Justerat den 29 januari 2008 Anslaget den 30 januari 2008

Transkript

1 UTDRAG UR PROTOKOLL 1/2008 Sammanträdesdag 17 januari 2008 kl Justerat den 29 januari 2008 Anslaget den 30 januari 2008 Mikael Söderlund Teres Lindberg Närvarande: Ordföranden Mikael Söderlund (m) Vice ordföranden Teres Lindberg (s) Ledamöterna Inger Koch (m) Petter Lindfors (m) Anders Blom (m) 1-24, 68 Peter Jönsson (m) Abit Dundar (fp) Göran Oljeqvist (kd) Arhe Hamednaca (s) Gunni Ekdahl (s) Hasan Dölek (s) Cecilia Obermüller (mp) Tjänstgörande ersättarna för Maria Hannäs (v) Anders Nordenskiöld (v) Anders Blom (m) Maria Elgstrand (m) 25-67, Ersättarna Maria Elgstrand (m) Arne Fredholm (m) ej 71 Tomi Liljeqvist (m) Katariina Güven (fp) Lukas Forslund (c) Anette Höijer (s) Jan-Olof Gustavsson (s) Irja Tofvesson (s) Kristoffer Hernbäck (s) Martin Hansson (mp) Dessutom närvarade stadsbyggnadsdirektören Ingela Lindh och stadsbyggnadskontorets avdelningschefer samt handläggande tjänstemän i de aktuella ärendena. Hinder har anmälts av ledamoten Maria Hannäs (v), samt av ersättarna Marianne Olsson (m) och Anders Johnson (fp). Postadress Box 8314 S Stockholm Besöksadress Fleminggatan 4 Tfn Fax E-postadress stadsbyggnadskontoret@sbk.stockholm.se

2 17 januari (7) 11 Inriktning för Stockholm stads nästa översiktsplan, (tidigare bordlagt) Beslutet Stadsbyggnadsnämnden beslutade godkänna inriktningen för Stockholm stads nästa översiktsplan, att bilda en politisk referensgrupp i enlighet med kontorets utlåtande, samt att översända beslutet till kommunstyrelsen för kännedom. Ärendet Stadsbyggnadskontoret har avgivit bilagda tjänsteutlåtande den 29 november 2007 om inriktning för Stockholm stads nästa översiktsplan: Bil 11 Kontorets förslag (se beslutet). Ärendets behandling Yrkanden ställdes av 1) ordföranden Mikael Söderlund (m), vice ordföranden Teres Lindberg (s), Abit Dundar (fp), Göran Oljeqvist (kd) och Anders Nordenskiöld (v), att stadsbyggnadsnämnden beslutar att avgöra ärendet vid dagens sammanträde. 2) Cecilia Obermüller (mp), att stadsbyggnadsnämnden beslutar att 1) Återremittera förslaget rörande arbete med ny översiktsplan för Stockholm. 2) Visionsarbete som ska ligga till grund för kommande översiktsplan måste ske med bred förankring hos medborgare, näringsliv, föreningar, intresseorganisationer, myndigheter och olika instanser. Vision 2030 kan inte utgöra basen för den kommande översiktsplaneringen. 3) Påbörja arbetet med inriktning för nästa översiktsplan med en normal demokratiskt förankrad process. 4) Därutöver anföra följande. Översiktsplanering handlar om helhetssyn, långsiktighet, resurshushållning och demokrati. Att införa en rullande översiktsplanering är att riskera att tappa dessa värden. Sektoriella studier och samråd med svag demokratisk förankring är direkt farligt för den långsiktiga stadsplaneringen och markhushållningen.

3 17 januari (7) Att med hjälp av s.k. rullande översiktsplanering ta fram och anta en ny översiktsplan varje mandatperiod som samtidigt ska vara demokratiskt förankrad, är en omöjlighet. Demokratin offras för målsättningen om ytterligare snabb ekonomisk tillväxt. Utan att vara juridiskt bindande definierar Översiktsplanen mycket av grunderna för hur planärenden i stort skall hanteras juridiskt. Översiktsplanen styr starkt hur vår hembyggd gestaltas i framtiden. Den nu gällande Översiktsplan 99, har nyligen aktualitetsprövats och är en god grund att stå på för stadens framtida utveckling. Givetvis bör dock arbetet påbörjas för att i laga ordning ta fram en välförankrad framtida ny Översiktsplan. Ålborgkonventionen och Agenda-21 tänkandet måste i det arbetet åter föras in på dagordningen. Vision 2030 är inte en demokratiskt brett förankrad strategi eller målsättning i Stockholm. Det kan inte bara avgöras av ett dominerande parti i kommunfullmäktige hur inriktningen för kommande översiktsplaneringen ska utformas. Den dialog som nämns i tjänsteutlåtandet har inte varit en öppen dialog, utan en diskussion som förts internt mellan förvaltningar, en ytterst sluten process. Varken nämnder, fullmäktiges ledamöter än mindre allmänheten har haft någon som helst insyn i denna s.k. dialog. Översiktsplanen ska förankras med stadens ledning, men 2030 är ju ursprungligen en produkt från stadens ledning och idéerna behöver knappast förankras mer där. Sedan talar man om att översiktsplanen behöver samordnas med stadens andra policydokument som exempelvis näringslivsprogram ELLER miljöprogram. Ett underligt sätt att uttrycka sig. Vad menas? I vilket skede av översiktsplanearbetet släpps allmänheten och andra instanser in? Sker det i utställningsskedet, när allt redan i princip är låst och påverkansmöjligheten minimal? Det tycks så. Dessutom vill man från riksnivå, förkorta utställningstiden vid fördjupningar och tematiska tillägg, vilket ger att det demokratiska inflytandet från andra instanser allt mer blir en chimär. De fokusområden som utpekats kan rymma mycket, men mycket tydlig är ändock tillväxtfixeringen, mer än att se till en långsiktig hållbarhet för vårt närsamhälle och vår värld. Det övergripande målet måste vara miljömässig hållbarhet, det är och förblir grunden för vår överlevnad och den ekonomiska tillväxten måste hålla sig inom den omfattningen att målet om hållbar utveckling ej äventyras. Fokusområdet - Ett Stockholm på vattnet, som väl ändå borde vara vid vattnet kan lätt bli ett i vattnet om man vägrar att inse vad klimatförändringarna kan innebära för Stockholm.

4 17 januari (7) Oro finns att hälsa, grönstruktur, integration, barnaspekter, vattenvård, kulturmiljö, tillgänglighet, klimatfrågor m.m. tonas ner då de är svagt uttryckta i 2030 dokumentet. Vision 2030 innehåller även ett tydligt paradigmskifte, tidigare uttrycktes klart i byggnadsordningen och grönstrukturkartan att vår park- och naturmark inte skulle exploateras, nu raderas denna ambition ut, förorterna ska byggas ihop och även mycket lite hänsyn tas till kulturmiljöaspekter. Nämnden önskar i stället att man ger olika scenarion för hur det framtida Stockholm kan te sig. Först måste vi gemensamt bestämma vilket Stockholm vi vill se i framtiden, sedan kan man diskutera medlen, vägarna att uppnå detta. Man ska utreda hur samråd avseende miljöbedömning av översiktsplanen enligt miljöbalken ska genomföras, mer än så framgår ej ur tjänsteutlåtandet. Hur ska ansvariga politiker i nämnden kunna godkänna så vaga besked och kunna ta på sig ansvar vid sådana formuleringar? En politisk referensgrupp ska tillsättas, hur den ska utformas och dess befogenheter är inte närmare definierat. Frågetecknen är så många att det vore mycket bra om man återtog ärendet och börjar om från början, på rätt sätt, tack. Den normala översiktplaneringen är ett verktyg för att låta alla komma till tals om hur vi vill se vår stad, detta demokratiska arbete behövs även fortsättningsvis. Omröstning i delen om återremiss Ordföranden ställde propositioner enligt dessa yrkanden och nämnden beslutade enligt Söderlunds m.fl. yrkande. Härefter ställdes yrkanden av 1) ordföranden Mikael Söderlund (m), vice ordföranden Teres Lindberg (s), Abit Dundar (fp) och Göran Oljeqvist (kd), att stadsbyggnadsnämnden (se beslutet). 2) Anders Nordenskiöld (v), att stadsbyggnadsnämnden beslutar att i huvudsak godkänna inriktningen för nästa översiktsplan samt att därutöver anföra följande. En utgångspunkt för den långsiktiga planeringen framöver måste bli den klimatkris som värden nu förväntas gå in i. En mycket viktig del i det kommande arbetet är därför att analysera hur olika utvecklingsalternativ påverkar utsläppen av växthusgaser och hur Stockholm kan bli ett internationellt föredöme.

5 17 januari (7) Medborgarinflytandet måste också säkerställas under den fortsatta processen. Den politiska referensgruppen bör även innehålla en representant från handikapprådet. Omröstning Ordföranden ställde propositioner enligt dessa yrkanden och nämnden beslutade enligt Söderlunds m.fl. yrkande. Reservation anmäldes av Anders Nordenskiöld (v), som hänvisade till sitt yrkande. Cecilia Obermüller (mp), som hänvisade till sitt återremissyrkande. Särskilt uttalande gjordes av Ordföranden Mikael Söderlund (m), Inger Koch (m), Petter Lindfors (m), Anders Blom (m), Peter Jönsson (m), Abit Dundar (fp) och Göran Oljeqvist (kd), enligt följande: Stadsbyggnadsnämnden välkomnar utvecklingen av Stockholm med nya funktionsblandade stadsdelar där bostäder, verksamheter och olika trafikslag samsas. För att skapa så högkvalitativa stadsdelar som möjligt är det viktigt med en stadsmässig bebyggelse och att våga pröva den täta kvartersstaden även i ytterstadsområdena. Stockholm genomgår en mycket kraftig expansion. Efter år av stagnation byggs nu staden vidare med flera nya stadsdelar, märkesbyggnader och skyskrapor. Stadsbyggnadsnämnden önskar slå vakt om Stockholms byggnadstradition där äldre värdefull bebyggelse kompletterats med högkvalitativ spännande ny bebyggelse från varje tidsepok. Därmed utvecklas staden beaktande både av de kulturhistoriska värdena och behovet av förnyelse. Gammal industrimark i centrala lägen omvandlas till attraktiva stadsdelar som binder samman staden. Efter en tid då byggnaderna helst skulle gömmas undan vågar nu Stockholm på nytt att bygga hus som sticker ut. Under åren fram till år 2030 beräknas Stockholms invånarantal växa till en miljon människor i kommunen och närmare tre i den omgivande regionen. För att klara den utvecklingen behöver Stockholm planera för framtiden och lära av de misstag som begåtts tidigare. Vi lämnar den glesa stadens planering där hyreslängor placerats ut på åkrar med motorvägar som barriärer runtomkring. Att bygga staden tätare har många fördelar. Dels blir staden mer levande om den byggs för korta avstånd med levande bottenvåningar, dels blir den miljövänligare. Dessutom kräver den täta staden mindre energi och färre resor.

6 17 januari (7) Vice ordföranden Teres Lindberg (s), Arhe Hamednaca (s), Gunni Ekdahl (s) och Hasan Dölek (s), enligt följande: Vi socialdemokrater tror att arbetet med fokusområden i översiktsplanen kommer att ge tydlighet i arbetet med översiktsplanen. Vi vill dock understryka att vi i ser en del frågor som behövs vidareutvecklas. Det handlar till exempel om integration jämlikhet och barnen. Vi utgår från att dessa och andra frågor kommer att tas upp den politiska referensgrupp som nämnden avser att tillsätta. Cecilia Obermüller (mp), enligt följande: Stadsbyggnadskontorets ambitionsnivå är hög i verksamhetsplanerna, men arbetet undergrävs av majoritetens budgetförslag. Planprocessen måste kvalitets och demokratisäkras då den håller på att bli riktigt usel i Stockholm. Det krävs dock resurser för att ha goda planprocesser. Nu används i allt högre utsträckning enkelt planförfarande och man undviker att hålla programsamråd, eller gör normalt planförfarande där man hoppar över programsamrådet. Andra instanser och invånarna ges allt mindre tid och möjlighet att få insyn och kunna påverka planprocessen. Nästan oavsett vad som förs fram i denna krympta samrådsprocess och oavsett hur många medborgare som för fram argument så körs de över och stämplas som särintressen. Det enda sättet att hindra okänsliga, dåliga eller skadliga projekt är att överklaga, överklaga, överklaga. Fler JO-anmälningar görs mot tjänstemän och frustration leder även till obehagliga hot etc. Den process som är tänkt att säkerställa de boendes medinflytande över sin närmiljö åsidosätts i allt större utsträckning. Byggherrarna och exploatörer får oerhört mycket inflytande med en försvagad förvaltning, en förvaltning som måste kunna värna det allmänna och stadens övergripande intressen. Nu tvingas förvaltningen i mångt arbeta reaktivt. Detta är inte samhällsekonomiskt vettigt. En öppen dialog med invånarna är bättre för att åstadkomma en sansad och demokratisk process i planärenden. Svensk fastighetsrätt kan redan idag beskrivas som konfiskatorisk och den svenska lagstiftningen ger vid jämförelse med annan internationell lagstiftning ett svagt skydd åt enskilda personer kontra starka exploatörer eller det goda samhället. Att i detta skede introducera en rullande översiktsplanering baserad på sektoriella frågor är synnerligen olämpligt. Sedan hänvisar man i värsta fall till en hastigt ändrad översiktsplan för att motivera enkla planförfaranden eller att inget programarbete behövs. Det är djupt oroande att översiktsplaneringen kan bli ett instrument styrt av tillfälliga politiska nycker och starka sektoriella aktörer. Översiktsplanen riskerar bli en ogripbar och svårförstådd amöba som snabbt kan ändra inriktning. Öppna nämndmöten, en öppnare planprocess och omvänd planprocess med mer av demokratisk insyn behövs. Det är dags att öppna upp för invånarna, intresseföreningar och även barn och ungdomar måste få

7 17 januari (7) inflytande över stadens utveckling. Det som förs fram från Stadsdelsnämnderna måste ges mycket större tyngd i bedömningarna. Nu har handläggningen till och ändrats och ytterligare urholkat stadsdelsnämnderna som remissinstans i planärenden. Ärenden sänds till stadsdelsförvaltningen och det är inte självklart att den politiska nämnden får yttra sig i planärendet. Att arbeta med områdesplanering kan vara ett bra sätt att förankra framtida projekt, detta visade sig i Kärrtorpsområdet, där arbetet mottogs med stort lokalt intresse. Oerhört viktigt är dock att man områdesplaneringen nogsamt definierar gränserna för det området planeringen gäller. Projekt får inte hamna utanför gränserna där medborgare, sakägare etc. inte har deltagit i den omvända planprocessen. Stockholm är en av världen vackraste städer och det gäller att långsiktigt värna detta. Vi har stadens charm och god livsmiljö som etableringsfaktor och lockar till oss fler och fler besökare. Vi har ännu så länge ett världsrykte som miljöstad. För detta arbete behövs ett starkt Stadsbyggnadskontor som tar hand om stadsplaneringen med långsiktiga strategier för att bibehålla grönska, öppna vatten, ett vackert stadslandskap, en god livsmiljö för medborgarna och arbetar framåtsyftande med miljöanpassat byggande och god infrastruktur. Den demokratiska processen ges allt mindre utrymme i stadens planering och miljöpartiet finner detta mycket otillfredsställande. Kommunstyrelsen ska underrättas om beslutet genom utdrag ur detta protokoll. Rätt utdraget intygar: