Utställningsutlåtande 1

Transkript

1 Utställningsutlåtande 1 Utställningshandling Johan Stenson johan.stenson@kristinehamn.se Detaljplan för Mariebergsområdet Kristinehamns kommun, Värmlands län Hur processen har bedrivits Detaljplanen har varit på utställning under tiden till Meddelande om utställning utsändes i enlighet med bifogad fastighetsförteckning samt till myndigheter och organisationer. Kungörelsen har anslagits på kommunens anslagstavla och annonserats i lokalpressen (NKP, NWT och VF). Samtliga planhandlingar har funnits tillgängliga på biblioteket och kommunhuset samt på kommunens webbplats. Sammanfattning av inkomna yttranden Inkomna yttranden utan erinran: Värmlands museum Kulturnämnden Föreningen för byggnadskultur Yttranden med synpunkter: Länsstyrelsen Lantmäteriet Trafikverket Bergslagens räddningstjänst Miljö- och byggnadsnämnden Tekniska nämnden Förändringar av planen efter utställning Se separat PM. Kvarstående större synpunkter: Från samrådet: Bostäder föreslås fortfarande öster om Grindvaktarvägen. Grindvaktarvägen föreslås fortfarande öppnas för trafik. De omfattande skydds- och varsamhetsbestämmelserna har omarbetats något men är i huvudsak de samma som i samrådsförslaget. Den planerade gång- och cykelvägen mellan trädgårdshandeln och fd trädgårdsmästarbostaden är ersatt med en enklare gångväg. Ett smalt parkområde har lagts in väster om gångvägen för att möjliggöra öppen dagvattenhantering på allmän platsmark. Från utställningen: Möjligheten att bygga radhus söder om herrgården kvarstår. De flesta skydds- och varsamhetsförskrifterna kvarstår. Inga krav införs på att ev nya byggnader ska vara röda tegelbyggnader i gammal stil. Ställningstagande: Efter gjorda justeringar bedöms detaljplanen vara redo för antagande. Pingstkyrkan i Kristinehamn Gemensam skrivelse från sju fastighetsägare längs Grindvaktarvägen Ann Gustafsson

2 REGIONALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR

3 REGIONALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR Bestämmelserna om störningsskydd förtydligas och bestämmelse om att bullerdämpande garagelängor/förråd uppföras mellan radhusen och järnvägen införs. Musikpaviljongen får ingen egen användning utan överförs till parkmarken. Jordkällarna vid konstmuseet samma användning som konstmuseet, C 1. Klocktornet i väster läggs i naturmarken. Samtliga byggnader får rivningsförbud. Jordkällarna får även varsamhetsföreskrifter. Byggnad M49 revs under november-december Planbeskrivningen kompletteras med en upplysning om att alléträden omfattas av allmänt biotopskydd och att dispensplikt gäller för att ta ner träd i både enkel- och dubbelsidiga alléer.

4 REGIONALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR Planbeskrivningen kompletteras med en upplysning om att rödlistade eller skyddade arter kan förekomma i området och att åtgärder som väsentligt kan komma att ändra naturmiljön ska anmälas för samråd hos den myndighet som utövar tillsynen, i detta fall Länsstyrelsen. Som exempel på områden där detta kan vara aktuellt listas alléerna, dammen och buskvegetationen i strandzonen längs Varnumsviken.

5 REGIONALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR Plankartan kompletteras enligt önskemål. Beteckningen a 3 tas bort från plankartan. Användningen BE tas bort och ersätts med B.

6 REGIONALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR Vid kurvan i norra delen av Doktor Enwalls väg ändras användningen till E till en odefinierad teknisk anläggning som skulle kunna vara ett sophus. Vattenområdet får bestämmelsen W Öppet vattenområde. Avsnittet kompletteras enligt önskemål. Även detta kompletteras enligt önskemål. Kommunen ansvarar för att ansöka och stå för lantmäteriförrättning om dessa kan härledas till planarbetet. Förrättningar relaterade till köp och avstyckningar initierade av enskilda fastighetsägare hanteras av berörda fastighetsägare. Tänkta servitut och ledningsrätter redovisas i tabellform.

7 REGIONALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR

8 REGIONALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR Vad gäller de byggnader som redan idag används som bostäder har Trafikverket (TRV 2013/77236) redan utrett bullersituationen och kommit fram till att aktuella byggnader inte är aktuella för åtgärder i befintlig miljö. Inga fastigheter som inte redan idag används som bostäder avses byggas om till bostäder. Vad gäller den föreslagna nybyggnaden söder om herrgården anser kommunen att föreslagna planbestämmelser kan ge en fullgod boendemiljö ur buller och vibrationshänseende.

9 REGIONALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR ---

10 REGIONALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR Vid ombyggnaden av VA-nätet på Marieberg kommer såväl dimensionering av vattenledningsnät som placering av brandposter att ske i samråd med räddningstjänsten. Skrivelse om detta förs in i planbeskrivningen.

11 REGIONALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR

12 KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR

13 KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR Plankartan förstoras upp till skala 1:1000 enligt önskemål För att det ska synas att de är ekonomibyggnader. Förutom faluröd tillåts även mossgrön. Våningsantal sätts till II. Fel på plankartan, alla f5 på plankartan ändras till f4 Byggnadsarea läggs till för komplementbyggnaderna E tas bort för aktuellt område Våningsantal sätts till I Områdena kompletteras med bestämmelser Högsta byggnadshöjd införs Växthus och redskapsbod läggs in som bygglovsbefriad åtgärd Besöksbrygga är för privatpersoner, angöringsbrygga för turbåtar och liknande. A3 tas bort. Planbeskrivingen har kompletterats med beskrivningar av de olika byggnadsgruppernas karaktärsdrag och vad som är tidstypiskt.

