Härbärge och/eller värmestuga. för socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare- En möjlighet? Socialnämndens utredning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Härbärge och/eller värmestuga. för socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare- En möjlighet? Socialnämndens utredning 2015-02-13"

Transkript

1 Härbärge och/eller värmestuga för socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare- En möjlighet? Socialnämndens utredning

2 Innehåll 1. INLEDNING Uppdraget Definition Värmestuga och Härbärge 2 2. SITUATIONEN I ALINGSÅS Antal EU-medborgare som försörjer sig genom att tigga Var bor de? Socialförvaltningens kännedom och iakttagelser Frälsningsarmén Equmeniakyrkan Polisen Hemlöshet i Alingsås kommun 5 3. LAGSTIFTNING Den fria rörligheten Socialtjänstlagen Kommunallagen Illegal bosättning 8 4. NATIONELL OCH REGIONAL STRATEGI Nationell hållning Regional hållning Lägesbeskrivning i kommunerna i nätverket januari KOMMUNALA STRATEGIER SAMMANFATTANDE ANALYS Härbärge i kommunal regi Konsekvenser med att öppna ett härbärge i kommunal regi Härbärge genom föreningsbidrag till frivilligorganisation/-er Konsekvenser med härbärge genom stöd till frivilliga organisationer Värmestuga i kommunal regi Värmestuga genom föreningsbidrag till frivilligorganisation/-er Konsekvenser med värmestuga i kommunal regi respektive med stöd till frivilliga organisationer Inga ytterligare insatser utöver det som redan erbjuds i dagsläget Konsekvenser med att kommunen inte bidrar till ytterligare insatser än vad som redan erbjuds i dagsläget REFERENSER 17 Bilaga1: Förvaltningsrättens dom, mål , angående överklagande av Linköpings kommuns beslut att öppna härbärge för utsatta EU-medborgare. Bilaga 2: Kostnads- och samarbetsförslag angående eventuellt härbärge i samarbete med Equmeniakyrkan. 1

3 1. Inledning Den fria rörligheten är en av EU:s grundpelare som ger människor möjlighet att utvecklas och att förändra sina liv. Det har lett till en ökad rörlighet av arbetstagare, varor och tjänster. Genom den fria rörligheten får vi också ta del av den fattigdom och det utanförskap som förekommer inom den Europeiska unionen. Allt oftare kan vi se personer från de fattigaste medlemsländerna i situationer som tidigare varit ovanliga i Sverige. Ett exempel på detta är de utsatta EU-medborgare som kommer hit och försörjer sig genom att tigga. De har de senaste åren ökat i antal i Sverige och i Alingsås har vi sett en ökning det senaste året. De som försörjer sig genom att tigga kommer framförallt från EU:s två senaste medlemsländer, Rumäninen och Bulgarien. Många söker sig hit på grund av fattigdom och arbetslöshet och detta har lett till en förändrad hemlöshetssituation (Socialstyrelsens kartläggning 2013). Många av dem är hemlösa under sin vistelse i Sverige och har det extra svårt under vinterhalvåret. 1.2 Uppdraget Kommunfullmäktige i Alingsås har gett Socialnämnden i uppdrag att genomföra en utredning om möjligheterna att öppna en värmestuga och/eller härbärge för de ekonomiskt och socialt utsatta EU-medborgare som vistas i Alingsås kommun. Utredningen disponeras så att först presenteras en beskrivning av situationen kring antal utsatta EU-medborgare i Alingsås och deras förutsättningar samt vilka de hittillsvarande insatserna av olika aktörer varit i Alingsås. Därefter presenteras lagstiftning, nationell och regional strategi samt exempel på andra kommuners sätt att verka. Avslutningsvis presenteras olika alternativ samt en sammanfattande analys av möjligheter och konsekvenser med respektive alternativ. 1.3 Definition Värmestuga och Härbärge Värmestuga: Mötesplats dag -kvällstid dit man kan gå för att värma sig. Det kan även innebära möjligheter att värma mat, tillgång till dusch, toalett och tvättmöjligheter. Härbärge: Enklare form av nattlogi. Det kan även finnas möjligheter att värma mat, tillgång till dusch, toalett och tvättmöjligheter. 2

4 2. Situationen i Alingsås 2.1 Antal EU-medborgare som försörjer sig genom att tigga Det finns idag, enligt samtal med Frälsningsarmén, Equmeniakyrkan samt socialförvaltningens fältsekreterare, 15 EU-medborgare som försörjer sig genom att tigga i Alingsås, varav 13 av dem bor i Alingsås. Boende i Alingsås har ökat sedan ett år tillbaka då samtliga i gruppen hade boende i Göteborg och pendlade in till Alingsås. De två som inte har sitt boende i Alingsås är ett par som bor i Göteborg. Då det är en rörlig grupp kan antalet variera över tid. 2.2 Var bor de? Lövekulle camping Det finns två husvagnar på Lövekulle camping där EU-medborgare bor. Husvagnarna har två privatpersoner skänkt respektive lånat ut. Brogården Det står en husvagn uppställd i närheten i området Brogården, vilken EU-medborgare använder som bostad. Equmeniakyrkan Equmeniakyrkan har upplåtit två platser i sina lokaler för hemlösa EU-medborgare. Det finns en EU-medborgare som tycks bo runt och som bland annat har bott ett par nätter i Equmeniakyrkan samt på vandrarhemmet, genom frivilligas försorg. Det finns ingen kännedom om minderåriga barn. 2.3 Socialförvaltningens kännedom och iakttagelser Ingen av de EU-medborgare som försörjer sig genom att tigga har sökt upp socialförvaltningen för att ansöka om någon form av bistånd. Det har inkommit orosanmälningar gällande gruppen från allmänheten, från en parkeringsvakt och från ett fastighetsbolag. Anmälningarna har rört oro kring en gravid kvinna ur gruppen, om en person som har setts sova i en gångtunnel, angående tältläger under sommaren 2014 samt kring en husvagn som har varit parkerad på en privat plats. I samtliga fall, där personerna har varit anträffbara, har socialförvaltningen efterfrågat behov av stöd, kontrollerat om det har funnits barn som riskerar att fara illa samt informerat om gällande regler. Vid kontakt med de personer som bodde i tältläger i Alingsås sommaren 2014 framkom att de hade sitt huvudsakliga boende i Göteborg men att de av praktiska skäl valt att tälta i Alingsås. De flyttade på sina tält efter information och var inte intresserade av något stöd genom socialförvaltningen. Den gravida kvinnan åkte till sitt hemland för att föda sitt barn. Husvagnen som var parkerad på en privat parkering flyttades en bit bort efter att de fått information om olaglig parkering. De var inte intresserade av något stöd genom socialtjänsten. Deras barn visade sig vara över 18 år enligt uppgift från polisen. Personen som enligt anonym anmälan hade setts sova i en gångtunnel var inte kvar när socialtjänsten kom till platsen. Fältsekreterarna har inte noterat att någon sover utomhus i nuläget. De uppfattar att gruppen som försörjer sig genom att tigga sitter på sina platser dagtid och att de inte gärna 3

5 går från sin plats eftersom att de då riskerar att förlora pengar. Utifrån det bedömer de att behovet av värmestuga är liten. Behovet av övernattning är större. De har noterat att några av dem använder Storken Gallerians besökstoaletter samt att en del vistas på tågperrongen morgon och kväll där det finns besökstoaletter samt värme. Vidare har de noterat att gruppen inte har ökat sedan i höstas. 2.4 Frälsningsarmén Frälsningsarmén finansierar tillsammans med Vinden hyreskostnaden för de två husvagnar som står på Lövekulle Camping. Hyran är 6000 kronor/månaden för två husvagnar. Lions Club har bidragit ekonomiskt till platshyran. Frälsningsarmén uppger att de söker hjälp med finansieringen och efterfrågar ett strukturerat samarbete med Alingsås kommun. De önskar att kommunen bidrar till finansieringen av campinghyran samt med personal som kan informera gruppen av utsatta EU-medborgare. Frälsningsarmén och Vinden samarbetar mycket och Vinden skänker kläder, husgeråd, filtar med mera. Vinden undersöker vilka möjligheter de har att erbjuda utsatta EUmedborgare timarbete. Det finns ett stort engagemang. De upplever inte att EUmedborgarna svälter. De har mat för dagen men i övrigt har de ingenting. En del av dem åker hem ibland, några åker hem över jul. Frälsningsarmén tror inte att det blir någon större ökning av EU-medborgare till kommunen beroende på om det finns fler övernattningsplatser. Detta då marknaden blir mättad, det vill säga att det inte finns obegränsat med attraktiva platser att tigga på. Frälsningsarmén upplever att de utsatta EU-medborgarna har enkla behov som tak över huvudet och där de kan sköta sig själva. De tycker därför att husvagnarna på Lövekulle är ett bra boendealternativ för EU-medborgarna. Där har de tillgång till tvätt, dusch, kök och får sköta sig själva. Det är ett enkelt boende och inte lika stort eller kostsamt som att starta ett härbärge. Frälsningsarmén upplever att EU-medborgarna helst vill sköta sig själva. De sitter på sina platser hela dagarna och lämnar inte gärna sin plats innan kvällen då förlorad tid är förlorad inkomst. Frälsningsarmén har sopplunch två dagar/veckan men det är sällan de kommer dit då de inte vill lämna sina platser. Av den anledningen tror inte Frälsningsarmén att behovet av värmestuga år stort. Personerna som försörjer sig genom att tigga har ett behov att behålla värmen där de sitter eller i närheten. 2.5 Equmeniakyrkan Under julen 2014 fick en hemlös EU-medborgare bo ett par nätter i Equmeniakyrkans lokaler. Samma person brukar komma till kyrktorget på söndagarna och tigga. Kyrkan har nu upplåtit två sovplatser för EU-medborgare i sina lokaler. Det bor två personer där i dagsläget. De har i lokalen tillgång till toalett, dusch och pentry. Equmeniakyrkan har även volontärer som hjälper till som värdar. De efterfrågar ett strukturerat samarbete med kommunen för smidigare lösningar och som bollplank avseende praktiska frågor som försäkringar och andra ansvarsfrågor. De uppger att deras lokaler ger möjlighet till fler sovplatser men att de behöver finansiellt stöd om de ska öppna upp som ett härbärge för fler personer. De föreslår att kommunen 4

6 bidrar ekonomiskt till lokalhyran, ersättning för extra vaktmästarinsatser samt bidrag till kvällsmål. Summa: kronor/månad. Vidare önskar de att socialnämnden utser en tjänsteman som kontaktperson för härbärget, till vilken ansvariga medarbetare i Equmeniakyrkan kan vända sig till för konsultation och löpande rapportering om rådande situation. Equmeniakyrkan själva bidrar med gratis volontärinsatser, madrasser, sängkläder och övriga gåvor. Se bilaga 2 angående fullständigt kostnads- och samarbetsförslag. 2.6 Polisen Polisen i Alingsås kommun har inga noteringar om personer som sover utomhus eller i exempelvis trappuppgångar. Vidare har de inga uppgifter om kriminalitet kopplat till gruppen EU-medborgare som tigger. 2.7 Hemlöshet i Alingsås kommun På Socialförvaltningen i Alingsås märker man sedan flera år tillbaka att kommunen har brist på billiga hyreslägenheter och att konkurrensen om bostäderna i kommunen har ökat generellt. Personer som vid en större tillgång på bostäder i allmänhet, skulle kunna lösa sin situation på egen hand, kontaktar i allt större utsträckning socialtjänsten. I avvaktan på ett eget boende kan det bli fråga om tillfälliga och akuta lösningar. Då kommunen saknar ett eget härbärge hänvisas personer till vandrarhem, camping och liknande. Socialförvaltningen får i akuta fall köpa platser på olika tillfälliga boenden. Det råder brist på tillfälliga boenden i Alingsås varför behovet inte alltid kan lösas inom kommunen utan får köpas i andra kommuner. Ett tillfälligt boende är dock ingen bra eller skälig boendelösning i längden, parallellt arbetar man med att lösa hemlöshetfrågan på längre sikt. Vilka är hemlösa? Det finns idag, enligt uppgift från polis och fältsekreterare, ingen kännedom om att någon kommuninvånare sover utomhus, i trappuppgångar eller dylikt. Många bor runt hos vänner och anhöriga medan andra, framförallt personer utan socialt nätverk, är hänvisade till tillfälliga boenden. Det kan handla om situationer där andrahandskontrakt och inneboendeavtal löper ut, våld i nära relationer, anhöriginvandring, beroendeproblematik med mera. Det finns en grupp som i allt större utsträckning söker sig till socialförvaltningen då de står utan boende. Det är personer som har sökt asyl i Sverige och som, istället för att bo på flyktingförläggning, har valt att bo hos anhöriga, d.v.s. i eget boende (EBO). När boendet av olika anledningar inte fungerar, exempelvis på grund av trångboddhet, söker de hjälp för att lösa sin boendesituation som ibland är akut. Det bor ( ) en EBO-familj om två vuxna och två barn i ett tillfälligt boende i Alingsås. Ytterligare en familj om två vuxna och tre barn bor i Socialförvaltningens jourlägenhet. Det finns sannolikt ett mörkertal av personer som är hemlösa men som inte är kända av socialförvaltningen. 5

7 3. Lagstiftning Kommunens juridiska ansvar Nedan redovisas översiktligt det juridiska läget och kommunens ansvar. Sammanställningen är till stora delar hämtad från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) promemoria ( ) om juridiska förutsättningar, samt ur Förvaltningsrättens dom (mål ). 3.1 Den fria rörligheten Den fria rörligheten för personer är en grundprincip som garanteras av EU. Varje unionsmedborgare och deras familjemedlemmar har rätt att röra sig, bo, studera, arbeta, etablera sig eller tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat utan att diskrimineras på grund av sin nationalitet. EU:s politik, bland annat avseende de sociala trygghetssystemen, syftar till att göra det lätt och smidigt att röra sig och vara verksam inom EU-området. Det är emellertid inte meningen att man ska utnyttja denna rätt till rörlighet helt utan begränsningar. Av det s.k. rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) framgår under vilka förutsättningar en unionsmedborgare har rätt att uppehålla sig i en annan medlemsstat. Rörlighetsdirektivet har implementerats i den svenska utlänningslagen, där begreppet uppehållsrätt reserverats för rätten att vistas i Sverige längre än tre månader utan uppehållstillstånd. För vistelse i högst tre månader ställs inga andra krav än att personen kan identifiera sig med giltigt pass eller annan ID-handling. En unionsmedborgare kan dock enligt 8 kap. 9 Utlänningslagen avvisas från Sverige under de tre första månaderna efter inresa om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen. För att få uppehållstillstånd inom annan medlemsstats territorium under längre tid än tre månader ska personen antingen vara: anställd egenföretagare arbetssökande med verklig möjlighet att få anställning studerande med heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning eller enbart vistas i den mottagande medlemsstaten men ha en heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning. EU-rätten kan inte åberopas i samband med missbruk eller bedrägeri, ett så kallat svart arbete kan därför inte ligga till grund för uppehållsrätt. Flera av de utsatta EU-medborgare som vistas i Alingsås har uppgett att de vill ha ett arbete i Sverige. Det är personer som står längt från arbetsmarknaden i sina hemländer och därför söker sig till bland annat Sverige. Deras svårigheter att möta arbetsmarknadens krav och etablera sig på arbetsmarknaden innebär i praktiken att många hänvisas till att försörja sig genom att tigga. Tiggeri räknas dock inte som stadigvarande inkomst. 3.2 Socialtjänstlagen Enligt socialtjänstlagen 2 kapitlet 1 svarar varje kommun för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får den stöd och den hjälp som de 6

8 behöver. Det framgår även att den kommun där den enskilde vistas i huvudsak ansvarar för stöd och hjälp till den enskilde. Kommunen har det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen, oavsett om man är svensk medborgare eller inte. Det enda undantaget från kommunens ansvar rör asylsökande. De utsatta EU-medborgare som befinner sig i Sverige och försörjer sig genom att tigga har uppehållsrätt med stöd av unionsrätten. De omfattas därför av socialtjänstlagen och faller inom kommunens ansvar. Alla som befinner sig inom kommunen har rätt till akuta hjälpinsatser om man har hamnat i en nödsituation. Socialtjänsten ska göra individuella bedömningar när det gäller en biståndssökandes förmåga och möjligheter. EU-medborgare är en heterogen grupp som står olika nära arbetsmarknaden och har olika uppehållsrätt. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn. Även om en familj inte själv söker sig till socialtjänsten har socialtjänsten genom bl.a. den uppsökande verksamheten ett ansvar att försäkra sig om att det inte finns barn som far illa. Socialtjänsten har ett utredningsansvar för barn och unga som kan riskera att fara illa under sin vistelse i Sverige. Vid en bedömning av om bistånd till akuta insatser behövs måste även särskilt beaktas om det finns barn i familjen. När det gäller EU-medborgare med rätt att vistas i Sverige i upp till tre månader kan det handla om bistånd i akuta situationer för att försäkra att de inte far illa. Den hjälp kommunen kan bistå med i dessa situationer är akuta boendelösningar, akut mathjälp eller i vissa fall hemresa. Om det finns barn med i bilden eller svåra problem med missbruk och/eller psykisk sjukdom kan det påverka socialtjänstens bedömning och göra situationen mer akut. 3.3 Kommunallagen Enligt 2 kapitlet 1 kommunallagen får en kommun och ett landsting själva ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Det är förbjudet för en kommun att ge stöd till en enskild, såvida det inte finns lagstiftning som gör det möjligt att ge stöd. Socialtjänstlagen medger till exempel stöd till enskild efter behovsprövning. Individuellt stöd till näringsidkare godtas enligt en särskild bestämmelse i kommunallagen bara om det finns synnerliga skäl. I praxis finns exempel på kommunalt stöd som godtagits då det givits för att förhindra bortfall av service i glesbygd, till exempel livemedelsbutik, bensinmack eller hotell. Förvaltningsrätten i Linköping avgjorde nyligen ett mål där en kommun ingått i en överenskommelse med Stadsmissionen om stöd för utsatta EU-medborgare avseende bland annat natthärbärgen för perioden januari till juni 2014 (mål ). Förvaltningsrätten kommer i målet fram till att utsatta EU-medborgare som befinner sig inom kommunens gränser är en angelägenhet för kommunen. Förvaltningsrätten anförde i domskälen bland annat att kommunen enligt 2 a kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) har det yttersta ansvaret för att de som vistas inom kommunen får det stöd och hjälp de behöver och att kommunen har ett ansvar för akuta insatser. Kommunen hade bedömt att det fanns en överhängande risk för att dessa personer skulle frysa ihjäl under den kalla årstiden- något som Förvaltningsrätten ansåg vara en rimlig bedömning. Mot denna bakgrund fann Förvaltningsrätten att det inte hade visats att beslutet stred mot lag eller annan författning. 7

9 Det är enligt socialtjänstlagen 2 kap 5 möjligt för kommunen att sluta avtal med annan att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Kommunal omsorg gäller i princip alla som vistas i kommunen. EU-migranternas nationalitet är därmed inte avgörande för att kommunen kan anses sakna anknytning till dem som stödet riktar sig till. Det kan istället konstateras att kommunen är skyldig att svara för socialtjänsten i sitt område och att alla har rätt till akuta hjälpinsatser om man hamnat i en tillfällig nödsituation. Kommunens bedömning att det finns en överhängande risk för EU-migranterna att frysa ihjäl under den kalla årstiden får anses vara rimlig. Kommunen är därmed skyldig att svara för akuta hjälpinsatser till EU-migranterna. Kammarrätten beviljade inte prövningstillstånd i målet. En förvaltningsrättsdom är inte prejudicerande utan är en prövning av det enskilda ärendet. Domen innebär inte någon skyldighet för andra kommuner att agera på liknande sätt. Det yttersta ansvaret kan tillgodoses även på andra sätt, till exempel genom biståndsbeslut. Förvaltningsrättsdomen finns i sin helhet som bilaga till utredningen. 3.4 Illegal bosättning Vid några tillfällen har EU-migranter slagit sig ner med tält/husvagn på olika platser i kommunen utan att fråga markägaren. Formellt finns det inga rättigheter att bosätta sig var man vill. På ett humanitärt plan utgör illegala boplatser en oacceptabel boendemiljö med hygieniska problem, miljöproblem, brandsäkerhetsproblem, hälsoproblem med mera. Allemansrätten tillåter att man får tälta något enstaka dygn i naturen om man inte stör markägaren eller skadar naturen. Vid längre tids tältning ska man dock alltid kontakta markägaren. Tältplatsen får inte ligga nära boningshus. Om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter för människors hälsa är större. Ställer man upp en husvagn ska man kontakta markägaren. Illegala bosättare gör sig rent juridiskt skyldiga till egenmäktigt förfarande. Om bosättarna därför inte frivilligt flyttar på sig återstår avhysning. 8

10 4. Nationell och regional strategi 4.1 Nationell hållning Regeringen har nyligen tillsatt en nationell samordnare för utsatta EU-medborgare, Martin Valfridsson. Han ska samla in kommuners intryck för att stärka dialoger mellan kommunerna, han ska även återföra synpunkterna till regeringen. Dessutom ska han följa upp frivilligorganisationers erfarenheter av samarbeten med byar och städer ibland annat i Rumänien för att se hur till exempel studier och småföretagande har fungerat. Anders Knape, ordförande för Sveriges kommuner och Landsting (SKL) säger: SKL:s medlemmar kan inte ensidigt lösa en komplex fråga vars yttersta konsekvens är den fattigdom och utsatthet som gör att man söker sig från ett EU-land till ett annat. Det krävs en samverkan mellan regeringen, myndigheter och frivilligorganisationer, en handlingsplan som även omfattar vad EU kan bidra med för att förbättra livsvillkoren i respektive hemland Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister, uppger att utöver att tillsätta en nationell samordnare för dialog med Rumäniens socialminister. Vidare att man arbetar internationellt med att stödja Rumänien att använda beviljade EU-medel, strukturfonder, med syfte att jämna ut sociala och ekonomiska skillnader. Tidigare har Rumänien använt omkring 20 % av strukturfonderna vilket under 2014 har ökat till 50 %. Målet under 2015 är att de ska använda 80 % av fonderna. Det är ett långsiktigt arbete internationellt och nationellt och hur man under tiden löser det på kommunal nivå är kommunernas ansvar. 4.2 Regional hållning Alingsås kommun ingår i ett kommunnätverk för socialt och ekonomiskt utsatta EUmedborgare i Västra götalandsregionen. Representanter från de olika kommunerna träffas informellt ett par gånger per termin och utbyter erfarenheter och kunskap i frågan. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt en representant från Göteborgs stad arbetar nu fram en regional handlingsplan för kommunerna, där man tar med synpunkter och erfarenheter från kommunnätverket i formuleringen av frågorna. Syftet med handlingsplanen är vägledning som främjar mänskliga rättigheter. Olika frågeställningar kommer att lyftas och varje fråga speglas utifrån bland annat regelverk, dilemman och förslag på förhållningssätt. Exempel på planerade frågeställningar i handlingsplanen: hur kan kommunerna motverka att situationen flyttar runt i och mellan kommunerna? hur kan kommunerna bedöma barns behov? hur bör kommunerna bedöma rätten till bistånd och boende? hur kan kommunen agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård, mediciner och tandvård? kan det finnas risk för människohandel och vad bör kommunerna göra för att motverka det? 9

11 4.2.1 Lägesbeskrivning i kommunerna i nätverket januari 2015 Göteborg Göteborgs stad samarbetar med frivilliga organisationer genom föreningsbidrag där de frivilliga organisationerna står för utförandet. De har uppsökande verksamhet riktat mot gruppen. Räddningsmissionen har öppen förskola för barnen. 35 sängplatser under vintern på Bräcke Diakoni. Det är sällan fullbelagt. Samtidigt som platser står tomma bor människor i tält i skogen. De vill inte lämna sina platser på dagtid för att boka sovplats. Göteborgs stad diskuterar därför kring att möjliggöra att boka sovplats under kvällstid direkt på boendet så att människor kan försörja sig under dagtid. Öckerö Öckerö diakoni har tagit kontakt med Öckerö kommun då de är intresserade av samarbete kring insatser för de utsatta EU-medborgarna. Inga boenden inom kommunen i nuläget. EU-medborgarna kommer på morgonen och åker till Göteborg på eftermiddagen/kvällen. Kungsbacka Kungsbacka kommun lånar ut en lokal till kyrkan som driver ett boende för EUmedborgare under vintern, 10 platser. De finns också duschmöjligheter via en idrottshall i kommunen där kyrkan står för personalen. Samarbete med de frivilliga. Planerar att skapa uppsökande arbete i samarbete med kyrkan. Kungälv De EU-medborgare som tigger i Kungälvs kommun pendlar från Göteborg där de övernattar. Kungälvs kommun har påbörjat ett arbete via politiskt initiativ med frivilliga organisationer. Partille Partille kommun har ett upparbetat samarbete med kyrkan. Man har inget boende men Pingstkyrkan har ställt upp en husvagn där hemlösa EU-medborgare kunnat bo. I det fall när man haft en familj boende har man barnen erbjudits skolgång. Kommunen har även lokaler där frukost erbjuds. Mölndal Mölndals stad har inget boende utan köper akuta platser från Stadsmissionen i Göteborg. Erbjuder hemresa före att erbjuda inkvartering. I avvaktan på en hemresa kan akut övernattning beviljas. De har haft många bosättningar i staden och upplever att man flyttar runt problem när man avhyser. Varberg Varbergs kommun har många utsatta EU-medborgare i kommunen. Kyrkan är aktiv och en privatperson ställer upp med boende i en fastighet. Lerum I Lerums kommun har man inte djupnat i frågan och har inget uppdrag kring den. Inställningen har hittills varit att kommunen inte ska ansvara för insatser eller ha en beredskap inför vintern för målgruppen. Lerums kommun anser att det är en mer övergripande fråga på riksnivå. 10

12 5. Kommunala strategier Örebro Hela människan och dess medlemskyrkor samt Frälsningsarmén driver ett härbärge för EU-migranter. Syftet med härbärgesprojektet är att möjliggöra vila under nattetid alla veckans nätter och tillgodose andra basbehov såsom enkel kvällsmat och frukost samt toalett och dusch. Härbärget med platser startade 14 januari 2015 och kommer att vara öppet till och med 15 april. Därefter kommer en utvärdering att göras. En projektledare är anställd av Hela människan och det finns en mängd volontärer som jobbar med härbärget. Örebro kommun har 2015 beviljat föreningen Hela Människan 250 tkr i ettårigt utvecklingsstöd för att starta ett härbärge för EU-migranter. Kyrkor bidrar med pengar och den totala kostnaden för härbärget är cirka 500 tkr. Norrköping Ett härbärge startade 1 januari 2015 i Norrköping av Hela Människa i samarbete med Svenska kyrkan och med ekonomiskt stöd av Norrköpings kommun. Härbärget har 20 platser. Torsdagar säljs veckobiljetter för boende (10 kr/natt). Familjer med barn hänvisas till socialtjänsten. Två timanställda jobbar varje kväll och natt. Volontärer finns på kvällen utöver de timanställda. Härbärget är öppet till och med mars och därefter ska Hela Människan och Kommunen träffas för att prata om hur verksamheten ska fortsätta. Kommunen bidrar med 250 tkr för perioden januari-mars Borås I Borås startade kommunen ett härbärge hösten Målgruppen för härbärget är alla personer över 18 år som är i en hemlös situation och som vistas i Borås Stad. Familjer med barn bereds inte plats, utan hänvisas till IFO Barn- och familjeenheten. Härbärget har 16 platser, varav 8 platser är avsedda för skrivna i Borås och 8 platser för övriga (EUmedborgare som försörjer sig genom att tigga). Samma person får sova 16 nätter per månad på härbärget. Varje natt bor det ungefär 5-6 EU-medborgare som försörjer sig genom att tigga. Härbärget har öppet oktober till och med april. Härbärget har inget samarbete med frivilligorganisationerna. Kommunens kostnad för sju månaders öppethållande är 2,4 mnkr, där cirka hälften av kostnaden är personalkostnad och en annan stor post är lokalkostnad. Sedan härbärget öppnade hösten 2015 har det varit dålig beläggning både vad det gäller gruppen som är skrivna i Borås samt gruppen utsatta EU-medborgare. Det är få dagar då det har varit helt fullbelagt. De som nyttjar sina platser är framförallt utsatta EUmedborgare. Troliga orsaker är att det finns en privatperson som upplåter en fastighet samt tomtmark med husvagnar, där EU-medborgare får bo. De kan sköta sig själva där, laga sin egen mat och behöver inte ta hänsyn till de regler som gäller på härbärget, till exempel om besökare. Från början blandade man platser på härbärget mellan personer skrivna i Borås och utsatta EU-medborgare. Då det sover fyra personer i varje rum kunde det ibland bli motsättningar mellan grupperna. Sedan man valde att separera platserna, man har till och med platserna på olika våningar, har det blivit lugnare. Innan man begränsade antal nätter per månad på härbärget var det i stort sett samma personer, EU-medborgare, som bodde där hela tiden. Härbärget blev som ett permanent boende och andra grupper kom inte intill. 11

