KOMMUNALFÖRBUNDET GR. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Möteshandlingar

Transkript

1 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Möteshandlingar

2 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till yttrande över översiktsplan för Lilla Edets kommun med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning samt kulturarvsplan och naturvårdsplan Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslag till yttrande, daterat , har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat , samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget. Göteborg Bo Aronsson /Pia Arnesson

3 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande Pia Arnesson Förslag till yttrande över översiktsplan för Lilla Edets kommun med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning samt kulturarvsplan och naturvårdsplan Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. I samrådshandlingen ingår naturvårdsplan och kulturarvsplan som också utgör underlag för översiktsplanen. GR har valt att kommentera innehållet i översiktsplanen och kommer inte att specifikt kommentera den kulturarvsplan och naturvårdsplan som samtidigt är ute på samråd. Bakgrund och syfte Kommunens översiktsplaneberedning (ÖPB) har sedan 2004 arbetat med att ta fram en ny översiktsplan på uppdrag av kommunfullmäktige. Arbetet har bedrivits inom ÖPB och genom en medborgardialog där representanter från olika kommundelar aktivt har deltagit i arbetet med idéer och önskemål om hur olika kommundelar kan och bör utvecklas. De miljökonsekvenser planens förslag leder till redovisas i särskild miljökonsekvensbeskrivning. Andra konsekvenser redovisas endast i korthet och avsikten är att efter politiska prioriteringar till utställningsskedet komplettera med beskrivningar av övriga konsekvenser och åtgärdsförslag. Sammanfattning av planen I översiktsplanen förklaras och avhandlas fem stora övergripande teman för kommunens utveckling samt kommunens principiella ställningstaganden i dessa huvudfrågor. Huvudfrågorna är: Lilla Edets kommun i regionen Knutpunkt Lödöse starten på en ny era Landsbygdskommun och utbyggnad av de större tätorterna Beredskap i klimatfrågan 1

4 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Lokalisering av vindkraftverk En viktig utgångspunkt i översiktsplanearbetet är kommunens vision som sökt besvara frågan: Vad är vi stolta över 2020? Svaren har utkristalliserats till en vision med några nyckelord som ska prägla kommunen: Växtkraft Välbefinnande Stolthet Identitet. För att nå detta tillstånd har sex strategiska områden identifierats som en hävstång för visionen: Medborgarkraft Samarbete över gränserna Attraktiv livsmiljö goda boenden Goda kommunikationer Rätt kommunal service Högre utbildningsnivå Kansliets kommentarer Lilla Edet presenterar en översiktsplan som på ett utmärkt sätt visar en tydlig viljeinriktning för kommunens framtida utveckling. Översiktsplanen beskriver på ett lättläst och kortfattat sätt de utgångspunkter som legat tillgrund för planarbetet, de övergripande huvudfrågorna samt de strategier som identifierats. Översiktsplanen klargör också generellt på ett tydligt sätt kommunens syn på hur den framtida utvecklingen bör ske och vilka avvägningar som måste göras. De mellankommunala frågarna är bra belysta och det finns en vilja att utöka samarbetet med grannkommunerna. I översiktsplanen föreslås också ett utökat samarbete mellan kommunerna längs med Göta älv. De sociala aspekterna, som t ex tillgänglighet och kvalitet på boendet, genomsyrar planen på ett bra sätt. Planförslagets fem huvudfrågor Lilla Edets kommun i regionen Lilla Edet har på ett förtjänstfullt sätt förhållit sig till GR:s strukturbild för Göteborgsregionen och satt in den egna kommunen i ett regionalt sammanhang. Översiktsplanen utgår från Lilla Edets läge längs ett av regionens huvudstråk och den betydelse detta har för verksamhetsetablering och framförallt för kvalitativt boende inom bekvämt avstånd från Göteborg och 2

5 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Trollhättan. Planen pekar också på att här finns stora möjligheter till rekreation och friluftsliv med potential för en ökad regional turism. Knutpunkt Lödöse starten på en ny era GR ser positivt på kommunens vilja att utvecklas på ett sätt som ligger i linje med intentionerna i GR:s strukturbild. En ambition i översiktsplanen är att skapa utvecklingsmöjligheter kring en ny järnvägsstation söder om nuvarande Lödöse. Översiktsplanen uttrycker en långsiktighet och djärvhet i tänkandet av hur planeringen och utvecklingen kring Lödöse knutpunkt ska ske vilket är viktigt för att Lödöse som tätort på sikt ska stärkas. Lödöse har förutsättningar att bli en viktig knutpunk både för boende i älvdalen och för kommande verksamhetsetablering. För att lyckas med en utveckling av Lödöse som knutpunkt krävs en samordning av de olika trafiksystemen. GR bejakar planarbetets strävan att etablera en trafikplats utmed väg E 45 i nära anslutning till knutpunkten och den planerade tågstationen. Utvecklingen av Lödöse som knutpunkt berör i hög grad även Ale kommun och en gemensam planering främst när det gäller markanvändning är angelägen. Även en ökad samverkan när det gället t ex den kommunala servicen är önskvärd. Landsbygdskommun och utbyggnad av de större tätorterna Intentionen i kommunens vision är att bevara Lilla Edets lantliga identitet. Samtidigt har kommunen ambitionen att stärka tätorterna för att skapa regional konkurrenskraft. I översiktsplanen förs en diskussion som belyser de avvägningar som måste göras för att båda dessa utvecklingslinjer ska kunna fortgå. GR instämmer i slutsatsen att det är viktigt att utvecklingen sker på ett balanserat sätt. Framförallt är det viktigt att de två framtida huvudorterna Lilla Edets centrum och Knutpunkt Lödöse kan utvecklas på ett sätt som medger samexistens och en sund utveckling av båda orterna. Utbyggnad i anslutning till tätorter innebär att vissa områden med brukningsvärd skogsmark och inventerad lövskog försvinner. Översiktsplanen är tydlig med att båda dessa utvecklingslinjer måste fortgå och behovet av bebyggelseutveckling bedöms i vissa fall väga tyngre än jord- och skogsbruksintresset. Kommunens syn på omfattningen av bebyggelseutveckling och exploatering framgår tydligt och följande riktlinjer har formulerats: 3

6 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Plantillstånd för större exploateringar får endast ges i anslutning till tätorterna. Plantillstånd för mindre exploateringar försiktig bebyggelseutveckling får ges i de mindre orterna. Bygglov för enstaka hus får ges på landsbygden, men däremot inte plantillstånd för större exploateringar. Detta visar på en medveten strategi. Beredskap i klimatfrågan Det råder osäkerhet om hur klimatförändringen kommer att påverka kommunerna utmed Göta älv. Lilla Edet har valt att göra det till en av huvudfrågorna i översiktsplanen då flera av kommunens orter och verksamhetsområden är lokaliserade utmed älven eller i dess närhet och expansionsmöjligheterna kan påverkas. Lokalisering av vindkraftverk En kommunal vindkraftsstrategi är under utarbetande och de ställningstaganden som där görs kommer att arbetas in i översiktsplanen. I planförslaget finns beredskap för vindkraftetableringar genom de lokaliseringskriterier för vindkraftverk som redovisas. I flera av de rådslag som genomfördes i GR:s medlemskommuner under våren framkom att det idag saknas en övergripande regional policydiskussion för hur regionen som helhet ska klara den framtida energiförsörjningen där vindkraft är ett alternativ. 4

7 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Protokoll Georgia Larsson Tid: Plats: GR, Gårdavägen 2 Närvarande ledamöter Anneli Hulthén (s), Göteborg, ordförande Kia Andréasson (mp), Göteborg Elaine Björkman (s), Ale Bjarne Färjhage (c), Lilla Edet Göran Hildén (fp), Härryda Kenneth Johansson (s), Lerum Roland Rydin (m), Göteborg Anita Skoglund (m), Alingsås Övriga närvarande Dick Hedman, Länsstyrelsen i Västra Götaland Magnus Kroon, Svensk Handel Bo Aronsson, GR Pia Arnesson, GR Per Kristersson, GR Cecilia Kvist, GR Lennart Lagerfors, GR Georgia Larsson, GR 1. Val av justeringsman Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Anita Skoglund (m). 2. Meddelanden - Banverket har lämnat över rapporten Svenska höghastighetsbanor till regeringen. I rapporten presenteras analyser av de marknadsmässiga och samhällsekonomiska förutsättningarna för svenska hastighetsbanor (Götalandsbanan och Europakorridoren). - Banverket har i en överenskommelse med regionerna Östsam, Region Jönköping och VGR beslutat att genomföra en förstudie på Götalandsbanan, delen Borås Mantorp. - Nyhetsbrevet för Europakorridoren delades ut. 1

8 KOMMUNALFÖRBUNDET GR - GR har tagit del av Västtrafiks utredning Ökad tillförlitlighet för Alingsåspendeln. Västtrafiks planerade samrådmöte den 16 juni (där bl.a. GR skulle delta) gällande utredningsförslaget om Alingsåspendeln ställdes in. Anledningen är att Banverket i dagsläget inte kan garantera att den kapacitet som frigörs på banan inte kommer att användas till att lägga in fler tåglägen till andra operatörer. Styrgruppen beslöt att till protokollet anteckna lämnad information 3. Bostadsnätverkets arbete, lägesrapport Per Kristersson, GR Arbetet som bedrivs inom bostadsnätverket redovisades i följande punkter: - En analys av byggandet 2005, 2006 och 2007 jämfört med strukturbilden pågår. - En kontinuerlig uppdatering av bostadsdatabasen genomförs av kommunerna då behovet att reflektera över det aktuella bostadsbyggandet är stort. - Kungsbacka kommun höll det första av flera öppna bostadsnätverk för bostadspolitiker och tjänstemän där kommunens bostadsplanering presenterades. Nästa möte kommer att hållas av Ale kommun. - En mindre grupp av bostadsnätverket träffade GR:s styrgrupp för arbetsmarknad för att diskutera förutsättningarna för bostadsbyggandet. Frågan som lyftes upp var: Hur bygger vi bostäder för nyanlända för att de ska kunna få möjlighet att arbeta i regionen? - På senaste möte mellan byggmästare och förvaltare (ByggArena) presenterades bostadsnätverkets arbete samt strukturbilden. Styrgruppen anser att diskussionen kring bostadsbyggandet är mycket intressant och bör även föras i förbundsstyrelsen. Ett underlag med tydliga frågeställningar efterfrågades innan frågan lyfts till förbundsstyrelsen. Kansliet tar med sig frågan. Styrgruppen beslöt 2

9 KOMMUNALFÖRBUNDET GR att till protokollet anteckna lämnad information; samt att frågan om bostadsbyggandet även lyfts till förbundsstyrelsen för diskussion 4. Handel, en omvärldsbetraktelse Magnus Kroon, Svensk Handel En sammanställning av handelsutvecklingen i landet generellt och i Göteborgsregionen specifikt presenterades. Följande belystes: noterades ett trendbrott då sällanköpshandeln gick förbi dagligvaruhandeln. - Konsumtion(shopping)/person/år har ökat och ligger på ca kr år 2006 i jämförelse med ca år Detaljhandeln 2007 och 2008 har en fortsatt stark tillväxt och stormarknader, lågpris och volymhandel har fortsatt framgång. - Göteborgsregionen kommer att passera 50 miljarder under Hushållens konsumtion i Sverige 2007 är beräknad ca 1,4 miljarder kronor. - Göteborg utgör en stark motor i hela regionen och kan bl.a. arbeta vidare med internationell turism och vitalisering av befintlig handel utanför city. Styrgruppen beslöt att till protokollet anteckna lämnad information 5. Investeringsplaner, lägesbeskrivning Georgia Larsson, GR Arbetet med framtagandet av den delregionala systemanalysen avslutades med workshop 2 den 8 maj vars fokus låg på att diskutera åtgärder utifrån redan framtagna funktioner. Utifrån de funktioner som diskuterades på workshop 2 har det arbetats fram åtgärder som är intressanta ur ett regionalt perspektiv. Parallellt med den regionala systemanalysen genomförs systemanalyser för namngivna objekt som lyftes upp i inriktningsunderlaget. Den framtagna systemanalysen hanterades av BRU den 3 juni och materialet godkändes som delleverans till trafikverken den 19 juni. Den 30 september ska arbetet återrapporteras till regeringen. Styrgruppen beslöt att till protokollet anteckna lämnad information 3

10 KOMMUNALFÖRBUNDET GR 6. Strukturbild, information från förbundsstyrelsens behandling Bo Aronsson, GR På förbundsstyrens sammanträde den 22 maj beslutades att godkänna Strukturbilden för Göteborgsregionen samt samrådsredogörelsen Rådslag 4. Samrådsredogörelsen kommer att kompletteras med anteckningar från rådslagen i respektive kommun och presidiet har i uppdrag att finna former för återkoppling av Rådslag 4 till medlemskommunerna. Styrgruppen beslöt att till protokollet anteckna lämnad information 7. Riksintresse för Göteborg City Airport Lennart Lagerfors, GR Handlingen lades på bordet. Luftfartsstyrelsen har genom Länsstyrelsen remitterat ett förslag till GR där Göteborg City Airport utpekas som riksintresse för luftfarten. En kort genomgång av kriterierna för att peka ut en flygplats som riksintresse presenterades. Luftfartsstyrelsen föreslår att Göteborg/Säve, Stockholm/Skavsta och Uppsala/Ärna klassas som flygplatser av riksintresse. Göteborg stad har tillstyrkt förslaget. Kia Andreasson (mp) yrkade på avslag. Ordförande fann att två förslag förelåg, Kia Andreassons (mp) förslag på avslag och kansliets tjänsteutlåtande. Ordförande ställde proposition på yrkandena och fann att styrgruppen beslöt enligt kansliets tjänsteutlåtande. Styrgruppen beslöt att godkänna förslag till yttrande, daterat Kia Andreasson (mp) reserverade sig mot beslutet och inkommer med skriftlig motivering till kansliet som bifogas till protokollet. 8. ÖP för Göteborg, utställning Göran Hildén (fp) yrkar på att förslag till yttrande kompletteras med en skrivelse där behovet av tvärförbindelser tydliggörs. Det är viktigt att i arbete med översiktsplaner se över gränssnittet mot grannkommunerna. Samplanering är nödvändig för att exempelvis förstärka kontakten Angeredsbron Partille. Styrgruppen beslöt att godkänna förslag till yttrande, daterat med Göran Hildéns (fp) förslag till komplettering 4

11 KOMMUNALFÖRBUNDET GR 9. ÖP för Göteborg, fördjupad för Backaplan Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. Styrgruppen beslöt att godkänna förslag till yttrande, daterat Huvudmannabidrag till Miljösamverkan Västra Götaland, perioden Handlingen var utskickad med handlingen och ansågs därmed föredragen. Roland Rydin (m) efterfrågade mer information i frågan. Kansliet återrapporterar vid kommande möte. Anita Skoglund (m) efterlyste att en redogörelse för skillnaden mellan kommun- respektive kommunalförbund redovisas. Kansliet återkommer med en redogörelse. Styrgruppen beslöt att GR ansvarar för sin del av finansieringen enligt förslag till yttrande, daterat , under förutsättning att övriga uppdragsgivare ansvarar för sina delar av föreslagen finansiering; samt att översända ärendet till förbundsstyrelsen och föreslå dem godkänna förslaget 11. Rapport från politikernas regionala uppdrag Kia Andreasson (mp) informerade att Västerhavsveckan är den juni. Syftet är att öka medvetenheten om Västerhavets betydelse och initiativet kommer från miljönämnden i Västra Götalandsregionen. Göran Hildén(fp) har tillsammans med Eva Warnvik Ahlén (s) representerat GR i arbetet med Götalandsbanan. Arbetet är avslutad och Göran Hildén (fp) önskar ett formellt avslut på uppdraget. Kansliet tar med sig frågan. Styrgruppen beslöt att till protokollet anteckna lämnad information; samt att tacka Göran Hildén (fp) och Eva Warnvik Ahlén (s) för fullgjort uppdrag 12. Rapport från pågående uppdrag Georgia Larsson (GR) informerade att Vägverket arbetar med följande förstudier: - Hisingsleden 5

12 KOMMUNALFÖRBUNDET GR - Lundbyleden - Söder Västerleden (Åbromotet Vädermotet) Arbetet med förstudierna för Hisingsleden och Lundbyleden förs parallellt och remissen kommer vecka 25. Remisstiden går ut i november. Förstudien för Söder Västerleden (Åbromotet Vädermotet) kommer den 31 oktober. Styrgruppen beslöt att till protokollet anteckna lämnad information 13. Övriga frågor - Anneli Hulthén (s) tackade kansliet för en väl genomförd Barcelonaresa. Styrgruppen önskar en sammanställning av resan till nästa möte. - Bjarne Färjhage (c) informerade att i utredning från Försvarsdepartementet. Ersättningssystem i samverkan hantering av kommunernas kostnader i samband med naturkatastrofer m.m. Ds 2007:51 föreslås åtgärder som kommer att innebära ett minskat statligt ansvar och ökade kostnader för kommunerna. Utredningen har remitterats till flera GR-kommuner med svarsdatum den 16 augusti På förbundsstyrelsen den 22 maj beslutades att delegera till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad att formulera en skrivelse till Försvarsdepartementet. I skrivelsen ska det framgå att GR motsätter sig de delar i förslaget till katastrofersättning till kommunerna som innebär ett ökat kostnadsansvar för kommunerna samtidigt som det statliga ansvaret minskar. Styrgruppen beslöt att till protokollet anteckna lämnad information; samt att uppdra åt kansliet att sammanställa förslag till yttrande utifrån kommunernas synpunkter; samt att uppdra åt presidiet att hantera remissyttrandet 14. Nästa sammanträde Nästa sammanträde är torsdag den 28 augusti Göteborg Georgia Larsson 6

13 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Justeras: Anneli Hulthén Anita Skoglund 7

14 KOMMUNALFÖRBUNDET GR För kännedom Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Avlämnade remissvar samt övrigt avlämnade synpunkter Kansliet har yttrat sig över följande: Detaljplan för Norge/Vänernbanan, delen Marieholm Olskroken, inom Gamlestaden och Olskroken Utställning om detaljplan för Landvetter Park Resort Living Utställning enligt PBL 5:23. Detaljplan för Torsby 1:19 m fl, Västerhöjden, Kungälvs kommun Göteborg Georgia Larsson 1

15 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande Bo Aronsson Förslag till yttrande över Ersättningssystem i samverkan hantering av kommunens kostnader i samband med naturkatastrofer, DS 2007:51 Förbundsstyrelsen vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) beslöt att GR ska avge ett yttrande över departementsutredningen Ersättningssystem i samverkan hantering av kommunens kostnader i samband med naturkatastrofer, DS 2007:51. Av kommunerna i Göteborgsregionen har Ale, Göteborg, Kungälv och Lilla Edet beretts möjlighet att yttra sig. Samtliga har också avgett yttrande. GR har tagit del av dessa, bl a som underlag för föreliggande yttrande. Bakgrund och syfte Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av systemet med statlig ersättning till kommunerna i samband med stora olyckor och katastrofer. Nuvarande former för ersättning innebär att kommunerna endast har haft rätt att söka ersättning för räddningstjänstkostnader som har gått att hänföra direkt till räddningsinsatsen. Övriga kostnader som hör till händelsen ersätts i princip inte. Utredningen föreslår ett riskfinansieringssystem som består av tre nivåer. Den första nivån omfattar kostnader som en kommun själv kan bära. Den andra nivån utgörs av en för kommunerna obligatorisk katastrofförsäkring. Den tredje nivån omfattar kostnader av sådan dignitet att staten träder in. Den föreslagna försäkringslösningen innebär att kommunerna har ett gemensamt ansvar (försäkringstagardirektiv) för systemet. Kommunerna ska enligt lag betala en premie för en försäkring med maximal riskfördelning. Försäkringen omfattar kommunens faktiska merkostnader för att upprätthålla den kommunala servicen, återställande av infrastruktur, samt merkostnader för bland annat räddningstjänst. En förutsättning är dock att händelsen är så kallat extraordinär. 1

16 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Försäkringens maxbelopp är drygt 200 mkr (5000 prisbasbelopp, pbb). Kostnader härutöver betalar staten. Kommunen bestämmer själv grundsjälvrisken, som enligt förslaget bör sättas så högt att incitamentet för kommunerna att förebygga skada finns kvar. Grundsjälvrisken föreslås därför vara minst 75 pbb eller ca 3 mkr. Premien baseras på antalet invånare och den valda självrisken. Synpunkter Ett nytt ersättningssystem för hantering av kommunernas kostnader vid naturkatastrofer är nödvändigt mot bakgrund av nuvarande bristfälliga system. Från kommunernas sida har det efterlysts regler för hantering av kommunernas kostnader i samband med olyckor och katastrofer. Förslaget är leder i önskad riktning men uppvisar vissa brister. De oklarheter som finns, gällande var gränsen går mellan en katastrof som täcks av en eventuell försäkring och en katastrof som övergår i ett statligt ansvar, måste klargöras. En tydligare definition av begrepp som exempelvis torka och värmeböljor samt att klargörande av gränserna mellan dem önskas. Det föreslagna riskfinansieringssystemet innebär att kommunerna tvingas stå för kostnader som staten tidigare lämnat bidrag till. Det är inte förenligt med gällande finansieringsprincip. Genom att försäkringsbeloppet satts så högt som 200 mkr blir konsekvensen att staten går in först vid mycket omfattande naturolyckor. Fördelningen av kostnader mellan stat och kommun riskerar således bli till kommunernas nackdel. För små och medelstora kommuner kan förslaget komma att medföra orimligt höga kostnader. Detta gäller främst för de kommuner som är belägna i områden med hög risk för naturkatastrofer. Samtliga kommuner längs med Göta älv är särskilt utsatta med skredkänsliga områden där såväl stora som små skred sker kontinuerligt. För de mindre kommunerna kan det leda till speciella svårigheter. De saknar dessutom resurser för att kunna hantera försäkringsfrågor av denna art. Det är önskvärt att det statliga skyddet träder in även inom försäkringsbara områden, dvs att staten även här ersätter skador över belopp över 500 miljoner kronor eller det maxbelopp som den internationella försäkringsmarknaden från tid till tid kan lämna försäkringsskydd för. 2

17 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Förslaget att avskaffa ersättning till den kommunala räddningstjänsten vid större och kostsamma insatser avvisas. Behovet och nyttjandet av ersättningen är relativt stort. Klimat- och sårbarhetsutredningen lyfter fram en ökad risk för torrperioder och därtill hörande bränder, vilket kan komma att medföra ökade kostnader för kommunerna. Denna typ av ersättning är extra viktig för små och medelstora kommuner. Utredaren föreslår att staten ska ta ansvar för alla kostnader som uppkommer vid evakuering av svenskar vid kris utomlands fram till dess att de evakuerade når sin respektive hemkommun. Utredarens förslag tillstyrks. Ett regeringsbeslut om en insats bör rimligen även innefatta medelstilldelning för att täcka de kostnader som uppstår som en följd av beslutet. 3

18 Verksamhetsinriktning och Budget för GR år 2009

19

20 Verksamhetsinriktning och Budget för GR år 2009 Utveckling av Göteborgsregionen en kontinuerlig dialog... 4 Utgångspunkter för årets budgetprocess... 7 Styrgruppen för arbetsmarknad... 8 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Sociala styrgruppen Utbildningsgruppen...22 Resursfördelning...28

21 Utveckling av Göteborgsregionen en kontinuerlig dialog GR och medborgarperspektivet GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna samt vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. Uppgiften är med andra ord att på olika sätt hjälpa medlemskommunerna med samhällsutvecklingen. Grunden för GRs arbete läggs i verksamhetsinriktning och budget som arbetas fram av förbundsstyrelsen och de politiska styrgrupperna. Centralt för hur GR utför sin uppgift är också nätverksarbetet, där medlemskommunerna är i högsta grad aktiva. Regelbundet träffas över 100 nätverk inom GR där både förtroendevalda och tjänstemän inom olika verksamhetsområden deltar. I nätverken föds många idéer till projekt, kurser eller andra samverkansaktiviteter. Nätverken är också viktiga kanaler för förankringen tillbaka till kommunerna. Det är ett ständigt flöde. I framtiden ökar kravet på att GR i sina beslut ännu mer ska väga in medborgarperspektivet. Vilka behov är egentliga medborgarbehov? Och vilken nytta har medborgarna av GRs verksamhet? Inom GR finns sedan länge verksamheter som på ett påtagligt sätt förbättrar situationen för medborgarna. Den gränslösa gymnasieintagningen innebär att ungdomar i vårt område har hundratals utbildningar vid drygt 60 gymnasieskolor, såväl kommunala som fristående, att välja mellan. Intresset för de årliga gymnasiedagarna, då regionens gymnasieskolor informerar om det samlade utbildningsutbudet inför valet till gymnasiet, växer för varje år. Flertalet av medlemskommunernas barn, unga och vuxenstuderande får sina läromedel och praktikplatser via GR. Ett angränsade område är Göteborgsregionens internationella skola, ISGR, som bland annat gör det möjligt för utländska familjer, stationerade här för något av våra internationella företag, att få en välrenommerad utbildning för sina barn. GR är majoritetsägare i landets största vårdorganisation inom hem för vård och boende för barn, ungdomar, familjer och vuxna missbrukare, Gryning Vård AB. I denna verksamhet är hela tiden samhällsnyttan och klientens behov i fokus. På infrastrukturområdet har trafiköverenskommelsen, den så kallade Göken, från slutet av 1990-talet medfört en förbättring av trafiksituationen både i Göteborg och i kranskommunerna. Götatunneln och Åbromotet är bra exempel på detta. Individens möjligheter till utveckling förutsätter anpassning till ändrade villkor. Inom GR erbjuder Meritea AB validering av individens kompetens som underlag för en anpassad kompletterande yrkesutbildning. Med den utveckling vi ser, särskilt i storstadsområdena där folk bor, arbetar och utövar sina fritidsaktiviteter i olika kommuner, blir kommungränserna av allt mindre intresse. Istället ökar medborgarnas krav på att kommunerna är väl avstämda inbördes när det gäller utbudet av tjänster, men också vad gäller kvalitet och kompetens i den kommunala servicen. Utmaningarna för kommunerna och GR inom olika samhällsområden låter sig inte avgränsas geografiskt. Några exempel: Hur får vi till ett fungerande samarbete kring ensamkommande flyktingbarn? Hur samverkar vi kring vård och omsorgsverksamheten? Hur kan vi utveckla gemensamma åtgärder för att möta klimatförändringarna? Hur samarbetar vi för att förbättra trafiksituationen i Göteborgsområdet? För att klara dessa och andra stora utmaningar är det nödvändigt att vi finner lösningar som utgår från ett medborgarperspektiv. 4

22 Goda GRannar GR består av tretton medlemskommuner med cirka invånare. GR leds av en förbundsstyrelse bestående av representanter från respektive kommuns styrelse eller fullmäktige. Verksamheten finansieras till viss del genom årliga avgifter från kommunerna (ca 24 procent), men huvuddelen (ca 76 procent) finansieras genom intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbete, sambruk, forskningsuppdrag m.m. GR har en årsomsättning på cirka 175 mkr. Tillsammans med de majoritetsägda bolagen uppgår omslutningen till drygt 600 mkr för Vision Västra Götaland Det goda livet Vision Västra Götaland Det goda livet är visionen för det geografiska området Västra Götaland som ska sätta sin prägel på arbetet i GR. Visionen är framtagen i samverkan mellan kommunerna genom de fyra kommunförbunden och Västra Götalandsregionen, i dialog med ett stort antal aktörer. Förbundsstyrelsen ställde sig bakom visionen i februari Det centrala inslaget i visionen är Det goda livet. Det definieras enligt följande: en god hälsa, arbete och utbildning, trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet, en god miljö där de förnybara systemen värnas naturen, boendet och arbetslivet, att möta behoven hos barn och ungdomar, uthållig tillväxt som skapar resurser för alla samt ett rikt kulturliv. Fyra generella perspektiv ska genomsyra arbetet; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. Hållbar utveckling I linje med visionen ska GR bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. Denna utveckling, som förutsätter en tät samverkan mellan medlemskommunernas politiker och tjänstemän, kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner den sociala, den ekologiska och den ekonomiska eller som medborgarkraft, bärkraft och konkurrenskraft. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som beaktar ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser i ett längre tidsperspektiv. GRs uppdrag GR är ett kommunalförbund och lyder därmed under kommunallagen (3 kap, 20-28). Kommunalförbundets uppgifter regleras i förbundsordningen som fastställs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Enligt förbundsordningen har GR till ändamål att som organ för Göteborgsregionen tillvarata medlemskommunernas intressen samt främja deras samverkan och ge dem service. GR ska stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. GR ska också genom samhällsplanerande insatser och utredningar verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna inom regionplanering, näringsliv/marknadsföring, kommunikationer, teknisk försörjning, utbildning, natur- och miljövård, bostadsförsörjning, sociala frågor, arbetsmarknadsfrågor samt regionala verksamheters finansiering. Dessutom innebär Uppdraget att GR ska bistå kommunerna med utbildningsinsatser, utvecklingsaktiviteter och medieinsatser. GR ska även svara för intagningen till gymnasieskolan enligt skollagen. GRs arbetsformer GR utför sitt uppdrag i tät samverkan med medlemskommunerna och andra aktörer i det omgivande samhället. Centralt i verksamheten är att mycket av denna sker i dialog och samspel med olika nätverk, både politiska och tjänstemannanätverk. Detta samspel skapar förutsättningar för kreativitet, nytänkande och goda resultat i regionala sambruksuppdrag och utvecklingsprojekt. Kompetensutveckling för personer som är verksamma i Göteborgsregionens medlemskommuner är ett viktigt medel för att utveckla vår region. I Vision Västra Götaland utpekas kompetens- och kunskapsutveckling som ett av fem viktiga fokusområden. Kompetensutvecklingen i GRs regi ska vara tillgänglig för alla och möjlig att kombinera med annan verksamhet. Utbudet av kurser, konferenser och seminarier spänner över ett brett verksamhetsfält. Utbudet ska komplettera medlemskommunernas egna insatser. Detta förutsätter en tät dialog med medlemmarna och en god förankring i nätverken. 5

23 Förbundsstyrelsens och styrgruppernas roll Förbundsstyrelsen har tagit ett starkt och aktivt ansvar för att driva några av de mest centrala kommungemensamma utvecklingsprocesserna. För att arbeta mer ingående med olika målområden har följande politiska styrgrupper utsetts: Utbildningsgruppen, styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, sociala styrgruppen och styrgruppen för arbetsmarknad. Styrgrupperna har en viktig roll i att omsätta förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommungemensamma aktiviteter inom respektive styrgrupps verksamhetsområde. Styrgrupperna bereder i vissa fall ärenden till förbundsstyrelsen, men tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden. Rådslagsprocessen och Uthållig tillväxt Under år 2000 startade en rådslagsprocess i GRs medlemskommuner kring utvecklingen av Göteborgsregionen. I den första rådslagsrundan lyfte kommunerna fram en rad viktiga framtidsfrågor att diskutera vidare. Under 2005 fördjupades diskussionen kring dessa frågor i en andra rådslagsrunda. Under våren 2006 utvecklades ett tredje steg i rådslagsprocessen, inriktat mot Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. Syftet med processen var att lägga en stabil grund för det gemensamma arbetet med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, men också att besöka. Under 2008 fortsätter dialogen i en fjärde rådslagsrunda med målet att uppnå en överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för en regional struktur som är långsiktigt hållbar. Dialogen i rådslagen förs mellan förbundsstyrelsens presidium och medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar. Inriktningen är att förbundsstyrelsen ska ta ställning till ett förslag till strukturbild för Göteborgsregionen i maj En viktig del av processen Uthållig tillväxt är projektet K2020 framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet. Förbundsstyrelsen beslöt i september 2007 att, efter samråd med medlemskommunerna och andra aktörer, ställa sig bakom förslaget till målbild för K2020. GR är projektägare med förbundsstyrelsen som styrgrupp. Målet är att ett handlingsprogram för den framtida kollektivtrafiken ska presenteras för förbundsstyrelsen under EU-arbetet EU-arbetet ska genomsyra förbundets verksamhet. Omvärldsbevakning och kompetensutveckling kring EU-frågor är en del av uppgiften, liksom att kunna använda EU-fonder och program inom GRs olika verksamhetsområden. EU-arbetet inom GR ska bidra till tillväxt och utveckling i medlemskommunerna, gärna i form av gemensamma utvecklingsprojekt. GR deltar därför i flera regionala, nationella och internationella EUnätverk som rör utbildning, arbetsmarknad, sociala frågor, samhällsplanering och forskning. För att framgångsrikt ta till vara de möjligheter som EU skapar för kommunerna, krävs god samverkan med West Sweden och andra regionala aktörer inom verksamhetsområdet. Nästa steg GR avser att under 2009 initiera en diskussion kring nästa utvecklingssteg för förbundet. En sådan diskussion bör omfatta roll- och ansvarsfördelning mellan de olika beslutsnivåerna kommun, kommunalförbund och region. Diskussionen bör också syfta till ett förtydligande av GRs organisation, inklusive mandat för styrgrupper och tjänstemannagrupper. 6

24 Utgångspunkter för årets budgetprocess Uppläggning av budgetarbetet GRs förbundsfullmäktige ska före utgången av september månad fastställa budgeten för nästa år. För att få ett brett engagemang och möjlighet till delaktighet ges medlemskommunerna möjlighet att lämna synpunkter och ställningstagande till budgetförslaget (samrådsunderlaget). För budgetprocessen 2009 innebär detta att de politiska styrgrupperna redan under hösten 2007 har utarbetat förslag till verksamhetsinriktning inom respektive område, med utgångspunkt från en analys av inriktningen på verksamheten Efter ställningstaganden i förbundsstyrelsen den 22 februari 2008 genomförs samråd med kommunerna under våren. När kommunerna inkommit med sina synpunkter beslutar förbundsstyrelsen om budget och verksamhetsinriktning 23 maj. Förbundsfullmäktige fastställer budgeten den 10 juni Tidplan Följande datum gäller 2008 för behandling av budget 2009: Datum Vad händer? 7 feb Utskick till förbundsstyrelsen och kommunerna av presidiets förslag till samrådsunderlag och budget feb Förbundsstyrelsen beslutar om samrådsunderlaget. 4 apr Synpunkter till GR från kommunerna. 30 apr Presidiet tar ställning till budgetförslaget. 23 maj Förbundsstyrelsen beslutar om förslag till budget. 10 juni Förbundsfullmäktige fastställer budget och medlemsavgift. 7

25 Styrgruppen för arbetsmarknad Vision I Göteborgsregionen ska det kommungemensamma arbetet, med kreativitet och förnyelse, verka för att alla arbetssökande ska ha samma möjligheter att söka och få ett arbete eller annan meningsfull sysselsättning. Kostnader för exkludering från arbetslivet ska omvandlas till vidareutveckling av en hållbar välfärd. Mål Styrgruppen för arbetsmarknad ska medverka till att öka sysselsättningen, minska behovet av försörjningsstöd och reducera utanförskap. Det har stor betydelse för regionens möjligheter att utvecklas, skattekraften, den offentligt finansierade välfärden samt människors delaktighet och självkänsla m.m. Hur politiken bedrivs inom andra områden, t.ex. utbildning, näringsliv, infrastruktur och bostadsförsörjning, är av stor vikt för utfallet. Utmaningar Regering och riksdag har det övergripande ansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Inriktningen på arbetsmarknadspolitiken får givetvis konsekvenser för kommunerna och det kommungemensamma arbetet. Regeringen har inlett en radikal förändring av arbetsmarknadspolitiken. Vilka positiva och negativa konsekvenser det kan innebära för medlemskommunerna är ännu svårbedömt. Styrgruppen för arbetsmarknad måste därför ha beredskap för omprövning av både strategi och handling. En annan utmaning är den lokala arbetsmarknadens utökning både till yta och till invånarantal. Den lokala arbetsmarknaden omfattar idag fler kommuner än de tretton medlemskommunerna i GR. Det kraftigt stigande invånarantalet ger underlag för fler branscher och arbetstillfällen. Men det ställer också krav på kommungemensamma strategier när det bl.a. gäller bostadsplanering, kollektivtrafik, etableringsförutsättning, social service och livslångt lärande. Detta ska ses inom ramen för en regional uthållig tillväxt. Trots att sysselsättningen har ökat och arbetslösheten minskat i hela storstadsområdet de senaste åren kvarstår bilden av social polarisering och obalans inom Göteborgsregionen. Vissa delområden har betydligt högre arbetslöshet och lägre sysselsättning än andra. Ett tillstånd som inte är önskvärt och som begränsar regionens möjligheter att utvecklas. Ett starkt näringsliv är av avgörande betydelse för arbetsmarknaden. Inom flera branscher råder det sedan en tid tillbaka en stark efterfrågan på arbetskraft. Utbudet på arbetsmarknaden matchar inte efterfrågan. Denna obalans är också en begränsande faktor för tillväxten. Det är ytterligare en utmaning för Göteborgsregionen. Bärande idé När det gäller arbetsmarknaden har Göteborgsregionens kommuner en stark koppling till varandra. Flera faktorer pekar på detta och tydligast är arbetspendlingen. Kommunernas geografiska gränser har ingen betydelse för arbetskraftens rörlighet. Det är angeläget för stat, kommun och andra aktörer inom arbetsmarknadsområdet att få långtidsarbetslösa tillbaka i arbete och att mera aktivt matcha de grupper som tidigare har visat sig ha svårare att få ett fotfäste på arbetsmarknaden, som t.ex. ungdomar, flyktingar och invandrare. För att klara denna uppgift är det nödvändigt med ett närmare samarbete mellan staten, kommunerna och arbetsmarknadens parter på regional nivå. Men även för att företagens efterfrågan på arbetskraft inte alltid motsvarar det lokala utbudet. 8

26 GR ska vara en plattform för det kommungemensamma arbetet. Utgångspunkten för styrgruppens arbete ska vara territoriet Göteborgsregionens möjligheter och utmaningar. Styrgruppen ska arbeta för gemensam analys och gemensamt agerande, att skapa arenor för samarbete och rationellt sambruk, att vara katalysator för erfarenhets-, idé- och projektutveckling, intressebevakning och påtryckningar samt kompetensutveckling. Arbetsformer Regeringens särproposition om förändringar av AMS uppdrag och organisation presenterades i början av AMS nya organisation börjar verka från och med Det är viktigt att medlemskommunerna, via styrgruppen för arbetsmarknad, etablerar en regional arena med staten för gemensamt agerande på arbetsmarknadsområdet. En av de viktigare frågorna är att tidigt klara ut rollfördelningen mellan stat och kommun inom arbetsmarknadspolitiken. Angeläget är också att styrgruppen för arbetsmarknad i vissa frågor intensifierar sitt samarbete med övriga berörda styrgrupper inom GR samt i vissa frågor med BRG. Viktiga nätverk för styrgruppens arbete är kommunernas chefsnätverk inom GR som t.ex. arbetsmarknadschefer, personalchefer, sociala chefsnätverket och chefer för vuxenutbildningen. De nätverk som är kopplade till det nybildade bolaget Meritea AB är också centrala. På den statliga sidan finns ett antal myndigheter med regionala platskontor som har betydelse för arbetsmarknadsområdet. Förhoppningen är att staten här har börjat samordna sig på regional nivå. Avgörande för styrgruppens arbete är förankringen i kommunerna och medlemmarnas engagemang. Från och med 2008 förändras den statliga arbetsförmedlingen och organiserar sig i så kallade funktionella arbetsmarknadsregioner, istället för som tidigare efter länsgränserna. Styrgruppen välkomnar den förändringen, eftersom Göteborgsregionen sedan länge är ett tydligt exempel på en funktionell arbetsmarknadsregion. Vilka samrådsformer regeringen kommer att föreslå mellan bl.a. stat, kommun och arbetsmarknadens parter är ännu inte klara. GR och medlemmarna har tydligt uttryckt att utgångspunkten måste vara att regeringen och Arbetsmarknadsstyrelsen betraktar GR som en odelad funktionell arbetsmarknadsregion. Strategiska satsningsområden Styrgruppens initiativ och arbete ska utifrån en regional plattform bl.a. fokusera på följande områden: Den dubbla obalansen och validering Dels råder det en kraftig obalans mellan olika geografiska områden när det gäller sysselsättning och arbetslöshet, dels råder det en obalans mellan efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden. Validering med kompletterande yrkesutbildningar är här ett verkningsfullt och effektivt instrument, såväl för personer från annat land som personer födda i Sverige. Därför är det angeläget med ett fortsatt stöd för utvecklingen av valideringsarbetet tillsammans med branscher och arbetsmarknadens parter. Avgörande är också att både stat och kommun ger möjlighet till efterföljande, kompletterande yrkesutbildningsinsatser. Arbetslivets förväntningar på interkommunala lösningar när det gäller regionala vuxenutbildningsinsatser ökar. Allt fler jobbar och bor i skilda kommuner. EUs nya strukturfonds-program Styrgruppen ska pröva hur EUs nya strukturfondsprogram kan stödja valda strategiska områden på arbetsmarknadsområdet samt främja en kompetensutveckling riktad till kommunanställda. Strukturfondsprogrammen bedöms i ännu högre grad än idag fokusera på större samlingsprojekt. Utifrån utvärdering och erfarenheter från samlingsprojektet Växtkraft Mål 3 ( Samlat Grepp ), kommer möjligheten att genomföra ytterligare kompetensprojekt att undersökas. Personalförsörjning Med den sociala styrgruppen ska det framtida behovet av och tillgång till personal inom socialtjänsten bedömas. Detta ska ske för att förebygga eventuell framtida obalans. Ungdomsarbetslösheten Trots en högkonjunktur är ungdomsarbetslösheten hög i Göteborgsregionen. En prioriterad uppgift är att med medlemmarna och andra, bl.a. BRG, på alla 9

27 sätt försöka reducera arbetslösheten bland unga. Ungdomars möjlighet till ferie-/sommarjobb är av stor betydelse. Styrgruppen ska följa och bevaka i vilken grad ungdomar i gymnasieåldern ges möjlighet att sommararbeta samt ha en beredskap för att ta initiativ när det gäller tillgång till kommunala feriejobb. Hälsa och ohälsa bland kommunanställda Arbetet med nyckeltal samt benchmarking i syfte att öka hälsan bland kommunanställda ska fortsätta. Regional praktikanskaffning Tillsammans med medlemmarna och GR Utbildning ska möjligheten prövas att skapa en gemensam plattform för effektivare hantering av praktikplatser i GR-området. Ett område av särskilt intresse är möjligheten att kombinera regional praktikanskaffning med en regionaliserad SFI (Svenska för invandrare). Socialfonden är ytterligare ett exempel på möjlig medfinansiering av kommungemensamma utbildningsinsatser. Oavsett finansiering ska behovet av insatser och om de bör vara kommungemensamma definieras av medlemskommunerna. De regionala kommungemensamma insatserna innehåller också erfarenhetsutbyte med kollegor från angränsande kommuner och organisationer. Löpande utvärderingar visar att detta kollegiala erfarenhetsutbyte är högt uppskattat. Efterfrågan på kommungemensamma insatser i GRs regi ökar, framför allt när det gäller större satsningar. Det är ett rationellt sätt att arbeta på och stämmer väl överens med sambrukstanken. De så kallade Mötesplatserna ökar i omfattning. Syftet med att arrangera dessa är att kommunanställda under en dag ska ges möjlighet att själva visa upp egna bra verksamheter i workshops, utställningar eller i seminarieform. En regional arbetsmarknadspolitik Styrgruppen ska arbeta för att den statliga arbetsmarknadspolitiken i högre grad formas utifrån den lokala och regionala arbetsmarknadens förutsättningar. Göteborgsregionens formulerade mål och strategier för Uthållig tillväxt ska vara basen för arbetet. Gränssnitt kommun och stat Regeringens arbetsmarknadspolitik påverkar gränssnittet mellan kommun och stat när det gäller ansvar, uppgifter, roller och sannolikt även finansiering av insatser. Viktigt är här att bevaka bl.a.: Jobb- och utvecklingsgarantierna för vuxna och unga. Strategiskt är att bevaka garantins så kallade tredje fas, med innehållet varaktig, samhällsnyttig sysselsättning, vilken planeras starta våren Tillsammans med den sociala styrgruppen ska styrgruppen följa försörjningsstödets utveckling och i vilken grad det påverkas av den statliga arbetsmarknadspolitiken. Kompetensutveckling GRs insatser inom kompetensutvecklingsområdet ska komplettera medlemskommunernas insatser riktat mot anställda. Kompetensutvecklingen kan bestå av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exempelvis högskola och universitet. Vissa insatser initieras och medfinansieras av staten inom t.ex. psykiatri samt äldre- och handikappomsorgen. 10

28 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Vision Genom Uthållig tillväxt - mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur har förbundsstyrelsen lagt en tydlig grund för flertalet av de frågor som rör styrgruppens ansvarsområden. Genom beslutet läggs bl.a. fast: Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Genom ett gemensamt, målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar. Vidare läggs fast att arbetet utgår från Vision Västra Götaland Det goda livet. Det innebär att GR ska verka för en utveckling i balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna och en tillämpning av perspektiven; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. Mål Genom mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt har förbundsstyrelsen pekat ut huvudriktningen för styrgruppens fortsatta arbete med att utveckla såväl den regionala strukturen som miljön. Göteborgsregionen ska fortsätta att växa både genom en ökad befolkning och genom regionförstoring, dvs. genom en utökad lokal arbetsmarknad. Det förutsätter förbättrad infrastruktur och kortare restider för ett stort antal boende och verksamma i stora delar av Västra Götaland och Halland. Samtidigt ska regionens kvaliteter säkras och utvecklas samt livsmiljön värnas från skadlig påverkan. Under 2008 kommer ett rådslag att genomföras kring en strukturbild för Göteborgsregionen. Vidare kommer ett handlingsprogram för den framtida kollektivtrafiken (K2020) att föreläggas förbundsstyrelsen för beslut. Båda dessa processer kan komma att bidra till att förstärka eller förtydliga redan antagna mål. Av de antagna målen kan bl.a. framhållas följande av betydelse för styrgruppens arbete: Göteborgsregionen ska utvecklas med en stark och attraktiv regional kärna och längs tydliga stråk med ett flertal starka och attraktiva regiondelscentrum. Marieholmsförbindelsen och Västlänken ska vara utbyggda senast 2015 och Götalandsbanan senast Minst 40 procent av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik Till grund för styrgruppens arbete finns även Transportpolitiska mål, antagna och Regional transportstrategi, antagen Förbundsstyrelsen har initierat en revidering av transportstrategin. GR har tidigare remitterat ett förslag till miljömål för Göteborgsregionen till medlemskommunerna. I detta arbete har tre insatsområden specifika för regionen lyfts fram; luft och energi, vatten samt rekreation och livskvalitet. Arbetet med miljömålen har vilat under Genom att Göteborgs Stad bedriver ett arbete med miljömål kan frågan om ett regionalt perspektiv på dessa mål komma att behöva aktualiseras. Bärande idé - styrgruppens roll Styrgruppen arbetar på uppdrag av förbundsstyrelsen och bereder frågor inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad, bevakar utvecklingen inom dessa sakområden samt tar de initiativ som utvecklingen föranleder. Styrgruppen ansvarar även för att genom samverkan få till stånd och kontinuerligt genomföra 11

29 ett aktivt erfarenhetsutbyte och idéarbete inom dessa sakområden. GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). Styrgruppen har förbundsstyrelsens uppdrag att leda detta arbete och bereda sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Huvuduppgifterna är kortfattat att: biträda kommuner och statliga myndigheter med regionala synpunkter följa regionala frågor inom ansvarsområdet låta utreda förhållanden som har regional räckvidd fortlöpande följa statlig och kommunal planering samråda vid upprättande och förändring av översiktsplaner och detaljplaner (när dessa får regionala konsekvenser) förse kommunerna med underlag ifråga om mellankommunala frågor underlätta information om regionala förhållanden mellan och inom kommunerna GR har genom ett särskilt beslut i förbundsstyrelsen förankrat i varje medlemskommun uppdraget att samordna planeringen av transport-infrastrukturen i regionen. Detta uppdrag, där styrgruppen är beredande, innebär att GR ska: ansvara för samordningen av all regional infrastrukturplanering, dvs. sådan planering som berör hela regionen eller två eller flera medlems kommuner. representera kommunerna i olika organisationers arbets- och ledningsgrupper som behandlar regional infrastrukturplanering. ansvara för utformningen av remissvar över sådana utredningar som berör regional infrastrukturplanering och som tillställs GR och/eller medlemskommunerna. Utformningen av svaren ska ske i samråd med berörda kommuner. företräda medlemskommunerna gentemot staten och Västra Götalandsregionen i frågor som berör regional infrastrukturplanering. initiera utredningar om regional infrastrukturutbyggnad på eget initiativ eller efter framställan från medlemskommunerna. Styrgruppen är beslutande i frågor som förbundsstyrelsen delegerar till gruppen. Förbundsstyrelsen har valt att tills vidare utgöra styrgrupp i fråga om det fortsatta arbetet med Uthållig tillväxt och K2020. Framtida utmaningar Förbundsstyrelsen har genom Uthållig tillväxt beskrivit de grundläggande utmaningarna för Göteborgsregionens fortsatta utveckling. Styrgruppens del i att möta dessa utmaningar ligger i att verka för att av förbundsstyrelsen antagna mål och strategier kan omsättas till ett aktivt agerande i såväl medlemskommunerna som de statliga trafikverken m.fl. organisationer. Styrgruppen har ett bevaknings- och beredningsansvar i följande frågor: - Bostadsbyggande; bedriva ett idé- och erfarenhetsutbyte för att bidra till ett balanserat bostadsbyggande av hög kvalitet och till acceptabla kostnadsnivåer. - Grönstruktur (hav, skog och sjöar); följa utvecklingen och verka för att Göteborgsregionens grundläggande kvaliteter bibehålls och görs tillgängliga. - Handel; följa utvecklingen och verka för att etableringar som kan få betydande påverkan på den regionala strukturen och trafiken kommer till stånd i lägen som bidrar till en utveckling enligt uppsatta mål. - Infrastruktur; följa utvecklingen och verka för att aktuell transportstrategi omsätts i kommande investeringsplanering. - Kollektivtrafik; bevaka att kommunala planer och större investeringar i infrastrukturen aktivt bidrar till att målen avseende kollektivtrafiken kan nås, samt i övrigt ta de initiativ som kan bidra till att öka kollektivtrafikens andel av det totala resandet i Göteborgsregionen. - Näringsliv; följa utvecklingen och bedöma behovet av att säkerställa tillgången på mark av strategisk betydelse för näringslivets fortsatta utveckling. - Stadsbyggande; verka för ett idé- och erfarenhetsutbyte i frågor som kan bidra till att stärka Göteborgsregionens attraktionskraft. - Miljö; följa utvecklingen inom kommunernas ansvarsområden, verka för ett idé- och erfarenhetsutbyte och ta de initiativ som utvecklingen föranleder. - Luftvård; följa utvecklingen och ta initiativ till sådana åtgärder så att gällande miljökvalitetnormer kan klaras och klimatmålen nås. - Vattenvård och -försörjning; verka för att säkra vattenkvaliteten i Göta älv med flera vattendrag och samtidigt bevaka att behovet av alternativ vatten- 12