GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 22 augusti, klockan , GR

Transkript

1 Mistra Urban Futures nätverket Anteckningar Datum: Lisa Ström GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 22 augusti, klockan , GR Närvaro: Lisa Ström, Amie Ramstedt och Gunnel Rydberg GR, Neda Sherafat Göteborg stad, Jessica Andersson och Johan Sjöholm Kungälv, Tinna Harling och Åsa Jönsson Tjörn, Ulrika Lundqvist Göteborg stad, Erika Bjernhagen-Borken Stenungsund, Anna Ulvehed Kungälv, Margareta Antonsson Partille, Sofia Werdell Ribba Partille, Karin Jern Partille, Anna- Maria Ceder Partille, Lena Fyrvald Huddinge, Lotta Kjällström Härryda, Cecilia Norlander Stenungsund, Jonas Edin Lerum, Linn Malmer Härryda, Julia Halldin Mölndal, Elisabeth Börlin Mölndal, Martin Hallberg Lilla Edet, Sofia Wiman Kungsbacka, Magnus Blombergsson Frånvaro: Pia Borg Göteborg stad, Annika Friberg Ale kommun Inledning, Lisa Ström GR Social hållbarhet är högt uppe på agendan i många kommuner och nätverk. Tips på kommande seminarier och konferenser är: Kairos slutkonferens den 29 augusti, GR-seminarium den 8 september På spaning för social hållbarhet och även Mistra Urban Futures konferensen Realising just cities september. Se bilaga 1 Om fortsatt arbete med social översiktsplan och medborgardialog, Jessica Andersson och Johan Sjöholm Kungälvs kommun Se bilaga 2 Arbetet med social ÖP handlar om tre steg- det första var att göra en analys av hur det ser ut i Kungälvs kommun utifrån ett antal olika sociala indikatorer och presentera olika slutsatser. Därefter valdes olika teman ut och en struktur för hur arbetet skulle styras och ledas. De fem områdena är minskad

2 segregation, tidiga insatser för barn och ungdomar, arbete/sysselsättning, hälsa, trygghet och brottsförebyggande och finns samlade i ett program. Nu förbereder kommunen en genomförandefas- steg 3. Kommunen kraftsamlar genom att olika aktörer tecknar ett samhällskontrakt Kommunen arbetar också med social hållbarhet i markanvisning, tillsammans med bostadsbolag och med sociala konsekvensanalyser i planprogram samt genom en policy för medborgardialog Policyn slår fast att medborgardialogen i Kungälv ska präglas av lyhördhet, flexibilitet etc. Ett lokalt exempel är den så kallade parkdialogen där kommunen gick samman med bostadsbolaget för att jobba med Nordmannaparken. I dialogen så var det fokus på tjejer eftersom de mer sällan är inkluderade i att utveckla det offentliga rummet och vistas i offentliga miljöer. Det fanns en tydlig budget för projektet. Deltagarna i dialogen fick delta i att ta fram förslag och prioritera. Om stadsbyggnadskontorets arbete med analysverktygen social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys i Göteborg stad, Ulrika Lundqvist Göteborg stad Se bilaga 3 Göteborg stad har utvecklat två matriser, dels SKA-analys och BKA-analys. Anledningen till att det finns två olika är att barnperspektivet alltför ofta glöms bort i den fysiska planeringen Det står i både PBL och socialtjänstlagen att kommunen behöver arbeta med social hållbarhet i planeringen I Göteborg stad skrevs ett nytt reglemente för stadsdelarna i samband med att stadsdelarna slogs samman från 21 stycken till 10, om att stadsdelsförvaltningarna ska vara mer delaktiga i den fysiska planeringen. Matriserna och konsekvensanalyserna blev bra verktyg för att få till ett gemensamt språk och samverkan kring frågorna SKA-analysernas aspekter utgör stadens definition av social hållbarhet. De bygger bland annat på Boverkets kunskapsöversikt från Det som är nytt i matrisen är skalnivåerna- från det lilla till det stora. Alla skalnivåerna behöver hänga med hela vägen. Ett exempel är trygghetsaspekten. Sätter man lås och grindar blir det tryggt för individerna på den platsen, men det bidrar till otrygghet på hela staden nivån

3 Risken är att arbetet resulterar i en aktivitet- ett inventeringsmöte då man gör en SKA-analys Verktygen kan användas i både inventeringsskedet men även för att samverka och ta fram åtgärder och implementera perspektiv Att använda mattor med matriserna på har varit ett bra sätt att diskutera frågorna eftersom makthierarkierna försvinner när alla tar av sig skorna och samlas istället för att sitta vid ett bord. Metoden användes bland annat när det nya läget för arenan skulle diskuteras mellan olika aktörer med olika status och maktpositioner. Stadsbyggnadskontoret har arbetat med att ta fram ett schema för hur sociala aspekterna ska komma in i planprocessen. Stadsdelarna har använt matrisen som verktyg när de svarar på remisser Barnkonsekvensanalyser har bland annat tagits fram i programskedet i Frihamnen. Stadsbyggnadskontoret kommer särskilt följa upp hur stor yta som ska ges till skolor och rekreationsyta. Det har lett till att sedan analysera hur ytor kan samnyttjas och vilka minimikrav som bör finnas för barnen. Det finns massa målkonflikter i frågorna, men det gäller att hitta goda lösningar. Förslaget i det här fallet blev att bilda skolkvarter för att få till ytor som också kan samutnyttjas. I samrådsskedet bestämde sedan politikerna att exploateringsgraden ska höjas. Exakt var det landar nu är oklart, men frågorna finns med och är lyfta. Det kommer bli tydligt i beslutsdokument vad som väljs bort och vad man väljer Det finns dock mycket kvar att göra. Några praktikanter som arbetade i Göteborg stad har fastslagit att matriserna är ett bra sätt att diskutera frågorna, men det är svårt att se vilket genomslag de får, Det är också svårt att mäta olika aspekter med indikatorer. Stadsledningskontoret har också lyft att arbetet med SKA och BKA behöver synliggöras ännu mer i planhandlingar En utmaning är att planarbetet går väldigt fort. Göteborg stad har arbetet nu i fem år och staden har kommit långt. Uthållighet och kontinuitet är viktigt. Det innebär inte att det landat som självklart på olika nivåer. Men verktygen är ett stort stöd för planhandläggarna I Göteborg stads budget finns ett budgetmål om att Göteborg stad ska vara jämlikt. Social resursförvaltning är ansvarig för att samordna arbetet. Det grundar sig på en rapport om skillnader i livsvillkor som kom Rapporten pekar ut fyra fokusområden. Resursförvaltningen har delegerat arbetet med att leda fokusområden till olika förvaltningar och direktörer. Stadsbyggnadskontoret är ansvarigt för fokusområde fyra. Inom det området finns fem fokusområden och effektmål framtagna.

4 De landar så småningom i aktiviteter. Arbetet bygger på tre bendelaktighet/dialog, kraftsamling/prioritering och kunskap. Kommunen vill kraftsamla i Hammarkullen tillsammans med privata aktörer Medborgardeltagandets effekter, Tinna Harling Tjörns kommun Se bilaga 4 Projektet syftar till att skapa en bred förståelse för när och hur nya former för stadsbyggnadsdialoger praktiseras och vilka resultat det medför. Det handlar om att analysera de stadsbyggnadsdialoger som gjorts utifrån värden som rättvisa, legitimitet och effektivitet Bakgrunden till projektet är att ett nätverk som delegationen för hållbara städer kom fram till att det behövs mer kunskap oms stadsbyggnadsdialoger GR:s nätverk såg samma behov och valde att arbeta vidare inom Mistra Urban Futures med en kunskapsöversikt för att hitta kunskapsluckor Därefter arbetade en arbetsgrupp vidare med ansökan till Formas tillsammans med forskare. En ansökan blev beviljad under förra året och arbetet startar nu till hösten Projektet kommer att undersöka resultat från dialoger i 12 kommuner i de tre storstadsregionerna, två år kommer att gå åt till kartläggning och därefter analys och gemensamma analyser i samverkan mellan praktiker och forskare som ska generera både forskningsartiklar och utvecklingsförslag Ett medskick till projektet är att också se hur kommunen samarbetar med andra aktörer i dialoger. Hur ser övergången mellan medborgardialog i planeringsskedet till exploateringsskedet när planerna ska genomföras. Hur hänger resultatet från dialogen med? En viktig aspekt är rättviseaspekten-vilka är med och vilka deltar inte i dialogen? Det är även viktigt att titta på hur kommunerna organiserar sig för att omhänderta resultat från olika dialog Om projektet Södertörnsmodellen och arbete med medborgardialog och social konsekvensbeskrivning- Lena Fyrvald Huddinge kommun Se bilaga 5 Södertörnskommunerna är åtta kommuner söder om Stockholm som samverkar på olika sätt.

5 Lena arbetar strategiskt med hållbarhetsfrågor i Huddinge kommun. Kommunen har processer för att jobba med ekologisk hållbarhet och försöker hitta sätt att arbeta med den sociala dimensionen inom samhällsbyggnad Utmaningarna i Stockholmsregionen är liknande som i Göteborgsregionen, det ska byggas mycket de kommande åren och det gäller att inte tappa bort hållbarhetsperspektiven Projektet Södertörnsmodellen är ett Vinnova-projekt och handlar om att utveckla innovativa arbetssätt och modeller att arbeta med hållbar planering. Här finns mer information om projektet och dess resultat: Lisa Ström representerar GR och Mistra Urban Futures i projektets referensgrupp Kommuner, näringsliv och forskare arbetar ihop med att testa metoder i olika testbäddar. Varje testbädd har haft en idégrupp som har varit tydligt kopplad till aktuella processer i kommunerna I projektet har det varit viktigt att bolla och diskutera svagheter och styrkor tillsammans utanför sin egen organisation En testbädd har handlat om att synliggöra kunskap i GIS/GAPminder, en har handlar om ekosystemtjänster. En av idégrupperna har dessutom fokuserat på sociala konsekvensanalyser och medborgardialog. I den idégruppen deltar Haninge och Huddinge. Gruppen har landat i 12 punkter med insikter kring social hållbarhet i planeringen En av insikterna är att det inte finns några universalmått med indikatorer och mål, dessa måste tas fram i varje enskilt fall i samverkan med olika förvaltningar, externa aktörer och medborgare. Det är viktigt att arbeta med dialog för att sätta tydliga mål och därefter arbeta med konsekvensbeskrivningar. Uppföljningen är väldigt viktig. I Huddinge har kommunen försökt arbeta med att få in uppföljningen i den ordinarie styrningsmodellen. Gruppen har identifierat två olika begrepp- dels planeringsvärdeatt dialogen ger kunskap om området som kan tas in i planprocessen. Lika viktigt är förtroendevärvet- det vill säga att medborgarna känner sig delaktiga och kommunen bygger tillit Det är inte nödvändigtvis så att en stor delaktighet och stor påverkan är rätt i alla fall, dialogen kan ha olika grader av delaktighet i olika fall och olika delar av processen Diskussion och reflektion Hur kan vi skapa ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet genom att se till att det finns medel för drift och förvaltning av offentliga miljöer och andra platser?

6 Vad är viktigast- att försöka värdera sociala aspekter med kronor för att ge dem tyngd eller att jobba med förankring och att skapa ovärderliga insikter? Kanske båda? Vad tar vi med oss från idag? Det är viktigt att synliggöra olika aspekter i planprocessen, även olika målkonflikter Det är viktigt att prata samhällsekonomi istället för årlig budget Vi behöver skapa bättre indikationer- hur vet vi att vi är på rätt väg? Det behövs mer kunskap om hur vi mäter hur olika samhällsbyggnads- eller planeringsinsatser faktiskt påverkar den sociala hållbarheten Nätverkets fortsatta arbete Vilken utmaning är viktigast att arbeta vidare med ur ett regionalt perspektiv grundat på kunskap om kommunernas förutsättningar? Hur kan nätverket arbeta vidare med att utveckla kunskap, verktyg, arbetssätt och metoder med Mistra Urban Futures som arena? Vilka andra nätverk eller processer som pågår inom GR bör involveras? Sammanfattning från diskussionen: Arbetsgruppen för social hållbarhet- består av socialchefer och samhällsbyggnadschefer och har fokus på sociala aspekter i samhällsplaneringen. Arbetsgruppen vill få igång konkret arbete och utveckla erfarenhetsutbyte inom GR. Hur kan detta nätverk bidra? Nätverket har varit ganska tungt med planerare. Men det är viktigt att nå ut bredare. Det är viktigt att fortsätta få med kollegor från andra förvaltningar Det är bra med teman för att få med andra personer, de kommuner som är värdar har i uppgift att utse grupper till varje tema. Nätverket har en viktig funktion i att få helhetsperspektiv Återkopplingen till den egna kommunen är viktig. Kärnan och budskapen från föreläsningarna är viktiga. Nyhetsbrevet är ett bra verktyg att sprida Vilken utmaning är viktigast framåt? Hur vi integrerar nyanlända Nu hör man mycket mer om Mistra Urban Futures i den egna kommunen, vilket kan bero på att andra personer i olika förvaltningar deltar. Det vore jättebra att lyfta nätverkets arbete i andra nätverk inom GR. Även att bjuda in sig till nätverk med näringsliv

7 Kungsbacka tar fram en modell för sociala konsekvensbeskrivningar, det är bra att få ta del av vad andra gör och sprida kunskap Göteborg skulle också gärna vilja föra in nyanländas situation i det fortsatta arbetet. I Göteborg är det väldigt aktuellt med planering av tillfälliga bostäder exempelvis Det skulle vara intressant att bjuda in även föreningar till nätverket och inte bara tjänstemän eller forskare Det svåraste med nätverksarbetet är spridningen på hemmaplan, en nyckel är att få med sig kollegor En viktig fråga framåt är att hitta metoder för hur kommuner kan hantera alla tre hållbarhetsaspekterna med varandra Hur kan mål om social hållbarhet kopplas samman till andra mål och inriktningar? Kommunens egna interna plattformar och organisation kring exempelvis medborgardialog är viktiga. Hur bygger man de på bästa sätt? Det är viktigt att koppla de egna processerna i kommunen till teman i nätverket Erika från Stenungsund kommer att lämna över rollen som kontaktperson till planchefen Åsa Lindborg och tackades för hennes arbete. Nya i nätverket är Jonas från Lerum, David från Alingsås och Sofia från Kungsbacka. Välkomna! Övrigt Dokumentation från dagen finns på nätverkets projektplats, klicka på nyckeln på och logga in med användarnamn Mistra, lösen HBstad! (OBS utropstecknet är en del av lösenordet)