13 Trots att härbärget inte alltid är fullbelagt är socialtjänsten i Borås nöjda med att kunna erbjuda ett tillfälligt boende, i akuta fall, för sina kommuninvånare. Växjö Ett härbärge i Växjö startades 9 januari 2015 av Växjö diakonicentrum (Svenska Kyrkan) tillsammans med Erikshjälpen, Röda korset och Öppna dörren. Dessutom har flera privatpersoner och organisationer gett donationer i form av pengar och/eller material. Härbärget har 10 bäddar och kommer att vara öppet till och med mars. De har inte haft några barnfamiljer. En anställd plus två volontärer finns på härbärget kvällar och nätter. EU-medborgare som försörjer sig genom att tigga kan boka bädd för fem nätter. Det kostar 10 kronor per natt att bo på härbärget. Härbärgets kostnad består av del av tjänst samt hyra av lokal. Ulricehamn I december 2014 öppnade kyrkorna i Ulricehamn ett härbärge. Under 15 dagar då härbärget var öppet nyttjades inte platserna, bland annat då flera EU-migranter som tigger övernattar i Borås samt att vid denna tidpunkt var det flera som reste hem till Rumänien. Kyrkorna bestämde i januari att erbjuda en annan form av platser och från och med den 26 januari finns övernattningsplatser tillgängliga i en av kyrkorna. Diakoner har en uppsökande verksamhet och frågar de som tigger om de har behov av sängplats. Om någon behöver sängplats öppnas bäddar för tre nätter och två volontärer kallas in för att vara närvarande. Fram till idag (10 februari) har ingen nyttjat möjligheten till övernattningsplats. Frivilligorganisationerna, framförallt kyrkorna i Ulricehamn, och kommunen har ett nätverk för frågan om EU-medborgare som tigger. Kyrkorna har ansökt om bidrag hos kommunen och kommunen har i januari 2015 beviljat ett bidrag på 20 tkr för material. Linköping Linköpings stadsmission driver Crossroads tillsammans med församlingar och med stöd av Linköpings kommun. Deras verksamhet består av tre delar, härbärge med 20 sovplatser öppet under vintermånader, lunchservering och rådgivning. Natthärbärget i Ryttargårdskyrkan har plats för maximalt 20 övernattande. Stadsmissionen har kontakt med ett 60-tal EU-migranter i Linköping. Platserna fördelas varje natt i form av övernattningsbiljetter. Linköping kommun satsar 2,5 miljoner kronor under ett års tid för att stötta gruppen med mat, vinterhärbärge och information. 12

14 6. Sammanfattande analys Utredningen har kommit fram till att det i huvudsak finns fem alternativa handlingsvägar: härbärge i kommunal regi härbärge via samverkan med frivilligorganisation/-er värmestuga i kommunal regi värmestuga i samverkan med frivillig organisation/-er ingen ytterligare insats Som framgår av exemplen ovan förekommer alla alternativen i svenska kommuner, förutom värmestuga för utsatta EU-medborgare som endast tycks finnas i samverkan med frivilliga organisationer eller helt i frivilligas regi. När det gäller härbärge är det vanligast att kommuner stödjer frivilliga organisationer ekonomiskt genom riktade föreningsbidrag till härbärge under vintermånaderna. Det är legalt möjligt för kommunen att välja vilket alternativ den själv önskar. Särskilt viktigt är att framhålla att rättsfall (förvaltningsrättsdom mål ) visar att det inom lagens ram är möjligt att samverka med frivilligorganisationer inom kommuns geografiska och förvaltningsmässiga område. 6.1 Härbärge i kommunal regi Ett härbärge i kommunal regi innebär att kommunen själv behöver bygga upp en organisation för hanteringen, till exempel kring: lokal personal budget öppettider tillgänglighet rutiner målgrupp Det behövs en djupare utredning kring målgrupp och behov. Bland annat kring beräknad volym och prognos för framtida volymer. Ekonomiska resurser behöver tillföras. Kommunens kostnader för att i egen regi driva ett härbärge hänger främst samman med vilken bemanningsnivå som kommunen vill ha på härbärget, samt lokalkostnaden för härbärget. Utifrån kostnaden för Borås Stads härbärge uppskattas totalkostnaden för ett härbärge till omkring 2 mnkr. Vidare behövs ett ställningstagande till hur kommunen ska hantera annan form av hemlöshet för andra som vistas i kommunen. 13

15 6.1.2 Konsekvenser med att öppna ett härbärge i kommunal regi Det krävs resurser för att bygga upp den kompetens och struktur som krävs, och uppstart av härbärge kommer att kunna ske tidigast hösten Det är mer kostnadskrävande med ett härbärge i egen regi jämförelsevis med att bidra ekonomiskt till frivilligorganisationer som sedan bedriver en humanitär stödverksamhet inom området. Ett härbärge, oavsett i vems regi innebär: Illegala bosättningar minskar. På ett humanitärt plan utgör illegala boplatser en oacceptabel boendemiljö med hygieniska problem, miljöproblem, brandsäkerhetsproblem, hälsoproblem, social utsatthet med mera. I kranskommuner upplever man att avhysning endast flyttar runt problemet inom eller utom kommunen. Den nöd och den sociala utsatthet de hemlösa EU-medborgarna utsätts för minskar. Vidare minskar risken för att utsatta människor fryser ihjäl. Kommunen främjar mänskliga rättigheter. Att bemötas med värdighet, att få tak över huvudet samt att slippa svälta är basala mänskliga rättigheter. Gruppen av hemlösa EU-medborgare kan öka i Alingsås om det finns utökade boendemöjligheter. Platserna på ett härbärge kan även stå tomma om målgruppen hittar andra alternativ. Vid obegränsat antal nätter på ett härbärge är risken stor att boendet blir ett permanent boende. 6.2 Härbärge genom föreningsbidrag till frivilligorganisation/-er I kommunen finns det redan aktiva frivilligaktörer med erfarenhet och kunskap, vilka är villiga att bidra till en hantering av nuvarande situation utifrån framför allt humanitära skäl. Beslutar kommunen för att bevilja föreningsbidrag för att stödja frivilligorganisation/-er behöver riktlinjer för föreningsbidraget tas fram. Kultur- och Fritidsnämnden har ansvar för föreningsbidrag i dagsläget. Kommunen behöver strukturera hur ett sådant stöd och samarbete ska se ut, till exempel kring ansvarsfrågor, målgrupp samt vem gör vad? Ekonomiska resurser behöver tillföras beroende på omfattning, öppettider med mera. Ekonomiskt stöd till Frälsningsarméns arbete med två husvagnar på Lövekulle innebär i dagsläget en campinghyra med 6000 kronor/månaden. Vid ett större behov av platser krävs det ytterligare husvagnar och för varje plats är kostnaden 3000 kronor/månaden. Ekonomiskt stöd till Equmeniakyrkan innebär, enligt deras förslag, en kostnad med kronor/månaden. Beräknat på en verksamhet under de kalla månaderna (oktober till april) innebär det omkring kronor per år. Förslaget är under förutsättning att lokalen bedöms uppfylla de krav som kan ställas på ett boende. 14

16 6.2.1Konsekvenser med härbärge genom stöd till frivilliga organisationer Vid en samverkan blir det en lägre kostnad för kommunen vid jämförelse med att kommunen öppnar ett härbärge i egen regi. Sannolikt snabbare uppstart av härbärge genom samverkan. Kommunen tar tillvara på det engagemang samt de erfarenheter de frivilliga aktörerna har. De frivilliga organisationerna är viktiga samarbetspartners för kommunen. I övrigt samma bedömning av konsekvenser som gäller för härbärge i kommunal regi. 6.3 Värmestuga i kommunal regi En värmestuga i egen regi kräver, precis som när det gäller härbärge, att kommunen själv behöver bygga upp en organisation för hanteringen, till exempel kring: lokaler personal budget öppettider rutiner målgrupp tillgänglighet Ekonomiska resurser behöver tillföras. Kostnaden hänger bland annat samman med typ av lokal, läge och funktion. Ska det till exempel finnas dusch och tvättmöjligheter, tillgång till kök och så vidare. Man behöver fundera på värmestugans läge. Det tycks vara så att personer ur målgruppen värmer sig i närheten av sin plats och/eller att de, som har sitt boende i Göteborg, värmer sig en stund på terminalen innan de tar tåget mot Göteborg Uppskattad kostnad för en värmestuga i egen regi beräknas till mellan tkr, där hälften är beräknad personalkostnad och där lokalkostnad är en annan stor del. 6.4 Värmestuga genom föreningsbidrag till frivilligorganisation/-er En värmestuga genom föreningsbidrag till frivilliga aktörer kräver, precis som med härbärge, att riktlinjer för föreningsbidrag tas fram. Vidare behöver kommunen strukturera hur ett sådant stöd och samarbete ska se ut. Ekonomiska resurser behöver tillföras beroende på omfattning, läge, funktion och i vilken omfattning frivillig aktör/er kan bidra med exempelvis lokal och/eller volontärer Konsekvenser med värmestuga i kommunal regi respektive med stöd till frivilliga organisationer Vid samverkan med frivilliga aktörer blir det en lägre kostnad för kommunen vid jämförelse med att kommunen öppnar en värmestuga i egen regi. Det ger även en snabbare beslutsgång med samverkan. Det finns en risk för att en värmestuga inte kommer att nyttjas i någon större utsträckning då det i dagsläget inte är någon ur målgruppen som besöker Frälsningsarméns öppet hus 15

17 med frukost och sopplunch. Frälsningsarméns lokaler ligger i centrum, i närheten av de platser där många ur målgruppen tigger. Socialförvaltingens fältsekreterare uppfattar att gruppen sitter på sina platser dagtid och att de inte gärna går från sin plats eftersom att de då riskerar att förlora pengar. Den nöd och den sociala utsatthet de hemlösa EU-medborgarna utsätts för minskar. Behovet av en sovplats under natten kvarstår om inte en härbärgeverksamhet finns också. 6.5 Inga ytterligare insatser utöver det som redan erbjuds i dagsläget När det gäller EU-medborgare med rätt att vistas i Sverige i upp till tre månader kan det handla om bistånd i akuta situationer för att försäkra att de inte far illa. Den hjälp kommunen kan bistå med, efter behovsprövning, i dessa situationer är: akut tillfälligt boende akut mathjälp hemresa säkerställande att barn inte far illa Konsekvenser med att kommunen inte bidrar till ytterligare insatser än vad som redan erbjuds i dagsläget Det kan innebära lägre kostnader för kommunen jämförbart med övriga alternativ, men det kan även innebära fördyrande kostnader, vilket till exempel köpta platser på tillfälliga boenden ofta innebär. Illegala bosättningar riskerar att öka vilket innebär en oacceptabel boendemiljö med hygieniska problem, miljöproblem, brandsäkerhetsproblem, nedskräpning och hälsoproblem med mera. Illegala bosättningar innebär avhysningar och situationen med bosättningen riskerar att flytta runt inom och mellan kommunerna. Större lidande och social utsatthet. Risken för att utsatta människor fryser ihjäl under de kalla vintermånaderna ökar 16

18 7. Referenser Kontakter: Möte och telefonkontakt med Bertil Carlsson, pastor i Equmeniakyrkan Möte och telefonkontakt med Susanne Åsbogård, Frälsningsarmén Möte med Weronica Bergkvist, fältsekreterare på socialförvaltningen Möte med representanter i GR-nätverk i frågan Telefonkontakter med Växjö kommun, Borås kommun, Ulricehamns kommun, Norrköpings kommun samt Örebro kommun Telefonkontakt med Vanja Myrén, områdeschef i Borås kommun Telefonkontakt med inre befäl, Polisen i Alingsås Samtal med socialsekreterare på Mottagning och Stöd och Försäljningsenheten Samtal med enhetschef på Vuxenenheten Internet: SKL:s juridikska vägledning gällande utsatta EU-medborgare Socialstyrelsens kartläggning av hemlöshet Skrivna dokument: Göteborgs stad rutin för hantering av illegala bosättningar SVT: Programmet Agenda, intervju med Åsa Regnér, barn, äldre och jämställdhetsminister, Tidskrift: Tidningen Vision nr Förvaltningsrättsdom: Mål

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialförvaltningens handlingsplan för stöd och hjälp 2014-12-16 Innehåll 1. Inledning 2. Lagstiftning 2.1 Den fria rörligheten 2.2 Fri rörlighet för tredjelandsmedborgare

Läs mer

Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun Dnr SO 2015/0023

Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun Dnr SO 2015/0023 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(10) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare

Läs mer

Handlingsplan för arbete med utsatta EUmedborgare som vistas i Lunds kommun

Handlingsplan för arbete med utsatta EUmedborgare som vistas i Lunds kommun Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.Safstrom@lund.se Handlingsplan för arbete med utsatta EUmedborgare som vistas i Lunds kommun Förhållningssätt Sedan

Läs mer

Ansökan verksamhetsbidrag till dagcentret Crossroads för socialt utsatta EU-medborgare

Ansökan verksamhetsbidrag till dagcentret Crossroads för socialt utsatta EU-medborgare SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2016-02-24 Diarienummer SCN-2016-0085 Socialnämnden Ansökan verksamhetsbidrag till dagcentret Crossroads för socialt utsatta EU-medborgare Förslag till

Läs mer

Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning Väster

Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning Väster Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-11-02 Vår referens Alisa Burek Planeringssekreterare Alisa.Burek@malmo.se Tjänsteskrivelse Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning

Läs mer

GÄLLER BARNKONVENTIONEN BARN SOM ÄR UTSATTA EU- MEDBORGARE I SVERIGE?

GÄLLER BARNKONVENTIONEN BARN SOM ÄR UTSATTA EU- MEDBORGARE I SVERIGE? GÄLLER BARNKONVENTIONEN BARN SOM ÄR UTSATTA EU- MEDBORGARE I SVERIGE? Louise Dane, Barnrättscentrum, Stockholms universitet Karin Ödquist Drackner, UNICEF Sverige Barnrättsdagarna 12 april 2016 BAKGRUND

Läs mer

Tak över huvudet garanti i Täby

Tak över huvudet garanti i Täby TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-06-04 Jeanette Adlertz Socialnämnden 2010-06-16 Tak över huvudet garanti i Täby Sammanfattning Regeringen fattade i februari 2007 beslut om en strategi för att motverka hemlöshet

Läs mer

Malmö stads handlingsplan för arbetet med fattiga och socialt utsatta EU-medborgare i Malmö

Malmö stads handlingsplan för arbetet med fattiga och socialt utsatta EU-medborgare i Malmö Sociala resursförvaltningen Malmö stads handlingsplan för arbetet med fattiga och socialt utsatta EU-medborgare i Malmö 2015-03-17 Sociala resursförvaltningen Innehåll Bakgrund... 2 Särskilda insatser

Läs mer

Ekonomiskt bistånd, insatser mot hemlöshet och stöd till våldsoffer

Ekonomiskt bistånd, insatser mot hemlöshet och stöd till våldsoffer Ekonomiskt bistånd, insatser mot hemlöshet och stöd till våldsoffer I detta kapitel redogör Socialstyrelsen för utvecklingen inom några av socialtjänstens verksamheter: ekonomiskt bistånd insatser mot

Läs mer

Akuta insatser för gatubarn Skrivelse av Christer Öhgren (mp) och Christopher Ödmann (mp)

Akuta insatser för gatubarn Skrivelse av Christer Öhgren (mp) och Christopher Ödmann (mp) PM 2004 RVII (Dnr 325-3035/2003) Akuta insatser för gatubarn Skrivelse av Christer Öhgren (mp) och Christopher Ödmann (mp) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av

Läs mer

Ingå vänortsavtal med städer i Rumänien Motion (2015:28) av Erik Slottner och Sofia Modigh (båda KD)

Ingå vänortsavtal med städer i Rumänien Motion (2015:28) av Erik Slottner och Sofia Modigh (båda KD) Utlåtande 2016:25 RI (Dnr 106-867/2015) Ingå vänortsavtal med städer i Rumänien Motion (2015:28) av Erik Slottner och Sofia Modigh (båda KD) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.

Läs mer

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden Hemlösheten berör alla Tillgång till en bostad är en mänsklig rättighet och en förutsättning för ett gott liv. Men hemlöshet och utestängning

Läs mer

Hemlöshet bland EU-medborgare Skrivelse av Roger Mogert (S)

Hemlöshet bland EU-medborgare Skrivelse av Roger Mogert (S) PM 2013: RVII (Dnr 325-200/2012) Hemlöshet bland EU-medborgare Skrivelse av Roger Mogert (S) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse av Roger Mogert (S) om Hemlöshet

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-02-16 SN-2015/6 Socialnämnden Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Yttrande om lagförslag av ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända - PM från Arbetsmarknadsdepartementet

Yttrande om lagförslag av ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända - PM från Arbetsmarknadsdepartementet SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015-09-16 SN-2015/2810.709 1 (6) HANDLÄGGARE Carin Nyh Carin.Nyh@huddinge.se Socialnämnden Yttrande om lagförslag av ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Läs mer

Hemlösa EU-medborgare i Nacka Politikerinitiativ december 2014 från Andreas Falk med flera (S)

Hemlösa EU-medborgare i Nacka Politikerinitiativ december 2014 från Andreas Falk med flera (S) 2015-10-05 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE SOCN 2015/563-709 Socialnämnden Hemlösa EU-medborgare i Nacka Politikerinitiativ december 2014 från Andreas Falk med flera (S) Förslag till beslut Socialnämnden noterar

Läs mer

RAPPORT 4: FÖRDJUPNING Skåne län Bostadsbristens konsekvenser för våldsutsatta kvinnor och barn

RAPPORT 4: FÖRDJUPNING Skåne län Bostadsbristens konsekvenser för våldsutsatta kvinnor och barn RAPPORT 4: FÖRDJUPNING Skåne län Bostadsbristens konsekvenser för våldsutsatta kvinnor och barn Innehåll -Övergripande om fullbeläggning på kvinnojourernas skyddade boenden - Exempel Trelleborg, Svedala,

Läs mer

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:

Läs mer

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun

Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun En utvärdering av de nya bestämmelserna i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du får gärna citera

Läs mer

Helsingborgs Stads. Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet

Helsingborgs Stads. Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet Helsingborgs Stads Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet Innehåll Sida Inledning och uppdrag 2 Stadens gemensamma ansvar 2 Definition av begreppet hemlöshet 3 Mål och strategier 5 Samverkan 7

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411 BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare Handläggare Maria Degerman Omsorgschef 033-231334 maria.degerman@bollebygd.se FÖRSLAG DATERAT 2009-08-03 Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-09-24 xx 1 (10) Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Läs mer

KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET

KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET Bilaga 3 KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET BAKGRUND GR-kommunernas sociala styrgrupp beslutade i oktober 2008 att kartlägga omfattningen av volontär-/frivilligverksamheter

Läs mer

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd Mer information om Anhörigstöd finns att läsa om Du går in på dessa länkar: www.vilhelmina.se Under Socialtjänst, Anhörigstöd Socialstyrelsens hemsida om Anhörigstöd http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållsrätt och uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållsrätt och uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:

Läs mer

Inledning 2. Sammanfattning 3. Kartläggningens upplägg och genomförande 4. Syfte och frågeställningar 4. Socialstyrelsens definition 5

Inledning 2. Sammanfattning 3. Kartläggningens upplägg och genomförande 4. Syfte och frågeställningar 4. Socialstyrelsens definition 5 SOCIALFÖRVALTNINGEN VUXENVERKSAMHETEN 215-2-27 Hemlöshetskartläggning Innehållsförteckning Inledning 2 Sammanfattning 3 Kartläggningens upplägg och genomförande 4 Syfte och frågeställningar 4 Socialstyrelsens

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring

Läs mer

Verksamhetsrapport EKSAM. Ekonomiskt Samverkanscentrum. Räkenskapsåret 2011. Inledning

Verksamhetsrapport EKSAM. Ekonomiskt Samverkanscentrum. Räkenskapsåret 2011. Inledning Verksamhetsrapport EKSAM Ekonomiskt Samverkanscentrum Räkenskapsåret 2011 Inledning Många medborgare lever idag med en ansträngd ekonomi och har återkommande problem med att kunna betala löpande räkningar.

Läs mer

Socialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen 2016-04-14, 14:30. Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd

Socialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen 2016-04-14, 14:30. Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd 1 [11] Frågor och svar Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se) eller flyktingsamordnare

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

Försäkringskassan sida 1 av 6

Försäkringskassan sida 1 av 6 1 Försäkringskassan sida 1 av 6 Generaldirektör Adriana Lender adriana.lender@forsakringskassan.se Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning diarieföras av registrator, dnr. emotses med vändande e-

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun Äldreomsorgen i Ängelholm I Ängelholms kommun är vi cirka 700 medarbetare som jobbar med att ge stöd genom kommuens vård- och omsorgstjänster. För att

Läs mer

Kommittédirektiv. Lagliga vägar för att söka asyl i EU. Dir. 2016:8. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016

Kommittédirektiv. Lagliga vägar för att söka asyl i EU. Dir. 2016:8. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Kommittédirektiv Lagliga vägar för att söka asyl i EU Dir. 2016:8 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån ett brett angreppssätt analysera förutsättningarna

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska

Läs mer

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Rapport 2009:08 Rapportnr: 2009:08 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulent Britt Johansson Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Rättslig styrning 2012-05-21 RCI 13/2012

Rättslig styrning 2012-05-21 RCI 13/2012 1 (6) Rättslig styrning 2012-05-21 RCI 13/2012 Rättsligt ställningstagande angående avvisning av EES-medborgare 1. Sammanfattning Sammanfattningsvis konstateras att alla EES-medborgare och deras medföljande

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Kommittédirektiv. Statens ansvar för att bistå svenskar vid kris- och katastrofsituationer utomlands. Dir. 2007:45

Kommittédirektiv. Statens ansvar för att bistå svenskar vid kris- och katastrofsituationer utomlands. Dir. 2007:45 Kommittédirektiv Statens ansvar för att bistå svenskar vid kris- och katastrofsituationer utomlands Dir. 2007:45 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2007 Sammanfattning av uppdraget En parlamentarisk

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:62 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motioner 2002:25 av Margareta Cederfelt (m) om stockholmarnas rätt till vård inom EU samt 2003:19 av Christer G Wennerholm m fl (m) om europeisk

Läs mer

Norrköpings kommuns beredskap gällande anhöriginvandring.

Norrköpings kommuns beredskap gällande anhöriginvandring. RAPPORT 1(7) Verksamhetsstöd 2012-10-10 AVN-2012.999 Handläggare, titel, telefon Helena Ström, Nämndsekreterare 011-15 11 87 Norrköpings kommuns beredskap gällande anhöriginvandring. - bakgrund, prognos

Läs mer

Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd

Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd Kristina Folkesson Löner och yrkesvillkor 2015 03 06 Sida 1 Yrkesråd försörjningsstöd Avslutande rapport Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd Inledning Visions yrkesråd för personal inom

Läs mer

19 Svar på medborgarförslag - Hjälp utländska tiggare att åka tillbaka hem och bistå dem därefter ekonomiskt i deras hemländer (KSKF/2015:391)

19 Svar på medborgarförslag - Hjälp utländska tiggare att åka tillbaka hem och bistå dem därefter ekonomiskt i deras hemländer (KSKF/2015:391) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2016-01-26 Sida 1(3) 19 Svar på medborgarförslag - Hjälp utländska tiggare att åka tillbaka hem och bistå dem därefter ekonomiskt i deras hemländer (KSKF/2015:391)

Läs mer

Boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde 2015-2020

Boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde 2015-2020 1 2014-03-31 Diarienr 2014/73-NF-753 Sociala nämndernas förvaltning Nämnden för funktionshindrade Boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde 2015-2020 I syfte att få en bild av och

Läs mer

Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet

Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet 1 Bilaga 19 Råd och rekommendationer 2011-09-01 Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet Inledning Alla barn och ungdomar, oberoende

Läs mer

Missbruk av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Remiss från Näringsdepartementet Remisstid 26 november 2003

Missbruk av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Remiss från Näringsdepartementet Remisstid 26 november 2003 PM 2003 RIII (Dnr 329-3086/2003) Missbruk av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Remiss från Näringsdepartementet Remisstid 26 november 2003 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande

Läs mer

Sammanställning 1 100215

Sammanställning 1 100215 Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar

Läs mer

Utredning om arvode till god man för ensamkommande barn

Utredning om arvode till god man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden Datum 1 (7) Socialförvaltningen Enheten för kvalitet och utveckling Sofia Eriksson, 070-0866201 Överförmyndarkontoret Utredning om arvode till god man för ensamkommande barn Utredningens

Läs mer

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm 1 (8) YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77 SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Kvalitetsindikatorer för skyddade boenden

Kvalitetsindikatorer för skyddade boenden 2013-11-26 Dnr 5.4-36680/2011 1(12) Avdelningen för utvärdering och analys Dick Lindberg Kvalitetsindikatorer för skyddade boenden Socialstyrelsen definierar skyddat boende på följande sätt: (inom socialtjänsten)

Läs mer

Förstudie av sociala företag

Förstudie av sociala företag Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-03-10 Handläggare Elisabeth Richter Hagert Telefon: 08-508 14 000 Solveig Blid Telefon: 08-508

Läs mer

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Ds 2013:32 Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU

Läs mer

Manual till Genomförandeplan

Manual till Genomförandeplan Manual till Genomförandeplan SoL särskilt boende SoL korttidsplats äldre Jenny Järf Utredare, avdelningen ledning- och verksamhetsstöd 05-2015 2015-04-24 1 (11) Innehåll 1. BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDEPLANENS

Läs mer

Utredning ny LSS-ersättning

Utredning ny LSS-ersättning Utredning ny LSS-ersättning Bakgrund En person som beviljats personlig assistans enligt LSS har också rätt att välja vem som ska anordna den personliga assistansen. Brukaren kan, precis som den som beviljas

Läs mer

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) 1(11) Vård- och omsorgsförvaltningen Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(12) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Riktlinjer - Sociala bostäder

Riktlinjer - Sociala bostäder TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-15 Dnr: 2015/122-IFN-004 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Riktlinjer

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Riktlinjer för försöksboende

Riktlinjer för försöksboende Styrdokument, riktlinjer Kvalitets-och utvecklingsledare 2015-08-28 Carin Erlandh Engman 08-590 975 10 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2015:129 carin.erlandengman@upplandsvasby.se Riktlinjer för försöksboende

Läs mer

Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott

Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott Tid: Torsdagen den 9 Oktober 2014, kl 13.15 Plats: Lilla Konfekten, Sidenvägen 7 D, Alingsås Ärendelista Val av justerare och tid för

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Riktlinjer för medföljare vid semesterresa

Riktlinjer för medföljare vid semesterresa 1 (12) Riktlinjer för medföljare vid semesterresa Antagna av KS april 2000, reviderade av KF xxx 2016 stockholm.se 2 (12) 3 (12) Riktlinjer för medföljare vid semesterresa Antagna i KS april 2000, reviderade

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0007/2005, ingiven av Frank Semmig (tysk medborgare) om de komplicerade förfarandena

Läs mer

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa.

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa. Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från Socialstyrelsens tredje nationella kartläggning av hemlöshetens omfattning i Sverige. Kartläggningen har utförts på uppdrag av regeringen och de

Läs mer

Vinternatt - Vintern 2014/ nattlogiplatser för fattiga EU-medborgare

Vinternatt - Vintern 2014/ nattlogiplatser för fattiga EU-medborgare Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-09-19 Handläggare Veronica Wolgast Karlberg Telefon: 08-508 25 081 Till Socialnämnden 2014-10-21 Vinternatt

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015.

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Närvarande: Elisabeth Forssén, verksamhetschef, Eva Eriksson, samordnare och undersköterska, Inger Brandell,

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 15 (16)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 15 (16) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 15 (16) Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-02-24 20 Gymnasieutbildning utomlands (UN 2016.007) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Utbildningsnämnden

Läs mer

Bilagor Boendeplan NF 2016-2020

Bilagor Boendeplan NF 2016-2020 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-07-03 Dnr: 2015/135-NF-003 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS 1 (7) TYP AV DOKUMENT: BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL OCH LSS BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 19 JANUARI 2016 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 18 MAJ 2016 BILAGA

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp)

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp) PM 2009:62 RVII (Dnr 325-459/2002) Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande

Läs mer

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8877-13 1 KLAGANDE A, sekretessbelagda uppgifter, se bilaga Ombud och offentligt biträde: Ombud och offentligt biträde genom substitution: Adress som

Läs mer

Interpellation om belysning på Trafikverkets vägar på landsbygden

Interpellation om belysning på Trafikverkets vägar på landsbygden Ärendenr RS 2015/230 Handlingstyp Interpellationssvar Datum 27 april 2015 Interpellation om belysning på Trafikverkets vägar på landsbygden Ledamoten Alexander Jansson (C) har i en interpellation ställt

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 1(6) Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 Målnummer: UM3212-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-11-26 Rubrik: Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj

Läs mer

Rättsutredning 2016-03-21

Rättsutredning 2016-03-21 Bfd22 141107 1 (8) Patrik Havermann Telefon: 010-485 29 20 Rättsutredning 2016-03-21 Diarienummer 1.3.4-2016-45137 FRÅGOR OM BEDÖMNING AV ÅLDER Uppdraget är att utreda hur ansvaret för bedömning av ålder

Läs mer

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk

Läs mer

Riktlinjer för arvode och ersättning till gode män, förvaltare och förmyndare

Riktlinjer för arvode och ersättning till gode män, förvaltare och förmyndare Riktlinjer för arvode och ersättning till gode män, förvaltare och förmyndare Tillämpas från 2016-01-01 1. Allmänt Ställföreträdaren har rätt till ett skäligt arvode och ersättning för utgifter. Beslut

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET. Sid 1 (7) Plattform för jobb

STADSLEDNINGSKONTORET. Sid 1 (7) Plattform för jobb STADSLEDNINGSKONTORET FÖRNYELSEAVDELNINGEN Sid 1 (7) Plattform för jobb Sid 2 (7) Innehållsförteckning 1. Bakgrund och nuläge 3 1.1 Beskrivning av projektet... 3 1.2 Nulägesbeskrivning... 3 1.3 Alternativ

Läs mer

Socialnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019

Socialnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 1 Socialnämnden Budget 216 217 med plan för 218 219 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 216 217 Den stadiga befolkningsökningen i kommunen medför en ökning av antalet personer som är i behov av

Läs mer