Referat från TCOs hearing om de nya sjukförsäkringsreglerna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Referat från TCOs hearing om de nya sjukförsäkringsreglerna"

Transkript

1 Bilaga till TCOs expertgrupp i sjukförsäkringsfrågors uttalande 14 december 2009 Referat från TCOs hearing om de nya sjukförsäkringsreglerna 28 april 2009 Moderator: Bengt Westerberg

2 Bakgrund, varför tillsattes TCOs expertgrupp i sjukförsäkringsfrågor? Efter att regeringen från och med 1 juli 2008 infört nya regler i sjukförsäkringen har en rad problem blivit akuta och uppenbara. TCO har - via sin egen samhällsbevakning och den information som förmedlas via TCO-förbunden och genom olika medborgarkontakter så här långt identifierat en rad olika problem som tydligt kan kopplas till dagens sjukförsäkring. De mest centrala problemen, så som vi nu ser det, kan kort sammanfattas i några punkter: 1. De rehabiliteringsinsatser som utlovats av regeringen, och sagts vara en förutsättning för att den s.k. rehabiliteringskedjan ska leva upp till de uppställda målsättningarna, finns ännu inte på plats. Detta gäller till exempel en kvalitetssäkrad och väl utbyggd företagshälsovård i hela landet, en rehabiliteringsgaranti som tillförsäkrar den enskilde en snabb medicinsk rehabilitering osv. TCO har redan i sitt remissvar pekat på behovet att, utöver de insatser regeringen aviserat, införa en rehabiliteringsförsäkring, som även inbegriper den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. 2. Det nya och omfattande regelverk som infördes 1 juli har, precis som ett flertal remissinstanser varnat för, visat sig vara såväl otydligt som krångligt. 1 Medborgarnas rättssäkerhet och effektiviteten vid Försäkringskassan riskerar därför att bli lidande. Detta har exempelvis åskådliggjorts av ett antal i media uppmärksammade tolkningstvister mellan ansvarig myndighet och minister. Dessutom har det allt oftare från olika håll framförts kritik mot Försäkringskassan för en långsam och otydlig hantering av ärenden. Sedan årsskiftet har över 500 anmälningar till Justitieombudsmannen (JO) lämnats in rörande en allt för långsam och otydlig handläggning. En av JO-anmälarna är LO-TCO Rättskydd. 3. De nya och snävare tidsgränserna, som börjat gälla i sjukförsäkringen från och med 1 juli, riskerar att leda till att fler med ohälsa och nedsatt arbetsförmåga försätts i en mycket utsatt social och ekonomisk situation. Allt för många riskerar redan efter ett halvt års sjukskrivning att utförsäkras och gå miste om sin anställning, utan att först ha fått en chans till en rimlig rehabilitering. Anställningstryggheten urgröps därmed bakvägen, d.v.s. utan att man konkret har varit inne och gjort förändringar i MBL och LAS. Vid den offentliga hearing som hölls i riksdagen innan beslutet fattades talade ett flertal remissinstanser om faran för att arbetsrätten rundas. 4. Kostnader för ohälsan, som tidigare burits av sjukförsäkringen, vältras på grund av regelskärpningarna över på kommunerna och deras ekonomiska bistånd (socialbidrag). Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i olika sammanhang, bland annat i sitt remissvar, lyft fram just denna aspekt. SKL är därför kritiska till de tidsgränser som regeringen genomfört. Politiken innebär med andra ord, på lite längre sikt, ett successivt skifte från en generell välfärdspolitisk modell till en mera selektiv, där utsatta och sjuka människors frihetsmarginaler allt mer kommer att inskränkas. En sådan utveckling riskerar att negativt påverka välfärdsstatens legitimitet på lång sikt. 5. Personalen på Försäkringskassan arbetar idag under mycket pressade förhållanden. De har, inte enbart tillföljd av regelförändringarna inom sjukförsäkringen, fått ökade effektivitets- och produktionskrav på sig. Samtidigt riskerar de att till följd av det otydliga regelverket hamna i situationer där deras yrkesskicklighet felaktigt ifrågasätts, när det istället är lagstiftaren eller myndighetsledningen som borde 1 Se sammanställning av remisskritiken i TCO-Granskar nr 2/2008, Hög tid för en parlamentarisk utredning om socialförsäkringen.

3 kritiseras för att till den enskilde handläggaren skicka vidare ett allt för svårtolkat regelverk. Både Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens tjänstemän har centrala roller i tillämpningen av den nya sjukförsäkringen. Vad som redan har påtalats är att dessa grupper måste få ökad utbildning för att kunna samarbete bättre kring de försäkrade. Därför är det viktigt att fundera över hur samarbetet skall kunna fungera optimalt så att onödigt uppslitande processer som beror på bristande ömsesidig förståelse undviks både mellan dessa tjänstemannagrupper och i relationerna till de försäkrade 6. Kraven i det nya regelverket att relativt snabbt, efter att man passerat gällande tidsgräns, söka första bästa jobb på den reguljära arbetsmarknaden i hela landet riskerar att leda till att den enskildes humankapital förspills. Detta är naturligtvis inte heller bra för samhällsekonomin i sin helhet. De investeringar i utbildning som gjorts behöver förvaltas väl och med varsamhet, såväl av den enskilde som av samhället. Att en välutbildad person relativt snabbt, när hon/han drabbas av ohälsa, tvingas ta ett jobb som ligger långt under (eller vid sidan om) den utbildningsnivå hon/han med stor möda skaffat sig riskerar att ytterligare försvåra ansträngningarna att göra det mer attraktivt för den enskilde att investera i en lång utbildning. Sammantaget innebär ovanstående problembeskrivning att läget på sjukförsäkringens område måste betraktas som mycket allvarligt. Genomför inte regering och riksdag skyndsamt en fördjupad och kontinuerlig översyn (av de systemförändringar som just beslutas) och därefter vidtar lämpliga justeringar i politiken riskerar medborgarnas förtroende för sjukförsäkringen att allvarligt och långsiktigt skadas. I detta läge pekade TCO på att sjukförsäkringen inte var tillräckligt juridiskt och medicinskt tydlig och att det fanns stora risker för att sjuka skulle komma i kläm när de passerar olika tidsgränser när ersättningen omprövas. Expertgruppen bildas i oktober 2008 Den 14 oktober 2008 krävde TCO, mot denna bakgrund, att regeringen snarast bör tillsätta en översynsdelegation för att justera orimligheter och säkerställa rättssäkerheten i sjukförsäkringen. När regeringen inte hörsammade detta krav tillsatte TCO självständigt en egen expertgrupp under ledning av Töres Theorell, professor emeritus i psykosocial medicin och rådgivare vid stressforskningsinstitutet vid Stockholms Universitet. Expertgruppen har sedan starten i oktober 2008 träffats 5 gånger och vid sina sammanträden analyserat utvecklingen och förändringarna inom sjukförsäkringssektorn i vidare mening. De olika medlemmarna har, utifrån sina respektive perspektiv, försökt identifiera de problem och möjligheter som finns. Expertgruppen har också, via TCO, planerat och arrangerat två större seminarier. Dels den offentliga hearingen 28 april 2009, som här sammanfattas och refereras samt ett kunskapsseminarium i Almedalen 29 juni under rubriken Hur kan sjukförsäkringen rehabiliteras?, där Töres Theorell presenterade sina viktigaste slutsatser av arbetet med att leda expertgruppen. Dessa slutsatser och tankar kommenterades sedan av ordföranden i riksdagens socialförsäkringsutskott Gunnar Axén (n) samt Veronica Palm (s) som är vice ordförande i samma utskott.

4 Syftet med TCOs expertgrupp kan kort sammanfattas i några punkter: Att påverka regeringen att tillsätta en statlig översynsdelegation som fördjupat och kontinuerligt utvärderar vad som sker till följd av de regelverk som idag gäller inom sjukförsäkringen. Denna utvärdering ska sedan ligga till grund för nödvändiga justeringar av politiken på sjukförsäkringens område så att denna görs mer rättssäker och legitim. Att inom ramen för arbetet i TCOs expertgrupp samla in erfarenheter, forskning och enskilda vittnesmål rörande bristfälligheter och möjligheter på sjukförsäkringens område. Utifrån den bild som växer fram föreslår expertgruppen sedan fortlöpande förändringar, som gör att vi får en sjukförsäkring som är rättssäker och mer legitim samt i högre grad än idag förhindrar att enskilda medborgare med ohälsa på olika sätt orättmätigt drabbas av regelverkets utformning. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens tjänstemän har centrala roller i tillämpningen av den nya lagen. Vad som redan har påtalats är att dessa grupper måste få ökad utbildning för att kunna samarbete bättre kring de försäkrade. Gruppen behöver kartlägga och fundera över hur samarbetet skall kunna fungera optimalt så att onödigt uppslitande processer som beror på bristande ömsesidig förståelse undviks både mellan dessa tjänstemannagrupper och i relationerna till de försäkrade. Att påverka den allmänna opinionen och samhällsdebatten så att en fördjupad kunskap om sjukförsäkringens funktionssätt och problem får större spridning, inte minst bland ansvariga politiker. Expertgruppens sammansättning: Gruppen har letts av ett arbetsutskott med professor emeritus i psykosocial medicin, Töres Theorell som idag är rådgivare vid stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet som ordförande. I arbetsutskottet har också ingått tidigare ordföranden i Försäkringskassan och f.d. SKTFordföranden, Inger Efraimsson samt TCOs välfärdpolitiske utredare Kjell Rautio. Expertgruppen bestod, förutom de tre uppräknade i arbetsutskottet, av ca 10 personer + två adjungerade: Handikapprörelsen HSO på riksnivå (Mikael Klein/Ingemar Färm/Ingrid Burman) samt på lokal/regionalnivå (Maria Wärme), Leif Klingensjö, expert från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Bengt Starrin, professor i sociologi Karlstad samt välmeriterad arbetsmiljöforskare, Annette Olofsson, LO/TCO-Rättskydd, Anna Hertting, Sjukgymnast + forskare och ordf. i LSR,

5 Ed Palmer, forskare vid Uppsala Universitet och tidigare forskare vid Försäkringskassan, Christina M Eklöf, Arbetsmiljöombud för de Försäkringskasseanställda i Fackförbundet ST (inadjungerad), Johnny Jonsson, företagsläkare vid Stora Enso, Expert från Arbetsförmedlingen (AF), (J-O Dahlgren har inadjungerad vid en träff) TCOs hearing 28 april 2009 Syftet med att ordna en hearing på våren 2009 var framför allt att samla upp en så mångfacetterad och nyansrik lägesbeskrivning som möjligt över hur det egentligen ser ut i sjukförsäkringen. Genom att samla upp erfarenheter och reflexioner gjorda av personer, som på olika sätt varit i beröring med sjukförsäkringen, tecknas en kartbild över problem/möjligheter. Denna kartbild kan sedan utgöra underlag för en analys av problemen och senare leda fram till förslag till lämpliga åtgärder för att förbättra sjukförsäkringens funktionssätt. Till att delta vid seminariet inbjöds därför ca st. medverkande från olika organisationer och myndigheter och delar av vårt samhälle. Upplägget följde samma form som användes när TCO hade en hearing i avtalsförbudsfrågan år Det innebär att det i TCO-salen uppställs en U-formad lägereldsmöblering där de inbjudna deltagarna/experterna tar plats. Som moderator anlitades f.d. socialministern Bengt Westerberg. Han gick aktivt runt med en mikrofon och ställde ett antal frågor. Det är svaren på dessa frågor som är själva utgångspunkten till de texter och vittnesmål som finns senare i rapporten. Journalister och ett urval av beslutsfattare (ex.vis en repr. från respektive riksdagsparti samt socialförsäkringsutskottets ledamöter) inbjöds också, men dessa fick vänta med frågor och medverkan fram till de sista tio minuterna. Efter hearingen var det fritt fram för journalisterna att välja ut någon av de deltagande att intervjua. Innan de enskilda inläggen vid hearingen den 28 april 2009 refereras krävs ytterligare ett förtydligande. För att dokumentera vad som sades vid hearingen anlitades en konsult. Deltagarna har sedan erbjudits att i efterhand komplettera sina inlägg, utifrån det underlag som konsulten tog fram. Några av deltagarna har utnyttjat denna möjlighet, medan andra inte gjort det. Detta är viktigt att vara medveten om när man läser de olika inläggen. Här finns en stor del av förklaringen till att inläggen skiljer sig så mycket åt när det gäller omfattning, språk och fördjupning. Referat från TCOs hearing i sjukförsäkringsfrågan 28 april 2009 Moderator: Bengt Westerberg Leif Westerlind, socialdepartementet

6 Ohälsan har ökat i Sverige under de trettio år som Leif Westerlind har jobbat med frågan. Som exempel nämner han att det har blivit fler som förtidspensioneras och att det av dem är det allt fler som är yngre. Leif Westerlind vill gärna se till varje individs behov, och han nämner att vissa människor jobbar med alla typer av sjukdomar. Därför måste det vara individen som avgör vad som fungerar. En fungerande sjukskrivningsprocess tycker han bör vara tidsbegränsad och efter tre månader skall en första bedömning av arbetsförmågan ha gjorts. Det behövs även ett fungerande samarbete med Arbetsförmedlingen om personen i fråga behöver byta jobb för att klara av att arbeta. Han nämner också rehabilitering som en viktig punkt för att personen skall kunna bli bättre och efter sex månader tycker han att personen kan prövas mot övrig (reguljär) arbetsmarknad för att se huruvida personen klarar av att jobba. Claes von Segebaden, läkare Enligt Claes von Segebaden kan den ökade ohälsan bero på många olika faktorer. I vissa fall tror han att vi faktiskt måste acceptera mer sjukskrivningar, något som beror på att det ännu inte finns bättre eller tillräckligt bra behandlingsmöjligheter mot vissa sjukdomar. Som exempel nämner han cancerbehandling som är mycket krävande för den drabbade. Denna behandling tar ofta lång tid och det är oftast för jobbigt att genomgå behandlingen och samtidigt jobba. Detta är inte särskilt svårt att förstå. Ändå händer det att personer i denna situation råkar illa ut på grund av beslut på Försäkringskassan. Läkaren blir då lätt ett ombud för den drabbade. Claes menar att han, den senaste tiden, allt för ofta varit tvungen att ägna sin arbetstid till just detta. Claes menar att Försäkringskassans tillämpning av sjukförsäkringsreglerna här idag allt för ofta inte är rimliga. Claes von Segebaden betonar också att det borde vara mer dialog mellan läkare och Försäkringskassa. I nuvarande läget saknar handläggare nödvändig kompetens att kunna bedöma arbetsförmåga och det är därför inte ovanligt att läkare får sina medicinskt välgrundade beslut ifrågasatta. Johnny Johansson, företagsläkare vid skogskoncernen Stora Enso Problemet ligger inte i att det i dagsläget sjukskrivs för många, utan att det sjukskrivs för länge. Detta förklarar företagsläkaren Johnny Johansson, som menar att sjukskrivningslängden i vissa fall beror på att avståndet till doktorn är långt. När en doktor sjukskriver en person måste denna komma på återbesök och har då personen långt att åka dröjer det oftast innan man kan komma på återbesök. Detta vet han förekommer i bland annat Norrland, där avstånden är stora och sjukskrivningarna är långa. Men med bättre riktlinjer och regler för doktorerna när de sjukskriver kan en liten del av problemen enkelt lösas. Arbetsförmågebedömningen måste också ske i samarbete med den individ det berör. Omotiverade arbetstagare vill inte arbeta och omotiverade arbetsgivare vill inte anställa personer med nedsatt arbetsförmåga. För att det ska bli bra måste det fungera på båda håll. Johnny Johansson understryker också att det är viktigt att vi inte har ett system där stora grupper av människor går sjuka år ut och år in. Det har vi inte råd med. Anna Hertting, sjukgymnast och forskare och Birgitta Öberg, sjukgymnast

7 Sjukskrivningarna har sedan länge dominerats av patienter med psykisk ohälsa och ospecifik smärta i rygg, nacke, axlar. Dessa diagnosgrupper överlappar i hög grad varandra och den medicinska förklaringsgrunden är osäker. Om man hanterar symtomen tidigt behöver insatserna inte alls vara speciellt omfattande. För människor som drabbats av smärta handlar det om att tidigt få en analys av sitt problem. När man väl passerat det subakuta stadiet (1-3 månader) är det stor risk att insatserna inte ger effekt. Det innebär att risken för långvariga problem och sjukskrivning ökar påtagligt. Det är viktigt att tidigt få en bra förklaring till sina problem med råd om att fortsätta vara aktiv. Om symtomen blir begripliga ökar människors tilltro till sina egna resurser. Kring dessa principer har vi idag konsensus. Forskning inom sjukgymnastik visar att man ska utgå från en beslutsmodell som stöder kliniskt resonerande. För det första ska man ta ställning till om det är fråga om ett reellt biomedicinskt problem. Därefter bedömer man nerv-, led-, muskelfunktionen samtidigt som man identifierar andra faktorer hos individen, eller i omgivningen, som kan påverka det hela. Man tar stor hänsyn till hur individen själv ser på sina problem. Val av åtgärd ska sedan grundas på var och ens unika behov. Utifrån dessa principer arbetar idag sjukgymnaster som specialiserat sig på rörelseorganens ohälsa. Hälso- och sjukvårdens rehabutbud innebär ofta paketlösningar. Det kan handla om kognitiv beteendeterapi (KBT) eller multimodal behandlig i grupp utan att man alla gånger identifierat var och ens särskilda behov Sjukgymnaster och andra rehabaktörer ska ges reella resurser att: Tidigt identifiera problem och finna individuella lösningar för människor med osäkra diagnoser som smärta och psykisk ohälsa istället för att erbjuda förutbestämda paketlösningar i ett sent skede Tidigt ge individen snabb återkoppling om möjliga orsaker till sina symtom. För att minska risken för långvariga problem ska man fokusera personens inneboende resurser och egenförståelse. Det är innebörden i ett hälsofrämjande och pedagogiskt förhållningssätt. Stärka specifik rehabiliteringskompetens i bl a primärvården där sjukgymnaster utgör en av de professionella grupper som tidigt kan identifiera och bedöma både funktions- /arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov Det behövs mer forskning om tidig intervention med kontinuerlig uppföljning av gjorda insatser. Vi menar att det krävs rejäla multicenterstudier som går ut på att möta problemen uppströms. Rehabiliteringsgarantin bör utvidgas till att gälla för akuta och subakuta ryggar. Varför styra stimulansmedel till stadiet då smärtan blivit långvarig och komplex, och då sätta in multimodala team? Det anser vi vara ett samhälleligt slöseri! Man kan ha arbetsförmåga trots kvarstående symtom. Vi måste därför skilja på att åtgärda olika symtom på ohälsa och hjälpa människor tillbaks till jobbet. Med rätt förståelse och rätt

8 stöd kan man lära sig hantera sina symtom och fortsätta förvärvsarbeta. Den insikten är viktig för att effektivt och långsiktig minska människors behov av att vara låsta i sjukskrivning. Anna Stina Nordmark Nilsson, Företagarna Enligt Anna Stina Nordmark är det viktigt att inte sjukskriva hur som helst. Vidare menar hon att dagens sjukskrivningshantering försvårar för företagare. Hon tror däremot inte att lösningen ligger i att företag skall ta på sig större kostnader vid hög sjukskrivning, detta då många småföretagare inte har möjlighet att kunna anpassa sig till den sjuka anställdas behov. Men hon nämner också att det naturligtvis är ett problem att vissa måste komma tillbaka till arbetet trots att de är sjuka på grund av att de inte har a-kassa och måste klara av att försörja sig. Kristina Söderlund, Reumatikerförbundet Våra medlemmar har rätt till arbete men det krävs större flexibilitet i systemet och på arbetsmarknaden anser Kristina Söderlund. Socialförsäkring och sjukförsäkring måste fungera ihop, många behöver vård livet ut men då rehabiliteringen inte fungerar blir detta ett problem. Hälso- och sjukvården måste dessutom bli mer lättillgänglig för att kunna genomföra det arbete den är avsedd för. Kristina Söderlund ifrågasätter även påståendet att det idag inte finns någon plats för människor som vill jobba femtio eller sjuttiofem procent. Hon menar att det är bättre att människor jobbar deltid inom yrken de är utbildade till än hundra procent inom yrken de är okvalificerade till. Med de nya regler som gäller inom sjukförsäkringen försvåras sådana lösningar. Dagens regelverk ger allt för få möjligheter för människor med ohälsa att jobba deltid och få ersättning för resten. Det som då riskerar att hända är att dessa människor, med partiell arbetsförmåga, istället för att få möjlighet att bidra efter sin egen förmåga ställs helt utanför och stigmatiseras säger Kristina. Många kommer också (av rehabiliteringskedjans regler) att stressas till att gå upp i arbetstid, vilket kan leda till bakslag och att de på sikt kanske inte alls kommer att kunna arbeta. Det nuvarande regelverket måste förändras omgående. Det är inte anpassat till personer med kroniska sjukdomar. Ingen tjänar på den nuvarande situationen, varken den enskilde eller samhället. Maria Werme, Handikapprörelsen Maria Werme påpekar att det endast är en myt att många sjukskrivna fuskar trots att det är något som ofta påstås. Maria Werme menar även att det är ytterst viktigt att alla beslut tas i samråd med individen som berörs för att resultaten skall bli goda. Moderatorns påstående att "i Jämtland sjukskriver sig ju alla" kändes för mig som är född och uppväxt i norra Jämtland nästan rasistiskt, säger Maria Wärme. Att det är många sjukskrivna särskilt i Norrlands glesbygd tas ofta upp i debatter, trots att det är så liten del av sjukskrivningskostnaderna i stort, utan någon närmare eftertanke eller kunskap om vad detta kan bero på. Mer än hälften av mina nära släktingar som bor kvar i Jämtland, både äldre och yngre, är sjukskrivna eller har sjukersättning på hel eller deltid, flera får leva med onödiga skador för resten av livet. Orsakerna har varit långa avstånd till läkare/sjukhus, brist på resurser och

9 kompetens, mycket långa köer till vissa undersökningar och behandlingar, bortprioriteringar, norrlänningars ofta alltför stora tålamod, man vill inte vara till besvär och inte klaga i onödan. Vid rapporteringen om nedfallet från Tjernobyl tyckte man inte att det behövde nämnas att det mesta nedfallet i Sverige förutom i Gävletrakten var i norra Jämtland, "eftersom där bor det så få". I helgen pratade jag med en person som bor utanför Gävle som direkt drabbades av nedfallet från Tjernobyl och som nu berättar att många har fått cancer där han bor. Pågår någon undersökning/forskning om konsekvenserna av Tjernobylnedfallet eller tystas detta ned? Även min bror som bor kvar i norra Jämtland har fått cancer konstaterad för något år sedan. Min syster som sedan 15 år bor utanför Boston med sin familj på fem personer har däremot tillgång till kvalificerad vård när de behöver den genom försäkring genom arbetet. Är det denna segregerade vård vi börjat få och vill ha även i Sverige? Konsekvenserna av rättsosäkerheten inom Försäkringskassan får stora konsekvenser för sjukförsäkrade. (Se även artikel från i lördags, 16 maj, där det står i ingressen: "Försäkringskassan medger att de har gjort fel. Men ett beslut som redan är fattat kan inte ändras."). Eftersom det inte sällan blir direkt felaktiga beslut i FK som för enskilda får mycket stora konsekvenser tvingas förtvivlade drabbade och deras familjer låna pengar till utredningar av läkare och advokater som ibland inte har rätt kompetens och inte är seriösa. Den person jag nämnde om på Hearingen som lånat kronor för i det närmaste värdelös juridisk hjälp vid överklagan av arbetsskadeärende, hade slitits ut och stötts ut av sin arbetsgivare. Nu i vår har han varit inlagd på psykosavdelning tre månader pga. att han inte längre kunde få ner mat, hade mardrömmar, hörde sin arbetsgivare säga åt honom att han ska avsluta sitt liv på olika sätt. Hans tonårsdöttrar har skrivit till Uppdrag Granskning som nu är överhopade av liknande berättelser, men som just nu inte har någon tillräckligt "besjälad" reporter för reportage om detta. Det är risk att barnen till drabbade förlorar tilltron till rättvisa och till vårt välfärdssamhälle. I den "faktafolder" jag hade med till hearingen stod skrivet ett antal exempel på vilka ödesdigra konsekvenser det kan leda till att FK:s handläggare fått direktiv att ändra attityd från att vara till stöd och hjälp till att alla sjukförsäkrade är potentiella fuskare. De felaktiga påståendena om "omfattande fusk" bland sjuka började när FUT-delegationen tillsattes av förra regeringen. Utredningen kom fram till ett antagande om bara 2 % fusk (FK:s egen stickprovsundersökning på 1500 personer visade misstänkt fusk på 0,2 %). Trots det har uppgifter om "20 % fusk" spritts flera gånger, även i år. Den debattartikel som 12 ideella organisationer står bakom om att det är en "Myt att många sjuka fuskar" tas inte in av tidningar. Varför? Ingemar Färm, ordförande i HSO Att vilja minska sjuktalen är fel utgångspunkt anser Ingemar Färm; istället bör fokus ligga på att minska ohälsan. Dagens dominerande repressiva synsätt gör att man vidtar åtgärder som motverkar syftet; en bättre folkhälsa. I nuvarande läge använder man sig av hot och inte incitament till individen vilket också är ett systemfel. I dagsläget hamnar individer mellan stolarna på grund av bristande flexibilitet,

10 ett tecken på att vi är på väg bort från den generella välfärdsmodellen. Det blir allt fler som måste söka särlösningar för att de generella systemen kastat ut dem. Ett stort problem inom arbetslivet är att endast en femprocentig nedsättning i arbetsförmåga innebär att personen inte längre är intressant för arbetsgivare. Vi har idag fått ett allt för elitistiskt arbetsliv, där arbetsgivare i allt högre grad jagar efter en elitarbetskraft. Att det idag krävs minst hundraprocentig arbetsförmåga för att platsa i ett allt hårdare arbetsklimat är, enligt Ingemar Färm, det största problemet. Ska vi kunna vända denna utveckling krävs först ett rejält perspektivskifte, vi måste öka toleransen för partiell arbetsförmåga och inse att det i vårt samhälle finns en stor variation av olika funktionsförmågor. Hela vårt samhälle och i synnerhet arbetslivet måste bättre anpassas till detta grundläggande faktum. Skall vi kunna hitta fram till långsiktiga lösningar måste dessutom alla, elitarbetskraft eller ej, aktivt delta i lösningen. Ed Palmer, Uppsala Universitet Sverige har under längre tid haft hög sjukfrånvaro något som först noterades under 90-talet påpekar Ed Palmer. Även Norge och Holland uppvisar samma tendenser. Beror detta på antingen slappt regelverk eller en bristande hantering av sjukförsäkringar? Palmer menar att oavsett vilket det är så har Sverige valt ett system med höga kompensationsnivåer vilket innebär att vi också bör ha en bra struktur, till exempel av rehabiliteringsmöjligheter. Enligt Ed Palmer är det stora problemet att samhället av individen kräver en hundraprocentig arbetsförmåga för att man skall kunna arbeta. Ed Palmer menar att arbetsgivare bör behålla personal som endast kan jobba exempelvis sjuttio procent, medan efterfrågan på sådana individer idag är väldigt liten. Per Arne Andersson, SKL Per Arne Andersson betonar vikten av att representanter för förvaltningsrätt samarbetar med representanter för arbetsrätt och att det däremellan finns en dialog. En gemensam bedömningsgrund för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är nödvändig för en rättvis bedömning av fall och samtidigt som de flesta kommuner har blivit bättre på detta finns det andra som ligger efter. Töres Theorell, Karolinska Institutet Under 90-talet skedde stora förändringar, detta säger Töres Theorell. Arbetslösheten ökade och det skedde stora omorganisationer i Sverige; nu står vi än en gång inför en kris. Många länder har inte försäkringar vilket försvårar befolkningens liv medan vi i Sverige har vi bland annat en socialförsäkring som hjälper till att bevara de basala hälsobitarna. Töres nämner bland annat att kraftig förändring av arbetslöshet i länder utan utbyggd socialförsäkring har visats leda till ökad dödlighet i befolkningen. Sådana studier har publicerats från Taiwan och Korea. Vi får inte glömma att en väl fungerande sjukförsäkring ingår i ett väl fungerande samhälles folkhälsofundament. Det finns de som i debatten sagt att stressrelaterade arbetsmiljöfenomen inte kan ha varit så viktiga för sjukskrivningsutvecklingen under 90-talet, eftersom hjärtinfarkterna inte ökade och inte heller självmorden. Men då skall man komma ihåg att 90-talet också innebar en rad framsteg när det gäller preventiv medicin. Folk i infarktåldrarna slutade röka och en rad effektiva mediciner mot blodfetts- och blodtryckssjukdomar kom. Vi fick också

11 antidepressiva mediciner som kan ha förhindrat självmord (men inte hindrar mindre allvarliga psykiska sjukdomstillstånd). Även icke-medikamentella preventiva insatser kan ha varit betydelsefulla. Vi har alltså haft motverkande faktorer mot ökning av hjärtinfarkt- och självmordsrisk. Något som försäkringen däremot inte skyddar mot är psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är den typ av ohälsa som har ökat och då framför allt bland kvinnor, i dagsläget finns det inga indikationer på att den psykiska ohälsan håller på att bli bättre, säger Töres Theorell. Den arbetsrelaterade psykiska ohälsan sådan den rapporterats i de årliga återkommande AKU Arbetskraftsundersökningarna som görs av SCB ökade kraftigt från och med 1997 fram t.o.m Men därefter minskade siffrorna igen, dock utan att komma ned i de nivåer vi hade vid starten av 1990-talet. Intressant nog stämmer denna nationella statistik mycket bra också med att långtidssjukskrivningarna började öka, främst hos kvinnor anställda i offentlig sektor just från Sjukskrivning av upp till 6 månaders varaktighet började sedan gå ned mellan januari 2003 och januari 2004, vilket alltså kan stämma med att den arbetsrelaterade psykiska ohälsan började minska då. Intressant nog kan man se en minskning i förekomsten av sjukskrivningsepisoder under 6 månaders varaktighet mellan januari 2003 och januari Skärpningen av Försäkringskassans regelsystem i sjukförsäkringen kom först juli Alltså efter att denna del av sjukskrivningarna hade börjat minska. Sedan har som vi vet alla former av sjukskrivning minskat och på den allra senaste tiden har även förtidspensionernas ökning planat ut. Under hela perioden från 1990-talets början ökade intensiteten i arbetslivet i alla sektorer (vilket var ett trendbrott jämfört med 70- och 80-talen) och denna ökning planade också ut i mitten av 2000-talet enligt flera indikatorer som vi har. Tidsförloppet i ökningen av arbetsintensiteten kan inte förklara varför långtidssjukskrivningarna framför allt bland kvinnor anställda i offentlig sektor började öka så dramatiskt just från Men statistiskt sett kan en annan arbetsmiljöfaktor göra det, nämligen känslan av kontrollförlust i arbetet. Denna ökade nämligen dramatiskt just bland kvinnor i offentlig sektor från år Förmodligen sammanfaller detta med ett uttröttningsfenomen kring ständiga omorganisationer, som man började se hos personalen i offentlig sektor just mot slutet av 90-talet. Tidsförloppen stämmer bra på riksnivån men går man ned på regionala nivåer stämmer de inte nödvändigtvis många faktorer påverkar förstås de här förloppen. Men storstadsregionerna dominerar helt enkelt p.g.a. att det bor så många i de större städerna och i dessa regioner var mönstret likartat de lokala skillnaderna drunknar i riksstatistiken. Ett annat problem är att arbetstagare och arbetare disciplinerar sig i svåra tider trots att de är sjuka. Exempelvis har kvinnor med hög risk för hjärt- och kärlsjukdomar hög sjuknärvaro vilket är både farligt och fel. Tilläggas kan att i en studie vi publicerat kunde vi visa att kvinnor med många riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom (den s.k. Wolf-studien i Stockholm) utmärkte sig genom att minska sin sjukfrånvaro mera än andra när deras arbetsplats genomgick stora nedskärningar i mitten av 90-talet. Vi vet inte varför men en spekulation kan vara att de var rädda för att förlora arbetet vid sjukfrånvaro. Andra studier(bl.a. av statsanställda i England) har visat att ett sådant mönster kan öka risken för hjärtkärlsjukdom hos denna vulnerabla grupp.

12 Kommunikationen mellan de olika instanserna måste utvecklas då de är av stor vikt, till exempel finns rehabiliteringsresurserna men de utnyttjas inte på ett bra sätt. Töres Theorells förslag är att istället skapa rådgivningssystem för att ta sig an detta problem. I sin slutplädering vid hearingen tog Töres upp att vi lever i en period av en ofta ensidig betoning på fusk (vars omfattning överdrivits i rapporteringen vilket Försäkringskassans egen utredningsavdelning försökt rätta till men de felaktiga siffrorna har ändå upprepats, se även Maria Wärmes inlägg). I alla samhällen försöker man förhålla sig till att enskildas bidrag till gruppens bästa kan variera kraftigt mellan olika individer. I vissa samhällen har man haft stor tolerans för svagares bidrag. Just nu håller vi på att skapa ett hårt samhälle utan särskilt mycket tolerans för människor med partiell arbetsförmåga. Jag tillhör den stora skaran som anser att vårt sjukförsäkringssystem inte har fungerat bra. Lagen om rehabiliteringskedjan innehåller många bra idéer som kan innebära att slapp sjukskrivning utan rehabilitering inte får fortgå i förening med andra saker som görs nu för att sjukförsäkringen ska fungera bättre. Men det förutsätter förstås att rehabiliteringen är utbyggd och det är den inte. Vi har inte sett att landstingen byggt ut rehabiliteringen tillräckligt ännu och en del av de problem med långa sjukskrivningar i glesbygden på vissa håll har att göra med att patienter får vänta på utredningar och behandlingar och vad skall patient/läkare då kunna göra annat än att förlänga sjukskrivningen? Detta påpekades av flera andra i panelen också, bland andra Johnny Jonsson, företagsläkare vid Stora Enso). Sedan menar jag att man måste ha respekt för de sjukskrivna. Åtstramningar av sjukförsäkringen som kopplas med en allmän samhällsattityd som gör alla sjukskrivna till fuskare kan leda till att fel personer drabbas. Vi får ökad sjuknärvaro bland folk som behöver vara sjukskrivna och vars hälsa långsiktigt kan försämras av denna sjuknärvaro. Vi skall komma ihåg att vissa grupper av långtidssjuka t. ex. de med utmattningssyndrom har ganska grava funktionsrubbningar (tex. Störningar i minnesfunktionen) som gör att man inte utan vidare kan sätta dem i arbete. För mig som sysslar med stressforskning är det också uppenbart att det i denna grupp finns ökad risk för hjärtinfarkt (vilket bl.a. holländska och danska studier har visat och vilket även stämmer med att de här patienterna har ökad förekomst av blodfettrubbningar jämfört med andra). Slutligen vill jag också säga att den sammanlagda effekten av förändringarna i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring kan få mycket kraftiga psykiska existentiella effekter för enskilda människor. Politiker och administratörer underskattar nog ofta styrkan i de psykiska processer som kan utlösas, särskilt om felbedömningar görs. Och risken för felbedömningar ökar vid åtstramning i regelverken och av regeltillämpningen. Kjell Rautio, välfärdsutredare vid TCO Kjell Rautio framhäver att ett nytt arbetssätt är nödvändigt. Han menar att det är viktigt att se att det gamla sjukförsäkringssystemet i allt för stor utsträckning lämnade för många i passivitet. Han säger att om det gamla systemet, så som ibland påstås, parkerade personer med arbetsmarknadsproblem i sjukförsäkringen så parkerar rehabiliteringskedjan istället personer med ohälsa i arbetsmarknadspolitiken. Kjell anser att i båda fallen, både när det gäller det gamla systemet och det nya, brast och brister det när det gäller rehabiliteringen. Detta ledde tidigare allt för ofta till passiv långtidssjukskrivning och sjukersättning. Idag, med de snäva tidsgränserna och hårdare regelverket, fattiggörs däremot fler personer med ohälsa. Fortfarande saknas dock effektiva

13 broar tillbaks till arbetslivet för dessa grupper, vilket gör att de långsiktiga problemen kommer att bli mycket stora och svåra att lösa. Han anser också att det i samhällsdebatten, den senaste tiden, varit allt för lite fokus på det förebyggande arbetet. Ska man långsiktigt lösa ohälsoproblemen måste dessa lösas så nära den punkt där de skapas som det är möjligt. Det innebär att vi i större utsträckning bör utgå ifrån hur det ser ut på våra arbetsplatser. I nuläget saknas det allt för ofta möjlighet till rehabilitering. Men det saknas också verkningsfulla ekonomiska incitament för arbetsgivare att bygga ut och utveckla såväl arbetsmiljön som företagshälsovården. Kjell Rautio ställer en retorisk fråga om det inte är vettigt att koppla ihop incitament riktade till arbetsgivare med kollektivavtalen? Han tror att en sådan lösning vore bra, eftersom all erfarenhet visar att där arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet fungerat bäst där har också fack och arbetsgivare gemensamt arbetat för att finna konstruktiva lösningar. Här stämmer de erfarenheter som Johnny Jonsson delade med sig till djupare eftertanke. En kollektivavtalsstimulans skulle kunna ge starkare drivkrafter för arbetsgivare att, tillsammans med de anställda, satsa mer på att skapa rymligare arbetsplatser och effektivare få fler sjukfrånvarande tillbaks i arbete. På så sätt skulle fack och arbetsgivare i större utsträckning kunna jobba tillsammans för att tidigare möta problem, tror Kjell. Tyvärr har den politiska viljan att tänka i dessa banor hittills saknats. Linda Grape, välfärdsutredare vid LO Linda Grape menar att den gamla sjukförsäkringen hade stora problem, men det har även den nya. Stora förändringar i arbetsklimatet har skett på senare tid och allt fler människor har osäkra anställningar. Detta leder till psykisk ohälsa bland de arbetande, men det gamla systemet som präglades av passivitet ledde till att den enskilde individen allt för lite själv hade möjligheter att påverka sin situation. Det finns både bra och dåliga arbetsgivare, men att hjälpa den sjukskrivne tillbaka till arbetslivet får inte bli en fråga om arbetsgivarens välvilja. Det måste därför till incitament till alla aktörer och inte bara till individen. En bra arbetsgivare bör ha en plan för att få anställda att komma tillbaka till arbete och den bör vara tidsbegränsad, menar Linda Grape. Hon frågar huruvida Arbetsförmedlingen har resurser för att hjälpa alla människor tillbaka till arbete? Förutsättningarna för att komma tillbaka till arbetslivet är olika och vissa skador/ohälsa innebär att många arbetsdörrar är och förblir stängda. Lennart Levi, Arbetsmiljöforskare och riksdagsledamot (c) Lennart Levi pekar inledningsvis på vikten av att samtliga inblandade aktörer samarbetar. Rehabiliteringsinstanser, Arbetsförmedlingen och företagare måste samordnas bättre. Samarbete har tyvärr visat sig vara svårt att uppnå oavsett vilka regler regeringen har infört, och i nuläget har både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan haft problem med tillämpningen av de regler som finns. Detta tyder på att de behöver hjälp. Ett intressant förslag, som Lennart Levi nämner, handlar om grundandet av en vetenskapligt oberoende akademi för rehabilitering. För att främja detta har mitt parti - centerpartiet - föreslagit inrättande av ett "Centrum för hälsa i arbetet" i samverkan mellan flera universitet. Och vi har aktivt medverkat till bildande av en "Akademi för rehabilitering och

14 företagshälsovård", som ska hålla kvalitetskontroll på rehabiliteringskedja och rehabiliteringsgaranti. En bra sammanfattning om målen för ett gott arbetsliv finns i EU:s Lissabonfördrag - "Fler och bättre jobb". Bättre jobb betyder att så många som möjligt ska uppnå pensionsåldern med hälsan i behåll. Och att de som trots allt blivit sjuka ska få en samordnad medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. "Fler jobb" innefattar att alla i arbetsför ålder deltar i arbetslivet. Vi har arrangerat ett seminarium i Almedalen 2008 under rubriken "Alla behövs", ett möte i Riksdagens förstakammarsal om "Osund ojämlikhet" med professor Michael Marmot från WHO och vice statsminister Maud Olofsson, och en rundabordskonferens i Riksdagshuset om att "Skapa jobb i kristid - men hur?" i maj Allt i syfte att snarast översätta formuleringarna till politiska beslut Anette Carnherde, Fackförbundet ST Anette Carnherde menade att Försäkringskassan idag saknar de rätta förutsättningarna att göra ett bra jobb, något som innebär att sjuka inte får den hjälp som de behöver och vill ha. Just nu sker det en stor omorganisation och ett antal regelförändringar i Försäkringskassans system, skuldbelägg därför inte Försäkringskassans personal ytterligare utan ge dem lugn och ro, säger Anette. Det bör inte heller ske några regelförändringar i detta skede, utan Försäkringskassan måste få tid att hitta nya rutiner för att kunna tillämpa reglerna som finns innan vi ändrar dem. Dessutom, menar Anette Carnherde, är det ett allvarligt problem att resurser som skulle gå till Arbetsförmedlingen istället har gått till arbetslöshetsersättning. Detta gör att Arbetsförmedlingen snart står inför en kris och ett resursproblem som måste lösas. Inger Efraimsson, f.d. Ordf. Försäkringskassan Ett problem som flera, bland annat Inger Efraimsson tog upp är de problematiska bieffekter som sjukskrivning för med sig. Sjukskivning är en farlig medicin som trots sin nödvändighet orsakar passivitet hos människor över längre tidsperioder, konstaterade hon. Inger talade sedan om hur allting idag ska renodlas, detta gäller både a-kassan och sjukförsäkringen men vart ska då alla människor ta vägen? Många riskerar att hamna i kläm. Om villkoren i arbetslöshets- och sjukförsäkringen skärps, så som skett den senaste tiden, innebär detta att de människor som inte längre kvalar in i dessa trygghetssystem måste söka sin försörjning någon annanstans. Den sista utvägen, när hushållets resurser helt är uttömda, är då kommunens försörjningsstöd. Men detta är oftast ingen bra lösning, varken för den enskilde eller för samhället. Detta säger Inger inte minst mot bakgrund av sin egen erfarenhet som socialarbetare. Inger anser att detta är en dålig användning av resurserna om fler tvingas vända sig till socialen och det blir då ännu svårare att återvända till arbetslivet. Människor låses då in i en omöjlig situation, där de bara får svårare och svårare att ta sig in på arbetsmarkanden. Istället måste vi mera börja se på välfärdssektorn ur ett helhetsperspektiv och inte ensidigt bara stirra på en samhällssektor i taget, ansåg Inger. Sjukförsäkringen samspelar med arbetslöshetsförsäkringen och socialbidragen och måste, i större utsträckning än idag, förstås och analyseras utifrån detta faktum.

15 Ytterligare ett problem, som Inger berörde, gäller Försäkringskassans omorganisation då alla kassor blev en och personalen minskades trots ett ökat behov. Det är inte konstigt om detta ledde till brister i beslutskvaliteten och en försämrad tillgänglighet. Inger lyfter också fram det faktum att det inte är Försäkringskassan som är huvudansvarig för rehabiliteringen. Enligt arbetsmiljölagen ligger detta ansvar huvudsakligen fortfarande på arbetsgivaren. Det är viktigt att ha detta i minnet. Det är i stor utsträckning på arbetsplatserna som man måste bli bättre på att lösa problemen och långsiktigt motverka att ohälsa uppstår. Anders Eklund, Lärarförbundet Ett stort antal lärare har varit sjukskrivna under en längre tid, många med psykiska diagnoser och detta fenomen har ökat i omfång på den senaste tiden, detta säger Anders Eklund från Lärarförbundet. Läraryrket är idag det yrke där flest upplever att den psykiska pressen är allt för stor. Det är viktigt att ha med sig detta när man analyserar sjukskrivningsproblematiken, menar Anders. Sjukskrivningsfrågan rör alltså inte enbart de mest utsatta LO-grupperna, även om de generellt sett är överrepresenterade i statistiken. När man ser detta förstår man också att frågan inte är så enkel som man kanske får för sig om man enbart följer den ytligare delen av mediedebatten. En bidragande anledning till sjukskrivningarna i lärarkåren är att den åldersgrupp med störst sjukskrivningsrisk för närvarande utgör en stor del av gruppen, samtidigt som få av dem som varit borta längst får det stöd de behöver för att komma tillbaka. Att så få kommer tillbaka, till exempel på grund av tidsbegränsad sjukskrivning, är ett slöseri på utbildade lärare slår Anders fast. Många hamnar också mellan stolarna, förklarar Anders, utan vare sig rätt till a-kassa eller sjukersättning; detta är ett allvarligt problem. Dessutom visar sjukskrivningsstatistik att det är tuffare att vara lärare inne i staden än på landet, något som går tvärt emot de mer allmänna mönstren. Detta understryker att sjukskrivningsproblematiken också är central för urbana och välutbildade yrkesgrupper. Anette Olofsson, LO-TCO Rättsskydd De passiviserande sjukskrivningar vi tidigare har sett har visat sig vara skadliga, detta säger Anette Olofsson, samtidigt som hon varnar för att ansvaret nu på ett ensidigt och olämpligt sätt förts över på arbetstagaren. Regelverket pressar sjuka arbetstagare till uppsägning för att man skall kunna få a-kassa. Anette Olofsson menar helt enkelt att enskilda arbetstagare knuffas ut från arbetet av de regler i sjukförsäkringen som idag finns. Marie Olsson, IF Metall Att företagen endast vill ha arbetstagare med en hundraprocentig arbetsförmåga och bli av med andra är enligt Marie Olsson ett allvarligt problem. Utifrån egen erfarenhet säger hon att företag faktiskt kan ordna anpassade arbeten om de försöker, stora företag är dock sämre på detta än mindre företag där enskilda anställda är viktigare för företaget som helhet. Lösningen är att hitta på nya sätt för att få arbetsgivarna att göra mer.

16 Marie Olsson påpekar även att det finns problem inom organisationen av Arbetsförmedlingen och a-kassan. Industriarbetare får intyg där det står att man kan klara av lättare sysslor; trots detta tvingas man ställa sig helt till Arbetsförmedlingens förfogande för att kunna få a-kassa. De nya reglerna i sjukförsäkringen följer inte intentionerna i propositionen som var att minska utanförskapet, bibehålla välfärden och att så många människor som möjligt ska försörja sig genom arbete. Verkligheten är en annan. Arbetsgivare struntar ofta i att rehabilitera människor för nu blir de ändå av med dem med försäkringskassans hjälp. Arbetsgivare ser ofta ett arbetshinder istället för arbetsförmågan. Ihop med de nya A-kassereglerna så ställs många människor utan någon inkomst alls och blir hänvisade till att söka försörjningsstöd. Rehabiliteringskedjan är diskriminerande då det ofta är äldre och kvinnor som behöver mer tid för att komma tillbaka efter sjukdom. Det är också lättare för en kontorsråtta att komma tillbaka än för en fabriksarbetare. Man blir bedömd mot hela arbetsmarknaden och arbetslös istället för att bli rehabiliterad och hjälpt tillbaka till arbete. Respekt mot den enskilde saknas. Maries förslag på ändringar: Förläng tiden i rehabiliteringskedjan. Ge utrymme för individuella bedömningar. Mer krav på arbetsgivare att erbjuda anpassade arbeten och att rehabilitera. Mer pengar och resurser till rehabilitering för att komma tillbaka i arbete. Se deltidssjukskrivning som en möjlighet.

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla Bild: Robert Nyberg Sjukförsäkring som är bra för vissa, men som är bestraffningssystem för många sjuka och skadade eller Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla HUR VILL

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Björn Johnson E-post: bjorn.johnson@mah.se Hälsa och samhälle, Malmö högskola Sjuktalets variationer 1955-2008 30 25 20 15 10 5 0 1955 1960 1965 1970

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2642 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1.

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:2350 av Johan Forssell m.fl. () Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Sammanfattning Sjukfrånvaron har ökat och fortsätter

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen

Läs mer

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter Rapport till Finanspolitiska rådet 2010/5 Pathric Hägglund (isf) Peter Skogman Thoursie (ifau) 1 Bakgrund Sittande

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015

Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015 Rafael Lindqvist Sociologiska institutionen Uppsala Universitet Rafael.lindqvist@soc.uu.se

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

# Trampolin eller kvicksand? En rapport om hur tjänstemännen uppfattar sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen

# Trampolin eller kvicksand? En rapport om hur tjänstemännen uppfattar sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen #6 2016 Trampolin eller kvicksand? En rapport om hur tjänstemännen uppfattar sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen Kontakt TCO Mikael Dubois, Mikael.Dubois@tco.se Trampolin eller kvicksand? #6 2016

Läs mer

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Björn Johnson Centrum för tillämpad arbetslivsforskning / Hälsa och samhälle Sjuktalets variationer 1955-2008 Det var den långa sjukfrånvaron som ökade

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR VUXN A TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-08-26 Handläggare: Bosse Dannert Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-09-30 Gränslandet mellan sjukdom

Läs mer

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:31 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:6 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om utökade behandlingsinsatser av stressrelaterad ohälsa så att fler sjukskrivna kan återgå i

Läs mer

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningarnas anatomi Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

Yttrande över Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Yttrande över Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Sundbyberg 2012-03-06 Dnr.nr: S2012/1822/SF Vår referens: Mikael Klein mikael.klein@hso.se Till: Socialdepartementet Yttrande över Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Handikappförbunden

Läs mer

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna ISF har som del av ett egeninitierat projekt studerat betydelsen av

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

TCO seminarium om sjukförsäkringen och arbetsgivarnas inställning till sjukskrivna

TCO seminarium om sjukförsäkringen och arbetsgivarnas inställning till sjukskrivna 2010 09 08 TCO seminarium om sjukförsäkringen och arbetsgivarnas inställning till sjukskrivna Bakgrund/Fakta Sjukförsäkringen, Innehållsförteckning På de följande sidorna finns fakta och bakgrunder om

Läs mer

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Inledning För oss socialdemokrater är det en självklarhet att såväl kvinnor som män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla nivåer i samhället.

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

NSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna

NSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna 2016-06-07 S2016/02521/SF s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Socialdepartementet 103 33 Stockholm NSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabilitering Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Def. Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om de åtgärder som syftar

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU14 Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2011/12: 113

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Nu mobiliserar vi mot ökad sjukfrånvaro

Nu mobiliserar vi mot ökad sjukfrånvaro Nu mobiliserar vi mot ökad sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan Laura Hartman Februari 2015 Sida 1 Laura Hartman Februari 2015 Sida 2 Två utmaningar Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Sjukfrånvaron har aldrig varit så låg som nu bland företagen som ingår i Svenskt Näringslivs tidsansvändningsstudie. Nedgången märks också i SCB:s mätningar,

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen

Läs mer

Sjukförsäkringen position paper

Sjukförsäkringen position paper 1 Sjukförsäkringen position paper Den svenska sjukfrånvaron steg med rekordartad hastighet under 90-talet, och ohälsotalet var som högst drygt 43 dagar (I februari 2010 hade det sjunkit till 32,5 dagar).

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer