Fattiga EU-medborgare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fattiga EU-medborgare"

Transkript

1 Rapport från Göteborgs kyrkliga stadsmission Fattiga EU-medborgare i Göteborg Kontakt: Lennart Forsberg, socialchef, ,

2 1

3 FATTIGA EU-MEDBORGARE I GOÖ TEBORG RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMISSION Sammanfattning Allt fler EU-migranter kommer till Göteborg. Förutom den grupp av tiggare som syns på Göteborgs gator finns sedan en tid tillbaka en allt större grupp människor som söker arbete och bostad. De flesta är lågutbildade och saknar nödvändiga språkkunskaper och har därför svårt att hitta jobb. Sju av tio är hemlösa, bland annat därför att de inte kan betala för något boende. Den europeiska krisen driver människor på flykt. När man inte längre kan försörja sig själv och sin familj söker man sig dit där man tror att det finns försörjningsmöjligheter. Trots att livet är mycket svårt i Göteborg är det ofta, utifrån ett försörjningsperspektiv, bättre här än i hemländerna. Att inte göra något åt deras situation kommer inte att minska migrationen, bara öka deras lidande. I november 2012 öppnade Göteborgs Stadsmission Crossroads Göteborg. Avsikten med verksamheten var att ge EU-migranter samt tredjelandsmedborgare information om rättigheter, skyldigheter och möjligheter i syfte att förhindra ekonomisk och social utestängning. Crossroads har fram till början av juni 2013 haft 260 unika besökare från 29 olika länder. Under vintern öppnade även Göteborgs Stadsmission sitt jourboende Gatljuset för EU-migranterna. Det var en punktinsats för att ge skydd åt människor som annars hade fått sova ute i vinterkylan. På Gatljuset mötte man under denna tid cirka 250 personer, företrädesvis från Rumänien. Detta var dock en tillfällig lösning och inför den kommande vintern behövs det en annan lösning. Avsikten med denna rapport är sätta fokus på EU migranterna. Vilka är de? Varför har de sökt sig till Göteborg? Men vi vill även delge de erfarenheter som vi har dragit sedan november Avslutningsvis ger vi även förslag på korta och långsiktiga åtgärder som vi anser vara nödvändiga. Människorna vi möter De människor vi möter kommer i huvudsak från östra och södra Europa. Det land som utmärker sig mest är Rumänien. Där har den ekonomiska krisen inneburit att närmare fyra miljoner människor har lämnat landet de senaste åren. Människorna som söker sig hit är inte bara av romskt ursprung. Gruppen är blandad. Det utmärkande är att det är fattiga människor. Det finns också en relativt stor grupp så kallade tredjelandsmedborgare bland dem vi möter. Detta är människor som inte är EU-medborgare men som har uppehållsrätt i ett annat EU land. Här nedan har vi valt ut två personer av de cirka 450 människor som Göteborgs Stadsmission har mött under vinter/våren 2012/13. De får med egna ord berätta om livet i Göteborg. Nöden, vanmakten men också viljan till ett bättre liv delar de med majoriteten av de andra EUmigranterna. 2

4 Mariana Jag heter Mariana och är 33 år. Jag är från Rumänien. Min man är skomakare och vi tog lån på banken för att starta ett skomakarföretag ihop. När den ekonomiska krisen kom 2008 fick vi inte längre några beställningar och företaget gick i konkurs. Vi har skulder till banken och har de senaste åren varit arbetslösa i Rumänien. Jag har en 13 årig dotter jag måste försörja. Under några år jobbade jag i Serbien med att hugga ved. Det var ett hårt arbete men jag tjänade 15 Euro om dagen och kunde regelbundet skicka hem pengar till min dotter. Jag och min man kom till Stockholm i vintras i syfte att söka jobb. När vi inte fick något började vi tigga på gatorna. Men under hösten kom det fler och fler tiggare till Stockholm och till slut fick vi nästan inga pengar alls. Då hörde vi att det inte fanns så många tiggare i Göteborg och åkte dit. En bra dag kunde jag få ihop 200 kronor. Folk tyckte synd om mig i kylan. Pengarna minskar när värmen kommer. Förra veckan satt jag tio timmar i regnet en dag och tjänade 48 kronor. Som mest har jag tjänat 100 kronor på en dag den senaste månaden. Jag försöker skicka hem så mycket som möjligt av det vi tjänar. Min dotter bor hos min syster och nästan alla pengar går till att försörja henne. En del pengar går att betala av lånet till banken. Resten går till att ringa hem för jag vill ha tät telefonkontakt med min dotter. Förutom saknaden av min dotter så är det svåraste att sova ute i kylan. När jag vaknar har jag ont i kroppen och jag känner mig aldrig trygg. Tidigare kunde vi sova i en liten del av Nordstan. Mellan dörrarna ut mot Kanaltorgsgatan och de låsta dörrarna till Nordstan sov personer varje natt. Men i april kom polis och väktare och körde ut oss. Sedan dess har jag sovit på några nätter på Gatljuset eller ute. Vår plan är att åka hem i ett par veckor. Passen måste förnyas och jag saknar min dotter så att det gör ont. Men vi kan inte stanna för länge i Rumänien. Pengarna tar slut och någon inkomst måste jag ha. Jag hoppas fortfarande att jag kan få ett riktigt arbete. Allt är bättre än det här. Adrian Jag heter Adrian och är 38 år. Innan krisen hade jag det bra i Rumänien. Jag arbetade som taxichaufför och kombinerade jobbet med anställning på två budfirmor. Det var bra tider och vissa månader kunde jag tjäna 5000 kronor. Sen kom krisen och alla tre företag jag arbetade för gick i konkurs hade jag en bekant som skulle till Norge. Jag hängde med. Efter ett tag började han syssla med kriminalitet. Jag började panta flaskor. Det tog lång tid att anpassa mig till livet som flasksamlare. Jag skämdes när folk tittade på mig. Nu har jag lärt mig stänga av känslorna, fungerar nästan som en robot. Jag har alltid velat vara bäst på det jag gör. Jag arbetar timmar per dag, mestadels på nätterna. Jag går kanske 10 km varje natt. Det gäller att vara uppfinningsrik. Ett tag hade jag en bil och åkte då runt på rastplatser längs motorvägen. På söndagarna tar jag ledigt. Benen är trötta och jag behöver vila. Bilen jag har nu går inte att köra. Jag köpte den billigt för att ha någonstans att sova. Trots sovsäck och täcken blir det kallt på vintern. Jag brukar vara i Norden i tre månader. Sen åker jag hem en månad och umgås med min fru och dotter och söker jobb. När pengarna är slut åker jag tillbaka till Norden i tre månader. Det 3

5 tar alltid några dagar att ställa om mig till att bli flasksamlare igen. Omvänt tar det en vecka i Rumänien innan jag kan slappna av och sluta hålla utkik efter flaskor. De senaste tre månaderna har jag tjänat kronor. Jag är nöjd men samtidigt kostar det att skicka pengar. Resorna till Rumänien kostar också. Min fru arbetar som frisör och tjänar 1100 kronor i månaden, så jag skickar nästan allt jag tjänar. Lite försöker jag spara för min dröm är att start ett eget företag i Rumänien. Min fru skulle vilja ha en egen frisörsalong, jag skulle vilja öppna en second-hand butik. Men att få ihop så mycket pengar kommer att ta tid. Människorna i Sverige är för det mesta artiga men ganska reserverade. Vissa av mina landsmän missköter sig och vi blir alla drabbade av det. Jag brukar säga att jag är från Tjeckien och tycker jag blir bättre bemött då. På ett sätt trivs jag bra i Norden. Hur bråttom jag än har så stannar jag alltid till när jag ser en vacker byggnad eller en storslagen utsikt. Samtidigt tycker jag det är deprimerande att ha det så här. Jag är trött av att vara vaken på natten. Det sliter och vissa nätter får jag bara ihop 50 kronor. Då känns allt hopplöst. Jag skulle vara till mer nytta om jag arbetade. Jag saknar att slänga mig i soffan efter en hård arbetsdag och bara titta på TV. Jag längtar efter ett normalt liv. Varför kommer de hit? En kombination av ekonomisk ojämlikhet och fri rörlighet i Europa har satt igång omfattande migrationsströmmar. Människor söker sig till de regioner där det finns möjlighet till arbete och försörjning. För Mariana och Adrian, som i Rumänien skulle få cirka 250 kronor i månaden i A-kassa eller socialbidrag, är detta en fullt rationell handling. Många saknar både utbildning och nödvändiga språkkunskaper. Tidigare har man kunnat söka okvalificerade arbeten som exempelvis daglönare på jordbruk. Men när den ekonomiska krisen bitit sig fast så har den typen av arbetsmarknad försvunnit för migranterna i östra och södra Europa. Samtidigt har det helt enkelt blivit för stor konkurrens kring de försörjningsmöjligheter som funnits, såsom tiggeri, flasksamlande eller gatumusicerande. Vi har mött många som varit runt i Europas storstäder men som istället kommit till Göteborg därför att marknaden inte är lika mättad här. Utifrån dessa individers perspektiv agerar de ändå högst rationellt när de på vinst och förlust kommer till Göteborg. Alternativen i övriga Europa är ännu sämre. Tiggarna är väl synliga för alla Göteborgare och väcker många känslor men vår erfarenhet är att den stora gruppen utländska medborgare lever mer i det dolda. Både för stadens invånare och myndigheter. Man samlar flaskor, säljer Faktum eller tar svartjobb. Att de hamnar i den svarta sektorn är skadligt både för dem själva och för samhället i stort. Som individ har du inga som helst rättigheter. Du kan bli lurad på lönen, få utföra farliga arbeten eller på annat sätt bli utnyttjad. Många kommer så småningom att åka vidare när bättre möjlighet till inkomst ges någon annanstans. Men under tiden far dessa människor oerhört illa. När vi väljer att inte hjälpa dem med de mest basala behoven är resultatet inte minskad migration utan ökat lidande. 4

6 Vad gör Göteborgs Stadsmission? EU-medborgare har rätt att vistas i Sverige men måste själva försörja sig och ordna sitt eget boende. Någon hjälp från exempelvis socialtjänsten går inte att få. Detta har gjort att trycket på de ideella organisationerna har ökat. Sedan början av 2012 har Göteborgs Stadsmission sett en markant ökning av EU migranter i sina olika verksamheter. Samtidigt kunde vi konstatera att våra befintliga verksamheter varken hade metoder eller resurser för att möta denna nya målgrupps specifika behov. Redan på ett tidigt stadium konstaterade vi att behovet av relevant information var det mest primära. Detta bekräftades även av en liknande verksamhet som redan var startad i Stockholm. Göteborgs Stadsmission startade därför i början av november 2012 Crossroads Göteborg, en mötesplats som kan ge information om skyldigheter, rättigheter samt möjligheter i syfte att förhindra ekonomisk och social utestängning. Verksamheten har även i uppdrag att genom kartläggning tydliggöra målgruppens behov och ursprung. Verksamheten bedrivs dagtid, fem dagar i veckan. Som tidigare nämnts öppnade stadsmissionen under den kalla vintern även upp sin dag- och nattverksamhet Gatljuset som i vanliga fall vänder sig till hemlösa med beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa. Sammanlagt har vi mött cirka 450 EU-migranter i dessa båda verksamheteter under perioden november till april. Crossroads, informationscentral på Andra långgatan Det som besökarna på Crossroads idag anger som sitt mest akuta problem är hur man får ett arbete och därmed får en chans att försörja sig. En lön ger möjligheter att skicka pengar till hemlandet men också en möjlighet att skaffa ett boende i Sverige. Genom individuella möten med juridisk kunnig personal ges information om rättigheter, skyldigheter samt möjligheter bland annat vad det gäller att arbeta i Sverige. Besökarna får även hjälp med hur man skriver en jobbansökan eller ett CV. Personalen hjälper också till i kontakterna med andra myndigheter, sjukvård och ideella organisationer. För den som efterfrågar hjälp att återvända till hemlandet kan Crossroads hjälpa till att förmedla nödvändiga kontakter. Utgångspunkten är att i möjligaste mån ge information på besökarens eget språk och därför talar vi tio olika språk på Crossroads. Då målet med Crossroads verksamhet bland annat är att skapa större möjligheter för den jobbsökande bedrivs undervisning i svenska tre dagar i veckan. Undervisningsverksamheten bedrivs med hjälp av välutbildade volontärer. Besökarna har också möjlighet att ta en dusch, äta frukost och få nya kläder vid behov. Under de första sju månaderna som verksamheten var igång gjorde 260 personer besök. I Göteborg är cirka en fjärdedel av besökarna kvinnor. 50 procent av besökarna var öppet hemlösa. Lägger man till dem som bodde under mycket osäkra förhållanden och som enligt Socialstyrelsen definition räknas som hemlösa så stiger siffran till 76 procent. Det handlar om nästan 200 människor. Huvuddelen av besökarna var från Rumänien, 46 procent. Många kom också från Spanien och Italien. Det handlar då oftast om tredjelands medborgare med uppehållsrätt i dessa länder. 5

7 Gatljuset Gatljuset är Göteborgs Stadsmissions boende för hemlösa göteborgare. Gatljuset har också en dagverksamhet där gästerna kan äta till självkostnadspris, duscha, tvätta sina kläder och vid behov hämta ut nya kläder. Boendet I december 2012 märkte vi en stor ökning av EU-migranter från framför allt Rumänien. Dessa personer hade tidigare bott i bilar, tält eller utomhus men på grund av kylan sökte de sig till Gatljuset. Vi bestämde oss då för att göra en punktinsats under de kalla månaderna och boendet utökade sina sängplatser från 12 till 18 platser. Sängplatserna utnyttjades dag och natt, vilket gjorde att 36 personer sov där varje dygn. Trots detta tvingades vi neka cirka åtta personer boende varje dygn, trots att vi var väl medvetna om att det inte fanns någon annan verksamhet som öppnade dörren för dem. Under perioden november 2012 till april 2013 har 114 EU-migranter sovit på Gatljuset, tolv av dessa var kvinnor. EU-migranterna upptog därmed två tredjedelar av våra sängplatser under denna period. Det stora trycket på sängplatser innebar samtidigt att Gatljusets vanliga gäster de hemlösa göteborgarna har haft svårt att få boende på Gatljuset. Samtidigt är det viktigt att betona att dessa två vitt skilda gruppers behov är olika. Sammantaget kan vi konstatera att de skilda behoven samt konkurrensen om platser har skapat konflikter mellan de båda grupperna. Sedan i maj upplåter Gatljuset bara fyra platser till EU-migranter. Men det kommer en ny vinter och då kommer problemet att uppstå igen. Var skall de sova när vintern kommer? Dagverksamheten Under ovan nämnda period har Gatljusets dagverksamhet haft besök av 250 EU migranter som sökt sig dit för värme och basala behov som dusch, kläder och mat. I snitt har det kommit besökare per dag. De allra flesta kom från Rumänien men vi mötte även människor från Bosnien, Polen, Ungern och Bulgarien. 30 procent av besökarna var kvinnor. Majoriteten av rumänerna uppgav att de varit i Göteborg mellan en vecka och tre månader. De berättade att de arbetat i Italien, Spanien och Frankrike, men även i Tyskland, England och Norge. På grund av vikande konjunktur och ökad arbetslöshet har de sökt sig till Göteborg. De flesta är i åldern år. Ytterst få har med sig diplom, arbetsintyg eller CV. De har aldrig behövt det i södra Europa där det oftast finns andra rekryteringsprinciper. Av de rumäner som vi har haft kontakt med har ingen fått arbete. Notabelt är att endast ett fåtal av dessa 250 besökare sökte kontakt med Crossroads. Orsaken till detta var att man inte såg någon reell möjlighet att söka arbete via Arbetsförmedlingen då man oftast saknade både språkkunskaper och utbildning. Gatljuset har också förmedlat kontakt med Vårdcentralen för hemlösa där EU-migranter har kunnat få kostnadsfri vård. Vår bild är att de EU-migranter vi mött på Gatljuset har levt under mycket otrygga förhållanden och i stor utsatthet. Detta påverkar både deras fysiska- och psykiska hälsa. Något som tar sig uttryck i ångest, saknad av barn och familj, uppgivenhet och vrede. 6

8 Vi kan i nuläget konstatera att den här gruppen tar stora resurser från verksamheter som egentligen är riktade till andra målgrupper. Det handlar inte bara om sovplatser utan i ännu större utsträckning om olika typer av öppna verksamheter som drivs av Göteborgs Stadsmission och andra ideella organisationer. I förlängningen uppstår en konkurrenssituation som leder till onödiga konflikter mellan grupper av människor som behöver samhällets stöd. Göteborgs Stadsmissions rekommendationer till lokala och nationella myndigheter KORTSIKTIGA ÅTGÄRDER Akuta sovplatser i Göteborg Det måste skapas ett boende för hemlösa EU-migranter. Bostadsbristen skapar konkurrens och konflikter mellan hemlösa EU-migranter och stadens hemlösa. Dessa två grupper har olika behov och är hemlösa av olika skäl. Därför krävs det även olika metoder och lösningar. Det är viktigt att påpeka att frågan är brådskande, om några månader är det på nytt vinter i Göteborg. I Stockholm finns det kommunalt finansierade boendet Vinternatt som riktar sig till målgruppen EU-migranter. Där finns erfarenhet och kunskap att hämta. Vi vill även uppmärksamma det faktum att Europeiska kommittén har föreslagit en ny fond för EU-stöd till de mest utsatta (FEAD,) för att fördela ekonomiskt stöd till EU- staterna i syfte att bekämpa olika former av utsatthet. Det breda utrymmet i förslaget ger varje medlemsland en möjlighet att utveckla sin egen strategi utifrån landets egna förutsättningar och möjligheter. För Sveriges del är det angeläget att myndigheter, likväl som lokala organisationer, ges tillgång till finansiering från fonden för att driva egen utveckling av strategier, bland annat, för att förhindra social och ekonomisk utestängning av EU migranter. 1 Dagcentral för EU-migranter i Göteborg Det finns ett stort behov av en dagcentral där EU-migranter kan träffas och få mat, ges möjlighet att tvätta sina kläder och ta en dusch. Idag är det oftast fullt på de dag- och kvällsverksamheter som drivs av Göteborgs ideella organisationer och där både hemlösa göteborgare och EU-migranter konkurrerar om resurserna. Barnperspektivet I dagsläget saknas det kunskap om hur eventuellt medföljande barns situation ser ut eller hur många barn som berörs. Denna okunskap måste åtgärdas så snart som möjligt och därefter bör strategier, bland annat vad gäller förhållningssätt, utvecklas. Socialtjänsten har inte bara stor kunskap om barns behov, man har även ett ansvar för barn som vistas i vår stad och därför bör socialtjänsten ta ansvar för att detta genomförs. 1 Läs mer på 7

