodellen bör i så stor utsträckning som möjligt vävas in i det kvalitets- och ekonomiarbete som görs redan idag. I Qualis process J Resursutnyttjande ska skolenheterna bland annat analysera: Enhetens resursfördelning är anpassad till barnens/elevernas behov av utveckling och stöd.

13 13 (20) Effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl och leder till hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget. I denna analys bör den socioekonomiska resursanvändningen på enheten vägas in. För att stödja skolledarna i detta arbete kan följande frågeställningar användas: Vad har enheten för barn/elevunderlag och vilken socioekonomisk tilldelning ger denna gruppsammansättning? Vad använder enheten den socioekonomiska tilldelningen till? Bidrar de insatser som möjliggörs via den socioekonomiska resursfördelningen till ökad måluppfyllelse? Som ett stöd i dessa analyser finns områdets ekonom tillgänglig. Dessa analyser från enheterna används sedan tillsammans med betygsresultaten i en uppföljning av den socioekonomiska resursfördelningen. Denna uppföljning sker i samband med årsredovisning. Följande mått bör användas: Andel elever som kan läsa när de går ut år 1 Meritvärdet i år 6 Meritvärdet i år 9 Andel flickor och pojkar som är behöriga till gymnasiets yrkesprogram Avgränsning Rapporten omfattar inte småskoleproblematiken, det vill säga problemet skolor med ett lågt elevantal har med att skapa en organisation som både är ekonomiskt hållbar och lever upp till skollagens krav.

14 14 (20) Litteraturförteckning EY. (2014). Kan resursfördelningen lösa skolkrisen? En studie om kommunal resursfördelning till grundskolan. Stockholm: Ernst & Young AB. SKL. (2014). Socioekonomisk resursfördelning till skolor. Stockholm: SKL. Skolinspektionen. (2014). Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet. Stockholm: Skolinspektionen.

15 15 (20) Bilaga 1 Socioekonomisk tilldelning 2015 Nedan redovisas de belopp per barn och år som respektive enhet erhåller. Enheterna är ordnade efter storlek på den socioekonomiska tilldelningen. Förskola Regndroppens förskola Näverstugans förskola Guldregnets förskola Lasstorps förskola Stavstugans förskola Trädgårdens förskola Borgens förskola Påfågelns förskola Norrgårdens förskola Tjäderns förskola Pandans förskola Örnens förskola Sörgårdens förskola Gersnäs förskola Asplundens förskola Annan kommun BO Häringe förskola Björkviks förskola Lyckebo förskola foräldrakooperativ Ängstugans förskola Saltkråkans förskola Bie förskola Mysaks förskola Rävens förskola Backa förskola Floda förskola Fågelbo förskola kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

16 16 (20) Förskoleklass Östra skolan Västra skolan Nyhemsskolan F-6 Skogsborgsskolan 2 Sandbäckens f-klass och fritids Övriga externa Erlaskolan Valla skola Bie skola Sköldinge skola Floda friskola Julita skola Strångsjö skola Björkviks skola Forssjö skola kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 1-6 Östra skolan Västra skolan Nyhemsskolan F-6 Skogsborgsskolan 2 Skogsborgsskolan 1 Övriga externa Sandbäcksskolan 2 Erlaskolan Valla skola Bie skola Sköldinge skola Floda friskola Kunskapsskolan Julita skola Strångsjö skola Björkviks skola Forssjö skola kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

17 17 (20) 7-9 Nyhemsskolan7-9 Södra skolan Tallåsskolan Övriga externa Erlaskolan Floda friskola Kunskapsskolan kr kr kr kr kr kr kr Fritidshem Östra fritidshem Västra fritidshem Nyhems fritidshem Skogsborgs fritidshem Bie fritidshem Erla fritidshem Grundsärskolans fritidshem Sandbäckens fritidshem Valla fritidshem Annan kommun BO Sköldinge fritidshem Strångsjö fritidshem Björkviks fritidshem Julita fritidshem Forssjö fritidshem Flodafors fritidshem kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

18 18 (20) Bilaga 2 Slutbetyg årskurs 9 - SIRIS Grundskolan - Slutbetyg årskurs 9 Uppdelat per svensk och utländsk bakgrund Läsåret 2013/14 Vald organisation: Katrineholm Svensk bakgrund Utl. bakgrund, födda i Sverige Utl. bakgrund, födda utomlands Antal Andel (%) Andel (%) Andel (%) Genom- Antal Andel (%) Andel (%) Andel (%) Genom- Antal Andel (%) Andel (%) Andel (%) Genomelever elever uppnått behörig snittligt elever elever uppnått behörig snittligt elever elever uppnått behörig snittligt kunskapskraven i yrkes- meritv. (16) kunskapskraven i yrkes- meritv. (16) kunskapskraven i yrkes- meritv. (16) alla prog. alla prog. alla prog. ämnen ämnen ämnen Katrineholm, Totalt , , ,6 Katrineholm, Kommunal , ,7 Katrineholm, Fristående Rapportbeskrivning och definitioner etc. Samtliga uppgifter utom antal elever för riket, avser elever med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Uppgifterna avser betyg före prövning. Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. * Antal elever Antal elever som har avslutat årskurs 9, dvs elever med slutbetyg såväl från det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet som andra bedömningssystem. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen, dvs elever som saknar slutbetyg ingår. * Andel (%) elever Denna statistikuppgift visar andelen elever i vald kategori av det totala antalet elever. * Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Elever som ej fått betyg enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet ingår. * Andel (%) behörig yrkesprog. Andel elever som är behöriga att söka till yrkesprogram. För att en elev ska vara behörig krävs godkänt betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i 5 ytterligare ämnen, totalt 8 ämnen. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Observera att om antalet EJ behöriga är 1-4, så visas andelen behöriga som ~100. * Genomsnittligt meritvärde (16) Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20 samt tidigare G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E (tidigare G) i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyg E (tidigare G) i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen, dvs elever som saknar slutbetyg, ingår ej. Från och med ansökan till gymnasiet läsåret 2014/15 får de sökande som fått betyg i modernt språk som språkval räkna med det som ett 17:e betyg i meritvärdet, utöver de 16 bästa betygen i övrigt. I SIRIS är redovisningen av genomsnittligt meritvärde oförändrad, dvs det är 16 ämnen som redovisas. I insamlingen av slutbetyg i modernt språk som språkval ingår även elevers betyg som läst alternativet modersmål. Det betyget ska dock inte användas som ett 17:e ämne. Den nuvarande insamlingen har dock inte möjlighet att urskilja alternativet modersmål från modernt språk. För att undvika missförstånd mellan skolornas och Skolverkets beräkning av 17 ämnen är det genomsnittligt meritvärde om 16 ämnen som redovisas även för läsåret 2013/14. Insamlingen av modernt språk som språkval ska ses över för att kunna säkerställa att det är rätt betyg som samlas in. För riket publiceras genomsnittligt meritvärde för 16 respektive 17 ämnen på Skolverket.se med reservationer enligt ovan. * Elever med svensk bakgrund I redovisningsgruppen elever med svensk bakgrund ingår elever födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige samt elever med okänd bakgrund, tex elever med tillgälliga personnummer. * Elever med utländsk bakgrund födda i Sverige Elever med båda föräldrarna födda utomlands, men själva är födda i Sverige. * Elever med utländsk bakgrund födda utanför Sverige Elever födda utanför Sverige som invandrat till Sverige.

19 19 (20) Bilaga 3 Statistik från SCB 2014 Katrineholm, Förskolan, Område och enhet Andel (%) Elever/barn per enhet andel (%) Utländsk bakgrund, andel (%) Elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands Eleverna fördelade efter föräldrarnas högsta utbildning, andel (%) Om råde Enhet Pojkar EXT Annan kommun förskola 52,9 0,0 0,0 11,8 58,8 29,4 11,8 0,0 FRI Floda förskola Flodabygdens friskoleföre 63,2 0,0 0,0 5,3 26,3 68,4 5,3 0,0 FRI Lyckebo förskola foräldrakooperativ 43,5 0,0 0,0 8,7 34,8 56,5 8,7 0,0 NORD Bie förskola 57,9 0,0 0,0 1,8 47,4 50,9 0,0 12,3 NORD Gersnäs förskola 47,4 5,3 8,8 1,8 50,9 38,6 14,0 7,0 NORD Guldregnets förskola 47,1 7,1 1,2 27,1 51,8 20,0 30,6 9,4 NORD Lasstorps förskola 51,3 5,3 2,6 27,6 36,8 32,9 25,0 7,9 NORD Norrgårdens förskola 47,0 2,4 0,0 10,8 47,0 42,2 30,1 7,2 NORD Rävens förskola 50,0 0,0 0,0 0,0 40,5 59,5 7,1 9,5 SYD Asplundens förskola 64,1 12,8 10,3 0,0 71,8 17,9 7,7 5,1 SYD Backa förskola 44,1 0,0 0,0 1,7 23,7 74,6 0,0 0,0 SYD Borgens förskola 45,1 0,0 2,4 22,0 25,6 50,0 18,3 6,1 SYD Häringe förskola 53,4 2,9 1,0 8,7 54,4 35,9 5,8 3,9 SYD Regndroppens förskola 46,8 21,3 8,5 38,3 31,9 21,3 23,4 17,0 SYD Trädgårdens förskola 51,0 6,3 4,2 15,6 42,7 37,5 24,0 8,3 VÄST Fågelbo förskola 57,1 0,0 0,0 0,0 28,6 71,4 2,0 2,0 VÄST Näverstugans förskola 54,5 3,6 5,5 40,0 23,6 30,9 40,0 9,1 Uppgift saknas Folk-/grundskola Gymnasieskola Eftergymnasial utbildning Andel familjer med försörjningsstöd VÄST Stavstugans förskola 48,7 5,3 0,9 32,7 27,4 38,9 23,9 7,1 VÄST Sörgårdens förskola 58,3 5,2 3,1 10,4 44,8 41,7 17,7 2,1 VÄST Ängstugans förskola 43,3 0,0 0,0 0,0 76,7 23,3 3,3 3,3 ÖST Björkviks förskola 46,9 2,0 0,0 0,0 71,4 28,6 0,0 2,0 ÖST Mysaks förskola 59,0 0,0 0,0 0,0 30,8 69,2 2,6 0,0 ÖST Pandans förskola 52,4 4,8 2,4 11,9 47,6 38,1 14,3 4,8 ÖST Påfågelns förskola 42,3 0,0 0,0 11,5 50,0 38,5 16,7 6,4 ÖST Saltkråkans förskola 51,7 0,0 0,0 6,9 41,4 51,7 15,5 5,2 ÖST Tjäderns förskola 52,6 1,8 0,0 10,5 52,6 36,8 22,8 5,3 ÖST Örnens förskola 54,5 0,0 0,0 3,0 66,7 30,3 15,2 9,1 Barn som bor med ensamstående förälder Totalt 50,8 3,5 2,0 13,6 43,4 41,0 16,4 6,1

20 20 (20) Katrineholm, Grundskolan Andel (%) Elever/barn per enhet andel (%) Utländsk bakgrund, andel (%) Eleverna fördelade efter föräldrarnas högsta utbildning, andel (%) Andel familjer med försörjningsstöd Barn som bor med ensamstående förälder Elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands Uppgift saknas Folk-/grundskola Gymnasieskola Eftergymnasial utbildning Enhet Pojkar Bie skola 48,3 2,2 0,0 7,9 44,9 47,2 0,0 4,5 Björkviksskola 61,4 0,0 0,0 0,0 54,3 45,7 2,9 1,4 Erlaskolan 55,9 7,0 0,0 8,4 47,6 44,1 18,9 16,1 Floda Friskola 61,8 3,6 0,0 2,7 50,9 46,4 0,0 0,0 Forssjö skola 57,8 1,1 2,2 2,2 41,1 54,4 2,2 4,4 Julita skola 48,7 1,3 1,3 1,3 53,9 43,4 6,6 3,9 Kunskapsskolan 41,7 7,1 2,0 0,8 35,7 61,5 3,2 6,3 Nyhemsskolan ,8 24,7 5,3 13,2 41,6 40,0 14,2 10,0 Nyhemsskolan F-6 59,1 20,9 5,9 17,5 36,0 40,6 17,5 9,4 Nävertorps grundsärskola 55,7 17,9 3,8 13,2 58,5 24,5 13,2 20,8 Sandbäcksskolan 1 47,9 7,4 1,1 8,5 45,7 44,7 14,9 5,3 Sandbäcksskolan 2 55,8 10,0 1,1 4,9 42,2 51,8 10,0 6,2 Skogsborgsskolan ,3 26,1 6,4 14,4 29,8 49,5 12,2 9,0 Skogsborgsskolan F-3 54,1 23,0 3,9 11,3 38,1 46,7 8,9 8,6 Sköldinge skola 50,6 4,9 0,0 0,0 59,3 40,7 2,5 9,9 Strångsjö skola 46,0 0,0 0,0 0,0 60,0 40,0 2,0 2,0 Södra skolan 45,2 12,6 1,1 10,7 44,4 43,7 8,4 13,0 Tallåsskolan 53,2 20,6 3,8 8,7 38,5 48,9 9,2 10,4 Valla skola 48,6 2,8 0,9 3,7 70,6 24,8 3,7 10,1 Västra skolan 51,9 25,0 2,9 12,5 51,0 33,7 28,8 18,3 Östra skolan 51,5 19,0 1,2 22,7 42,3 33,7 23,3 13,5 Totalt 53,0 14,6 2,7 9,3 43,3 44,7 11,2 9,4