Beredda livsmedel; drycker, sprit och ättika; tobak samt varor tillverkade av tobaksersättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beredda livsmedel; drycker, sprit och ättika; tobak samt varor tillverkade av tobaksersättning"

Transkript

1 Fjärde avdelningen Beredda livsmedel; drycker, sprit och ättika; tobak samt varor tillverkade av tobaksersättning 16 kap. Beredningar av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur Allmänna anvisningar Detta kapitel omfattar livsmedel som har erhållits genom beredning av kött, slaktbiprodukter (t.ex. fötter, skinn, hjärta, tunga, lever, tarmar och magar), blod, fisk (inbegripet fiskskinn), kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur. Kapitlet omfattar varor som har beretts eller konserverats på annat sätt än som sägs i kap. 2 eller 3 eller nr 0504, t.ex. produkter som har: 1. beretts till korv och liknande produkter; 2. kokats, ångkokats, grillats, stekts, rostats eller tillagats på annat sätt, utom rökt (även varmrökt) fisk (nr 0305), kräftdjur med skal, ångkokta eller kokta i vatten (nr 0306) och mjöl och pelletar som erhållits av kokt fisk, kokta kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur (nr 0305, 0306 resp. 0307); 3. beretts eller konserverats till extrakter, safter eller marinader, beretts av rom till kaviar eller kaviarersättning eller som endast panerats, tryfferats eller kryddats (t.ex. med både peppar och salt), osv.; 4. fint homogeniserats och som är baserade enbart på produkter enligt detta kapitel (dvs. kött, slaktbiprodukter, blod, fisk eller kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, beredda eller konserverade). Dessa homogeniserade beredningar får innehålla en liten mängd synliga bitar av kött, fisk osv. samt små mängder av sådana beståndsdelar som har tillsatts beredningarna för smaksättning, konservering eller andra ändamål. Homogenisering medför emellertid inte i och för sig att en vara skall klassificeras som beredning enligt 16 kap. Angående skiljelinjerna mellan produkter enligt 2 och 3 kap. å ena sidan och produkter enligt 16 kap. å den andra, se allm. anv. till 2 och 3 kap. Detta kapitel omfattar också livsmedelsberedningar (även färdiglagade maträtter) som består t.ex. av korv, kött, slaktbiprodukter, blod, fisk eller kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur tillsammans med köksväxter, spagetti, sås osv., under förutsättning att de innehåller mer än 20 viktprocent av korv, kött, slaktbiprodukter, blod, fisk eller kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller av någon kombination av dessa produkter. Om beredningen innehåller två eller flera av nyssnämnda produkter klassificeras den enligt det nummer i 16 kap. som motsvarar den beståndsdel eller de beståndsdelar som dominerar viktmässigt. Vid tillämpningen av dessa regler skall vikten av köttet, fisken osv. i den färdiga beredningen läggas till grund för klassificeringen och inte vikten av beståndsdelarna före beredningen. (Det bör emellertid observeras att fyllda produkter enligt nr 1902, såser, beredningar för tillredning av såser samt blandningar för smaksättningsändamål, enligt nr 2103, ävensom soppor och buljonger, beredningar för tillredning av soppor och buljonger samt homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar, enligt nr 2104, alltid klassificeras enligt dessa nummer). Kapitlet omfattar inte heller: a) mjöl som är tjänligt till människoföda och är tillverkat av kött eller slaktbiprodukter (inbegripet produkter av havsdäggdjur) (nr 0210) eller av fisk (nr 0305); b) mjöl och pelletar som är otjänliga till människoföda och är tillverkade av kött (inbegripet produkter av havsdäggdjur) eller av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur (nr 2301); c) beredningar på basis av kött, slaktbiprodukter, fisk osv. för utfodring av djur (nr 2309); d) medikamenter enligt 30 kap Korv och liknande produkter av kött, slaktbiprodukter eller blod; beredningar av dessa produkter Detta nummer omfattar korv och liknande produkter, dvs. beredningar som består av kött eller slaktbiprodukter (även tarmar och magar) som har hackats eller malts eller av blod och som är 16:1

2 inneslutna i tarmar, magar, blåsor, skinn eller liknande höljen (naturliga eller konstgjorda). Vissa av dessa produkter kan emellertid vara skinnlösa och har då pressats till en form som är karakteristisk för korv, dvs. till cylinderform eller liknande form med ett tvärsnitt som är runt, ovalt eller rektangulärt (med mer eller mindre avrundade hörn). Korv och liknande produkter kan vara råa eller kokta och kan också vara rökta eller försatta med fett, stärkelse, smaktillsatser, kryddor osv. De kan vidare innehålla relativt stora bitar (t.ex. lagom till en tugga) av kött eller slaktbiprodukter. Korv o.d. klassificeras enligt detta nummer även om den har skurits till skivor eller föreligger i hermetiskt slutna kärl. Numret omfattar bl.a.: 1. korv och liknande produkter på basis av kött (t.ex. frankfurterkorv och salami); 2. leverkorv (även av fjäderfälever); 3. blodkorv och korv beredd av havremjöl och njurtalg; 4. "andouillettes" (små fläskkorvar), cervelatkorv, bologner-korv och liknande specialiteter; 5. pastejer, syltor o.d. om de föreligger i korvskinn eller har pressats till sådan form som är karakteristisk för korv. Detta nummer omfattar också vissa livsmedelsberedningar (även färdiglagade maträtter) på basis av korv eller liknande produkter (se allm. anv. till detta kapitel, tredje stycket). Numret omfattar emellertid inte: a) kött som har inneslutits i blåsor, tarmar eller liknande höljen (naturliga eller konstgjorda) utan att dessförinnan ha hackats eller malts, t.ex. rullad skinka eller rullat bogfläsk (i allmänhet nr 0210 eller 1602); b) rått kött som är hackat eller malet men som inte innehåller några andra ingredienser, även om det har inneslutits i ett hölje (2 kap.); c) beredningar i höljen av sådana slag som normalt inte används som korvskinn, om inte dessa beredningar skulle ha klassificerats enligt nr 1601 även utan sådana höljen (i allmänhet nr 1602); d) fjäderfä som är kokt eller stekt och endast urbenat, såsom kalkonrulad ("turkey roll") (nr 1602) Kött, slaktbiprodukter och blod, beredda eller konserverade på annat sätt Homogeniserade beredningar Varor av lever av alla slags djur - Varor av fjäderfä enligt nr 0105: Av kalkon Av höns av arten Gallus domesticus Av annat fjäderfä - Varor av svin: Skinka och delar därav Bog och delar därav Andra produkter av svin, inbegripet blandade styckningsdelar Varor av nötkreatur och andra oxdjur Andra varor, inbegripet beredningar av blod av alla slags djur Detta nummer omfattar alla beredda eller konserverade produkter av kött, slaktbiprodukter eller av blod, av sådana slag som omfattas av detta kapitel, med undantag av korv och liknande produkter (nr 1601) samt extrakter och safter av kött (nr 1603). Numret omfattar: 1. kött och slaktbiprodukter som har kokats (dock inte produkter som har enbart skållats eller underkastats liknande behandling se allm. anv. till 2 kap.), ångkokats, grillats, stekts, rostats eller tillagats på annat sätt; 2. pastejer, syltor o.d., under förutsättning att de inte uppfyller villkoren för klassificering enligt nr 1601 som korv eller liknande produkter; 3. kött och slaktbiprodukter som har beretts eller konserverats på annat sätt än som sägs i kap. 2 eller nr 0504, inbegripet sådana som endast har panerats, tryfferats eller kryddats (t.ex. med både peppar och salt) eller som är fint homogeniserade (se allm. anv. till detta kapitel, punkt 4); 4. beredningar av blod, andra än blodkorv och liknande produkter enligt nr 1601; 5. livsmedelsberedningar (även färdiglagade maträtter) som innehåller mer än 20 viktprocent kött, slaktbiprodukter eller blod (se allm. anv. till detta kapitel. 16:2

3 Numret omfattar inte heller: a) pastaprodukter med fyllning av kött eller slaktbiprodukter (nr 1902); b) såser, beredningar för tillredning av såser samt blandningar för smaksättningsändamål (nr 2103); c) soppor och buljonger, beredningar för tillredning av soppor eller buljonger samt homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar (nr 2104) Extrakter och safter av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur Fastän de är av olika ursprung är extrakter enligt detta nummer mycket lika i fysikaliskt avseende (utseende, lukt, smak, osv.) och beträffande kemisk sammansättning. Numret omfattar: 1. köttextrakter, som utgör koncentrat som i allmänhet erhålls genom kokning eller ångkokning av kött under tryck och koncentration av den erhållna vätskan efter avlägsnande av fettet genom filtrering eller centrifugering. Dessa extrakter kan vara fasta eller flytande beroende på graden av koncentration; 2. köttsafter, som erhålls genom pressning av rått kött; 3. extrakter av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur. Fiskextrakt erhålls t.ex. genom koncentration av vattenextrakter av köttet av sill eller annan fisk eller framställs av fiskmjöl (både avfettat och inte avfettat sådant). Under tillverkningen kan alla eller en del av de beståndsdelar som ger fisksmaken (t.ex. trimetylamin i fråga om havsfisk) elimineras, och sådana extrakter har därför egenskaper som liknar köttextrakternas; 4. safter som erhålls genom pressning av rå fisk eller råa kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur. Alla dessa produkter kan vara försatta med salt eller andra ämnen i tillräckliga mängder för att göra dem hållbara. Extrakter används för framställning av vissa livsmedelsberedningar såsom soppor (även koncentrerade) och såser. Safter används huvudsakligen för dietiskt bruk. Numret omfattar inte: a) soppor och buljonger, beredningar för tillredning av soppor eller buljonger samt homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar, vilka innehåller extrakter av kött, fisk osv. (inbegripet soppor och buljonger i form av kakor eller tärningar) och som dessutom innehåller andra ämnen såsom fett, gelatin och vanligen en stor mängd salt (nr 2104); b) "fish solubles" och liknande produkter av havsdäggdjur, enligt nr 2309; c) medikamenter i vilka produkter enligt nr 1603 endast tjänstgör som bärare av medicinskt verksamma ämnen (30 kap.); d) peptoner och peptonater (nr 3504) Fisk, beredd eller konserverad; kaviar och kaviarersättning som framställts av fiskrom - Fisk, hel eller i bitar, men inte hackad eller malen: Lax Sill och strömming Sardiner samt sardineller och skarpsill Tonfisk (av släktet Thunnus) och bonit (Euthynnus pelamis eller Katsuwonus pelamis samt Sarda spp.) Makrill Ansjovis Ål Annan fisk Annan beredd eller konserverad fisk - Kaviar och kaviarersättning Kaviar Kaviarersättning Detta nummer omfattar: 16:3

4 1. fisk som har kokats, ångkokats, grillats, stekts, rostats eller tillagats på annat sätt. Det bör emellertid observeras att varmrökt fisk som genom rökningen har blivit färdig för direkt förtäring klassificeras enligt nr 0305, under förutsättning att den inte har beretts på annat sätt; 2. fisk som har beretts eller konserverats i ättika, olja osv.; marinerad fisk (fisk som är inlagd i vin, ättika osv. och försatt med kryddor eller andra ingredienser); fiskkorv; fiskfärs; varor benämnda ansjovisfärs och laxfärs (färser av dessa fiskslag jämte fett); 3. fisk och delar av fisk som har beretts eller konserverats på annat sätt än som sägs i nr , t.ex. fiskfiléer som endast har panerats, beredd mjölke och lever, fint homogeniserad fisk (se allm. anv. till 16 kap., punkt 4) samt pastöriserad eller steriliserad fisk; 4. vissa livsmedelsberedningar (även färdiglagade maträtter) som innehåller fisk (se allm. anv. till detta kapitel); 5. kaviar som är beredd av störrom (äkta kaviar). Stören är en fisk som förekommer i floderna i flera länder (Italien, Alaska, Turkiet, Iran och Ryssland). De viktigaste störsorterna är Beluga, Schirp, Ossiotr och Sewruge. Sådan kaviar utgör vanligen en mjuk, kornig massa som består av romkorn med en diameter av 2 4 mm och har en färg som växlar från silvergrått till grönsvart. Den har stark lukt och lätt salt smak och kan också förekomma i pressad form, dvs. som en homogen pasta som ibland är formad till små smala cylindrar eller förpackad i små burkar; 6. kaviarersättning, dvs. kaviar som har beretts av rom från annan fisk än stör (t.ex. lax, karp, gädda, tonfisk, multe, torsk och stenbit). Rommen har tvättats, befriats från vidhäftande delar av inälvorna, saltats och ibland pressats eller torkats. Den kan också vara smaksatt och färgad. Alla ovannämnda produkter klassificeras enligt detta nummer även om de föreligger i hermetiskt slutna kärl. Detta nummer omfattar inte heller: a) fiskrom och mjölke som inte är beredd eller konserverad eller som har beretts eller konserverats enbart på de sätt som sägs i kapitel 3, annan än rom och mjölke som är lämplig för omedelbar förtäring som kaviar eller kaviarersättning (kapitel 3); b) extrakter och safter av fisk (nr 1603); c) pastaprodukter med fyllning av fisk (nr 1902); d) såser, beredningar för tillredning av såser samt blandningar för smaksättningsändamål (nr 2103); e) soppor och buljonger, beredningar för tillredning av soppor eller buljonger samt homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar (nr 2104) Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur, beredda eller konserverade Krabbor - Räkor I ej hermetiskt tillslutna förpackningar Andra Hummer Andra kräftdjur - Blötdjur: Ostron Kammusslor Blåmusslor Tioarmad bläckfisk Åttaarmad bläckfisk Venusmusslor, hjärtmusslor och ark shells Havsöron Sniglar, andra än havssniglar Sjögurkor Sjöborrar Manet Andra - - Andra - Andra ryggradslösa vattendjur: 16:4

5 Anv. till nr 1604 gäller i tillämpliga delar också för kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur, med undantag av att kräftdjur med skal som har beretts genom ångkokning eller kokning i vatten (även med tillsats av små mängder tillfälliga konserveringsmedel) klassificeras enligt nr De kräftdjur och blötdjur som mest förekommer i berett eller konserverat skick är krabbor, räkor, humrar, kräftor, musslor, bläckfiskar och sniglar. De vanligaste av andra ryggradslösa vattendjur som förekommer beredda eller konserverade är sjöborrar, sjögurkor och maneter. 16:5

6 16:6

7 17 kap. Socker och sockerkonfektyrer Allmänna anvisningar Detta kapitel omfattar inte bara socker som sådant (t.ex. rörsocker, mjölksocker, druvsocker och fruktsocker) utan också sirap och andra sockerlösningar, konstgjord honung, sockerkulör, melass som har erhållits vid utvinning eller raffinering av socker samt sockerkonfektyrer. Socker i fast form och melass enligt detta kapitel kan vara försatta med färgämnen, aromämnen (t.ex. citronsyra eller vanilj) eller konstgjorda sötningsmedel (t.ex. aspartam eller stevia), så länge de behåller sin ursprungliga karaktär av socker eller melass. Detta kapitel omfattar inte: a) sockerkonfektyrer som innehåller kakao eller choklad (annan än vit choklad), oavsett halten, samt sockrat kakaopulver (nr 1806); b) sockrade livsmedelsberedningar enligt 19, 20, 21 eller 22 kap.; c) sötade fodermedel (nr 2309); d) kemiskt rena sockerarter (andra än sackaros, laktos, maltos, glukos och fruktos) och vattenlösningar av sådana sockerarter (nr 2940); e) medikamenter som innehåller socker (30 kap.) Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, i fast form (+) - Råsocker utan tillsats av aromämnen eller färgämnen: Socker från sockerbetor Socker från sockerrör enligt anmärkning 2 till undernummer till detta kapitel kapitel Annat socker från sockerrör - Andra slag: Med tillsats av aromämnen eller färgämnen Annat Socker från sockerrör erhålls från saften av sockerröret. Socker från sockerbetor utvinns från de safter som erhålls kapitelkapitel genom extraktion av sockerbetans rot. Råsocker från sockerrör och sockerbetor förekommer i form av bruna kristaller eller i annan fast form. Färgen beror på förekomsten av föroreningar. Polarimetrisk bestämning av den viktmässiga halten sackaros i torrsubstansen hos råsocker ger en avläsning som är mindre än 99,5 o (se anmärkning1 till undernummer till detta kapitel). Råsocker är i allmänhet avsett att raffineras. Det kan emellertid ha så hög renhetsgrad att det kan förtäras utan att först raffineras. Raffinerat socker från sockerrör och sockerbetor framställs genom vidare behandling av råsocker. Det är ett vitt, kristalliniskt ämne som saluförs i mer eller mindre finfördelat skick eller i form av block, plattor eller stänger eller i regelbundet gjutna, sågade eller skurna bitar. Förutom råsocker och raffinerat socker omfattar detta nummer också brunt socker, som består av vitt socker som har blandats med små mängder av exempelvis sockerkulör eller melass, samt kandisocker, vilket framställs genom långsam kristallisation av koncentrerade sockerlösningar. Det bör observeras att socker från sockerrör och sockerbetor förs till detta nummer endast i fast form (inbegripet pulver); sådant socker får innehålla tillsats av aromämnen eller färgämnen. Vattenlösningar av socker från sockerrör eller sockerbetor klassificeras enligt nr 1702 när de inte innehåller tillsats av arom- eller smakämnen och i annat fall enligt nr Detta nummer omfattar inte heller beredningar i fast form (t.ex. granulat eller pulver) som har förlorat sin karaktär av socker, av sådana slag som används för framställning av drycker (nr 2106). Numret omfattar också kemiskt ren sackaros i fast form oavsett ursprung. Numret omfattar inte sackaros (annan än kemiskt ren sackaros) av annat ursprung än sockerrör eller sockerbetor (nr 1702). Förklarande anmärkning till undernummer 17:1

8 HS-nr , och Kommersiellt råsocker från sockerrör innehåller alltid mer än 0,1 % invertsocker medan invertsockerhalten hos råsocker från sockerbetor normalt understiger 0,1 %. Dessa två typer av råsocker kan också skiljas från varandra genom den skillnad i lukt som uppstår hos dem vid förvaring över natten i tillslutna behållare av prov som upplösts i vatten Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig honung; sockerkulör - Mjölksocker (inbegripet kemiskt ren laktos) samt sirap och andra lösningar av mjölksocker: Innehållande minst 99 viktprocent laktos uttryckt som vattenfri laktos i torrsubstansen Annat Lönnsocker samt sirap och andra lösningar av lönnsocker Druvsocker (inbegripet kemiskt ren glukos) samt sirap och andra lösningar av druvsocker, inte innehållande fruktsocker (fruktos) eller innehållande mindre än 20 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen Druvsocker samt sirap och andra lösningar av druvsocker, innehållande minst 20 viktprocent men mindre än 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen, med undantag av invertsocker Kemiskt ren fruktos Annat fruktsocker samt sirap och andra lösningar av fruktsocker, innehållande över 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen, med undantag av invertsocker Andra slag, inbegripet invertsocker och andra socker- och sockersirapsblandningar innehållande 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen Detta nummer omfattar annat socker i fast form, ävensom sirap och andra sockerlösningar, konstgjord honung samt sockerkulör. A. Annat socker Denna grupp omfattar socker, annat än socker enligt nr 1701 och kemiskt rent socker enligt nr 2940, i fast form (inbegripet pulver), även innehållande arom- eller färgämnen. De viktigaste slagen av socker enligt nr 1702 är: 1. mjölksocker (laktos) C 12 H 22 O 11, vilket förekommer i mjölk och utvinns i kommersiell skala ur vassle. Detta nummer omfattar såväl kommersiellt mjölksocker som kemiskt ren laktos. Sådana produkter måste innehålla mer än 95 viktprocent laktos uttryckt som vattenfri laktos beräknat på torrsubstansen. Vid beräkning av viktprocenten laktos i en produkt skall med uttrycket "torrsubstans" förstås att den är befriad från både fritt vatten och kristallvatten. Numret omfattar inte produkter erhållna ur vassle och som innehåller högst 95 viktprocent laktos uttryckt som vattenfri laktos beräknat på torrsubstansen (vanligen nr 0404). Kommersiellt mjölksocker utgör, när det är raffinerat, ett vitt, svagt sött, kristalliniskt pulver. Kemiskt ren laktos, såväl vattenfri som vattenhaltig, förekommer som hårda, färglösa kristaller, vilka är luktabsorberande. Mjölksocker används i stor utsträckning tillsammans med mjölk för beredning av näringsmedel för barn. Det används också vid tillverkning av konfektyrer, sylt eller marmelad samt för farmaceutiskt ändamål; 2. invertsocker, vilket utgör huvudbeståndsdelen i honung. I kommersiell skala framställs det vanligen genom hydrolys av lösningar av raffinerad sackaros och består av lika viktsdelar druvsocker och fruktsocker. Det kan förekomma i fast form eller som en tjockflytande sirap 17:2

9 (se avsnitt B). Det används för farmaceutiskt bruk, vid brödbakning, vid framställning av fruktkonserver och konstgjord honung samt inom bryggeriindustrin; 3. druvsocker (glukos), vilket förekommer i naturen i frukter och honung. Tillsammans med en lika stor del fruktsocker bildar det invertsocker. Numret omfattar såväl kemiskt rent druvsocker (glukos, dextros) som kommersiellt druvsocker. Glukos (dextros) C 6 H 12 O 6 är ett vitt, kristalliniskt pulver.det används inom livsmedelsoch läkemedelsindustrin. Druvsocker erhålls i kommersiell skala genom hydrolys av stärkelse med syror och/eller enzymer. Det innehåller alltid förutom dextros även varierande mängder av di-, tri- och andra polysackarider (maltos, maltotrios osv.). Det har en halt av reducerande socker, uttryckt som dextros, av minst 20 % av torrsubstansen. Det förekommer vanligen i form av en färglös, mer eller mindre viskös vätska (stärkelsesirap, se avsnitt B) eller i form av bitar eller kakor eller som ett amorft pulver. Det används huvudsakligen inom livsmedelsindustrin, inom bryggeriindustrin, vid fermentering av tobak och för farmaceutiskt bruk; 4. fruktsocker (fruktos) C 6 H 12 O 6, vilket förekommer i stor mängd tillsammans med druvsocker i söta frukter och i honung. Det framställs i kommersiell skala av kommersiellt druvsocker (t.ex. stärkelsesirap), av sackaros eller genom hydrolys av inulin, ett ämne som huvudsakligen utvinns ut rotknölar av dahlia och jordärtskocka. Fruktsocker förekommer som ett nästan vitt, kristalliniskt pulver eller som en tjockflytande sirap (se avsnitt B). Det är sötare än vanligt socker (sackaros) och är särskilt lämpligt för diabetiker. Detta nummer omfattar både kommersiellt och kemiskt rent fruktsocker; 5. rörsocker av annat ursprung än från sockerrör (sackaros) och sockerbetor. Viktigast är lönnsocker, vilket utvinns ur saven från vissa lönnarter, framför allt Acer saccharum och Acer nigrum, vilka växer huvudsakligen i Kanada och den nordvästra delen av USA. Saven koncentreras och kristalliseras vanligen i rått tillstånd för att bibehålla vissa beståndsdelar som ger sockret dess goda smak. Lönnsocker förekommer också i handeln i form av sirap (se avsnitt B). Sockerlösningar kan också erhållas av söt sorghum (Sorghum vulgare var. saccharatum), johannesbröd, vissa palmer osv.; 6. maltodextriner (dextrimaltoser), vilka framställs på samma sätt som kommersiellt druvsocker. De innehåller maltos och polysackarider i varierande proportioner. Hydrolysen har emellertid inte drivits lika långt och de har därför en lägre halt av reducerande socker än kommersiellt druvsocker. Detta nummer omfattar endast produkter med en halt av reducerande socker, uttryckt som dextros, som överstiger 10 % (men utgör mindre än 20 %) av torrsubstansen. Produkter av detta slag med ett innehåll av reducerande socker som inte överstiger 10 % klassificeras enligt nr Maltodextriner förekommer i allmänhet som vita pulver, men de kan också saluföras i form av lösning (se avsnitt B). De används huvudsakligen vid tillverkning av barnmat och mat med lågt kaloriinnehåll, som utdrygningsmedel för aromämnen och livsmedelsfärger samt som bärsubstanser inom läkemedelsindustrin; 7. maltsocker (maltos) C 12 H 22 O 11, vilket i industriell skala framställs av stärkelse genom hydrolys med maltdiastas och förekommer som ett vitt, kristalliniskt pulver. Det används inom bryggeriindustrin. Detta nummer omfattar både kommersiellt och kemiskt rent maltsocker. B. Sirap och andra sockerlösningar Denna grupp omfattar sirap och sockerlösningar av allt slags socker (inbegripet lösningar av mjölksocker men inte vattenlösningar av kemiskt rena sockerarter enligt nr 29.40), under förutsättning att de inte innehåller tillsats av arom- eller färgämnen (se anv. till nr 2106). Förutom härovan under A omnämnda sockerlösningar (dvs. stärkelsesirap samt lösningar av fruktsocker, maltodextriner, invertsocker eller sackaros) omfattar detta nummer: 1. sockerlösningar som har erhållits genom upplösning i vatten av socker enligt detta kapitel; 2. safter och sockerlösningar som har erhållits vid utvinningen av socker ur sockerbetor, sockerrör osv. Varor av detta slag kan innehålla pektin, äggviteämnen, mineralsalter osv. som föroreningar; 3. sirap (bordsirap och sirap för matlagning), vilken innehåller sackaros och invertsocker. Den framställs av den lösning, som vid sockerraffinering återstår efter utkristallisation och avskiljande av raffinerat socker, eller av socker från sockerrör eller sockerbetor genom invertering av en del av sackarosen eller genom tillsats av invertsocker. 17:3

10 C. Konstgjord honung Med konstgjord honung avses blandningar på basis av sackaros, druvsocker eller invertsocker, vilka i allmänhet är aromatiserade eller färgade och beredda på så sätt att de liknar naturlig honung. Blandningar av naturlig och konstgjord honung omfattas också av detta nummer. D. Sockerkulör Sockerkulör är en brun, inte kristalliserbar produkt med aromatisk lukt. Den kan förekomma antingen som en mer eller mindre tjockflytande vätska eller i fast form, vanligen som pulver. Den erhålls genom en mer eller mindre långvarig värmebehandling vid en temperatur av C av socker (vanligen druvsocker eller sackaros) eller melass. Beroende på tillverkningsmetoden erhålls en hel rad olika produkter, från sådana med en sockerhalt av ca 90 % av torrsubstansen till sådana som innehåller mycket litet socker. Produkter med hög sockerhalt används för smaksättning, framför allt av söta efterrätter, glass och konditorivaror. I sockerkulör med låg sockerhalt har en stor del av sockret omvandlats till melanoidin (ett färgämne). Sistnämnda produkter används därför som färgämnen, t.ex. vid tillverkning av kex, inom bryggeriindustrin samt vid tillverkning av vissa alkoholfria drycker Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker (+) Sockerrörsmelass Andra slag Melass enligt detta nummer erhålls endast vid utvinning eller raffinering av socker. Den erhålls i de flesta fall som en normal biprodukt vid utvinning eller raffinering av socker från sockerbetor eller sockerrör eller vid tillverkning av fruktsocker av majs. Den utgör en brun eller nästan svart, tjockflytande produkt och innehåller en betydande mängd socker som inte utan svårighet kan utkristalliseras. Den kan emellertid också förekomma som pulver. Betsockermelass äts normalt inte som sådan, men vissa slag av renad melass från sockerrör och majs är lämpliga som människoföda och säljs som bordsirap (t.ex. treacle). Melass används huvudsakligen som råmaterial för tillverkning av alkohol och alkoholhaltiga drycker (t.ex. rom av sockerrörsmelass) samt för beredning av kreatursfoder och kaffesurrogat. Ibland används den också för utvinning av socker. Melass enligt detta nummer får vara avfärgad, färgad eller aromatiserad. Förklarande anmärkning till undernummer HS-nr Sockerrörsmelass kan skiljas från annan melass enligt tulltaxenr 1703 genom sin lukt och kemiska sammansättning Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao Tuggummi, även överdraget med socker Andra slag Detta nummer omfattar de flesta av de sockerberedningar som saluförs i fast eller halvfast form, i allmänhet är lämpliga för direkt förtäring och går under den gemensamma benämningen sötsaker eller konfektyrer. Numret innefattar bl.a.: 1. sockerhaltigt tuggummi o.d.; 2. karameller (även innehållande maltextrakt); 3. kola, pastiller, dragéer, nougat, mandel med överdrag av socker, marmeladbitar, geléhallon o.d.; 4. marsipan; 5. beredningar som föreligger som halstabletter, halspastiller o.d. och som består huvudsakligen av socker (även med tillsats av andra födoämnen såsom gelatin, stärkelse eller mjöl) och smakämnen (inbegripet ämnen med medicinsk verkan såsom bensylalkohol, mentol, eukalyptol och tolubalsam). Halspastiller eller halstabletter o.d. som innehåller andra 17:4

11 ämnen med medicinsk verkan än smakämnen klassificeras enligt 30 kap. förutsatt att mängden av sådana ämnen i varje pastill eller tablett är sådan att de därigenom får terapeutisk eller profylaktisk användning; 6. s.k. vit choklad, vilken består av socker, kakaosmör, torrmjölk och aromämnen men som endast innehåller spår av kakao (kakaosmör anses inte som kakao); 7. lakritsextrakt (kakor, block, stänger, pastiller osv.) som innehåller mer än 10 viktprocent sackaros. När det föreligger som (dvs. berett till) konfektyrer förs emellertid lakritsextrakt (även då det inte är försatt med aromämne) till detta nummer oavsett sockerhalten; 8. fruktgeléer och fruktpastor i form av sockerkonfektyrer; 9. sockerbaserade pastor som innehåller ringa eller ingen tillsats av fett och som är lämpliga att direkt omvandlas till sockerkonfektyrer enligt detta nummer men som också används som fyllning i produkter enligt detta nummer eller andra nummer, t.ex.: a) fondantmassor, som är beredda av sackaros, av sirap eller andra lösningar av sackaros, druvsocker eller invertsocker, med eller utan tillsats av aromämnen. Dessa massor används för tillverkning av glasyrer, som fyllning i sötsaker och chokladpraliner osv.; b) nougatpastor, vilka utgör porösa blandningar av socker, vatten och kolloidala ämnen (t.ex. äggvita) och som ibland är försatta med en liten mängd fett. De förekommer med eller utan tillsats av nötter, frukt eller andra lämpliga vegetabiliska produkter och används för tillverkning av nougat och som fyllning i choklad osv.; c) mandelmassor som är beredda huvudsakligen av mandel och socker och används främst för tillverkning av marsipankonfekt; 10. Beredningar baserade på naturlig honung, i form av sockerkonfektyrer (t.ex. halva ). Detta nummer omfattar inte: a) lakritsextrakt (inte föreliggande som konfektyrer) som innehåller högst 10 viktprocent sackaros (nr 1302); b) sockerhaltiga beredningar som innehåller kakao (nr 1806) (kakaosmör anses i detta sammanhang inte som kakao); c) livsmedelsberedningar, såsom kanderade, glaserade eller på liknande sätt med socker beredda grönsaker, frukter, fruktskal osv. (nr 2006) samt sylter, fruktgeléer osv. (nr 2007); d) sötsaker (särskilt för diabetiker) som innehåller konstgjorda sötningsmedel (t.ex. sorbitol) i stället för socker; på socker baserade pastor som innehåller tillsatt fett i relativt stor mängd och ibland mjölk eller nötter och inte är lämpliga att direkt omvandlas till sockerkonfektyrer (nr 2106); e) medikamenter enligt 30 kap. 17:5

12 17:6

13 18 kap. Kakao och kakaoberedningar Allmänna anvisningar Detta kapitel omfattar kakao (inbegripet kakaobönor) i alla former, kakaosmör (fett eller olja) och beredningar som innehåller kakao (oavsett mängden), med undantag av: a) yoghurt och andra produkter enligt nr 0403; b) vit choklad (nr 1704); c) livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas samt livsmedelsberedningar av varor enligt nr , som innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, enligt nr 1901; d) livsmedelsberedningar som har erhållits genom svällning eller rostning av spannmål och som innehåller högst 6 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas (nr 1904); e) bakverk som innehåller kakao (nr 1905); f) glassvaror, även innehållande kakao, oavsett mängden (nr 2105); g) drycker, alkoholfria och alkoholhaltiga (t.ex. kakaolikör), som innehåller kakao och är färdiga för direkt förtäring (22 kap.); h) medikamenter (nr 3003 eller 3004). Kapitlet omfattar inte heller teobromin, en alkaloid som utvinns ur kakao (nr 2939) Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade Kakaobönorna utgör de frön som i stort antal (25 80 stycken) ingår i frukterna av kakaoträdet (Theobroma cacao). Bönorna är äggformiga, mer eller mindre tillplattade och vanligen violetta eller rödaktiga. De har ett tunt, sprött skal och ett mycket tunt, nästan vitt innerskal som täcker kärnan och delar den i flera sektioner. För att kakaobönornas lätt bittra smak skall mildras, deras arom utvecklas och skalningen underlättas får de undergå en jäsningsprocess. De kan även ångbehandlas och torkas. Man rostar dem för att ytterligare underlätta skalningen, göra kärnan skörare, koncentrera produkten och förbättra smak och arom. Bönorna får sedan passera mellan korrugerade valsar som bryter sönder dem och lösgör groddarna. Genom efterföljande bearbetningar avskiljs de yttre och inre skalen samt groddarna från de sönderbrutna kärnorna (cocoa nibs). Detta nummer omfattar kakaobönor som är råa eller rostade, hela (även befriade från ytterskal, innerskal eller groddar) eller krossade. Numret omfattar inte: a) ytter- och innerskal eller annat kakaoavfall (nr 1802); b) kakaobönor som har malts till en massa (nr 1803) Kakaoskal och annat kakaoavfall Detta nummer omfattar återstoder från framställningen av kakaopulver eller kakaosmör. Vissa av dessa återstoder kan användas för ytterligare utvinning av kakaosmör, och alla kan användas för extraktion av teobromin. De kan även i tämligen små mängder inblandas i fodermedel. I malet skick används de ibland i stället för kakaopulver, vilket de liknar till lukten men inte till smaken. Numret omfattar bl.a.: 1. ytter- och innerskal som har avskilts vid rostning och krossning av bönorna. De innehåller små kärndelar (vilka sitter fast vid skalen och inte utan svårighet kan avskiljas) ur vilka en del kakaosmör kan utvinnas; 2. kakaogroddar, som erhålls när kakaobönor får passera genom s.k. avgroddningsmaskiner. Dessa groddar är praktiskt taget fettfria; 3. damm av kakao och kakaoskal, vanligen med tillräckligt hög halt av fett för att utvinning därav skall vara lönsam; 4. kakaopresskakor (återstoder från utvinning av kakaosmör ur ytter- och innerskal som innehåller kärndelar eller ur hela bönor). Dessa presskakor innehåller skaldelar och är därför olämpliga för framställning av kakaopulver eller choklad. 18:1

14 Numret omfattar inte sådana kakaopresskakor som är fria från skal och som återstår efter utvinning av kakaosmör ur kakaomassa (nr 1803) Kakaomassa, även avfettad Inte avfettad Helt eller delvis avfettad Kakaomassa erhålls genom malning av rostade kakaobönor (befriade från ytterskal, innerskal och groddar) mellan upphettade malskivor; den uppkomna produkten får stelna till skivor, klumpar eller block. Massan kan i detta skick användas inom konfektyrindustrin men används i allmänhet för framställning av kakaosmör, kakaopulver och choklad. Numret omfattar också helt eller delvis avfettad massa (kakaopresskakor). Denna används för framställning av kakaopulver eller choklad eller i vissa fall för utvinning av teobromin. Numret omfattar inte kakaomassa med tillsats av socker eller annat sötningsmedel (nr 1806) Kakaosmör (fett eller olja) Kakaosmör, som utgör det fettämne som ingår i kakaobönorna, erhålls i allmänhet genom varmpressning antingen av kakaomassa eller av hela kakaobönor. En sämre kvalitet, ofta benämnd kakaofett, kan också utvinnas ur skadade kakaobönor eller ur olika slag av kakaoavfall (skal, damm osv.) genom pressning eller genom extraktion med lämpliga lösningsmedel. Kakaosmör är i allmänhet fast vid rumstemperatur, något oljigt och till färgen gulvitt. Det har kakaoliknande lukt och angenäm smak. Kakaosmör förekommer i allmänhet i form av kakor och används vid chokladtillverkning (för att berika kakaomassan), inom konfektyrindustrin (vid tillverkning av vissa sötsaker), inom parfymindustrin (för utvinning av parfymämnen genom enfleurage) samt vid tillverkning av kosmetiska och farmaceutiska preparat (beredning av salvor, suppositorier osv.) Kakaopulver utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel Kakaopulver erhålls genom pulverisering av delvis avfettad kakaomassa enligt nr Detta nummer omfattar endast kakaopulver utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel. Det omfattar också kakaopulver som har erhållits genom behandling av krossade bönor, massa eller pulver med alkaliska ämnen (natrium- eller kaliumkarbonat osv.) för att göra kakaon mera löslig. Kakaopulver med tillsats av socker eller annat sötningsmedel samt kakaopulver med tillsats av torrmjölk eller peptoner klassificeras enligt nr Medikamenter, i vilka kakaopulver enbart tjänstgör som bärare för det medicinskt verksamma ämnet, klassificeras dock enligt nr 3003 eller Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao (+) Kakaopulver med tillsats av socker eller annat sötningsmedel Andra beredningar i form av block, kakor eller stänger vägande mer än 2 kg kg eller i i flytande form, pastaform, pulverform, granulatform eller liknande form, form, i i behållare eller eller löst löst förpackade liggande i i förpackningar innehållande mer än 2 kg - Andra beredningar, i form av block, kakor eller stänger: Fyllda innehållande mer än 2 kg Ofyllda Andra slag 18:2

15 Choklad består i huvudsak av kakaomassa och socker eller annat sötningsmedel, vanligen med tillsats av smakämnen och kakaosmör. I vissa fall ingår kakaopulver och vegetabiliskt fett i stället för kakaomassa. Tillsats av mjölk, kaffe, hasselnötter, mandel, apelsinskal osv. förekommer också. Choklad och chokladvaror kan förekomma i form av block, kakor, skivor, stänger, pastiller, strössel eller pulver eller i form av chokladvaror som är fyllda med kräm, frukter, likör osv. Numret omfattar också alla sockerkonfektyrer som innehåller kakao, oavsett mängden kakao (även chokladnougat), sötat kakaopulver, chokladpulver, chokladpasta och i allmänhet alla livsmedelsberedningar som innehåller kakao (andra än sådana som enligt allm. anv. till 18 kap. inte omfattas av detta kapitel). Även vitaminerad choklad förs till nr Numret omfattar inte: a) vit choklad (beredd av kakaosmör, socker och torrmjölk) (nr 1704); b) kex och andra bakverk överdragna med choklad (nr 1905). Förklarande anmärkning till undernummer HS-nr Med fyllda block, kakor och stänger enligt detta nummer avses sådana som består av ett innanmäte som utgörs av t.ex. kräm, sockerkristyr, torkad kokos, frukt, fruktpasta, likör, marsipan, nötter, nougat, kola eller kombinationer av dessa produkter, som är inneslutet i choklad. Massiva block, kakor eller stänger av choklad innehållande t.ex. spannmålsflingor, frukt eller nötter (hela eller i bitar), omslutna av choklad, anses inte vara fyllning. 18:3

16 18:4

17 19 kap. Beredningar av spannmål, mjöl, stärkelse eller mjölk; bakverk Allmänna anvisningar Detta kapitel omfattar ett antal beredningar som i allmänhet används som livsmedel och som framställs direkt av spannmål enligt 10 kap., av produkter enligt 11 kap. eller av för livsmedelsändamål lämpliga slag av mjöl av vegetabiliskt ursprung enligt andra kapitel (mjöl och krossgryn av spannmål, stärkelse, mjöl och pulver av frukter eller köksväxter) eller av varor enligt nr Kapitlet omfattar också bakverk, även sådana som inte innehåller mjöl, stärkelse eller andra spannmålsprodukter. Mängden kakao enligt anm. 3 till detta kapitel och i nr 1901, som ingår i en produkt kan normalt beräknas genom att multiplicera det sammanlagda teobromin- och koffeininnehållet med faktorn 31. Det är att märka att uttrycket "kakao" inbegriper kakao i alla former, inklusive kakaomassa och kakao i fast form. Detta kapitel omfattar inte: a) livsmedelsberedningar (andra än fyllda produkter enligt nr 1902) som innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, slaktbiprodukter, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter (16 kap.); b) livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som innehåller minst 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas samt livsmedelsberedningar av varor enligt nr , som innehåller minst 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas (nr 1806); c) rostade kaffesurrogat som innehåller kaffe, oavsett mängden (nr 0901) och andra rostade kaffesurrogat (t.ex. rostat korn) (nr 2101); d) pulver för framställning av krämer, desserter, glassvaror eller liknande beredningar men som inte utgör beredningar på basis av mjöl, stärkelse, maltextrakt eller varor enligt nr (i allmänhet nr 2106); e) varor av mjöl eller stärkelse som är särskilt beredda till fodermedel (t.ex. hundbröd) (nr 2309); f) medikamenter och andra produkter enligt 30 kap Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr , som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans Beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr Andra slag I. Maltextrakt Maltextrakt framställs genom koncentrering av den lösning som erhålls då malt blötläggs i vatten. Maltextrakt förs hit oavsett om det inkommer i form av block eller pulver eller som mer eller mindre tjockflytande vätskor. Maltextrakt med tillsats av lecitin, vitaminer, salter osv. förs till detta nummer under förutsättning att det inte utgör medikament enligt 30 kap. Maltextrakt används huvudsakligen för beredning av produkter av sådana slag som används som barnmat, för dietiskt ändamål eller för matlagningsändamål eller för framställning av farmaceutiska produkter. Tjockflytande maltextrakt kan även användas direkt vid bakning och inom textilindustrin. Detta nummer omfattar inte: a) sockerkonfektyrer enligt nr 1704 som innehåller maltextrakt; b) öl och andra drycker (t.ex. maltonvin) på basis av malt (22 kap.); c) maltenzymer (nr 3507). 19:1

18 II. Livsmedelsberedningar av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans Detta nummer omfattar ett antal livsmedelsberedningar på basis av mjöl, krossgryn, stärkelse eller maltextrakt, vilka får sin huvudsakliga karaktär av nämnda beståndsdelar, oavsett om dessa dominerar vikt- eller volymmässigt eller inte. Dessa karaktärsgivande beståndsdelar kan vara försatta med andra ämnen såsom mjölk, socker, ägg, kasein, albumin, fett, olja, smakämnen, gluten, färgämnen, vitaminer, frukt eller andra ämnen för att öka deras dietiska värde eller med kakao (under förutsättning att halten kakao understiger 40 viktprocent beräknat på helt avfettad bas, se allm. anv. till detta kapitel). Det bör emellertid observeras att numret inte omfattar beredningar som innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, slaktbiprodukter, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter (16 kap.). I detta nummer förstås med: A. "mjöl" inte bara mjöl av spannmål enligt 11 kap. utan också annat för livsmedelsändamål lämpligt mjöl eller pulver av vegetabiliskt ursprung, enligt vilket kapitel som helst, t.ex. sojamjöl. Mjöl eller pulver av torkade grönsaker (nr 0712), av potatis (nr 1105) eller av torkade baljväxtfrön (nr 1106) omfattas emellertid inte; B. "stärkelse" såväl obehandlad stärkelse som stärkelse, vilken har förklistrats eller gjorts löslig, men däremot inte sådana stärkelseprodukter som har erhållits genom en mera långtgående nedbrytningsprocess, t.ex. dextrimaltos. Beredningar enligt detta nummer kan förekomma flytande eller i form av pulver, korn, degar eller andra fasta former, t.ex. i form av band eller skivor. Dessa beredningar används ofta för tillredning av drycker, välling, barnmat, dietmat osv. enbart genom blandning med eller kokning i mjölk eller vatten eller för framställning av kakor, puddingar, efterrätter och andra liknande maträtter. De kan också utgöra halvfabrikat för livsmedelsindustrin. Numret omfattar bl.a. följande beredningar: 1. mjöl som har erhållits genom indunstning av en blandning av mjölk, socker och mjöl; 2. beredningar som består av en blandning av äggpulver, torrmjölk, maltextrakt och kakao; 3. en livsmedelsberedning (racahout) som består av rismjöl, diverse stärkelsesorter, mjöl av söta ekollon, socker och kakao samt smaksatt med vanilj; 4. beredningar som består av blandningar av mjöl av spannmål med mjöl av frukter, i allmänhet med tillsats av kakao, eller bestående av mjöl av frukter med tillsats av kakao; 5. blandningar av torrmjölk och maltextrakt, även med tillsats av socker (malted milk); 6. "Knödel", "Klösse" och "Nockerln", som innehåller sådana ingredienser som mannagryn, mjöl av spannmål, brödsmulor, fett, socker, ägg, kryddor, jäst, sylt eller frukt. Produkter av detta slag som är baserade på mjöl av potatis klassificeras dock enligt 20 kap.; 7. färdigblandad deg som består huvudsakligen av mjöl av spannmål med tillsats av socker, fett, ägg eller frukt (inbegripet deg i formar eller deg bearbetad till sin slutliga form); 8. ogräddad pizza som består av en pizzabotten (deg) täckt med diverse andra ingredienser, såsom ost, tomater, olja, kött och sardeller. Förgräddad eller gräddad pizza klassificeras emellertid enligt nr Förutom de beredningar som enligt allm. anv. till 19 kap. inte omfattas av detta kapitel omfattar numret inte heller: a) "självjäsande mjöl" och "svällmjöl" (förklistrat mjöl) enligt nr 1101 eller 1102; b) blandningar av oberett mjöl av spannmål (nr 1101 eller 1102), blandningar av oberett mjöl av baljväxtfrön och blandningar av oberett mjöl eller pulver av frukter (nr 1106), inte vidare beredda; c) pastaprodukter och couscous enligt nr 1902; d) flingor, gryn o.d. som är framställda av stärkelse (nr 1903); e) helt eller delvis gräddade bakverk, de senare kräver ytterligare gräddning före förtäring (nr 1905); f) såser samt beredningar för tillredning av såser (nr 2103); g) soppor och buljonger samt beredningar för tillredning av soppor eller buljonger, ävensom homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar (nr 2104); h) texturerat vegetabiliskt protein (nr 2106); ij) drycker enligt 22 kap. 19:2

19 III. Livsmedelsberedningar av varor enligt nr , som inte innehåller kakao eller innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans Beredningarna enligt detta nummer kan skiljas från produkterna enligt nr genom att de förutom naturliga mjölkbeståndsdelar innehåller andra ingredienser som inte är tillåtna i produkterna enligt dessa tidigare nummer. Nr 1901 omfattar sålunda t.ex.: 1. beredningar i form av pulver eller vätska som används som barnmat eller dietmat och som består av mjölk som är försatt med andra ingredienser (t.ex. krossgryn av spannmål eller jäst); 2. mjölkberedningar som har erhållits genom att ersätta en eller flera av mjölkbeståndsdelarna (t.ex. smörfettet) med något annat ämne (t.ex.vegetabiliskt fett). Produkter enligt detta nummer får vara sötade och får innehålla kakao. Numret omfattar emellertid inte produkter med karaktär av sockerkonfektyrer (nr 1704), produkter som innehåller minst 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas (se allm. anv. till detta kapitel) (nr 1806) samt drycker (22 kap.). Numret omfattar också glasspulver, glasspasta (glassmassa) o.d. men däremot inte glassvaror på basis av mjölkbeståndsdelar (nr 2105) Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd - Okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda: Innehållande ägg Andra Fyllda pastaprodukter, även kokta eller på annat sätt beredda Andra pastaprodukter Couscous Pastaprodukter enligt detta nummer utgör ojästa produkter som framställs av fingryn eller mjöl av vete, majs, ris, potatis osv. Dessa fingryn eller mjöl (eller blandningar av desamma med varandra) blandas först med vatten och knådas till en deg, i vilken även kan inblandas andra ingredienser (t.ex. finhackade köksväxter, köksväxtsaft eller köksväxtpuré, ägg, mjölk, gluten, diastaser, vitaminer, färgoch smakämnen). Degen tillformas sedan (t.ex. genom strängsprutning och skärning, genom valsning och skärning, genom pressning, genom gjutning eller genom agglomerering i roterande trummor) till önskade speciella former (såsom rör, band, tråd, musselskal, pärlor, granuler, stjärnor, vinkelrör och bokstäver). Vid denna process tillsätts ibland liten mängd olja. De olika formerna medför att de färdiga produkterna har olika namn (t.ex. makaroner, tagliatelle, spagetti och nudlar). Produkterna torkas vanligen innan de saluförs för att underlätta transport och lagring och förbättra hållbarheten; i denna torkade form är de sköra. Numret omfattar också icke torkade (dvs. fuktiga eller färska) och frysta produkter, t.ex. färska gnocchi och fryst ravioli. Pastaprodukter enligt detta nummer kan vara kokta, fyllda med kött, fisk, ost eller andra ämnen (oavsett mängden) eller beredda på annat sätt (t.ex. beredda till färdiga maträtter tillsammans med andra ingredienser såsom köksväxter, sås eller kött). Kokning mjukar upp pastaprodukterna, men de behåller i huvudsak sin ursprungliga form. Fyllda pastaprodukter kan vara helt tillslutna (t.ex. ravioli), öppna i ändarna (t.ex. cannelloni) eller föreligga som lager (t.ex. lasagne). Numret omfattar också couscous, vilken utgör värmebehandlade fingryn av vete. Couscous enligt detta nummer kan vara kokt eller på annat sätt beredd (t.ex. föreligga tillsammans med kött, köksväxter eller andra ingredienser som en färdig maträtt med samma namn). Numret omfattar inte: a) beredningar, andra än fyllda pastaprodukter, som innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, slaktbiprodukter, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter (16 kap.); b) soppor och buljonger samt beredningar för tillredning av soppor eller buljonger, innehållande pastaprodukter (nr 2104). 19:3

20 1903 Tapioka och tapiokaersättningar, framställda av stärkelse, i form av flingor, gryn o.d. Detta nummer omfattar ätbara produkter som är framställda av tapioka-, sago-, potatis- eller annan liknande stärkelse (arrowrot, salep osv.). Stärkelsen blandas med vatten till en tjock deg som pressas genom en sil e.d., varifrån den droppvis faller ned på en till C upphettad metallplåt. Dropparna bildar små kulor eller flingor, vilka ibland krossas eller kornas. Enligt en annan metod erhålls varorna genom behandling av stärkelsedeg i en med ånga upphettad behållare. Varorna saluförs i form av flingor, gryn eller korn. De används för beredning av soppor, puddingar och dietmat Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl och krossgryn), förkokt eller på annat sätt beredd, inte nämnd eller inbegripen någon annanstans Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter Livsmedelsberedningar erhållna av orostade spannmålsflingor eller av blandningar av orostade och rostade spannmålsflingor eller svällning av spannmål Bulgurvete Andra slag A. Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor) Denna grupp omfattar en mängd livsmedelsberedningar av spannmål (majs, vete, ris, korn osv.) vilka har gjorts frasiga genom svällning eller rostning. De förtärs huvudsakligen, med eller utan mjölk, som frukosträtter. Salt, socker, melass, maltextrakt, frukt eller kakao (se anm. 3 och allm. anv. till detta kapitel) kan ha tillsatts vid eller efter tillverkningen. Numret omfattar också liknande beredningar som har framställts av mjöl eller kli genom svällning eller rostning. Majsflingor (corn flakes) framställs av majskorn på följande sätt. Först avlägsnas fröhinnor och groddar. Sedan tillsätts socker, salt och maltextrakt, varefter kornen uppmjukas med vattenånga och valsas till flingor samt rostas i en roterande ugn. Samma förfarande kan användas för korn av vete eller annan spannmål. Rostat ris (puffed rice) och rostat vete (puffed wheat) omfattas också av detta nummer. Dessa produkter erhålls genom att risgryn eller vetekorn utsätts för tryck och fuktighet i en upphettad behållare. När trycket hastigt minskas och grynen eller kornen snabbt avkyls i kalluft, sväller de till flera gånger sin ursprungliga volym. Denna grupp omfattar också frasiga, välsmakande livsmedelsprodukter som har erhållits genom att hetta upp fuktade sädeskorn (hela eller sönderdelade), varvid kornen sväller upp, och sedan bespruta dem med ett smaksättningspreparat som består av en blandning av vegetabilisk olja, ost, jästextrakt, salt och natriumglutamat. Liknande produkter som är tillverkade av en deg och friterade i vegetabilisk olja omfattas inte av detta nummer (nr 1905). B. Livsmedelsberedningar erhållna genom orostade spannmålsflingor eller blandningar av orostade spannmålsflingor och rostade spannmålsflingor eller svällda spannmål Denna grupp omfattar livsmedelsberedningar erhållna genom orostade spannmålsflingor eller blandningar av orostade spannmålsflingor och rostade spannmålsflingor eller svällda spannmål. Dessa varor (ofta nämnda "Musli") får innehålla torkad frukt, nötter, socker, honung mm. De säljs vanligtvis som frukosträtter. 19:4

AVDELNING IV BEREDDA LIVSMEDEL; DRYCKER, SPRIT OCH ÄTTIKA; TOBAK SAMT VAROR TILLVERKADE AV TOBAKSERSÄTTNING

AVDELNING IV BEREDDA LIVSMEDEL; DRYCKER, SPRIT OCH ÄTTIKA; TOBAK SAMT VAROR TILLVERKADE AV TOBAKSERSÄTTNING L 312/134 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.10.2014 AVDELNING IV BEREDDA LIVSMEDEL; DRYCKER, SPRIT OCH ÄTTIKA; TOBAK SAMT VAROR TILLVERKADE AV TOBAKSERSÄTTNING Anmärkning 1. Med pelletar förstås

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om innebörden av begreppen jordbruks-, trädgårds- och skogsprodukter i konkurrenslagen (1993:20); SFS 2000:1025 Utkom från trycket den 5 december 2000 utfärdad den 23 november

Läs mer

AVDELNING IV BEREDDA LIVSMEDEL; DRYCKER, SPRIT OCH ÄTTIKA; TOBAK SAMT VAROR TILLVERKADE AV TOBAKSERSÄTTNING KAPITEL 16

AVDELNING IV BEREDDA LIVSMEDEL; DRYCKER, SPRIT OCH ÄTTIKA; TOBAK SAMT VAROR TILLVERKADE AV TOBAKSERSÄTTNING KAPITEL 16 6 AVDELNING IV BEREDDA LIVSMEDEL; DRYCKER, SPRIT OCH ÄTTIKA; TOBAK SAMT VAROR TILLVERKADE AV TOBAKSERSÄTTNING Anmärkning. Med pelletar förstås i denna avdelning små cylindrar, kulor e.d. som agglomererats

Läs mer

53 Livsmedel, njutningsmedel eller fodermedel som inte omfattas av andra klasser

53 Livsmedel, njutningsmedel eller fodermedel som inte omfattas av andra klasser Tyska patentklasslistan (DPK) Sida 1 53 Livsmedel, njutningsmedel eller fodermedel som inte omfattas av andra klasser 53b 53c 53d 53e 53f 53g 53h 53i 53k 53l Konserveringskärl; Tillslutningar för sterila

Läs mer

Varuklassificering enligt SITC/KN

Varuklassificering enligt SITC/KN Bilaga 5 Varuklassificering enligt SITC/KN 313 Varuklassificering enligt SITC/KN Avgränsningen av varugruppen jordbruksvaror och livsmedel i redovisningen av industrins varuproduktion och utrikeshandeln

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 27.1.2009 KOM(2009) 18 slutlig 2009/0002 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett avtal genom skriftväxling mellan

Läs mer

STIGS OCH BERNARDS KAKOR

STIGS OCH BERNARDS KAKOR STIGS OCH BERNARDS KAKOR MAZARIN Mazarin (margarin [vegetabiliskt fett, vegetabilisk olja, vatten, salt, emulgeringsmedel E471, surhetsreglerande medel E330, arom, färgämne (E160a)], socker, vetemjöl,

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 277 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Åbergs bageri - Produktdeklarationer

Åbergs bageri - Produktdeklarationer 1 Småfranska 2,4 Källarfranska 5 Sesamfranska 6 Nobbarbröd 7 Rundstycken 8 Gifflar 12,13, 15,48, 49 Thekaka 16 Rund Franska 18 Långfranska salt, emulgeringsmedel E472e, sesamfrö. salt, emulgeringsmedel

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,

Läs mer

L 22/34 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT. nr 140/2001. av den 23 november 2001

L 22/34 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT. nr 140/2001. av den 23 november 2001 L 22/34 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 24.1.2002 GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr 140/2001 av den 23 november 2001 om ändring av protokoll 2 och 3 till EES-avtalet om bearbetade och

Läs mer

2007-03-09 SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast

2007-03-09 SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast SOCKERFÄLLAN Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast Socker- boven till allt ont? Övervikt? Diabetes? Hjärtkärlsjukdom? Dålig tandhälsa? Sockerberoende? Cancer? Vad är socker? En slags kolhydrat,

Läs mer

Snoddas Ingredienser: VETEMJÖL, vatten, jäst, salt, vallmofrö, E472e.

Snoddas Ingredienser: VETEMJÖL, vatten, jäst, salt, vallmofrö, E472e. Snoddas Ingredienser: VETEMJÖL, vatten, jäst, salt, vallmofrö, E472e. Valnötsbröd Ingredienser: Vatten, jäst, OBLANDAD RÅGSIKT, VETESKÅLLNING, vört, VETEMJÖL, salt, VAL- NÖTTER, margarin, (delvis härdade

Läs mer

NACE 13.10 : Järnmalmsutvinning. NACE 13.20 : Utvinning av annan malm utom uran- och toriummalm. Beskrivning PRODCOM

NACE 13.10 : Järnmalmsutvinning. NACE 13.20 : Utvinning av annan malm utom uran- och toriummalm. Beskrivning PRODCOM NACE 13.10 : Järnmalmsutvinning LITA 2006 för 2006 (H/KN) NACE 13.10 : Järnmalmsutvinning CA 13.10.10 : Järnmalm 13.10.10.30 Järnmalm, även anrikad men osintrad, ej rostad svavelkis o.a. rostade naturliga

Läs mer

Blåbärscheesecake 12 bit 249kr

Blåbärscheesecake 12 bit 249kr Kungens Tårtor Tårtor levereras alla veckans dagar (måndag - söndag). Kom in till oss på Brödavdelningen och beställ i butiken eller ring oss på vårt direktnummer 08-517 50 834. Kvällar och helger ringer

Läs mer

Sortiment Maglarpsbullar Gräddbullar

Sortiment Maglarpsbullar Gräddbullar Sortiment Maglarpsbullar Gräddbullar Innehållsförteckning: Glykos, vatten, socker, sorbitol, veg fett, äggvitepulver, kakaopulver, stabiliseringsmedel (E440, E406), vanilj, lecitin, sojamjöl, bikarbonat,

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Vad betyder uppgifterna Flingor av ris och fullkornsvete, berikade med vitaminer (B1, B2, B3, B6, folsyra, B12, C) och järn Nettovikt: BÄST FÖRE-DAG Juni 2008 1 2 Kvantitet Produktens

Läs mer

Prinsesstårta Sockerkaksbotten, grädde, vaniljkräm, grön marsipan, florsocker.

Prinsesstårta Sockerkaksbotten, grädde, vaniljkräm, grön marsipan, florsocker. Prinsesstårta Sockerkaksbotten, grädde, vaniljkräm, grön marsipan, florsocker. Innehåll: ägg, mjöl, socker, vatten, emulgeringsmedel E471, E 475, bakpulver (dinatriumdifosfat E 450, grädde, kärnmjölk,

Läs mer

Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein.

Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein. Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein. Vår havredryck är som mjölk. Fast för människor. Hela tanken med kossornas mjölk är ju att den ska drickas av kalvar, inte av oss. Havredryck däremot är fantastisk

Läs mer

Prinsesstårta De Lux med hemkokt vaniljkräm 6-8 bit, 8-10 bit, 12-14 bit, 18-20 bit,

Prinsesstårta De Lux med hemkokt vaniljkräm 6-8 bit, 8-10 bit, 12-14 bit, 18-20 bit, Frukt- och mandeltårta 6-8 bit, 8-10 bit, 12-14 bit, 18-20 bit, Hemkokt vaniljkräm(mjölk, vanilj, pastöriserad äggula (konserveringsmedel E202, E211, E330), socker, majsstärkelse, smör), tårtbotten (ägg,

Läs mer

Prima Råglimpa Ingredienser: Vetemjöl, rågmjöl, vatten, jäst, salt,

Prima Råglimpa Ingredienser: Vetemjöl, rågmjöl, vatten, jäst, salt, Snoddas Ingredienser: Vetemjöl, vatten, jäst, salt, vallmofrö, E472e. Kan innehålla spår av soja, sesamfrö, hasselnötter, Valnötsbröd Ingredienser: Vatten, jäst, oblandad rågsikt, veteskållning, vört,

Läs mer

Innehållsförteckning på reklamgodis

Innehållsförteckning på reklamgodis Innehållsförteckning på reklamgodis TUGGUMMI Ingredienser: isomalt, sorbitol, gummibas, maltitolsirap, naturlig & artificiell arom; mindre än 2% av acacia, aspartam*, acesulfam K Färg (titan dioxid), soyalecitin,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 94/35/EG av den 30 juni 1994 om sötningsmedel för användning i livsmedel. (EGT nr L 237, 10.9.1994, s.

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 94/35/EG av den 30 juni 1994 om sötningsmedel för användning i livsmedel. (EGT nr L 237, 10.9.1994, s. --- I Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV av den 30 juni 1994 om sötningsmedel för användning

Läs mer

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter.

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter. Här kan du testa att göra maträtter som är vanliga i Egypten. Kanske vill du använda menyn på ett kalas med egyptiskt tema eller bara prova på hur deras favoriter smakade. Fråga en vuxen om hjälp och börja

Läs mer

Matbudskapet Diabetes

Matbudskapet Diabetes Matbudskapet Diabetes Checklistan Eller-ramsan Tallriksmodellen Frukt Äppelregeln Glass Mat vid känning Exempel på orsaker till känning Maträtter som behöver kompletteras eller bytas ut Fett och fettkvalitet

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1993:19) om märkning och presentation av livsmedel; (H 130:4) Utkom från trycket den

Läs mer

En värld av socker. Produkter och idéer till livsmedelsindustrin

En värld av socker. Produkter och idéer till livsmedelsindustrin En värld av socker Produkter och idéer till livsmedelsindustrin Möjligheter med socker Socker är en produkt med 100 % naturligt ursprung och dess rena söta smak är standarden för alla sötningsmedel. Sockrets

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING Tillverkning och förpackning

VERKSAMHETSBESKRIVNING Tillverkning och förpackning Diarienummer (ifylles av myndig het) : Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet Norragatan 17, AX -22100 Mariehamn Tel: +358 18 528 600, Fax: +358 18 528 601 E-post: kansliet@amhm.ax Hemsida: www.amhm.ax

Läs mer

CACAOBÖNORNAS CHOKLADPRALINER

CACAOBÖNORNAS CHOKLADPRALINER CACAOBÖNORNAS CHOKLADPRALINER Detta är vårt standardsortiment. Listan är en sammanställning av alla våra praliner. I vår pralinbutik erbjuder vi ett urval ur vår lista med cirka 10-15 handgjorda sorter.

Läs mer

CACAOBÖNORNAS CHOKLADPRALINER

CACAOBÖNORNAS CHOKLADPRALINER CACAOBÖNORNAS CHOKLADPRALINER Detta är vårt standardsortiment. Listan är en sammanställning av alla våra praliner. I vår pralinbutik erbjuder vi ett urval ur vår lista med cirka 10-15 handgjorda sorter.

Läs mer

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker MENY Tomatdrink Röd coleslaw Tzatziki Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås Ugnsrostade grönsaker Äppelkaka Cheesecake m. karamelliserade körsbärstomater

Läs mer

Reissumies fullkornrågbröd 59 g. Puikula Rågdelikatess 56 g. Fullkornsrågbröd 280 g. Råglimpa 580 g. Eko Fullkornsrågbröd.

Reissumies fullkornrågbröd 59 g. Puikula Rågdelikatess 56 g. Fullkornsrågbröd 280 g. Råglimpa 580 g. Eko Fullkornsrågbröd. Puikula Rågdelikatess 56 g Reissumies fullkornrågbröd 59 g, fiberrik, fiberrik, utan tillsatsämnen Ingredienser: Fullkornsrågmjöl, vetemjöl, rågkross, vatten, rågkli, siktat rågmjöl, korn- och rågmaltextrakt,

Läs mer

Hjort Hencca Vilén & Sten Petrell Lönkan, 13.2.2013

Hjort Hencca Vilén & Sten Petrell Lönkan, 13.2.2013 Hjort Hencca Vilén & Sten Petrell Lönkan, 13.2.2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hjortgryta med hasselnötter... 3 Hjortrulader med lingongräddsås... 4 Fyllda färsbiffar med dragonpepparsås... 6 Viltjärpar med

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Våra godaste desserter

Våra godaste desserter Våra godaste desserter Låt dig inspireras Slutet gott, allting gott Vi är många som tycker att något sött hör till efter en god middag. Här har vi samlat några av våra allra godaste desserter, från exotisk

Läs mer

Mmm...va gott! Den vegetariska recepthandboken

Mmm...va gott! Den vegetariska recepthandboken Den vegetariska recepthandboken Här får du ett brett urval av smarriga rätter som inte inkluderar kött eller fisk Morotssallad med päronvinäger och mynta 4 st morot 3 msk päronvinäger 1 tsk mynta 1 msk

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT Kött Det du äter när du äter kött består av Muskler Fett Bindväv MÖRT KÖTT Kött som har varit mycket i arbete har grövre muskeltrådar och mer bindväv. Det gör att vi tycker att köttet är grövre och segare

Läs mer

Rune Larssons energikaka

Rune Larssons energikaka Här nedan följer recept på ett antal olika varianter på energikakor. Rune Larssons energikaka Mät upp 7 8 mått havregryn i en bunke! Ett mått kan vara i stort sett vad som helst. Jag själv brukar använda

Läs mer

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK 1 portion 100 g kycklingfilé i långa strimlor 1 tsk majsolja 1 liten lök, finhackad 1/2 finhackad röd paprika 1-2 ansjovisfiléer, 30 g 1/2 dl kycklingbuljong salt och peppar

Läs mer

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept 1 7 goda matlåderecept Här är Sara Begners matlådor för under 20 kr per portion. CHILI CON CARNE ca 400 g nötfärs 2 msk smör eller margarin 2 gula lökar, skalade, finhackade 2 vitlöksklyftor, skalade,

Läs mer

8 recept för alla matglada magar. Fritt från gluten, mjölk & laktos!

8 recept för alla matglada magar. Fritt från gluten, mjölk & laktos! 8 recept för alla matglada magar Fritt från gluten, mjölk & laktos! Är du känslig mot laktos, mjölk eller gluten? Inga problem. Du kan laga nästan vad du vill det gäller bara att hitta rätt produkter.

Läs mer

DE FRÄMSTA FÖRDELARNA MED SQUEEZY BARS:

DE FRÄMSTA FÖRDELARNA MED SQUEEZY BARS: SQUEEZY BARS SQUEEZY produkter är det perfekta valet för idrottare som vill kunna prestera maximalt. Alla SQUEEZY produkter tillverkas helt utan onödiga ingredienser. Barerna är lättsmälta och oslagbara

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning

Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning Miljönämnden Blankett 2010-05-07 Sida 1(6) Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004, om livsmedelshygien, kapitel

Läs mer

Restauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll

Restauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll Sida: 1(5) Miljö Livsmedelsföretagare i Aneby kommun Handläggare Torbjörn Aronsson Tfn. 0380-46 191 E-post tillsynsnamnden@aneby.se Underlag för beslut om årlig kontrollavgift för livsmedelsanläggningar

Läs mer

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi Bra val genom att läsa förpackningar Näringsinnehållstabellen I näringsinnehållstabellen meddelas hur mycket produkten innehåller -näringsämnen per hundra gram eller -beträffande vätskor per hundra milliliter

Läs mer

Häst med kål & lök Filip Fastén

Häst med kål & lök Filip Fastén Häst med kål & lök Filip Fastén Hällstekt hästbiff med kålbrässerad hästbog. Serveras med lättrökt, krispig, kålfylld burritanalök, smör och kumminbakat spetskålshjärta, olja parfymerad med libbsticka,

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Fullkornsrågbröd 280 g. Reissumies 705 g. Eko Rågbröd 310 g. Råglimpa 580 g. Eko Fullkornsrågbröd. Franskt flerkornsbröd 440 g. Tomat-oliv bröd 197 g

Fullkornsrågbröd 280 g. Reissumies 705 g. Eko Rågbröd 310 g. Råglimpa 580 g. Eko Fullkornsrågbröd. Franskt flerkornsbröd 440 g. Tomat-oliv bröd 197 g Reissumies 705 g Fullkornsrågbröd 280 g, utan tillsatsämnen, fiberrikt, utan tillsatsämnen, fiberrikt, mindre salt Ingredienser: Fullkornsrågmjöl, -kross och rågkli (50 %), vetemjöl, vatten, jäst, rågmalt

Läs mer

No Rätt Kategori Beskrivning Pris

No Rätt Kategori Beskrivning Pris 1 Tandir Kabob (1kg) Varmrätter Marinerat lammkött med tillsats av kryddor som tillagas i «Tandir». OBS! Tillagningstid: 24 timmar! 180.00 2 Tandir Bröd (2st) Bröd Rund, munkformad uzbekisk bröd 15.00

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Andra produkter än textilier och textilartiklar enligt avsnitt 11

Andra produkter än textilier och textilartiklar enligt avsnitt 11 Tillämpningskodex 2454/93 Bilaga 11 [1460] Bilaga 11 [1460] Förteckning över behandling eller bearbetning som skall utföras på ickeursprungsmaterial för att de framställda varorna skall kunna få ursprungsstatus

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) BESLUT

(Icke-lagstiftningsakter) BESLUT 24.1.2012 Europeiska unionens officiella tidning L 21/1 II (Icke-lagstiftningsakter) BESLUT KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 21 december 2011 om ändring av bilaga I till beslut 2007/275/EG om förteckningar

Läs mer

NYHETER 2012 OKTOBER

NYHETER 2012 OKTOBER NYHETER 2012 OKTOBER Nyhetslansering oktober 2012 I denna nyhetsbroschyr presenterar vi många intressanta och innovativa nyheter med flera inriktningar och användningsområden. Sammanslagningen mellan Unifine

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Slutet gott, allting gott!

Slutet gott, allting gott! Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi

Läs mer

Vardagsmaten var även då ganska traditionellt svensk. Då åt man rätter som fisk, torskromslåda, pannbiff med lök och bruna bönor och fläsk.

Vardagsmaten var även då ganska traditionellt svensk. Då åt man rätter som fisk, torskromslåda, pannbiff med lök och bruna bönor och fläsk. Uppdrag 1: För 30 år sen var den största influensen av mat ifrån Frankrike. Det fanns en enda kock som folk kände till och han hette Tore Wretman. Man brukade äta saker som inbakad oxfilé, glace - au -

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

En Lättare Vecka v.19

En Lättare Vecka v.19 v.19 MÅNDAG Ost & tomatgratinerad falukorv med stuvade makaroner TISDAG Fiskbiff med mos och kall sås ONSDAG Ritas köttfärssås TORSDAG Laxsoppa med en touch of thai FREDAG Vegetarisk wok LÖRDAG Klassiska

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

17 Konsumtion av livsmedel 223

17 Konsumtion av livsmedel 223 17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 223 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Recept med Canderel Green

Recept med Canderel Green Recept med Canderel Green Smoothies: Exotisk sötma Energi-smoothie Varma drycker: Lätt-capuccino Efterrätter och sötsaker: Bakade äpplen Päronmos Tigerkaka med pistasch Chokladkaka och vaniljsås Cheesecake

Läs mer

Grov Baguette 120g. Jämför pris Pris

Grov Baguette 120g. Jämför pris Pris Hyllkantsetiketter Småfranska 55g. Ingredienser: Vetemjöl, vatten, salt, bakhjälpmedel (vetemjöl, emulgeringsmedel E472e, enzym, askorbinsyra E300), vegetabiliskt margarin (vegetabiliskt fett och olja,

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Sveriges mest köpta salami! Prisbelönt cheddar! Belgiska praliner!

Sveriges mest köpta salami! Prisbelönt cheddar! Belgiska praliner! ÖVER 2 MILJONER NÖJDA KUNDER! Beställ goda delikatesser! OBS! Sveriges mest köpta salami! Prisbelönt cheddar! Belgiska praliner! Detta provexemplar får inte användas vid försäljning. Boka DelikatessKungens

Läs mer

KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI "GURKKIMCHI" KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT

KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI GURKKIMCHI KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI "GURKKIMCHI" KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT SHIKUMCHIGUK SPENAT OCH KYCKLINGSOPPA SAEUTIGIM FRITERADE TIGERRÄKOR YANYUMJANG DOPPSÅS

Läs mer

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR OCH PROTOKOLL

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR OCH PROTOKOLL FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR OCH PROTOKOLL BILAGA 1 Förteckning över jordbruksprodukter och bearbetade jordbruksprodukter som omfattas av kapitlen 25 97 i Harmoniserade systemet och som avses i artiklarna

Läs mer

ENKLA SMÅRÄTTER MED. varg SOM BAS

ENKLA SMÅRÄTTER MED. varg SOM BAS ENKLA SMÅRÄTTER MED varg SOM BAS PROTEINRIKT OCH GOTT FÖR ÄLDRE Kvarg har blivit mycket populärt under de senaste åren. Med sitt höga innehåll av protein är det en bra produkt för alla med en aktiv livsstil.

Läs mer

V-ZUG Ltd. Ångugn. Steam S. Bruksanvisning Tips om inställningar

V-ZUG Ltd. Ångugn. Steam S. Bruksanvisning Tips om inställningar V-ZUG Ltd Ångugn Steam S Bruksanvisning Tips om inställningar Tips om inställningar Förklaring av symboler Tim. Driftsätt Ugnstemperatur Förvärm tills ugnstemperaturen har uppnåtts Tid i minuter Tid i

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Variation på lammsadel

Variation på lammsadel Variation på lammsadel Örtmarinerad lammytterfilé, lättrökt lamminnerfilé och variant på kålpudding med endive, potatis- och sparrisrulle, persiljerotspuré, samt sparrissallad med brynt smörvinägrett,

Läs mer

Art. 1041 Sejfilé MSC 100-300 g

Art. 1041 Sejfilé MSC 100-300 g Art. 1041 Sejfilé MSC 100300 g Sejfilé renskuren (Pollachius virens Energivärde 340 kj, 80 kcal FAO 27 Nordostatlanten) Protein 18,0 g Kolhydrater 0,5 g Denna produkt kommer från Fett 0,5 g ett fiske som

Läs mer

Finns det järn tillsatt i maten?

Finns det järn tillsatt i maten? Månadstema November: Högstadiet Finns det järn tillsatt i maten?... 1 Finns det svaveldioxid i frukt?... 1 Gör din egen Yoghurt... 2 Laktosintolerans... 3 Vilket socker föredrar jästen?... 3 Från trä till

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK

UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK NOVEMBERMYS UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK Med dagens krav på ren mat fri från vitt socker, vitt mjöl, mjölk och för mycket salt, kan det lätt kännas som en utmaning när man väl står där vid spisen. Vi har

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer