Hemlöshet och utsatta EUmedborgare

Transkript

1 Hemlöshet och utsatta EUmedborgare Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg, sektionen för vård och socialtjänst

2

3 Världen av igår på spaning efter den tid som flytt Politikens roll Tjänstemannens roll Nationalstatens lösningar i en transnationell tid Parallella system Kris och prioriteringar De stigande förväntningarnas missnöje Vikten av att våga gå vilse Det offentliga samtalet

4 Vi har ju inget lastbilsdepartement för lastbilsfrågor eller någon lastbilsminister. Varför skulle vi då ha ett för bostäder? Mats Odell, dåvarande kommun-, bostadsoch finansmarknadsminister (Boverket: Planera, bygga, bo 1/2007)

5 Bostadsbrist, hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Den nationella bostadspolitiken har under de senaste 25 åren varit alltför inriktad på punktinsatser för att komma tillrätta med enstaka gruppers situation, eller för att hantera enskilda frågor som upplevs som problem i bostadsbeståndet, eller detaljer i regelverket kring nybyggandet. Kommun, stat och byggbransch räknar upp alla fel hos de andra istället för att samarbeta för att skapa billigt boende. Glöm det gamla! Bostadsbrist och låg rörlighet på bostadsmarknaden. Allt fler (unga, nyanlända, äldre ) efterfrågar samma bostadsform små, billiga hyresrätter just den bostadslösning som inte finns och inte byggs.

6 Socialtjänstens perspektiv Fler och nya grupper söker sig till socialtjänsten enbart för att få hjälp med bostad. Tvingas ta ett ansvar utöver vad socialtjänstlagen kräver. Resurskrävande att vara bostadsförmedling/hyresvärd i form av sociala kontrakt undanträngningseffekter. Den sekundära bostadsmarknaden har ökat kraftigt en mycket kostsam utveckling. Sociala kontrakt/den sekundära bostadsmarknaden fungerar mer som ett kompensatoriskt instrument än långsiktigt arbete för att motverka hemlöshet.

7 Socialtjänstens perspektiv - forts Individuella lösningar på strukturella problem. Kortsiktiga lösningar blir långsiktiga problem, inlåsningseffekter. Bostad för alla kan inte (bara) vara en fråga om social omsorg det handlar om samhällsplanering, sociala investeringar och social hållbarhet. Det är en kommunledningsfråga, och en regional och nationell fråga. Socialnämndens lagstadgade medverkan i samhällsplaneringen brister.

8 SKL:s arbete SKL:s grundläggande syn på bostadspolitiken är att bostadsförsörjning måste utgå från en helhetssyn på bostadsmarknaden, olika gruppers behov och efterfrågan och marknadens funktionssätt. Ökat bostadsbyggande och bostäder för alla en prioriterad fråga för SKL. SKL verkar för en bred allians med andra intresseorganisationer i syfte att presentera en ny social bostadspolitik för ökat bostadsbyggande och bostäder för alla: planering och genomförande, finansiering och skatter, marknaders funktionssätt och konkurrens. Intensifierat stöd till kommunerna för att kunna bedriva en effektiv bostadsplanering och en resultatinriktad genomförandeplanering.

9 SKL:s tips till kommunerna Endast en tredjedel av kommunerna har idag aktuella och adekvata riktlinjer för bostadsförsörjningen enligt bostadsförsörjningslagen - handlar många gånger bara om nybyggnationer, och inte om behovet för olika grupper och hinder i det befintliga beståndet. I de fall det finns en behovsanalys saknas inte sällan koppling till den fysiska planeringen. Använd ägardirektiv för att stärka de kommunala bostadsbolagens sociala och allmännyttiga roll. Kommunen har ett eget ansvar för socialnämndens aktiva medverkan i samhällsplaneringen. Ställ sociala krav vid markanvisning och försäljning av allmännytta. Inför Bostad först, tänk housing led Fler tips

10 Vi skall ändra våra ägardirektiv till bostadsbolagen och ge dem ett huvuduppdrag att verka för social inkludering Samarbetspartierna (Fp, Mp, S, Up, V), Kungälvs kommun, juli 2015

11 För den som vill läsa mer

12 Hemlöshet en fråga om bostäder Byggbehovet är bostäder årligen i Sverige fram till år 2020 totalt På längre sikt, till år 2025, beräknas över nya bostäder behövas. 183 kommuner har underskott på bostäder, 27 kommuner uppger överskott, balans i 80 kommuner. Balans i 27 procent av kommunerna, en minskning med cirka 7 procent jämfört med I de kommuner som uppger att det råder underskott på bostäder bor cirka 82 procent av Sveriges befolkning. I 91 procent av kommunerna bedöms det finnas behov av nyproduktion av bostäder under de kommande fem åren, främst små hyresrätter. Bostadsbrist och låg rörlighet i det befintliga beståndet.

13 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Allt fler grupper konkurrerar om samma boendelösning: små, billiga hyresrätter - just den boendeform som inte finns och inte byggs unga vuxna bor ofrivilligt hemma hos sina föräldrar unga vuxna skulle vilja ha en egen bostad, men saknar det i dag. Totalt 42 procent av kommunerna bedömer att de har ett underskott på särskilda boendeformer för äldre. Förra året var motsvarande siffra 27 procent. Trygghetsbostäder finns i hälften av kommunerna, tillskottet ökar. Seniorbostäder finns i 182 kommuner, tillskottet har sjunkit i många år.

14 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden - forts 53 procent av landets kommuner har underskott på bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning (LSS och SoL) 244 kommuner har underskott på bostäder för nyanlända som är i behov av en kommunplacering (brist på både små och stora hyreslägenheter). Men bara 15 % anvisas, 85 % bosätter sig själv i en kommun (trångboddhet SKL:s förslag om GEBO, Godkänt eget boende, i stället för EBO) Ensamstående kvinnor med barn, äldre med garantipension, ensamkommande barn och unga, våldsutsatta kvinnor och barn, de med missbruks- och/eller psykiska problem

15 SKL tycker idag Se över de finansiella förutsättningarna för bostadsbyggande Begränsa länsstyrelsernas möjligheter att yttra sig över detaljplaner Utred konkurrenssituationen i byggbranschen Gör om systemet med riksintressen Ändra regelverket kring strandskydd Förändra regelverken kring buller Ta initiativ till regionala avtal mellan stat, kommun och byggherrar där det är bostadsbrist se på Finland! (Ny rapport februari 2015: Finland är det enda EU-land som har minskat hemlösheten, ett av världens ledande länder i att arbeta med Bostad först för att minska volymen av långtidshemlöshet)

16 SKL tycker i morgon? SKL arbetar för en bred allians av aktörer med syftet att presentera en sammanhållen nationell bostadspolitik (och en nationell hemlöshetsstrategi).

17 På gång Kostnaden för den sekundära bostadsmarknaden (Boverket 31/8) En förbättrad bostadssituation för äldre (Dir 2014:44) Bättre konkurrens för ökat bostadsbyggande (Dir 2014:75) Förbättrad bostadssituation i storstadsregionerna (Dir 2014:26) Ökad kommunal planläggning för bostadsbyggande och ökat utbud av markanvisningar (Dir 2014: 29) EU-rättsliga förutsättningar för kommunal bostadspolitik (SOU 2015:58) Regional planering och bostadsförsörjning (SOU 2015:59)

18 Läs mer om hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Ökat bostadsbyggande delat ansvar Bostad för alla vem tar ansvar för att alla får en bostad? skl.se om hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar Bostad först Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Öppna jämförelser: Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014 Bostadsmarknadsenkäten 2015 Uppföljning av den sekundära bostadsmarknaden 2013 Hemlöshet en fråga om bostäder The Finnish Homelessness Strategy 35 åtgärdsförslag för ett hållbart asyl- och flyktingmottagande

19 Utsatta EU-medborgare Everything is vague to a degree you do not realize until you have tried to make it precise. - Bertrand Russell

20 Utsatta EU-medborgare Kartläggning och juridisk bedömning En internationell fråga med lokala konsekvenser staten måste ta sitt ansvar Intressebevakning och nära samarbete med den nationella samordnaren Kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte via nätverk och konferenser Kartläggning av arbetet i övriga Europa och i de nordiska länderna

21 Den fria rörligheten ska vara ett fritt val vilket alltså inkluderar friheten att stanna i sitt hemland.

22 För den som vill läsa mer

23 Utsatta EU-medborgare Kansliuppdrag att studera frågan om utsatta EUmedborgare och avrapportera till beredning och AU: Kartläggning av hur situationen ser ut i kommunerna Juridisk översyn Initiera överläggningar med regeringen Omvärldsanalys myndigheter, andra länder Översyn av kostnader för kommuner/landsting Sprida goda exempel Samarbete med frivilligorganisationer

24 Kansliuppdraget - forts Grundförutsättningar för uppdraget: Utgå från gällande lagstiftning Utgå från 3-månadersregeln tillfälliga vistelser, utan avsikt att bosätta sig permanent Utgå från de lokala erfarenheterna Resultera i en handlingsplan/rekommendationer

25 SKL:s aktiviteter Kartläggning i kommunerna maj-juni 2014 Juridisk bedömning av SKL:s förbundsjurister (juni och december) Möten med social-, utrikes-, arbetsmarknads- och justitiedepartementet och Socialstyrelsen om förutsättningarna för/innehållet i en gemensam handlingsplan Möten med frivilligsektor Möten med Rumäniens ambassadör och Rumäniens social- och arbetsmarknadsminister Möten med Sveriges Rumänienambassadör

26 SKL:s aktiviteter forts Kansliets internationella sektion och Brysselkontor Kontakt med europeiska paraplyorganisationer Kontakt med SKL:s motsvarighet i Danmark, Norge och Finland Nätverksmöten med kommuner, departementen, Socialstyrelsen, Svenska ESF-rådet, nationelle samordnaren, Danmark, Finland och Norge

27 Inför tillsättande av nationell samordnare AU:s ställningstagande december 2014 SKL:s uppgift som medlemsorganisation är att stödja medlemmarna utan att värdera de insatser man lokalt valt. Det finns exempel på kommuner som uppfyller lagens krav på stöd och det finns de som väljer fler insatser än vad lagen kräver. Sveriges välfärdspolitik bygger på en individuell bedömning av enskildas biståndsbehov. Kommunen är skyldig att lämna bistånd om en person ansöker om bistånd och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Ingen förändring bör ske av denna grundläggande ordning. Kommunerna måste bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra enskilda far illa, särskilt barn och unga. Det gäller samtliga som vistas i en kommun.

28 AU:s ställningstagande - forts SKL:s uppfattning är att den kommande samordnarens uppdrag måste bli brett och förutsättningslöst. Uppdraget ska inkludera redovisning av de ställningstaganden som gjorts i våra grannländer och konsekvenserna av dessa för såväl gruppen, kommunerna och samhället i övrigt. Utredningen ska bedrivas brett och ange både positiva och negativa effekter. Utredningen ska bedrivas skyndsamt och ske i samarbete med SKL och dess medlemmar. Det rådande rättsläget inte är anpassat till dagens situation. Det handlar bland annat om att tydliggöra rättigheter och skyldigheter för enskilda och kommun, region och landsting. Andra frågor rör den kommunala kompetensen, rätten till sjukvård och regelverket runt avhysning. Regeringen ska till lämplig myndighet ge ett uppdrag att se över det juridiska regelverket runt utsatta EU-medborgare.

29 Ställningstagande - forts De EU-medborgare som försörjer sig genom att tigga i Sverige är främst rumäner och bulgarer tillhörande den etniska gruppen romer - ett resultat av den diskriminering romer utsätts för i hemländerna. SKL anser att den internationella samverkan måste stärkas för att sätta press på berörda länder att ta ansvar för sina medborgare. Hur kan EU bidra och stödja berörda länder att ta sitt ansvar? Sedan år 2012 har alla medlemsstater i EU en nationell strategi för integrering av romer. Det finns all anledning för den svenska regeringen att utifrån olika aspekter ytterligare och tydligare ta upp frågan med både berörda länders regeringar och den politiska ledningen i EU. Ett sätt att samla och stärka arbetet kan vara att EU tillsätter ett särskilt sändebud för dessa insatser.

30 Ställningstagande - forts I den situation vi nu har måste man ställa frågan om berörda länder lever upp till sina skyldigheter som medlem. Den fria rörligheten är en grundsten i unionen som SKL värnar, men behöver den ses över, förtydligas? (Avser hemländernas ansvar) SKL ska inom ramen för sitt internationella arbete lyfta frågan och sträva efter samarbete på denna nivå. Ett samarbete mellan SKL och de övriga nordiska länderna har redan inletts. Det arbetet bör stärkas och vidareutvecklas, det kan finnas anledning att samla olika länders erfarenheter och sedan analysera i vilket avseende Sverige kan dra nytta av dem.

31 Ställningstagande - forts Flera kommuner bedriver redan, inom ramen för den kommunala kompetensen, ett internationellt arbete för att stödja och stimulera insatser i berörda EU-medborgares hemländer. SKL kommer att stödja medlemmarna i det arbetet. Ett starkare samarbete behövs på lokal nivå med polismyndigheterna. Den lagstiftning som finns runt den fria rörligheten, var tiggeriet kan bedrivas och var enskilda kan bosätta sig kräver ett förstärkt samarbete med polismyndigheten på lokal nivå. Det finns anledning att utarbeta planer för hur detta samarbete ska utformas. En gemensam beräkning bör ske mellan regeringen och SKL om de kostnader som uppstår i kommunsektorn beroende på den fria rörligheten mellan EU-länderna. Finansieringsprincipen bör ligga till grund för dessa nya kostnader.

32 Vår och sommar 2015 SKL och Linköpings kommun nationell konferens 4 februari 2015 Nära samverkan med den nationella samordnaren (möte med SKL:s beredning i maj) Regionala konferenser EU-kommissionens workshop i Wien 26 mars och i Bryssel 30 juni Kartläggning av situationen i Europa med särskilt fokus på Norden

33 Vår och sommar forts SVT:s och TV4:s kartläggningar: fördubbling ca personer Resolution i EU-parlamentet i april 2015 Konferens i EU-parlamentet juni 2015 EU-kommissionen utreder Tjeckien och Slovakien för brott mot EU:s antidiskrimineringslagar (september 2014, april 2015) Bilateralt avtal mellan Sverige-Rumänien 5 juni 2015

34 Hösten 2015 Kansliet har tillsammans med utvalda kommuner (Sthlm, Göteborg, Umeå, Lund) beräknat de kommunala kostnaderna. Workshop 31 augusti Nationelle samordnaren till styrelsen i september Läs mer: When poverty meets affluence