Kommuner i Västernorrland diskuterade situationen kring utsatta EU-medborgare

Transkript

1 Kommuner i Västernorrland diskuterade situationen kring utsatta EU-medborgare Tiggare på gator och torg är numera en vanlig syn som väcker många frågor. Kommunerna i Västernorrland arbetar, både själva och tillsammans med olika organisationer, med att erbjuda stöd. Vilka åtgärder kan och bör kommunerna vidta? Denna fråga och andra diskuterades under en konferens i Härnösand den 21 maj. Regeringens nationella samordnare Martin Valfridsson deltog under konferensen för att beskriva sitt uppdrag och de reflektioner han samlat på sig sedan han fick uppdraget i februari. Även Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist på SKL och Ove Ledin, handläggare på SKL var med och diskuterade vad våra lagar säger och SKL:s ställningstagande i frågan. De mest utsatta människorna som befinner sig i Sverige har också minst tillgång till landets välfärd. - Det är en angelägen fråga för länet och flertalet kommuner. Frågan är också komplex, så det finns ett behov att träffas, både för att ubyta erfarenheter och öka kunskapen, säger Ewa Lindstrand, styrelseledamot, Kommunförbundet Västernorrland, samt kommunalråd i Timrå kommun. Dagen vände sig till de som arbetar som politiker i kommunstyrelse eller facknämnd, tjänstemän och sakkunniga i kommunen och även frivilligorganisationer/samfund. Kommunförbundets roll Kommunförbundets direktör, Aurora Lindberg, inledde dagen med att berätta kring Kommunförbundets uppgift. Kommunförbundet är drivande inom samverkan och som stödorganisation i kommunernas utveckling. Initiativet till konferensen togs av kommunernas representanter i Kommunförbundets styrelse. Aurora lämnade sen över ordet till Martin Valfridsson. Nationell samordning Valfridsson inledde med att klarlägga att de mest utsatta människorna som befinner sig i landet, har minst tillgång till vår välfärd. - Detta är ett moraliskt dilemma för oss. Och det handlar heller inte bara om människor från Rumänien, det är fler länder, Bulgarien till exempel. Just nu pågår en undersökning kring hur andra länder arbetar med frågan och vilka rättigheter de utsatta har i sina hemländer. Vad är det då som leder till att det sitter människor och tigger i Sverige? - De har inte tillgång till välfärdssystemen i sina hemländer. Man bör även ta med i beräkningen att slaveri rådde till exempel i Rumänien för inte så länge sen. Under Ceausescus tid så rådde arbetsplikt, när han sen försvann så blev dessa medborgare avskedade allra först. Det finns stora problem med fattigdom i dessa gruppers hemländer. Bulgarien är Europas fattigaste och mest korrupta, Rumänien är god tvåa. Rumänske socialministern förhandlar med Sverige om ett avtal kring hur man ska hantera frågan. - Det låter nattsvart men man arbetar faktiskt med korruptionsbekämpning och det pågår förundersökningar mot ett antal ministrar i Rumänien.

2 Kommer tiggeriet vara kvar här? - Det handlar om att tänka långsiktigt, det kommer vara avgörande. Fenomenet kommer inte försvinna över en natt. Det handlar om att tänka långsiktigt, det kommer vara avgörande. Fenomenet kommer inte försvinna över en natt. - Martin Valfridsson, nationell samordnare Martin Valfridsson, nationell samordnare, beskrev sitt uppdrag för deltagarna. Fokus på barnens situtaion Hur skyddar vi de barn som kommer hit? De är de mest utsatta. - Samma lagstiftning gäller för dessa barn som för alla andra. Det är önskvärt med uppsökande verksamhet från kommunernas sida för att minska risken att barn far illa, säger Martin. - Det är svåra avvägningar kring om barn far illa, det är samma faktorer som när svenska barn utreds. Det är dock en oerhört komplex fråga. I vissa situationer är det inte förenligt med barnens bästa att besluta om LVU. Kommunerna i Sverige jobbar väldigt olika. Den viktigaste frågan är dock, som sagt, att inte barn far illa. Martin pratade också om problemet med barnens skolgång. Barn som vistas i landet under lång tid behöver erbjudas skola. Men detta har dock i viss omfattning lett till att människor åker och hämtar sina barn för att de ska gå i skolan i Sverige istället för i sitt hemland, vilket i sig inte är bra. Det belastar kommunerna på ett orimligt sätt. Kommunerna ser även ett ökat tryck bland annat gällande ekonomiskt bistånd. Dessa grupper har inte rätt till försörjningsstöd. Ekonomiskt bistånd är dock möjligt att ge för akuta situationer, till exempel hemresor. Detta fungerar dock inte i praktiken då migranterna ofta kommer tillbaka i tron att de alltid får en hemresa. - Det går inte att använda skatteresurser på detta sätt. En mer individuell bedömning behöver göras i dessa fall, säger Martin. Är tiggeriet är organiserat? Frivilligorganisationer och myndigheter kommer med uppgifter om att det existerar mer och mer hårdföra grupper som vill ta betalt för platser att tigga på. Det finns inslag av människohandel i tiggeriet, speciellt i storstäderna. - Det förekommer oroande inslag, säger Martin. Det finns å andra sidan även utredningar kring brott som gruppen utsätts för. Mängder av förundersökningar har inte lett till åtal i dessa fall och detta undersöks just nu. Kanske räcker inte lagstiftningen till. SKLs kartläggning våren 2014 visade att det då fanns 2000 personer i Sverige. SVTs undersökning nyligen visade att det nu finns personer, alltså en fördubbling. Kommunerna har svårt att hantera denna fråga själva, frivilligorganisationerna likaså. Samarbete krävs mellan dessa. Större kommuner har anställt samordnare som jobbar mot frivilligorganisationer för att rikta insatser rätt. I Stockholm har man till exempel fyra uppsökande anställda som har språkkunskaperna. - Men det kan naturligtvis inte mindre resursstarka kommuner ha, tillägger Martin. Stödinsatser i hemländerna - Problemet handlar i grunden om möjlighet till försörjning och skolgång. Många har heller inte lagfart till sina hus det är alltså en strukturell fråga, säger Martin. Folkbokföringsfrågan är också viktig, det finns en stor andel människor i hemländerna som inte har ett personnummer, upp emot två miljoner individer. Det finns dock i hemländerna inget problem med lagstiftningen kring, till exempel, romer. Tillämpningen är dock under all kritik. Det är inte politiskt gångbart att utföra de nationella riktlinjerna på grund av det etablerade föraktet mot denna folkgrupp. 2

3 Det pågår många projekt - Hoppets stjärna, Rädda barnen, Svenska kyrkan, Erikshjälpen, Läkarmissionen, SOS Barnbyar med flera driver projekt i hemländerna. Behoven är enorma och samarbete och spridning av goda exempel är viktigt. Man behöver dra lärdom av vad som fungerar och inte. Det är viktigt att stimulera kommunerna, i till exempel Rumänien, att jobba med den här frågan. Generationsskifte i hemländerna gör också att synen på korruption håller på att förändras. Hantering gällande avhysningar Det har uppmärksammats i media om händelser där polis och andra myndigheter avhyst människor från uppställningsplatser för husvagnar. Kommunerna ställer sig undrande för hur de ska agera i frågan. - Det finns tyvärr inget alternativ, vi kan inte låta människor nyttja mark hur som helst. Lagarna gäller. Vi ska nyttja lagrummet värdigt men vi kan inte ge efter med detta, säger Martin. Det kan tyckas vara ovärdigt att avhysa och inte erbjuda något alternativ. Vi kan dock inte skapa kåkstäder. - Svensk lag gäller, kommer man hit för att tigga så måste man själv ordna någon form av boende. Det finns kommuner som anvisar platser, såna lösningar får vi titta närmare på. Men man kan inte ålägga storstadsregioner att skapa bostäder åt dessa grupper. Bostadssituationen är redan svår i kommunerna, fortsätter Martin. Gällande ett eventuellt förbud mot tiggeri i Sverige säger Martin så här: - Det vore inte en fungerande väg att gå, man skulle då straffbelägga att vilja hjälpa eller att be om hjälp. Fr.v. Lena Finne Jansson, Örnsköldsviks kommun, samtalar med Misafet Redepi från Föreningen Ny Framtid och Bo Johansson från Street Aid. Strömningar inom EU Fenomenet med tiggare är relativt nytt för oss i Sverige. Tidigare åkte dessa människor till Portugal, Grekland och några andra länder. Där kunde de få en tillfällig försörjning. Finanskraschen gjorde dock att man sökte sig till andra länder eftersom dessa jobb nu gick till de egna medborgarna. Det är en stor anledning till att de nu söker sig hit. Ytterligare ett faktum som försvårar är att Sverige inte kan använda biståndspengar till att stötta EU-medborgarna i deras hemländer. SKLs uppdrag Sveriges kommuner och landsting, SKL, arbetar med frågan kring utsatta EU-medborgare. - Det är en internationell fråga, det kommunala självstyret kan inte råda över denna fråga självt, säger Ove Ledin, SKL. SKL har mött flera internationella aktörer i frågan. Viktigt att poängtera är att en stor del av dessa EU-migranter är romer. Det är en fattigdomsoch diskrimineringsfråga. Det skulle behövas en EU-kommissionär som hanterar frågan. SKL har haft möten med representanter för de nordiska länderna. Frågan var jätteaktuell i Norge för något år sedan. Den fria rörligheten inom EU ska vara ett fritt val och innebär också friheten att kunna stanna i sitt eget hemland. - Ove Ledin, SKL Norges situation har stannat av och de har cirka 1000 personer, mest i storstäderna. Man tittar just nu på de nordiska länderna och hur man arbetar socialt och med lagstiftning. - Den fria rörligheten inom EU ska vara ett fritt val och innebär också friheten att kunna stanna i sitt eget hemland, avslutar Ove. Juridik kring EU-migranter Ann Sofi Agnevik pratade under konferensen om hur lagstiftningen ser ut. Kort sammanfattat så har EU-medborgare rätt att uppehålla sig i en annan medlemsstat i högst tre månader utan andra krav än ID-kort eller pass. Uppehållsrätten består så länge de inte blir en orimlig belastning för medlemsstatens sociala biståndssystem. 3

4 - Kommunen där man vistas har ansvaret för individen, säger Ann Sofi. Socialtjänstlagen säger att man ska ge bistånd för att uppnå skälig levnadsnivå, för de som är bosatta i kommunen. Vid akuta situationer kan bistånd utgå till de som tillfälligt vistas i kommunen, detta för att avhjälpa nödsituationer. För barn gäller barnkonventionen. Skolplikt eller rätt till utbildning Skollagen säger att om man är bosatt och folkbokförd i kommunen så har man skolplikt. För de som tillfälligt vistas så har man rätt till utbildning under vissa förutsättningar (till exempel att föräldern har en reell chans att erhålla arbete). Skolan har rätt att ta emot elever från utlandet om en vårdnadshavare är svensk medborgare. Även i andra fall får kommunerna ta emot elever även om de inte anses bosatta i landet. Exempel från länet Lena Finne Jansson, Örnsköldsviks kommun, fanns på plats för att berätta kring hur man jobbar i sitt område. - Det började komma EU-medborgare för ett år sedan, säger Lena. I början var det lugnt. Först när man insåg att de skulle vara kvar över vintern blev det en kraftsamling. Man skapade ett härbärge Vinternatt över vinterhalvåret. Det var dock svårt att tillgodose alla krav som ställs på ett härbärge, speciellt ett obemannat som var fallet i Örnsköldsviks kommun. Volontärer står för driften, kommunen står för lokalen och brandskydd samt väktare som skriver in och ut människorna som vistas där. Härbärget bestod förra vintern av 10 platser och fungerade bra, det var lugnt. Volontärerna har gjort ett gediget arbete. Lokalen finns inte tillgänglig i höst så man får därför leta efter en annan om man ska 4 Naturkatastrofer och annat är vi inom kommunen duktiga på men situationen med tiggare talar till vårt samvete och då blir det ängslan i samhället. - Lena Finne Jansson, Örnsköldsviks kommun fortsätta driften. Socialtjänsten har varit inkopplad från dag ett och man följer lagstiftningen. Polisen har varit inkopplad vid några tillfällen, då det varit sönderskurna bildäck till exempel. Lena menar att vi som nation inte är så bra på mjuka kriser. - Naturkatastrofer och annat är vi inom kommunen duktiga på men situationen med tiggare talar till vårt samvete och det blir då ängslan i samhället. Reportageresa till Rumänien Journalisten Elin Holmberg, från Tidningen Ångermanland, berättade om sin reportageresa till Valea Seaca i Rumänien som gjordes för en tid sedan. Tidningen gjorde en insamling för ved till romerna i byn och fick in mycket pengar. Reportaget blev 13-sidigt. - Resan gjorde att jag fick utmana mina egna fördomar. Många hus hade inte ens eldstäder. Vedhjälpen byggde upp ett förtroende i den annars mycket misstänksamma gruppen. Elin menar att en sådan enkel sak som värme, mat och läxläsning gör att man kan bryta den negativa trenden och det blir en uppåtgående spiral i samhället. Hoppets stjärna Organisationen Hoppets stjärna finns på plats i Rumänien. Lennart Eriksson berättade om deras arbete: - Ju mer man tränger in i denna fråga desto mer komplex blir den. Hoppets stjärna har funnits i Rumänien i 25 års tid. Det handlade tidigt om barnhem där funktionshindrade behandlades illa. Mycket arbete lades på attitydförändringar i Rumänien. - Vi har, tillsammans med andra, under åren lyckats vända detta, och dessutom fått med oss de inhemska funktionshinderorganisationerna. Samarbete - nyckeln till framgång - Organisationerna i Sverige måste samarbeta för det första. Det här för svårt att lösa på egen hand, fortsätter Lennart. Det finns fyra fokusområden som prioriteras i arbetet i Rumänien: Utbildning Hälsa Jobbpolitik Strukturella ting som ID-handlingar, lagfarter på fastigheter m.m. Hoppets stjärna har aktiviteter på olika platser, överallt jobbar man tillsammans med kyrkan. Man har till exempel ett after-school där man kan tvätta, duscha och få hjälp med läxor. Kravet har varit att föräldrarna själva måste få barnen att vara där. - Det finns mycket att göra, Rumänien är till exempel ett av Europas bördigaste länder. Ändå importerar de cirka 80 procent av grönsakerna. De skulle kunna ha växthus och få snurr på odlingarna. Lennart avslutar konferensen med dessa ord: - Rumänerna skäms för denna fråga. För att nå framgång i Rumänien måste man få igång de goda krafterna i landet. De är handlingskraftiga när de får igång motivationen, det kommer dock att ta tid att förändra detta.

5 Framtida utmaningar På frågan vilka de största framtida utmaningarna i kommunerna är, fick man in följande punkter: Gränsdragningar mellan vad som är möjligt och vad som är rimligt. Motarbeta känslokyla mot gruppen. Saknas beredskap för ett ökat antal EU-medborgare som tigger. Näthat mot de som vill hjälpa de utsatta. Kriminalitet inom gruppen svårt att styrka, stävja. Tydliggöra kommunens ansvar. Anders Engelholm från Kommunförbundet (till höger i bild) här på väg in till konferensen tillsammans med den nationella samordnaren Martin Valfridsson. Kommunförbundets arbete inför konferensen Anders Engelholm har varit med och genomfört en enkät bland länets kommuner: - Inför konferensen ville vi veta hur mycket situationen med utsatta EU-medborgare påverkar kommunerna. Reslutatet av enkäten visar att: EU-medborgarna finns till största del längs kusten. Det vistas cirka 120 personer i länet. Könsfördelningen är cirka 50/50. De flesta kommuner har någon form av service för dessa människor, mest härbärgen. Kommunernas uppsökande verksamhet är blygsam, endast två kommuner har haft någon form av uppsökande verksamhet. Man har satsat på informationskampanjer i samarbete med frivilligorganisationer hur fungerar det i vår kommun?. Enkäten gick även ut till Polisen och landstinget. Landstinget har svarat på enkäten utifrån sina förutsättningar. Noterbart i deras svar är att medicinsk personal utsätts för svåra frågor och etiska dilemman. Gällande mödrahälsovård vill man ha samma stöd som man har till papperslösa och asylsökande vuxna. - Den utvärdering av konferensen vi gjort efteråt visar att det finns ett stort intresse, från kommunernas sida, att arbeta vidare med frågan, säger Anders. I höst kommer Kommunförbundet att planera in en uppföljningsdag där kommunerna bjuds in. Efter konferensen gjordes en enklare utvärdering. Överlag var deltagarna mycket nöjda med dagen. 5