Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2 Innehållsförteckning 1. Vision Diskrimineringsgrunder Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet och uttryck Ålder 3. Kränkande behandling Lagen Begreppsförklaring Främjande insatser Avdelningarnas lokala mål för Kartläggning och upptäckt Åtgärder Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling Ansvarsfördelning... 9

3 1. Vision På vår förskola ska ingen känna sig diskriminerad eller kränkt. Vi pedagoger ska skapa förutsättningar för barnen att: Reflektera runt sitt och andras handlande. Påtala diskriminering och kränkande behandling som förekommer i förskolan. Bemöta andra barn och vuxna på ett respektfullt sätt. Kön 2. Diskrimineringsgrunder Kön är en term som används för att särskilja individer som exempelvis kvinna eller man. Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön. Den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas också av diskrimineringsgrunden (transsexuella). Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla olika förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotyper, könsroller och fördomar, om vad som är kvinnligt och manligt. Att verka för att flickor och pojkar ska få lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Detta gör vi för att nå målen: Vi ska arbeta efter förskolans värdegrund. Vi är förebilder och är uppmärksamma på personalens och barnens språk, kroppsspråk, attityder och värderingar. Använda vardagssituationer för att hjälpa barnen att hitta sin identitet och öka sitt självförtroende. Vi ska bevaka att flickor och pojkar får lika mycket utrymme i verksamheten, genom till exempel observationer. Ibland kan olika aktiviteter erbjudas för att stärka flickor eller pojkar. 1

4 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, eller hudfärg eller annat liknande förhållande. Vi ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Detta gör vi för att nå målet: Vi arbetar för alla människors lika värde, oavsett etnicitet, religion eller trosuppfattning, bl.a. genom fortbildning och med barnlitteratur. Personalen i förskolan ska vara goda förebilder, vara intresserade och positivt inställda till alla personer oavsett bakgrund. Vi anser att mångfald berikar och utvecklar oss. Vi ska ta tillvara traditioner, lekar, musik och sånger från andra länder. Religion och annan trosuppfattning Vi får inte missgynna något barn på grund av hans eller hennes religion eller annan trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i, eller samband med en religiös åskådning, till exempel ateism eller agnosticism. Vi förebygger och förhindrar diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Detta gör vi för att nå målet: Vi ska uppmärksamma andra religioners högtider, vid behov. Vid behov kommer vi att söka fakta om den berörda trosuppfattningen. Funktionshinder Funktionshinder - begränsningar av en persons funktionsförmåga - kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Som funktionshinder räknas både sådana som syns och sådana som inte märks lika tydligt. I förskolan accepteras inte att något barn känner sig utsatt för diskriminering eller takasserier på grund av funktionshinder. Alla barn har möjlighet att delta i för skolans verksamhet oavsett funktionshinder. 2

5 Detta gör vi för att nå målet: Vi anpassar miljön så alla barn får samma möjligheter att delta i förskolans verksamhet. Vi ökar kunskapen om olika funktionshinder genom relevant fortbildning. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Vi ska utveckla förståelse och acceptans för olika sexualiteter och familjebildningar. Detta gör vi för att nå målet: Ämnet tas upp med barnen i naturliga situationer. Pedagogerna fortsätter utbilda sig genom litteratur och därefter i pedagogiska diskussioner, då vi lyfter vilka tankar och värderingar vi har, för att därigenom utvecklas vidare. Könsöverskridande identitet och uttryck Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menas en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. ( Vi ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Vi ska främja varje människas egenvärde, likavärde, integritet och okränkbarhet. Detta gör vi för att nå målet: Personalen i förskolan ska vara goda förebilder, vara intresserade och positivt inställda till alla personer, oavsett olikheter. Vi anser att mångfald berikar och utvecklar oss. Vi arbetar efter förskolans värdegrund förankrad i Lpfö 98/10. Vi arbetar för alla människors lika värde, oavsett könsidentitet och/eller könsuttryck genom bl.a. personalfortbildning med exempelvis Schystboken från Region Värmland samt förskolans genuspärm med arbetsmaterial från Ålder Sedan 1 januari 2009 är det också förbjudet att diskriminera ett barn om det har samband med könsidentitet eller könsuttryck samt ålder. Men förskolorna är inte skyldiga att arbeta 3

6 förebyggande för att förhindra diskriminering som har samband med de två nya grunderna. DO rekommenderar dock att förskolan har ett förebyggande arbete även på dessa områden. Det minskar risken för diskriminering och trakasserier. 3. Kränkande behandling Förskolan ska förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling. Kränkande behandling definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Det kan vara mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning. Det är effekten av en handling som har betydelse, inte avsikten. I förskolan ska alla känna sig trygga varje dag de är i verksamheten. Genom förskolans värdegrundsarbete får barnen redskap för hur man kan hantera eventuella konflikter. Detta gör vi för att nå målet: Genom observationer, närvaro och närhet i vardagen. Regelbundet värdegrundsarbete pågår i vardagen. När konflikt har uppstått hjälper vi barnen att diskutera och reda ut vad som hänt, och diskutera vilka olika lösningar som finns. Fortbildning i SET (social, emotionell träning). 4. Lagen Ur FN:s konvention om barns rättigheter Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion. De rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. (artikel2) Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen, och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar. (artikel 29) Den 1 januari i år kom en ny diskrimineringslag och frågor som rör kränkande behandling flyttades från barn- och elevskyddslagen till skollagen 14 a kap. Diskrimineringslagen och skollagen har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av (diskrimineringsgrunderna): 4

7 - Kön - Könsöverskridande identitet eller uttryck - Etnisk tillhörighet - Religion eller annan trosuppfattning - Sexuell läggning - Funktionshinder - Ålder Lagarna har också till ändamål att motverka trakasserier och kränkande behandling. 5. Begreppsförklaring Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ, och därmed kränkande, behandling av individer eller grupper utifrån diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar något barn. Ett exempel kan vara om alla serveras samma sorts mat och något barn inte kan äta det på grund av religiösa skäl. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkning Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. När en person kränks vid upprepade tillfällen kallas det mobbing. En kränkning kan vara: 5

8 Fysisk Verbal Psykosocial Text- och bildburen. 6. Främjande insatser Förskolans beskriver årligen i sin likabehandlingsplan och i den årliga planen mot kränkande behandling hur de främjande insatserna ska bedrivas. Arbetet består av: Personalfortbildning i ALM med exempelvis Schystboken från Region Värmland samt förskolans genuspärm med arbetsmaterial från Vi är närvarande pedagoger som fördelar oss bland barnen i möjligaste mån. Systematiska och väldokumenterade utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Återkommande värdegrundsarbete varje terminsstart samt återkommande temaveckor runt t.ex. Barnkonventionen eller diskrimineringsgrunderna. Kotten 7. Avdelningarnas lokala mål för Vårt mål är att skapa en god samarbetsförmåga mellan barnen. Metod/aktivitet: Genom att bredda leken kan man få barnen att samarbeta på ett annat sätt tror vi. Haren Skapa en lugnare och mer metodisk rutin vid ingång innan lunch. Metod/aktivitet: Vi måste kolla över rutinerna så att två raster hinns med innan lunch så att alla är på plats när barnen kommer in, detta för att undvika konflikter. Tallbacken 6

9 Alla barn ska bli bekräftade, få talutrymme och få ta plats i gruppen. Vi vill lära dem att lyssna på varandra och ta hänsyn. Metod/aktivitet: Lyssna på alla barn, Dela upp barnen i smågrupper Samtala vid måltiderna/ samlingarna Uppmuntra och skapa förutsättningar för de tysta barnen. Hjälpa barnen att lyssna på varandra i leken. Stödja barnen vid konflikter. Hjälpa barnen att komma in i leken. Visa respekt mot varandra. Upprop varje dag, benämna vilka som är här, vilka som inte är inte är här. Sagoskogen Ge pojkar och flickor möjlighet till mångsidigt lärande i vår miljö. Metod: Vi har olika lärmiljöer i samma rum som gynnar valet bland vårt material. Vi vill kunna finnas med i barnens lek för att erbjuda dem att våga bryta mönster och prova olika material och konstellationer. Björkdungen Stimulera barnens samspel och hjälpa dem bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Metoder/aktiviteter: Värdegrundsarbetet ska ligga till grund för verksamheten och för att få en trygghet på avdelningen. Vi vill arbeta förebyggande och ser därför till att strukturera upp från start. Vi kommer använda oss av lära känna-övningar och andra gruppstärkande aktiviteter. Vi fortsätter att arbeta med kompissolen 8. Kartläggning och upptäckt 7

10 Vår strategi för att upptäcka och kartlägga eventuella kränkningar och mobbning är att: Dagligt värdegrundsarbete och återkommande samtal med barnen kring trivsel och trygghet samt vikten av att bry sig om varandra och att ta hjälp av vuxen vid känsla av utanförskap. Personal handlar direkt då de ser att någon blir kränkt eller utsatt och agerar utifrån handlingsplan (se bifogad blankett). När en händelse dokumenteras i handlingsplanen diskuteras det vid ALM-möten. 9. Åtgärder För att komma till rätta med de problem som uppstått använder vi oss av förskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Barn som utsatts för eller som sett någon utsättas för trakasserier/kränkande behandling får möjlighet att samtala med någon han/hon har förtroende för. Rutiner vid kränkande behandling: 1. Samtal med de berörda. 2. Föräldrarna informeras. 3. Utredning startas. Personalen på avdelningen diskuterar åtgärder. 4. Föräldrarna görs delaktiga i utredningen. 5. Dokumentation 6. Vi följer upp åtgärderna enligt den tidsplan som bestäms. 10. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling Uppföljning sker under året och utvärdering sker i maj i samband med utvärdering av läsåret. I vår arbetsplan beskrivs hur värdegrundsarbetet bedrivs och i hur arbetet förankrats i likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling. En uppdaterad likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling upprättas efter redovisningen av arbetslagens utvärdering inför läsårsstarten. Utvärdering från

11 På Morkullans förskola har avdelningarna arbetat med olika mål som att alla barn ska få talutrymme, lära sig samarbeta och bemöta andra barn och vuxna på respektfullt sätt. En avdelning valde ett mer konkret mål för metodisk rutin vid utgång. För att skapa förutsättningar för att alla barn ska få talutrymme har pedagogerna arbetat metodiskt vid olika rutiner under dagen t.ex. vid måltider och samlingar med att låta alla barn komma till tals. Målen för samarbete och bemötande barnen emellan, har pedagogerna stöttat barnen i leken och i andra dagliga rutiner. I den planerade verksamheten har målen vävts in i temaarbete och metoder som t.ex. Kompissolen använts. Vid målet med metodisk rutin vid utgång tydliggjorde pedagogerna sina rutiner kring arbetet i hallens arbetsuppgifter sinsemellan. Pedagogerna kan se att barnen har fått jämnare fördelning utav talutrymmet men att arbetet med att lyfta fram de tysta barnen behöver fortsätta. Tillgången av resurs har möjliggjort en högre lärartäthet och därmed förenklat närvaron i barnens rutiner. För målet kring samarbete och bemötande har olika resultat uppkommit på avdelningarna. På en avdelning kan pedagogerna se att barnen är hjälpsamma mot varandra och visar förståelse i olika situationer men att mer samarbetsövningar är nödvändigt. På en avdelning har handlingsplanen mot kränkande behandling använts. Rutinerna kring pedagogernas arbetsuppgifter i hallen kunde inte upprätthållas på grund av tidsåtgången men att metoden var bra. 12. Ansvarsfördelning Förskolechefens ansvar Det är förskolechefens ansvar att: Se till att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns lika rättigheter samt att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling. Årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling i samarbete med personal. Årligen ge vårdnadshavare möjlighet att ta del av likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och kränkande behandling. 9

12 Om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Personalens ansvar Det är personalen ansvar att: Följa förskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hon/han förmedlar och sträva efter likabehandling. Åtgärder vidtas då diskriminering eller kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. Dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering eller kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. Varje läsårsstart skall information om förskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling ges till barnens vårdnadshavare. Den skall också vara tillgänglig på olika sätt, bl.a. på vår hemsida och/eller i tamburen på avdelningarna. Morkullans förskola Annelundsvägen Skattkärr 10