Beslut. efter tillsyn i Hedemora kommun

Transkript

1 Hedemora kommun efter tillsyn i Hedemora kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (14) Tillsyn i Hedemora kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Hedemora kommun under januari mars Fakta om kommunen Hedemora kommun ligger i södra Dalarna och har en befolkning på cirka invånare, varav ungefär är bosatta i centrala Hedemora. Bildningsnämnden med tillhörande förvaltning ansvarar för kommunens förskoleverksamhet, annan pedagogisk verksamhet, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare samt kultur och fritid. Det innebär att bildningsnämnden även ansvarar för bland annat kommunens samtliga bibliotek och musikskola. Nämnden med tillhörande förvaltning inrättades den 1 september 2013 efter en omorganisation. Bildningsförvaltningen leds av en bildningschef och en biträdande bildningschef. Till förvaltningen hör också en centralt placerad elevhälsa, ett så kallat resursteam som arbetar med särskilt stöd. Resursteamet leds av en verksamhetschef och består av skolsköterskor, skolläkare, skolpsykologer, skolkuratorer, specialpedagoger och en IT-pedagog. Resursteamet bistår de olika verksamheterna med bland annat handledning, kartläggning, utredning, konsultation och utbildning. Personalen i resursteamet deltar också i skolornas lokala elevhälsoteam. Inom elevhälsan finns ett Skoldatatek. Vid bildningsförvaltningen finns en kvalitetsansvarig som bland annat ansvarar för kvalitetsfrågor och asyl och modersmål. I kommunen finns sammanlagt 13 kommunala förskolor och fem familjedaghem (annan pedagogisk verksamhet) som leds och samordnas av tre förskolechefer. Skolinspektionens tillsyn av förskolan redovisas i ett separat beslut. Utöver den kommunala verksamheten finns tre fristående förskolor och en annan pedagogisk verksamhet i enskild regi. Dessa står under tillsyn av kommunen. Det finns sex skolor i kommunen som omfattar förskoleklass och årskurserna 1-6 och en skola för årskurserna 7-9. I några av de kommunala grundskolorna finns särskilda undervisningsgrupper, bland annat för till Sverige nyanlända elever. Grundsärskola bedrivs vid Fyrklöverskolan och Vasaskolan. Därutöver finns enstaka grundsärskoleelever som läser integrerat vid ytterligare en grundskola i kommunen. Det finns tre fristående skolor; Annaskolan, Olym-

3 3 (14) picaskolan och Dormsjöskolan. Skolorna inspekterades i samband med kommuntillsynen och resultatet redovisas i separata beslut till respektive skolas huvudman. I kommunen finns sammanlagt sju kommunala fritidshem som är knutna till sex grundskolor, där ansvaret är fördelat på fyra rektorer. Skolinspektionens tillsyn av kommunens fritidshem redovisas i ett separat beslut. Martin Koch-gymnasiet är Hedemora kommuns enda kommunala gymnasieskola och ligger centralt i Hedemora kommun. Det bedrivs under läsåret 2013/2014 tolv nationella program vid skolan (barn- och fritidsprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet, restaurang- och livsmedelsprogrammet, ekonomiprogrammet, estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet). Utöver de nationella programmen har skolan introduktionsprogrammen yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Hedemora Lärcentrum har utbildning i svenska för invandrare (sfi), särskild undervisning för vuxna, och kommunal vuxenutbildning. Kommunen bedriver vuxenutbildning i egen regi och erbjuder utbildning på entreprenad. Skolinspektionens tillsyn av vuxenutbildningen redovisas i ett separat beslut. Kunskapsresultat Grundskola Årskurs 3 Av den nationella statistiken (SIRIS) framgår att andelen elever i årskurs 3 läsåret 2012/2013 som uppnådde kravnivån på ämnesproven genomgående var lägre än för riket som helhet i svenska och matematik, förutom i ett av delproven. I svenska som andraspråk var dock andelen elever som uppnådde kravnivån högre än motsvarande siffra för riket som helhet. Årskurs 6 Den nationella statistiken visar att andelen elever som uppnådde kunskapskraven för lägst betyget E i årskurs 6 år 2013 var som högst (100 procent respektive nästintill 100 procent) i ämnena hem- och konsumentkunskap respektive bild, idrott och hälsa, musik, naturorienterande ämnen, slöjd och teknik. Lägst andel elever med ett godkänt betyg var i ämnena engelska och svenska, där 85,3 re-

4 4 (14) spektive 92 procent av eleverna uppnådde kunskapskraven för lägst betyget E, vilket är lägre än nivån i riket som helhet. Den genomsnittliga betygspoängen för varje ämne var högst i ämnena bild samt idrott och hälsa (14). Den genomsnittliga betygspoängen var som lägst i svenska (12,6) och teknik (13,1). I majoriteten av ämnena var betygspoängen för skolans elever i nivå med eller högre än genomsnittet i riket. Årskurs 9 Enligt den nationella statistiken för årskurs 9 år 2013 var andelen elever som uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen 76,6 procent i Hedemora kommun. Elevernas genomsnittliga meritvärde var 198,5 poäng, vilket var under motsvarande resultat för riket som helhet (213,1 poäng inräknat samtliga huvudmän). Det genomsnittliga meritvärdet har sedan år 2006 legat under motsvarande värde för riket. Flickorna uppnådde ett genomsnittligt meritvärde på 209,4 poäng medan pojkarna uppnådde 189 poäng. Skillnaden mellan pojkar och flickors resultat har varierat de senaste fem åren, men flickorna har genomgående haft ett högre genomsnittligt meritvärde. Pojkarna har förbättrat sina resultat de två senaste åren medan flickorna har stått på nästintill samma nivå. År 2013 var cirka 89 procent av eleverna behöriga till yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Andelen behöriga elever till estetiska programmet var cirka 85 procent, ekonomi- humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammet cirka 84 procent samt naturvetenskaps- och teknikprogrammet cirka 80 procent. Grundsärskola I den nationella statistiken sammanställs inga kunskapsresultat för elever i grundsärskolan. Hedemora kommun har ingen egen sammanställning av kunskapsresultaten för dessa elever. Gymnasieskola Martin Koch-gymnasiet har de senaste åren haft olika slags organisation och ett lågt elevantal per program. Det saknas därför i vissa delar nationell statistik. När det gäller gymnasieskolan som helhet framgår dock av den nationella statistiken att den genomsnittliga betygspoängen de senaste fem åren har varierat mellan 13,1 och 13,9. Läsåret 2012/2013 var den genomsnittliga betygspoängen 13,4. Av statistiken framgår att flickornas betygspoäng hela tiden har varit högre än pojkarnas. Läsåret 2012/2013 var exempelvis flickornas betygspoäng 15,4 medan pojkarnas var 12,4. Samma sak gäller grundläggande behörighet till universitet och högskolestudier. Läsåret 2012/2013 var det 94 procent av flickorna och 83 procent av pojkarna som hade grundläggande behörighet. Ser man till andelen pojkar respektive flickor som har fullföljt utbildning inom fyra år är

5 5 (14) skillnaden dem emellan dock liten. Läsåret 2012/2013 var det totalt sett 68 procent av eleverna som hade fullföljt utbildningen inom fyra år. Skolinspektionen har inför tillsynen tagit del av skolans egen sammanställning av elevernas resultat läsåret 2012/2013. Sammanställningen visar att det finns stora variationer mellan de olika programmen när det gäller hur stor andel av eleverna som har fullföljt sin utbildning inom fyra år. Exempelvis var det 75 procent av eleverna på fordons- och transportprogrammet som fullföljde sin utbildning och 100 procent av eleverna på naturvetenskapsprogrammet. På estetiska programmet var det 55 procent av eleverna som fullföljde sin utbildning. Av den nationella statistiken över elevernas slutbetyg för läsåret 2012/2013 framgår att eleverna på det estetiska programmet har haft en nedgång i genomsnittlig betygspoäng från 16,2 till 13,8 de senaste tre åren. På naturvetenskapsprogrammet var den genomsnittliga betygspoängen 16,0, vilket är en förbättring sedan föregående år. Lägst genomsnittlig betygspoäng hade eleverna på fordons- och transportprogrammet (11,3 betygspoäng). På hotell- och restaurangprogrammet var genomsnittlig betygspoäng 12,9. Där har även andelen elever som har fullföljt sin utbildning ökat. Tabell 1: Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskola 540 Pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år 23 Fritidshem 454 Förskoleklass 145 Grundskola 1149 Grundsärskola 9 Gymnasieskola 412 Gymnasiesärskola 0 Kommunal vuxenutbildning 385 Särskild utbildning för vuxna 26 Utbildning i svenska för invandrare 84 Källa: kommunens uppgifter i mars 2014

6 6 (14) Helhetsbedömning Vid Skolinspektionens tillsyn år 2009 identifierade Skolinspektionen ett antal brister och utvecklingsområden för utbildningsverksamheten i Hedemora kommun. Vid den nu aktuella tillsynen kan Skolinspektionen konstatera att kommunen har vidtagit åtgärder inom ett flertal områden för att komma tillrätta med bristerna. Utbildningsverksamheten behöver dock utvecklas ytterligare för att säkerställa en likvärdig utbildning där fler elever når målen i grundskolan och gymnasieskolan. Av Skolinspektionens beslut för förskolorna i Hedemora kommun framgår att förskolorna sammantaget erbjuder en verksamhet som utgår från läroplanen. Det arbete som bedrivs inom förskolorna syftar till att de nationella målen ska uppnås. Av Skolinspektionens beslut för fritidshemmen i Hedemora kommun framgår att även dessa verksamheter i huvudsak uppfyller författningarnas krav avseende pedagogisk verksamhet. De brister som Skolinspektionen ändå har identifierat i tillsynen av såväl förskolorna som fritidshemmen har en inverkan på elevernas utveckling mot målen. Exempelvis behöver arbetet med särskilt stöd i förskolan utvecklas och fritidshemmens samverkan med grundskolan behöver ske mer systematiskt. Att elevernas kunskapsresultat behöver förbättras framgår av nationell statistik. Exempelvis uppnådde runt en fjärdedel av eleverna i årskurs 9 inte kunskapskraven för lägst betyget E i samtliga ämnen läsåret 2012/2013. Av intervjuer på såväl nämnd-, förvaltnings- och skolnivå framgår att det finns en medvetenhet om behovet av att förbättra kunskapsresultaten. Kommunen vidtar redan i nuläget en rad åtgärder för att förbättra elevernas resultat i matematik. Exempelvis deltar samtliga lärare i det så kallade matematiklyftet samt Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) matematikprojekt PISA Hedemora kommun behöver dock i ännu högre utsträckning analysera orsakerna till resultaten och utifrån denna analys identifiera och vidta åtgärder för ytterligare förbättring. Skolinspektionen kan konstatera att det finns stora skillnader i resultat mellan flickor och pojkar, mellan utlandsfödda och svenskfödda elever samt mellan elever vars föräldrar har olika utbildningsnivå. Av den nationella statistiken för årskurs 9 läsåret 2012/2013 framgår att flickornas genomsnittliga meritvärde låg drygt 20 poäng högre än pojkarnas. Samma år hade elever i årskurs 9 med utländsk bakgrund samt födda utomlands 48,6 poäng lägre genomsnittligt meritvärde än elever med svensk bakgrund. Elever i årskurs 9 vars föräldrar har en gymnasial utbildning uppnådde sämre resultat jämfört med elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning. Dessa skillnader i resultat är enligt Skol-

7 7 (14) inspektionens bedömning något som Hedemora kommun inte i tillräcklig omfattning har följt upp och analyserat. Av förskole- och skolbesluten framgår att arbetet med särskilt stöd brister vid några av kommunens verksamheter. De brister som finns i en del åtgärdsprogram medför att åtgärdsprogrammen inte fyller sin funktion som verktyg för planering, genomförande, uppföljning och utveckling av den pedagogiska verksamheten runt elever i behov av särskilt stöd. I Skolinspektionens tillsyn av grundskolorna framkommer att den av kommunens grundskolor som exempelvis har haft mest problem med måluppfyllelsen i matematik inte har tillräcklig kompetens i ämnet för att ge eleverna särskilt stöd. Tillsynen visar att det också finns brister i kommunens arbete med barn och elever i förskolan och skolan som har annat modersmål än svenska. Kommunen behöver i högre grad och mer systematiskt medverka till att barn i förskolan med annat modersmål än svenska utvecklar sitt modersmål och sin kulturella identitet. När det gäller skolan erbjuder kommunen inte modersmålsundervisning i alla de språk som kommunen har en skyldighet att erbjuda. Kommunen ger inte heller studiehandledning på modersmålet i tillräcklig utsträckning. Eleverna i kommunen ges därmed inte likvärdiga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. För att erbjuda samtliga elever i grundskolan en likvärdig utbildning behöver verksamheterna i högre grad möta och uppväga skillnaderna i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Analysen och utvecklingen av undervisningen utgör en viktig del i det arbetet. De uppföljningar och analyser som Hedemora kommun gör i det systematiska kvalitetsarbetet behöver enligt Skolinspektionens bedömning tydligare ligga till grund för hur resurser fördelas mellan skolor och mellan de olika skolformerna. Hedemora kommun behöver också i ännu högre grad initiera insatser och sätta in åtgärder som syftar till att minska de skillnader som finns i resultat mellan flickor och pojkar, mellan svenskfödda och utlandsfödda elever samt mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Ett väl fungerande kvalitetsarbete är en viktig förutsättning för att kunna erbjuda en god utbildningsverksamhet. Skolinspektionen konstaterar att Hedemora kommun, sedan tillsynen år 2009 har vidtagit flera åtgärder för att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Exempelvis följer kommunen i högre utsträckning än tidigare upp elevernas måluppfyllelse i de olika årskurserna. Förskolornas, grundskolornas, fritidshemmens och de frivilliga skolformernas kvalitetsarbete utgår från en kommunövergripande mall, i vilken bildningsnämnden har satt upp mål för de olika verksamheterna. Flera skolor har emellertid inte anpassat sitt kvalitetsarbete efter de specifika behov och förutsättningar som råder i den enskilda verksamheten. Skolorna arbetar inte heller tillräckligt medvetet när det gäller att följa upp och framför allt analysera resultat.

8 8 (14) Bristerna i skolornas kvalitetsarbete medför att Hedemora kommun inte får tillräckligt underlag för att kunna utveckla verksamheten. Kvalitetsarbetet behöver därför utvecklas ytterligare såväl på huvudmannanivå som på enhetsnivå. För att kunna ta ansvar för det övergripande utvecklingsarbetet måste Hedemora kommun i högre utsträckning följa upp och analysera de enskilda verksamheternas kvalitetsarbete. Det är även viktigt att kommunens dokumenterade kvalitetsarbete omfattar samtliga skolformer och verksamheter. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Hedemora kommun att vidta nedanstående åtgärd för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 15 augusti 2014 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Hedemora kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med undervisning och lärande. - Se till att en likvärdig utbildning erbjuds inom kommunens skolväsende. Motivering Enligt skollagen ska alla elever, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. En strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Vidare framgår av skollagen att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Av nationell statistik framgår att det finns stora skillnader i resultat mellan flickor och pojkar. Flickorna har i såväl grundskolan som gymnasieskolan under flera års tid genomgående haft ett högre genomsnittligt meritvärde respektive betygspoäng än pojkarna. Den nationella statistiken för läsåret 2012/2013 visar även att elever i årskurs 9 vars föräldrar har en gymnasial utbildning når sämre resultat jämfört med elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning. Vidare framgår att elever med utländsk bakgrund som är födda utomlands har ett betydligt sämre genomsnittligt meritvärde jämfört med elever som

9 9 (14) är födda i Sverige. Av intervju med företrädare för förvaltningen samt av kommunens kvalitetsrapport framgår att det finns en medvetenhet om skillnaderna i resultat. Några åtgärder har emellertid inte vidtagits för att minska dessa skillnader. Tillsynen visar att det finns brister i kommunens arbete med elever i behov av studiehandledning på modersmålet liksom modersmålsundervisning. Det framgår av intervjuer på såväl nämnd-, förvaltnings- och skolnivå. Kommunen ger inte studiehandledning eller modersmålsundervisning i alla de språk som kommunen har en skyldighet att ge respektive erbjuda. Enligt företrädare för kommunen skulle det vara önskvärt med studiehandledning på modersmålet i fler språk, då denna brist innebär att inte alla elever med annat modersmål än svenska ges förutsättningar att nå maximala resultat i sin kunskapsutveckling. I Hedemora kommun finns en central enhet som samordnar skolornas behov av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålen. Det är framför allt problem med att ge elever studiehandledning på modersmål i de högre årskurserna. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att alla barn och elever ges förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. I det ingår att barns och elevers olika behov ligger till grund för hur tillgängliga resurser fördelas. Enligt företrädare för förvaltningen baseras fördelningen av resurser till förskolan och skolan i huvudsak på kostnader för lokaler samt en beräkningsmodell (kallad fördelningsnyckel) som beräknar verksamhetens personalkostnad baserad på antalet barn och elever. Därutöver går det att få ett mindre tillägg om det är nödvändigt för att verksamheten ska kunna gå runt, exempelvis om skolan är väldigt liten. Verksamheter med till Sverige nyanlända barn och elever får extra resurser. Enligt företrädare för förvaltningen finns det i dag en viss kritik mot kommunens resursfördelning, bland annat mot bakgrund av att de kommunala skolorna inte kan få något tilläggsbelopp. Kommunen har för avsikt att se över resursfördelningssystemet generellt, men företrädare menar att det än så länge inte har funnits några belägg för att exempelvis skillnader i socioekonomiska faktorer skulle motivera ett annat resursfördelningssystem. Någon fullständig utredning och analys till stöd för denna uppfattning har dock kommunen ännu inte gjort. Skolinspektionen konstaterar vidare i tillsynen av förskolorna och skolorna att tillgången till särskilt stöd inte alltid motsvarar behovet. Av intervjuer med förskolecheferna och rektorerna framgår att de inom ramen för sina respektive verksamheter omfördelar resurser och gör omprioriteringar i den mån de kan. Mot bakgrund av de ovan konstaterade skillnaderna i resultat, vill Skolinspektionen poängtera vikten av att Hedemora kommun tar ett större ansvar för den övergripande resursfördelningen för hela utbildningsverksamhet-

10 10 (14) en. Kommunen behöver säkerställa att resursfördelningen utgår från elevernas behov. Sammanfattningsvis visar tillsynen att det finns brister i utbildningens likvärdighet inom Hedemora kommun. Skillnader mellan elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen uppvägs inte i flera avseenden. Hedemora kommun uppfyller därmed inte skollagens krav och föreläggs att åtgärda bristen. Författning 1 kap. 4 och 8-9 skollagen Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning Hedemora kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med uppföljning och utveckling av utbildningen. - Se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen samt att det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål). Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete (SKOLFS 2012:98) framgår att huvudmannen bör se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som på enhetsnivå. Varje huvudman bör se till att det finns dokumentation för alla skolformer som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser. Utgångspunkten i kvalitetsarbetet är alltid densamma, dvs. att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Skolinspektionen konstaterar brister i det kommunövergripande kvalitetsarbetet. I Hedemora kommun har det systematiska kvalitetsarbetet delats upp i fyra perioder per läsår. Kvalitetsarbetet utgår från en mall, där bildningsnämnden har satt upp mål för de olika verksamheterna. Bildningsförvaltningen och