9 LÅNGSIKTIGA ÅTGÄRDER Utbildning av personal inom samhällets institutioner EU-medborgarna som är i Göteborg får ofta olika besked från samhällets institutioner. Berörd personal behöver utbildas kring vad den fria rörligheten innebär och hur detta regleras både nationellt och inom EU:s ramverk. Ökad kunskap och samverkan hos myndigheter som Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Försäkringskassan, sjukvården samt andra aktörer såsom banker, skulle ge EU-migranter större chans att skaffa försörjning under sin vistelse i Göteborg. Det behöver fattas beslut på nationell nivå om hur myndigheterna ska arbeta, hur samarbetet ska se ut och förtydliga vilken myndighet som har vilket ansvar. På lokal nivå bör man redan nu förstärka kunskapen hos berörda myndigheter. Konsekvent tillämpning av EU:s regelverk och internationella konventioner Genom att Sverige har ratificerat FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna har Sverige också ett ansvar för att rättigheterna blir verklighet i lagstiftning och i en vardaglig praktik. Det kräver prioriteringar av resurser och en samordnad och konsekvent hållning i policys, rutiner och bemötande. Enligt Göteborgs stads mål för 2013 anges att staden fullt ut ska omsätta FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det betyder att staden aktivt måste verka för att mänskliga rättigheter inte kränks. Vi anser att en konsekvent tillämpning av EU-direktivet om den fria rörligheten (2004/38) och EU-förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen (883/2004) och om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen (492/2011) är juridiskt bindande och bör tillämpas. Detta skulle stoppa diskrimineringen av EU-medborgarnas rättigheter och dessutom främja likabehandlingsprincipen. Vår erfarenhet är att EU-migranterna utnyttjas för svartjobb eller av oseriösa arbetsgivare. Detta faktum gynnar varken individen eller samhället i stort. Enligt vår rekommendation bör Arbetsförmedlingen ta ett ansvar för EU-migranters möjlighet till att skapa egen försörjning genom att ge varje EU-migrant tillgång till tjänster som registrering, jobbcoachning, rekryteringsträffar och jobbmässor. Arbetsförmedlingen bör registrera varje jobbsökande EU-migrant på samma sätt som andra arbetssökande för att underlätta integrering på arbetsmarknaden. Akut sjukvård Vi anser att alla som omfattas av den fria rörligheten skall garanteras den grundläggande rättigheten till vård som inte kan anstå, enligt gängse patienttaxa, detta oavsett om man har europeisk sjukförsäkring (EHIC) eller inte. SLUTLIGEN I det större perspektivet krävs naturligtvis också andra och mer genomgripande åtgärder på såväl nationell som europeisk nivå. Så länge klyftorna i Europa och världen växer kommer människor att söka sig dit de hoppas kunna finna försörjning. Lösningen är inte att minska den fria rörligheten, lösningen är att skapa ett Europa där alla får plats. I EUs stadga för grundläggande rättigheter kan man läsa följande: I medvetande om sitt andliga och etiska arv bygger unionen på de odelbara och universella värdena människans värdighet, frihet, jämlikhet och solidaritet samt på den demokratiska principen och rättsstatsprincipen. Unionen sätter människan i centrum för sin verksamhet genom att inrätta ett unionsmedborgarskap och skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. 8

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Nationella Samordnaren utsatta EU-medborgare S2015:01 Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Bakgrund Unionsmedborgares rätt att fritt röra och uppehålla sig i andra

Läs mer

EU- den fria rörligheten. Uppehållsrätt Ekonomiskt aktiv Sjukvårdsförsäkring Att inte belasta sociala välfärdsystem

EU- den fria rörligheten. Uppehållsrätt Ekonomiskt aktiv Sjukvårdsförsäkring Att inte belasta sociala välfärdsystem Po drom- På väg Målgrupp Utsatta EU- medborgare som vistas i Göteborg utan tydlig uppehållsrätt Personer som försörjer sig i gatubilden Särskilt fokus på barnperspektiv och romsk delaktighet EU- den fria

Läs mer

KS 23 5 FEBRUARI 2014

KS 23 5 FEBRUARI 2014 KS 23 5 FEBRUARI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2014-02-04 Diarienummer KSN-2014-0127 Kommunstyrelsen Ansökan om samverkansmedel till planering av Cross-Road i Uppsala

Läs mer

EU-migranter Vänsterpartiet Malmös parlamentariska arbete

EU-migranter Vänsterpartiet Malmös parlamentariska arbete EU-migranter Vänsterpartiet Malmös parlamentariska arbete Vänsterpartiet Malmö 2015 Situationen Alla länder i Europa, inklusive Sverige, har en lång historia av förföljelse och trakasserier mot romer.

Läs mer

Det nya europa. en rapport från göteborgs kyrkliga stadsmission

Det nya europa. en rapport från göteborgs kyrkliga stadsmission Det nya europa en rapport från göteborgs kyrkliga stadsmission Kontakt: Lennart Forsberg, socialchef, 031-755 36 06, lennart.forsberg@stadsmissionen.org Claes Haglund, projektledare, 031-755 36 89, claes.haglund@stadsmissionen.org

Läs mer

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Utsatta EU-medborgare Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Kansliuppdrag 2014-03-14 Uppdrag att studera frågan om utsatta EU-medborgare och avrapportera till beredning och AU:

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hemlösa EU-medborgare i Nacka Politikerinitiativ december 2014 från Andreas Falk med flera (S)

Hemlösa EU-medborgare i Nacka Politikerinitiativ december 2014 från Andreas Falk med flera (S) 2015-10-05 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE SOCN 2015/563-709 Socialnämnden Hemlösa EU-medborgare i Nacka Politikerinitiativ december 2014 från Andreas Falk med flera (S) Förslag till beslut Socialnämnden noterar

Läs mer

Fri rörlighet för vem?

Fri rörlighet för vem? Fri rörlighet för vem? Socialt och ekonomiskt utsatta EU-migranter i Sverige Anna Kindal! Fores Policy Paper 2014:4 2 Om författaren Anna Kindal har en fil. kand. i statsvetenskap från Lunds universitet

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

KS 25 5 FEBRUARI 2014

KS 25 5 FEBRUARI 2014 KS 25 5 FEBRUARI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2014-02-04 Diarienummer KSN-2014-0126 Kommunstyrelsen Ansökan om samarbetsprojekt angående tillfälligt natthärbärge för

Läs mer

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Den fria rörligheten (Dir. 2004/38/EG) EU-medborgare har rätt att uppehålla sig i en annan

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Insatser för migrerande EU-medborgare i Göteborg

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Insatser för migrerande EU-medborgare i Göteborg Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Insatser för migrerande EU-medborgare i Göteborg Innehåll Insatser för migrerande EU-medborgare i Göteborg... 1 Bakgrundsförutsättningar för avtalet...

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Uppdraget gavs den 5 maj 2012 till undertecknad från förvaltningsdirektör Michael Ivarsson och verksamhetschef Malin Östling.

Uppdraget gavs den 5 maj 2012 till undertecknad från förvaltningsdirektör Michael Ivarsson och verksamhetschef Malin Östling. ÅTERKOPPLING (2) UPPDRAG MIGRERANDE EU-MEDBORGARE 121203 Uppdrag och syfte Uppdraget gavs den 5 maj 2012 till undertecknad från förvaltningsdirektör Michael Ivarsson och verksamhetschef Malin Östling.

Läs mer

Teresa Woodall 2013-08-17 ÅTERKOPPLING (3): UPPDRAG MIGRERANDE EU-MEDBORGARE

Teresa Woodall 2013-08-17 ÅTERKOPPLING (3): UPPDRAG MIGRERANDE EU-MEDBORGARE ÅTERKOPPLING (3): UPPDRAG MIGRERANDE EU-MEDBORGARE 1 Innehållsförteckning Uppdrag och syfte... 3 EU-migranternas situation i Göteborg... 3 Samarbetetsprojektet East-West cooperation... 7 EU-migranter i

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

Hemlöshet. bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige

Hemlöshet. bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Idéer om försörjningsmöjligheter

Idéer om försörjningsmöjligheter Idéer om försörjningsmöjligheter Nedan redovisas all dokumentation från det arbete som pågått tillsammans med EU-medborgare och andra aktörer. Dokumentationen bygger på tre stycken workshops. De två första

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Bilagor. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Bilagor. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Bilagor till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet B ilaga A. Ämnen Ska alla ha rätt till ett namn? Ska alla ha rätt till en bostad? Ska alla kunna ta del av sjukvård? Ska alla vara lika

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Förslag till permanent verksamhet riktad till hemlösa. Samverkan mellan Luleå kommun, kyrkan och ideella organisationer

Förslag till permanent verksamhet riktad till hemlösa. Samverkan mellan Luleå kommun, kyrkan och ideella organisationer LULEÅ KOMMUN 1 (7) Förslag till permanent verksamhet riktad till hemlösa. Samverkan mellan Luleå kommun, kyrkan och ideella organisationer Uppdrag Kommundirektörens ledningsgrupp (KDL) har tagit beslut

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

STADSMISSIONENS JULPAKET

STADSMISSIONENS JULPAKET STADSMISSIONENS JULPAKET Stockholms Stadsmission arbetar varje dag och natt för människor som lever i hemlöshet och social utsatthet. Det gör vi både genom akuta och långsiktiga insatser. Vi ger tak över

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Bygg bort hemlösheten i Malmö!

