Beslut. efter tillsyn i Leksands kommun

Transkript

1 Skolinspektionen Leksands kommun efter tillsyn i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2(14) Tillsyn i Leksands kommun Skolinspektionen har under hösten 2014 genomfört regelbunden tillsyn i Leksands kommun. Samtliga skolor och verksamheter har granskats och i de fall det bedömts föreligga brister har huvudmannen förelagts att åtgärda dessa. Skolinspektionen vill framhålla att det är huvudmannens ansvar att bristerna i samtliga verksamhets- och skolbeslut åtgärdas. De brister som har redovisats i tidigare fattade beslut upprepas inte i detta beslut. Fakta om kommunen Leksands kommun ligger i mellersta Dalarna och är en del av Dalarnas län. Centralorten i kommunen utgörs av tätorten Leksand. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) hade kommunen den 31 mars 2014 drygt invånare. Antalet invånare har i stort sett varit oförändrat de senaste tio åren (SCB). Utbildningsverksamheten, frånsett vuxenutbildningen, leds av utskottet för lärande och stöd. Det övergripande ansvaret på tjänstemannanivå har sektorschefen för lärande och stöd. Under denne finns en avdelningschef med ansvar för grundskolorna, en avdelningschef med ansvar för förskolorna samt en avdelningschef som bland annat har ansvar för det centrala elevhälsoteamet. På central nivå inom sektorn lärande och stöd finns också en kvalitetsutvecklare. Rektorn för gyrnnasieskolan är direkt underställd sektorschefen. I kommunen finns nio kommunala förskolor med tillsammans 26 avdelningar. Verksamheten leds av en avdelningschef som till sitt stöd har tre förskolechefer. Förutom förskolorna i kommunal regi finns 7 fristående förskolor samt annan pedagogisk verksamhet i enskild regi. Dessa verksamheter omfattas inte av detta beslut. I Leksands kommun finns tio grundskoleenheter som leds av sex rektorer samt en biträdande rektor. Fyra av rektorerna ansvarar för två skolor vardera. I kommunen finns en fristående grundskola. I Sammilsdalskolan finns en liten undervisningsgrupp med elever inskrivna i grundsärskolan. Dessa elever får delar av sin undervisning i denna grupp men undervisas också delvis, integrerade i grundskoleklasser i samma skola. Rektorn för Sammilsdalskolan är även rektor för de elever som är inskrivna i grundsärskolan. Leksands kommun har en egen gymnasieskola och vid tiden för tillsynen erbjuder skolan nio nationella program, introduktionsprogram samt lärlingsut-

3 3(14) bildning. Kommunen samverkar med 11 av Dalarnas 15 kommuner inom GYSAM (Gymnasieskolor i samverkan) när det gäller elevernas möjligheter att välja gymnasieskola. Sedan något år tillbaka erbjuder Leksands gymnasium utbildning även för elever inom gymnasiesärskolan. Höstterminen 2014 studerar ett mindre antal elever, som är inskrivna i gymnasiesärskolan, integrerat med övriga gymnasieelever. Vuxenutbildningen bedrivs i samverkan med Rättviks kommun och leds av en gemensam nämnd där Leksand är värdkommun. Denna verksamhet bedöms i ett separat beslut som omfattar den gemensamma nämndens ansvarstagande för vuxenutbildningen i de två kommunerna. Skolverkets nationella statistik (SIRIS) för år 2013 visar att 83 procent av kommunens samtliga barn i åldern 1 till och med 5 år är inskrivna i förskolan. Andelen årsarbetare inom förskolan, med pedagogisk högskoleutbildning, är 80 procent. Motsvarande andel för riket är 56 procent. Av samma statistik framgår att det i Leksands kommun i genomsnitt finns 17,9 barn per avdelning i förskolan (motsvarande för riket är 17,0) och att det finns 5,5 barn per årsarbetare (riket 5,4 barn). Den nationella statistiken för läsåret 2012/2013 visar vidare att 74 procent av kommunens samtliga elever i åldern sex till och med nio år är inskrivna i kommunens fritidshem. Av eleverna i åldern tio till och med tolv år är 11 procent inskrivna i kommunens fritidshem. Av samma statistik framgår att det i genomsnitt finns 59 elever inskrivna per avdelning (motsvarande antal för riket är 41 elever) och att antal elever per årsarbetare är 25 (riket 21 elever). Av den personal som arbetar på fritidshemmen har knappt hälften en pedagogisk högskoleutbildning. För riket som helhet har drygt hälften en pedagogisk högskoleutbildning. Leksands kommun har en central elevhälsa men några av skolorna har dessutom egna specialpedagoger. Kunskapsresultat Skolinspektionen har i separata beslut beskrivit måluppfyllelsen inom den kommunala förskolan, fritidshemmet samt för varje grundskola liksom för gymnasieskolan. Redovisningen av kunskapsresultaten nedan avser resultaten på huvudmannanivå för kommunens skolor. Grundskola Årskurs 3 Skolverkets nationella statistik för ämnesproven i matematik läsåret 2013/2014 visar att andelen elever i kommunen som nådde kravnivån i de sju delproven

4 4(14) varierade mellan 78 och 99 procent. Lägst resultat uppnåddes i delprovet "mätning längd, proportionella samband". Eleverna i Leksands kommun uppvisade bättre resultat i samtliga delprov jämfört med riket. Skolverkets nationella statistik visar vidare att andelen elever som nådde kravnivån i de åtta delproven i ämnet svenska varierade mellan 85 och 99 procent. Lägst resultat uppnåddes i delprovet "skriva faktatext". I tre av delproven var kommunens resultat bättre jämfört med riket och i de övriga var resultatet jämförbart med eller lägre jämfört med riket. I ämnet svenska som andraspråk baseras resultatet på färre än tio elever och därför finns ingen nationell statistik publicerad. Årskurs 6 Skolverkets statistik för läsåret 2013/2014 när det gäller betyg per ämne i årskurs 6 visar att pojkarna, jämfört med flickorna, har en lägre genomsnittlig betygspoäng i samtliga ämnen. I ämnena bild och svenska är skillnaden störst. Skolverkets statistik visar vidare att 100 procent, eller näst intill 100 procent, av eleverna nått lägst betyget E, dvs, godkänt, i samtliga ämnen, utom när det gäller ämnet engelska där 95 procent av eleverna nått betyget E. Årskurs 9 Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2013/2014 är det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i årskurs 9 i kommunens skolor 215 poäng. Genomsnittet för rikets samtliga huvudmän ligger också på 215 poäng. Sett över en tioårsperiod har det genomsnittliga meritvärdet i kommunens skolor varierat mellan 204 och 220 poäng. Vårterminen 2014 har pojkarna ett genomsnittligt meritvärde som ligger 34 poäng lägre jämfört med flickorna. I Åkerö skola har pojkarna 38 poäng lägre genomsnittligt meritvärde än flickorna. Motsvarande siffra för Sammilsdalskolan är 33 poäng. Vid en jämförelse mellan elever som har föräldrar med gymnasial utbildning och elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning visar statistiken att meritvärdet för den senare elevgruppen är 36 poäng högre. Motsvarande värde för rikets samtliga huvudmän är 35 poäng. Andelen elever som nått de kunskapskrav som minst ska uppnås, dvs, minst betyget E, i samtliga ämnen i årskurs 9, har under en femårsperiod varierat mellan 81 och 85 procent och vårterminen 2014 var värdet det lägsta under femårsperioden. Samma år var motsvarande värde för rikets samtliga huvudmän 77 procent. Vårterminen 2014 var 89 procent av eleverna i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Motsvarande andel för riket var 87 procent. Andelen elever i kommunens skolor som samma år var behöriga till gymnasieskolans högskoleförberedande program varierade mellan 86 och 91 procent. För riket varierade andelen mellan 83 och 86 procent.

