Utlysning 2005 i VINNOVAs satsning. Effektiv Produktframtagning. Steg 1 Samverkan forskning, storföretag och SMF

Transkript

1 Utlysning 2005 i VINNOVAs satsning Effektiv Produktframtagning Steg 1 Samverkan forskning, storföretag och SMF 1

2 Effektiv produktframtagning 2005 Genom att finansiera behovsmotiverad forskning och utveckla effektiva innovationssystem bidrar VINNOVA till en hållbar tillväxt. VINNOVA inbjuder härmed till deltagande i VINNOVAs utlysning Effektiv produktframtagning Information om satsningen, denna utlysning samt förutsättningar och villkor för deltagandet framgår av följande utlysningstext. Information om programmet finns även på Stockholm i juni 2005 Per Eriksson Generaldirektör Margareta Groth Programledare 2

3 Sammanfattning VINNOVA inbjuder till ansökan om finansiering av projekt inom satsningen Effektiv produktframtagning, som kännetecknas av multidisciplinära ansatser för att möta komplexa industriella frågeställningar. Hela satsningen löper över fem år ( ) och förfogar över ca 165 miljoner kronor över hela tidsperioden. Denna utlysning har en budget på maximalt 45 miljoner kronor. Utlysningen riktar sig till samtliga delområden i programmet: - Nya affärslogiker inklusive funktionsförsäljning - Design och innovationsprocessen - Förändringskapacitet och organisationsutveckling - Hållbar resursanvändning - Industriell IT inklusive simulering och modellering Programmet har tidigare haft flera utlysningar och finansierar i dagsläget ett 20-tal projekt inom de ovan nämnda delområdena. Projekten är multidisciplinära och har aktiv samverkan med industri. Dock vill VINNOVA se mer aktivt deltagande från små och medelstora företag (SMF) och denna utlysning är därför inriktad på att även engagera SMF i forskningsprojekt. Den här utlysningen är det första steget i en tvåstegsprocess. I det första steget tar VINNOVA in korta beskrivningar av projektförslag. Ett mindre antal förslag inbjuds sedan att delta i steg två. Inga planeringsanslag kommer att ges för arbetet med steg två. Ytterligare information om kunskapsplattformen finns på VINNOVAs webbplats under Verksamhet. 1. Bakgrund Programmet Effektiv produktframtagning tillhör VINNOVAs satsningsområden, och är starkt fokuserat på att möta aktuella och framtida industriella behov. Behoven uppstår när nya globala drivkrafter och frågeställningar påverkar svensk industri och den industriella tillväxten. Det industriella behovet har en sådan komplexitet att det krävs ett multidisciplinärt angreppssätt. Programmet har identifierat fem olika delområden som innefattar viktiga drivkrafter. Basen för de olika delområdena är djupa ämneskunskaper som kombineras för att svara mot de industriella och samhälleliga behoven. Med produktframtagning avses de metoder, tekniker och processer som används och påverkar framtagningen av kunskapsbaserade produkter. Tillverkningsindustrin i Sverige har en internationellt sett stor bredd och styrka, det finns ett flertal stora multinationella företag med en stark underleverantörsindustri. Man tillverkar produkter för både en nationell och global marknad. En kunskapsbaserad produktframtagning som snabbt kan möta omvärldskraven stärks genom multidisciplinär, gränsöverskridande forskning som implementeras i det industriella samarbets- och mottagarledet. 3

4 Gemensam nämnare för hela området är att hela tillverkningsindustrin möter nya, hårdare omvärldskrav och måste utveckla processer, förändringskapacitet, anpassningsförmåga och systemsyn för att kunna behålla och öka sin tillväxt. Forskning och utveckling inom området är nödvändigt för att möta de hårdare omvärldskraven, och också för förnyelse och skapandet av nya tillväxtsektorer. 1.1 VINNOVAs mål med Effektiv Produktframtagning VINNOVAs generella mål med satsningen Effektiv Produktframtagning är: multidisciplinär kunskapsuppbyggnad nya metoder, tekniker och processer för produktframtagning nyttiggörande av forskningsresultat hos samverkande företag och andra aktörer, och därigenom ökad tillväxt Specifikt för denna utlysning är att VINNOVA vill se även små och medelstora företag som aktiva deltagare i de projekt som beviljas, och den aktuella utlysningen har därför krav och bedömningsgrunder som hänför sig till just detta mål. 2. Aktuella satsningsområden i denna utlysning Syftet med satsningen är att genom ett multidisciplinärt synsätt angripa industriella problem och ta till vara utvecklingsmöjligheter. Programmet avgränsas genom fokus på aktiv samverkan mellan aktörer och genom att understryka vikten av problemorienterade och industriellt relevanta frågeställningar. Projektaktörerna ska ha en bred sammansättning och industriell medverkan är naturlig. Projektförslag måste innehålla produktframtagningsfrågor, där koppling till fysisk produktion och produktionsprocesser är mycket viktig. Förslag som inte har koppling till metoder, tekniker och processer för produktframtagning av fysiska produkter, till exempel enbart mjukvaruutveckling och utveckling av tjänster, kommer inte ifråga i programmet. Delområden Inom VINNOVA-programmet Effektiv produktframtagning finns fem delområden. - Nya affärslogiker inklusive funktionsförsäljning - Design och innovationsprocessen - Förändringskapacitet och organisationsutveckling - Hållbar resursanvändning - Industriell IT inklusive simulering och modellering Utlysningen riktar sig till samtliga delområden i programmet. Dessa delområden är identifierade som frågeställningar och drivkrafter som har ett starkt inflytande på produktframtagningsindustri i Sverige. En ökad kunskapsbas om hur dessa drivkrafter och frågeställningar kan beaktas är viktig för svensk tillväxt. 4

5 Samverkansprojekt med svensk tillverkningsindustri gör att industriella problemställningar kan adresseras. Resultaten från forskningen kan då bättre nyttiggöras i industrin, till gagn för svensk tillväxt och ökad konkurrenskraft på en allt mer globaliserad och kundanpassad marknad. Tre av delområdena utlystes under 2003, de resterande två utlystes Denna utlysning innefattar samtliga delområden, med fokus på att få SMF som aktiva deltagare i projekten. Nedan beskrivs delområdenas inriktning samt mål för varje delområde. Sist i kapitel 2 beskrivs motiv för och mål med att engagera SMF i kommande projekt. Nya affärslogiker inklusive funktionsförsäljning: Livscykeltänkande har under de senare åren bidragit till ökande insikt om att det går att nå betydande resurseffektiviseringar genom att tänka och agera i nya banor. Affärslogiker och värdekedjor blir både av ekonomiska skäl och av resursskäl allt mer cirkulära. Företagen kan alltmer förväntas ta tillbaka, fabriksrenovera och modernisera existerande produkter i stället för att endast nyproducera, vilket även ställer nya krav på både inre och yttre logistik. Samtidigt kommer företagen i större utsträckning att sälja funktioner med såväl en tjänsteeller servicedel som en materiell del i stället för enbart fysiska produkter så kallad funktionsförsäljning. Kunden äger då inte hårdvaran, utan leverantören äger, moderniserar, underhåller och byter den vid behov. I Effektiv produktframtagning skapas konkurrenskraft genom integrerade försörjningskedjor där kunder och leverantörer ofta är delaktiga i produktframtagning med hjälp av olika IT-system. Nätverksorganisering växer fram allt mer, och de nya affärslogikerna påverkar produktions- och serviceorganisationer till att bli hybridorganisationer. Flexibla arbets- och projektgrupper agerar både inom och mellan organisationer i samarbete med andra företag i olika nätverk. I många fall är små företag underkritiska just på grund av sin ringa storlek. För ett litet land med många små företag är samarbete i nätverk en väg mot ökad konkurrenskraft. Produkter avsätts idag på fler sätt än tidigare. Nya affärslogiker kan ställa nya krav på produkters egenskaper under deras framtagning och tid på marknaden. Dessa krav påverkar i sin tur både konstruktion, produktion, försäljning, underhåll och demontering av produkter. Den ökande andelen tjänster i produkter skapar också nya frågeställningar och möjligheter för produkter och produktframtagning. Frågeställningar som kan vara aktuella är hur t.ex. funktionsförsäljning påverkar konstruktionen av diskreta produkter när man endast säljer funktionen och leverantören blir ansvarig för drift och underhåll. VINNOVAs mål för delområdet är att förbättra samspelet mellan teknikutveckling och affärsutveckling för att åstadkomma en mer flexibel affärslogik och utnyttja de möjligheter som kan fås genom nya affärslogiker. Nya affärsmodeller påverkar teknikutveckling, samtidigt som teknikutvecklingen kan möjliggöra nya affärsmodeller. Samspelet mellan olika aktörer i teknikutvecklingskedjan påverkar också möjligheten till ökad konkurrenskraft. 5

6 Vi ser positivt på om projektförslag innehåller nätverksinriktade förslag, där teknikutveckling bedrivs i samspel mellan olika led och aktörer. Design och innovationsprocessen: Behovet och tillväxtpotentialen hos design som är förenlig med hållbar utveckling är stor inom en mängd områden. Sverige och Skandinavien har en erkänt framstående tradition när det gäller design som också adresserar funktionalitet och användarvänlighet. Design är inte bara formgivning utan påverkar också tillsammans med konstruktion producerbarheten, kvalité och kostnader hos produkter. Det finns potential att möta kraven på korta ledtider i produktframtagning genom samarbete mellan konstruktörer och industridesigners. Virtuella metoder för design som kan integreras med virtuella metoder för konstruktion och produktion har möjlighet att möta krav på kundstyrd, flexibel och snabb tillverkning. Design kan också användas för att underlätta återvinning och demontering av produkter. Design och användbarhet förväntas dessutom utgöra ett allt större konkurrensmedel i framtiden. Här är det ytterst viktigt att svensk industri kan fortsätta att ligga i framkanten. Innovationsprocesser är vitala för en hållbar produktframtagningsindustri i Sverige. Det finns en risk att de starka globala drivkrafterna rationaliserar produktutveckling och produktframtagningsprocessen så mycket att det kreativa, unika och tillväxtskapande arbetet försvinner. Framstegen inom till exempel modern informationshantering borde kunna skapa förutsättningar för ökad kreativitet och uthålliga arbeten. Projekt som integrerar design, konstruktion och producerbarhet är exempel på ansökningar som välkomnas inom detta område. Projekt som beaktar innovationsprocessens betydelse för fortsatt hållbar och livskraftig produktion i Sverige är ett annat exempel på intressanta projekt. VINNOVAs mål för delområdet är att öka både formgivningens och innovationsprocessens samspel med produktframtagning för att få kortare ledtider och kortare tid från idé till marknad samtidigt som innovativt och kreativt arbete gynnas. Vi ser positivt på om projektförslag samtidigt adresserar formgivningens och innovationsprocessens samverkan med produktframtagning. Förändringskapacitet och organisationsutveckling: Förändringskapaciteten kan definieras som producentens förmåga att förändra sin produktframtagning och sina produkter efter de krävande kundernas utvecklingsriktning och efterfrågan av individuella produkter. Det blir därför allt 6

7 viktigare att upprampningen av produktion och marknadsintroduktion sker med högsta hastighet, helst momentant. Detta kräver en produktionsapparat och ett logistiksystem för korta livscykler, med flexibilitet och omställningsförmåga som kan köras utan intrimning. Människors förmåga och vilja till förändringar handlar på individnivå om inre och yttre incitament och öppenhet för ständiga förändringar, problemlösningsförmåga och kreativitet. Flexibla, kundstyrda produktionsprocesser och koncept ställer ökade krav på teoretiskt kunnande, ständigt kunskapsutbyte med omgivningen, snabb omvärldsanalys samt social kompetens hos medarbetare, som i sin tur leder till helt nya krav på individens och gruppers anpassningsförmåga, förmåga att samarbeta, kompetensutveckling och kompetensförsörjning. De företag och organisationer som lyckas bygga in lärprocesser i arbetet får viktiga långsiktiga konkurrensfördelar. Konkurrenskraften ökar om man kan bibehålla kunskapen i organisationen, även om individer försvinner. Nya marknadskrav och kortare marknadsfönster tillsammans med kundkrav på individualiserade produkter ställer nya krav på företagens förändringskapacitet i hela produktframtagningskedjan. Både organisation och tillverkning måste kunna möta kraven, men samtidigt göra det på ett långsiktigt hållbart sätt. Globalisering och kundanpassning är några av de starkaste drivkrafterna för all produktframtagningsindustri och ställer höga krav på både organiseringsprocesserna och produktframtagningsprocesserna. Kunskapsbaserad produktframtagning som snabbt kan ställas om på alla plan för att möta de ökade kraven har en bättre chans att få avsättning för sina produkter och därigenom skapa tillväxt. Förändringskapaciteten kan i sig ställa nya krav på organisering, och nya organisationsformer, och kan med hjälp av tekniskt stöd möjliggöra nya produkter. Ett exempel är distribuerat ingenjörsarbete och samarbete mellan globala aktörer med hjälp av ny IT-teknik. VINNOVAs mål för delområdet är att förbättra kunskapshanteringsprocesser och att öka flexibiliteten i produktion och produktframtagning. Svenska företag har av tradition hävdat sig genom innovationshöjd och flexibilitet och det är viktigt att bygga vidare på de styrkorna. Vi välkomnar projektförslag som innehåller metoder och tekniker för kunskapshantering i forskning och teknikutvecklingsprojekt. Vi ser också gärna projektförslag inriktade på samspel mellan organiseringsprocesser och produktframtagningsprocesser inom tillverkande industri, med målet att produktframtagning kan genomföras på ett mer flexibelt sätt som samtidigt är långsiktigt hållbart. Hållbar resursanvändning: Det finns en ökande medvetenhet om att våra resurser är ändliga och att vi inte kan fortsätta att förbruka dem i den takt som hittills varit fallet. Detta gäller för all resursanvändning: människor, energi, transporter, miljö och råvaror. Att skapa en balanserad resursanvändning blir en av de största utmaningarna för morgondagens 7

8 näringsliv. Frågeställningarna måste angripas på bred front med fokus på organisering, logistik, förnyelsebara material och uthålliga arbetssystem (sustainable work systems). Uthålliga arbetssystem bidrar till att generera sociala och mänskliga resurser med bibehållen konkurrenskraft och produktivitet. Det är inte bara en nödvändighet utan det är också en god affärsmöjlighet för de företag och organisationer som snabbt införlivar detta tänkande. Konkurrensen om personal, råvaror, energi och transporter kommer att öka markant i framtiden, och det gäller att kunna attrahera medarbetare genom en sund arbetsplats och att kunna producera varor och tjänster som har ett tydligt hållbarhetsperspektiv. Minskad arbetsrelaterad ohälsa, genom bättre balans mellan förbrukande och återuppbyggande processer i arbetslivet, är en viktig förutsättning för hållbar tillväxt. Varor och tjänster som är miljö- och rättvisemärkta vinner redan idag marknadsandelar och i framtiden kommer de företag som marknadsför sig själva som varsamma med resurser att ha konkurrensfördelar. Överlägsen konkurrenskraft kan skapas genom integrerade försörjningskedjor med hjälp av avancerade IT-system och genom att utveckla och tillämpa metoder för omvänd logistik för återvinning. Ett av de viktigaste målen för tillväxt är att den samtidigt är både ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Resursanvändning måste därför också planeras på lång sikt, samtidigt som den ska vara lönsam för stunden. Ett välplanerad, långsiktig resursanvändning av både material, processer och kompetens kan därigenom bidra till en ökad tillväxt på alla plan. VINNOVAs mål för delområdet är att effektivisera resursanvändning inom produktframtagningsprocesser. En ökad systemsyn och helhetsgrepp på resursanvändning är nödvändig för att kunna skapa förändring. Inom detta delområde välkomnas projekt med fokus på koppling mellan produktframtagning och hållbar resursanvändning. Även i detta delområde måste relevanta industriella problem/lösningar vara grunden för de frågor som adresseras. Industriell IT inklusive simulering och modellering: Industriell IT inom produktframtagning kan grovt delas in i två områden: användning inom utvecklingsstadiet i framtagningen, där till exempel visualisering, modellering, simulering och verifiering är naturliga områden. användning inom produktion och produktionsstyrning där bland annat mätning, mätsystem, sensorer, kontinuerlig övervakning och styrning, spårbarhet, säkerhet och nya metoder för ökad produktivitet är aktuella områden. Gemensamt för båda områdena är informationshantering och de möjligheter som öppnas för hantering, lagring och återvinning av kunskap. 8

9 Kunskapsbaserade tillverkande industrier i Sverige är kvalificerade beställare och användare av industriell IT. Vissa branscher är teknikledande och teknikdrivande i användningen av industriell IT. Modellering, simulering och informationshantering möjliggör kortare ledtider och kan bidra till ökad kvalité i produktframtagningens olika stadier. Kortare ledtider ställer krav på snabbare utvecklingsprocesser. Genom att ersätta fysiska prototyper med virtuella prototyper kan ledtiden i utvecklingsstadiet minska. Ett problem med användandet av virtuell simulering och verifiering är brist på tillit till resultaten och ovilja att fatta beslut baserat på virtuella tester. Ett annat problem kan vara att simuleringen av enskilda processer ännu inte är fullt utvecklad. Processindustri har ofta anläggningar med stor och dyrbar utrustning. Industriell IT möjliggör utveckling och uppdatering av nya och befintliga processer, och kan förändra befintlig produktion och produkter genom till exempel kontinuerlig övervakning, kopplad till styrsystem och därigenom en betydligt högre säkerhet, processkvalitet och kontroll. Sensorer och spårbarhetssystem kan styra produktion, gynna återvinning av material och information samt ge data om produktens användning. VINNOVAs mål för delområdet är att minska tiden från idé till produkt genom utveckling och användning av industriell IT, samt möjliggöra utveckling och uppdatering av nya och befintliga processer. Projekt som adresserar frågor inom utvecklingsstadiet och/eller produktionsstadiet välkomnas. Intressant är bland annat möjliggörande teknik, integration av olika system, ny simulerings och modelleringsteknik, spårbarhet och säkerhetsaspekter samt kunskapshantering. Deltagande av SMF i projekt i programmet: Små och medelstora företag är viktiga aktörer inom tillverkningsindustrin, och det bedöms som mycket värdefullt om de också kan delta i programmet. Detta är viktigt både för att forskningsaktörer ska få en bättre inblick i de små och medelstora företagens forskningsbehov, och också för att små och medelstora företag ska kunna utnyttja den kompetens och kunskap som finns hos svenska forskningsaktörer. Programmets delområden har tidigare varit utlysta och ett 20- tal projekt pågår. Deltagande av SMF i både sökta och beviljade projekt har varit lågt, och VINNOVA önskar få ett ökat deltagande från sådana företag i programmet. Svenska SMF satsar mindre på FoU än sina europeiska och amerikanska motsvarigheter. Aktivt deltagande i forskningsprojekt är värdefullt för ökad konkurrenskraft även hos SMF. Många SMF är leverantörer till större företag baserade i Sverige och utomlands. Större företag lägger alltmer utvecklingsansvar på sina leverantörer, och förväntar sig att leverantörerna kan och vill delta i utvecklings- och forskningsprojekt. Gemensamma projekt där både SMF och större företag deltar tillsammans med forskningsutförare är exempel på sådana projekt som välkomnas i den här utlysningen. Projektförslagen måste ligga inom utlysningens ämnesområden. 9

10 VINNOVAs avsikt med utlysningen är att öka antalet projekt med aktivt deltagande från SMF. VINNOVA strävar också efter en ökad förståelse för hur projekt och program kan utformas på bästa sätt för att SMF ska kunna och vilja delta, och ser positivt på om detta också följs i projekten. 3. Projektkrav, bedömningsgrunder och bedömning I den här utlysningen finns specifika projektkrav och bedömningskriterier. Om inte ansökningarna uppfyller projektkraven så behandlas de inte vidare i bedömningsprocessen. Utöver de nedan angivna projektkraven och bedömningsgrunderna så finns några övergripande projektkrav som måste vara uppfyllda. Kraven relaterar till VINNOVAs övergripande uppgift och ansvar; förväntade effekter ska anges, särskilt i form av hållbar tillväxt, i förhållande till programmets angivna mål. Projektförslagen ska därmed beakta ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. både mäns och kvinnors engagemang och kompetens ska tas tillvara VINNOVA tillämpar jämställdhetsprincipen. Vid beviljande av anslag kommer att vid lika bedömning av ansökan förordas sökande av underrepresenterat kön (mindre än 40 %). De krav och bedömningsgrunder som återfinns i tabell 1 är specifika för programmet Effektiv produktframtagning och den här utlysningen. VINNOVA har som krav att projekten i programmet ska medfinansieras av deltagande industriella partners. I normalfallet uppgår denna medfinansiering till hälften av projektets totala kostnad, främst i form av eget arbete samt genom kontantinsatser. När det gäller projekt med medverkan av SMF kan andra medfinansieringsnivåer övervägas utifrån ansökans kvalitet och formen av samverkan. Det är VINNOVAs strävan att SMF ska medverka aktivt genom eget forsknings- och/eller utvecklingsarbete. 3.1 Bedömningsprocessen VINNOVA genomför programmet med stöd av ett programråd. Programrådet är sammansatt av företrädare för forskning, näringsliv och politik/offentlig verksamhet. Dess roll är att bedöma förslag och ansökningar och ge rekommendationer till VINNOVA beträffande val av projekt. Programrådet deltar aktivt i utformandet av utlysningen med dess krav och bedömningsgrunder, samt programmets fortsatta inriktning. VINNOVA betraktar finansiering av behovsmotiverad FoU som investeringar som på sikt skall främja en hållbar tillväxt i Sverige. Utlysningens effektmål ger i detta sammanhang uttryck för den avkastning som VINNOVA förväntar sig att beviljade projekt skall bidra till på ett konkret sätt. För bedömningen av 10

11 ansökningar kommer därför följande krav och bedömningsgrunder att avgöra programrådets rekommendation och VINNOVAs beslut om finansiering av projektansökan Tabell 1. Projektkrav och bedömningsgrunder Projektkrav Steg 1 Projektansökan måste adressera något av de utlysta delområdena. Tidsomfattning 1-3 år. Sökta projekt måste vara samverkansprojekt med företagsmedverkan, där minst ett av de deltagande företagen bör vara ett litet eller medelstort företag*. (*OBS Definition av SMF i denna utlysning: högst 499 anställda.) Industriell medfinansiering. State-of-the-art-beskrivning med det egna förslaget inplacerat i området. Steg 2 innefattar även krav från steg 1, samt nedanstående Avsiktsförklaringar från deltagande projektpartners. Beskrivning av deltagande partners roller och insatser i projektet. Bedömningsgrunder 1. Projektets potential att bidra till utlysningens och programmets mål: Bedömning av hur projektansökan möter utlysningens mål. Det tänkta projektteamet. Bedömning av hur SMF deltar och gynnas av projektet. 2. Kvalite hos projektförslaget: Bedömning av State-of-the-art-beskrivning med det egna förslaget inplacerat i området. Unikhet och nyhetsvärde. Vetenskaplighet, metod och angreppssätt som används i projektet. 3. Genomförbarhet: Projektdeltagarnas möjlighet och förmåga att genomföra projektet. Kvalité i projektplanen med delprojekt, milstolpar, ansvarsfördelning och budget. 4. Nyttiggörande: Kvalité i strategin för nyttiggörande av projektresultaten. Projektplan med delprojekt, milstolpar, ansvarsfördelning och budget med specifikation för användande. Beskrivning av strategi för hur projektresultaten kommer att nyttiggöras hos deltagande partners. Samtliga bedömningsgrunder kommer att användas i både steg 1 och 2, dock med vikt på bedömningsgrund 1 och 2 i steg 1, och med vikt på bedömningsgrund 3 och 4 i steg 2. Bedömningsgrunderna kommer också att återkomma i uppföljningar och framtida utvärderingar av projektet. 3.2 Ansökans innehåll steg 1 Ansökan ska innehålla en kortfattad projektbeskrivning, max 6300 tecken (ca 2 A4), text därutöver kommer inte att beaktas, och en CV för projektledaren samt en relevant meritförteckning för andra nyckelpersoner. 11

12 Projektbeskrivningen ska fokusera på projektets potential att bidra till programmet och utlysningens mål, samt unikhet och nyhetsvärde hos det föreslagna projektet. Vetenskaplighet, metod och förmåga att bidra till den tekniska utvecklingen inom utlysningens delområde kommer också att bedömas. Det tänkta projektteamet kommer också att bedömas med avseende på deras förmåga att genomföra det tänkta projektet. Detta omfattar i steg 1 främst sammansättningen av de tänkta projektdeltagarna. Omfattningen av deltagande av SMF, samt beskrivning av deras deltagande kommer också att bedömas. Projekt med SMF-deltagande kommer att prioriteras före projekt utan SMF-deltagande, vid i övrigt lika bedömning. 3.3 Ansökans innehåll steg 2 Ansökan i steg 2 ska innehålla en projektbeskrivning, avsiktsförklaringar från deltagande aktörer och beskrivning av de tänkta projektdeltagarna. Närmare instruktioner fås i samband med beskedet om deltagandet i steg 2. I steg 2 kommer fokus i bedömningsarbetet att ligga på genomförbarhet och nyttiggörande av projektresultaten. Bedömningsarbetet kommer även i steg 2 att granska projektets potential samt kvalité. Deltagande partners roller och del i projektet ska beskrivas noggrant, och projektbeskrivning med milstolpar och deluppgifter ska vara utförlig. Strategin för nyttiggörande av projektresultaten kommer att bedömas, både med avseende på nyttiggörande hos deltagande partners, och också med avseende på nyttiggörande av resultaten hos aktörer utanför projektet. 4. Ansökningsprocessen 4.1 Vem kan ansöka En central uppgift för VINNOVA är att genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling stödja svenska innovationssystem. Denna utlysning riktar sig till universitet, högskolor, forskningsinstitut, företag, offentlig verksamhet, myndigheter och andra aktörer med kompetens och intresse för att samverka i en helhetssyn på produktframtagning. Det krävs att ansökningar till programmet bygger på aktiv samverkan mellan forskning, företagande och politik/offentlig verksamhet (projektdeltagare måste komma från forskning och minst ett av de andra verksamhetsområdena). Projekten inom de olika delområdena kan ha olika fokus varför samverkansformerna kan se olika ut för olika projekt. VINNOVA kan bevilja projektanslag till projekt inom Effektiv produktframtagning med följande former av aktörssamverkan: Ett eller flera universitet, högskolor eller industriforskningsinstitut som samverkar med ett eller flera företag och/eller en eller flera samhällsaktörer är som tidigare beskrivits den huvudsakliga och prioriterade formen av projektsamarbete. Genom den arbetsinsats och/eller 12

13 medfinansiering som görs av företagens och/eller samhällsaktörerna understryks projektets näringslivs- och/eller samhällsrelevans. Värdet av den arbetsinsats/medfinansiering som görs ska normalt motsvara det anslag som VINNOVA ger. Företag kan i undantagsfall beviljas anslag upp till den andel av projektkostnaden som anges av förordningen (1995:1254) om statligt stöd till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet. 4.2 Tidplan Nedanstående tider gäller för denna utlysning: Sista ansökningsdag, steg 1: 15 september Beslut steg 1: skickas ut den 15 oktober Sista ansökningsdag, steg 2: 15 december Beslut steg 2: fattas under vecka , skickas ut senast 31 januari Tidigaste projektstart: under februari 2006 Ansökningar till första steget ska ha inkommit senast den 15 september Dessa behandlas i programråd under september-oktober, och ett mindre antal projekt inbjuds att komma in med fullständiga ansökningar i steg 2. Steg 2 är endast öppet för inbjudna ansökningar. Det slutliga urvalet av projekt sker under januari för tidigaste projektstart i februari Hur man ansöker Ansökningar sker elektroniskt via VINNOVAs intressentportal. Ansökan skrivs på svenska. Därutöver ska en engelsk projekttitel anges. Ansökan i steg 1 sker med ansökningsformat Skiss. I kapitel 3 beskrivs de innehållsmässiga kraven på ansökan, i detta kapitel beskrivs den formella ansökningsprocessen. För att kunna lämna en ansökan måste Du först skapa ett användarkonto hos VINNOVA. Med hjälp av detta kan Du sedan logga in på ansökningstjänsten. Har Du redan ett användarkonto hos VINNOVA kan Du använda detta. Närmare information om hur man ansöker och länk till ansökningsfunktionen finns på VINNOVAs webbplats under den aktuella utlysningen. Vid frågor om den elektroniska ansökningsfunktionen, kontakta Helpdesk: tfn: , e-post: helpdesk@vinnova.se. 4.4 Kontaktpersoner Ytterligare information om programmet och ansökningar lämnas av programledare och programgrupp: Margareta Groth, programledare Tel: Fax: e-post: Margareta.Groth@VINNOVA.se Ulf Eklund, handläggare Tel: Fax: e-post: Ulf.Eklund@VINNOVA.se 13

14 Magnus Wiktorsson, handläggare Tel: Fax: e-post: Svar på frågor av administrativ karaktär kan lämnas av: Inger Yström Duf Tel: Fax: e-post: VINNOVA nås på: postadress: VINNOVA, Stockholm besöksadress: VINNOVA, Mäster Samuelsgatan 56, Stockholm Tel. växel: , Fax: e-post: 14