Bygg bort hemlösheten i Malmö! Bygg bort hemlösheten i Malmö! En rapport från Nya Moderaterna Malmö Torbjörn Tegnhammar April 2014 Om rapportförfattaren Torbjörn Tegnhammar är moderat politiker i Malmö. Han är 32 år gammal och jobbar

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete

Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete PM 2014-01-21 Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete Januari 2014 Pär Skoglund Internationella staben Arbetsförmedlingen Sida: 2 av 7 Vitryssland Syfte: Stödja den

Läs mer

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa aktörer solkar ner vårt rykte och förstör för de hederliga

Läs mer

Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder

Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder Bakgrund Den 1 januari 1958 trädde avtalet om den Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EEG) Romfördraget ikraft. Genom detta avtal åtog sig dåvarande

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

RÄTTSINFORMATION. - till dig som är medborgare i ett annat EU-land än Sverige

RÄTTSINFORMATION. - till dig som är medborgare i ett annat EU-land än Sverige RÄTTSINFORMATION - till dig som är medborgare i ett annat EU-land än Sverige DIN RÄTT SOM EU-MEDBORGARE ATT VISTAS HÄR Allmän information om uppehållsrätten Du har som EU-medborgare rätt att vistas i

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Regelverk för registrering av utländska patienter

Regelverk för registrering av utländska patienter Versionsdatum: 2013-10-18 Regelverk för registrering av utländska patienter Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn vx 018-611

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad?

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Socialutskottet Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Problemformulering Kan vi verkligen kalla vårt samhälle civiliserat och jämställt när vi bryter mot

Läs mer

Ökad rörlighet över gränserna

Ökad rörlighet över gränserna Ökad rörlighet över gränserna Hur blir det med arbetsgivaravgifter och skatter? Pia Blank Thörnroos, 2015 Att anlita utländska arbetskraft för arbete i Sverige Om arbetet har utförts i Sverige av en fysisk

Läs mer

Synen på fattigdom har förändrats under historien

Synen på fattigdom har förändrats under historien Kunskap och fakta Synen på fattigdom har förändrats under historien Medeltiden: fromhet 1500-talet: något självförvållat och nästan omoralisk 1700-talet: ett samhällsfenomen att tuktas. 1850-talet och

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik. Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001

Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik. Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001 Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001 Vem är vi? Birgitta Gunnarsson, Folktandvården VG, verksamhetsutvecklare Gunnar

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 4 Ersättning

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap Trappan - Ungas väg I detta material berättar ungdomar från Södertälje om hur det är, när livet plötsligt tar stopp och man inte kommer vidare till arbete eller fortsatta studier. I detta dokument har

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Finns det en vilja, så når man dit man vill.

Finns det en vilja, så når man dit man vill. Finns det en vilja, så når man dit man vill. Karlstads universitet Cerut Centrum för forskning om regional utveckling Delrapport av projektet På lika villkor Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling,

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro Utveckling av nya metoder i arbetet med arbetslösa ungdomar? NUEVO EN NY CHANS FÖR UNGA ARBETSLÖSA Skriv- & implementeringsprocess En man, 21 år, beskriver sin tid före NUEVO En vecka för mig på jobbcentrum

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Konkurrens på sjysta villkor

Konkurrens på sjysta villkor KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2012-11-13 1 (5) Verksstaben Jimmy Dominius 08-7001580 Konkurrens på sjysta villkor Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom den 13 november 2012 vid konferensen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-08-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-08-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 4-8- SN 4/4 48-45885 Socialnämnden Hemlöshet 4 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

213 396 från 1 till 10 anställda 32 950 från 10 till 49 anställda.

213 396 från 1 till 10 anställda 32 950 från 10 till 49 anställda. Lagen om anställningsskydd. Den första analysen som man gör när man analyserar arbetsmarknaden är att analysera marknaden själv. Vad är marknaden och hur kan marknaden fungera väl? 1) Egendomsrätt. För

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer