Fattiga EU-medborgare

Transkript

1 Rapport från Göteborgs kyrkliga stadsmission Fattiga EU-medborgare i Göteborg Kontakt: Lennart Forsberg, socialchef, , lennart.forsberg@stadsmisionen.org

2 1

3 FATTIGA EU-MEDBORGARE I GOÖ TEBORG RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMISSION Sammanfattning Allt fler EU-migranter kommer till Göteborg. Förutom den grupp av tiggare som syns på Göteborgs gator finns sedan en tid tillbaka en allt större grupp människor som söker arbete och bostad. De flesta är lågutbildade och saknar nödvändiga språkkunskaper och har därför svårt att hitta jobb. Sju av tio är hemlösa, bland annat därför att de inte kan betala för något boende. Den europeiska krisen driver människor på flykt. När man inte längre kan försörja sig själv och sin familj söker man sig dit där man tror att det finns försörjningsmöjligheter. Trots att livet är mycket svårt i Göteborg är det ofta, utifrån ett försörjningsperspektiv, bättre här än i hemländerna. Att inte göra något åt deras situation kommer inte att minska migrationen, bara öka deras lidande. I november 2012 öppnade Göteborgs Stadsmission Crossroads Göteborg. Avsikten med verksamheten var att ge EU-migranter samt tredjelandsmedborgare information om rättigheter, skyldigheter och möjligheter i syfte att förhindra ekonomisk och social utestängning. Crossroads har fram till början av juni 2013 haft 260 unika besökare från 29 olika länder. Under vintern öppnade även Göteborgs Stadsmission sitt jourboende Gatljuset för EU-migranterna. Det var en punktinsats för att ge skydd åt människor som annars hade fått sova ute i vinterkylan. På Gatljuset mötte man under denna tid cirka 250 personer, företrädesvis från Rumänien. Detta var dock en tillfällig lösning och inför den kommande vintern behövs det en annan lösning. Avsikten med denna rapport är sätta fokus på EU migranterna. Vilka är de? Varför har de sökt sig till Göteborg? Men vi vill även delge de erfarenheter som vi har dragit sedan november Avslutningsvis ger vi även förslag på korta och långsiktiga åtgärder som vi anser vara nödvändiga. Människorna vi möter De människor vi möter kommer i huvudsak från östra och södra Europa. Det land som utmärker sig mest är Rumänien. Där har den ekonomiska krisen inneburit att närmare fyra miljoner människor har lämnat landet de senaste åren. Människorna som söker sig hit är inte bara av romskt ursprung. Gruppen är blandad. Det utmärkande är att det är fattiga människor. Det finns också en relativt stor grupp så kallade tredjelandsmedborgare bland dem vi möter. Detta är människor som inte är EU-medborgare men som har uppehållsrätt i ett annat EU land. Här nedan har vi valt ut två personer av de cirka 450 människor som Göteborgs Stadsmission har mött under vinter/våren 2012/13. De får med egna ord berätta om livet i Göteborg. Nöden, vanmakten men också viljan till ett bättre liv delar de med majoriteten av de andra EUmigranterna. 2

