Kommuner i Västernorrland diskuterade situationen kring utsatta EU-medborgare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommuner i Västernorrland diskuterade situationen kring utsatta EU-medborgare"

Transkript

1 Kommuner i Västernorrland diskuterade situationen kring utsatta EU-medborgare Tiggare på gator och torg är numera en vanlig syn som väcker många frågor. Kommunerna i Västernorrland arbetar, både själva och tillsammans med olika organisationer, med att erbjuda stöd. Vilka åtgärder kan och bör kommunerna vidta? Denna fråga och andra diskuterades under en konferens i Härnösand den 21 maj. Regeringens nationella samordnare Martin Valfridsson deltog under konferensen för att beskriva sitt uppdrag och de reflektioner han samlat på sig sedan han fick uppdraget i februari. Även Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist på SKL och Ove Ledin, handläggare på SKL var med och diskuterade vad våra lagar säger och SKL:s ställningstagande i frågan. De mest utsatta människorna som befinner sig i Sverige har också minst tillgång till landets välfärd. - Det är en angelägen fråga för länet och flertalet kommuner. Frågan är också komplex, så det finns ett behov att träffas, både för att ubyta erfarenheter och öka kunskapen, säger Ewa Lindstrand, styrelseledamot, Kommunförbundet Västernorrland, samt kommunalråd i Timrå kommun. Dagen vände sig till de som arbetar som politiker i kommunstyrelse eller facknämnd, tjänstemän och sakkunniga i kommunen och även frivilligorganisationer/samfund. Kommunförbundets roll Kommunförbundets direktör, Aurora Lindberg, inledde dagen med att berätta kring Kommunförbundets uppgift. Kommunförbundet är drivande inom samverkan och som stödorganisation i kommunernas utveckling. Initiativet till konferensen togs av kommunernas representanter i Kommunförbundets styrelse. Aurora lämnade sen över ordet till Martin Valfridsson. Nationell samordning Valfridsson inledde med att klarlägga att de mest utsatta människorna som befinner sig i landet, har minst tillgång till vår välfärd. - Detta är ett moraliskt dilemma för oss. Och det handlar heller inte bara om människor från Rumänien, det är fler länder, Bulgarien till exempel. Just nu pågår en undersökning kring hur andra länder arbetar med frågan och vilka rättigheter de utsatta har i sina hemländer. Vad är det då som leder till att det sitter människor och tigger i Sverige? - De har inte tillgång till välfärdssystemen i sina hemländer. Man bör även ta med i beräkningen att slaveri rådde till exempel i Rumänien för inte så länge sen. Under Ceausescus tid så rådde arbetsplikt, när han sen försvann så blev dessa medborgare avskedade allra först. Det finns stora problem med fattigdom i dessa gruppers hemländer. Bulgarien är Europas fattigaste och mest korrupta, Rumänien är god tvåa. Rumänske socialministern förhandlar med Sverige om ett avtal kring hur man ska hantera frågan. - Det låter nattsvart men man arbetar faktiskt med korruptionsbekämpning och det pågår förundersökningar mot ett antal ministrar i Rumänien.

2 Kommer tiggeriet vara kvar här? - Det handlar om att tänka långsiktigt, det kommer vara avgörande. Fenomenet kommer inte försvinna över en natt. Det handlar om att tänka långsiktigt, det kommer vara avgörande. Fenomenet kommer inte försvinna över en natt. - Martin Valfridsson, nationell samordnare Martin Valfridsson, nationell samordnare, beskrev sitt uppdrag för deltagarna. Fokus på barnens situtaion Hur skyddar vi de barn som kommer hit? De är de mest utsatta. - Samma lagstiftning gäller för dessa barn som för alla andra. Det är önskvärt med uppsökande verksamhet från kommunernas sida för att minska risken att barn far illa, säger Martin. - Det är svåra avvägningar kring om barn far illa, det är samma faktorer som när svenska barn utreds. Det är dock en oerhört komplex fråga. I vissa situationer är det inte förenligt med barnens bästa att besluta om LVU. Kommunerna i Sverige jobbar väldigt olika. Den viktigaste frågan är dock, som sagt, att inte barn far illa. Martin pratade också om problemet med barnens skolgång. Barn som vistas i landet under lång tid behöver erbjudas skola. Men detta har dock i viss omfattning lett till att människor åker och hämtar sina barn för att de ska gå i skolan i Sverige istället för i sitt hemland, vilket i sig inte är bra. Det belastar kommunerna på ett orimligt sätt. Kommunerna ser även ett ökat tryck bland annat gällande ekonomiskt bistånd. Dessa grupper har inte rätt till försörjningsstöd. Ekonomiskt bistånd är dock möjligt att ge för akuta situationer, till exempel hemresor. Detta fungerar dock inte i praktiken då migranterna ofta kommer tillbaka i tron att de alltid får en hemresa. - Det går inte att använda skatteresurser på detta sätt. En mer individuell bedömning behöver göras i dessa fall, säger Martin. Är tiggeriet är organiserat? Frivilligorganisationer och myndigheter kommer med uppgifter om att det existerar mer och mer hårdföra grupper som vill ta betalt för platser att tigga på. Det finns inslag av människohandel i tiggeriet, speciellt i storstäderna. - Det förekommer oroande inslag, säger Martin. Det finns å andra sidan även utredningar kring brott som gruppen utsätts för. Mängder av förundersökningar har inte lett till åtal i dessa fall och detta undersöks just nu. Kanske räcker inte lagstiftningen till. SKLs kartläggning våren 2014 visade att det då fanns 2000 personer i Sverige. SVTs undersökning nyligen visade att det nu finns personer, alltså en fördubbling. Kommunerna har svårt att hantera denna fråga själva, frivilligorganisationerna likaså. Samarbete krävs mellan dessa. Större kommuner har anställt samordnare som jobbar mot frivilligorganisationer för att rikta insatser rätt. I Stockholm har man till exempel fyra uppsökande anställda som har språkkunskaperna. - Men det kan naturligtvis inte mindre resursstarka kommuner ha, tillägger Martin. Stödinsatser i hemländerna - Problemet handlar i grunden om möjlighet till försörjning och skolgång. Många har heller inte lagfart till sina hus det är alltså en strukturell fråga, säger Martin. Folkbokföringsfrågan är också viktig, det finns en stor andel människor i hemländerna som inte har ett personnummer, upp emot två miljoner individer. Det finns dock i hemländerna inget problem med lagstiftningen kring, till exempel, romer. Tillämpningen är dock under all kritik. Det är inte politiskt gångbart att utföra de nationella riktlinjerna på grund av det etablerade föraktet mot denna folkgrupp. 2

3 Det pågår många projekt - Hoppets stjärna, Rädda barnen, Svenska kyrkan, Erikshjälpen, Läkarmissionen, SOS Barnbyar med flera driver projekt i hemländerna. Behoven är enorma och samarbete och spridning av goda exempel är viktigt. Man behöver dra lärdom av vad som fungerar och inte. Det är viktigt att stimulera kommunerna, i till exempel Rumänien, att jobba med den här frågan. Generationsskifte i hemländerna gör också att synen på korruption håller på att förändras. Hantering gällande avhysningar Det har uppmärksammats i media om händelser där polis och andra myndigheter avhyst människor från uppställningsplatser för husvagnar. Kommunerna ställer sig undrande för hur de ska agera i frågan. - Det finns tyvärr inget alternativ, vi kan inte låta människor nyttja mark hur som helst. Lagarna gäller. Vi ska nyttja lagrummet värdigt men vi kan inte ge efter med detta, säger Martin. Det kan tyckas vara ovärdigt att avhysa och inte erbjuda något alternativ. Vi kan dock inte skapa kåkstäder. - Svensk lag gäller, kommer man hit för att tigga så måste man själv ordna någon form av boende. Det finns kommuner som anvisar platser, såna lösningar får vi titta närmare på. Men man kan inte ålägga storstadsregioner att skapa bostäder åt dessa grupper. Bostadssituationen är redan svår i kommunerna, fortsätter Martin. Gällande ett eventuellt förbud mot tiggeri i Sverige säger Martin så här: - Det vore inte en fungerande väg att gå, man skulle då straffbelägga att vilja hjälpa eller att be om hjälp. Fr.v. Lena Finne Jansson, Örnsköldsviks kommun, samtalar med Misafet Redepi från Föreningen Ny Framtid och Bo Johansson från Street Aid. Strömningar inom EU Fenomenet med tiggare är relativt nytt för oss i Sverige. Tidigare åkte dessa människor till Portugal, Grekland och några andra länder. Där kunde de få en tillfällig försörjning. Finanskraschen gjorde dock att man sökte sig till andra länder eftersom dessa jobb nu gick till de egna medborgarna. Det är en stor anledning till att de nu söker sig hit. Ytterligare ett faktum som försvårar är att Sverige inte kan använda biståndspengar till att stötta EU-medborgarna i deras hemländer. SKLs uppdrag Sveriges kommuner och landsting, SKL, arbetar med frågan kring utsatta EU-medborgare. - Det är en internationell fråga, det kommunala självstyret kan inte råda över denna fråga självt, säger Ove Ledin, SKL. SKL har mött flera internationella aktörer i frågan. Viktigt att poängtera är att en stor del av dessa EU-migranter är romer. Det är en fattigdomsoch diskrimineringsfråga. Det skulle behövas en EU-kommissionär som hanterar frågan. SKL har haft möten med representanter för de nordiska länderna. Frågan var jätteaktuell i Norge för något år sedan. Den fria rörligheten inom EU ska vara ett fritt val och innebär också friheten att kunna stanna i sitt eget hemland. - Ove Ledin, SKL Norges situation har stannat av och de har cirka 1000 personer, mest i storstäderna. Man tittar just nu på de nordiska länderna och hur man arbetar socialt och med lagstiftning. - Den fria rörligheten inom EU ska vara ett fritt val och innebär också friheten att kunna stanna i sitt eget hemland, avslutar Ove. Juridik kring EU-migranter Ann Sofi Agnevik pratade under konferensen om hur lagstiftningen ser ut. Kort sammanfattat så har EU-medborgare rätt att uppehålla sig i en annan medlemsstat i högst tre månader utan andra krav än ID-kort eller pass. Uppehållsrätten består så länge de inte blir en orimlig belastning för medlemsstatens sociala biståndssystem. 3

4 - Kommunen där man vistas har ansvaret för individen, säger Ann Sofi. Socialtjänstlagen säger att man ska ge bistånd för att uppnå skälig levnadsnivå, för de som är bosatta i kommunen. Vid akuta situationer kan bistånd utgå till de som tillfälligt vistas i kommunen, detta för att avhjälpa nödsituationer. För barn gäller barnkonventionen. Skolplikt eller rätt till utbildning Skollagen säger att om man är bosatt och folkbokförd i kommunen så har man skolplikt. För de som tillfälligt vistas så har man rätt till utbildning under vissa förutsättningar (till exempel att föräldern har en reell chans att erhålla arbete). Skolan har rätt att ta emot elever från utlandet om en vårdnadshavare är svensk medborgare. Även i andra fall får kommunerna ta emot elever även om de inte anses bosatta i landet. Exempel från länet Lena Finne Jansson, Örnsköldsviks kommun, fanns på plats för att berätta kring hur man jobbar i sitt område. - Det började komma EU-medborgare för ett år sedan, säger Lena. I början var det lugnt. Först när man insåg att de skulle vara kvar över vintern blev det en kraftsamling. Man skapade ett härbärge Vinternatt över vinterhalvåret. Det var dock svårt att tillgodose alla krav som ställs på ett härbärge, speciellt ett obemannat som var fallet i Örnsköldsviks kommun. Volontärer står för driften, kommunen står för lokalen och brandskydd samt väktare som skriver in och ut människorna som vistas där. Härbärget bestod förra vintern av 10 platser och fungerade bra, det var lugnt. Volontärerna har gjort ett gediget arbete. Lokalen finns inte tillgänglig i höst så man får därför leta efter en annan om man ska 4 Naturkatastrofer och annat är vi inom kommunen duktiga på men situationen med tiggare talar till vårt samvete och då blir det ängslan i samhället. - Lena Finne Jansson, Örnsköldsviks kommun fortsätta driften. Socialtjänsten har varit inkopplad från dag ett och man följer lagstiftningen. Polisen har varit inkopplad vid några tillfällen, då det varit sönderskurna bildäck till exempel. Lena menar att vi som nation inte är så bra på mjuka kriser. - Naturkatastrofer och annat är vi inom kommunen duktiga på men situationen med tiggare talar till vårt samvete och det blir då ängslan i samhället. Reportageresa till Rumänien Journalisten Elin Holmberg, från Tidningen Ångermanland, berättade om sin reportageresa till Valea Seaca i Rumänien som gjordes för en tid sedan. Tidningen gjorde en insamling för ved till romerna i byn och fick in mycket pengar. Reportaget blev 13-sidigt. - Resan gjorde att jag fick utmana mina egna fördomar. Många hus hade inte ens eldstäder. Vedhjälpen byggde upp ett förtroende i den annars mycket misstänksamma gruppen. Elin menar att en sådan enkel sak som värme, mat och läxläsning gör att man kan bryta den negativa trenden och det blir en uppåtgående spiral i samhället. Hoppets stjärna Organisationen Hoppets stjärna finns på plats i Rumänien. Lennart Eriksson berättade om deras arbete: - Ju mer man tränger in i denna fråga desto mer komplex blir den. Hoppets stjärna har funnits i Rumänien i 25 års tid. Det handlade tidigt om barnhem där funktionshindrade behandlades illa. Mycket arbete lades på attitydförändringar i Rumänien. - Vi har, tillsammans med andra, under åren lyckats vända detta, och dessutom fått med oss de inhemska funktionshinderorganisationerna. Samarbete - nyckeln till framgång - Organisationerna i Sverige måste samarbeta för det första. Det här för svårt att lösa på egen hand, fortsätter Lennart. Det finns fyra fokusområden som prioriteras i arbetet i Rumänien: Utbildning Hälsa Jobbpolitik Strukturella ting som ID-handlingar, lagfarter på fastigheter m.m. Hoppets stjärna har aktiviteter på olika platser, överallt jobbar man tillsammans med kyrkan. Man har till exempel ett after-school där man kan tvätta, duscha och få hjälp med läxor. Kravet har varit att föräldrarna själva måste få barnen att vara där. - Det finns mycket att göra, Rumänien är till exempel ett av Europas bördigaste länder. Ändå importerar de cirka 80 procent av grönsakerna. De skulle kunna ha växthus och få snurr på odlingarna. Lennart avslutar konferensen med dessa ord: - Rumänerna skäms för denna fråga. För att nå framgång i Rumänien måste man få igång de goda krafterna i landet. De är handlingskraftiga när de får igång motivationen, det kommer dock att ta tid att förändra detta.

5 Framtida utmaningar På frågan vilka de största framtida utmaningarna i kommunerna är, fick man in följande punkter: Gränsdragningar mellan vad som är möjligt och vad som är rimligt. Motarbeta känslokyla mot gruppen. Saknas beredskap för ett ökat antal EU-medborgare som tigger. Näthat mot de som vill hjälpa de utsatta. Kriminalitet inom gruppen svårt att styrka, stävja. Tydliggöra kommunens ansvar. Anders Engelholm från Kommunförbundet (till höger i bild) här på väg in till konferensen tillsammans med den nationella samordnaren Martin Valfridsson. Kommunförbundets arbete inför konferensen Anders Engelholm har varit med och genomfört en enkät bland länets kommuner: - Inför konferensen ville vi veta hur mycket situationen med utsatta EU-medborgare påverkar kommunerna. Reslutatet av enkäten visar att: EU-medborgarna finns till största del längs kusten. Det vistas cirka 120 personer i länet. Könsfördelningen är cirka 50/50. De flesta kommuner har någon form av service för dessa människor, mest härbärgen. Kommunernas uppsökande verksamhet är blygsam, endast två kommuner har haft någon form av uppsökande verksamhet. Man har satsat på informationskampanjer i samarbete med frivilligorganisationer hur fungerar det i vår kommun?. Enkäten gick även ut till Polisen och landstinget. Landstinget har svarat på enkäten utifrån sina förutsättningar. Noterbart i deras svar är att medicinsk personal utsätts för svåra frågor och etiska dilemman. Gällande mödrahälsovård vill man ha samma stöd som man har till papperslösa och asylsökande vuxna. - Den utvärdering av konferensen vi gjort efteråt visar att det finns ett stort intresse, från kommunernas sida, att arbeta vidare med frågan, säger Anders. I höst kommer Kommunförbundet att planera in en uppföljningsdag där kommunerna bjuds in. Efter konferensen gjordes en enklare utvärdering. Överlag var deltagarna mycket nöjda med dagen. 5

EU- den fria rörligheten. Uppehållsrätt Ekonomiskt aktiv Sjukvårdsförsäkring Att inte belasta sociala välfärdsystem

EU- den fria rörligheten. Uppehållsrätt Ekonomiskt aktiv Sjukvårdsförsäkring Att inte belasta sociala välfärdsystem Po drom- På väg Målgrupp Utsatta EU- medborgare som vistas i Göteborg utan tydlig uppehållsrätt Personer som försörjer sig i gatubilden Särskilt fokus på barnperspektiv och romsk delaktighet EU- den fria

Läs mer

KS 25 5 FEBRUARI 2014

KS 25 5 FEBRUARI 2014 KS 25 5 FEBRUARI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2014-02-04 Diarienummer KSN-2014-0126 Kommunstyrelsen Ansökan om samarbetsprojekt angående tillfälligt natthärbärge för

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN KONFERENS OM UTSATTA EU-MEDBORGARE

DOKUMENTATION FRÅN KONFERENS OM UTSATTA EU-MEDBORGARE DOKUMENTATION FRÅN KONFERENS OM UTSATTA EU-MEDBORGARE Linköpings kommun Författare Erik Olsson Projektledare Robert Wenemark 18 februari 2015 2014 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers

Läs mer

Hemlöshet och utsatta EUmedborgare

Hemlöshet och utsatta EUmedborgare Hemlöshet och utsatta EUmedborgare Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg, sektionen för vård och socialtjänst ove.ledin@skl.se Världen av igår på spaning efter den tid som flytt Politikens roll

Läs mer

EU-migranter Vänsterpartiet Malmös parlamentariska arbete

EU-migranter Vänsterpartiet Malmös parlamentariska arbete EU-migranter Vänsterpartiet Malmös parlamentariska arbete Vänsterpartiet Malmö 2015 Situationen Alla länder i Europa, inklusive Sverige, har en lång historia av förföljelse och trakasserier mot romer.

Läs mer

Översiktsdokument och förslag till förhållningssätt Utsatta EU-medborgare i Umeå kommun

Översiktsdokument och förslag till förhållningssätt Utsatta EU-medborgare i Umeå kommun Översiktsdokument och förslag till förhållningssätt Utsatta EU-medborgare i Umeå kommun På senare år har allt fler utsatta EU-medborgare sökt sig till Sverige och Umeå, Idag bedöms ca 50-75 utsatta EU-medborgare

Läs mer

Fattiga EU-medborgare

Fattiga EU-medborgare Rapport från Göteborgs kyrkliga stadsmission Fattiga EU-medborgare i Göteborg Kontakt: Lennart Forsberg, socialchef, 031-755 36 06, lennart.forsberg@stadsmisionen.org 1 FATTIGA EU-MEDBORGARE I GOÖ TEBORG

Läs mer

KS 23 5 FEBRUARI 2014

KS 23 5 FEBRUARI 2014 KS 23 5 FEBRUARI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2014-02-04 Diarienummer KSN-2014-0127 Kommunstyrelsen Ansökan om samverkansmedel till planering av Cross-Road i Uppsala

Läs mer

Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare

Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare 2014-12-09 1 (12) Ann Sofi Agnevik, Avd. för juridik Emilia Danielsson, Avd. för juridik Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare Sammanfattning På senare år har allt fler utsatta EU-medborgare

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

ETT FÖRSÖK TILL SAKLIGT SAMTAL OM DET ORGANISERADE TIGGERIET. Sverigedemokraterna kommenterar Länsstyrelsens rapport 2014:10

ETT FÖRSÖK TILL SAKLIGT SAMTAL OM DET ORGANISERADE TIGGERIET. Sverigedemokraterna kommenterar Länsstyrelsens rapport 2014:10 ETT FÖRSÖK TILL SAKLIGT SAMTAL OM DET ORGANISERADE TIGGERIET Sverigedemokraterna kommenterar Länsstyrelsens rapport 201:10 INLEDNING Den fria rörligheten är en av EU:s grundpelare som ger människor möjlighet

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

Synen på fattigdom har förändrats under historien

Synen på fattigdom har förändrats under historien Kunskap och fakta Synen på fattigdom har förändrats under historien Medeltiden: fromhet 1500-talet: något självförvållat och nästan omoralisk 1700-talet: ett samhällsfenomen att tuktas. 1850-talet och

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Socialt utsatta EUmedborgare

Socialt utsatta EUmedborgare Sociala Resursförvaltningen Socialt utsatta EUmedborgare i Malmö - deras situation och behov 2014-08-07 Pernilla Edlund Stina Jensen Anne-Lie Lindell Uppsökarverksamheten för Vuxna Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Kristin Löfgren Sekreterare

Kristin Löfgren Sekreterare KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-08-17 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträde 2015-08-18 klockan 10:00 Kungsbackarummet Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare 2. Remissvar - Plan för kommunla

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Lennart Johansson, ordförande i Etiska rådet, Landstinget Västernorrland.

Lennart Johansson, ordförande i Etiska rådet, Landstinget Västernorrland. 2 Lennart Johansson, ordförande i Etiska rådet, Landstinget Västernorrland. 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Fotnoter: 1 Se Rapporter under http://www.sbu.se/www/index.asp 2 http://www.smer.gov.se/index.htm?lang=sv&index=4&url=kt.pdf

Läs mer

Idéer om försörjningsmöjligheter

Idéer om försörjningsmöjligheter Idéer om försörjningsmöjligheter Nedan redovisas all dokumentation från det arbete som pågått tillsammans med EU-medborgare och andra aktörer. Dokumentationen bygger på tre stycken workshops. De två första

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

Uppdraget gavs den 5 maj 2012 till undertecknad från förvaltningsdirektör Michael Ivarsson och verksamhetschef Malin Östling.

Uppdraget gavs den 5 maj 2012 till undertecknad från förvaltningsdirektör Michael Ivarsson och verksamhetschef Malin Östling. ÅTERKOPPLING (2) UPPDRAG MIGRERANDE EU-MEDBORGARE 121203 Uppdrag och syfte Uppdraget gavs den 5 maj 2012 till undertecknad från förvaltningsdirektör Michael Ivarsson och verksamhetschef Malin Östling.

Läs mer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer BFD12 080926 1 (5) Rättsavdelningen 2015-05-12 SR 19/2015 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadskonstnärer 1. Bakgrund Med fristadskonstnärer avses här konstnärliga utövare

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning 2Produktion: Samordning Socialdepartementet för att motverka Form: Blomquist och förebygga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481); utfärdad den 30 maj 2013. SFS 2013:380 Utkom från trycket den 10 juni 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om folkbokföringslagen

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM)

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) ÅTERRAPPORTERING 2014-02-26 1 (5) Ekonomi och styrning Malin Svanberg Återrapportering EBP 10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) Under 2013 har KIM-projektet (Kommunalt och

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar

Läs mer

Samtliga nämnder och styrelser Landstinget

Samtliga nämnder och styrelser Landstinget 2006-02-21 06/36 Samtliga nämnder och styrelser Landstinget ANSVAR OCH BEFOGENHETER FÖR FÖRVALTNINGSCHEFER OCH ANDRA KOMMUNALA CHEFER BAKGRUND Enligt önskemål inbjuder härmed Gävleborgs Kommuner och Landsting

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Projektplan för ensamkommande barn som försvinner i Stockholmsregionen

Projektplan för ensamkommande barn som försvinner i Stockholmsregionen PROJEKTPLAN Datum 2015-06-22 1 (8) Diarienummer 851-22357-2015 Projektplan för ensamkommande barn som försvinner i Stockholmsregionen Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm

Läs mer

God man för ensamkommande ungdomar

God man för ensamkommande ungdomar God man för ensamkommande ungdomar Kommunens åtagande Mariestads kommun och Töreboda kommun har tecknat avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 12 platser för ensamkommande barn/ungdomar, som

Läs mer

Måndag 11 juni 2012 10.00 16.00 Clarion Hotel Stockholm Söder www.vardajamlikt.se

Måndag 11 juni 2012 10.00 16.00 Clarion Hotel Stockholm Söder www.vardajamlikt.se Måndag 11 juni 2012 10.00 16.00 Clarion Hotel Stockholm Söder www.vardajamlikt.se Vissa grupper står utanför den svenska vården. Bland de medverkande: Socialminister Göran Hägglund, SKL:s ordförande Anders

Läs mer

30 FÖREDRAGNINGSLISTA

30 FÖREDRAGNINGSLISTA 30 FÖREDRAGNINGSLISTA Datum 2015-05-19 10 (15) KOMMUNFULLMÄKTIGE Dnr KSF 2013/339 6 Svar på motion från Kristdemokraterna avseende integration av ensamkommande flyktingbarn. Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Kartläggning av landets socialjourer 2009.

Kartläggning av landets socialjourer 2009. Kartläggning av landets socialjourer 2009. Bakgrund Vid BRIS Operativa enhets planeringsmöte i september 2009 fattades beslut om att BRIS skulle försöka göra en kartläggning av landets socialjourer. Detta

Läs mer

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-01. Personer från andra länder - Regler och avgifter

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-01. Personer från andra länder - Regler och avgifter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-01 Personer från andra länder - Regler och avgifter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsstyrning och stöd Vårdersättningssystem patientavgiftsfragor@sll.se

Läs mer

Beslut: Frågan skickas till alla föreningar som är med i rådet. Frågan tas upp på nästa råd, 12 juni. Eskilstuna kommun 2014-03-06 2 (6)

Beslut: Frågan skickas till alla föreningar som är med i rådet. Frågan tas upp på nästa råd, 12 juni. Eskilstuna kommun 2014-03-06 2 (6) Kommunstyrelsen 2014-05-08 1 (6) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Anna-Maarit Tirkkonen, 2428 Närvarande: Mikael Englund (S), ordförande Benny Broberg, Hörselskadegruppen Helena Brobäck, Rörelsehindergruppen

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Utanför nästan allt. En vägledning till stärkt socialt stöd för barn utan papper

Utanför nästan allt. En vägledning till stärkt socialt stöd för barn utan papper Utanför nästan allt En vägledning till stärkt socialt stöd för barn utan papper ta ur och sätt upp! Checklista för socialsekreterare i kontakt med barn utan papper LÄS MER PÅ: räddabarnen.se/barn-utan-papper

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Resultat och erfarenheter gällande kommunens ansvar gentemot socialt utsatta

Resultat och erfarenheter gällande kommunens ansvar gentemot socialt utsatta KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2015-05-13 Diarienummer KSN-2015-0811 Kommunstyrelsen Resultat och erfarenheter gällande kommunens ansvar gentemot socialt utsatta Förslag till

Läs mer

Samverkansberedningen

Samverkansberedningen 1 (8) Landstingets kansli 2014-01-27 Kansliavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2014-02-03 SB 1/2014 Samverkansberedningen Tid Måndagen den 27 januari 2014 kl. 9-11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

AKTUALITETSDAG FÖR ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN SAMT KOMMUNERNAS VERKSAMHET ENLIGT LSS

AKTUALITETSDAG FÖR ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN SAMT KOMMUNERNAS VERKSAMHET ENLIGT LSS 2006-09-06 06/92 Socialnämnden (motsv) Äldreomsorgen Handikappomsorgen AKTUALITETSDAG FÖR ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN SAMT KOMMUNERNAS VERKSAMHET ENLIGT LSS BAKGRUND/SYFTE Syftet med kursen är att ge

Läs mer

KS 6 18 JUNI 2014. Kommunens ansvar gentemot socialt utsatta. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 6 18 JUNI 2014. Kommunens ansvar gentemot socialt utsatta. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 6 18 JUNI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2014-06-11 Diarienummer KSN-2014-0127 Kommunstyrelsen

Läs mer

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006 Folkhälsovetenskapligt centrum 2006-06-21 Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006 Närvarande Agneta Niklasson (mp) ordförande Birgitta Wessman-Thyrsson (s) Criss Hagfeldt

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt Denna information vänder sig till samtliga personer som är verksamma inom förskolor, fritidshem, förskoleklasser, grund- och gymnasieskolor som drivs i enskild

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn.

BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn. 1 BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn. Bakgrund Barnperspektivet och socialtjänstlagen Två av barnkonventionens huvudprinciper,

Läs mer

Rutin vid misstanke om sexuella eller andra övergrepp på förskolor i Borås Stad.

Rutin vid misstanke om sexuella eller andra övergrepp på förskolor i Borås Stad. 2014-10-15 Rutin vid misstanke om sexuella eller andra övergrepp på förskolor i Borås Stad. Används av vem och när? Denna rutin ska användas i samtliga Borås Stads förskolor då verksamheten får kännedom

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Beredningsgruppen Minnesanteckningar 110126 kl. 13.15 16.00 i Orangeriet

Beredningsgruppen Minnesanteckningar 110126 kl. 13.15 16.00 i Orangeriet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-01-27 1(5) Minnesanteckningar Beredningsgruppen Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se

Läs mer

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS)

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS) 1 Ett kontrakt för livet 2009 Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Kommunen beträffande den vård som ges med stöd av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och bedrivs

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutvecklingsrapport Brukarundersökning inom daglig verksamhet En länsgemensam brukarundersökning för personer som har insatser enligt LSS Författare: Eva Rönnbäck Rapport: nr 2011:1 ISSN 1653-2414

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Denna broschyr tillhör: Till dig som söker asyl utan förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare SÅ HÄR FUNGERAR DET AT T SÖKA ASYL 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad

Läs mer

Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige

Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige OR Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige Varför arbetar vi mot barnfattigdom i Sverige? Enligt artikel 27 i Barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Rädda Barnen har velat

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Dnr: 450-1278-2013 Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Projektrapport 2:4 2012 Strategi för kriskommunikationssamverkan Projektansvarig: Stefan Triumf Tel: 019-19 38 48 E-post: stefan.triumf@lansstyrelsen.se

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Familjehems- sekreterare 2014

Familjehems- sekreterare 2014 Familjehems- sekreterare 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 26-27 mars 2014 VÅRA TALARE Skolfam Rikard Tordön Nationell samordnare Sveriges Kommuner & Landsting Hampus Allerstrand Förbundsjurist

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 15 december 2011 kl. 13. Kronobergsgrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 15 december 2011 kl. 13. Kronobergsgrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadvägen 9, Växjö 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-12-21 FoU-beredningen Tid Torsdagen den 15 december 2011 kl. 13 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsgrummet,

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Vad kan ni göra för att agera mot näthat?

Vad kan ni göra för att agera mot näthat? Vad kan ni göra för att agera mot näthat? Projektet Nätvaro har sedan 2012 arbetat med att ta fram arbetssätt för att förebygga och hantera hat, hot och kränkningar online. Detta har resulterat i utbildningar,

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer