VINNOVAs utlysning inom området: Komplexa Sammansatta Produkter. Steg 2 Riktad inbjudan

Transkript

1 VINNOVAs utlysning inom området: Komplexa Sammansatta Produkter 2005 Steg 2 Riktad inbjudan

2 1 Inbjudan VINNOVA inbjuder aktör från företag, universitet, högskolor, industriforskningsinstitut eller annan forskningsutförande organisation att inkomma med ansökan inom utlysningen 2005 i programmet Komplexa Sammansatta Produkter. Detta steg 2 är endast öppet för sökande till de 20 skisser som fick positivt besked efter steg 1. Endast dessa sökande och dessa projektidéer kommer att beaktas av programråd och VINNOVA vid den slutliga bedömningen av finansiering i denna utlysning. VINNOVAs mål är att bidra till en hållbar tillväxt i Sverige. Detta sker genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av olika innovationssystem. Med hjälp av analyser som identifierar hinder och möjligheter i systemen utformas program inom områden med tillväxtpotential. Denna utlysning ingår i ett sådant program. Insatser görs inom behovsmotiverad forskning och olika typer av aktörssamspel. VINNOVAs arbete med forskning, innovation och förnyelse som huvudsakliga delar innebär en utmaning för alla inblandade parter. Det gäller att våga tänka nytt och att ibland även våga ta risker i form av satsningar på nya områden och forskargrupper för att åstadkomma långsiktig förnyelse. Det innebär även att våga spränga gränser, såväl i valet av samarbetspartners som mellan olika områden. Varje VINNOVA-program och utlysning har effektmål, såväl kortsiktiga som långsiktiga, för vad som avses åstadkommas i systemet och hur respektive finansierat projekt bidrar till en hållbar tillväxt. Dessa mål utvärderas kontinuerligt för att åstadkomma ett lärande i systemet. Programmet Komplexa Sammansatta Produkter löper över och förfogar över ca 90 miljoner kr över hela tidsperioden. Denna utlysning har en budget på maximalt 49 miljoner kr. Detta är den andra utlysningen inom programmet och är det andra steget i en tvåstegsutlysning. Idéskisserna från steg 1 har utvärderats, varefter de högst prioriterade skisserna härmed bjuds in till steg 2. Genom en slutlig utvärdering väljs ett antal projektförslag ut för finansiering. Syftet med utlysningen inom Komplexa Sammansatta Produkter är att genom forskning långsiktigt stärka den svenska tillverkningsindustrins position, teknikkunskap och kompetens. Ämnesområdet för denna utlysning, som omfattar samtliga områden i programmet, beskrivs av rubrikerna: Produktdatahantering av komplexa produkter och system, Digitala prototyper, Innovativa utvecklingstekniker och tillverkningstekniker samt Högteknologiska metoder för nya livscykelbaserade, cirkulära affärssystem. Sista tidpunkt att lämna in ansökan är kl OBS! Tiden!. Information om denna utlysning samt förutsättningar och villkor för deltagandet framgår av följande utlysningstext. Denna finns även på utlysningens webbsida på På denna sida finns också aktuella uppgifter om tider samt länk till den elektroniska ansökningsfunktionen. Stockholm, december Per Eriksson Generaldirektör Magnus Wiktorsson Programledare 2

3 2 Utlysningens syfte Syftet med denna utlysning inom Komplexa Sammansatta Produkter (KSP) är att genom forskning långsiktigt stärka den svenska tillverkningsindustrins position, teknikkunskap och kompetens. Komplexa sammansatta produkter framställs i kunskapsintensiv tillverkningsindustri. Främst avses delar av verkstadsindustrin med tillhörande tjänsteindustri. Denna svenska industri har en internationellt sett stor bredd och styrka, det finns ett flertal stora multinationella företag med en stark underleverantörsindustri. Man tillverkar produkter för både en nationell och global marknad, i en global konkurrensutsättning rörande kundanpassning och kostnader. VINNOVAs satsning KSP riktas mot fokuserade och fördjupade forskningsinsatser inom såväl produkt-/processutveckling som drift av industriell produktion. Främst ska forskningen riktas mot tydliga behov inom delar av verkstadsindustrin med tillhörande tjänsteindustri. Utmaningen ligger i att förnya och säkerställa världsklass på detta för Sverige mycket viktiga innovationssystem. Detta system bygger på komplexa leverantörsnätverk och flera teknologier (t ex materialteknik, mekanik, elektronik och mjukvara). KSP är en del av VINNOVAs satsningar inom området Produktframtagning och kompletterar bl a den multidisciplinära branschöverskridande satsningen Effektiv Produktframtagning och FoU-satsningen på produktionsteknik för fordonsindustri (MERA). 3 Bakgrund och motiv Den del av verkstadsindustrin, med tillhörande tjänsteindustri, som utvecklar och tillverkar komplexa sammansatta produkter svarar för en stor del av Sveriges BNP och export. Denna industri, med sin kunskapsintensiva produktframtagning, är ofta såväl teknikledande som teknikdrivande inom tillverkningsindustrin. 3.1 Områdets ekonomiska betydelse idag Det som klassas som tillverkningsindustri i statistik över BNP står för ca 20 % av Sveriges BNP. Dessutom sker en kraftig tillväxt inom området industrinära tjänster, ett område som till stor del är beroende av den starka svenska tillverkningsindustrin. Tillväxten inom sektorer där komplexa sammansatta produkter framställs, som t ex maskinindustri, teleproduktindustri och fordonsindustri, illustreras i figur 1. Där redovisas förädlingsvärden (omsättning minus insatsvaror och tjänster) för delbranscher inom svensk tillverkningsindustri för Delbranscher som maskinindustri och fordonsindustri står för betydande värden och har också visat en stor tillväxt under perioden. Teleproduktindustrin, som också har en stor del verkstadsnära tillverkning, är i omsättning och antal anställda en stor verksamhet för Sverige, dock har förädlingsvärdet i figuren minskat kraftigt pga svaga resultat under

