Härbärge och/eller värmestuga. för socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare- En möjlighet? Socialnämndens utredning

Transkript

1 Härbärge och/eller värmestuga för socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare- En möjlighet? Socialnämndens utredning

2 Innehåll 1. INLEDNING Uppdraget Definition Värmestuga och Härbärge 2 2. SITUATIONEN I ALINGSÅS Antal EU-medborgare som försörjer sig genom att tigga Var bor de? Socialförvaltningens kännedom och iakttagelser Frälsningsarmén Equmeniakyrkan Polisen Hemlöshet i Alingsås kommun 5 3. LAGSTIFTNING Den fria rörligheten Socialtjänstlagen Kommunallagen Illegal bosättning 8 4. NATIONELL OCH REGIONAL STRATEGI Nationell hållning Regional hållning Lägesbeskrivning i kommunerna i nätverket januari KOMMUNALA STRATEGIER SAMMANFATTANDE ANALYS Härbärge i kommunal regi Konsekvenser med att öppna ett härbärge i kommunal regi Härbärge genom föreningsbidrag till frivilligorganisation/-er Konsekvenser med härbärge genom stöd till frivilliga organisationer Värmestuga i kommunal regi Värmestuga genom föreningsbidrag till frivilligorganisation/-er Konsekvenser med värmestuga i kommunal regi respektive med stöd till frivilliga organisationer Inga ytterligare insatser utöver det som redan erbjuds i dagsläget Konsekvenser med att kommunen inte bidrar till ytterligare insatser än vad som redan erbjuds i dagsläget REFERENSER 17 Bilaga1: Förvaltningsrättens dom, mål , angående överklagande av Linköpings kommuns beslut att öppna härbärge för utsatta EU-medborgare. Bilaga 2: Kostnads- och samarbetsförslag angående eventuellt härbärge i samarbete med Equmeniakyrkan. 1

3 1. Inledning Den fria rörligheten är en av EU:s grundpelare som ger människor möjlighet att utvecklas och att förändra sina liv. Det har lett till en ökad rörlighet av arbetstagare, varor och tjänster. Genom den fria rörligheten får vi också ta del av den fattigdom och det utanförskap som förekommer inom den Europeiska unionen. Allt oftare kan vi se personer från de fattigaste medlemsländerna i situationer som tidigare varit ovanliga i Sverige. Ett exempel på detta är de utsatta EU-medborgare som kommer hit och försörjer sig genom att tigga. De har de senaste åren ökat i antal i Sverige och i Alingsås har vi sett en ökning det senaste året. De som försörjer sig genom att tigga kommer framförallt från EU:s två senaste medlemsländer, Rumäninen och Bulgarien. Många söker sig hit på grund av fattigdom och arbetslöshet och detta har lett till en förändrad hemlöshetssituation (Socialstyrelsens kartläggning 2013). Många av dem är hemlösa under sin vistelse i Sverige och har det extra svårt under vinterhalvåret. 1.2 Uppdraget Kommunfullmäktige i Alingsås har gett Socialnämnden i uppdrag att genomföra en utredning om möjligheterna att öppna en värmestuga och/eller härbärge för de ekonomiskt och socialt utsatta EU-medborgare som vistas i Alingsås kommun. Utredningen disponeras så att först presenteras en beskrivning av situationen kring antal utsatta EU-medborgare i Alingsås och deras förutsättningar samt vilka de hittillsvarande insatserna av olika aktörer varit i Alingsås. Därefter presenteras lagstiftning, nationell och regional strategi samt exempel på andra kommuners sätt att verka. Avslutningsvis presenteras olika alternativ samt en sammanfattande analys av möjligheter och konsekvenser med respektive alternativ. 1.3 Definition Värmestuga och Härbärge Värmestuga: Mötesplats dag -kvällstid dit man kan gå för att värma sig. Det kan även innebära möjligheter att värma mat, tillgång till dusch, toalett och tvättmöjligheter. Härbärge: Enklare form av nattlogi. Det kan även finnas möjligheter att värma mat, tillgång till dusch, toalett och tvättmöjligheter. 2

4 2. Situationen i Alingsås 2.1 Antal EU-medborgare som försörjer sig genom att tigga Det finns idag, enligt samtal med Frälsningsarmén, Equmeniakyrkan samt socialförvaltningens fältsekreterare, 15 EU-medborgare som försörjer sig genom att tigga i Alingsås, varav 13 av dem bor i Alingsås. Boende i Alingsås har ökat sedan ett år tillbaka då samtliga i gruppen hade boende i Göteborg och pendlade in till Alingsås. De två som inte har sitt boende i Alingsås är ett par som bor i Göteborg. Då det är en rörlig grupp kan antalet variera över tid. 2.2 Var bor de? Lövekulle camping Det finns två husvagnar på Lövekulle camping där EU-medborgare bor. Husvagnarna har två privatpersoner skänkt respektive lånat ut. Brogården Det står en husvagn uppställd i närheten i området Brogården, vilken EU-medborgare använder som bostad. Equmeniakyrkan Equmeniakyrkan har upplåtit två platser i sina lokaler för hemlösa EU-medborgare. Det finns en EU-medborgare som tycks bo runt och som bland annat har bott ett par nätter i Equmeniakyrkan samt på vandrarhemmet, genom frivilligas försorg. Det finns ingen kännedom om minderåriga barn. 2.3 Socialförvaltningens kännedom och iakttagelser Ingen av de EU-medborgare som försörjer sig genom att tigga har sökt upp socialförvaltningen för att ansöka om någon form av bistånd. Det har inkommit orosanmälningar gällande gruppen från allmänheten, från en parkeringsvakt och från ett fastighetsbolag. Anmälningarna har rört oro kring en gravid kvinna ur gruppen, om en person som har setts sova i en gångtunnel, angående tältläger under sommaren 2014 samt kring en husvagn som har varit parkerad på en privat plats. I samtliga fall, där personerna har varit anträffbara, har socialförvaltningen efterfrågat behov av stöd, kontrollerat om det har funnits barn som riskerar att fara illa samt informerat om gällande regler. Vid kontakt med de personer som bodde i tältläger i Alingsås sommaren 2014 framkom att de hade sitt huvudsakliga boende i Göteborg men att de av praktiska skäl valt att tälta i Alingsås. De flyttade på sina tält efter information och var inte intresserade av något stöd genom socialförvaltningen. Den gravida kvinnan åkte till sitt hemland för att föda sitt barn. Husvagnen som var parkerad på en privat parkering flyttades en bit bort efter att de fått information om olaglig parkering. De var inte intresserade av något stöd genom socialtjänsten. Deras barn visade sig vara över 18 år enligt uppgift från polisen. Personen som enligt anonym anmälan hade setts sova i en gångtunnel var inte kvar när socialtjänsten kom till platsen. Fältsekreterarna har inte noterat att någon sover utomhus i nuläget. De uppfattar att gruppen som försörjer sig genom att tigga sitter på sina platser dagtid och att de inte gärna 3

5 går från sin plats eftersom att de då riskerar att förlora pengar. Utifrån det bedömer de att behovet av värmestuga är liten. Behovet av övernattning är större. De har noterat att några av dem använder Storken Gallerians besökstoaletter samt att en del vistas på tågperrongen morgon och kväll där det finns besökstoaletter samt värme. Vidare har de noterat att gruppen inte har ökat sedan i höstas. 2.4 Frälsningsarmén Frälsningsarmén finansierar tillsammans med Vinden hyreskostnaden för de två husvagnar som står på Lövekulle Camping. Hyran är 6000 kronor/månaden för två husvagnar. Lions Club har bidragit ekonomiskt till platshyran. Frälsningsarmén uppger att de söker hjälp med finansieringen och efterfrågar ett strukturerat samarbete med Alingsås kommun. De önskar att kommunen bidrar till finansieringen av campinghyran samt med personal som kan informera gruppen av utsatta EU-medborgare. Frälsningsarmén och Vinden samarbetar mycket och Vinden skänker kläder, husgeråd, filtar med mera. Vinden undersöker vilka möjligheter de har att erbjuda utsatta EUmedborgare timarbete. Det finns ett stort engagemang. De upplever inte att EUmedborgarna svälter. De har mat för dagen men i övrigt har de ingenting. En del av dem åker hem ibland, några åker hem över jul. Frälsningsarmén tror inte att det blir någon större ökning av EU-medborgare till kommunen beroende på om det finns fler övernattningsplatser. Detta då marknaden blir mättad, det vill säga att det inte finns obegränsat med attraktiva platser att tigga på. Frälsningsarmén upplever att de utsatta EU-medborgarna har enkla behov som tak över huvudet och där de kan sköta sig själva. De tycker därför att husvagnarna på Lövekulle är ett bra boendealternativ för EU-medborgarna. Där har de tillgång till tvätt, dusch, kök och får sköta sig själva. Det är ett enkelt boende och inte lika stort eller kostsamt som att starta ett härbärge. Frälsningsarmén upplever att EU-medborgarna helst vill sköta sig själva. De sitter på sina platser hela dagarna och lämnar inte gärna sin plats innan kvällen då förlorad tid är förlorad inkomst. Frälsningsarmén har sopplunch två dagar/veckan men det är sällan de kommer dit då de inte vill lämna sina platser. Av den anledningen tror inte Frälsningsarmén att behovet av värmestuga år stort. Personerna som försörjer sig genom att tigga har ett behov att behålla värmen där de sitter eller i närheten. 2.5 Equmeniakyrkan Under julen 2014 fick en hemlös EU-medborgare bo ett par nätter i Equmeniakyrkans lokaler. Samma person brukar komma till kyrktorget på söndagarna och tigga. Kyrkan har nu upplåtit två sovplatser för EU-medborgare i sina lokaler. Det bor två personer där i dagsläget. De har i lokalen tillgång till toalett, dusch och pentry. Equmeniakyrkan har även volontärer som hjälper till som värdar. De efterfrågar ett strukturerat samarbete med kommunen för smidigare lösningar och som bollplank avseende praktiska frågor som försäkringar och andra ansvarsfrågor. De uppger att deras lokaler ger möjlighet till fler sovplatser men att de behöver finansiellt stöd om de ska öppna upp som ett härbärge för fler personer. De föreslår att kommunen 4

6 bidrar ekonomiskt till lokalhyran, ersättning för extra vaktmästarinsatser samt bidrag till kvällsmål. Summa: kronor/månad. Vidare önskar de att socialnämnden utser en tjänsteman som kontaktperson för härbärget, till vilken ansvariga medarbetare i Equmeniakyrkan kan vända sig till för konsultation och löpande rapportering om rådande situation. Equmeniakyrkan själva bidrar med gratis volontärinsatser, madrasser, sängkläder och övriga gåvor. Se bilaga 2 angående fullständigt kostnads- och samarbetsförslag. 2.6 Polisen Polisen i Alingsås kommun har inga noteringar om personer som sover utomhus eller i exempelvis trappuppgångar. Vidare har de inga uppgifter om kriminalitet kopplat till gruppen EU-medborgare som tigger. 2.7 Hemlöshet i Alingsås kommun På Socialförvaltningen i Alingsås märker man sedan flera år tillbaka att kommunen har brist på billiga hyreslägenheter och att konkurrensen om bostäderna i kommunen har ökat generellt. Personer som vid en större tillgång på bostäder i allmänhet, skulle kunna lösa sin situation på egen hand, kontaktar i allt större utsträckning socialtjänsten. I avvaktan på ett eget boende kan det bli fråga om tillfälliga och akuta lösningar. Då kommunen saknar ett eget härbärge hänvisas personer till vandrarhem, camping och liknande. Socialförvaltningen får i akuta fall köpa platser på olika tillfälliga boenden. Det råder brist på tillfälliga boenden i Alingsås varför behovet inte alltid kan lösas inom kommunen utan får köpas i andra kommuner. Ett tillfälligt boende är dock ingen bra eller skälig boendelösning i längden, parallellt arbetar man med att lösa hemlöshetfrågan på längre sikt. Vilka är hemlösa? Det finns idag, enligt uppgift från polis och fältsekreterare, ingen kännedom om att någon kommuninvånare sover utomhus, i trappuppgångar eller dylikt. Många bor runt hos vänner och anhöriga medan andra, framförallt personer utan socialt nätverk, är hänvisade till tillfälliga boenden. Det kan handla om situationer där andrahandskontrakt och inneboendeavtal löper ut, våld i nära relationer, anhöriginvandring, beroendeproblematik med mera. Det finns en grupp som i allt större utsträckning söker sig till socialförvaltningen då de står utan boende. Det är personer som har sökt asyl i Sverige och som, istället för att bo på flyktingförläggning, har valt att bo hos anhöriga, d.v.s. i eget boende (EBO). När boendet av olika anledningar inte fungerar, exempelvis på grund av trångboddhet, söker de hjälp för att lösa sin boendesituation som ibland är akut. Det bor ( ) en EBO-familj om två vuxna och två barn i ett tillfälligt boende i Alingsås. Ytterligare en familj om två vuxna och tre barn bor i Socialförvaltningens jourlägenhet. Det finns sannolikt ett mörkertal av personer som är hemlösa men som inte är kända av socialförvaltningen. 5

7 3. Lagstiftning Kommunens juridiska ansvar Nedan redovisas översiktligt det juridiska läget och kommunens ansvar. Sammanställningen är till stora delar hämtad från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) promemoria ( ) om juridiska förutsättningar, samt ur Förvaltningsrättens dom (mål ). 3.1 Den fria rörligheten Den fria rörligheten för personer är en grundprincip som garanteras av EU. Varje unionsmedborgare och deras familjemedlemmar har rätt att röra sig, bo, studera, arbeta, etablera sig eller tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat utan att diskrimineras på grund av sin nationalitet. EU:s politik, bland annat avseende de sociala trygghetssystemen, syftar till att göra det lätt och smidigt att röra sig och vara verksam inom EU-området. Det är emellertid inte meningen att man ska utnyttja denna rätt till rörlighet helt utan begränsningar. Av det s.k. rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) framgår under vilka förutsättningar en unionsmedborgare har rätt att uppehålla sig i en annan medlemsstat. Rörlighetsdirektivet har implementerats i den svenska utlänningslagen, där begreppet uppehållsrätt reserverats för rätten att vistas i Sverige längre än tre månader utan uppehållstillstånd. För vistelse i högst tre månader ställs inga andra krav än att personen kan identifiera sig med giltigt pass eller annan ID-handling. En unionsmedborgare kan dock enligt 8 kap. 9 Utlänningslagen avvisas från Sverige under de tre första månaderna efter inresa om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen. För att få uppehållstillstånd inom annan medlemsstats territorium under längre tid än tre månader ska personen antingen vara: anställd egenföretagare arbetssökande med verklig möjlighet att få anställning studerande med heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning eller enbart vistas i den mottagande medlemsstaten men ha en heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning. EU-rätten kan inte åberopas i samband med missbruk eller bedrägeri, ett så kallat svart arbete kan därför inte ligga till grund för uppehållsrätt. Flera av de utsatta EU-medborgare som vistas i Alingsås har uppgett att de vill ha ett arbete i Sverige. Det är personer som står längt från arbetsmarknaden i sina hemländer och därför söker sig till bland annat Sverige. Deras svårigheter att möta arbetsmarknadens krav och etablera sig på arbetsmarknaden innebär i praktiken att många hänvisas till att försörja sig genom att tigga. Tiggeri räknas dock inte som stadigvarande inkomst. 3.2 Socialtjänstlagen Enligt socialtjänstlagen 2 kapitlet 1 svarar varje kommun för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får den stöd och den hjälp som de 6

8 behöver. Det framgår även att den kommun där den enskilde vistas i huvudsak ansvarar för stöd och hjälp till den enskilde. Kommunen har det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen, oavsett om man är svensk medborgare eller inte. Det enda undantaget från kommunens ansvar rör asylsökande. De utsatta EU-medborgare som befinner sig i Sverige och försörjer sig genom att tigga har uppehållsrätt med stöd av unionsrätten. De omfattas därför av socialtjänstlagen och faller inom kommunens ansvar. Alla som befinner sig inom kommunen har rätt till akuta hjälpinsatser om man har hamnat i en nödsituation. Socialtjänsten ska göra individuella bedömningar när det gäller en biståndssökandes förmåga och möjligheter. EU-medborgare är en heterogen grupp som står olika nära arbetsmarknaden och har olika uppehållsrätt. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn. Även om en familj inte själv söker sig till socialtjänsten har socialtjänsten genom bl.a. den uppsökande verksamheten ett ansvar att försäkra sig om att det inte finns barn som far illa. Socialtjänsten har ett utredningsansvar för barn och unga som kan riskera att fara illa under sin vistelse i Sverige. Vid en bedömning av om bistånd till akuta insatser behövs måste även särskilt beaktas om det finns barn i familjen. När det gäller EU-medborgare med rätt att vistas i Sverige i upp till tre månader kan det handla om bistånd i akuta situationer för att försäkra att de inte far illa. Den hjälp kommunen kan bistå med i dessa situationer är akuta boendelösningar, akut mathjälp eller i vissa fall hemresa. Om det finns barn med i bilden eller svåra problem med missbruk och/eller psykisk sjukdom kan det påverka socialtjänstens bedömning och göra situationen mer akut. 3.3 Kommunallagen Enligt 2 kapitlet 1 kommunallagen får en kommun och ett landsting själva ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Det är förbjudet för en kommun att ge stöd till en enskild, såvida det inte finns lagstiftning som gör det möjligt att ge stöd. Socialtjänstlagen medger till exempel stöd till enskild efter behovsprövning. Individuellt stöd till näringsidkare godtas enligt en särskild bestämmelse i kommunallagen bara om det finns synnerliga skäl. I praxis finns exempel på kommunalt stöd som godtagits då det givits för att förhindra bortfall av service i glesbygd, till exempel livemedelsbutik, bensinmack eller hotell. Förvaltningsrätten i Linköping avgjorde nyligen ett mål där en kommun ingått i en överenskommelse med Stadsmissionen om stöd för utsatta EU-medborgare avseende bland annat natthärbärgen för perioden januari till juni 2014 (mål ). Förvaltningsrätten kommer i målet fram till att utsatta EU-medborgare som befinner sig inom kommunens gränser är en angelägenhet för kommunen. Förvaltningsrätten anförde i domskälen bland annat att kommunen enligt 2 a kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) har det yttersta ansvaret för att de som vistas inom kommunen får det stöd och hjälp de behöver och att kommunen har ett ansvar för akuta insatser. Kommunen hade bedömt att det fanns en överhängande risk för att dessa personer skulle frysa ihjäl under den kalla årstiden- något som Förvaltningsrätten ansåg vara en rimlig bedömning. Mot denna bakgrund fann Förvaltningsrätten att det inte hade visats att beslutet stred mot lag eller annan författning. 7

9 Det är enligt socialtjänstlagen 2 kap 5 möjligt för kommunen att sluta avtal med annan att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Kommunal omsorg gäller i princip alla som vistas i kommunen. EU-migranternas nationalitet är därmed inte avgörande för att kommunen kan anses sakna anknytning till dem som stödet riktar sig till. Det kan istället konstateras att kommunen är skyldig att svara för socialtjänsten i sitt område och att alla har rätt till akuta hjälpinsatser om man hamnat i en tillfällig nödsituation. Kommunens bedömning att det finns en överhängande risk för EU-migranterna att frysa ihjäl under den kalla årstiden får anses vara rimlig. Kommunen är därmed skyldig att svara för akuta hjälpinsatser till EU-migranterna. Kammarrätten beviljade inte prövningstillstånd i målet. En förvaltningsrättsdom är inte prejudicerande utan är en prövning av det enskilda ärendet. Domen innebär inte någon skyldighet för andra kommuner att agera på liknande sätt. Det yttersta ansvaret kan tillgodoses även på andra sätt, till exempel genom biståndsbeslut. Förvaltningsrättsdomen finns i sin helhet som bilaga till utredningen. 3.4 Illegal bosättning Vid några tillfällen har EU-migranter slagit sig ner med tält/husvagn på olika platser i kommunen utan att fråga markägaren. Formellt finns det inga rättigheter att bosätta sig var man vill. På ett humanitärt plan utgör illegala boplatser en oacceptabel boendemiljö med hygieniska problem, miljöproblem, brandsäkerhetsproblem, hälsoproblem med mera. Allemansrätten tillåter att man får tälta något enstaka dygn i naturen om man inte stör markägaren eller skadar naturen. Vid längre tids tältning ska man dock alltid kontakta markägaren. Tältplatsen får inte ligga nära boningshus. Om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter för människors hälsa är större. Ställer man upp en husvagn ska man kontakta markägaren. Illegala bosättare gör sig rent juridiskt skyldiga till egenmäktigt förfarande. Om bosättarna därför inte frivilligt flyttar på sig återstår avhysning. 8

10 4. Nationell och regional strategi 4.1 Nationell hållning Regeringen har nyligen tillsatt en nationell samordnare för utsatta EU-medborgare, Martin Valfridsson. Han ska samla in kommuners intryck för att stärka dialoger mellan kommunerna, han ska även återföra synpunkterna till regeringen. Dessutom ska han följa upp frivilligorganisationers erfarenheter av samarbeten med byar och städer ibland annat i Rumänien för att se hur till exempel studier och småföretagande har fungerat. Anders Knape, ordförande för Sveriges kommuner och Landsting (SKL) säger: SKL:s medlemmar kan inte ensidigt lösa en komplex fråga vars yttersta konsekvens är den fattigdom och utsatthet som gör att man söker sig från ett EU-land till ett annat. Det krävs en samverkan mellan regeringen, myndigheter och frivilligorganisationer, en handlingsplan som även omfattar vad EU kan bidra med för att förbättra livsvillkoren i respektive hemland Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister, uppger att utöver att tillsätta en nationell samordnare för dialog med Rumäniens socialminister. Vidare att man arbetar internationellt med att stödja Rumänien att använda beviljade EU-medel, strukturfonder, med syfte att jämna ut sociala och ekonomiska skillnader. Tidigare har Rumänien använt omkring 20 % av strukturfonderna vilket under 2014 har ökat till 50 %. Målet under 2015 är att de ska använda 80 % av fonderna. Det är ett långsiktigt arbete internationellt och nationellt och hur man under tiden löser det på kommunal nivå är kommunernas ansvar. 4.2 Regional hållning Alingsås kommun ingår i ett kommunnätverk för socialt och ekonomiskt utsatta EUmedborgare i Västra götalandsregionen. Representanter från de olika kommunerna träffas informellt ett par gånger per termin och utbyter erfarenheter och kunskap i frågan. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt en representant från Göteborgs stad arbetar nu fram en regional handlingsplan för kommunerna, där man tar med synpunkter och erfarenheter från kommunnätverket i formuleringen av frågorna. Syftet med handlingsplanen är vägledning som främjar mänskliga rättigheter. Olika frågeställningar kommer att lyftas och varje fråga speglas utifrån bland annat regelverk, dilemman och förslag på förhållningssätt. Exempel på planerade frågeställningar i handlingsplanen: hur kan kommunerna motverka att situationen flyttar runt i och mellan kommunerna? hur kan kommunerna bedöma barns behov? hur bör kommunerna bedöma rätten till bistånd och boende? hur kan kommunen agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård, mediciner och tandvård? kan det finnas risk för människohandel och vad bör kommunerna göra för att motverka det? 9

11 4.2.1 Lägesbeskrivning i kommunerna i nätverket januari 2015 Göteborg Göteborgs stad samarbetar med frivilliga organisationer genom föreningsbidrag där de frivilliga organisationerna står för utförandet. De har uppsökande verksamhet riktat mot gruppen. Räddningsmissionen har öppen förskola för barnen. 35 sängplatser under vintern på Bräcke Diakoni. Det är sällan fullbelagt. Samtidigt som platser står tomma bor människor i tält i skogen. De vill inte lämna sina platser på dagtid för att boka sovplats. Göteborgs stad diskuterar därför kring att möjliggöra att boka sovplats under kvällstid direkt på boendet så att människor kan försörja sig under dagtid. Öckerö Öckerö diakoni har tagit kontakt med Öckerö kommun då de är intresserade av samarbete kring insatser för de utsatta EU-medborgarna. Inga boenden inom kommunen i nuläget. EU-medborgarna kommer på morgonen och åker till Göteborg på eftermiddagen/kvällen. Kungsbacka Kungsbacka kommun lånar ut en lokal till kyrkan som driver ett boende för EUmedborgare under vintern, 10 platser. De finns också duschmöjligheter via en idrottshall i kommunen där kyrkan står för personalen. Samarbete med de frivilliga. Planerar att skapa uppsökande arbete i samarbete med kyrkan. Kungälv De EU-medborgare som tigger i Kungälvs kommun pendlar från Göteborg där de övernattar. Kungälvs kommun har påbörjat ett arbete via politiskt initiativ med frivilliga organisationer. Partille Partille kommun har ett upparbetat samarbete med kyrkan. Man har inget boende men Pingstkyrkan har ställt upp en husvagn där hemlösa EU-medborgare kunnat bo. I det fall när man haft en familj boende har man barnen erbjudits skolgång. Kommunen har även lokaler där frukost erbjuds. Mölndal Mölndals stad har inget boende utan köper akuta platser från Stadsmissionen i Göteborg. Erbjuder hemresa före att erbjuda inkvartering. I avvaktan på en hemresa kan akut övernattning beviljas. De har haft många bosättningar i staden och upplever att man flyttar runt problem när man avhyser. Varberg Varbergs kommun har många utsatta EU-medborgare i kommunen. Kyrkan är aktiv och en privatperson ställer upp med boende i en fastighet. Lerum I Lerums kommun har man inte djupnat i frågan och har inget uppdrag kring den. Inställningen har hittills varit att kommunen inte ska ansvara för insatser eller ha en beredskap inför vintern för målgruppen. Lerums kommun anser att det är en mer övergripande fråga på riksnivå. 10

12 5. Kommunala strategier Örebro Hela människan och dess medlemskyrkor samt Frälsningsarmén driver ett härbärge för EU-migranter. Syftet med härbärgesprojektet är att möjliggöra vila under nattetid alla veckans nätter och tillgodose andra basbehov såsom enkel kvällsmat och frukost samt toalett och dusch. Härbärget med platser startade 14 januari 2015 och kommer att vara öppet till och med 15 april. Därefter kommer en utvärdering att göras. En projektledare är anställd av Hela människan och det finns en mängd volontärer som jobbar med härbärget. Örebro kommun har 2015 beviljat föreningen Hela Människan 250 tkr i ettårigt utvecklingsstöd för att starta ett härbärge för EU-migranter. Kyrkor bidrar med pengar och den totala kostnaden för härbärget är cirka 500 tkr. Norrköping Ett härbärge startade 1 januari 2015 i Norrköping av Hela Människa i samarbete med Svenska kyrkan och med ekonomiskt stöd av Norrköpings kommun. Härbärget har 20 platser. Torsdagar säljs veckobiljetter för boende (10 kr/natt). Familjer med barn hänvisas till socialtjänsten. Två timanställda jobbar varje kväll och natt. Volontärer finns på kvällen utöver de timanställda. Härbärget är öppet till och med mars och därefter ska Hela Människan och Kommunen träffas för att prata om hur verksamheten ska fortsätta. Kommunen bidrar med 250 tkr för perioden januari-mars Borås I Borås startade kommunen ett härbärge hösten Målgruppen för härbärget är alla personer över 18 år som är i en hemlös situation och som vistas i Borås Stad. Familjer med barn bereds inte plats, utan hänvisas till IFO Barn- och familjeenheten. Härbärget har 16 platser, varav 8 platser är avsedda för skrivna i Borås och 8 platser för övriga (EUmedborgare som försörjer sig genom att tigga). Samma person får sova 16 nätter per månad på härbärget. Varje natt bor det ungefär 5-6 EU-medborgare som försörjer sig genom att tigga. Härbärget har öppet oktober till och med april. Härbärget har inget samarbete med frivilligorganisationerna. Kommunens kostnad för sju månaders öppethållande är 2,4 mnkr, där cirka hälften av kostnaden är personalkostnad och en annan stor post är lokalkostnad. Sedan härbärget öppnade hösten 2015 har det varit dålig beläggning både vad det gäller gruppen som är skrivna i Borås samt gruppen utsatta EU-medborgare. Det är få dagar då det har varit helt fullbelagt. De som nyttjar sina platser är framförallt utsatta EUmedborgare. Troliga orsaker är att det finns en privatperson som upplåter en fastighet samt tomtmark med husvagnar, där EU-medborgare får bo. De kan sköta sig själva där, laga sin egen mat och behöver inte ta hänsyn till de regler som gäller på härbärget, till exempel om besökare. Från början blandade man platser på härbärget mellan personer skrivna i Borås och utsatta EU-medborgare. Då det sover fyra personer i varje rum kunde det ibland bli motsättningar mellan grupperna. Sedan man valde att separera platserna, man har till och med platserna på olika våningar, har det blivit lugnare. Innan man begränsade antal nätter per månad på härbärget var det i stort sett samma personer, EU-medborgare, som bodde där hela tiden. Härbärget blev som ett permanent boende och andra grupper kom inte intill. 11

13 Trots att härbärget inte alltid är fullbelagt är socialtjänsten i Borås nöjda med att kunna erbjuda ett tillfälligt boende, i akuta fall, för sina kommuninvånare. Växjö Ett härbärge i Växjö startades 9 januari 2015 av Växjö diakonicentrum (Svenska Kyrkan) tillsammans med Erikshjälpen, Röda korset och Öppna dörren. Dessutom har flera privatpersoner och organisationer gett donationer i form av pengar och/eller material. Härbärget har 10 bäddar och kommer att vara öppet till och med mars. De har inte haft några barnfamiljer. En anställd plus två volontärer finns på härbärget kvällar och nätter. EU-medborgare som försörjer sig genom att tigga kan boka bädd för fem nätter. Det kostar 10 kronor per natt att bo på härbärget. Härbärgets kostnad består av del av tjänst samt hyra av lokal. Ulricehamn I december 2014 öppnade kyrkorna i Ulricehamn ett härbärge. Under 15 dagar då härbärget var öppet nyttjades inte platserna, bland annat då flera EU-migranter som tigger övernattar i Borås samt att vid denna tidpunkt var det flera som reste hem till Rumänien. Kyrkorna bestämde i januari att erbjuda en annan form av platser och från och med den 26 januari finns övernattningsplatser tillgängliga i en av kyrkorna. Diakoner har en uppsökande verksamhet och frågar de som tigger om de har behov av sängplats. Om någon behöver sängplats öppnas bäddar för tre nätter och två volontärer kallas in för att vara närvarande. Fram till idag (10 februari) har ingen nyttjat möjligheten till övernattningsplats. Frivilligorganisationerna, framförallt kyrkorna i Ulricehamn, och kommunen har ett nätverk för frågan om EU-medborgare som tigger. Kyrkorna har ansökt om bidrag hos kommunen och kommunen har i januari 2015 beviljat ett bidrag på 20 tkr för material. Linköping Linköpings stadsmission driver Crossroads tillsammans med församlingar och med stöd av Linköpings kommun. Deras verksamhet består av tre delar, härbärge med 20 sovplatser öppet under vintermånader, lunchservering och rådgivning. Natthärbärget i Ryttargårdskyrkan har plats för maximalt 20 övernattande. Stadsmissionen har kontakt med ett 60-tal EU-migranter i Linköping. Platserna fördelas varje natt i form av övernattningsbiljetter. Linköping kommun satsar 2,5 miljoner kronor under ett års tid för att stötta gruppen med mat, vinterhärbärge och information. 12

14 6. Sammanfattande analys Utredningen har kommit fram till att det i huvudsak finns fem alternativa handlingsvägar: härbärge i kommunal regi härbärge via samverkan med frivilligorganisation/-er värmestuga i kommunal regi värmestuga i samverkan med frivillig organisation/-er ingen ytterligare insats Som framgår av exemplen ovan förekommer alla alternativen i svenska kommuner, förutom värmestuga för utsatta EU-medborgare som endast tycks finnas i samverkan med frivilliga organisationer eller helt i frivilligas regi. När det gäller härbärge är det vanligast att kommuner stödjer frivilliga organisationer ekonomiskt genom riktade föreningsbidrag till härbärge under vintermånaderna. Det är legalt möjligt för kommunen att välja vilket alternativ den själv önskar. Särskilt viktigt är att framhålla att rättsfall (förvaltningsrättsdom mål ) visar att det inom lagens ram är möjligt att samverka med frivilligorganisationer inom kommuns geografiska och förvaltningsmässiga område. 6.1 Härbärge i kommunal regi Ett härbärge i kommunal regi innebär att kommunen själv behöver bygga upp en organisation för hanteringen, till exempel kring: lokal personal budget öppettider tillgänglighet rutiner målgrupp Det behövs en djupare utredning kring målgrupp och behov. Bland annat kring beräknad volym och prognos för framtida volymer. Ekonomiska resurser behöver tillföras. Kommunens kostnader för att i egen regi driva ett härbärge hänger främst samman med vilken bemanningsnivå som kommunen vill ha på härbärget, samt lokalkostnaden för härbärget. Utifrån kostnaden för Borås Stads härbärge uppskattas totalkostnaden för ett härbärge till omkring 2 mnkr. Vidare behövs ett ställningstagande till hur kommunen ska hantera annan form av hemlöshet för andra som vistas i kommunen. 13

15 6.1.2 Konsekvenser med att öppna ett härbärge i kommunal regi Det krävs resurser för att bygga upp den kompetens och struktur som krävs, och uppstart av härbärge kommer att kunna ske tidigast hösten Det är mer kostnadskrävande med ett härbärge i egen regi jämförelsevis med att bidra ekonomiskt till frivilligorganisationer som sedan bedriver en humanitär stödverksamhet inom området. Ett härbärge, oavsett i vems regi innebär: Illegala bosättningar minskar. På ett humanitärt plan utgör illegala boplatser en oacceptabel boendemiljö med hygieniska problem, miljöproblem, brandsäkerhetsproblem, hälsoproblem, social utsatthet med mera. I kranskommuner upplever man att avhysning endast flyttar runt problemet inom eller utom kommunen. Den nöd och den sociala utsatthet de hemlösa EU-medborgarna utsätts för minskar. Vidare minskar risken för att utsatta människor fryser ihjäl. Kommunen främjar mänskliga rättigheter. Att bemötas med värdighet, att få tak över huvudet samt att slippa svälta är basala mänskliga rättigheter. Gruppen av hemlösa EU-medborgare kan öka i Alingsås om det finns utökade boendemöjligheter. Platserna på ett härbärge kan även stå tomma om målgruppen hittar andra alternativ. Vid obegränsat antal nätter på ett härbärge är risken stor att boendet blir ett permanent boende. 6.2 Härbärge genom föreningsbidrag till frivilligorganisation/-er I kommunen finns det redan aktiva frivilligaktörer med erfarenhet och kunskap, vilka är villiga att bidra till en hantering av nuvarande situation utifrån framför allt humanitära skäl. Beslutar kommunen för att bevilja föreningsbidrag för att stödja frivilligorganisation/-er behöver riktlinjer för föreningsbidraget tas fram. Kultur- och Fritidsnämnden har ansvar för föreningsbidrag i dagsläget. Kommunen behöver strukturera hur ett sådant stöd och samarbete ska se ut, till exempel kring ansvarsfrågor, målgrupp samt vem gör vad? Ekonomiska resurser behöver tillföras beroende på omfattning, öppettider med mera. Ekonomiskt stöd till Frälsningsarméns arbete med två husvagnar på Lövekulle innebär i dagsläget en campinghyra med 6000 kronor/månaden. Vid ett större behov av platser krävs det ytterligare husvagnar och för varje plats är kostnaden 3000 kronor/månaden. Ekonomiskt stöd till Equmeniakyrkan innebär, enligt deras förslag, en kostnad med kronor/månaden. Beräknat på en verksamhet under de kalla månaderna (oktober till april) innebär det omkring kronor per år. Förslaget är under förutsättning att lokalen bedöms uppfylla de krav som kan ställas på ett boende. 14

16 6.2.1Konsekvenser med härbärge genom stöd till frivilliga organisationer Vid en samverkan blir det en lägre kostnad för kommunen vid jämförelse med att kommunen öppnar ett härbärge i egen regi. Sannolikt snabbare uppstart av härbärge genom samverkan. Kommunen tar tillvara på det engagemang samt de erfarenheter de frivilliga aktörerna har. De frivilliga organisationerna är viktiga samarbetspartners för kommunen. I övrigt samma bedömning av konsekvenser som gäller för härbärge i kommunal regi. 6.3 Värmestuga i kommunal regi En värmestuga i egen regi kräver, precis som när det gäller härbärge, att kommunen själv behöver bygga upp en organisation för hanteringen, till exempel kring: lokaler personal budget öppettider rutiner målgrupp tillgänglighet Ekonomiska resurser behöver tillföras. Kostnaden hänger bland annat samman med typ av lokal, läge och funktion. Ska det till exempel finnas dusch och tvättmöjligheter, tillgång till kök och så vidare. Man behöver fundera på värmestugans läge. Det tycks vara så att personer ur målgruppen värmer sig i närheten av sin plats och/eller att de, som har sitt boende i Göteborg, värmer sig en stund på terminalen innan de tar tåget mot Göteborg Uppskattad kostnad för en värmestuga i egen regi beräknas till mellan tkr, där hälften är beräknad personalkostnad och där lokalkostnad är en annan stor del. 6.4 Värmestuga genom föreningsbidrag till frivilligorganisation/-er En värmestuga genom föreningsbidrag till frivilliga aktörer kräver, precis som med härbärge, att riktlinjer för föreningsbidrag tas fram. Vidare behöver kommunen strukturera hur ett sådant stöd och samarbete ska se ut. Ekonomiska resurser behöver tillföras beroende på omfattning, läge, funktion och i vilken omfattning frivillig aktör/er kan bidra med exempelvis lokal och/eller volontärer Konsekvenser med värmestuga i kommunal regi respektive med stöd till frivilliga organisationer Vid samverkan med frivilliga aktörer blir det en lägre kostnad för kommunen vid jämförelse med att kommunen öppnar en värmestuga i egen regi. Det ger även en snabbare beslutsgång med samverkan. Det finns en risk för att en värmestuga inte kommer att nyttjas i någon större utsträckning då det i dagsläget inte är någon ur målgruppen som besöker Frälsningsarméns öppet hus 15

17 med frukost och sopplunch. Frälsningsarméns lokaler ligger i centrum, i närheten av de platser där många ur målgruppen tigger. Socialförvaltingens fältsekreterare uppfattar att gruppen sitter på sina platser dagtid och att de inte gärna går från sin plats eftersom att de då riskerar att förlora pengar. Den nöd och den sociala utsatthet de hemlösa EU-medborgarna utsätts för minskar. Behovet av en sovplats under natten kvarstår om inte en härbärgeverksamhet finns också. 6.5 Inga ytterligare insatser utöver det som redan erbjuds i dagsläget När det gäller EU-medborgare med rätt att vistas i Sverige i upp till tre månader kan det handla om bistånd i akuta situationer för att försäkra att de inte far illa. Den hjälp kommunen kan bistå med, efter behovsprövning, i dessa situationer är: akut tillfälligt boende akut mathjälp hemresa säkerställande att barn inte far illa Konsekvenser med att kommunen inte bidrar till ytterligare insatser än vad som redan erbjuds i dagsläget Det kan innebära lägre kostnader för kommunen jämförbart med övriga alternativ, men det kan även innebära fördyrande kostnader, vilket till exempel köpta platser på tillfälliga boenden ofta innebär. Illegala bosättningar riskerar att öka vilket innebär en oacceptabel boendemiljö med hygieniska problem, miljöproblem, brandsäkerhetsproblem, nedskräpning och hälsoproblem med mera. Illegala bosättningar innebär avhysningar och situationen med bosättningen riskerar att flytta runt inom och mellan kommunerna. Större lidande och social utsatthet. Risken för att utsatta människor fryser ihjäl under de kalla vintermånaderna ökar 16

18 7. Referenser Kontakter: Möte och telefonkontakt med Bertil Carlsson, pastor i Equmeniakyrkan Möte och telefonkontakt med Susanne Åsbogård, Frälsningsarmén Möte med Weronica Bergkvist, fältsekreterare på socialförvaltningen Möte med representanter i GR-nätverk i frågan Telefonkontakter med Växjö kommun, Borås kommun, Ulricehamns kommun, Norrköpings kommun samt Örebro kommun Telefonkontakt med Vanja Myrén, områdeschef i Borås kommun Telefonkontakt med inre befäl, Polisen i Alingsås Samtal med socialsekreterare på Mottagning och Stöd och Försäljningsenheten Samtal med enhetschef på Vuxenenheten Internet: SKL:s juridikska vägledning gällande utsatta EU-medborgare Socialstyrelsens kartläggning av hemlöshet Skrivna dokument: Göteborgs stad rutin för hantering av illegala bosättningar SVT: Programmet Agenda, intervju med Åsa Regnér, barn, äldre och jämställdhetsminister, Tidskrift: Tidningen Vision nr Förvaltningsrättsdom: Mål