Beslut. efter tillsyn i Töreboda kommun

Transkript

1 Töreboda kommun efter tillsyn i Töreboda kommun Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: , Fax:

2 2 (13) Tillsyn i Töreboda kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Töreboda kommun under läsåret 2013/14. Fakta om kommunen Töreboda kommun ligger i Västra Götalands län och har cirka invånare. I Töreboda kommun ansvarar kommunstyrelsen för förskola och annan pedagogisk verksamhet, fritidshem, utbildning för barn och ungdomar samt vuxenutbildning. Utbildnings- och kulturutskottet ansvarar för att bereda frågor inom utbildningsväsendet. För verkställighet ansvarar en barn- och utbildningschef. I förvaltningens ledningsgrupp ingår förutom förvaltningschefen även förskolechefer och rektorer. Det finns sex förskolor i kommunen som leds av två förskolechefer. Fyra av förskolorna ligger i centrala Töreboda och två utanför centralorten. Töreboda kommun har fem grundskoleenheter som leds av tre rektorer och en biträdande rektor. Två av rektorerna ansvarar för två skolor var och vid kommunens största skolenhet finns en rektor och en biträdande rektor. Tre av enheterna har grundsärskola. De fyra skolenheter som har verksamhet i förskoleklass samt grundskolans årskurser 1-5 erbjuder fritidshemsverksamhet. Kommunen har även enstaka individintegrerade grundsärskoleelever på andra skolor i kommunen. I kommunen finns även en mindre fristående skola. Gymnasieskolan i Töreboda erbjuder utbildning på två nationella program samt introduktionsprogram. Skolan leds av en rektor som även är rektor för vuxenutbildningen. Merparten av ungdomarna som är folkbokförda i Töreboda kommun går i närliggande kommuners gymnasieskolor. Töreboda kommun samverkar om gymnasieutbildning med 11 andra kommuner genom Gymnasium Skaraborg. Det finns också ett nära samarbete med Naturbruksgymnasiet Sötåsen som ligger i kommunen men som har Västra Götalandsregionen som huvudman. Vuxenutbildningen erbjuder utbildning inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt särskild utbildning för vuxna. Utbildningen är huvudsakligen förlagd till lokaler som delas med gymnasieskolan. Kommunen samverkar om utbildning med kommunerna i Skaraborg och särskilt utvecklat är samarbetet med Gullspång och Mariestad. Det finns också ett nära samarbete kring vuxenutbildning med Naturbruksgymnasiet Sötåsen. Eleverna som går utbildningar inom vuxenutbildningen i Töreboda kommer från ett stort antal kommuner.

3 3 (13) Kunskapsresultat Töreboda kommun saknar sammanställningar av måluppfyllelse och kunskapsresultat för de olika skolformerna. I den verksamhetsredogörelse som kommunen lämnat till Skolinspektionen inför tillsynen görs en begränsad redovisning av resultaten från de nationella proven i årskurs 3 och jämförelse mellan resultaten på nationella prov och slutbetyg i årskurs 9. Kommunen har inte redovisat kunskapsresultaten i årskurserna 3 och 6 i samtliga ämnen som har nationellt uppställda kunskapskrav. Kommunen saknar även egna sammanställningar av kunskapsresultaten för eleverna i grundsärskolan. Enligt Skolverkets offentliga statistik för läsåret 2012/13 nådde 71 procent av kommunens elever i årskurs 3 kravnivån på de nationella ämnesproven i svenska. I riket var motsvarande andel 78 procent. I matematik nådde 72 procent av kommunens elever kravnivån på de nationella ämnesproven, i riket var andelen 68 procent. Under läsåret 2011/12 nådde 82 procent av kommunens elever i årkurs 6 kravnivån på de nationella ämnesproven i svenska (82 procent i riket). I matematik var andelen 85 procent (79 procent i riket) och i engelska var andelen 79 procent (87 procent i riket). Av Skolverkets statistik för eleverna som slutade årskurs 9 läsåret 2012/13, framgår att 72 procent av eleverna nådde målen i samtliga ämnen att jämföra med rikets 77 procent. Eleverna hade samma år ett genomsnittligt meritvärde på 193,3 poäng (riket 213,1). Flickorna hade ett genomsnittligt meritvärde på 196,1 och pojkarna 190,6 1. Över tid har meritvärdet sjunkit och flickornas resultat har försämrats markant i jämförelse med tidigare läsår (2010/11 var meritvärdet 212,0 och 2011/12 hade det sjunkit till 207,1 poäng). Behörigheten till gymnasieskolans nationella program läsåret 2012/13 var 83 procent till såväl högskoleförberedande som yrkesprogram. Resultatet ligger under förhållandet i riket där 88 procent av eleverna var behöriga till yrkesprogram och 86 procent var behöriga till högskoleförberedande program. Andelen elever med behörig- 1 Skolverket publicerade grundskolans slutbetyg för läsåret 2012/13 den 30 september I den publicerade statistiken har fel upptäckts vilket främst har påverkat det genomsnittliga meritvärdet och tidigare angivna värden i skolbeslutet för Centralskolan i Töreboda. Upprättningen av elevernas meritvärden innebär att det tidigare publicerade genomsnittliga meritvärdet har ökat generellt med 0,3 poäng för alla nivåer såväl lokalt som nationellt.

4 4 (13) het till gymnasieskolans nationella program har försämrats i jämförelse med år 2011 och Statistiken för gymnasieskolan i Töreboda visar att andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola läsåret 2012/13 var 92 procent att jämföra med rikets 86 procent. Andelen elever som fullföljde sin utbildning inom fyra år på nationella program läsåret 2012/13 var 67 procent mot rikets 76 procent. Statistiken visar att den genomsnittliga betygspoängen för elever som avslutade sin utbildning 2013 var 13,9 som också var resultatet i riket. I jämförelse med motsvarande program i riket har gymnasieskolan i Töreboda högre betygspoäng. Statistiken visar vidare att kunskapsresultaten varierat under de senaste fem åren. En större andel elever fullföljde år 2012 vuxenutbildningens gymnasiala utbildningar i Töreboda i jämförelse med riket (93 respektive 73 procent). Motsvarande förhållande gällde även för eleverna inom grundläggande utbildning (73 respektive 62 procent). Tabell 1: Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskola 330 Fritidshem 291 Förskoleklass 86 Grundskola 765 Grundsärskola 19 Gymnasieskola 80 Gymnasiesärskola (0) kommunen har ingen egen verksamhet och utbildningsplatser tillgodoses genom samverkansavtal Kommunal vuxenutbildning 162 Särskild utbildning för vuxna 15 Utbildning i svenska för invandrare Annan pedagogisk verksamhet (45) utbildningen anordnas av Mariestads kommun genom samverkansavtal Familjecentral med öppen förskola Kreativt återanvändningscenter Källa: Töreboda kommun

5 5 (13) Helhetsbedömning Skolinspektionen har under hösten 2013 genomfört regelbunden tillsyn i Töreboda kommun. Samtliga skolor och verksamheter har inspekterats och i de fall det bedömts föreligga brister har huvudmannen förelagts att åtgärda dessa. Skolinspektionen vill framhålla att det är huvudmannens ansvar att bristerna i samtliga verksamhets- och skolbeslut åtgärdas. De brister som konstaterats i tidigare fattade beslut upprepas inte i detta beslut. Skolinspektionen ser allvarligt på att kunskapsresultaten i grundskolan har försämrats under senare år och att var fjärde elev lämnar grundskolan utan betyg i alla ämnen. Samtidigt pekar tillsynen i respektive skolbeslut på brister inom området med särskilt stöd. Skolinspektionen bedömer vidare att lärarkompetensen vid grundskolorna inte används utifrån lärarnas utbildning. Skolorna använder i vissa fall lärare för undervisning som de inte har utbildning för, trots att det finns lärare med rätt utbildning att tillgå vid skolenheten och i kommunen och det inte finns andra särskilda skäl med hänsyn till eleverna. Tillsynen visar även att undervisningen vid flera skolor inte anpassas till elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. I grundskolans senare årskurser (6-9) bedömer Skolinspektionen dessutom att alla lärare i högre grad måste utmana eleverna att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Som ett led i kommunens kvalitetsarbete måste huvudmannen se till att skolorna utvärderar undervisningen för att ta reda på vilka undervisningsmetoder som leder till goda resultat för eleverna. Sammantaget bör de tidigare beskrivna bristerna föranleda analyser från huvudmannens sida för att resultera i åtgärder som ökar måluppfyllelsen vilket inte sker i nuläget. Vid några av kommunens skolor finns elevassistenter i relativt stor omfattning. Elevassistenterna fungerar framför allt som socialt stöd åt elever i behov av särskilt stöd, de flesta av dessa assistenter saknar pedagogisk utbildning och Skolinspektionen vill peka på vikten av att elevassistenterna inte används i undervisande syfte. Enligt intervjuer med politiker och förvaltningsledning beror det stora antalet elevassistenter på att det alltid varit så och är ett förhållande som inte utvärderats eller vägts mot behovet av pedagogiskt utbildad personal. En liknande situation finns på fritidshemmen i kommunen då Skolverkets officiella statistik för år 2012 visar att endast 39 procent av personalen har en pedagogisk högskoleexamen. Motsvarande siffra för riket är 54 procent. Skolinspektionen bedömer i sin utvärdering av måluppfyllelsen att Töreboda

6 6 (13) kommun noga bör analysera orsakerna till utvecklingen av kunskapsresultaten i grundskolan samt arbeta för att vända den negativa trenden. Skolinspektionen bedömer att det finns stora brister i Töreboda kommuns systematiska kvalitetsarbete på verksamhets- och huvudmannanivå. Förskolan är ett positivt undantag där förskolechefer och förskollärare bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där såväl resultat som måluppfyllelse ligger till grund för nya åtgärder och fortsatt utveckling av verksamheten. Förskolans arbete skulle kunna vara ett exempel för övriga verksamheters kvalitetsarbete. Intervjuer med politiker och förvaltningsledning visar att kommunen påbörjat ett arbete med att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete. Tillsynen visar dock sammantaget att kommunen saknar viktiga underlag i form av utvärdering och analys av kunskapsresultat och annan måluppfyllelse för respektive skolform på huvudmannanivå. Det är av största vikt att ansvariga politiker och tjänstemän ser till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som tar sin utgångspunkt i att följa upp resultaten, att analysera dessa och vidta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen i kommunen och verksamheterna. Skolinspektionen konstaterar vid tillsynen att huvudmannen och rektorerna uttrycker en ambition och vilja att utveckla verksamheterna. I tillsynen har framkommit att underlaget för mottagande av elever i grundsärskolan inte alltid omfattar såväl en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk som en social bedömning. Det finns också exempel på bedömningar som är flera år gamla samt bedömningar som gjorts efter det att beslut om mottagande fattats. Nästan samtliga sociala bedömningar har gjorts så sent som 2013 och efter beslut om mottagande. Det framgår inte heller alltid av den pedagogiska bedömningen att eleven inte kan nå grundskolans kunskapsmål/krav. Inte heller framgår alltid av den psykologiska bedömningen att eleven har en utvecklingsstörning. Då dessa delar inte alltid är tydliggjorda i bedömningen saknas också en sammanfattande helhetsbedömning där det framgår att beslutet om mottagande i grundsärskolan grundar sig på att barnet inte kan nå upp till grundskolans kunskapsmål på grund av utvecklingsstörning. Mot bakgrund av den inverkan ett beslut om mottagande i grundsärskola får på elevens studiesituation och framtida yrkesliv är det av yttersta vikt att beslutet uppfylller författningarnas krav. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal områden nödvändiga för huvudmannen att åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut.

7 7 (13) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Töreboda kommun att vidta nedanstående åtgärd/åtgärder för att avhjälpa påtalade brist/brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 9 juni 2014 redovisas för Skolinspektionen. Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning Töreboda kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Uppföljning och utveckling av utbildningen. - Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. - Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktning på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Systematiskt och kontinuerligt innebär enligt Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:98) att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Skolinspektionen har tagit del av kommunens dokumenterade systematiska kvalitetsarbete som består av en rutin för hur skolenheterna ska genomföra sitt kvalitetsarbete och ett så kallat årshjul för nämnda arbete. De kunskapsresultat som finns redovisade ger endast en begränsad lägesbeskrivning av de samlade resultaten på kommunnivå. Exempelvis saknas en samlad bild av de olika skolformernas kunskapsresultat. Kommunen samlar inte heller in andra resultat exempelvis gällande särskilt stöd och värdegrundsarbete vilket intervjuade politiker och förvaltningschef bekräftar. Skolinspektionen kan konstatera att det inte går att utläsa om förvaltningen eller nämnden har gjort några analyser av till exempel kunskapsresultaten. Inte heller går det att utläsa vilka åtgärder

8 8 (13) kommunen avser att genomföra för att förbättra verksamheterna i kommunen. De intervjuade politikerna och förvaltningschefen bekräftar bilden av det inte heller gjorts några sådana analyser som underlag för åtgärder och att mål- och resultatstyrningen därmed inte fungerat. Av intervjun med politikerna i kommunstyrelsen och dess utbildnings- och kulturutskott framkommer att de har målet att besöka verksamheterna en gång per år och vid minst ett tillfälle per år ta del av resultat och analyser från respektive verksamhet. Enligt förvaltningschefen var det under våren 2013 som kommunen tog fram ett årshjul med ambitionen att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete. Förvaltningschefen uppger vidare att detta arbete ännu inte fått genomslag utan fortfarande är i ett inledande skede. Skolinspektionen har i samtliga beslut för skolenheterna i Töreboda kommun kritiserat hur skolorna bedriver sitt systematiska kvalitetsarbete. I besluten har Skolinspektionen angivit att det i flera fall saknas analyser och beslutade åtgärder för att förbättra kunskapsresultaten. I de fall åtgärder finns angivna har det varit svårt att se kopplingen till analysen av resultaten. Det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheterna har också sällan involverat lärare och elever mer än i det avseendet att lärarna enskilt har utvärderat sin egen undervisning. Eftersom skolenheternas kvalitetsarbete i flera fall uppvisar brister och huvudmannens kvalitetsarbete bygger vidare på enheternas, saknar huvudmannen fullständiga underlag för att utvärdera sin verksamhet. Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att Töreboda kommun bedriver ett bristfälligt systematiskt kvalitetsarbete. Att huvudmannen skaffar sig kunskap om och en samlad bild av de olika skolformernas kunskapsresultat och annan måluppfyllelse är en grundläggande förutsättning för att huvudmannen ska kunna besluta om relevanta åtgärder för att utveckla utbildningen och öka måluppfyllelsen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Töreboda kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 4 kap. 3, 5 och 6 skollagen

9 9 (13) Handläggningsrutiner Bedömning Töreboda kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Handläggningsrutiner. - Huvudmannen ska genomföra en översyn av samtliga kommunens elevärenden, gällande mottagande i grundsärskola och säkerställa att beslut och utredningsunderlag följer författningarnas krav. - Huvudmannen ska komplettera redan gjorda utredningar där bedömningarna inte håller god kvalitet och därefter fatta nya beslut om mottagande i grundsärskolan. - Huvudmannen ska genomföra utredningar av de elever som är mottagna i grundsärskolan där bedömningar saknas och därefter fatta beslut om mottagande i grundsärskolan. - Huvudmannen ska ta fram och implementera rutiner för att säkerställa att elevers mottagande i grundsärskola i fortsättningen följer författningarnas krav. Motivering Enligt skollagen ska barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, tas emot i grundsärskolan. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd ska ske med barnets vårdnadshavare när utredningen genomförs. Enligt Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2013:20) ska den pedagogiska bedömningen fastställa om eleven har förutsättningar att kunna nå grundskolans kunskapskrav och ska utföras av personal med adekvat specialpedagogisk kompetens. Den psykologiska bedömningen ska utföras av legitimerad psykolog och ska fastställa om eleven har en utvecklingsstörning och i så fall i vilken grad. Medicinsk bedömning ska fastställa om det finns medicinska orsaker till elevens inlärningssvårigheter och den sociala bedömningen ska fastställa om det finns sociala orsaker i eller utanför skolan som kan bidra till elevens inlärningssvårigheter. Medicinsk bedömning ska utföras av läkare eller annan hälso-och sjukvårdspersonal med adekvat utbildning och den sociala bedömningen ska utföras av kurator eller annan med adekvat utbildning. Enligt förarbetena till skollagen förutsätter beslutet en helhetsbedömning av att barnet inte kan nå

10 10 (13) upp till grundskolans kunskapskrav på grund av utvecklingsstörning (prop. 2009/10:165 s. 388). Skolinspektionen har tagit del av beslut om mottagande i grundsärskolan för elever i Töreboda kommun. Vidare har Skolinspektionen tagit del av utredningar som legat till grund för dessa beslut. Vid granskningen har framkommit att underlaget för mottagande i grundsärskolan inte alltid omfattar såväl en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk som en social bedömning. Det saknas bedömningar inom något eller några områden för var fjärde elev som är inskriven i grundsärskolan. Det finns också exempel på olika bedömningar som gjorts så tidigt som år 2005 utan att de uppdaterats senare. Det finns även bedömningar som gjorts efter det att beslut om mottagande i grundsärskolan fattats. Nästan samtliga sociala bedömningar har gjorts så sent som 2013 och efter beslut om mottagande. Av de pedagogiska bedömningar som Skolinspektionen tagit del av framgår att endast ett fåtal av dessa omfattar en relevant bedömning av att eleven inte kan nå grundskolans kunskapsmål/krav. Inte heller framgår alltid av den psykologiska bedömningen att eleven har en utvecklingsstörning. Det saknas också, i de underlag Skolinspektionen tagit del av, en sammanfattande helhetsbedömning där det framgår att beslutet om mottagande i grundsärskolan grundar sig på att eleven inte kan nå upp till grundskolans kunskapsmål på grund av utvecklingsstörning. Utredningen visar att det finns elever som är mottagna i grundsärskolan trots att underlaget för mottagande inte är komplett. Av de utredningar som ligger till grund för beslut om mottagande i grundsärskolan som Skolinspektionen tagit del, framgår att endast ett fåtal innehåller psykologiska och pedagogiska bedömningar som uppfyller författningarnas krav eftersom det inte alltid framgår av de psykologiska bedömningarna om eleven har en utvecklingsstörning och att det i de pedagogiska bedömningarna inte alltid finns en bedömning av huruvida eleven har förutsättningar att nå kunskapskraven i grundskolan. Inför beslut görs ingen dokumenterad helhetsbedömning av att eleven inte kommer att nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att eleven har en utvecklingsstörning. Skolinspektionen vill även påpeka att om en ny bedömning görs efter beslut om mottagande, ska ett nytt beslut fattas. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 7 kap. 5 skollagen

11 11 (13) I ärendets slutliga handläggning har juristen Julie Svane, enhetschefen Magnus Haglund och avdelningsjuristen Charlotte Fagher deltagit. På Skolinspektionens vägnar Peter Ekborg Avdelningschef Hans Enckell Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

12 Bilaga 1 12 (13) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

13 Bilaga 1 13 (13) Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband regelbunden tillsyn i Töreboda kommun Grundskolor: Björkängsskolan beslut Centralskolan beslut Kilenskolan Moholms skola Älgarås skola beslut beslut beslut Gymnasieskola: Kanalskolan gymnasieutbildningen beslut Förskolan i Töreboda kommun beslut Fritidshemmen i Töreboda kommun beslut Vuxenutbildningen i Töreboda kommun beslut