4 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri Textil-, beklädnad- och läderindustri Trävaruindustri Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Förlag och grafisk industri Industri för stenkols och petroleumprodukter Kemisk industri Gummi- och plastvaruindustri Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Metallvaruindustri Maskinindustri Industri för kontorsmaskiner och datorer Andra elektriska maskiner och artiklar Teleproduktindustri Precisions-, medicinska och optiska instrument Industri för motorfordon och släpfordon Annan transportmedelsindustri Övrig tillverkningsindustri Mdkr 1993 I 2003 Figur 1. Utveckling : bidrag till BNP från delbranscher inom tillverkning, där exempel på delbranscher aktuella för KSP markerats. Källa: SCB, bearb. VINNOVA Sektorns betydelse visas ännu tydligare, om man ser på exportbidrag från det som branschorganisationen Teknikföretagen definierar som teknikföretag. 8 % av Sveriges förvärvsarbetande står här för 50 % av Sveriges export. Sektorns betydelse för Sverige ser man även i det faktum att hälften (ca 41 miljarder kr) av Sveriges totala FoUsatsningar (ca 80 miljarder kr) 2003 kom från teknikföretag. Verkstadsindustrin är alltså en betydande del av Sveriges ekonomiska bas, en bild som förstärks ytterligare om man även tar hänsyn till industrinära tjänster. 3.2 Områdets förutsättningar för framtida tillväxt Drivkrafterna inom tillverkande industri idag beskrivs i termer av kundanpassning, produktförnyelse, kostnadseffektivitet, globalisering och flexibilitet. Den potentiella världsmarknaden är stor för den som tillhandhåller rätt produkter och tjänster i rätt tid. I detta sammanhang beskrivs ofta nya starka ekonomier i Asien och Östeuropa som framtidens tillväxtområden. Ett antal rapporter varnar för risken att förlora arbetstillfällen inom den för Sverige så viktiga tillverkande industrin, om inget görs för att främja denna. Dock konstaterar ett antal framsynsstudier, t ex Teknisk Framsyn 2004, att Sveriges välstånd till stor del kommer från etablerad industri. Exempel på denna svenska industris styrkeområden är: 4

5 Samverkan i komplexa leverantörs- och utvecklingsnätverk. Mycket få länder av Sveriges storlek kan visa upp en hel kedja med materialtillverkare, stora kunskapsintensiva producenter av fordon, flyg, telekomprodukter, avancerade tjänsteföretag, den del av kedjan som rör design och marknadsanpassning samt krävande kunder. Logistik framhålls ofta som en svensk paradgren. Här finns potential för tillväxt genom ökad systemsyn och samverkan. Små och medelstora företag är centrala aktörer i området, både i kraft av sig själva och genom nätverk som kan förse de globala koncernerna med produkter, komponenter och andra insatsvaror. Kombinationer av flera teknologier (mekanik, materialteknik, elektronik, mjukvara mm). I Sverige finns relativt sett många stora globala industrikoncerner med FoU och tillverkning inom ett stort antal teknikområden. Vi har aktörer inom såväl mjukvaruutveckling som t ex grundläggande materialteknik. I de svenska företagen har funnits och finns den FoU-kunskap och kompetens som dessa globala koncerner behöver, och om vi kan attrahera mer verksamhet av den här typen finns en stor tillväxtpotential. Kunskapsintensiv tvärfunktionell utveckling. Sverige har goda förutsättningar och komparativa fördelar genom en välutbildad ingenjörskraft, enkel samverkan mellan olika discipliner och en potentiellt stark FoU hos samtliga aktörer i samverkan. Sverige har av tradition en hög teknisk allmänbildning men också spetskompetens inom ingenjörskonsten. Vi anses vara bra på att arbeta i team och ha en närmast unik prestigelöshet. Satsningen Komplexa Sammansatta Produkter vill inrikta sig på sektorer inom kunskapsintensiv tillverkningsindustri som präglas av dessa styrkeområden. Genom en satsning på denna för Sverige viktiga sektor, förväntas en stor tillväxtpotential kunna realiseras. Speciellt små och medelstora företag, utan egna centrala forskningsresurser, behöver den kompetens som offentlig FoU förmedlar. Tillväxtpotentialen ligger främst i att förnya och säkerställa världsklass hos sektorn, produkterna och stödtjänsterna, vilket i sin tur leder till växande befintliga företag, men också i att initiera helt nya produkter, tjänster och branscher. 3.3 KSP relativt andra VINNOVA-satsningar KSP är en del av VINNOVAs satsningar inom området Produktframtagning, vilket innefattar produkt- och processutveckling samt produktion. Satsningen Komplexa Sammansatta Produkter löper över och förfogar över ca 90 miljoner kr över hela tidsperioden. Detta är den andra utlysningen inom KSP. KSP kompletterar VINNOVAs satsning Effektiv Produktframtagning (EP) och statens FoU-satsning på produktionsteknik för fordonsindustrin (MERA), vilket illustreras i figur 2. 5

6 Multidisciplinär, gränsöverskridande forskning Forskningsfrågans art Fördjupad detaljinriktad forskning FoU-satsning på produktionsteknik för fordonsindustrin (MERA) Effektiv Produktframtagning Komplexa Sammansatta Produkter Industriell bredd Kort sikt dagens och morgondagens industriella behov Tidshorisont Längre sikt framtida utmaningar för tillväxt Figur 2. Illustration av tyngdpunkten för VINNOVAs satsningar inom Produktframtagning. Vad gäller industriell bredd (djupet i figur 2), är KSP inriktat mot delar av verkstadsindustri och dess leverantörer, medan EP är en bredare branschöverskridande satsning. MERA är i sin tur smalare än KSP, då MERA riktas primärt mot fordonsindustri. De tre satsningarna kompletterar även varandra när det gäller tidshorisont och forskningsfrågans art (de två huvuddimensionerna i figur 2). KSP och EP har sin tyngdpunkt på längre sikt, mot framtida utmaningar för tillväxt. MERA är en branschinriktad forsknings- och utvecklingssatsning, med krav på lika stor medfinansiering i projekten från fordonsföretag. MERA tar därmed sin utgångspunkt i dagens och morgondagens industriella behov. I den andra dimensionen är KSP inriktat mot fördjupade, specifika teknik- och humanfrågor, medan EP är branschöverskridande, multidisciplinär och inriktad på generella forskningsfrågor. MERA kan här omfatta hela spektret, allt från breda affärsövergripande frågor till specifika fördjupningsfrågor. Ämnesmässigt kompletteras KSP, EP och MERA av bl a VINNOVAs aktuella satsningar inom Lätta material och lättviktskonstruktioner, Innovativa logistiksystem och godstransporter samt Forska&Väx en utlysning som riktar sig till små- och medelstora företag. Detta är exempel på satsningar som stärker den för Sverige så viktiga teknikbaserade tillverkande industrin. 3.4 Programmets avgränsningar Programmet innefattar och begränsas till den kunskapsintensiva delen av tillverkningsindustrin. Den karaktäriseras av att den ingenjörsmässiga andelen i produkterna är stor och att andelen repetitivt manuellt arbete är liten. Programmet är fokuserat på fördjupade produkt- och processrelaterade frågeställningar, illustrerat i figur 3. 6

