LEKA Ledarskap, kreativitet och arbetsorganisation

Transkript

1 LEKA Ledarskap, kreativitet och arbetsorganisation Första utlysningen inom programmet Innovativa företag - ledning av produktinnovation

2 2 1. Inbjudan Utlysningen LEKA - Ledarskap, kreativitet och arbetsorganisation riktar sig till aktörer vid universitet, högskolor och forskningsinstitut. LEKA är den första av flera utlysningar inom programmet Innovativa företag ledning av produktinnovation. Syftet med utlysningen är att bidra till att höja företagens innovativa förmåga i arbetet med att utveckla nya varor och tjänster. Utlysningen adresserar frågor kring ledning och organisering av produktutveckling samt hur man skapar förutsättningar för kreativitet och innovation i utvecklingsverksamheten. VINNOVAs mål är att bidra till en hållbar tillväxt i Sverige. Detta sker genom en utveckling av landets innovationssystem. Med hjälp av analyser som identifierar hinder och möjligheter i systemen utformas program inom områden med tillväxtpotential för både behovsmotiverad forskning och olika typer av aktörssamspel. Denna utlysning ingår i ett sådant program. VINNOVAs arbete - med forskning, innovation och förnyelse som huvudsakliga delar - innebär en utmaning för alla inblandade parter. Det gäller att våga tänka nytt och att ibland även våga ta risker i form av satsningar på nya områden och forskargrupper för att långsiktig förnyelse ska åstadkommas. Det innebär även att våga spränga gränser, såväl i valet av samarbetspartners som mellan olika områden. Varje utlysning har effektmål, såväl kortsiktiga som långsiktiga, för vad som avses åstadkommas och hur projekten gemensamt förväntas att bidra till en hållbar tillväxt. Dessa mål utvärderas kontinuerligt. LEKA-utlysningen är den första av flera utlysningar inom programmet Innovativa företag - ledning av produktinnovation som beräknas pågå med olika former av insatser till och med år För den här aktuella utlysningen finns avsatt en budget på 40 miljoner kronor. Utlysningen genomförs i två steg där det första steget avser projektskisser och det andra steget fullständiga ansökningar om projektfinansiering. Skisserna ska vara VINNOVA tillhanda senast kl den 11 december Sista dag att lämna in fullständiga ansökningar är den 20 februari 2007 kl Steg 2 är endast öppet för projekt med godkänd skiss. Information om denna utlysning samt förutsättningar och villkor för deltagandet framgår av nedanstående utlysningstext. Denna finns även på vilken också innehåller aktuella uppgifter om tider samt länk till den elektroniska ansökningsfunktionen. Stockholm i oktober 2006 Per Eriksson Carl Ridder Generaldirektör Programledare

3 3 2. Utlysningens syfte Syftet med utlysningen är att bidra till att höja företagens innovativa förmåga i arbetet med att utveckla nya varor och tjänster. Detta uppnås genom insatser för att stärka företags förmåga till idéutveckling samt genom att skapa förutsättningar för kreativitet i olika organisatoriska sammanhang där utveckling av varor och tjänster bedrivs. Fokus är på företags produktutvecklingsverksamhet och det arbete som bedrivs vid utvecklingsdivisioner, forskningslaboratorier, konstruktionsavdelningar, forsknings- och utvecklingsbolag och liknande. Detta inkluderar samarbeten över organisatoriska gränser inom organisationen och med aktörer utanför organisationen. En viktig fråga i detta sammanhang är hur resurseffektiv produktutveckling kan förenas med ett kreativt organisatoriskt klimat. Två andra viktiga frågor är: (1) vilka ansatser och modeller som kan användas för att utveckla arbetet med idéutveckling i tidiga faser av innovationsprocessen samt (2) hur man kan skapa en ökad förmåga till radikal innovation inom etablerade företag. 3. Bakgrund och motiv I dagens situation där företag konkurrerar genom att ständigt erbjuda nya produkter med förbättrade prestanda, ökad funktionalitet och lägre priser är företagens förmåga till innovation av central betydelse. Långsiktig torde det vara få svenska företag som klarar av att konkurrera framgångsrikt på den internationella marknaden med en lågkostnadsstrategi för produktion. I stället framstår företagens innovativa förmåga att på kort och lång sikt framgångsrikt utveckla och lansera nya varor och tjänster som en grundläggande framgångsfaktor. Vid sidan av pris, prestanda och funktionalitet har dessutom fler faktorer blivit viktiga för konkurrensförmågan. Detta gäller exempelvis produktens miljömässiga egenskaper, design, varumärke och företagens förmåga att erbjuda och integrera service och attraktiva tjänster. Under de senaste decennierna har företagens innovationsverksamhet påverkats av två motstridiga trender. För det första tycks nya varor och tjänster att bli allt mer komplexa. Nya utvecklingsprojekt blir allt större, med allt fler specialister som måste samordnas över allt fler discipliner och organisatoriska gränser inom och utanför företaget. För det andra upplever många företag en allt större press på snabbhet och kortare ledtider. I många branscher har utvecklingsverksamheten fått karaktären av en kapprustning, där ledtiden från idé till marknad ( time to market ) uppfattas som ett av de viktigaste konkurrensmedlen. Resultatet är ett starkt tryck på att höja effektiviteten i forskning och utveckling; att göra bättre projektval, att förbättra resursallokeringen, komprimera aktiviteterna samt att höja produktiviteten i projektportföljen. En samtida trend är att innovation bedrivs i en öppen modell där intern FoU kombineras med extern FoU och kunskapsutveckling via allianser, licensiering och uppköp av teknologier. Denna utveckling innebär en ökad komplexitet genom ett ökat antal involverade aktörer och kompetenser utanför företaget.

4 4 Utvecklingen har gått mot kortare produktlivscykler och allt tätare produktlanseringar, vilket framförallt uppnåtts genom en ökad formalisering och standardisering, införande av strukturerade produktutvecklingsmodeller, en projektifiering av utvecklingsverksamheten samt ett ökat krav på parallellisering och samtidighet i utvecklingsprocessen. Mot denna bakgrund är en viktig fråga hur ökad strukturering, komplexitet och tidspress påverkar företagens innovativa förmåga på lång sikt. Det finns en uppenbar risk att de kreativa inslagen och förutsättningarna för nyskapande rationaliseras bort till förmån för kortsiktiga besparingar och tidsvinster. Den stora frågan är hur resurseffektiv produktutveckling kan kombineras med och stödjas av ett kreativt organisatoriskt klimat som ger utrymme för flexibilitet, experimenterande och långsiktigt, innovativt tänkande. Medan stora insatser har gjorts för att rationalisera företagens produktutvecklingsprocesser har mindre uppmärksamhet ägnats åt idéutvecklingsfaserna ( the front end of innovation ). Detta trots att innovationsverksamheter är beroende av högkvalitativa idéer. Dessutom anses ofta potentialen till förbättringar vara störst i denna fas samtidigt som medvetenheten är relativt låg och kunskaperna begränsade. En viktig fråga är således hur man kan fördjupa förståelsen och finna möjligheter att utveckla arbetet i tidiga faser av innovationsprocessen. Dagens höga krav på resurseffektivitet tenderar också att motverka radikal innovation, dvs. satsningar som siktar på stora utvecklingssteg och bryter mot etablerade mönster ( disruptive innovation ). Det är välkänt att etablerade företag har problem att hantera radikala innovationsprocesser. Exempelvis motverkas ofta radikal förnyelse av en stark marknadsorientering med inriktning på nuvarande affärer och kunder. På samma sätt utmanar radikala innovationer ofta företagets etablerade styrkeområden, tekniska kompetenser och inte minst positioner hos företagets ledare. I praktiken har olika modeller, organisationsformer och ansatser prövats för att öka förmågan till radikal innovation inom etablerade företag. Erfarenheterna är dock inte samstämmiga och behov finns av systematiserad kunskap som underlag för utveckling inom detta område. Därutöver är teknik, produktutveckling och kreativitet av tradition, maskulint könsmärkta områden. Företagens produktutveckling och forskning domineras av män. De av kvinnliga innovatörerna utgör undantagen. Frågan är således under vilka förutsättningar män och kvinnor deltar i olika innovationsprocesser. Vilka formella respektive informella hinder finns det och vilka konsekvenser har kön, makt och andra strukturer på utvecklingsarbetet? På en övergripande nivå är frågan hur våra vanligen för-givet-tagna föreställningar om teknik, produktveckling, professioner och kreativa processer påverkar företagens ledning och organisering av denna typ av verksamheter? 4. Utlysningens inriktning En central utgångspunkt för utlysningen är att innovationer skapas av människor i organisatoriska sammanhang. Oavsett om innovationen föds ur teknisk forskning och utveckling eller ur marknadens behov är alla innovationsprocesser beroende av engagemang, ledarskap, arbetsorganisation, kreativitet, initiativ och samarbete. Utlysningen omfattar forskning (gärna mångvetenskaplig) som bedrivs i samspel med ett eller flera företag. De företag som medverkar i projekten ska ha ett intresse av att öka förståelsen och utforska nya möjligheter inom utlysningens område samt vara beredda att driva ett aktivt och långsiktigt arbete med verksamhetsutveckling inom den egna organisationen.

5 5 Utlysningen adresserar frågor kring ledning och organisering av produktutveckling och innovation samt hur man skapar förutsättningar för kreativitet i arbetet med att ta fram nya varor och tjänster. Fokus är på företags produktutvecklingsverksamhet och arbete som bedrivs vid utvecklingsdivisioner, forskningslaboratorier, konstruktionsavdelningar, forsknings- och utvecklingsbolag och liknande. Detta inkluderar projekt och andra samarbeten över organisatoriska gränser inom företaget och med aktörer utanför organisationen. Betoningen ligger på kreativitet i organisatoriska sammanhang, där kreativitet förstås som en process där nya idéer som är sannolikt användbara/värdefulla genereras, utvecklas och uttrycks. Utifrån detta följer att kreativitet är något som kan ledas och organiseras, sker i interaktion mellan människor och påverkas av den omgivande kontexten. Någon branschmässig avgränsning görs inte. Tvärtom är det angeläget att belysa de olika förutsättningar som råder inom olika typer av branscher och företag, t.ex. ifråga om närhet till kund, utvecklingstider, komplexitet eller inslag av forskning. Utlysningen omfattar följande delområden: Ledning och organisering av kreativt arbete och kreativa processer inklusive interna och externa samarbeten (avdelningar/funktioner, kunder, leverantörer, högskolor, etc.). Ledarskap för utveckling av ett kreativt organisatoriskt klimat. Praktisk användning i organisatoriska sammanhang av olika metoder och modeller som syftar till att främja kreativitet, involvera kunder/kundperspektiv samt fånga in och integrera externa idéer. Utrymme och förutsättningar för kreativitet balansering av krav på måluppfyllelse, struktur och effektivitet med utrymme för flexibilitet och experimenterande. Genusperspektiv på området, t ex. betydelse av kön och maktstrukturer samt olika föreställningar om teknik, professioner, kreativitet. 5. Effektmål VINNOVA betraktar finansiering av behovsmotiverad FoU som investeringar som på sikt ska främja en hållbar tillväxt i Sverige. Utlysningens effektmål anger vad VINNOVA förväntar sig att de beviljade projekten tillsammans ska bidra till. Utlysningen har följande effektmål: Mer innovativa företag med bättre konkurrensförmåga och tillväxt på nya marknader genom insatser som ligger i linje med utlysningens inriktning (se avsnitt 4). Ökad uppmärksamhet, diskussion om och påverkan på synen på ledning och organisering av produktinnovation. Spridning till och användning av projektresultat hos företag, konsulter samt vid företagsutbildningar och utbildning inom universitet och högskola. Ökade kunskaper inom utlysningens delområden (se avsnitt 4). Ökade kunskaper om genus kopplat utlysningens område och förståelse för hur kön har betydelse för deltagande i innovationsprocesser.

6 6 Uppbyggnad av kompetens vid högskolor och företag. För företagens del ingår utveckling av kompetens att bedriva ett långsiktigt arbete med utveckling av den egna organisationen inom utlysningens område. Nya samarbeten mellan forskare inom olika områden såsom industriell ekonomi och organisation, företagsekonomi, sociologi, psykologi, arbetsvetenskap, ingenjörsvetenskap och innovationsstudier samt nya samarbeten mellan forskare och företag. 6. Krav på projektet och på sökande Krav på projektet Följande krav ska vara uppfyllda för att ansökan ska komma ifråga för VINNOVAs prövning: Projektet ska ligga i linje med utlysningens inriktning och tydligt bidra till att uppfylla utlysningens effektmål. Projektet ska behandla ett eller flera av delområdena i avsnitt 4. Sökande ska vara aktörer från universitet, högskolor och forskningsinstitut. Projektet ska genomföras i aktiv samverkan mellan forskare och företag. Projektet ska genomföras inom tidsperioden 1 april maj Projektet ska till minst 30 procent av den totala kostnaden medfinansieras med icke offentliga medel. Medfinansieringen kan ske med kontanta medel men kan också helt eller delvis bestå av medverkande företags eget arbete eller andra naturainsatser från de företag som medverkar i projekten. Eget arbete ska räknas enligt schablon motsvarande 600 kronor per timme eller upp till 750 kronor om det kan motiveras. Ansökan ska tydligt beskriva hur det föreslagna projektet är tänkt att uppfylla ovanstående krav. För de planerade företagssamarbetena gäller att de ska beskrivas tydligt i ansökan och företagen (alternativt kontaktpersoner) bör vara väl införstådda i vad samarbetet innebär och ha beredskap att delta om VINNOVA beviljar medel för projektet. Samarbeten och medfinansiering behöver dock inte vara formellt beslutade när ansökan inlämnas, men ska kunna styrkas skriftligt inom 6 veckor om anslag beviljas. 7. Bedömningskriterier Följande kriterier kommer att avgöra VINNOVAs beslut om finansiering av projektansökan 1. Relevans, dvs. hur väl projektet ligger i linje med utlysningens inriktning och bidrar till utlysningens effektmål. 2. Kvalitet, dvs. projektets höjd, nyhetsvärde och förmåga att bidra till den vetenskapliga utvecklingen inom utlysningens ämnesområde och inriktning. 3. Genomförbarhet, dvs. de sökande personernas (projektteamets) förmåga och trovärdighet vad gäller genomförandet av det tilltänkta projektet. Detta omfattar dels en bedömning av teamet vad gäller kompetens och könssammansättning, dels en bedömning av metodik och angreppssätt, inklusive realismen i projektplan och projektbudget.

7 7 4. Exploaterbarhet/nyttiggörande, dvs. det sökande projektteamets vilja och förmåga att sprida och nyttiggöra projektresultaten i samhällelig och/eller kommersiell nytta samt hur väl projektet är länkat in i de medverkande företagens interna strategi-, innovations- och utvecklingsprocesser. Samtliga bedömningskriterier kommer att användas både för skissen (steg 1) och för den fullständiga projektansökan (steg 2). I steg 1 betonas dock framförallt kriterierna 1 och 2 ovan. Kriterierna kommer också att återkomma i uppföljningar och framtida utvärderingar av projektet. 8. Budget Denna utlysning har en budget på högst 40 miljoner kronor för perioden Inom denna ram beräknas 9-13 projekt kunna beviljas finansiering. 9. Tidplan Denna utlysning genomförs i två steg. I steg 1 inlämnas en projektskiss. Skissen bereds i en särskild bedömningsgrupp. VINNOVA beslutar sedan vilka skisser som får gå vidare till steg 2 som avser kompletta ansökningar om projektfinansiering. Ansökningarna ska vara VINNOVA tillhanda senast kl den 20 februari Följande tider gäller för utlysningen i övrigt. För aktuella uppgifter om tider, se Sista datum för besked om beslut för skiss: Sista ansökningsdag för fullständig projektansökan (steg 2): Tidigaste datum för besked om finansiering: Tidigaste datum för projektstart: 19 januari 20 februari 27 mars 1 april 10. Bedömningsprocessen Såväl inlämnade skisser som fullständiga projektansökningar kommer att bedömas av en extern bedömningsgrupp bestående av forskare samt representanter från näringsliv och samhälle. Därefter fattar VINNOVA beslut och meddelar besluten till samtliga sökande. Endast sökande med godkända skisser har rätt att lämna in fullständig projektansökan. VINNOVA omfattas av offentlighetsprincipen. Myndigheten har enligt Sekretesslagen dock en skyldighet att skydda bl.a. företagshemligheter. 11. Hur man lämnar in ansökan och skiss

8 8 Såväl skiss som fullständig ansökan lämnas in elektroniskt via ansökningstjänsten på VINNOVAs Intressentportal. Denna nås genom utlysningens webbsida på VINNOVAs webbplats under rubriken Hur man ansöker. För att kunna lämna in en skiss eller ansökan måste man först skapa ett användarkonto hos VINNOVA. Med hjälp av detta kan man sedan logga in på ansökningstjänsten. Har man redan ett användarkonto hos VINNOVA går detta att använda. Sista dag att lämna in ansökan är den 20 februari Observera att ansökningarna ska vara inne senast kl denna dag. Vid frågor om den elektroniska ansökningsfunktionen, kontakta VINNOVAs IT-support, tel , Observera att IT-supporten stänger vid kontorstidens slut kl Ansökans och skissens innehåll Ansökningstjänsten består av ett antal elektroniska blankettsidor som fylls i av sökanden. Till ansökan eller skissen ska bifogas en projektbeskrivning och en personalbilaga. Endast dessa bilagor kommer att beaktas vid bedömningen av ansökan. Bilagorna ska vara i pdf-format. För ansökningarna inom denna utlysning får projektbeskrivningen vara på maximalt tecken med blanksteg inräknade. Den ska skrivas på svenska eller engelska och omfatta följande: Huvudrubrik Innehåll Steg 1: Skiss Innehåll Steg 2: Fullständig ansökan Titel Projekttitel på svenska och engelska Projekttitel på svenska och engelska Sammanfattning Sammanfattning Sammanfattning Projektets relevans det behov som projektet tar sikte på, vilken potential detta motsvarar sett ur ett tillväxt- och innovationsperspektiv samt vem som har behovet (potentiell avnämare för resultaten), förväntade bidrag till de effektmål som anges i avsnitt 5. det behov som projektet tar sikte på, vilken potential detta motsvarar sett ur ett tillväxt- och innovationsperspektiv samt vem som har behovet (potentiell avnämare för resultaten), förväntade bidrag till de effektmål som anges i avsnitt 5. Projektets kvalitet Projektets genomförbarhet kortfattad redogörelse av forskningsfronten inom området, projektets position relativt stateof-the-art ur ett internationellt perspektiv (dvs. unikhet, nyhetsvärde, etc.). angreppssättet, strategin och metodiken för projektet, kortfattad redogörelse av forskningsfronten inom området, projektets position relativt stateof-the-art ur ett internationellt perspektiv (dvs. unikhet, nyhetsvärde, etc.), hur effekterna av resultatet ska iakttas i termer av uppföljningsdata/-indikatorer. Angreppssättet, strategin och metodiken för projektet

9 9 Projektets nyttiggörande Riskanalys för projektet en beskrivning av samarbetspartners vid företag (projektets medfinansiering behöver ej vara ordnad), en översiktlig projektplan. en översiktlig plan för nyttiggörande av projektresultaten. inklusive metodmässiga överväganden och ev. planer på metodutveckling, en beskrivning av samarbetspartners vid företag och projektets relation och koppling till relaterade aktiviteter/projekt inom moderorganisationerna en projektplan som innehåller beskrivning av metodiken, tidplan med tydliga delmål samt en budget. I planen ska tydligt framgå vilka aktörer som deltar och deras roll, vilka aktiviteter som ska göras, vem/vilka som gör dem och omfattningen av dem (tid och kostnader, respektive omfattning och art av naturainsatser). en strategi och plan för hur projektresultaten ska nyttiggöras inom de medverkande företagen samt för hur resultaten ska spridas och nyttiggöras inom andra företag än dem som medverkar i projektet (Kan ske indirekt. Se effektmålen avsnitt 5.). riskfaktorer (samt en konsekvens- och sannolikhetsbedömning per riskfaktor). Personalbilagan ska innehålla meritförteckningar med relevanta uppgifter för projektledaren och andra nyckelpersoner i projektteamet (ca sida per person). För samtliga deltagare ska anges namn, ålder, kön, titel/funktion samt omfattning av medverkan i projektet. Personalbilagan för hela projektteamet får i steg 2 vara på maximalt tecken med blanksteg inräknade. 13. Kontaktpersoner Ytterligare information om programmet, utlysningen och ansökningar lämnas av: Carl Ridder, Programledare Tel: e-post: Carl.Ridder@VINNOVA.se Svar på frågor av administrativ karaktär kan lämnas av: Sussi Trankell Tel: e-post: Sussi.Trankell@VINNOVA.se Eva Nordén Tel: e-post: Eva.Norden@VINNOVA.se