Uppdraget gavs den 5 maj 2012 till undertecknad från förvaltningsdirektör Michael Ivarsson och verksamhetschef Malin Östling.

Transkript

1 ÅTERKOPPLING (2) UPPDRAG MIGRERANDE EU-MEDBORGARE Uppdrag och syfte Uppdraget gavs den 5 maj 2012 till undertecknad från förvaltningsdirektör Michael Ivarsson och verksamhetschef Malin Östling. Uppdraget består av två delar: Att få en nulägesrapport över pågående och planerade aktiviteter. Att utifrån nulägesbeskrivningen sammanställa en handlingsplan med förslag till mål och aktiviteter innefattande bland annat ett projektförslag med fokus på uppsökande fältarbete riktat till romer. Arbetet ska ske med berörda parter såsom Göteborgs Räddningsmission. Syfte och mål med uppdraget är Att leda, samordna och hålla samman förvaltningens insatser i det arbete som pågår kring fattiga EU-medborgare och romer. Att tydliggöra ansvar och roller i vårt arbete med fattiga EU-medborgare och integration av romer. En första återkoppling skedde vid Strategiska Samverkansgruppens möte den 12 juni En första skriftlig återkoppling överlämnades till Michael Ivarsson och Malin Östling innan detta möte. Detta är den andra återkopplingen av uppdraget, som lämnas till Michael Ivarsson 3 december Population/målgrupp I första återkopplingen så ser man att det finns två grupper som ingår i uppdraget, dessa har även utifrån en laglig grund och ur politisk ambition två olika riktningar. Det två grupperna är Migrerande EU-medborgare som är här på grund av den fria rörligheten. Romer i Göteborg där ett arbete bedrivs med inkludering i det svenska samhället. Det som visar sig är att många av de EU-medborgare som vistas här med rätt i den fria rörligheten, även är romer. De flesta kommer från Rumänien. För gruppen romer som bor i Sverige, så är Göteborgs stad en del av pilotkommun. I Göteborg finns alla romska grupper representerade bl.a. de fem största grupperna Lowara, Kelderara, Rumungri, Arli, Kale och resande romerna. Det är romer i Göteborg från Polen, Ryssland, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Serbien, Bosnien, Kroatien, Makedonien, Kosovo, Rumänien, och svenska romer. Vart

2 man bor är ganska jämt fördelade över stadsdelarna men med det största antalet romer i Bergsjön, Angered och Hisingen. 1 Kompetensinhämtning Under hösten har inhämtning av kompetens, förutom genom kontakter i Göteborg och genom litteraturstudier, skett genom studiebesök. Jag har tillsammans med Ulrika Falk, besökt Malmö och Staffanstorp för att ta del av hur de arbetar med inkludering. I Malmö besökte vi Romskt informations och kunskapscenter, RIKC, som drivs av Social Resursförvaltning i Malmö Stad samt Romskt kulturcenter som drivs med bidrag från Malmö Stad. RIKC arbetar med information och kunskap både på strukturell och på individuell nivå. Tillsammans med Ulrika har jag även varit i Staffanstorp kommun. Kommunen arbetar med inkludering av romer genom att erbjuda föräldrautbildning, COPE, till de romer som är bosatta i kommunen. Detta arbete påbörjades 2007 med projektmedel från Socialstyrelsen, ägare till projektet blev Röda Korset. Handledare och utbildningsansvariga är själva romer, och i kommunen har med medel från Den romska delegationen översatt COPE- materialet till romanens. Idag pågår fortfarande föräldrautbildningen och kommunen har anställt nio romer som organisatoriskt tillhör kommunstyrelsen. Tidigare, under 2005, gjorde kommunen en satsning för att öka möjligheten till utbildning för romska flickor, i denna satsning ingick även en körkortsutbildning. Förvaltningen har även, genom mig och Ulrika, varit representerad vid en sammankost anordnad av Vleva i Bryssel med fokus på EU s strategi för inkludering av romer. Vid denna sammankomst, stod det klart att inom EU-länderna så arbetar vi på de sätt och möjligheter vi har men att det är en större fråga än att kunna handskas med för varje stad och att samarbete länder mellan är viktigt. Det lyftes fram exempel på hur man arbetat dels med romsk inkludering i olika städer, men nämndes samtidigt att migrationsfrågan är en stor fråga just nu och där många städer lägger sitt fokus. Särskilt tydligt uttalades detta från deltagare från Spanien. Undertecknad har lämnat in en intresseanmälan för förvaltningens räkning för ett ettårigt projekt. Projektägare är Eurocities och Meri-partners och fokus är ett öst-väst samarbete för romsk inkludering. Projektet beräknas starta i januari 2013, men till dags datum har inte bekräftelse kommit om möjligt deltagarskap för förvaltningen. 1 Ur ansökan till svenska ESF-rådet för projekt Newo-Drom.

3 Utåtriktad information inom uppdraget Under hösten har förvaltningens arbete med frågan presenterats på följande vis för staden och för allmänhet: Gemensam kraftsamling för utsatta EU-migranter, artikel i Vårt Göteborg Dem som ingen vill se om migrerande EU-medborgare, seminarium Mötesplats IFO (tillsammans med Ulrika Falk och Tomas Magnusson) Intervju om den situation de romska hemlösa barnfamiljerna finner sig i, Sveriges Radio P4, Besök från Stockholms stad, med anledning av den första återrapporteringen och ett kunskapsutbyte, Samordning av förvaltningens interna arbete På uppdrag av förvaltningsledningen skapades i augusti ett nätverk bestående av enhetschefer inom förvaltningen, som arbetar i enheter som har anknytning till frågan. I detta nätverk ingår Margita Johansson, Elizabeth George, Lotta Rosander, Ragnhild Ekelund samt Lotta Liden. Undertecknad är sammankallande. Nätverket har under hösten träffat ca en gång i månaden, men kommer framöver att träffas varannan månad för att delge varandra information men även för att se möjligheterna att använda gemensam kunskap i arbetet. I vår egen förvaltning är det Socialjouren som mest sannolikt träffar på gruppen, dock i begränsad skala. Det handlar det oftast om en akut nödsituation, som behov av exempelvis mediciner. Socialjouren kan i vissa fall även bevilja hemresa, och är det barnfamiljer kan de även få logi i samband med att de skall lämna Sverige. Socialjouren kan även förmedla även kontakt med ambassad och konsulat då detta önskas. Socialjouren har även tryckt upp informationskort, på språken Rumänska, Bulgariska, Romani, Italienska, Tyska, Engelska, och Slovakiska, som de kan ge till enskilda om man ser att barn befinner sig i tiggeri/angränsning till att föräldrar tigger. Situationen idag Det föreningsbidrag som beslutades i nämnden i augusti 2012 utbetalades till Göteborgs Räddningsmission och Stadsmissionen som båda påbörjat sitt arbete med de EU-migranter i nöd som vistas i Göteborg. Göteborgs Räddningsmission anställde, enligt det förslag som fanns i återkoppling 1, tre uppsökare varav två med romskt ursprung. De romer som anställdes tillhör två av de familjer som beviljades bostad genom Social Resursförvaltning, vid stängningen av Meros Camping. Anställningen har

4 inneburit att de under anställningstiden har uppehållsrätt i Sverige. De anställda har haft kulturell och språklig kompetens, men anställningen har också inneburit svårigheter i till exempel gränsdragning. För att kunna förbereda för arbetet så har utbildning genomförts av Bräcke Diakoni. Uppsökarna har vid ett tillfälle träffat en av förvaltningens samhällsinformatörer. I återkoppling daterad så uppges förslag till uppdrag enligt följande: Etablera relation med den grupp romer som idag finns i Göteborg. Detta med syfte att vidare kunna göra en inventering vilka behov denna grupp har. Att kunna bidra till att lösa ett akut behov av mat och kläder genom att informera om vart man kan gå för att få detta. Informera och vara delaktiga i en mötesplats för romer i Göteborg. Denna mötesplats skulle kunna vara öppen 1-2 gånger i veckan för att kunna få samhällsinformation, men även för möjligheten att äta, tvätta eller byta kläder. Eventuellt kan man här se på ett samarbete med Frälsningsarmen Göteborg, en aktör som redan verkar i det sociala arbetet riktat mot målgruppen. Uppsökande verksamhet med inriktning på de romska barn som bor/vistas i Göteborg, men lever utanför samhället. Detta skulle vara en del av den kunskapsinhämtning som sker för ett fortsatt arbete med stadens ansvar för barnen. Information har inhämtats genom att undertecknad och Ulrika Falk har haft regelbundna möten med Göteborgs Räddningsmission för att få en återkoppling av hur arbetet går. Undertecknad har satt ihop ett uppföljningsformulär, med frågor som är intressanta för förvaltningen att ha vetskap om. Uppföljningsformuläret är baserat på frågor utifrån barnperspektivet men även utifrån SOU 2010:55 2. Uppföljningsformuläret godkändes av Michael Ivarsson och delgavs Göteborgs Räddningsmission i september En skriftlig sammanställning har lämnats till undertecknad i november 2012 från Göteborgs Räddningsmission. Nedan följer den information som Göteborgs Räddningsmission fått fram under respektive område. Population En del i arbetet är att kartlägga den population av personer av främst romer men även övriga EU-medborgare i nöd som befinner sig i Göteborg. Kartläggning önskas utifrån Kön/ålder/ursprungsland/vistelsetid i Sverige. Kvinnor 29 stycken, medelålder 36 år Män 67 stycken, medelålder 29 år 2 SOU 2010:55, Romers Rätt

5 Barn och ungdomar 16 stycken mellan 1 månad-17 år. Samtliga, utom tre som är från Ungern, är från Rumänien. Majoriteten kommer från Bacau i Rumänien. Samtliga, utom sex personer, är romer. Vistelsetiden bland de som Göteborgs Räddningsmission mött har varierat från 2 veckor 5 år, de flesta har varit här mer än två år. Några av familjerna har åkt fram och tillbaka till sitt ursprungsland under vistelsetiden. Barnperspektiv Vi har kännedom att ett antal barn befinner sig i Göteborg, och vi antar att en del barn har föräldrar som tigger dagtid. Det är därför angeläget, att få mer information om dessa barn utifrån Vart befinner sig barnen när föräldrarna tigger? Vilka behov ser föräldrarna att barnen har? Vilka myndigheter/instanser/frivilligorganisationer har föräldrarna kontakt med utifrån barnens behov? Barnen som har föräldrar som tigger befinner sig med anhöriga, med äldre syskon eller med den förälder som inte då tigger. Jag tolkar som utifrån den information jag fått av Göteborgs Räddningsmission som att barnen har behov av trygghet, vilket innebär bostad, barnomsorg/utbildning och flera har behov av medicinsk hjälp. Föräldrarna har begränsad kontakt med myndigheter, men har kontakt med några organisationer i den idéburna sektorn för hjälp med mat och kläder. Göteborgs Räddningsmission har dock hjälpt till med kontakter med Flyktingbarnteamet och Rosengrenska stiftelsen. Rätten till arbete Majoriteten av romer i arbetsför ålder är arbetslösa eller möjligen egna företagare som pressar sig till det yttersta för att försörja sig på olika vis för att klara sin misär, exempelvis genom att panta flaskor och burkar, tvätta bilar, skoputsning, gatuförsäljning av småsaker, försäljning av smuggelcigaretter eller tiggeri (sid 123). 3 På vilket sätt försörjer sig populationen i Göteborg. Hur ser möjligheten till försörjning ut? Finns möjlighet till lönearbete och vart i så fall? Majoriteten av dem som är här försörjer sig genom att tigga, panta burkar eller spela musik. 18 stycken, varav en 14-åring, uppger att de säljer Faktum. Tre stycken uppger att de har arbete, dessa tre är män i års åldern. Jag har inte fått någon vidare information om vart de arbetar och hur möjligheten till lönearbete ser ut. 3 SOU 2010:55, Romers Rätt

6 Rätten till bostad När det gäller boendesituationen är situationen för Europas romer allvarlig (sid 124). 4 Vi har i de intervjuer vi gjort med enskilda personer samt frivilligorganisationer inför återkopplingen konstaterat att flera av de romer som finns i Göteborg utan uppehållsrätt, bor i lägenheter som man hyr genom svarta kontrakt. Vi har också fått information om att en del av de EU-medborgare som är här och arbetar, bor inom frivilligsektorn. En kartläggning och vart man bor, och vilka behov som finns är därför aktuellt. Hur ser bostadsförsörjningen ut? Vart bor man och under vilka förhållanden? Det alternativ som är vanligast är att man hyr in sig för 50 kr/natt/person i en lägenhet, man uppger att dessa sovplatser hyrs ut av romska serber. Det finns också några som bor i bilar och några som uppger att de sover ute. Ett fåtal, uppges av Göteborgs Räddningsmission, har egen lägenhet men det är oklart på vilket sätt de fått tillgång till denna. Ett fåtal bor också hos släktingar med lägenhet. Hälsosituation Hälsosituationen för romer är sämre än för andra grupper. Det beror i hög grad på den boendesituation, bristande tillgång till både förebyggande hälsovård och akutvård, låga inkomster och dålig utbildning/ /..(sid 125). Kartläggning av hälsosituationen utifrån flera perspektiv fysisk hälsa, psykisk hälsa samt upplevd hälsa utifrån ovan faktorer nämnda i SOU:n. Hälsosituationen är mycket svår för de flesta, och en stor del av Göteborgs Räddningsmissions arbete går ut på att lotsa och försöka ge hjälp till vård. Aktuella organisationer för detta är Tillfällets vårdscentral för hemlösa, och tidigare nämnda Rosengrenska stiftelsen och Flyktingbarnteamet. Många har uppsökt vårdcentraler, men får där betala fullpris för vården vilket de inte har möjlighet till. Tillfällets vårdcentral är ett alternativ, men man har upplevt att det är svårt när man behöver boka läkartid där. Många är i behov av läkarvård och mediciner, men detta är inte möjligt på grund av den ekonomiska situation de befinner sig i. Göteborgs Räddningsmission har även vid några tillfällen hjälpt familjer med pengar till läkemedel. Flera har kroniska sjukdomar som tex diabetes, men det förekommer även annan ohälsa som ryggbesvär, hjärtbesvär, hepatit och ett av barnen har gomspalt som ej är behandlad. Utbildning De romska barnen i större delen av Europa har en avsevärt lägre utbildningsnivå än genomsnittet (sid 126). 5 I Sverige har man även rätt att gå i skola, vilket gör det intressant att se hur möjligheten ser ut utifrån barnperspektivet men även ur föräldrarnas utbildningsnivå. Går barnen i skolan. Kartläggning av den generella utbildningsnivån. 4 SOU 2010:55, Romers Rätt 5 SOU 2010:55, Romers Rätt

7 Fem av barnen går i skolan. Många av barnen vill gå i skolan, och föräldrarna likaså. Föräldrarna uppger att det är svårt med skolgången, eftersom de flyttar mycket eller att de sover i bilar. Göteborgs Räddningsmission har dock uppmärksammat att de barn som vill gå i skola blir väl mottagna när de kommer dit. Föräldrar uppger även en önskan om att barnen skall få gå i förskola, men säger att detta är svårt eftersom man behöver uppge en fast adress vilket de inte har och att det är långa köer till förskola. Undertecknad har inte fått någon information om den generella utbildningsnivån i övrigt till denna återkoppling. Göteborgs Räddningsmission har även under hösten öppnat upp sitt café på Vasagatan åt målgruppen en eftermiddag i veckan. Där har de (uppsökarna), lagat mat, gett ut kläder främst till barnen och delat ut välling, blöjor och barnvagnar. I handlingsplanen (återkoppling 1) var det beskrivet att Stadsmissionen skulle starta Crossroads Göteborg så snart lokal var funnen. Crossroads Göteborg är en mötesplats för EU-medborgare. I november startades Crossroads Göteborg på Andra Långgatan 17. I handlingsplanen så stod följande beskrivet om Stadsmissionen Syftet med mötesplatsen i Göteborg är att: Lära mer om vilka som befinner sig i Göteborg, kunskapsinhämtning om målgruppen. Att ge samhällsinformation. Informera om rättigheter och skyldigheter för EU-medborgare som är arbetssökande. Viss språkundervisning. Jag har fått svar från ansvarig, om att behoven sedan uppstarten kretsar kring boende, arbete samt svenska undervisning. De har vid denna tidpunkt inte kommit igång med svenskundervisningen, men har en förhoppning att komma igång snart. Av deras besökare är andelen rumäner 16 %, undertecknad har efterfrågat vilka grupper de mer möter men har inte fått svar kring detta. Familjer som bott på Meros Camping Uppsökarna vid Göteborgs Räddningsmission har kommit i kontakt med de familjer som befann sig på Meros Camping, samtidigt som några familjer fick boende, och som fortfarande befinner sig i Göteborg. De bor genom att betala hyra per natt, men har även sovit i bilar och på camping. De försörjer sig genom att spela musik och sälja Faktum. I denna grupp ingår det tre barn, varav en är skolpliktig men inte går i skolan. De har varit

8 här nu i ca fem år och vill stanna kvar. En familj, som fick lägenhet, men inte behöll den har en 16-årig son som trots hemlöshet går i gymnasiet. Det fanns fler familjer på Meros Camping men de har åkt tillbaka till Rumänien, och i samband med att ryktet gick att man kunde få lägenhet i Göteborg kom många familjer. De senare familjerna, är inte stabila i Sverige utan de kommer och åker. De familjerna som fick lägenhet, och vilka gick vidare till kommunala kontrakt, säger att de lever under stress då de inte har uppehållsrätten i och med att de inte har arbetet. De är osäkra på om de kommer att få stanna i Sverige, samtliga barn går dock i förskola/skola och föräldrarna studerar SFI. Samtliga av dessa familjer har fortfarande kontakt med Familjeboendet. Kontakt med andra städer Undertecknad har under hösten kontaktat Köpenhamn, Oslo, Malmö och Stockholm för att få en beskrivning av hur situationen med migranter ser ut i dessa städer. I Köpenhamn finns informationen hos en enhet som arbetar med internationell hemlöshet. De har ett samarbete med andra aktörer i kommunen, som till exempel förvaltningen för Barn- och unga och förvaltningen för Miljö- och teknik i dessa frågor. De arbetar också med olika samarbetspartners i Europa, både privata och offentliga. Inom enheten arbetar man med att ge råd och vägledning i ärenden till andra kommuner, men de arbetar också direkt mot den enskilde klienten. De har också en grupp romer som kommer till Köpenhamn för att tjäna ihop sitt uppehälle, precis som i Göteborg är de ofta organiserade i familjeklaner och lever under dåliga förhållanden. De kommer till Köpenhamn, och lever där i kortare perioder. Precis som här, så får de ihop till uppehället, genom att samla flaskor, skrot och tiggeri. Tidigare fanns möjligheten att sälja Hus Forbi (som Faktum), men på grund av bland annat pressen från köpare, så blev det inte längre möjligt för dem att sälja tidningen. Sedan februari 2009 kan man inte vara säljare längre utan danskt sjukförsäkringsintyg. Detta tros vara en anledning till att antalet romer som är i Köpenhamn på grund av migration minskat, då den möjligheten till att tjäna sitt uppehälle inte längre finns. I Köpenhamn ser kommunen att de får fler och fler migranter från Spanien och Italien, det är oftast nordafrikaner med arbets och uppehållsrätt i dessa länder som önskar finna arbete i Nordeuropa. De flesta ärenden de möter på hemlöshetsbyrån är svenskar, och ca 60 % av dem man kommer i kontakt med kommer från de nordiska länderna. Vad gäller romer, så är kommunens erfarenhet, att de sällan uppsöker myndigheterna. I Köpenhamns kommun ser man på den enskildes situation, vilket behov den har och vilka möjligheter den har utifrån dansk och EU s lagstiftning. Oftast handlar frågorna om möjligheten till arbete och boende i Danmark. Enheten arbetar med att kontakta organisationer i hemlandet, som kan hjälpa den hemlöse tillbaka. Man nämner att man har

9 ett gott samarbete med den Rumänska ambassaden som till exempel ibland kan hjälpa till med lån till hemresa. Köpenhamns kommun erbjuder ingen övernattning till icke nordiska hemlösa. Socialministeriet har en pott med pengar som frivilligorganisationer kan söka till vinterhärbärgen, det finns också flera organisationer som erbjuder kläder, mat och vägledning. I Oslo sätter man inte in något extra för denna grupp, då man resonerar som att turister i Norge har ett ansvar att försörja sig själv. Den insats de dock gör är att under vintern när temperaturen är under -10 grader, har Oslo kommun genom Frälsningsarmén öppet en värmestuga på kvällar och nätter. Vad gäller barnens situation, så gäller den norska lagen för alla barn som befinner sig i Norge. Lagen träder in om barn är utan bostad och/eller utnyttjas för tiggeri, som gatumusikanter eller liknande. Oslo kommun har ett bilateralt avtal med Rumänien, och vid flera tillfällen har socialtjänsten i Oslo fört tillbaka barn till lokala socialtjänster i Rumänien. Frälsningsarmén har förutom värmestugan, öppet tre dagar i veckan för att gruppen skall kunna duscha, tvätta kläder och få ett mål mat. I Malmö har man inte en situation som liknar den i Göteborg, motsvarande grupp kommer under vår och sommar till Malmö men avtar under hösten. Förra året var det en grupp på ca 40 personer som var i Malmö på detta vis. Stockholms stad har den 1 november beviljat bidrag till Projekt Vinternatt, som drivs av Frälsningsarmen och Stadsmissionen. Detta är övernattningsplatser som finns tillgängliga fram till Stockholms stad har också förstärkt uppsökarenheten, som har hög närvaro i verksamheten. De 40 platserna, blev fullbelagda med en gång, och det avvisas några personer varje natt. Majoriteten av de boende är män, och ytterst få kvinnor. I Varken i Stockholm eller i Malmö känner de till att de har migrerande barnfamiljer i den utsträckning som vi har i Göteborg. Tankar framåt Vi ser att vi i Göteborg har en situation som skiljer sig en del från de storstäder i vår närhet, då vi har en större andel barnfamiljer här. Om och hur vi skall arbeta med frågan i staden behöver preciseras. Detta är av särskild vikt utifrån barnperspektivet. Jag ser också att, om frågan skall arbetas vidare med, så behöver vi arbeta med den i ett större perspektiv. Vi behöver se vår stad som en del av Europa och samarbeta med länderna inom Europa, för att ta del av gemensamma strategier och dela kunskap. Om förvaltningen blir en del av det pilotprojekt mellan öst väst, så ser jag att detta vore en bra början. Både Oslo och Köpenhamn lyfter fram att de har ett samarbete med Rumänien eller rumänska ambassaden, för att landets medborgare skall få hjälp den vägen.

10 I mer praktisk anda, så har Göteborgs Räddningsmission framfört en tanke om en öppen dagverksamhet riktad mot barn 0-5 år. Anledning till att de lyfter fram detta är att de ser ett behov av en trygg miljö dagtid för barnen. Göteborgs Räddningsmission har en lokal som är möjlig att använda, volontärer som vill hjälpa till samt att de har en tanke om att anställa två personer från de familjer från Meros Camping som fick boende inom Boendeverksamheten. Ett syfte med att anställa två personer från dessa familjer, är att för att de skulle få uppehållsrätten i Sverige. I samband med att denna återkoppling ges till Michael Ivarsson, bifogas skrivelse samt budget som inkommit från Göteborgs Räddningsmission angående en öppen barnverksamhet. Anledning till detta är då man önskar bidrag från Göteborgs Stad till lönekostnaden för två heltidstjänster. Göteborgs Räddningsmission lyfter också fram behovet av tak över huvudet för denna grupp, främst de med barn. En av svårigheterna för barnen att kunna gå i skolan, är den att man inte har en varaktig bostad. Bostadsproblematiken är en angelägen fråga, men även en fråga som är svår eller rent av inte möjlig att lösa för kommunen utifrån den lagstiftning som gäller. Uppdatering från övriga områden inom handlingsplan från återkoppling Återvandringsfrågan Thomas Magnusson har varit på en konferens med fokus på detta område i juni. Undertecknad har ställt frågan, efter samtal med Elizabeth George, angående hur stadsledningskontoret ser på att implementera återvandringsfrågan i det romska uppdrag som staden har, i dagsläget var det inte aktuell att arbeta vidare med denna fråga. Barnperspektivet Inom detta område så togs det upp i förra återkopplingen, att det behövdes rutiner i staden för att även migrerande barn skulle kunna gå i skolan. Det är en grupp på stadsledningskontoret som arbetar med att ta fram rutiner för skolgång för papperslösa, och dessa rutiner kan även vara till hjälp för de barn som tillhör gruppen migrerande EUmedborgare. I handlingsplanen togs det också upp att det finns olika exempel i Sverige med hur man arbetat med barnperspektivet riktat mot romer. Som tidigare togs upp, har undertecknad och Ulrika Falk, besökt Staffanstorps kommun och fått information om föräldrautbildning. I Boendeverksamhetens strategi framåt finns en tanke beskriven om att Familjeboendet skall lägga allt fokus på att stötta familjer i boendet (och inte arbeta med fastighetsfrågan). Undertecknad ser att, om strategin genomförs, så kan ett arbete riktat mot föräldrastöd/utbildning i form av till exempel COPE vara en möjlighet.

11 Boendefrågan som togs upp i handlingsplanen är än mer aktuell när vi går mot vinter och kyla. Ett av de behov som Göteborgs Räddningsmission lyfter fram som ett av de största, är tak över huvudet.6 Problematiken togs även upp tidigare i denna återkoppling. Samordnade funktion I handlingsplanen tog upp att vidare titta på ifall behov och önskemål finns i Göteborgs stad med den så kallade Malmömodellen med Romskt Informations och Kunskapscenter/Sociala Resursförvaltningen/Malmö Stad. Denna fråga utreds nu av Stadsledningskontoret. Romsk inkludering Ett förslag om att arbeta fram en långsiktig strategi om hur förvaltningen kan vara en del av utvecklingsarbetet för romsk inkludering. I detta arbete bör det också tas fram vilka aktörer det finns i frågan i Göteborg och hur man kan samverka med romska föreningar för att nå inkludering. Göteborgs Stad är numera en del av pilotkommun för romsk inkludering, och projektägare är stadsdelen Östra Göteborg. Dock tror undertecknad att det är viktigt att förvaltningen, ur ett hela staden perspektiv, fortsätter arbeta med frågan. Sammanfattning Under hösten har en början till att ta ett samlat grepp inom förvaltningen och även gemensamt med staden tagits. I förvaltningen har vi till exempel skapat ett nätverk för att ha ett forum att ge kunskap och lyfta frågan. Den mesta informationen, om aktuell situation, har skett genom återkopplingsmöten med Göteborgs Räddningsmission som under hösten haft sina uppsökare ute i staden med syfte att kartlägga situationen. De har träffat på 112 migrerande EU-medborgare, under dessa månader, majoriteten av dessa är romer från Rumänien. 16 personer är under 18 år, varav fem barn går i skola/förskola. Man är här för att skapa sig bättre livsvillkor, men nöden är stor bland gruppen. Det som orsakar mest svårigheter är bostadslösheten samt behovet av sjukvård/medicin. De flesta bor idag genom att hyra sängplatser per dygn, vilket med de senaste siffrorna kostar 50 kr/dygn/person. Det finns också behov av kläder och mat, men som övriga situationen utifrån bostad och hälsa ser ut är detta inte det primära. Crossroads Göteborg har uppgett att det är 16 % av de som de möter som är rumäner, i övrigt har 6 Vad är behovet för de romer vi mött och hur går vi vidare, , Mikael Albertsson, Göteborgs Räddningsmission

12 undertecknad inte fått tillgång till mer information om vilka grupper de möter. Crossroads Göteborg uppger att de behov de mött handlar om boende, arbete samt svenska undervisning. Göteborgs Räddningsmission har även öppnat caféet för målgruppen vid en eftermiddag i veckan, med möjlighet för målgruppen att få mat, hämta kläder och andra förnödenheter till barnen. I den grupp av migrerande EU-medborgare, finns även några familjer som bodde på Meros Camping och som inte fick bostad genom den särskilda satsningen som gjordes En jämförelse har gjorts med andra storstäder i vår närhet, och samtliga städer har migration från andra EU-länder. Samtliga städer gör begränsade insatser för gruppen, och hur gruppen (ursprung) ser ut skiljer sig åt. Dock så finns det i denna kartläggning inte en hel bild av hur situationen ser ut angående ursprung för migranter. Jämfört med våra svenska storstäder, verkar det dock vara en unik situation som Göteborg har med så stor andel barnfamiljer. En anledning till detta kan vara den engångssatsning som gjordes, och ryktena om möjligheten till bostad i Göteborg som uppstod efter detta. Framåt så är det viktigt att fortsätta arbetet med att kartlägga, även ur ett bredare perspektiv med tanke på ursprungsland. Detta för att se hur migrationsstrukturerna ser ut, med tanke på de förändringar ur bland annat ekonomiskt perspektiv som sker i Europa och hur dessa förändringar kan påverka vilka som kommer till Göteborg. Ur mer praktisk karaktär för att möta behovet, så har det inkommit ett förslag och önskemål från Göteborgs Räddningsmission om att starta en öppen dagverksamhet för föräldrar och barn, för att ge de barn som lever under dessa omständigheter möjlighet till en plats som kan ge trygghet under dagtid. Kritisk granskning av information I det uppsökande arbetet som Göteborgs Räddningsmission bedrivit, har stort fokus lagts på den romska gruppen. Detta innebär att vi i Göteborg med stor sannolikhet också har migrerande EU-medborgare med annat ursprung, men vilket inte visats sig i så stor del i kartläggningen. Denna information finns säkerligen hos Stadsmissionen, men undertecknad har inte tillgång till denna. Denna återkoppling kan därför inte sägas ge en heltäckande beskrivning av situationen i Göteborg som ges, utan mer information behövs.

13 Referenser Litteratur: Statens Offentliga Utredningar 2010, Romers rätt en strategi för romer i Sverige, Stockholm, Elanders Skrivna dokument: Vad är behovet för de romer vi mött och hur går vi vidare, , Mikael Albertsson, Göteborgs Räddningsmission Kontakter: Kontakt med uppsökarna samt ansvariga vid Göteborgs Räddningsmission, flertal tillfällen under hösten. Kontakt via e-post med Claes Haglund, Crossroads Göteborg, Stadsmissionen, november 2012 Kontakter via e-post med berörda i Köpenhamn, Oslo, Stockholm och Malmö, november 2012 Internet: Svenska ESF-rådet, Drom-En-ny-vag/ Stockholms stad,