7 Strategi/ metod Organisation/ styrning Teknik/ teknologi IT-stöd Ekonomi Sourcing/ Inköp SCM In/outsource Förädlingsgrad Leverantörssamverkan EDI Teknik för: - Direkt mtrl - Indirekt mtrl EDI e-handel Katalog/B2B Köpa / tillverkaanalyser Produktutveckling Integrerad Produtv. Nätverk Matris Modulgrupp Projektstyrn. Prototyping Mock-up Arbetsform CAD PLM Datahantering Projektstöd Virtuella test Time-tomarket Produkt Materialutveckling Elektronik Mekatronik Produktegenskaper Portfölj Tjänst/ produkterbjudande Användande Produktmodeller Materialanalys Produktegenskaper Produktpris Värdekedja Matris Modulgrupp Projektstyrning Utvecklingsmetoder Process verifiering Människan i systemet Processutveckling Integrerad produktionsutveckling CAM Beredning OLP Simulering Processmodeller Investeringskalkyler Tillverkning Figur 3. Illustration av inriktningen för KSP, markerat med ruta i figuren. Termer i rutorna är exempel på ämnen som kan falla inom respektive område. Tekniker, metoder och tjänster för utveckling och produktion av komplexa produkter är centrala för programmet. Detta är FoU som ofta är relativt konkurrensneutral och omfattar teoribildning, tidig implementering och kunskapsöverföring till industri. Satsningen drivs utifrån övertygelsen att de förändringar som ind ustrin tvingas genomföra är så komplexa att forskning måste bedrivas i nära samverkan med industrin för att vara relevant. 3.5 Programmets delområden och tidigare utlysning Då programmet Komplexa Sammansatta Produkter (KSP) skapades, identifierades sex delområden inom KSP: Strategier för hantering av komplexa produkter och system Digitala prototyper First Part Correct Innovativa utvecklings- och framställningstekniker Lokalisering TPS Lean Liner Celler/grupper Styrprinciper Formning Fogning MMI / Ergo Montering Bearbetning Ytbehandling Robotik ERP/MPS Cellstyrning Maskinstyrning Övervakning Produktivitet Direkttillverkning Högteknologiska metoder för nya cirkulära affärssystem Materialhantering Layout Flödesprincip Materialklassning Avropsprinciper Robotik Layout Palett Lastbärare Lagersystem ERP/MPS Produktivitet Logistik Distributionsnätverk Supportstruktur Kundrelation Logistiker 3-/4- partslogistik EDI Transporter Dessa delområden har ett starkt inflytande över svensk tillverkningsindustris framtida tillväxt. För att nå framgång inom dessa områden krävs samverkansprojekt mellan forskaraktörer och svensk tillverkningsindustri. Resultaten från forskningen kan då bättre införas i industrin, skapa tillväxt och ökad konkurrenskraft på en allt mer globaliserad och kundanpassad marknad. Drift Distribution EDI Värdekedjeanalys 7

8 Under 2003 genomfördes en utlysning där steg 1 var ett förfarande med intresseanmälan. Som ett resultat av detta steg fokuserades utlysningen under 2003 till de två första delområdena: Strategier för hantering av komplexa produkter och system Digitala prototyper Inom dessa områden pågår nu nio projekt. Dessa projekt beskrivs på under rubriken Verksamhet / Tillväxtområden / Komplexa Sammansatta Produkter. 4 Utlysningens inriktning Denna utlysning omfattar alla programmets delområden. I denna utlysning har tre områden (First Part Correct, Innovativa utvecklings- och framställningstekniker och Direkttillverkning) slagits samman till ett område (Innovativa utvecklingstekniker och tillverkningstekniker). Dessutom har några rubriker justerats. Produktdatahantering av komplexa produkter och system En stor del av de förestående industriella förändringarna kommer att hanteras med hjälp av en fördjupad användning av IT-baserade verktyg och system. En avgörande faktor kommer att vara förmågan att bygga och vidmakthålla en effektiv hantering av produktoch processbeskrivande information under både utveckling och drift. Strategierna för denna hantering kan omfatta såväl arbetsmetoder/verktyg för produkt/processutveckling som produktdatahantering för produktens hela livscykel. I detta ingår hantering inom komplexa leverantörsnätverk och även återanvändning av tidigare utvecklings- och produktionserfarenheter. Det allt större inslaget av IT-baserade verktyg i både utveckling och produktion innebär också att mänskliga faktorer och frågor kring användares kompetens och lärande måste beaktas. En allt större del av leveransvärdet hos fysiska produkter utgörs av integrerade ITbaserade funktioner. Utveckling och tillverkning av dessa funktioner ställer den traditionella industrin inför stora utmaningar. Detta ställer krav på att man hittar former för olika kompetenser att samarbeta på ett effektivt sätt, samt för att hantera de skillnader i utvecklingscykler som gäller för mekaniska respektive programmerade funktioner. Detta för att t ex inte äventyra funktionssäkerhet och möjliggöra ett rationellt produktunderhåll. Digitala prototyper Tillverkningsindustrin befinner sig i en allt skarpare konkurrenssituation. Möjligheter till produktrealisering med allt mer virtuellt utvecklingsarbete och mindre fokusering på fysiska provobjekt ger nya möjligheter. I allt högre grad arbetar man med datorbaserade underlag för konstruktion, beredning och tillverkning. Tilltagande funktionell komplexitet kombinerat med accelererande krav på snabb förnyelse av produkten, innebär ofta att modularisering måste genomföras konsekvent, och att personalen i produktion måste kunna hantera ständigt förändrade driftssituationer. Allt kortare framtagningstider för komplexa sammansatta produkter, medför 8

9 även behov av effektiva digitala beslutsstöd kring t ex produktionsutformning, produktgeometri, producerbarhet och processprestanda. En utmaning är här att arbeta in frågor om kvalitet och testning av process och produkt. Digitala prototyper svarar mot snabbhetskrav och kundanpassning. Samarbetet mellan olika parter är ett av livsvillkoren för dagens produkt- och produktionsutvecklande företag. Speciellt viktigt är att kunna utbyta och använda digitala modeller i olika skeden inom ett utvecklingsprojekt. Utvecklare och i förlängningen kunden ska kunna interagera med prototypen. Svårigheterna ligger i att kunna göra digitala modeller tillgängliga för alla aktörer och att producera lagom exakta modeller för utvecklingsarbetet. Oavsett hur samarbetet sker vid utbyte av digital information via webbteknik eller annan kommunikation, uppstår i regel problem när flera olika system är inblandade och underlag skickas mellan dessa. Detta oavsett om det sker internt eller externt. Innovativa utvecklingstekniker och tillverkningstekniker Den tekniska utvecklingen accelererar snabbt och nya tekniker för framställning av komplexa sammansatta produkter utvecklas. För att ligga i framkanten inom tillverkning och produktutveckling är det ett måste för svenska aktörer att vara ledande i utveckling och tillämpning av nya metoder. Satsningar för att stödja språngtekniker är nödvändiga. Detta drivs inte minst av utnyttjandet av flera teknologier (t ex genom mekatronik) och nya material. Nya teknologikombinationer och materialegenskaper ställer krav på helt nya och innovativa utvecklings- och tillverkningstekniker. Dessa kan i sin tur få långtgående konsekvenser på prestanda, processupplägg och utvecklingsmetoder. Dessa nya utvecklings- och tillverkningstekniker kan även ställa krav på ny kunskap om människan i systemet. Ett exempel på avancerad tillverkningsteknik är direkttillverkningstekniker, t ex FFF. Individualiserade produkter blir ett allt större affärsområde och direkttillverkning svarar mot det behovet. Direkttillverkning är beroende av digitala modeller, som dessutom ska kunna distribueras över långa avstånd så att tillverkning kan ske nära kund. Direkttillverkning kan också möjliggöra skapande av annars omöjliga produkter genom att flera former och materialkombinationer integreras med avancerade tekniker. Högteknologiska metoder för nya livscykelbaserade, cirkulära affärssystem Detta område inriktar sig mot att skapa förutsättningar för att lyckas med nya livscykelbaserade, cirkulära affärssystem och göra dessa lönsamma. De cirkulära affärssystem bygger på slutna kretslopp där produkter och komponenter återanvänds eller återvinns, men även nya erbjudanden där leverantören tar ansvar för produktens hela livscykel och istället säljer funktionen. Detta till skillnad mot linjära affärslösningar där man framställer och säljer produkter, utan ytterligare direkt ansvar. Dessa nya affärssystem kan bygga på legala krav där tillverkare och leverantörer ska ha spårbarhet och ta miljöhänsyn vid utveckling och tillverkning. Sluttillverkarens ansvar kan utsträckas dels vad gäller ingående komponenter, dels över hela produktens livslängd inklusive demontering och återvinning. För att få god lönsamhet krävs att tillverkaren har fullständig kontroll över produkten över hela dess livslängd, vilket kräver nya uppföljningsmetoder och system. Motivet till livscykelbaserade perspektiv kan också vara att det tillverkande företagets erbjudande allt oftare innehåller en fysisk 9

10 hårdvarudel och en tjänstedel i form av service, underhåll, drift etc. Kunder blir att mindre intresserade av att äga den fysiska produkten och traditionella varuproducenter kan då bli funktionsförsäljare. I och med detta ställs nya krav på metoder vid utveckling och tillverkning. T ex finns det behov av att etablera utvecklingsprinciper för produkter som övergår till att säljas som funktion. Ett utökat produktansvar kan även leda till att nya material blir aktuella, vilket sin tur kan leda till fördjupade kunskapsbehov om tillverknings- och återvinningstekniker. Här efterlyses fördjupade studier kring högteknologiska metoder och arbetssätt som är förutsättningar för lönsamhet i dessa nya affärssystem. Detta kan röra t ex konstruktionsstöd, materialval, demontering, återvinning, produktion och återanvändning. 5 Effektmål VINNOVA betraktar finansiering av behovsmotiverad FoU som investeringar som på sikt ska främja en hållbar tillväxt i Sverige. Effektmålen anger vad VINNOVA förväntar sig att beviljade projekt ska bidra till. Utlysningens övergripande effektmål är att: 1. projekten ska generera kunskap vilket resulterar i processer, produkter och tjänster som ger nationella industriella tillväxteffekter, 2. projekten ska skapa och stärka attraktivitet hos FoU-verksamhet inom området. För att precisera det första effektmålet har utlysningens fyra områden (se avsnitt 4) följande specifika industriella effektmål: Effektmålet inom produktdatahantering av komplexa produkter och system är att stärka svensk industris förmåga att ta fram och förvalta produktdata under produkters utveckling och livscykel. Detta innefattar såväl samverkan inom leverantörskedjor, som återanvändning av produkt- och produktionserfarenheter. IT-verktyg och dess användning är av central betydelse. Effektmålet för området digitala prototyper är att effektivisera (i tid, kostnad och kvalitet) svensk industris utveckling av komplexa sammansatta produkter och produktionsprocesser genom användande av digitala prototyper. Genom dessa bör produkter snabbt kunna förnyas och produktionsprocessers prestanda kunna förutsägas. Målet är också att genom dessa prototyper stärka samverkan mellan aktörer i utvecklingsarbetet samt öka spårbarhet och kunskapsåterföring. Effektmålet för området innovativa utvecklingstekniker och tillverkningstekniker är att utveckla och tillämpa nya metoder för framställning av komplexa sammansatta produkter. Detta drivs inte minst av kombinationer av teknologier och utvecklingen av nya material. Målet är även att säkra kunskap om hur nya utvecklings- och tillverkningstekniker i sin tur kan påverka hela utvecklingsoch produktionsprocessen samt människans roll i processen. Effektmålet för området högteknologiska metoder för nya livscykelbaserade, cirkulära affärssystem är att förbättra förutsättningar för svensk industri att lyckas med affärsmodeller som tar sin utgångspunkt i kretsloppsbaserade 10

11 (cirkulära) resursflöden eller livscykelanalyser för komplexa sammansatta produkter. Förutsättningar som ska utvecklas och stärkas är fokuserade och fördjupade delområden inom t ex utveckling, återanvändning, produktion och kundinteraktion. Denna utlysnings bidrag till att skapa dessa industriella effekter är att stimulera och stärka forskning inom delområdena och därigenom långsiktigt stärka den svenska tillverkningsindustrins position, teknikkunskap och kompetens. Följande forskningsinriktade effektmål preciserar utlysningens andra effektmål: Kvalificerade forskargrupper rörande utveckling och produktion av komplexa sammansatta produkter etableras, bibehålls och utvecklas. Nya arbetsformer utvecklas och ny kompetens byggs upp, som gör det möjligt att stärka den vetenskapliga utvecklingen och meriteringen för industrinära forskning. Nya nätverk mellan företag och forskare vid universitet, högskolor och industriforskningsinstitut etableras med syfte att stimulera utvecklingen av effektiva innovationssystemen där såväl kund/marknadsperspektivet samt i vissa fall även politik/offentlig verksamhet inkluderas. 6 Projektkrav och vem som kan söka Följande krav ska vara uppfyllda för att ansökan ska komma ifråga för VINNOVAs prövning: Sökande skall vara utvald från Steg 1 i denna utlysning. Programrådet för KSP rekommenderade på sitt möte 6/ totalt 20 av 66 inkomna skisser för att få vara aktuella för steg 2 i utlysningen. VINNOVA följde denna rekommendation och beslutade att inlämnarna till dessa 20 skisser har rätt att lämna in fullständig ansökan gällande dessa projektidéer till detta steg 2. Endast dessa sökande och dessa projektidéer kommer att beaktas av programrådet vid den slutliga bedömningen av finansiering i denna utlysning. Projektet ska ligga i linje med utlysningens inriktning och tydligt bidra till att uppfylla utlysningens mål. Projektet ska innehållsmässigt ligga inom något av delområdena som beskrevs i avsnitt 4, och det ska tydligt anges vilket delområde ansökan riktas mot: - Produktdatahantering av komplexa produkter och system - Digitala prototyper - Innovativa utvecklingstekniker och tillverkningstekniker - Högteknologiska metoder för nya livscykelbaserade, cirkulära affärssystem Projektet ska genomföras under perioden Projektet kan vara 1-3 år. Projektet ska medfinansieras med icke offentliga medel. Detta dels för att förstärka projektets resurser, dels som en markering av projektets industriella relevans och sannolika införande. Projekt som ligger nära tillämpning bör ha åtminstone 50 % medfinansiering av den totala projektkostnaden. Vid 11

12 forskningsprojekt som ligger längre från tillämpning, utredande insatser etc, kan en lägre medfinansieringsandel godtas, i enlighet med förordningen (SFS 1995:1254) om statligt stöd till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet. Medfinansieringen kan ske genom eget arbete eller andra naturainsatser men kan också helt eller delvis bestå av kontanta medel. Eget arbete ska räknas enligt schablon motsvarande 600 kr per timme. 7 Bedömningskriterier Följande kriterier kommer att avgöra VINNOVAs beslut om finansiering av projektansökan: 1. Relevans, dvs hur väl projektet ligger i linje med utlysningens inriktning och bidrar till utlysningens effektmål. 2. Kvalitet, dvs projektets nyhetsvärde i förhållande till state-of-the-art och förmåga att bidra till den tekniskt/vetenskapliga utvecklingen inom utlysningens ämnesområde och inriktning. 3. Genomförbarhet, dvs de sökande personernas (projektgruppens) kompetens, förmåga och trovärdighet vad gäller genomförandet av det tilltänkta projektet. Detta omfattar dels en bedömning av projektgruppen vad gäller kompetens, genus- och mångfaldsaspekter, dels en bedömning av metodik och angreppssätt, inklusive realismen i projektplan och projektbudget. 4. Exploaterbarhet/nyttiggörande, dvs de sökandes vilja och förmåga att sprida och nyttiggöra det utlovade projektresultatet i samhällelig och/eller kommersiell nytta. Detta omfattar bl a konsortiets planer och åtaganden för att sprida och nyttiggöra projektresultaten, samt hur väl projektet är länkat in i de sökande organisationernas interna strategi-, innovations- och utvecklingsprocesser. Vid i övrigt jämbördiga projekt tas också hänsyn till omfattningen av medfinansieringen, där ett stort externt engagemang ses som positivt. Samtliga bedömningskriterier kommer att användas i steg 2. Kriterierna kommer också att återkomma i uppföljningar och framtida utvärderingar av projektet. För området Innovativa utvecklings- och tillverkningstekniker ges möjlighet till s k äventyrsprojekt. Detta kan gälla enskilda projektförslag med hög relevans och kvalitet, men där genomförbarheten och/eller exploaterbarheten inte är fullständigt klarlagd vid ansökningstillfället och därmed ger projektet en hög riskprofil. Dessa kan få villkorad finansiering mot att projektet med tiden uppvisar att alla bedömningskriterier är uppfyllda. Detta görs genom att projektet utvärderas efter en överenskommen tid. 8 Information om hantering av projekt och program Som information redovisas här vilka krav som kommer att ställas på ett projekt som finansieras genom utlysningen: 12

13 8.1 Projektets start Beslut om bidrag skickas ut av VINNOVA. Anslagsmottagaren godkänner de allmänna och eventuella särskilda villkor som gäller för projektet, undertecknar blankett Bekräftelse av start med projektreferat. När denna insänts till och godkänts av VINNOVA påbörjas utbetalning av medel, om inget annat angivits i Särskilda villkor. 8.2 Utbetalning av anslag VINNOVAs bidrag fördelas på kalenderår. Utbetalning sker normalt sett kvartalsvis och i förskott. Inför lägesrapportering avbryts utbetalningarna och återupptas när lägesrapporten godkänts av VINNOVA. 8.3 Uppföljning av projekt och utvärdering av program VINNOVA håller kontinuerlig kontakt med projekt och följer upp verksamheten. Syftet med uppföljningen är att se huruvida man uppnår uppsatta effektmål. Lägesrapportering för projektuppföljning ska göras under projektets gång och sker normalt två gånger per år, under maj och november. Utbetalningarna är kopplade till lägesrapporteringen (se ovan). VINNOVA utvärderar kontinuerligt programmets effektmål, såväl kortsiktiga som långsiktiga, för att åstadkomma ett lärande i systemet. Därför är det av vikt att projekt som ingår i program planerar för möjlighet att utvärdera. 8.4 Projektavslutning Projektet ska slutredovisas inom projekttiden. Utvärdering från VINNOVAs sida kan komma att ske även efter att projekttiden är slut. Vid slutredovisningen läggs stor vikt vid att projektutförarna själva kan redogöra för om projektet skapat samarbetsrelationer mellan olika aktörer, rörlighet mellan aktörer och vilka resultat projektet uppnått både inom och utanför vetenskapssamhället. 9 Budget Denna utlysning har en budget på maximalt 49 miljoner kr för perioden Inom denna ram beräknas upp till ca 10 projekt kunna beviljas finansiering. 10 Tidplan Denna utlysning är det andra steget i en tvåstegsutlysning. De idéskisser som kom in i steg 1 har utvärderats, varefter ansökande med de högst prioriterade skisserna härmed inbjuds att lämna fullständig projektansökan i steg 2. Genom en slutlig utvärdering väljs ett antal projektförslag ut för finansiering. För uppgifter om aktuella tider för utlysningen, se utlysningens webbsida på under Tidplan. 13

14 Följande tider gäller för utlysningen: Sista ansökningsdag för fullständig ansökan steg 2: kl Datum för beslut om finansiering: Tidigaste datum för projektstart: OBS! Tiden för inlämnande av fullständig ansökan! Tiden är satt på kontorstid för att kunna ha support på plats då utlysningen stänger. 11 Bedömningsprocessen De fullständiga projektansökningarna kommer att bedömas och beslutas av VINNOVA efter bedömning av en grupp bestående av externa sakkunniga och personal från VINNOVA. De externa personerna företräder näringsliv, forskning och politik/offentlig verksamhet. VINNOVA meddelar beslut till samtliga sökande. 12 Hur man lämnar in ansökan Ansökan ska inlämnas elektroniskt via ansökningstjänsten på VINNOVAs Intressentportal. Denna nås genom utlysningens webbsida på under Hur man ansöker. Ansökan i steg 2 sker med ansökningsformat Projektansökan. För att kunna lämna en ansökan använder Du Ditt skapade användarkonto hos VINNOVA. Med hjälp av detta kan Du logga in på ansökningstjänsten. Ansökningarna ska vara VINNOVA tillhanda senast kl VINNOVAs IT-support stänger kl Vid frågor om den elektroniska ansökningsfunktionen, kontakta Helpdesk: tfn: , e-post: helpdesk@vinnova.se. 13 Ansökans innehåll Ansökan består av ett antal elektroniska blankettsidor som fylls i av sökanden. Till ansökan ska följande biläggas, där endast dessa bilagor kommer att tas in i den slutliga värderingen: en projektbeskrivning, maximalt 10 sidor gärna mindre. en CV för varje forskningsutförare avsiktsförklaringar från deltagande företag (motsvarande Letter of Intent, gärna med kortfattad motivering till varför företaget avser att medverka, om projektet antas) en beskrivning av de tänkta projektdeltagarna. För samtliga deltagare ska anges namn, ålder, kön, titel/funktion samt omfattning av medverkan i projektet. Projektbeskrivningen ska skrivas på svenska eller engelska samt omfatta huvudrubriker och innehåll enligt nedan. Lägg gärna ihop alla CV till en bilaga samt avsiktsförklaringar till en annan. Där så är möjligt önskas länkar till information, istället för bilagor. 14

15 Huvudrubrik Projektets relevans för utlysningens inriktning och potential att bidra till utlysningens effektmål Innehåll Steg 2: Fullständig ansökan det behov som projektet tar sikte på, vilken potential detta motsvarar sett ur ett tillväxt- och innovationsperspektiv (helst kvantifierat), samt vem som har behovet (potentiell avnämare för resultaten), det resultat som projektet ska leverera och dess koppling till de effektmål som anges under avsnitt 5. Kvalitet kortfattad redogörelse av forskningsfronten inom området, Genomförandet av projektet Exploatering/ implementering eller nyttiggörandet av lösningen. projektets position relativt state-of-the-art ur ett internationellt perspektiv (dvs unikhet, nyhetsvärde, konkurrensförhållanden etc), hur effekterna av resultatet ska iakttas i termer av uppföljningsdata/-indikatorer. angreppssättet, strategin och metodiken för projektet, en beskrivning av konsortiet/samarbetspartners och projektets relation och koppling till relaterade aktiviteter/projekt inom moderorganisationerna en projektplan som innehåller beskrivning av metodiken, tidplan med tydliga delmål samt en budget. I planen ska tydligt framgå vilka aktörer som deltar och deras roll, vilka aktiviteter som ska göras, vem/vilka som gör dem och omfattningen av dem (tid och kostnader, respektive omfattning och art av naturainsatser). en plan för hur projektresultaten ska nyttiggöras (exploateringsplan inkl kompetenser, partners, tid och kostnader för exploateringen), riskfaktorer (samt en konsekvens- och sannolikhetsbedömning per riskfaktor). 14 Kontaktpersoner Ytterligare information om programmet, utlysningen och ansökningar lämnas av: Magnus Wiktorsson, Programledare Tel: e-post: Magnus.Wiktorsson@VINNOVA.se Margareta Groth, Handläggare Tel: e-post: Margareta.Groth@VINNOVA.se Svar på frågor av administrativ karaktär kan lämnas av: Bengt Larsson Tel: , e-post: Bengt.Larsson@VINNOVA.se VINNOVA nås på: Postadress: VINNOVA, Stockholm Besöksadress: VINNOVA, Mäster Samuelsgatan 56, Stockholm Tel. växel: Fax: Webb: E-post: VINNOVA@VINNOVA.se 15