14 KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR Gestaltningsprogram är bara rådgivande om de inte kopplas till detaljplanen genom en bestämmelse. Kallbadhus/badbrygga utgår ur planen. Istället förseslås att vistelsebryggor får byggas vi badhuspiren.

15 KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR

16 KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR

17 KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR

18 KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR Kostnadsberäkningen har kompletterats till vissa delar. Parkeringarna görs om till kvartersmark. Dammen är en del av ett större dagvattensystem som har kopplingar till områden norr om planområdet. Kostnaden för att åtgärda hela detta dagvattensystem så att det klarar ett 10-års regn är inte beräknad. Strandskyddet upphävs för området mellan bryggorna och byggrätterna.

19 KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR

20 KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR

21 KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR

22 KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR Ur Området ett kulturmiljöperspektiv betecknat T vore det önskvärt att Jakobsbergsskolans 1 Järnvägstrafik räknas som kvartersmark på huvudbyggnad samma sätt som med området tillhörande betecknat vaktmästarbostad SKJ och ekonomibyggnad 1 Kontor och skola och B kunde Bostäder. behållas och ges skydd i planen. Tyvärr är inte detta förenligt med planens syfte och kravet på flexibilitet vad gäller utformningen av Teknikoch Fornlämningsområdet innovationscentret. utgörs av ett område som i stort sett motsvarar den yta där parkering och återvinningsstation finns idag. Upplysning om detta förs in i planbeskrivningen. Konstnärlig utsmyckning är inget som avgörs i planen utan det kommer senare Information i samband om att med det projekteringen finns radon i marken av Teknik- läggs och in som innovationscentret. upplysning på plankartan.

23 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR

24 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR Utsällningsförslagets bestämmelse om att entrépartiet med entrédörrar och uppglasningar inte får ändras har bytts ut mot Hela entrépartiet mot Doktor Enwalls väg ska vara i originallikt utförande. Fönster mot Doktor Enwalls väg ska ha tidstypiskt utseende och funktion.. Det finns alltså möjlighet att sätta igen fönster på övriga fasader. Parkering på konstmuseets fastighet tillhör konstmuseet och de kan sätta upp skyltar av typen Parkering endast för besökare till konstmuseet. De kan även upplåta parkering åt allmänheten och andra fastighetsägare. Det är upp till dem som fastighetsägare att bestämma. Öster om konstmuseet finns två större parkeringsytor vilka är tänkta för områdets gemensamma behov. Det går inte att ge servitut att använda allmän platsmark. Dock måste självklart torget utformas på ett sådant sätt att er entré blir tillgänglig. Det samma gäller för infarten till Konstmuseet och leveranser till Kafferian som också kommer att ske över torget. Centrumändamålet kompletteras med bostadsändamål. Rivningsförbudet tas bort. Kostnader för skötseln av vägen regleras med ägarna av de angränsade fastigheter som har nytta av vägen. Anser de inte att de har någon nytta av vägen behöver den inte hållas tillgänglig.

25 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR Öppnas vägen för biltrafik kommer den del som idag endast är gång- och cykelväg att breddas så att den blir lika bred som de delar av vägen där det idag är tillåtet med biltrafik. Fungerar det inte med att ha vägen öppen för allmän trafik finns möjlighet att med hjälp av lokala trafikföreskrifter införa lämpliga begränsningar.

26 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR

27 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMUNENS SVAR Planen innebär en möjlighet för fastighetsägaren att riva byggnad A47 och istället bygga ett 8-våningspunkthus. Det är också möjligt att behålla byggnaden eller att bygga t ex ett tvåvåningshus i rött tegel. Dock finns det en utformningsbestämmelse som säger att byggnaden ska ha ett modernt uttryck men knyta an till befintlig bebyggelse vad gäller färg och materialval. Anledningen till att det inte finns bestämmelse om att ny bebyggelse stilmässigt ska likna befintlig bebyggelse är att det idag är ekonomiskt och praktiskt (lagstiftningsmässigt) omöjligt att bygga nya byggnader i samma stil som K15, K16, M1 och M3 då deras arkitektoniska uttryck till stor del byggs upp av den höga naturstenssockeln (klarar inte dagens krav på tillgänglighet), en våningshöjd på över 3,5 meter (oekonomiskt vad gäller uppvärmning mm) samt rikt dekorerade tegelfasader bestående av en mängd olika sorters profilerade specialtegelstenar som knappt tillverkas idag (dyrt). Ett försök att efterlikna befintlig 1800-talsbebyggelse och samtidigt få bostäder med konkurrenskraftiga hyresnivåer är dömt att misslyckas. Som det är idag är det olika fastighetsägare för A47 och V74 och det är upp till respektive fastighetsägare att bestämma hur de vill utnyttja sina fastigheter så länge de håller sig till detaljplanens bestämmelser. Initiativ till rivning av byggnader måste tas av respektive fastighetsägare. Sedan söker fastighetsägaren rivningslov hos kommunen. Kommunen har svårt att tvinga fastighetsägare att riva sina byggnader. För att tvinga fram rivning av en byggnad krävs att denna ska vara svårt misskött och utgöra en fara för allmänheten.