Stockholms stadsbyggnadsnämnd Registraturen Box Stockholm

Transkript

1 Bromma Stockholms stadsbyggnadsnämnd Registraturen Box Stockholm Synpunkter på detaljplan för del av Ulvsunda 1:39 m fl, i Lillsjöparken i stadsdelen Ulvsunda, Dp (3 bilagor.) Historik Under mer än 70 år har de boende i Ulvsunda, Riksby, Abrahamsberg samt övriga nyttjare av parken kämpat för att behålla ett litet grönt andningshål i detta alltmer exploaterade område. - Se bifogad sammanställning. (Bilaga 1.) Av denna sammanställning framgår att Stockholms politiker vid två tillfällen har stoppat planerna, då de vid dessa tillfällen ansett att det inte var förenat med god samhällsbyggnad att genomföra planerna. Vid det senaste tillfället stod grävskoporna klara att börja byggarbeten. En del förberedande arbeten hade redan utförts. Gatu- och fastighetskontoret drog på eget initiativ 2001 tillbaks sitt eget förslag att bygga i parken med motiveringen att det skulle göra mer skada än nytta att bygga i parken och att det endast skulle ge ett litet antal lägenheter. (Se bilaga 1.) Miljön för de närboende Enligt en utredning, som vägverket låtit göra, betjänar Lillsjöparken i dag ca innevånare. Inom två kilometers radie planeras det för att bygga ytterligare ca lägenheter. Ytterligare är skissade. Detta gör att parken kommer att betjäna ytterligare innevånare. - Alltså en ökning med %. Redan i dag är parken starkt utnyttjad för rekreation och naturupplevelse. Bebyggelsen kring Lillsjön utgör en allt mer stressad miljö för de boende. Detta beror inte i första hand på att det byggs bostäder, utan på att man här koncentrerar all verksamhet, som inte anses kunna placeras i andra bostadsområden, då man tycker att de där skulle störa ännu mera.

2 Några hundra meter från parken finns beslut på att bygga en betongfabrik och tillhörande grusterminal för hela västra Stockholm, med tunga lastbilstransporter samt pråmtransporter nattetid. Hit tänker man också att flytta bussterminalen från Ulvsundaplan och utvidga den med spårvägshallar med serviceverkstäder för spårvagnar. En bullrande verksamhet som med nödvändighet även kommer att bedrivas nattetid. Här planeras även för en färjehamn för transport söderut för extra stora lastbilar, dvs. de fordon, som på grund av sin storlek är för tunga för att kunna köras över Essingebroarna. Bromma handelsområde byggs ut, vilket gör att de redan tidigare i det närmaste igenproppade trafikkaoset ökar ännu mer med såväl ökade buller, som avgasutsläpp som följd. En nyanlagd återvinningscentral för hela Bromma bidrar också till att trafiken ökar. Detta är några exempel på vad som tillkommit de senaste åren och/eller planeras i form av boendemiljöstörande verksamheter. Till detta kan läggas den befintliga internationella flygplatsen, som är belägen i området, endast ca 400 meter från parken. De sedan tidigare stora genomfartslederna Drottningholmsvägen och Ulvsundavägen har även förut varit ett stressmoment. Numera är också Kvarbacksvägen och Hemslöjdsvägen hårt pressade inte minst i rusningstid. Varför bygga i Lillsjöparken? Varför planerar man att ytterligare trasa sönder denna lilla gröna oas, som redan är hårt naggad i kanterna? 2006 förklarade man för de närboende att man måste bygga i Lillsjöparken, därför att det inte fanns någon annan mark att bygga på och många lägenheter i området saknade hiss och var svåra att bo kvar i när man blir äldre. I dag bygger man och planerar för lägenheter i området, de flesta troligen med hiss. Och det är knappast någon av dem som bor i de gamla lägenheterna, som varken har hiss eller balkong, som kommer att stå i kö för att köpa de planerade, inte helt billiga, bostadsrätterna i Lillsjöparken. Tack vare våra politiker har planen minskat i omfång och fått ett bättre utseende. Men fortfarande ligger husen på fel plats. De utgör fortfarande ett mycket störande inslag för dem som kommer att vistas i parken. Det är ytterligare ett steg på vägen att fördärva den enda kvarvarande oasen, med naturlig grönska, sjö att vandra runt och Tysta ängen med sin ro. - Där man på sommaren inte ser ett enda hus och kan njuta av en för området otrolig tystnad. Placeringen av ett 20 meter högt hus (suterräng) i söder, endast ca 10 meter från kolonilotterna tyder på att man helt saknar intresse att ta hänsyn till dessa! Dessutom har man i all tysthet lyckats öka längden på husen från ursprungliga 26 meter till 40! Redan när förslaget år 2000 var att bygga 300 lägenheter i parken angav tjänstemännen beträffande skadorna på parkmiljön; Inga uppenbara negativa miljökonsekvenser. När man bantat förslaget till lägenheter angav man att Förslaget har en oändlig liten inverkan på parken och Vi bygger bara där det inte alls har någon rekreativ betydelse. Seniorgården har gjort en väldigt återhållsam och

3 vacker plan. I den nya planbeskrivningen är man mer undvikande i skrivningen beträffande miljö- och rekreationspåverkan. Man anger i stort sett bara att Bebyggelsen ligger sidoordnad i förhållande till parkens högsta värden. Det betyder ju klartext att området kan vara mycket, mycket värdefullt, trots att det bara når upp till parkens näst högsta värden! Som framgår av ovanstående utgör dessa skrivningar ingen faktisk beskrivning av de verkliga förhållandena. Starka krafter kräver att det ska byggas i parken. Att byggföretaget slåss med näbbbar och klor för att få bygga har ju sin förklaring. Här gäller det att tjäna stora pengar. Tänk att få bygga i västerläge mot sjön i denna underbara naturpark! Man skulle vilja att detta företag hade samma miljöansvar som det företag som 2001 av egen vilja drog tillbaks sin möjlighet att få markanvisning i parken. Detta för att man förstod att de boende i området var beroende av sin park. - Men det är ju inte alla företag som har sådana värderingar i sin policy. Att tjänstemännen till varje pris vill bygga i parken, även om deras metoder för att nå målet kan diskuteras, har ju också en naturlig förklaring. Man måste till varje pris visa att man planerar på ett samhällsenligt riktigt sätt och tål naturligtvis ingen kritik från brukarna och okunnig allmänhet. Ca 3000 personer har protesterat mot förslaget. Ändå har tjänstemännen inte rubbat på sina planer en enda hundradels millimeter vid samråd eller information. Att politikerna håller fast vid att stödja en bebyggelse i parken, även om omfånget har minskat, är svårare att förklara. Om förslaget hade kommit i dag hade det med mycket stor sannolikhet hamnat i papperskorgen direkt. Förhållandena var helt annorlunda när förslaget lades fram. Sedan dess sker det en omfattande exploatering i området och det hade varit en självklar sak att vid byggandet av tusentals lägenheter i närområdet lämna parken orörd. I varje fall inte hindra parkens framtida användning genom att låsa den med att bygga några hus, som inte kan ha någon som helst betydelse i det stora byggsammanhanget. Varför har politikerna inte stoppat förslaget? Politikerna i exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden är till större delen fritidspolitiker och har små möjligheter att helt sätta sig in i de olika ärendena utan förlitar sig i stor utsträckning till vad tjänstemän och politikerkolleger presenterar för dem, vilket är beklagligt och högst otillfredsställande ur demokratisk synpunkt. Inte minst när det gäller principfall, som ärendet om Lillsjöparken. Genom att politikerna inte 2006 var eniga om att stoppa förslaget, har det sedan dess utarbetats några kompromissförslag. Många politiker har gjort mycket stora insatser för att stoppa förslaget eller åtminstone minska dess omfång. Detta gör att ärendet dragit ut på tiden, vilket är fullt normalt. Men det medför också att många politiker upplever det hela som en surdeg och brist på handlingskraft. De kräver därför att ärendet snabbt ska klaras av. Risken är att beslutet då blir att man går den väg som ger minst motstånd, dvs. ställer upp på tjänstemännens och byggföretagets gemensamma intresse att bygga, struntar i konsekvenserna för närboende och allmänhet. - De vänjer sig i alla fall så småningom

4 och till nästa val hoppas man att del hela är glömt. Att det sedan är helt fel ur stadsplaneringssynpunkt, allmänhetens behov och medför låsning av värdefull parkyta för framtiden, är knappast något som man då tänker på. Man koncentrerar sig helt på dessa två hus och ser inte dess roll i ett större sammanhang. Att bygga på parkmark är i dag ingen ovanlighet. Men att bygga på parkmark i en intensivt utnyttjad park måste anses vara mycket, mycket olämpligt, för att inte säga oförnuftigt. Dessutom öppnar man för framtida byggplaner genom att bygga dessa två hus innanför gränsen i själva parken! En del politiker anser att stoppa framtida byggnation genom att nu bygga i parken! Effekten är snarare den rakt motsatta. Har man en gång släppt in byggnation i parken är det oerhört svårt att neka ett fortsatt byggande. Planer för fortsättning finns redan skissade i Focus Bällstaviken 2006 utgiven av stadsbyggnadskontoret. (Se bilaga 2.) Alternativa förslag Att hindra parkens framtida utnyttjande genom att låsa den med bebyggelse är ett mycket dåligt förslag. Lillsjörådet har visat ett exempel på hur man kan göra parken ännu värdefullare. Här finns unika värden att bevara. T.ex. Björn, vars gravhög finns parken, var den viking vars namn finns inristad på en runsten tillsammans med namnet Ulvsunda, som är det tidigaste inristade ortsnamnet i hela Stockholm! (Se bilaga 3. Gör Lillsjöparken till en Kunskapspark!) Detta är bara ett exempel på användning, som inte funnits tidigare. Säkert kommer det i framtiden att finnas flera. Varför kasta bort möjligheterna till framtida användning genom denna låsning? Vi vädjar till er politiker! Vi som bor i Ulvsunda, Abrahamsberg och Riksby och alla som använder Lillsjöparken för rekreation och naturupplevelser vädjar nu med största allvar till er politiker att besluta att byggplanerna stoppas eller åtminstone läggs på is tills den översiktliga planeringen av området är genomförd. Vi anser att detta inte är ett ärende, som man bara av slentrian snabbt ska klubba igenom. Vi inbjuder alla som inte besökt parken att komma hit och på plats studera objektet. Ingen av er bör enligt vår åsikt besluta i detta ärende utan att ha varit på plats. I nio år (några var med redan 1985) har vi nu arbetat intensivt för att bevara detta värdefulla rekreationsområde. Och det helt ideellt! Visst är det väl inte för mycket begärt att ni var och en ska ägna någon enstaka timma åt att besöka oss? Av förståeliga skäl bor ingen av er eller någon ledamot i Bromma stadsdelsnämnd i detta område, men vi tycker ändå att ni bör kunna känna en viss empati för dessa människor inför valet att förstöra deras miljö ännu mera eller låta dem behålla sin gröna oas, Lillsjöparken. Det bör inte vara något svårt val. Vi vädjar alltså till var och en av er ledamöter i stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden att personligen ställa upp för dessa alltmer miljöstressade människor och för en park som kommer att bli värdefullare för varje år som går.

5 Vi vädjar till: Kristina Alvendal Maria Elgstrand Petter Lindfors Göran Kindvall Teres Lindberg Arne Fredholm Mirja Räihä Järvinen Sebastian Carlsson Inger Koch Kristina Lutz Jan Tigerström Anders Alvebäck Anders Blom Per Hagwall Helena Bonnier, Per Hallberg Peter Jönsson Katariina Güven Sören Swärd Claes Fleming Tomi Liljeqvist Anders Johnson Ingvar Snees Håkan Thorén Abit Dundar Lukas Forslund Katharina Gratschew Christer Mellstrand Göran Oljeqvist, Jan-Olof Gustavsson Gulan Avci Maria Östberg Svanelind Arhe Hamednaca Irja Thofvesson Kenneth Nilsson Bo Holmberg, Gunni Ekdahl Kristoffer Hernbäck Jar Visshed Margareta Malm, Hasan Dölek Martin Hansson Berit Kruse Gunnar Sandell Maria Hannäs Anders Nordenskiöld Emilia Hagberg Torkel Tigerschiöld Cecilia Obermüller Ann-Margarethe Livh Lotten von Hoffsten Du är välkommen att kontakta oss!, Sammanfattning Med hänvisning till ovanstående och bifogade bilagor vädjar vi med full kraft till Stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden att i enighet besluta att den föreslagna detaljplanen avslås i sin helhet. Arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken Bengt Pettersson Samordnare Adress: Lillsjönäsvägen Bromma Telefon: E-post: be.pettersson@telia.com Bilagor: Bilaga 1: Sammanställning ur den kommande vitboken om Lillsjöparken. Bilaga 2: Sbk m.fl. skissning av framtida bebyggelse i Lillsjöparken. Bilaga 3: Gör Lillsjöparken till en Kunskapspark. En idéskiss från Lillsjörådet. Bilaga 4: Karta över planområdet.