4 Mariana Jag heter Mariana och är 33 år. Jag är från Rumänien. Min man är skomakare och vi tog lån på banken för att starta ett skomakarföretag ihop. När den ekonomiska krisen kom 2008 fick vi inte längre några beställningar och företaget gick i konkurs. Vi har skulder till banken och har de senaste åren varit arbetslösa i Rumänien. Jag har en 13 årig dotter jag måste försörja. Under några år jobbade jag i Serbien med att hugga ved. Det var ett hårt arbete men jag tjänade 15 Euro om dagen och kunde regelbundet skicka hem pengar till min dotter. Jag och min man kom till Stockholm i vintras i syfte att söka jobb. När vi inte fick något började vi tigga på gatorna. Men under hösten kom det fler och fler tiggare till Stockholm och till slut fick vi nästan inga pengar alls. Då hörde vi att det inte fanns så många tiggare i Göteborg och åkte dit. En bra dag kunde jag få ihop 200 kronor. Folk tyckte synd om mig i kylan. Pengarna minskar när värmen kommer. Förra veckan satt jag tio timmar i regnet en dag och tjänade 48 kronor. Som mest har jag tjänat 100 kronor på en dag den senaste månaden. Jag försöker skicka hem så mycket som möjligt av det vi tjänar. Min dotter bor hos min syster och nästan alla pengar går till att försörja henne. En del pengar går att betala av lånet till banken. Resten går till att ringa hem för jag vill ha tät telefonkontakt med min dotter. Förutom saknaden av min dotter så är det svåraste att sova ute i kylan. När jag vaknar har jag ont i kroppen och jag känner mig aldrig trygg. Tidigare kunde vi sova i en liten del av Nordstan. Mellan dörrarna ut mot Kanaltorgsgatan och de låsta dörrarna till Nordstan sov personer varje natt. Men i april kom polis och väktare och körde ut oss. Sedan dess har jag sovit på några nätter på Gatljuset eller ute. Vår plan är att åka hem i ett par veckor. Passen måste förnyas och jag saknar min dotter så att det gör ont. Men vi kan inte stanna för länge i Rumänien. Pengarna tar slut och någon inkomst måste jag ha. Jag hoppas fortfarande att jag kan få ett riktigt arbete. Allt är bättre än det här. Adrian Jag heter Adrian och är 38 år. Innan krisen hade jag det bra i Rumänien. Jag arbetade som taxichaufför och kombinerade jobbet med anställning på två budfirmor. Det var bra tider och vissa månader kunde jag tjäna 5000 kronor. Sen kom krisen och alla tre företag jag arbetade för gick i konkurs hade jag en bekant som skulle till Norge. Jag hängde med. Efter ett tag började han syssla med kriminalitet. Jag började panta flaskor. Det tog lång tid att anpassa mig till livet som flasksamlare. Jag skämdes när folk tittade på mig. Nu har jag lärt mig stänga av känslorna, fungerar nästan som en robot. Jag har alltid velat vara bäst på det jag gör. Jag arbetar timmar per dag, mestadels på nätterna. Jag går kanske 10 km varje natt. Det gäller att vara uppfinningsrik. Ett tag hade jag en bil och åkte då runt på rastplatser längs motorvägen. På söndagarna tar jag ledigt. Benen är trötta och jag behöver vila. Bilen jag har nu går inte att köra. Jag köpte den billigt för att ha någonstans att sova. Trots sovsäck och täcken blir det kallt på vintern. Jag brukar vara i Norden i tre månader. Sen åker jag hem en månad och umgås med min fru och dotter och söker jobb. När pengarna är slut åker jag tillbaka till Norden i tre månader. Det 3

5 tar alltid några dagar att ställa om mig till att bli flasksamlare igen. Omvänt tar det en vecka i Rumänien innan jag kan slappna av och sluta hålla utkik efter flaskor. De senaste tre månaderna har jag tjänat kronor. Jag är nöjd men samtidigt kostar det att skicka pengar. Resorna till Rumänien kostar också. Min fru arbetar som frisör och tjänar 1100 kronor i månaden, så jag skickar nästan allt jag tjänar. Lite försöker jag spara för min dröm är att start ett eget företag i Rumänien. Min fru skulle vilja ha en egen frisörsalong, jag skulle vilja öppna en second-hand butik. Men att få ihop så mycket pengar kommer att ta tid. Människorna i Sverige är för det mesta artiga men ganska reserverade. Vissa av mina landsmän missköter sig och vi blir alla drabbade av det. Jag brukar säga att jag är från Tjeckien och tycker jag blir bättre bemött då. På ett sätt trivs jag bra i Norden. Hur bråttom jag än har så stannar jag alltid till när jag ser en vacker byggnad eller en storslagen utsikt. Samtidigt tycker jag det är deprimerande att ha det så här. Jag är trött av att vara vaken på natten. Det sliter och vissa nätter får jag bara ihop 50 kronor. Då känns allt hopplöst. Jag skulle vara till mer nytta om jag arbetade. Jag saknar att slänga mig i soffan efter en hård arbetsdag och bara titta på TV. Jag längtar efter ett normalt liv. Varför kommer de hit? En kombination av ekonomisk ojämlikhet och fri rörlighet i Europa har satt igång omfattande migrationsströmmar. Människor söker sig till de regioner där det finns möjlighet till arbete och försörjning. För Mariana och Adrian, som i Rumänien skulle få cirka 250 kronor i månaden i A-kassa eller socialbidrag, är detta en fullt rationell handling. Många saknar både utbildning och nödvändiga språkkunskaper. Tidigare har man kunnat söka okvalificerade arbeten som exempelvis daglönare på jordbruk. Men när den ekonomiska krisen bitit sig fast så har den typen av arbetsmarknad försvunnit för migranterna i östra och södra Europa. Samtidigt har det helt enkelt blivit för stor konkurrens kring de försörjningsmöjligheter som funnits, såsom tiggeri, flasksamlande eller gatumusicerande. Vi har mött många som varit runt i Europas storstäder men som istället kommit till Göteborg därför att marknaden inte är lika mättad här. Utifrån dessa individers perspektiv agerar de ändå högst rationellt när de på vinst och förlust kommer till Göteborg. Alternativen i övriga Europa är ännu sämre. Tiggarna är väl synliga för alla Göteborgare och väcker många känslor men vår erfarenhet är att den stora gruppen utländska medborgare lever mer i det dolda. Både för stadens invånare och myndigheter. Man samlar flaskor, säljer Faktum eller tar svartjobb. Att de hamnar i den svarta sektorn är skadligt både för dem själva och för samhället i stort. Som individ har du inga som helst rättigheter. Du kan bli lurad på lönen, få utföra farliga arbeten eller på annat sätt bli utnyttjad. Många kommer så småningom att åka vidare när bättre möjlighet till inkomst ges någon annanstans. Men under tiden far dessa människor oerhört illa. När vi väljer att inte hjälpa dem med de mest basala behoven är resultatet inte minskad migration utan ökat lidande. 4

6 Vad gör Göteborgs Stadsmission? EU-medborgare har rätt att vistas i Sverige men måste själva försörja sig och ordna sitt eget boende. Någon hjälp från exempelvis socialtjänsten går inte att få. Detta har gjort att trycket på de ideella organisationerna har ökat. Sedan början av 2012 har Göteborgs Stadsmission sett en markant ökning av EU migranter i sina olika verksamheter. Samtidigt kunde vi konstatera att våra befintliga verksamheter varken hade metoder eller resurser för att möta denna nya målgrupps specifika behov. Redan på ett tidigt stadium konstaterade vi att behovet av relevant information var det mest primära. Detta bekräftades även av en liknande verksamhet som redan var startad i Stockholm. Göteborgs Stadsmission startade därför i början av november 2012 Crossroads Göteborg, en mötesplats som kan ge information om skyldigheter, rättigheter samt möjligheter i syfte att förhindra ekonomisk och social utestängning. Verksamheten har även i uppdrag att genom kartläggning tydliggöra målgruppens behov och ursprung. Verksamheten bedrivs dagtid, fem dagar i veckan. Som tidigare nämnts öppnade stadsmissionen under den kalla vintern även upp sin dag- och nattverksamhet Gatljuset som i vanliga fall vänder sig till hemlösa med beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa. Sammanlagt har vi mött cirka 450 EU-migranter i dessa båda verksamheteter under perioden november till april. Crossroads, informationscentral på Andra långgatan Det som besökarna på Crossroads idag anger som sitt mest akuta problem är hur man får ett arbete och därmed får en chans att försörja sig. En lön ger möjligheter att skicka pengar till hemlandet men också en möjlighet att skaffa ett boende i Sverige. Genom individuella möten med juridisk kunnig personal ges information om rättigheter, skyldigheter samt möjligheter bland annat vad det gäller att arbeta i Sverige. Besökarna får även hjälp med hur man skriver en jobbansökan eller ett CV. Personalen hjälper också till i kontakterna med andra myndigheter, sjukvård och ideella organisationer. För den som efterfrågar hjälp att återvända till hemlandet kan Crossroads hjälpa till att förmedla nödvändiga kontakter. Utgångspunkten är att i möjligaste mån ge information på besökarens eget språk och därför talar vi tio olika språk på Crossroads. Då målet med Crossroads verksamhet bland annat är att skapa större möjligheter för den jobbsökande bedrivs undervisning i svenska tre dagar i veckan. Undervisningsverksamheten bedrivs med hjälp av välutbildade volontärer. Besökarna har också möjlighet att ta en dusch, äta frukost och få nya kläder vid behov. Under de första sju månaderna som verksamheten var igång gjorde 260 personer besök. I Göteborg är cirka en fjärdedel av besökarna kvinnor. 50 procent av besökarna var öppet hemlösa. Lägger man till dem som bodde under mycket osäkra förhållanden och som enligt Socialstyrelsen definition räknas som hemlösa så stiger siffran till 76 procent. Det handlar om nästan 200 människor. Huvuddelen av besökarna var från Rumänien, 46 procent. Många kom också från Spanien och Italien. Det handlar då oftast om tredjelands medborgare med uppehållsrätt i dessa länder. 5

7 Gatljuset Gatljuset är Göteborgs Stadsmissions boende för hemlösa göteborgare. Gatljuset har också en dagverksamhet där gästerna kan äta till självkostnadspris, duscha, tvätta sina kläder och vid behov hämta ut nya kläder. Boendet I december 2012 märkte vi en stor ökning av EU-migranter från framför allt Rumänien. Dessa personer hade tidigare bott i bilar, tält eller utomhus men på grund av kylan sökte de sig till Gatljuset. Vi bestämde oss då för att göra en punktinsats under de kalla månaderna och boendet utökade sina sängplatser från 12 till 18 platser. Sängplatserna utnyttjades dag och natt, vilket gjorde att 36 personer sov där varje dygn. Trots detta tvingades vi neka cirka åtta personer boende varje dygn, trots att vi var väl medvetna om att det inte fanns någon annan verksamhet som öppnade dörren för dem. Under perioden november 2012 till april 2013 har 114 EU-migranter sovit på Gatljuset, tolv av dessa var kvinnor. EU-migranterna upptog därmed två tredjedelar av våra sängplatser under denna period. Det stora trycket på sängplatser innebar samtidigt att Gatljusets vanliga gäster de hemlösa göteborgarna har haft svårt att få boende på Gatljuset. Samtidigt är det viktigt att betona att dessa två vitt skilda gruppers behov är olika. Sammantaget kan vi konstatera att de skilda behoven samt konkurrensen om platser har skapat konflikter mellan de båda grupperna. Sedan i maj upplåter Gatljuset bara fyra platser till EU-migranter. Men det kommer en ny vinter och då kommer problemet att uppstå igen. Var skall de sova när vintern kommer? Dagverksamheten Under ovan nämnda period har Gatljusets dagverksamhet haft besök av 250 EU migranter som sökt sig dit för värme och basala behov som dusch, kläder och mat. I snitt har det kommit besökare per dag. De allra flesta kom från Rumänien men vi mötte även människor från Bosnien, Polen, Ungern och Bulgarien. 30 procent av besökarna var kvinnor. Majoriteten av rumänerna uppgav att de varit i Göteborg mellan en vecka och tre månader. De berättade att de arbetat i Italien, Spanien och Frankrike, men även i Tyskland, England och Norge. På grund av vikande konjunktur och ökad arbetslöshet har de sökt sig till Göteborg. De flesta är i åldern år. Ytterst få har med sig diplom, arbetsintyg eller CV. De har aldrig behövt det i södra Europa där det oftast finns andra rekryteringsprinciper. Av de rumäner som vi har haft kontakt med har ingen fått arbete. Notabelt är att endast ett fåtal av dessa 250 besökare sökte kontakt med Crossroads. Orsaken till detta var att man inte såg någon reell möjlighet att söka arbete via Arbetsförmedlingen då man oftast saknade både språkkunskaper och utbildning. Gatljuset har också förmedlat kontakt med Vårdcentralen för hemlösa där EU-migranter har kunnat få kostnadsfri vård. Vår bild är att de EU-migranter vi mött på Gatljuset har levt under mycket otrygga förhållanden och i stor utsatthet. Detta påverkar både deras fysiska- och psykiska hälsa. Något som tar sig uttryck i ångest, saknad av barn och familj, uppgivenhet och vrede. 6

8 Vi kan i nuläget konstatera att den här gruppen tar stora resurser från verksamheter som egentligen är riktade till andra målgrupper. Det handlar inte bara om sovplatser utan i ännu större utsträckning om olika typer av öppna verksamheter som drivs av Göteborgs Stadsmission och andra ideella organisationer. I förlängningen uppstår en konkurrenssituation som leder till onödiga konflikter mellan grupper av människor som behöver samhällets stöd. Göteborgs Stadsmissions rekommendationer till lokala och nationella myndigheter KORTSIKTIGA ÅTGÄRDER Akuta sovplatser i Göteborg Det måste skapas ett boende för hemlösa EU-migranter. Bostadsbristen skapar konkurrens och konflikter mellan hemlösa EU-migranter och stadens hemlösa. Dessa två grupper har olika behov och är hemlösa av olika skäl. Därför krävs det även olika metoder och lösningar. Det är viktigt att påpeka att frågan är brådskande, om några månader är det på nytt vinter i Göteborg. I Stockholm finns det kommunalt finansierade boendet Vinternatt som riktar sig till målgruppen EU-migranter. Där finns erfarenhet och kunskap att hämta. Vi vill även uppmärksamma det faktum att Europeiska kommittén har föreslagit en ny fond för EU-stöd till de mest utsatta (FEAD,) för att fördela ekonomiskt stöd till EU- staterna i syfte att bekämpa olika former av utsatthet. Det breda utrymmet i förslaget ger varje medlemsland en möjlighet att utveckla sin egen strategi utifrån landets egna förutsättningar och möjligheter. För Sveriges del är det angeläget att myndigheter, likväl som lokala organisationer, ges tillgång till finansiering från fonden för att driva egen utveckling av strategier, bland annat, för att förhindra social och ekonomisk utestängning av EU migranter. 1 Dagcentral för EU-migranter i Göteborg Det finns ett stort behov av en dagcentral där EU-migranter kan träffas och få mat, ges möjlighet att tvätta sina kläder och ta en dusch. Idag är det oftast fullt på de dag- och kvällsverksamheter som drivs av Göteborgs ideella organisationer och där både hemlösa göteborgare och EU-migranter konkurrerar om resurserna. Barnperspektivet I dagsläget saknas det kunskap om hur eventuellt medföljande barns situation ser ut eller hur många barn som berörs. Denna okunskap måste åtgärdas så snart som möjligt och därefter bör strategier, bland annat vad gäller förhållningssätt, utvecklas. Socialtjänsten har inte bara stor kunskap om barns behov, man har även ett ansvar för barn som vistas i vår stad och därför bör socialtjänsten ta ansvar för att detta genomförs. 1 Läs mer på 7

9 LÅNGSIKTIGA ÅTGÄRDER Utbildning av personal inom samhällets institutioner EU-medborgarna som är i Göteborg får ofta olika besked från samhällets institutioner. Berörd personal behöver utbildas kring vad den fria rörligheten innebär och hur detta regleras både nationellt och inom EU:s ramverk. Ökad kunskap och samverkan hos myndigheter som Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Försäkringskassan, sjukvården samt andra aktörer såsom banker, skulle ge EU-migranter större chans att skaffa försörjning under sin vistelse i Göteborg. Det behöver fattas beslut på nationell nivå om hur myndigheterna ska arbeta, hur samarbetet ska se ut och förtydliga vilken myndighet som har vilket ansvar. På lokal nivå bör man redan nu förstärka kunskapen hos berörda myndigheter. Konsekvent tillämpning av EU:s regelverk och internationella konventioner Genom att Sverige har ratificerat FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna har Sverige också ett ansvar för att rättigheterna blir verklighet i lagstiftning och i en vardaglig praktik. Det kräver prioriteringar av resurser och en samordnad och konsekvent hållning i policys, rutiner och bemötande. Enligt Göteborgs stads mål för 2013 anges att staden fullt ut ska omsätta FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det betyder att staden aktivt måste verka för att mänskliga rättigheter inte kränks. Vi anser att en konsekvent tillämpning av EU-direktivet om den fria rörligheten (2004/38) och EU-förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen (883/2004) och om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen (492/2011) är juridiskt bindande och bör tillämpas. Detta skulle stoppa diskrimineringen av EU-medborgarnas rättigheter och dessutom främja likabehandlingsprincipen. Vår erfarenhet är att EU-migranterna utnyttjas för svartjobb eller av oseriösa arbetsgivare. Detta faktum gynnar varken individen eller samhället i stort. Enligt vår rekommendation bör Arbetsförmedlingen ta ett ansvar för EU-migranters möjlighet till att skapa egen försörjning genom att ge varje EU-migrant tillgång till tjänster som registrering, jobbcoachning, rekryteringsträffar och jobbmässor. Arbetsförmedlingen bör registrera varje jobbsökande EU-migrant på samma sätt som andra arbetssökande för att underlätta integrering på arbetsmarknaden. Akut sjukvård Vi anser att alla som omfattas av den fria rörligheten skall garanteras den grundläggande rättigheten till vård som inte kan anstå, enligt gängse patienttaxa, detta oavsett om man har europeisk sjukförsäkring (EHIC) eller inte. SLUTLIGEN I det större perspektivet krävs naturligtvis också andra och mer genomgripande åtgärder på såväl nationell som europeisk nivå. Så länge klyftorna i Europa och världen växer kommer människor att söka sig dit de hoppas kunna finna försörjning. Lösningen är inte att minska den fria rörligheten, lösningen är att skapa ett Europa där alla får plats. I EUs stadga för grundläggande rättigheter kan man läsa följande: I medvetande om sitt andliga och etiska arv bygger unionen på de odelbara och universella värdena människans värdighet, frihet, jämlikhet och solidaritet samt på den demokratiska principen och rättsstatsprincipen. Unionen sätter människan i centrum för sin verksamhet genom att inrätta ett unionsmedborgarskap och skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. 8