11 11 (14) varje utbildningsverksamhet dokumenterar årligen sitt kvalitetsarbete i kvalitetsrapporter utifrån bildningsnämndens mall. I skolornas kvalitetsrapporter framgår bland annat elevernas kunskapsresultat och resultat från enkätundersökningar. Ett flertal av rapporterna innehåller dock analyser av resultaten endast i begränsad utsträckning. De analyser som görs saknar ofta koppling till undervisningens kvalitet. Det görs inte några utvärderingar av särskilda stödinsatser på skolnivå för att analysera om det exempelvis saknas kompetens för att ge det särskilda stöd som eleverna är i behov av eller om resurserna är tillräckliga. Det framgår inte heller alltid hur skolan arbetar för att utveckla verksamheten. Rektorerna saknar därmed viktiga underlag för att tillsammans med lärarna kunna vidta adekvata åtgärder och utveckla undervisningen. Kommunen tar fram mallar för hur förskolorna, grundskolorna, fritidshemmen samt de frivilliga skolformerna ska följa upp och utvärdera de olika verksamheterna. Det gäller såväl för de olika verksamheternas kvalitetsarbete som för enkäter och planer mot kränkande behandling. Endast i några fall har rektorerna anpassat uppföljnings- och utvärderingsarbetet utifrån den specifika verksamheten med egna enkätfrågor eller egna områden för uppföljning och utvärdering. Även arbetet med planerna mot kränkande behandling har i flertalet fall utgått direkt från den mall som har beslutats på central nivå, och de olika verksamheternas specifika behov framgår inte i planerna. Att flera skolors kvalitetsarbete brister medför att Hedemora kommun inte får tillräckliga underlag för att kunna utvärdera och förbättra sin verksamhet. Hedemora kommun behöver se till att varje skolenhet i större utsträckning hittar egna former för sitt kvalitetsarbete. Kommunen behöver med andra ord följa upp att mallarna används på ett sådant sätt att ett gott kvalitetsarbete kan bedrivas på såväl skolsom kommunövergripande nivå. Vidare behöver kommunen utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att en uppföljning av samtliga verksamheters resultat och måluppfyllelse ligger till grund för hur kommunen fördelar sina resurser och vilka åtgärder som ska vidtas. När det gäller de skillnader i resultat som finns mellan flickor och pojkar och olika sociala grupper har Skolinspektionen konstaterat ovan att Hedemora kommun är medveten om dessa skillnader. För att kunna sätta in adekvata åtgärder för att utjämna dessa skillnader behöver kommunen dock fördjupa analysen av de bakomliggande orsakerna. Flera av kommunens skolenheter har elever som är mottagna i grundsärskola. Denna skolform är dock helt osynlig i såväl skolenheternas kvalitetsrapporter som planer mot kränkande behandling. Skolinspektionen, som har tagit del av förvaltningens kvalitetsrapporter för period 1 4 (avser tidsperioden april 2012 september 2013), kan konstatera att det även i dessa kvalitetsrapporter saknas

12 12 (14) utvärdering och analys av grundsärskolans verksamhet. Hedemora kommun behöver därför utveckla sitt kvalitetsarbete så att också grundsärskolan följs upp och analyseras så att ett utvecklingsarbete sker kontinuerligt också i denna verksamhet. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet i Hedemora kommun. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och Hedemora kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 4 kap. 3 och 6 skollagen I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredare Taina de Mander, enhetschef Anna Rydin och avdelningsjurist Ingrid Brännare. På Skolinspektionens vägnar Tommy Lagergren Avdelningschef Matilda Björlingson Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Bilaga 2 Sammanställning av Skolinspektionens beslut

13 Bilaga 1 13 (14) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

14 Bilaga 2 14 (14) Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband regelbunden tillsyn i Hedemora kommun Grundskolor: Fyrklöverskolan beslut Garpenbergs skola beslut Jonsboskolan beslut Smedby skola beslut Stureskolan beslut Vasaskolan beslut Vikmanshyttans skola beslut Västerby skola beslut Grundsärskola: Fyrklöverskolan beslut Vasaskolan beslut Gymnasieskola: Martin Koch-gymnasiet beslut Förskolan i Hedemora kommun beslut Fritidshemmen i Hedemora kommun beslut Vuxenutbildningen i Hedemora kommun beslut