5 5(14) Gymnasium Den nationella statistiken för läsåret 2012/2013 visar att 77 procent av eleverna vid Leksands gymnasium hade fullföljt sin utbildning inom fyra år. Motsvarande värde för riket är också 77 procent. Andelen elever, i Leksands kommun, som fullföljer sin utbildning inom fyra år har successivt sjunkit de senaste fyra åren. Den nationella statistiken visar också att 88 procent av de elever som avslutade gymnasieutbildningen läsåret 2012/ 2013 på Leksands gymnasium fick grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Motsvarande andel för riket som helhet var samma år 87 procent. Andelen elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har under den senaste femårsperioden varierat mellan 83 procent (läsåren 2009/2010 och 2010/2011) och 95 procent (läsåret 2008/2009). Av de kvinnor som avslutade sin gymnasieutbildning vid Leksands gymnasium vårterminen 2013 uppnådde 86 procent grundläggande behörighet. Motsvarande andel för männen var 89 procent. Den genomsnittliga betygspoängen för de elever som avslutade sin gymnasieutbildning vårterminen 2013 var 13,8 vilket är något lägre än genomsnittet i riket som var 14,0 poäng. Vid en jämförelse med tidigare år under den senaste femårsperioden har den genomsnittliga betygspoängen varit näst intill oförändrad, mellan 13,8 och 14,1 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen för de kvinnor som avslutade utbildningen vårterminen 2013 var 14,0. Motsvarande resultat för män samma år var 13,6 poäng. Grundsärskola och gymnasiesärskola Nationell statistik med sammanställningar på kommunnivå/enhetsnivå publiceras inte för ovanstående skolformer. Grundsärskola bedrivs i egen kommunal regi och omfattar 11 elever. Eleverna går delvis integrerat med elever i grundskolan och delvis i en egen undervisningsgrupp. Några av eleverna läser vissa ämnen enligt grundskolans kursplan. Tidigare har särskoleelever inom gymnasieskolan fått sin utbildning i andra kommuner, främst i Rättvik och Borlänge. Sedan ett år tillbaka har dessa elever möjlighet att även välja att studera vid Leksands gymnasium. Vid tiden för tillsynen studerar sex särskoleelever vid Leksands gymnasium. Dessa elever går integrerat med övriga gymnasieelever.

6 6(14) Tabell 1: Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskola 455 Pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år 19 Fritidshem 458 Förskoleklass 149 Grundskola 1359 Grundsärskola 11 Gymnasieskola 536 Gymnasiesärskola 6 Kommunal vuxenutbildning 164 Särskild utbildning för vuxna 8 Utbildning i svenska för invandrare 153 Källa: Leksands kommun oktober 2014

7 7(14) Helhetsbedömning Kommunens förskolor och skolor bedriver en verksamhet, som inom de områden som granskats, på många sätt uppfyller de krav som ställs i skolförfattningarna och läroplanerna. När det gäller fritidshemmet framkommer dock vid intervjuer med både personal och vårdnadshavare ett stort missnöje med framför allt storleken på grupperna i förhållande till personalstyrkan vid vissa fritidshem. Detta påverkar bland armat fritidshemmens möjligheter att arbeta utifrån målen för utbildningen, vilket i sin tur påverkar kvaliteten i verksamheten. Kunskapsresultaten i kommunens grundskolor ligger vårterminen 2013 i nivå med riket eller något över när det gäller genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 samt andelen elever som når målen i samtliga ämnen i årskurs 9. Meritvärdet mellan läsåren 2011 och 2013 har sjunkit. Likaså finns det stora skillnader mellan pojkarnas och flickornas genomsnittliga meritvärde i årskurs 9. Huvudmannen skriver i sin kvalitetsredovisning för år 2013 att skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärde måste utredas. Huvudmannen har vidare skapat en grupp med lärare som har arbetat kommunövergripande när det gäller bedömningsfrågor och en annan grupp har skapats för att förbättra verksamheten inom fritidshemmen. Skolinspektionen vill framhålla vikten av att detta arbete fortsätter och att huvudmannen kommer fram till hur meritvärdet ska kunna stabiliseras på en hög och jämn nivå och hur pojkarnas genomsnittliga betygspoäng ska kurma förbättras. När det gäller det systematiska kvalitetsarbetet behöver huvudmannen förbättra dokumentationen. Under tillsynen framkommer att dokumentationen inte omfattar sammanställningar över kunskapsresultaten från grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Skolinspektionen konstaterar vidare att det i dokumentationen ofta saknas analyser av kunskapsresultaten. Även i beslut för fritidshemmet konstaterar Skolinspektionen brister i dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet. Skolinspektionen bedömer att det centrala elevhälsoteamets arbete fungerar väl. Den centralt anställda studie- och yrkesvägledaren har påbörjat ett arbete för att skapa ett nätverk där rektorer och lärare från samtliga grundskolor ska ingå. Syftet är att få till en inställning bland lärare och rektorer att studie- och yrkesvägledningsfunktionen är hela skolans ansvar.

8 8(14) Under det gångna året har Leksands kommun startat en samverkansgrupp, Bryggan, mellan skolan och socialtjänsten, som ska vara rektor och elevhälsoteam behjälplig i svårare elevärenden och ta emot elever från andra kommuner, som är placerade i familjehem, innan de får sin skolplacering Under intervjuer med rektorer och förskolechefer lyfts denna verksamhet fram som något positivt för skolverksamheten i kommunen. Det finns i kommunen en tydlig ledningsorganisation och ansvariga på huvudmannanivå har god kännedom om verksamheterna.

9 9(14) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Leksands kommun att vidta nedanstående åtgärd för att avhjälpa den påtalade bristen. De vidtagna åtgärderna ska senast den 2 juni 2015 redovisas för Skolinspektionen. Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning Leksands kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med uppföljning och utveckling av utbildningen. Dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet. Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska också dokumenteras. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) bör huvudmannen se till att dokumentationen omfattar samtliga skolformer samt fritidshemmet och att dokumentationen är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser. Av de allmänna råden framgår även att huvudmannen bör sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet. Av kommentarerna till de allmänna råden framgår vidare bland annat följande. För att kunna säkerställa att all utbildning genomförs i enlighet med de nationella målen är det angeläget att huvudmannen har en dokumentation som innehåller en redogörelse för resultaten och hur de har följts upp inom alla verksamheter. Den behöver också innehålla en analys av orsakerna till eventuella brister i måluppfyllelse och vilka åtgärder som ska genomföras på kort och lång sikt för att de nationella målen ska kunna uppfyllas. Dokumentationen blir därmed ett stöd för beslut om prioriteringar och utvecklingsinsatser. Tillsynen visar att Leksands kommun brister i dokumentationen av sitt systematiska kvalitetsarbete. Under tillsynen framkommer att kommunen följer upp arbetet med normer och värden och att fokus för utvecklingsarbetet ligger på att höja kunskapsresultaten.

10 10 (14) Som underlag för huvudmannens "Kvalitetsredovisning för 2013 och verksamhetsplan för 2014 gällande Leksands kommuns grundskola, grundsärskola och fritidshem" samlar huvudmannen in kvalitetsredovisningar från respektive skolenhet. Skolornas kvalitetsredovisningar löper per läsår men huvudmannens löper per kalenderår. Detta upplägg möjliggör, enligt vad som framkommer i intervjuer med huvudmannen, att denne under sommaren och hösten har tid att samla in och analysera skolenheternas kvalitetsredovisningar. Strukturen för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete framgår av det årshjul som finns i den nämnda kvalitetsredovisningen för år 2013 och verksamhetsplanen för år Där beskrivs olika aktiviteter inom det systematiska kvalitetsarbetet och när under året dessa ska genomföras. I årshjulet finns två analysdagar för rektorsgruppen inlagda och en analysdag för utskottet för lärande och stöd. I en bilaga till huvudmannens kvalitetsredovisning finns ett antal tabeller som visar olika nyckeltal från förskola, grundskola, fritidshem och grundsärskola. För grundskolan finns också tabeller som visar resultat när det gäller betyg i olika ämnen och resultat från nationella ämnesprov. Nationell statistik med sammanställningar av kunskapsresultat på kommunnivå/enhetsnivå publiceras inte för grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Sådana sammanställningar finns inte heller i kommunens dokumentation. Rektorn vid Sammilsdalskolan följer enligt huvudmannen upp verksamheten inom grundsärskolan och rektorn i Leksands gymnasium gör motsvarande när det gäller elever inom gymnasiesärskolan. Bägge informerar sedan huvudmannen om resultaten i enlighet med huvudmannens årshjul för arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. I sin kvalitetsredovisning skriver huvudmannen att "Vid uppföljning av kunskapsresultaten kan konstateras stora skillnader mellan pojkars och flickors måluppfyllelse (meritvärde). Detta faktum måste uppmärksammas och utredas vidare." I dokumentet finns dock ingen analys av orsakerna till skillnaden mellan pojkars och flickors genomsnittliga meritvärde. På ett annat ställe i huvudmannens kvalitetsredovisning skriver man att "En NO-grupp har bildats med syfte att höja kvarnen i undervisningen och därigenom öka måluppfyllelsen i NO/teknik." Kvalitetsredovisningen innehåller ingen analys av kunskapsresultaten i de naturorienterande ämnena. Vid intervjuer med förvaltningsledning framkommer att man medvetet, de senaste åren, har minskat den skriftliga dokumentationen av analyser eftersom dessa blev väldigt omfattande. Enligt förvaltningsledningen genomförs dock muntliga analyser och diskussioner kring exempelvis den stora skillnaden mellan pojkars och flickors genomsnittliga meritvärde i årskurs 9.

11 11(14) I den dokumenterade redovisningen av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete finns förslag till åtgärder för att förbättra kunskapsresultaten. Exempelvis skriver man att huvudmannen satsar på karriärtjänster för lärare och på Matematiklyftet för att förbättra pojkarnas måluppfyllelse. Detta bekräftas vid intervjuer med ledamöter i utskottet för lärande och stöd. Sammanfattningsvis konstaterar Skolinspektionen att huvudmannen dokumenterar sina sammanställningar över kunskapsresultaten från grundskolan och gymnasieskolan. När det gäller grundsärskolan och gymnasiesärskolan finns inga sammanställningar alls. Eftersom den nationella statistiken inte publicerar resultat från särskolan blir det ännu viktigare att huvudmannen själv gör sammanställningar över resultaten inom de skolformerna. Vidare konstaterar Skolinspektionen att de sammanställningar som finns inte kompletteras med någon dokumenterad analys av resultaten. Oberoende av om resultaten visar på brister i måluppfyllelsen eller visar på en god måluppfyllelse är det av stor vikt att dokumentera en analys av resultaten. Syftet med dokumentationen är att visa vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Den behövs för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Skolinspektionens utredning visar att Leksands kommun inte dokumenterar sitt systematiska kvalitetsarbete i tillräcklig utsträckning. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Leksands kommun föreläggs att åtgärda denna brist. Författning 4 kap. 6 skollagen

12 12 (14) I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredaren Matilda Björlingson, enhetschefen Anna Rydin samt avdelningsjuristen Tove Björnheden. På Skolinspektionens vägnar Tommy Lagergren Avdelningschef Lennart Andersson Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Bilaga 2 Sammanställning av Skolinspektionens beslut

13 Bilaga 1 13 (14) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under en eller flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

14 Bilaga 2 14 (14) Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband med regelbunden tillsyn i Leksands kommun Grundskolor: Djura skola Gärde skola Insjöns skola Sammilsdalskolan Siljansnäs skola Tällberg skola Ullvi skola Åkerö skola F Åkerö skola Gymnasieskolor: Leksands gymnasium Förskolan i Leksands kommun Fritidshemmen i Leksands kommun