LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLÄNGENS FÖRSKOLA GRODAN KROKODILEN DRAKEN KARLSTADS KOMMUN

2 Beslutad i: Sara Lindh, förskolechef Ansvarig samt giltighetstid: nov nov Diarienummer: [Fyll i annars ta bort] Uppdaterad: Skall uppdateras nov POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. PLAN Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan. RIKTLINJE Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten. Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd. HANDLINGSPLAN Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser. Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.

3 INNEHÅLL INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 VÅR VISION... 4 FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRSKOLAN... 5 BEMÖTA VARANDRA POSITIVT... 5 SÄTTA TYDLIGA RAMAR OCH FÖLJA DEM... 5 SE OCH UPPMÄRKSAMMA ALLA BARN. ALLA BARN ÄR ALLAS ANSVAR... 5 GÖRA VARDAGEN BEGRIPLIG, HANTERBAR OCH MENINGSFULL... 5 SKAPA GODA KONTAKTER MED VÅRDNADSHAVARE... 5 FRÄMJANDE ARBETE I FÖRSKOLAN... 6 KÖN... 6 ETNISK TILLHÖRIGHET... 7 RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING... 7 FUNKTIONSHINDER... 7 SEXUELL LÄGGNING... 8 KRÄNKANDE BEHANDLING... 8 LAGEN... 9 BEGREPPSFÖRKLARING RUTINER OCH DOKUMENTATION VID HÄNDELSE KARTLÄGGNING OCH UPPTÄCKT SMÅ BARNS MÖTE MED ANDRA SMÅ BARN PERSONAL BEDÖMER ATT ÄRENDET INTE ÄR UTAGERAT OCH LÖST ÅTGÄRDSPLAN NÄR BARN KRÄNKER OCH DISKRIMINERAR ANDRA BARN VID UPPREPADE TILLFÄLLEN ÅTGÄRDSPLAN NÄR VUXNA KRÄNKER/DISKRIMINERAR BARN ELLER VUXNA KRÄNKER/DISKRIMINERAR VUXNA UTREDNING DOKUMENTATION ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING ANSVARSFÖRDELNING MALL FÖR KARTLÄGGNING AV FOKUSOMRÅDE Karlstads kommun, Karlstad. Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se Webbplats: karlstad.se

4 4 INLEDNING Enligt skollagen (2010:800) 6 kap. 8 ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling. Enligt diskrimineringslagen (2008:567) 3 kap. 16 ska utbildningsanordnare som bedriver utbildning enligt skollagen varje år upprätta en plan (likabehandlingsplan) med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter för elever/barn oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier på dessa grunder eller sexuella trakasserier. BAKGRUND Vi har valt att sammanföra dessa två planer till Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet med att genomföra och följa planen gäller samtlig personal inom förskolan. Varje dag i förskolan blir barn oense med varandra. Någon får inte vara med i leken någon annan blir fråntagen en leksak. Små barns möten med andra små barn kan ibland innebära att situationer uppstår om kan vara kränkande för andra barn. Det beror på att små barn inte har tillräckliga erfarenheter av hur man bör vara i samspel med andra. Med närvarande, engagerade och lyhörda vuxna i lek och aktivitet kan dessa tillfällen leda till ett lärande och utvecklad samvarokompetens. VÅR VISION Lustfyllt lärande lekande lätt Språk Omsorg Lärande Äventyrslust Nyfikenhet Glädje Engagemang Närvarande

5 FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRSKOLAN Vårt förebyggande arbete grundar sig i vårt gemensamma förhållningsätt. BEMÖTA VARANDRA POSITIVT Ha ett tillåtande och uppmuntrande förhållningssätt där vi uppmuntrar barnen till att prova på och klara saker själva, men där det också är tillåtet att göra fel och få hjälp av en vuxen. Berömma barn och vuxna för det positiva de gör och säger. Prata med och lyssna på varje barn varje dag. SÄTTA TYDLIGA RAMAR OCH FÖLJA DEM När vi ställer frågor tar vi konsekvenserna av svaret. Lära barnen att sluta betyder sluta. Det är tillåtet att sätta sin gräns och säga Stopp/Sluta och det ska respekteras. Vara konsekventa i vårt handlande. Det som gäller ena dagen gäller också den andra. Stämma av med varandra så att all personal på respektive avdelning är medvetna om vad som sagts till barnen(varje dag) Följa upp konflikter och börja nysta med den som är ledsen innan vi pratar med den som orsakat det hela. SE OCH UPPMÄRKSAMMA ALLA BARN. ALLA BARN ÄR ALLAS ANSVAR Säga hej, hälsa och prata med alla barn och personal på förskolan. Trösta, hjälpa och lära alla barn att lösa konflikter (om de inte kan lösa det själva) Vara uppmärksam på signaler från barnen. Signaler kan vara barnets kroppsspråk, om de drar sig undan, är ledsna, inte vill vara med och leka, utåtagerande m.m. Vuxna ska sprida ut sig vid utomhusvistelse och inomhusvistelse för att höra vad som sägs och se vad som görs i barngruppen. GÖRA VARDAGEN BEGRIPLIG, HANTERBAR OCH MENINGSFULL Ha fasta återkommande rutiner och regler Förbereda barnen när rutiner ändras och talar om varför. Fylla dagarna med aktiviteter som är anpassade till barnens ålder, mognad, utvecklingsnivå och förutsättningar. SKAPA GODA KONTAKTER MED VÅRDNADSHAVARE Ha daglig kontakt vid lämning och hämtning Ha ett bra, tillåtande och uppmuntrande bemötande till alla föräldrar. Prata om hur barnet och vårdnadshavare trivs med vår verksamhet vid utvecklingssamtal. Barnets trygghet och trivsel tas upp vid varje utvecklingssamtal. Informera om innehåll och mål i Likabehandlingsplanen vid inskolning, föräldramöten och ibland på utvecklingssamtal.

6 6 FRÄMJANDE ARBETE I FÖRSKOLAN Det kan vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleåldern. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. KÖN Kön är en term som används för att särskilja individer som kvinna eller man. Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön. Mål: Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla olika förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Vårt mål är också att verka för att flickor och pojkar ska få lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Vi skapar en god pedagogisk miljö där flickor och pojkar inte blir hämmade av traditionella könsmönster. Detta gör vi för att nå målen: Vi skall vara förebilder och vara uppmärksamma på personalens och barnens språk, kroppsspråk, attityder och värderingar. Använda vardagssituationer för att hjälpa barnen att hitta sin identitet och öka sitt självförtroende. Vi skall se till att flickor och pojkar får lika mycket utrymme i verksamheten, genom till exempel observationer. Vi skall anpassa vår miljö så att båda könen har möjlighet att utveckla sina förmågor utan yttre påverkan. Vi skall arbeta regelbundet med värdegrundsfrågor. Utklädningskläder är till för både pojkar och flickor Genomföra talrundor vid matbordet och när vi delar barngruppen i mindre grupper, något som gynnar såväl tystlåtna flickor och tystlåtna pojkar. Alla leksaker och aktiviteter är tillgängliga för alla barn oberoende av kön. Vi benämner inte gruppindelningar på barnen med kön utan med andra namn som inte har med kön att göra. Vi gör varandra uppmärksamma på om vi har olika förväntningar på pojkar och flickor och diskuterar det i arbetslaget.

7 ETNISK TILLHÖRIGHET Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg eller annat liknande förhållande. Mål: Vi ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som uppstår på grund av etnisk tillhörighet. Vi arbetar för att barnen utvecklar sin förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer. Detta gör vi för att nå målet: Vi arbetar för alla människors lika värde, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning. Vi skall vara goda förebilder för barnen och visa intresse för olika kulturer. Vi skall ta vara på traditioner, lekar, musik och sånger från olika länder. Vi erbjuder hemspråksundervisning. Få barnen känna stolthet över sig själva genom arbetet med dokumentation. Välkomna modersmålslärarna och ge dem utrymme i verksamheten och prata med barnen om varför de är i barngruppen. När vi har barn, föräldrar och modersmålslärare med annan kulturell bakgrund i våra barngrupper bjuder vi in dem att berätta för oss om sin kultur, om de vill. RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING Vi får inte missgynna någon på grund av hans eller hennes religion eller annan trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Mål: Vi ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som uppstår på grund av religion eller annan trosuppfattning. Detta gör vi för att nå målet: Vi ska vid behov uppmärksamma olika religioners traditioner och högtider. Vi pratar vid behov om olika kulturer och religioner om de är representerade i våra barngrupper. Vid behov kommer vi att söka fakta om den berörda trosuppfattningen. FUNKTIONSHINDER Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Mål: På förskolan accepteras inte att någon känner sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder. Alla barn skall ha möjlighet att delta i förskolans verksamhet. Vi ska anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar.

8 8 Detta gör vi för att nå målet: När vi planerar förskolans verksamhet ska konsekvenserna för barn med olika funktionshinder beaktas. Vi anpassar miljön så att alla barn får samma möjligheter att delta i förskolans verksamhet. Vi ökar personalens kunskap om funktionshindret och hur man svarar på frågor från barnet och kamraterna. Noga tänka på vilka gemensamma aktiviteter vi väljer och hur vi utformar aktiviteterna för att alla barn ska kunna delta på sina villkor t.ex. hitta sätt för att hänga med i leken eller delta i utflykter Personalen ökar kunskaperna om olika funktionshinder genom relevant fortbildning. Personalen kontaktar BVC och Klaraborgs spo vid behov för rådgivning och handledning. Även förälder/vårdnadshavare är en kunskapskälla. Vi pratar vid behov om detta även om det inte finns representerat i våra barngrupper. SEXUELL LÄGGNING Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Mål: Vi skall utveckla acceptans för olika familjebildningar. Detta gör vi för att nå målet: Ämnet tas upp med barnen i naturliga situationer. I diskussioner lyfter vi vilka tankar vi har. Uppmuntra barnens strävan att förstå olika familjebildningar och försöka svara och förklara när barnen frågar. KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan ska förebygga och förhindra det som i lagen benämns som annan kränkande behandling. Annan kränkande behandling definieras som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund. Det är effekten av en handling som har betydelse, inte avsikten. Trakasseri är när personen som trakasserar känner till att personen blir sårad. Mål: I förskolan ska alla känna sig trygga varje dag de är i verksamheten. Alla ska ges möjlighet att lösa konflikter utifrån sin egen förmåga. Detta gör vi för att nå målet: Observationer. Närvaro och närhet i vardagen. Regelbundet värdegrundsarbete, till exempel med hjälp av sagor, böcker. När konflikt har uppstått hjälper vi barnen att reda ut vad som har hänt och diskuterar vilka olika lösningar som kan tänkas finnas.

9 Vi vuxna föregår med gott exempel och visar barnen hur vi ska bete oss mot varandra genom att aldrig tala illa om andra anställda, andra barn eller föräldrar. Vi arbetar med empatiträning d.v.s. låter barnen lära sig att hjälpa varandra. De mindre barnen kan få hjälp med påklädning av de äldre barnen (både pojkar och flickor). Personalen ser till att vara närvarande vuxna i lek och aktivitet genom att befinna sig där barnen befinner sig. Personalen sprider ut sig vid utomhusvistelse och inomhusvistelse så att vi ser och hör vad som sägs och görs på hela gården och i alla rum. Vårt värdegrundsarbete, där vi pratar om och visar hur vi ska vara mot varandra, blir en naturlig del av den dagliga verksamheten. LAGEN Ur FN:s konvention om barns rättigheter Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion. De rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.. (artikel2) Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen, och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar. (artikel 29) Den 1 januari 2009 kom en ny diskrimineringslag och frågor som rör kränkande behandling flyttades från barn- och elevskyddslagen till skollagen 14 a kap. Diskrimineringslagen och skollagen har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av: Kön Etnisk tillhörighet Religions eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Lagen har också till ändamål att motverka trakasserier och annan kränkande behandling.

10 10 BEGREPPSFÖRKLARING DISKRIMINERING Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Alla barn i förskolan skall ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. DIREKT DISKRIMINERING Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. INDIREKT DISKRIMINERING Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar något barn. Ett exempel kan vara om alla serveras samma sorts mat och något barn inte kan äta det på grund av religiösa skäl. TRAKASSERIER Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. KRÄNKNING Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. När en person kränks vid upprepade tillfällen kallas det mobbing. En kränkning kan vara: Fysisk (slag, knuffar) Verbal (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, grimaser) Texter- och bilder (teckningar, lappar och fotografier)

11 RUTINER OCH DOKUMENTATION VID HÄNDELSE En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen. Ett barn eller en vuxen som berättar att hon eller han känner sig kränkt, ledsen, arg, sårad eller skadad måste alltid tas på allvar. Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en omedelbar reaktion från de vuxna i förskolan. I alla olika situationer som kan uppstå är det den vuxne som gör en bedömning om huruvida den enstaka händelsen är utagerad eller om ärendet ska gå vidare enligt förfarandet i åtgärdsplanerna nedan. KARTLÄGGNING OCH UPPTÄCKT Vår strategi för att upptäcka och kartlägga eventuella kränkningar och mobbning är att: Alla vuxna agerar direkt då vi ser att någon blir kränkt eller utsatt. Aktuella händelser tas upp på husmöten/apt/alm Vi samtalar med barnen om vikten om att bry sig om varandra och ta hjälp av någon vuxen, när t.ex. en konflikt inte går att lösa. Föräldrar informeras när kränkning där barnet/barnen mår dåligt och när mobbing förekommit och i samråd med dem sätts eventuella åtgärder in. SMÅ BARNS MÖTE MED ANDRA SMÅ BARN Varje dag blir barn oense med varandra. Någon får inte vara med i leken, någon annan blir fråntagen en leksak. Sådana situationer kan upplevas som kränkande och en omedelbar reaktion från en vuxen är då att; 1. Pedagog först på plats uppmärksammar, pratar med inblandade, tröstar och hjälper till att lösa konflikten och visar på andra sätt att förhålla sig och agera i liknande situationer. 2. I de allra flesta fall kan därmed händelsen anses utagerad och löst. Pedagogen gör en bedömning om att situationen är utagerad och löst. PERSONAL BEDÖMER ATT ÄRENDET INTE ÄR UTAGERAT OCH LÖST 1. Om annan pedagog än barnets avdelningspedagog är först på plats informeras barnets avdelningspedagog. 2. Avdelningens pedagog informerar förälder via telefon eller vid hämtning av barnet vid dagens slut. Även här kan händelsen vara utagerad och löst. 3. Om pedagog eller förälder anser att vidare samtal bör ske informeras förskolechef, tid görs upp med respektive parter och samtalet dokumenteras. Ansvarig: Pedagog som har respektive barn som ansvarsbarn.

12 12 ÅTGÄRDSPLAN NÄR BARN KRÄNKER OCH DISKRIMINERAR ANDRA BARN VID UPPREPADE TILLFÄLLEN 1. Pedagog, barn eller vårdnadshavare bedömer att kränkning eller diskriminering skett vid upprepade tillfällen 2. Förskolechef informeras 3. Pedagogerna diskuterar på avdelningsmöte angående åtgärder i barngruppen såsom observationer av enskilt barn, barngruppen, samtal med barnen m.m. 4. Pedagog informerar vårdnadshavare 5. Tid för samtal görs upp. Samtalet dokumenteras där åtgärder skrivs in. Ansvarig är den pedagog som är ansvarig för inblandade parters utvecklingssamtal. 6. Åtgärderna följs upp och dokumenteras inom två veckor vid ett samtal med vårdnadshavare. Åtgärder ska följas tills varaktig lösning nåtts. Ansvar: Den pedagog som är ansvarig för utvecklingssamtalet. 7. Dokumenten förvaras i låst skåp på förskolan ÅTGÄRDSPLAN NÄR VUXNA KRÄNKER/DISKRIMINERAR BARN ELLER VUXNA KRÄNKER/DISKRIMINERAR VUXNA När en kollega, vårdnadshavare eller barn uppfattar att en vuxen kränker/ diskriminerar ett barn eller att en vuxen kränker/diskriminerar en annan vuxen måste reaktionen komma omedelbart. Utredningen ska ledas av förskolechef. 1. I första hand ska den som sett/hört ta upp det med personen ifråga 2. Förskolechef kontaktas omedelbart. 3. Samtal med berörd person. Samtalet dokumenteras och skrivs under av de som är med på samtalet. I dokumentationen ska åtgärder skrivas in. Ansvarig: Förskolechef 4. Förskolechef kontaktar vårdnadshavare 5. Uppföljningssamtal sker inom två veckor. Ansvarig: Förskolechef. 6. Dokumenten förvaras hos Förskolechef. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till detta samtomfatta både den eller de som kan ha utövat kränkningen och den som blivit utsatt för den. I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter.

13 UTREDNING I de fall där vi upplever att kränkningarna upprepas eller att föräldrar gör oss uppmärksamma på att deras barn blir illa behandlat görs en utredning. Personalen skall göra löpande observationer när de misstänker kränkande behandling bland barnen på förskolan. Samtal med barnen om vad som hänt. Samtal i personalgruppen samt samtal med de berörda barnens föräldrar. Utredningen sköts av den personal som har barnet/barnen som ansvarsbarn. Vid kränkande behandling av personal, kontaktas skyddsombud och ansvarig chef. DOKUMENTATION Allt som kommer fram under utredningen skall dokumenteras. Enstaka händelser som vi betraktar som allvarliga skrivs också ner och sparas, detta gäller såväl barn/barn, vuxen/barn, vuxen/vuxen. Detta för att det kan behövas i framtida utredningar. Vi för anteckningar under våra observationer. Mötes- och samtalsanteckningar sparas. Alla anteckningar förvaras i ett låst skåp. ÅTGÄRDER För att komma till rätta med de problem som uppstått använder vi oss av förskolans handlingsplan mot kränkande behandling. Vi använder oss av samtal för att komma tillrätta med problem såsom: Konflikthantering Samtal om alla människors lika värde. Föräldrasamtal Vid situationer som vi inte kan lösa själva eller tillsammans med föräldrar kontaktas förskolechefen. Barn som utsätts för eller som sett någon utsättas för kränkning/mobbing uppmanas att: Tala med någon vuxen som han/hon har förtroende för

14 14 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Uppföljning och utvärdering sker i oktober i samband ALM och planeringsdagen i oktober. Rapport lämnas till förskolechef där man beskriver hur arbetet, för att förvekliga planen om likabehandling, har gått till. Där ska bland annat ingå hur barn och föräldrar görs delaktiga. Efter revideringen, går likabehandlingsplanen på remiss till skolledningen innan den tas i bruk. ANSVARSFÖRDELNING Förskolechefens ansvar Det är förskolechefens ansvar enligt lag och förarbeten att: Se till att alla pedagoger, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt kränkande behandling. Årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal. Årligen ge vårdnadshavare möjlighet att ta del av likabehandlingsplanen. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och kränkande behandling. Om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Pedagogernas ansvar Det är pedagogernas ansvar att: Följa förskolans likabehandlingsplan. Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar och sträva efter likabehandling. Åtgärder vidtas då diskriminering eller kränkande behandling misstänks, anmäls, upptäcks. Dokumentera misstänkt, anmäld, upptäckt diskriminering eller kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. Varje läsårsstart skall information om förskolans likabehandlingsplan ges till barnens vårdnadshavare. Den skall också vara tillgänglig på olika sätt, bl.a. på vår hemsida och/eller i tamburen på avdelningarna. Likabehandlingsplan ska upprättas varje år och den ska innehålla en uppföljning av fjolårets åtgärder.

15 MALL FÖR KARTLÄGGNING AV FOKUSOMRÅDE Diskutera vad det är som känns mest angeläget att titta på. Enas om ett område Vad är det vi ska titta på Konflikter i lek på gården Detta har vi sett eller hört Begränsa kartläggningsperioden och gör en sammanställning Barnen leker många lekar där de knuffas, brottas och slåss. Inga positiva lekar. Vårt fokusområde för året är Beskriv fokusområde Hur gör vi barnens lekar mer positiva och fantasirika? Insatser/aktiviteter Vad ska vi göra Vara goda förebilder och ge POSITIV KRITIK till barn och vuxna. Vara mer närvarande i barnens lek. 1 aktivitet per pedagog och vecka. Observera barnen genom att filma uteleken korta sekvenser ca 1-2 min 1 dag/avdelning, v46, v.6 och v.18. Uppföljning/utvärdering Datum för uppföljning ALM, Maj-17 Analys