Översiktsplan för Stockholm samrådsförslag

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Strategi- och utvecklingsenheten Sida 1 (9) Handläggare Christoffer Carlander Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden Översiktsplan för Stockholm samrådsförslag Förslag till beslut 1. Stadsbyggnadsnämnden godkänner översiktsplan för Stockholm samrådsförslag utan eget ställningstagande och stadsbyggnadskontoret ges i uppdrag att samråda om översiktsplanen i enlighet med förslaget. Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box Stockholm Telefon stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se 2. Beslutet översänds till kommunstyrelsen för kännedom Anette Scheibe Lorentzi Förvaltningschef Bilagor 1. Översiktsplan för Stockholm samrådsförslag 2. Översiktsplan för Stockholm riksintressen 3. Översiktsplan för Stockholm hållbarhetsbedömning Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 25 maj 2015 att förklara översiktsplanen aktuell, samt att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja arbetet med att uppdatera översiktsplanen. Det omfattande stads utgör en unik möjlighet till förbättringar och utveckling. Stadsbyggandet ett, och med klok och strategisk planering kan hela

2 Sida 2 (9) Stockholm dra nytta av den stadsutveckling som genereras av ett omfattande bostadsbyggande. Fram till 2020 ska bostäder byggas och totalt till 2030 ska bostäder byggas. Takten i bostadsbyggandet behöver sannolikt vara hög även därefter. Stockholm ska vara en tät och sammanhållen stad där bebyggelse och grönstruktur samspelar och ger förutsättningar att skapa god, lekplatser, idrott och kultur or och skolor är särskilt angeläget. Stadsbyggandet ska utvecklas ur ett socialt hållbart perspektiv med god kvalitet och arkitektur. Stadens förslag till ny översiktsplan omfattar fyra mål. Målen beskriver vilken stadsmiljö och stadsstruktur som eftersträvas. Målen har en tydlig koppling till stadens vision och hållbarhetsmål och ska fungera som stöd i all planering och stadsbyggande: - En växande stad - En sammanhängande stad - God offentlig miljö - En klimatsmart och tålig stad För att uppfylla stadsbyggnadsmålen föreslås en utbyggnadsstrategi i fyra delar: - Använd den centrala stadens attraktionskraft - Rikta satsningar till fokusområden och samband - Möjliggör värdeskapande kompletteringar - Tillvarata långsiktig stadsutvecklingspotential Ett antal viktiga sakfrågor för stadens fortsatta utveckling beskrivs i allmänna intressen. Avvägningar mellan olika intressen är en stor utmaning. Lokala utvecklingsmöjligheter beskriver, utifrån stadsbyggnadsmålen, vilka utvecklingsmöjligheter som finns i respektive stadsdel. Det är angeläget att understryka att detta är ett samrådsmaterial som kommer att utvecklas under och efter samrådet. Under samrådet kommer dialogtillfällen genomföras i samtliga 14 stadsdelsområden. Stadens webbplats är utgångspunkten för att allmänheten kan komma med synpunkter digitalt. Stadens samtliga bibliotek kommer tillhandahålla information om översiktsplanen. Särskilda aktiviteter kommer att riktas mot barn och ungdomar. I Stockholmsrummet kommer det finnas information kring översiktsplanen samt genomföras seminarier för olika målgrupper.

3 Sida 3 (9) Utlåtande Ärendets beredning Ärendet har beretts av stadsbyggnadskontoret i samarbete med berörda förvaltningar och bolag. Samordning har skett med stadsdelarnas lokala utvecklingsprogram (LUP) och de rekommendationer och slutsatser som tagits fram inom ramen för Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholms. Bakgrund Promenadstaden översiktsplan för Stockholm, antogs av kommunfullmäktige i mars 2010 och vann laga kraft april Översiktsplanen är det styrdokument där staden anger inriktningen för bebyggelseutveckling och användning av mark och vatten. Enligt plan- och bygglagen ska kommunfullmäktige under varje mandatperiod ta ställning till om kommunens översiktsplan är aktuell. Som underlag för en aktualitetsprövning gjordes under en omfattande uppföljning av översiktsplanen som involverade många kommunala förvaltningar och bolag samt ett antal regionala aktörer och grannkommuner. Resultatet av uppföljningen sammanställdes i rapporten Fokus Promenadstaden. Rapporten utgjorde underlag för stadsbyggnadsnämndens och kommunfullmäktiges ställningstaganden om översiktsplanens aktualitet. Kommunfullmäktige beslutade 25 maj 2015 att förklara översiktsplanen aktuell, samt att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja arbetet med att uppdatera översiktsplanen. Översiktsplanen ska spegla omvärldsutvecklingen, stadens nya inriktnings- och verksamhetsmål samt de tillväxtutmaningar som staden står inför. Stadens vision 2040 innehåller stadens inriktningsmål. I aktualitetsärendet beskrevs arbetets utgångs-punkter. Bland annat framhölls att översiktsplanen är en viktig utgångspunkt för att säkerställa stadens långsiktiga bostadsmål, att arbetet ska utgå från ett helhetsperspektiv för att uppnå en tät och hållbar stad, samt att genomförandeperspektiven ska tydliggöras så att stadens långsiktiga investeringsbehov kan säkras. Därutöver beskrevs att översiktsplanen ska visa hur den kan bidra till att främja ett socialt hållbart Stockholm, en mer sammanhållen stad och bidra till att minska segregationen.

4 Sida 4 (9) Samrådsförslag för ny översiktsplan Översiktsplan för Stockholm samrådsförslag är bilagd detta tjänsteutlåtande. Nedan beskrivs innehållet i översiktsplanens olika delar. Inledning Stockholm är en attraktiv stad. Stadens medborgarundersökning visar att människor som bor här i stort trivs med sina liv. Internationellt sett rankas Stockholm högt när det gäller bland annat livskvalitetet, innovationsförmåga och samhällstillit. Detta lockar människor som vill bo, studera och arbeta här, och staden växer snabbt beräknas Stockholms stad ha 1,3 miljoner invånare. Stockholms attraktionskraft är positivt för stadens utveckling och roll som motor för hela Sverige. Men det innebär också en rad viktiga utmaningar. Bostadsbyggandet är en av dem, att anpassa transportinfrastrukturen är en annan. Fram till 2030 ska bostäder byggas, och takten i bostadsbyggandet behöver sannolikt vara hög även därefter. Transportinfrastrukturen i Stockholm är i dag ansträngd, och framför allt gång-, cykel- och kollektivtrafik behöver stärkas. Stadsbyggandet ska utvecklas ur ett socialt hållbart perspektiv med god kvalitet och arkitektur. Dessutom behöver staden fokusera på flera andra viktiga utmaningar som hur vi ska vidarutveckla Stockholms konkurrenskraft, klara de krav som ett förändrat klimat ställer samt minska de sociala skillnader Stockholm upplever i dag. Det omfattande stadsbyggande som S utgör en unik möjlighet till förbättringar och utveckling. Stadsbyggandet, och med klok och strategisk planering kan hela Stockholm dra nytta av den stadsutveckling som genereras av ett omfattand arbetsplat bra parker, lekplatser, idrott och kultur or och skolor är särskilt angeläget. Mål för stadsbyggandet Stockholm ska vara en stad för alla med täta och sammanhållna stadsmiljöer och där bebyggelse och grönstruktur samspelar och ger förutsättningar för goda livsmiljöer. Stadens förslag till ny

5 Sida 5 (9) översiktsplan omfattar fyra mål. Målen beskriver vilken stadsmiljö och stadsstruktur som eftersträvas. Målen har en tydlig koppling till stadens vision och hållbarhetsmål och ska fungera som stöd i all planering och stadsbyggande. En växande stad Stockholm ska vara en växande stad som genom sin attraktivitet lockar människor, företag och besökare från hela världen. En hög takt i stadsbyggandet ska säkerställa bostäder och samhällsfunktioner för alla. God tillgänglighet ska ge människor och företag goda förutsättningar att utvecklas. En sammanhängande stad Stockholm ska vara en sammanhängande stad, där det är naturligt att röra sig mellan olika stadsdelar och besöka nya platser. Människor med olika bakgrund ska kunna mötas i vardagen och stadens många stadsmiljöer med sina olika kvaliteter ska vara tillgängliga för alla invånare. God offentlig miljö Stockholm ska ha en mångfald av identitetsstarka stadsdelar med levande centrum. Stadens alla delar ska erbjuda en bra livsmiljö med god tillgång till stadskvaliteter och välgestaltade och trygga offentliga miljöer som inbjuder till delaktighet och lokalt engagemang. En klimatsmart och tålig stad Stockholm ska vara en klimatsmart stad, där effektiv markanvändning och transporteffektiv stadsstruktur bidrar till ökad tillgänglighet och begränsad resursförbrukning. Stadsstrukturen och de tekniska systemen ska vara väl fungerande och tåliga så att staden kan möta klimatförändringar och andra påfrestningar. Hur målen ska nås För att uppfylla stadsbyggnadsmålen och för att möta bostadsbehoven på kort och lång sikt behövs en tydlig utbyggnadsstrategi. Strategins fyra delar ska styra stadsutvecklingen mot stadens vision ett Stockholm för alla. Utbyggnadsstrategins fyra delar: Den centrala stadens attraktionskraft ska användas som en resurs för hela Stockholm. Det innebär bland annat satsningar på att skapa täta stadsdelar i områden kring stadskärnan och låta staden växa successivt utåt. För att få genomförandekraft i stadsbyggandet pekar staden i förslaget till översiktsplan ut tre fokusområden; Farsta, Skärholmen och Kista-Järva. Till dessa platser riktas stadens

6 Sida 6 (9) planeringsresurser och investeringar för att få igång mer omfattande bostadsbyggande och stadsutveckling än vad som annars vore möjligt. Marknadens aktörer ges därmed långsiktiga förutsättningar att bidra till stadens utveckling. Hela Stockholm växer och stadens alla delar behöver utvecklas med värdeskapande kompletteringar för att bostadsmål och hållbarhetsmål ska kunna nås. Staden ska tillvarata den långsiktiga stadsutvecklingspotentialen för att säkerställa en hållbar utveckling. Mindre omfattande stadsbyggnadsinsatser kan ha stor betydelse för att höja attraktiviteten på kort sikt. Sådana projekt ska ses ur ett helhetsperspektiv, så att inte framtida mer omfattande stadsbyggnadsinsatser försvåras. Allmänna intressen Ett antal viktiga sakfrågor för stadens fortsatta utveckling beskrivs i kapitlet om allmänna intressen. I en växande storstad som Stockholm, där stadsbyggandet är komplext är avvägningar mellan olika intressen en stor utmaning. I kapitlet finns även förslag till planeringsinriktningar. Lokala utvecklingsmöjligheter Detta kapitel beskriver, utifrån översiktsplanens stadsbyggnadsmål, vilka utvecklingsmöjligheter som finns i respektive stadsdel. Stadsdelarna är grupperade efter Stockholms stads 14 stadsdelsområden. Det är angeläget att understryka att detta är ett samrådsmaterial som kommer att utvecklas under och efter samrådet. Riksintressen I samrådsförslagets bilaga om riksintressen redovisar kommunen hur värdena i riksintresseområdena ska tillgodoses. Hållbarhetsbedömning/miljöbedömning Översiktsplaner anses ha betydande miljöpåverkan och därför måste det enligt Miljöbalken 6 kap. 11 göras en miljöbedömning som ska mynna ut i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen har i översiktsplanearbetet utvidgats till en hållbarhetsbedömning som även beskriver sociala, ekonomiska och rumsliga konsekvenser av en uppdaterad översiktsplan. Hållbarhetsbedömningen uppfyller därmed även PBL:s krav (3 kap. 6 ) om en konsekvensbedömning av översiktsplanen. Särskilt viktiga frågor under processen har varit trafik- och transportinfrastruktur samt social sammanhållning och planens konsekvenser för olika samhällsgrupper. Bedömningen

7 Sida 7 (9) visar att översiktsplanens prioriteringar och fyra stadsbyggnadsmål har stor bredd. De ansluter till nationella mål av relevans för översiktsplaneringen (t.ex. miljömål, folkhälsomål, transportpolitiska mål). Sammantaget bedöms planförslagets påverkan på rumsliga strukturer vara positiv och till stöd för de målsättningar som formulerats. Med sitt breda anslag är planförslaget en bra grund för att kunna bidra till hållbar utveckling med människans behov i centrum. Ett uppföljningsprogram bör upprättas för att skapa en samlad bild av det resultat planens tillämpning får i stadens utveckling. Frågor som lyfts som särskilt viktiga att följa upp är bland annat hur genomgripande förändringar som krävs för att klara klimatmålen. Utöver det konstaterar hållbarhetsbedömningen att stadsbyggandet i sig inte ensamt kan skapa social förändring utan att det behövs mer samlade insatser. Förändringar jämfört gällande översiktsplan Kommunfullmäktige har konstaterat att huvuddragen i gällande översiktsplan Promenadstaden till stora delar gäller. Med utgångspunkt från de omvärldsförändringar som skett sedan 2010 och nya mål kring stadsbyggandet finns det en del förändringar i detta förslag i förhållande till gällande översiktsplan. Kommunfullmäktige framhöll att översiktsplanens genomförandeperspektiv ska tydliggöras. Det har skett med utgångspunkt från stadens fysiska struktur, analyser av lokala utvecklingsmöjligheter och marknadsanalys gällande förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler i Stockholm. Kartan beskriver möjlig stadsutveckling och utbyggnadsstrategin tydliggör vad som är önskvärd och möjlig utveckling. I jämförelse med Promenadstadens stadsutvecklingsstrategier redovisar detta förslag fyra tydliga stadsbyggnadsmål och till det en samlad utbyggnadsstrategi. Översiktsplanen blir med denna utbyggnadsstrategi mer genomförandeinriktad Den snabba tillväxten av staden ger nya förutsättningar för var stadsutveckling kan och bör ske. Den flerkärniga stad med tyngdpunkter som beskrevs i Promenadstaden har i detta förslag utvecklats till en inriktning mot ett tätare och mer sammanhängande stadslandskap med starka och levande stadsdelar i stadens alla delar. Staden ambitioner om en socialt sammahållen stad beskrivs tydligare i både mål, utbyggnadsstrategi och allmänna intressen. Det gäller även klimatfrågorna. Möjligheten att på lång sikt utveckla

8 Sida 8 (9) vägar till stadsgator för att koppla samman stadsdelar och ta tillvara stadsutvecklingspotential är en vidareutveckling av Promenadstadens strategi att koppla samman stadens delar. Genomförande av samråd Ett samråd föreslås under perioden 10 november 2016 till 10 januari 2017, vilket möjliggör för samtliga stockholmare att lämna synpunkter. I uppdraget från kommunfullmäktige poängterades att samrådet om översiksplanen ska ha en tydlig förankring i den lokala demokratin och att stockholmarna ska inkluderas tidigt i processen. Under samrådet kommer dialogtillfällen genomföras i samtliga 14 stadsdelsområden, två heldagar per stadsdelsområde med bred bemanning av tjänstemän från i första hand stadsbyggnadskontoret och stadsdelsförvaltningarna. Dialogerna kommer antingen att ske i stadens mobila dialogpaviljong eller i lokalt köpcentrum. Stadens samtliga bibliotek kommer tillhandahålla information om översiktsplanen. Stadens webbplats är utgångspunkten för att allmänheten kan komma med synpunkter digitalt. Webbplatsen kompletteras med andra interaktiva verktyg för att uppmuntra att komma med synpunkter på förslaget. Särskilda aktiviteter kommer att riktas mot barn och ungdomar under samrådet. I Stockholmsrummet kommer det finnas information kring översiktsplanen, samt genomföras seminarier för olika målgrupper. Processen efter samråd Med utgångspunkt från de synpunkter som inkommer under samrådet ska samrådsunderlaget vidareutvecklas till ett utställningsförslag för att sedan slutligen antas av kommunfullmäktige. Tidplanen för fortsatt arbete: - Ställningstagande av stadsbyggnadsnämnden angående hantering av samrådssynpunkter: april-juni Utställning i enlighet med PBL: sommaren Godkännande av stadsbyggnadsnämnden: okt-dec Antagande av kommunfullmäktige: jan-feb 2018.

9 Sida 9 (9) Stadsbyggnadskontorets sammanfattande synpunkter Stadsbyggnadskontoret anser att det omfattande byggande som Stockholms stad står inför skapar en unik möjlighet att förbättra och utveckla hela staden. Stadsbyggandet är ett kraftfullt redskap som kan bidra till att styra utvecklingen i hållbar riktning. Förslaget till översiktsplan ger goda förutsättningar för detta. Översiktsplanen främjar en fortsatt tillväxt i Stockholm och hanterar behoven hos en växande befolkning. Underlaget ger goda möjligheter att föra en öppen och konstruktiv dialog om Stockholms framtida stadsutveckling. De aktiviteter som är inplanerade bör ge möjlighet till en mer lokal förankring i stadens alla delar och möjliggör för många att delta i samrådet. Kontoret föreslår att nämnden godkänner förslaget till samrådsunderlag enligt bilaga 1-3 utan eget ställningstagande och ger kontoret i uppdrag att genomföra samråd i enlighet med vad som beskrivs ovan. Kontoret föreslår därutöver att beslutet översänds till kommunstyrelsen för kännedom. SLUT