Forskning om kvinnors företagande

Transkript

1 Utlysning Forskning om kvinnors företagande

2 2. 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed forskare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut eller andra organisationer att inkomma med ansökan om finansiering av forskningsprojekt inom utlysningen Forskning om kvinnors företagande inom programmet med samma namn. VINNOVAs mål är att bidra till hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. Alla VINNOVAs utlysningar har effektmål, både kortsiktiga och långsiktiga, för vad som avses åstadkommas. Dessa mål utvärderas kontinuerligt. Programmet Forskning om kvinnors företagande är ett led i regeringens åtgärder för att främja företagande bland kvinnor. Utlysningen avser att förstärka och bredda forskningen om kvinnors företagande. Syftet är att generera ny forskningsbaserad kunskap som kan användas för att förbättra förutsättningarna för kvinnor att starta, driva och utveckla företag och därmed på sikt öka sysselsättningen och tillväxten i svensk ekonomi. Programmet skall slutredovisas till regeringen senast den 30 juni Utlysningen fokuserar på olika frågor relaterade till två områden: 1) hinder för kvinnors entreprenörskap och företagande samt 2) förutsättningar för företagande och tillväxt i könssegregerade branscher. För utlysningen finns avsatt en budget på upp till 30 miljoner kronor för perioden 2008 mars Inom denna ram beräknas projekt kunna beviljas finansiering. Sista dag att lämna in ansökan är tisdag den 8 april. Observera att ansökningarna ska vara inne senast kl denna dag. Information om denna utlysning samt förutsättningar och villkor för deltagandet framgår av följande utlysningstext. Denna finns även på utlysningens webbsida på På denna sida finns också aktuella uppgifter om tider samt länk till den elektroniska ansökningsfunktionen. OBS: VINNOVA förbehåller sig rätten att när som helst under utlysningsperioden och utan särskild information justera denna utlysningstext. Samtliga potentiella sökande rekommenderas därför att inför varje deadline hämta den aktuella versionen på utlysningens webbsida. Inga ändringar kommer dock att göras efter den 25 mars. Stockholm den 13 februari 2008 Per Eriksson Generaldirektör Pär Larsson Programledare

3 3. 2. Utlysningens syfte Huvudsyftet med utlysningen är att generera ny vetenskapligt baserad kunskap som kan användas för att förbättra förutsättningarna för kvinnor att starta, driva och utveckla företag och därmed på sikt öka sysselsättningen och tillväxten i svensk ekonomi. Utlysningen avser att dels identifiera eventuella diskriminerande eller på andra sätt hindrande strukturer för kvinnors entreprenörskap och företagande 1, dels att belysa förutsättningarna för företagande och tillväxt i könssegregerade branscher. 3. Bakgrund och motiv Den strukturomvandling som pågår i svenskt näringsliv, liksom i de flesta andra europeiska länder, mot minskat antal jobb i traditionell industri och växande tjänstenäringar gör att små och nya växande företag blir viktiga för att ersätta förlorade jobb. Genom att nya företag etableras i samhället kan sysselsättningen öka och tillväxten stimuleras. Det är därför en angelägen forskningsuppgift att ta fram kunskap som kan användas för att förbättra förutsättningarna för nyföretagande och för att stimulera affärsutveckling och tillväxt. Endast en fjärdedel av alla företagare i Sverige är kvinnor och bland nyföretagare utgör kvinnorna en tredjedel. Det finns därför en outnyttjad potential för ökat företagande bland kvinnor. Att kvinnor inte startar och driver företag i samma utsträckning som män har många institutionella och kulturella förklaringar, men kan också hänföras till den kraftigt segregerade arbetsmarkanden som gjort att män och kvinnor tenderar att vara verksamma som företagare i olika branscher där förutsättningarna för företagande kan skilja sig åt. Kvinnor återfinns i stor utsträckning inom handel, hälso- och sjukvård, kultur samt personlig service. Förutsättningarna för tillväxt i dessa branscher ser ofta annorlunda ut än för t ex byggnads- eller tillverkningsindustrin, där män oftare återfinns som företagare. Offentligt finansierade program för företagsfrämjande insatser har dessutom ofta utformats för att passa traditionell industri, vilket fått till följd att många kvinnligt könsmärkta branscher inte fått del av stödinsatserna. Innovationer tar i stor utsträckning sin utgångspunkt i det sammanhang där människor har sin dagliga gärning, och tekniskt avancerade lösningar står inte alltid i förgrunden för kvinnors innovationer. Innovationssystem är dock ofta könsneutralt beskrivna, och har traditionellt varit inriktade på teknisk utveckling. Om innovativ verksamhet inom branscher som domineras av företagande kvinnor inte uppmärksammas riskerar många affärs- och utvecklingsidéer att gå förlorade. Dessutom riskerar vi att missa många förklaringar till de hinder som kvinnor upplever som företagare. Med ökad kunskap om hur olika företagsfrämjande insatser fungerar i praktiken kan underlag skapas för utformningen av stödinsatser som främjar såväl kvinnors som mäns entreprenörskap och företagande. Kvinnors företagande har i liten utsträckning uppmärksammats inom entreprenörskapsforskningen, dels som en effekt av att entreprenörskap och företagande som begrepp är starkt manligt präglade, dels genom att de områden eller branscher där kvinnor dominerar som företagare inte har varit i fokus för forskningen. Dessutom har forskningen inom området i relativt liten utsträckning haft ett genusperspektiv. Den forskning som trots allt finns visar att kvindaterad Enstegsutlysning upp 1 Entreprenörskap är ett mångtydigt begrepp. I föreliggande utlysning relateras begreppet främst mot nyföretagande, dvs. mot den process varvid företag skapas och startas upp. I detta inkluderas även utveckling av affärsidéer och mobilisering av resurser för att kunna starta företag. Företagande används som ett vidare begrepp som även inkluderar att driva och utveckla företag.

4 4. nor, precis som män, uppvisar stora variationer i sitt företagande och som individer. Kvinnor har dessutom ett mycket mångfasetterat förhållningssätt till sitt företagande, till motiven att starta företag och till vad de räknar som framgång. Institutionaliserade normer, föreställningar och traditioner spelar roll. Kvinnor kan i många fall ha svårt att se sig själva som företagare, både på grund av brist på förebilder och på grund av omvärldens och egna förväntningar på vad en kvinna är och gör. Forskning om kvinnors företagande med inriktning mot sysselsättning, tillväxt och lönsamhet saknas dock nästan helt. För att ge underlag till framtida policybeslut är det därför angeläget att forskningsfältet kvinnors företagande breddas och konfronteras med nya frågeställningar, discipliner och teoribildningar. Forskningen visar vidare att företagandet är relaterat till människors hela livssituation, vilket bl a inkluderar sociala nätverk, familje- och hemsituation och förebilder, samt till näringslivet och arbetslivet i stort. Kvinnors och mäns livssituation skiljer sig dock ofta åt. Därför kan familjepolitiska, arbetsmarknadspolitiska och utbildningspolitiska regler och strukturer vara lika befogade att studera och eventuellt förändra, som näringspolitiska åtgärder. Att regelverk är generella innebär inte att de påverkar kvinnor och män på samma sätt. Genom att problematisera regler och strukturer ur ett genusperspektiv kan vi få ökad kunskap om hur regelverk skulle kunna utformas som inte låser fast normativa föreställningar om kvinnor och män. För att stimulera till ökat företagande behöver vi veta mer om de entreprenörer som startar och driver företag och de villkor de arbetar under i olika branscher och regioner. Vissa grunddata finns att tillgå från tidigare studier, men ny och mer omfattande datainsamling (kvalitativ och kvantitativ) möjliggör såväl en mer nyanserad bild av kvinnors företagande som fördjupade kunskaper om kvinnors förutsättningar och drivkrafter. Dessutom kan studier av kvinnors företagande lyfta fram viktiga aspekter som kan bidra till en ökad kunskap om entreprenörskap, innovation och företagande i stort. 4. Utlysningens inriktning Avsikten med utlysningen är att generera ny forskningsbaserad kunskap som kan användas för att förbättra förutsättningarna för kvinnor att starta, driva och utveckla företag. Betoningen ligger således på att skapa kunskap som är användbar vid utformning och genomförande av framtida satsningar och policybeslut. De projekt som finansieras inom utlysningen skall i normalfallet utgå från ett genusperspektiv. I de fall ett genusperspektiv inte anses relevant skall detta motiveras. Utlysningen fokuserar på olika frågor relaterade till två delvis överlappande områden: Område 1: Hinder för kvinnors entreprenörskap och företagande Det första området syftar till att identifiera och synliggöra eventuella hindrande eller diskriminerande strukturer för kvinnors entreprenörskap, innovation och företagande. Området inriktas speciellt mot studier av statliga och andra offentliga företagsfrämjande åtgärder på nationell och regional nivå, samt mot institutionella ram- och regelverk. Även andra typer av hindrande formella eller informella strukturer kan vara viktiga att identifiera och analysera. Till de informella hindren hör t ex institutionaliserade normer, praxis, värderingar och föreställningar. När det gäller hinder i samband med de företagsfrämjande åtgärderna behövs mer kunskap om hur insatserna fungerar i praktiken, om de oavsiktligt befäster rådande normativa könsmönster eller motverkar dem, hur de når ut, vilka som deltar, etc. Det kan exempelvis handla om rådgivningssystemen, finansieringsmöjligheter och -stöd, inkubatorverksamhet, FoU-stöd till

5 5. små och medelstora företag eller EU:s stödformer. När det gäller institutionella ram- och regelverk kan t ex administrativa bördor eller specifika lagar och regelverk lyftas fram, beskrivas och analyseras i den mån de bedöms hämma kvinnors företagande, både vid etablering och vid expansion. Andra exempel är enskilda lagars eller reglers utformning, hur de tolkas och tillämpas, och hur de direkt eller indirekt får olika effekter för kvinnor och män. Företagandet tar sig dock många former, och företagare är inte en homogen grupp människor. Vissa hinder kan därför vara generella, medan andra är specifika för vissa företagsformer eller företagare. Projekt kan även riktas mot att analysera hur företagare har hanterat och eventuellt gått förbi identifierade hinder eller diskriminerande strukturer. Område 2: Förutsättningar för företagande och tillväxt i könssegregerade branscher Den könssegregerade arbetsmarknaden avspeglas i företagandet. Män och kvinnor tenderar att vara verksamma som företagare i olika branscher. Detta område syftar till att nå ökad kunskap om hur olika bransch- och näringsspecifika förutsättningar påverkar kvinnors företagande. Det kan gälla förutsättningarna att starta företag, men i synnerhet villkoren för affärsutveckling och tillväxt i redan befintliga företag. Området inriktas mot jämförande analyser av olika branscher 2 som domineras av kvinnor respektive män. Jämförelserna kan t ex avse hur kapitaltillgång och finansieringsmöjligheter, beskattning/sociala avgifter, arbetsrättslagstiftning, konkurslagstiftning eller konkurrenssnedvridning av marknader stödjer eller hämmar företagande och tillväxt i olika branscher. Inom en och samma bransch kan dessutom förutsättningarna skilja sig för mäns och kvinnors företagande. Området inriktas därför även mot det totala företagsklimatet, ur både kulturellt och strukturellt perspektiv, inom en och samma bransch eller näring och hur det inverkar på mäns och kvinnors företagande. Det kan gälla såväl de institutionella förutsättningarna i form av t ex lagar och ramverk, men även den branschspecifika kontexten i form av exempelvis tillgång till kunskaps- och kompetensfrågor, nätverk, förebilder, värderingar och föreställningar, kvinnors identifiering som företagare eller syn på begrepp som tillväxt. daterad Enstegsutlysning upp Projektens inriktning De två delområdena ovan är delvis överlappande. Projekten kan riktas mot ett specifikt område eller mot en kombination av båda. VINNOVA ser positivt på om projekten har en uttalad ambition att lyfta fram och diskutera resultatens implikationer när det gäller att stimulera kvinnors företagande. Viktiga frågor att söka konkreta svar på är: Vad behöver förändras eller skapas när det gäller exempelvis olika former av stödinsatser, lagar och ramverk eller andra strukturer, och den praktiska hanteringen av olika ramar och insatser? Forskning efterfrågas således som kan bidra med, eller skapa underlag för, konkreta förslag till hur hinder för kvinnors entreprenörskap och företagande kan undanröjas, och hur förutsättningar kan förbättras i olika branscher för utveckling och tillväxt i kvinnors företag. Någon medfinansiering krävs inte, men projekt som bedrivs på vetenskaplig grund i nära samverkan med praktiker och andra aktörer (t ex aktiva företagare och deras organisationer, företag och myndigheter) välkomnas särskilt, liksom internationella samarbeten och jämförelser. VINNOVA ser positivt på sökande från områden/discipliner där frågor kring kvinnors företagande i mindre utsträckning varit i fokus för forskningen, såsom t ex nationalekonomi och juridik. Metodmässigt välkomnas ett brett spektrum av såväl kvantitativa metoder som mer fördjupade och förståelsebaserade kvalitativa ansatser. 2 Bransch är ett mycket brett begrepp, och i dagens näringsliv kan inte alltid företag på ett entydigt sätt inordnas i den traditionella branschindelningen. Vid jämförelser mellan branscher kan det därför ibland vara relevant att använda sig av andra indelningsgrunder såsom t ex verksamhetsområden eller liknande.

6 6. Någon branschmässig avgränsning görs heller inte. Såväl industri- och tjänsteverksamheter som nya och gamla branscher som öppnar upp för entreprenörskap är relevanta att studera utifrån utlysningens inriktning. 5. Effektmål VINNOVA betraktar finansiering av behovsmotiverad FoU som investeringar som på sikt skall främja en hållbar tillväxt i Sverige. Utlysningens effektmål anger vad VINNOVA förväntar sig att beviljade projekt skall bidra till. Utlysningen är ett led i regeringens åtgärder för att främja företagande bland kvinnor 3. I det sammanhanget syftar utlysningen till att generera ny kunskap som kan användas för att förbättra förutsättningarna för kvinnor att starta, driva och utveckla företag. Med fler kvinnor som företagare kan fler affärsidéer tas tillvara och omsättas i nya produkter eller tjänster, vilket på sikt kan antas främja jobbtillväxten i Sverige. Även förbättrade förutsättningar för tillväxt i företag som drivs av kvinnor torde på sikt kunna skapa fler arbetstillfällen. Detta är dock effekter på lång sikt som påverkas av många olika faktorer. Som mer direkta resultat av den aktuella utlysningen förväntas: Att eventuella diskriminerande eller på andra sätt hindrande strukturer och ramverk för kvinnors entreprenörskap, innovation och företagande har identifierats och synliggjorts. Ökad kunskap har erhållits om hur olika bransch- och näringsspecifika förutsättningar påverkar kvinnors (och mäns) företagande. Att forskningen om kvinnors entreprenörskap, innovation och företagande har förstärkts och breddats. För att dessa direkta resultat skall bidra till att stimulera kvinnors företagande och förbättra förutsättningarna för kvinnor att driva och utveckla företag förväntas följande mer långsiktiga effekter uppnås som en följd av programmet: Stödsystem och företagsfrämjande insatser utformas för att underlätta kvinnors entreprenörskap och företagande. Institutionella regel- och ramverk utformas för att underlätta för kvinnor att starta, driva eller utveckla företag i den mån de visar sig utgöra specifika hinder för kvinnor. Den praktiska hanteringen och tolkningen av olika ramar och insatser förändras i den mån de visar vara diskriminerande för kvinnors entreprenörskap och företagande. Åtgärder riktas mot andra generella och branschspecifika strukturer och förhållanden som identifierats som diskriminerande eller på andra sätt hindrande för kvinnors entreprenörskap eller för tillväxten i kvinnors företag. I den mån dessa effekter bidrar till att fler kvinnor startar och driver företag finns även på sikt möjligheten att föreställningar, normer och värderingar kring kvinnor som entreprenörer och företagare förändras. Därmed utgör programmet en del i en långsiktig strävan mot ökad jämställdhet i samhället. Forskningsresultat kring kvinnor som driver och utvecklar företag förväntas därutöver bidra till en mer nyanserad och fördjupad bild av entreprenörskap och företagande i allmänhet. 3 I regeringens satsning ingår även bl a Nuteks program Främja kvinnors företagande ( samt SCB:s statistik om kvinnors företagande (

7 7. 6. Krav på projektet och på sökande Följande krav ska vara uppfyllda för att ansökan ska komma ifråga för VINNOVAs prövning: Projektet ska ligga i linje med utlysningens inriktning och ha en tydlig potential att bidra till att uppfylla utlysningens mål. Projektet ska innehållsmässigt relatera till något eller båda av de områden som beskrivs i avsnitt 4: Utlysningens inriktning. Sökande ska vara forskare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut eller andra organisationer. Projektet ska genomföras under tiden 2008 mars Projektledaren och eventuellt någon ytterligare person från projektet ska avsätta tid för att delta i två programkonferenser per år för erfarenhetsutbyte mellan utlysningens projekt, samt i samarbete med VINNOVA ansvara för att ordna en av dessa programkonferenser under projekttiden. Projektledaren ska medverka i och redovisa projektets resultat vid en öppen avslutningskonferens våren 2011 samt bistå i VINNOVAs slutrapportering till regeringen. 7. Bedömningskriterier Följande kriterier kommer att avgöra VINNOVAs beslut om finansiering av projektansökan: 1. Relevans, dvs hur väl projektet ligger i linje med utlysningens inriktning och syfte att generera ny vetenskapligt baserad kunskap som kan användas för att förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande. I relevansen ingår därmed att bidra till utlysningens effektmål. 2. Kvalitet, dvs projektets höjd, nyhetsvärde och förmåga att bredda och förnya forskningen om kvinnors företagande i relation till utlysningens inriktning. 3. Genomförbarhet, dvs de sökande personernas (projektgruppens) förmåga och trovärdighet att genomföra det tilltänkta projektet. Detta omfattar dels en bedömning av projektgruppens kompetens, dels en bedömning av metodik och angreppssätt, inklusive realismen i projektplan och projektbudget. 4. Nyttiggörande, dvs sökandes vilja och förmåga att sprida och nyttiggöra det utlovade projektresultatet till vetenskaplig och samhällelig nytta. Detta omfattar bl a planer och åtaganden för att sprida, kommunicera och nyttiggöra projektresultaten, samt ambitionen att lyfta fram och diskutera resultatens implikationer för forskning, policy och praktik. Dessa kriterier kommer också att återkomma i uppföljningar och framtida utvärderingar av projekten.

8 8. 8. Budget Denna utlysning har en budget på maximalt 30 miljoner kronor för perioden 2008 mars Inom denna ram beräknas projekt kunna beviljas finansiering. 9. Tidplan Följande tider gäller för utlysningen. Observera att ändringar kan göras. För aktuella uppgifter om tider, se utlysningens webbsida på Sista ansökningsdag: 8 april kl Sista datum för beslut om finansiering: 19 juni 2008 Tidigaste datum för projektstart: 1 juli Bedömningsprocessen Ansökningarna bedöms av en extern bedömningsgrupp bestående av sakkunniga forskare och representanter från näringsliv och samhälle. VINNOVA fattar sedan det formella beslutet om finansiering och meddelar detta beslut till samtliga sökande. Ansökningar som kommer in till VINNOVA är allmänna handlingar och omfattas av offentlighetsprincipen. Detta innebär att ansökningarna ska lämnas ut på begäran från allmänheten. I den mån ansökan innehåller uppgifter om bland annat enskilds affärs- och driftsförhållanden, uppfinningar och forskningsresultat är VINNOVA dock skyldig att sekretessbelägga dessa uppgifter. Sökanden ombeds att markera uppgifter i ansökan som sökanden anser omfattas av sekretess. För mer information om offentlighetsprincipen och sekretesslagstiftningen hänvisas till VINNOVAs hemsida ( under rubriken Om VINNOVA, se Juridisk information. Kontakta gärna VINNOVA:s jurist Helena Andersson om du har frågor som rör sekretessen (Helena.Andersson@VINNOVA.se). 11. Hur man ansöker Ansökan görs endast elektroniskt via ansökningstjänsten på VINNOVAs Intressentportal. Denna nås genom utlysningens webbsida på VINNOVAs webbplats under Hur man ansöker. För att kunna lämna in en ansökan måste du först skapa ett användarkonto hos VINNOVA. Med hjälp av detta kan du sedan logga in på ansökningstjänsten. Har du redan ett användarkonto hos VINNOVA kan du använda detta. Sista dag att lämna in ansökan är tisdag 8 april. Observera att ansökningarna ska vara inne senast kl denna dag. Efter denna tidpunkt får inga kompletteringar göras av ansökan såvida inte VINNOVA begär in dem. Vid frågor om den elektroniska ansökningsfunktionen, kontakta VINNOVAs IT-support, tel , helpdesk@vinnova.se. IT-supporten är öppen vardagar kl

9 Ansökans innehåll Ansökningstjänsten består av ett antal elektroniska blankettsidor som fylls i av sökanden. Till ansökan ska bifogas en projektbeskrivning och en personalbilaga. Endast dessa bilagor kommer att beaktas vid ansökan. Bilagorna ska vara i pdf-format. Observera att de anvisningar som anges på blankettsidorna kan skilja sig från nedanstående information. Det är då alltid det som står i denna utlysningstext som gäller, före VINNOVAs allmänna regler. Projektbeskrivningen inklusive referenser får omfatta maximalt tecken med blanksteg inräknade. Projektbeskrivningen ska skrivas på svenska eller engelska och innehålla uppgifter om projektets: Titel och sammanfattning på både svenska och engelska (maximalt 150 ord per språk). Praktiskt problem som skall belysas och relevans för utlysningens område. Teoretiska utgångspunkter. Övergripande syfte och specifik frågeställning. Anknytning till annan forskning och tidigare projekt. Metod, material/empiriskt underlag. Metodöverväganden/genomförande. Arbetsplanen skall vara så pass utförlig att experter kan bedöma projektets kvalitet och genomförbarhet. Resultatens nyttiggörande och förväntade effekter eller bidrag. Under lämpliga rubriker i projektbeskrivningen ska följande beröras för att kriterierna (se avsnitt 7) ska kunna bedömas: Projektets relevans Projektets kvalitet Projektets genomförbarhet Projektets nyttiggörande Riskanalys för projektet Beskrivning av det forskningsbehov och den samhällsrelevans som projektet tar sikte på samt vilken potential detta motsvarar i förhållande till utlysningens inriktning. Beskrivning av det resultat som projektet ska leverera och resultatens koppling till de effektmål som anges under avsnitt 5. Beskrivning av hur projektet förhåller sig till pågående eller planerad verksamhet inom EU:s ramprogram eller andra större internationella satsningar. Kortfattad redogörelse av forskningsfronten inom området. Beskrivning av projektets position relativt state-of-the-art ur ett svenskt och internationellt perspektiv, dvs. på vilket sätt projektet breddar eller förnyar forskningen inom området, dess unikhet, nyhetsvärde etc. Angreppssätt, strategi och metodik för projektet. Beskrivning av det empiriska underlaget för studien och av eventuella samarbetspartners vid företag/organisationer samt projektets relation och koppling till relaterade aktiviteter/projekt inom de egna moderorganisationerna. En projektplan som beskriver metodiken, en tidsplan med tydliga delmål samt en budget. I planen ska tydligt framgå vilka aktörer som deltar och vilka deras roller är, vilka aktiviteter som ska genomföras, vem/vilka som gör dem och omfattningen av dem (tid och kostnader, respektive omfattning och art av eventuella naturainsatser). Plan för hur projektresultaten ska spridas och kommuniceras, samt hur annat erfarenhetsutbyte och påverkan ska ske. Detta inkluderar ambitioner att lyfta fram och diskutera resultatens implikationer för forskning, policy och praktik. Kortfattad beskrivning av riskfaktorer samt en konsekvens- och sannolikhetsbedömning per riskfaktor. Personalbilagan ska innehålla meritförteckningar med relevanta uppgifter för projektledaren och andra nyckelpersoner i projektteamet (max 2 sidor per person). För samtliga deltagare ska följande anges: Namn, ålder, kön, titel/funktion samt omfattning av medverkan i projektet.

10 Kontaktpersoner Ytterligare information om utlysningen och ansökningar lämnas av: Pär Larsson, programledare Tel: e-post: Svar på frågor av administrativ karaktär kan lämnas av: Sussi Trankell Tel: e-post: