Kommuner i Västernorrland diskuterade situationen kring utsatta EU-medborgare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommuner i Västernorrland diskuterade situationen kring utsatta EU-medborgare"

Transkript

1 Kommuner i Västernorrland diskuterade situationen kring utsatta EU-medborgare Tiggare på gator och torg är numera en vanlig syn som väcker många frågor. Kommunerna i Västernorrland arbetar, både själva och tillsammans med olika organisationer, med att erbjuda stöd. Vilka åtgärder kan och bör kommunerna vidta? Denna fråga och andra diskuterades under en konferens i Härnösand den 21 maj. Regeringens nationella samordnare Martin Valfridsson deltog under konferensen för att beskriva sitt uppdrag och de reflektioner han samlat på sig sedan han fick uppdraget i februari. Även Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist på SKL och Ove Ledin, handläggare på SKL var med och diskuterade vad våra lagar säger och SKL:s ställningstagande i frågan. De mest utsatta människorna som befinner sig i Sverige har också minst tillgång till landets välfärd. - Det är en angelägen fråga för länet och flertalet kommuner. Frågan är också komplex, så det finns ett behov att träffas, både för att ubyta erfarenheter och öka kunskapen, säger Ewa Lindstrand, styrelseledamot, Kommunförbundet Västernorrland, samt kommunalråd i Timrå kommun. Dagen vände sig till de som arbetar som politiker i kommunstyrelse eller facknämnd, tjänstemän och sakkunniga i kommunen och även frivilligorganisationer/samfund. Kommunförbundets roll Kommunförbundets direktör, Aurora Lindberg, inledde dagen med att berätta kring Kommunförbundets uppgift. Kommunförbundet är drivande inom samverkan och som stödorganisation i kommunernas utveckling. Initiativet till konferensen togs av kommunernas representanter i Kommunförbundets styrelse. Aurora lämnade sen över ordet till Martin Valfridsson. Nationell samordning Valfridsson inledde med att klarlägga att de mest utsatta människorna som befinner sig i landet, har minst tillgång till vår välfärd. - Detta är ett moraliskt dilemma för oss. Och det handlar heller inte bara om människor från Rumänien, det är fler länder, Bulgarien till exempel. Just nu pågår en undersökning kring hur andra länder arbetar med frågan och vilka rättigheter de utsatta har i sina hemländer. Vad är det då som leder till att det sitter människor och tigger i Sverige? - De har inte tillgång till välfärdssystemen i sina hemländer. Man bör även ta med i beräkningen att slaveri rådde till exempel i Rumänien för inte så länge sen. Under Ceausescus tid så rådde arbetsplikt, när han sen försvann så blev dessa medborgare avskedade allra först. Det finns stora problem med fattigdom i dessa gruppers hemländer. Bulgarien är Europas fattigaste och mest korrupta, Rumänien är god tvåa. Rumänske socialministern förhandlar med Sverige om ett avtal kring hur man ska hantera frågan. - Det låter nattsvart men man arbetar faktiskt med korruptionsbekämpning och det pågår förundersökningar mot ett antal ministrar i Rumänien.

2 Kommer tiggeriet vara kvar här? - Det handlar om att tänka långsiktigt, det kommer vara avgörande. Fenomenet kommer inte försvinna över en natt. Det handlar om att tänka långsiktigt, det kommer vara avgörande. Fenomenet kommer inte försvinna över en natt. - Martin Valfridsson, nationell samordnare Martin Valfridsson, nationell samordnare, beskrev sitt uppdrag för deltagarna. Fokus på barnens situtaion Hur skyddar vi de barn som kommer hit? De är de mest utsatta. - Samma lagstiftning gäller för dessa barn som för alla andra. Det är önskvärt med uppsökande verksamhet från kommunernas sida för att minska risken att barn far illa, säger Martin. - Det är svåra avvägningar kring om barn far illa, det är samma faktorer som när svenska barn utreds. Det är dock en oerhört komplex fråga. I vissa situationer är det inte förenligt med barnens bästa att besluta om LVU. Kommunerna i Sverige jobbar väldigt olika. Den viktigaste frågan är dock, som sagt, att inte barn far illa. Martin pratade också om problemet med barnens skolgång. Barn som vistas i landet under lång tid behöver erbjudas skola. Men detta har dock i viss omfattning lett till att människor åker och hämtar sina barn för att de ska gå i skolan i Sverige istället för i sitt hemland, vilket i sig inte är bra. Det belastar kommunerna på ett orimligt sätt. Kommunerna ser även ett ökat tryck bland annat gällande ekonomiskt bistånd. Dessa grupper har inte rätt till försörjningsstöd. Ekonomiskt bistånd är dock möjligt att ge för akuta situationer, till exempel hemresor. Detta fungerar dock inte i praktiken då migranterna ofta kommer tillbaka i tron att de alltid får en hemresa. - Det går inte att använda skatteresurser på detta sätt. En mer individuell bedömning behöver göras i dessa fall, säger Martin. Är tiggeriet är organiserat? Frivilligorganisationer och myndigheter kommer med uppgifter om att det existerar mer och mer hårdföra grupper som vill ta betalt för platser att tigga på. Det finns inslag av människohandel i tiggeriet, speciellt i storstäderna. - Det förekommer oroande inslag, säger Martin. Det finns å andra sidan även utredningar kring brott som gruppen utsätts för. Mängder av förundersökningar har inte lett till åtal i dessa fall och detta undersöks just nu. Kanske räcker inte lagstiftningen till. SKLs kartläggning våren 2014 visade att det då fanns 2000 personer i Sverige. SVTs undersökning nyligen visade att det nu finns personer, alltså en fördubbling. Kommunerna har svårt att hantera denna fråga själva, frivilligorganisationerna likaså. Samarbete krävs mellan dessa. Större kommuner har anställt samordnare som jobbar mot frivilligorganisationer för att rikta insatser rätt. I Stockholm har man till exempel fyra uppsökande anställda som har språkkunskaperna. - Men det kan naturligtvis inte mindre resursstarka kommuner ha, tillägger Martin. Stödinsatser i hemländerna - Problemet handlar i grunden om möjlighet till försörjning och skolgång. Många har heller inte lagfart till sina hus det är alltså en strukturell fråga, säger Martin. Folkbokföringsfrågan är också viktig, det finns en stor andel människor i hemländerna som inte har ett personnummer, upp emot två miljoner individer. Det finns dock i hemländerna inget problem med lagstiftningen kring, till exempel, romer. Tillämpningen är dock under all kritik. Det är inte politiskt gångbart att utföra de nationella riktlinjerna på grund av det etablerade föraktet mot denna folkgrupp. 2

3 Det pågår många projekt - Hoppets stjärna, Rädda barnen, Svenska kyrkan, Erikshjälpen, Läkarmissionen, SOS Barnbyar med flera driver projekt i hemländerna. Behoven är enorma och samarbete och spridning av goda exempel är viktigt. Man behöver dra lärdom av vad som fungerar och inte. Det är viktigt att stimulera kommunerna, i till exempel Rumänien, att jobba med den här frågan. Generationsskifte i hemländerna gör också att synen på korruption håller på att förändras. Hantering gällande avhysningar Det har uppmärksammats i media om händelser där polis och andra myndigheter avhyst människor från uppställningsplatser för husvagnar. Kommunerna ställer sig undrande för hur de ska agera i frågan. - Det finns tyvärr inget alternativ, vi kan inte låta människor nyttja mark hur som helst. Lagarna gäller. Vi ska nyttja lagrummet värdigt men vi kan inte ge efter med detta, säger Martin. Det kan tyckas vara ovärdigt att avhysa och inte erbjuda något alternativ. Vi kan dock inte skapa kåkstäder. - Svensk lag gäller, kommer man hit för att tigga så måste man själv ordna någon form av boende. Det finns kommuner som anvisar platser, såna lösningar får vi titta närmare på. Men man kan inte ålägga storstadsregioner att skapa bostäder åt dessa grupper. Bostadssituationen är redan svår i kommunerna, fortsätter Martin. Gällande ett eventuellt förbud mot tiggeri i Sverige säger Martin så här: - Det vore inte en fungerande väg att gå, man skulle då straffbelägga att vilja hjälpa eller att be om hjälp. Fr.v. Lena Finne Jansson, Örnsköldsviks kommun, samtalar med Misafet Redepi från Föreningen Ny Framtid och Bo Johansson från Street Aid. Strömningar inom EU Fenomenet med tiggare är relativt nytt för oss i Sverige. Tidigare åkte dessa människor till Portugal, Grekland och några andra länder. Där kunde de få en tillfällig försörjning. Finanskraschen gjorde dock att man sökte sig till andra länder eftersom dessa jobb nu gick till de egna medborgarna. Det är en stor anledning till att de nu söker sig hit. Ytterligare ett faktum som försvårar är att Sverige inte kan använda biståndspengar till att stötta EU-medborgarna i deras hemländer. SKLs uppdrag Sveriges kommuner och landsting, SKL, arbetar med frågan kring utsatta EU-medborgare. - Det är en internationell fråga, det kommunala självstyret kan inte råda över denna fråga självt, säger Ove Ledin, SKL. SKL har mött flera internationella aktörer i frågan. Viktigt att poängtera är att en stor del av dessa EU-migranter är romer. Det är en fattigdomsoch diskrimineringsfråga. Det skulle behövas en EU-kommissionär som hanterar frågan. SKL har haft möten med representanter för de nordiska länderna. Frågan var jätteaktuell i Norge för något år sedan. Den fria rörligheten inom EU ska vara ett fritt val och innebär också friheten att kunna stanna i sitt eget hemland. - Ove Ledin, SKL Norges situation har stannat av och de har cirka 1000 personer, mest i storstäderna. Man tittar just nu på de nordiska länderna och hur man arbetar socialt och med lagstiftning. - Den fria rörligheten inom EU ska vara ett fritt val och innebär också friheten att kunna stanna i sitt eget hemland, avslutar Ove. Juridik kring EU-migranter Ann Sofi Agnevik pratade under konferensen om hur lagstiftningen ser ut. Kort sammanfattat så har EU-medborgare rätt att uppehålla sig i en annan medlemsstat i högst tre månader utan andra krav än ID-kort eller pass. Uppehållsrätten består så länge de inte blir en orimlig belastning för medlemsstatens sociala biståndssystem. 3

4 - Kommunen där man vistas har ansvaret för individen, säger Ann Sofi. Socialtjänstlagen säger att man ska ge bistånd för att uppnå skälig levnadsnivå, för de som är bosatta i kommunen. Vid akuta situationer kan bistånd utgå till de som tillfälligt vistas i kommunen, detta för att avhjälpa nödsituationer. För barn gäller barnkonventionen. Skolplikt eller rätt till utbildning Skollagen säger att om man är bosatt och folkbokförd i kommunen så har man skolplikt. För de som tillfälligt vistas så har man rätt till utbildning under vissa förutsättningar (till exempel att föräldern har en reell chans att erhålla arbete). Skolan har rätt att ta emot elever från utlandet om en vårdnadshavare är svensk medborgare. Även i andra fall får kommunerna ta emot elever även om de inte anses bosatta i landet. Exempel från länet Lena Finne Jansson, Örnsköldsviks kommun, fanns på plats för att berätta kring hur man jobbar i sitt område. - Det började komma EU-medborgare för ett år sedan, säger Lena. I början var det lugnt. Först när man insåg att de skulle vara kvar över vintern blev det en kraftsamling. Man skapade ett härbärge Vinternatt över vinterhalvåret. Det var dock svårt att tillgodose alla krav som ställs på ett härbärge, speciellt ett obemannat som var fallet i Örnsköldsviks kommun. Volontärer står för driften, kommunen står för lokalen och brandskydd samt väktare som skriver in och ut människorna som vistas där. Härbärget bestod förra vintern av 10 platser och fungerade bra, det var lugnt. Volontärerna har gjort ett gediget arbete. Lokalen finns inte tillgänglig i höst så man får därför leta efter en annan om man ska 4 Naturkatastrofer och annat är vi inom kommunen duktiga på men situationen med tiggare talar till vårt samvete och då blir det ängslan i samhället. - Lena Finne Jansson, Örnsköldsviks kommun fortsätta driften. Socialtjänsten har varit inkopplad från dag ett och man följer lagstiftningen. Polisen har varit inkopplad vid några tillfällen, då det varit sönderskurna bildäck till exempel. Lena menar att vi som nation inte är så bra på mjuka kriser. - Naturkatastrofer och annat är vi inom kommunen duktiga på men situationen med tiggare talar till vårt samvete och det blir då ängslan i samhället. Reportageresa till Rumänien Journalisten Elin Holmberg, från Tidningen Ångermanland, berättade om sin reportageresa till Valea Seaca i Rumänien som gjordes för en tid sedan. Tidningen gjorde en insamling för ved till romerna i byn och fick in mycket pengar. Reportaget blev 13-sidigt. - Resan gjorde att jag fick utmana mina egna fördomar. Många hus hade inte ens eldstäder. Vedhjälpen byggde upp ett förtroende i den annars mycket misstänksamma gruppen. Elin menar att en sådan enkel sak som värme, mat och läxläsning gör att man kan bryta den negativa trenden och det blir en uppåtgående spiral i samhället. Hoppets stjärna Organisationen Hoppets stjärna finns på plats i Rumänien. Lennart Eriksson berättade om deras arbete: - Ju mer man tränger in i denna fråga desto mer komplex blir den. Hoppets stjärna har funnits i Rumänien i 25 års tid. Det handlade tidigt om barnhem där funktionshindrade behandlades illa. Mycket arbete lades på attitydförändringar i Rumänien. - Vi har, tillsammans med andra, under åren lyckats vända detta, och dessutom fått med oss de inhemska funktionshinderorganisationerna. Samarbete - nyckeln till framgång - Organisationerna i Sverige måste samarbeta för det första. Det här för svårt att lösa på egen hand, fortsätter Lennart. Det finns fyra fokusområden som prioriteras i arbetet i Rumänien: Utbildning Hälsa Jobbpolitik Strukturella ting som ID-handlingar, lagfarter på fastigheter m.m. Hoppets stjärna har aktiviteter på olika platser, överallt jobbar man tillsammans med kyrkan. Man har till exempel ett after-school där man kan tvätta, duscha och få hjälp med läxor. Kravet har varit att föräldrarna själva måste få barnen att vara där. - Det finns mycket att göra, Rumänien är till exempel ett av Europas bördigaste länder. Ändå importerar de cirka 80 procent av grönsakerna. De skulle kunna ha växthus och få snurr på odlingarna. Lennart avslutar konferensen med dessa ord: - Rumänerna skäms för denna fråga. För att nå framgång i Rumänien måste man få igång de goda krafterna i landet. De är handlingskraftiga när de får igång motivationen, det kommer dock att ta tid att förändra detta.

5 Framtida utmaningar På frågan vilka de största framtida utmaningarna i kommunerna är, fick man in följande punkter: Gränsdragningar mellan vad som är möjligt och vad som är rimligt. Motarbeta känslokyla mot gruppen. Saknas beredskap för ett ökat antal EU-medborgare som tigger. Näthat mot de som vill hjälpa de utsatta. Kriminalitet inom gruppen svårt att styrka, stävja. Tydliggöra kommunens ansvar. Anders Engelholm från Kommunförbundet (till höger i bild) här på väg in till konferensen tillsammans med den nationella samordnaren Martin Valfridsson. Kommunförbundets arbete inför konferensen Anders Engelholm har varit med och genomfört en enkät bland länets kommuner: - Inför konferensen ville vi veta hur mycket situationen med utsatta EU-medborgare påverkar kommunerna. Reslutatet av enkäten visar att: EU-medborgarna finns till största del längs kusten. Det vistas cirka 120 personer i länet. Könsfördelningen är cirka 50/50. De flesta kommuner har någon form av service för dessa människor, mest härbärgen. Kommunernas uppsökande verksamhet är blygsam, endast två kommuner har haft någon form av uppsökande verksamhet. Man har satsat på informationskampanjer i samarbete med frivilligorganisationer hur fungerar det i vår kommun?. Enkäten gick även ut till Polisen och landstinget. Landstinget har svarat på enkäten utifrån sina förutsättningar. Noterbart i deras svar är att medicinsk personal utsätts för svåra frågor och etiska dilemman. Gällande mödrahälsovård vill man ha samma stöd som man har till papperslösa och asylsökande vuxna. - Den utvärdering av konferensen vi gjort efteråt visar att det finns ett stort intresse, från kommunernas sida, att arbeta vidare med frågan, säger Anders. I höst kommer Kommunförbundet att planera in en uppföljningsdag där kommunerna bjuds in. Efter konferensen gjordes en enklare utvärdering. Överlag var deltagarna mycket nöjda med dagen. 5

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Utsatta EU-medborgare Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Kansliuppdrag 2014-03-14 Uppdrag att studera frågan om utsatta EU-medborgare och avrapportera till beredning och AU:

Läs mer

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Den fria rörligheten (Dir. 2004/38/EG) EU-medborgare har rätt att uppehålla sig i en annan

Läs mer

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Nationella Samordnaren utsatta EU-medborgare S2015:01 Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Bakgrund Unionsmedborgares rätt att fritt röra och uppehålla sig i andra

Läs mer

EU- den fria rörligheten. Uppehållsrätt Ekonomiskt aktiv Sjukvårdsförsäkring Att inte belasta sociala välfärdsystem

EU- den fria rörligheten. Uppehållsrätt Ekonomiskt aktiv Sjukvårdsförsäkring Att inte belasta sociala välfärdsystem Po drom- På väg Målgrupp Utsatta EU- medborgare som vistas i Göteborg utan tydlig uppehållsrätt Personer som försörjer sig i gatubilden Särskilt fokus på barnperspektiv och romsk delaktighet EU- den fria

Läs mer

Hemlösa EU-medborgare i Nacka Politikerinitiativ december 2014 från Andreas Falk med flera (S)

Hemlösa EU-medborgare i Nacka Politikerinitiativ december 2014 från Andreas Falk med flera (S) 2015-10-05 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE SOCN 2015/563-709 Socialnämnden Hemlösa EU-medborgare i Nacka Politikerinitiativ december 2014 från Andreas Falk med flera (S) Förslag till beslut Socialnämnden noterar

Läs mer

Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare

Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare 2014-11-19 1 (10) Ann Sofi Agnevik, avd. för juridik Emilia Danielsson, avd. för juridik Leif Klingensjö, avd. för lärande och arbetsmarknad Niklas Eriksson, avd. för vård och omsorg Några juridiska frågor

Läs mer

Förslag till permanent verksamhet riktad till hemlösa. Samverkan mellan Luleå kommun, kyrkan och ideella organisationer

Förslag till permanent verksamhet riktad till hemlösa. Samverkan mellan Luleå kommun, kyrkan och ideella organisationer LULEÅ KOMMUN 1 (7) Förslag till permanent verksamhet riktad till hemlösa. Samverkan mellan Luleå kommun, kyrkan och ideella organisationer Uppdrag Kommundirektörens ledningsgrupp (KDL) har tagit beslut

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN KONFERENS OM UTSATTA EU-MEDBORGARE

DOKUMENTATION FRÅN KONFERENS OM UTSATTA EU-MEDBORGARE DOKUMENTATION FRÅN KONFERENS OM UTSATTA EU-MEDBORGARE Linköpings kommun Författare Erik Olsson Projektledare Robert Wenemark 18 februari 2015 2014 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers

Läs mer

KS 25 5 FEBRUARI 2014

KS 25 5 FEBRUARI 2014 KS 25 5 FEBRUARI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2014-02-04 Diarienummer KSN-2014-0126 Kommunstyrelsen Ansökan om samarbetsprojekt angående tillfälligt natthärbärge för

Läs mer

Hemlöshet och utsatta EUmedborgare

Hemlöshet och utsatta EUmedborgare Hemlöshet och utsatta EUmedborgare Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg, sektionen för vård och socialtjänst ove.ledin@skl.se Världen av igår på spaning efter den tid som flytt Politikens roll

Läs mer

EU-migranter Vänsterpartiet Malmös parlamentariska arbete

EU-migranter Vänsterpartiet Malmös parlamentariska arbete EU-migranter Vänsterpartiet Malmös parlamentariska arbete Vänsterpartiet Malmö 2015 Situationen Alla länder i Europa, inklusive Sverige, har en lång historia av förföljelse och trakasserier mot romer.

Läs mer

Översiktsdokument och förslag till förhållningssätt Utsatta EU-medborgare i Umeå kommun

Översiktsdokument och förslag till förhållningssätt Utsatta EU-medborgare i Umeå kommun Översiktsdokument och förslag till förhållningssätt Utsatta EU-medborgare i Umeå kommun På senare år har allt fler utsatta EU-medborgare sökt sig till Sverige och Umeå, Idag bedöms ca 50-75 utsatta EU-medborgare

Läs mer

Problematiken kring illegala bosättningar i Göteborg

Problematiken kring illegala bosättningar i Göteborg Problematiken kring illegala bosättningar i Göteborg Franky van Vossel, Fastighetskontoret Sören Rafstedt, Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet Oseriösa hantverkare ett återkommande problem Asfaltsläggare

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare

Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare 2014-12-09 1 (12) Ann Sofi Agnevik, Avd. för juridik Emilia Danielsson, Avd. för juridik Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare Sammanfattning På senare år har allt fler utsatta EU-medborgare

Läs mer

Fattiga EU-medborgare

Fattiga EU-medborgare Rapport från Göteborgs kyrkliga stadsmission Fattiga EU-medborgare i Göteborg Kontakt: Lennart Forsberg, socialchef, 031-755 36 06, lennart.forsberg@stadsmisionen.org 1 FATTIGA EU-MEDBORGARE I GOÖ TEBORG

Läs mer

KS 23 5 FEBRUARI 2014

KS 23 5 FEBRUARI 2014 KS 23 5 FEBRUARI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2014-02-04 Diarienummer KSN-2014-0127 Kommunstyrelsen Ansökan om samverkansmedel till planering av Cross-Road i Uppsala

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

ETT FÖRSÖK TILL SAKLIGT SAMTAL OM DET ORGANISERADE TIGGERIET. Sverigedemokraterna kommenterar Länsstyrelsens rapport 2014:10

ETT FÖRSÖK TILL SAKLIGT SAMTAL OM DET ORGANISERADE TIGGERIET. Sverigedemokraterna kommenterar Länsstyrelsens rapport 2014:10 ETT FÖRSÖK TILL SAKLIGT SAMTAL OM DET ORGANISERADE TIGGERIET Sverigedemokraterna kommenterar Länsstyrelsens rapport 201:10 INLEDNING Den fria rörligheten är en av EU:s grundpelare som ger människor möjlighet

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet? Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik. Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001

Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik. Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001 Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001 Vem är vi? Birgitta Gunnarsson, Folktandvården VG, verksamhetsutvecklare Gunnar

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Bild: Hem och skola Pia Kjellbom Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet Påtvingad avflyttning Informellt påtvingad

Läs mer

Synen på fattigdom har förändrats under historien

Synen på fattigdom har förändrats under historien Kunskap och fakta Synen på fattigdom har förändrats under historien Medeltiden: fromhet 1500-talet: något självförvållat och nästan omoralisk 1700-talet: ett samhällsfenomen att tuktas. 1850-talet och

Läs mer

Kristin Löfgren Sekreterare

Kristin Löfgren Sekreterare KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-08-17 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträde 2015-08-18 klockan 10:00 Kungsbackarummet Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare 2. Remissvar - Plan för kommunla

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från 1 mars 2007

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från 1 mars 2007 1 (4) PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från 1 mars 2007 Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Allmän förskola SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR HÄRRYDA KOMMUN 2 (4) Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Allmän

Läs mer

2015-05-15 FÖRSLAG TILL

2015-05-15 FÖRSLAG TILL FÖRSLAG TILL Plan fo r kommunala insatser som ro r EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfa lligt i Go teborg eller i na gon av de o vriga kommunerna i Go teborgsregionen

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet, Migrationsverket November 2004 Reviderat juli 2006 Handläggning

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Socialt utsatta EUmedborgare

Socialt utsatta EUmedborgare Sociala Resursförvaltningen Socialt utsatta EUmedborgare i Malmö - deras situation och behov 2014-08-07 Pernilla Edlund Stina Jensen Anne-Lie Lindell Uppsökarverksamheten för Vuxna Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Lennart Johansson, ordförande i Etiska rådet, Landstinget Västernorrland.

Lennart Johansson, ordförande i Etiska rådet, Landstinget Västernorrland. 2 Lennart Johansson, ordförande i Etiska rådet, Landstinget Västernorrland. 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Fotnoter: 1 Se Rapporter under http://www.sbu.se/www/index.asp 2 http://www.smer.gov.se/index.htm?lang=sv&index=4&url=kt.pdf

Läs mer

Hemlöshet. bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige

Hemlöshet. bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Fri rörlighet för vem?

Fri rörlighet för vem? Fri rörlighet för vem? Socialt och ekonomiskt utsatta EU-migranter i Sverige Anna Kindal! Fores Policy Paper 2014:4 2 Om författaren Anna Kindal har en fil. kand. i statsvetenskap från Lunds universitet

Läs mer

Idéer om försörjningsmöjligheter

Idéer om försörjningsmöjligheter Idéer om försörjningsmöjligheter Nedan redovisas all dokumentation från det arbete som pågått tillsammans med EU-medborgare och andra aktörer. Dokumentationen bygger på tre stycken workshops. De två första

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

Tiggeriproblematiken i Linköpings kommun

Tiggeriproblematiken i Linköpings kommun Linköpings universitet 2014-03-20 IEI Statsvetenskap (vt.14) Det svenska politiska systemet Seminariegrupp 2 Tiggeriproblematiken i Linköpings kommun En fallstudie i kommunalt självstyre Erik Magnusson

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Regelverk för registrering av utländska patienter

Regelverk för registrering av utländska patienter Versionsdatum: 2013-10-18 Regelverk för registrering av utländska patienter Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn vx 018-611

Läs mer

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård Region skånes policy 2008 2011! Vuxna fd asylsökande, så kallade gömda, får rätt till omedelbar vård och vård/ tandvård som inte kan anstå,

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Sociala jouren ALVESTA KOMMUN 11 juni 2012 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 1 2 Revisionsfråga och kontrollmål... 1 3 Metod... 1

Läs mer

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde 1 2010-05-25 Kommunstyrelsen Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde Före dagens ordinarie kommunstyrelsesammanträde har kommunstyrelsen ett så kallat temasammanträde. Temat är Kommunens service

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten IHR - Malmö hamn som karantänshamn (CMP) Malmö stad involverade 2011

Läs mer

2006-09-06 06/91. Socialnämnden (motsv) IFO AKTUALITETSDAG FÖR SOCIALTJÄNSTENS INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG (IFO)

2006-09-06 06/91. Socialnämnden (motsv) IFO AKTUALITETSDAG FÖR SOCIALTJÄNSTENS INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG (IFO) 2006-09-06 06/91 Socialnämnden (motsv) IFO AKTUALITETSDAG FÖR SOCIALTJÄNSTENS INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG (IFO) BAKGRUND/SYFTE Syftet med kursen är att ge praktiskt användbar kunskap om senaste rättspraxis,

Läs mer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer BFD12 080926 1 (5) Rättsavdelningen 2015-05-12 SR 19/2015 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadskonstnärer 1. Bakgrund Med fristadskonstnärer avses här konstnärliga utövare

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481); utfärdad den 30 maj 2013. SFS 2013:380 Utkom från trycket den 10 juni 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om folkbokföringslagen

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

Teresa Woodall 2013-08-17 ÅTERKOPPLING (3): UPPDRAG MIGRERANDE EU-MEDBORGARE

Teresa Woodall 2013-08-17 ÅTERKOPPLING (3): UPPDRAG MIGRERANDE EU-MEDBORGARE ÅTERKOPPLING (3): UPPDRAG MIGRERANDE EU-MEDBORGARE 1 Innehållsförteckning Uppdrag och syfte... 3 EU-migranternas situation i Göteborg... 3 Samarbetetsprojektet East-West cooperation... 7 EU-migranter i

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

RÄTTSINFORMATION. - till dig som är medborgare i ett annat EU-land än Sverige

RÄTTSINFORMATION. - till dig som är medborgare i ett annat EU-land än Sverige RÄTTSINFORMATION - till dig som är medborgare i ett annat EU-land än Sverige DIN RÄTT SOM EU-MEDBORGARE ATT VISTAS HÄR Allmän information om uppehållsrätten Du har som EU-medborgare rätt att vistas i

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Samverkansberedningen

Samverkansberedningen 1 (8) Landstingets kansli 2014-01-27 Kansliavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2014-02-03 SB 1/2014 Samverkansberedningen Tid Måndagen den 27 januari 2014 kl. 9-11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Uppdraget gavs den 5 maj 2012 till undertecknad från förvaltningsdirektör Michael Ivarsson och verksamhetschef Malin Östling.

Uppdraget gavs den 5 maj 2012 till undertecknad från förvaltningsdirektör Michael Ivarsson och verksamhetschef Malin Östling. ÅTERKOPPLING (2) UPPDRAG MIGRERANDE EU-MEDBORGARE 121203 Uppdrag och syfte Uppdraget gavs den 5 maj 2012 till undertecknad från förvaltningsdirektör Michael Ivarsson och verksamhetschef Malin Östling.

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning 2Produktion: Samordning Socialdepartementet för att motverka Form: Blomquist och förebygga

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM)

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) ÅTERRAPPORTERING 2014-02-26 1 (5) Ekonomi och styrning Malin Svanberg Återrapportering EBP 10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) Under 2013 har KIM-projektet (Kommunalt och

Läs mer