Remissyttrande. Departementspromemoria Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro (Ds 2004:16)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissyttrande. Departementspromemoria Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro (Ds 2004:16)"

Transkript

1 Regeringskansliet Socialdepartementet STOCKHOLM Vår referens: Alf Eckerhall/LKP Stockholm, Remissyttrande Departementspromemoria Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro (Ds 2004:16) Svenskt Näringsliv avvisar förslagen om s k medfinansiering och höjd sjukpenningnivå till 80 procent. Skälen till vårt avstyrkande är följande: 1. Arbetsgruppens förslag är fel åtgärder och leder inte till en minskad sjukfrånvaro. Risken förblir i stället stor att sjukfrånvaron i vårt land kommer att ligga kvar på en hög och mycket kostsam nivå. 2. Förslaget om medfinansiering innebär alltför stora kostnadsrisker för de enskilda arbetsgivarna. En arbetsgivare kan tvingas betala kronor i medfinansiering och kronor i semesterlön för en enda anställd som är sjukskriven under ett år om lönen uppgår till 7,5 basbelopp. Om ett sjukfall varar i två år kommer kostnaden således att uppgå till över kronor. Medfinansieringen har dessutom föregåtts av generella avgifter till de allmänna och de avtalade försäkringarna samt sjuklön under 14 dagar. Till tjänstemännen betalar de privata arbetsgivarna sjuklön enligt avtal under dag För enskilda arbetstagare innebär förslaget om medfinansiering att det kan bli svårt att byta anställning eller att erhålla en anställning om arbetstagaren har varit mera sjuk än vad som är normalt eller om den anställde har en sjukdom som innebär förhöjd risk för framtida sjukfrånvaro. En medfinansiering skulle avsevärt öka risken för selektering.

2 2 4. Försäkringskassan kommer att drabbas av en omfattande administration som riskerar att slå ut en stor del av verksamhet som bör prioriteras. Även skattemyndigheten och arbetsgivarna kommer att drabbas av ytterligare onödig administration. 5. En höjning av sjukpenningnivån till 80 procent resulterar enligt erfarenhet i ökad sjukfrånvaro. Arbetsgruppen räknar med att statens utgifter för 2005 kommer att öka med 2,4 miljarder, bland annat till följd av höjd ersättningsnivå. Risken är stor att höjd ersättning leder till en beteendeförändring som i sin tur kan öka kostnaderna betydligt mer. Ersättningsnivån i de allmänna försäkringarna bör i stället sänkas till 75 procent. Arbetsgruppen konstaterar att det finns många aktörer i sjukförsäkringssystemet och nämner arbetsgivarna, de enskilda försäkrade samt den offentliga sektorn i form av administrativa myndigheter och hälso- och sjukvården. Det konstateras att samtliga aktörer måste ha goda incitament för att verka för en minskad sjukfrånvaro. Arbetsgruppens konstaterande är riktigt, men det har tyvärr inte fått något genomslag när förslagen har utformats. Gentemot arbetsgivarna innebär promemorian ett hot om ökade kostnadsrisker. När det gäller de enskilda försäkrade har arbetsgruppen gått i motsatt riktning och föreslagit höjda inkomstersättningar trots risken för ökad sjukfrånvaro. Hälso- och sjukvården har helt glömts bort i promemorian. Risken är stor att arbetsgruppens förslag medför negativa konsekvenser om det genomförs. Deltidssjukskrivning kan mycket väl komma att överutnyttjas och bli accepterat som ett normalt tillstånd som kan pågå i åratal. Det kan vidare bli svårt för många företag att anställa nya medarbetare och expandera verksamheten till följd av de kraftigt ökade kostnadsriskerna. Detta i sin tur leder till en ökad selektering av arbetskraften och risk för ytterligare omfattande förtidspensioneringar. Svenskt Näringsliv anser att det är angeläget och hög tid att komma tillrätta med den höga sjukfrånvaron i vårt land. Det krävs kraftfulla åtgärder för att åstadkomma ett rättssäkert och försäkringsmässigt socialförsäkringssystem. Svenskt Näringsliv föreslår följande åtgärder: 1. Återställ grundkriteriet för sjukpenning och förtidspension till arbetsoförmåga till följd av sjukdom. Den renodling som gjordes av sjukdomsbegreppet i oktober 1995 innebärande att det skulle bortses från arbetsmarknadsmässiga, sociala, ekonomiska och andra liknande förhållanden har satts ur spel av texten i prop 1996/97:28. I den anges att har patienten sjukdom eller med sjukdom jämförbart tillstånd, vilket vanligen tolkas som symtom i paritet med sjukdom som är förmågebegränsande, så kan det accepteras som grund för sjukskrivning. Resultatet blir att sjukdomsbegreppet tolkas mer och mer extensivt. Undersökningar har dessutom visat, att så pass många som 60 procent av de försäkrade kan tänka sig att använda sjukpenningen för andra ändamål än vad den är avsedd för. I rapporten RFV Analyserar 2003:16 förordas, att den svenska sjukförsäkringen bör lära av Finland och Tyskland när det gäller uppföljning och kontroll av hur sjukskrivningen används. I samma rapport anges att erfarenheterna visar, att ekonomiska drivkrafter riktade mot arbetsgivaren är överskattade. För att ekonomiska incitament skall påverka sjukfrånvaron krävs, att de kompletteras av ett system som uppfyller krav på försäkringsmässighet och kontroll.

3 3 2. Inför en hel karensdag i alla sjukfall. Karensdagen kan beräknas som en femtedel av den normala veckoarbetstiden eller som en femtedel av den normala veckolönen. Regeringen har i flera propositioner tagit upp frågan om en hel karensdag, men har tyvärr inte fullföljt den. 3. Fastställ ersättningsnivån i de allmänna försäkringarna till 75 procent av arbetsinkomsten. De avtalade försäkringarna innebär att inkomstersättningen vid sjukdom i praktiken blir högre i de flesta fall. I ett sjukfall bör sjukpenning utges i högst ett år. Därefter bör ersättningen övergå till annan ersättning på lägre nivå. 4. Ändra regeln om skyldighet att konsultera läkare. Många gånger saknas rätt för arbetsgivaren att begära läkarkonsultation redan i ett tidigt skede av ett sjukfall. Det bör finnas en lagregel som ger arbetsgivaren rätt att begära läkarintyg när det anses påkallat och i vissa fall anvisa läkare. 5. Inför egenavgifter som finansierar sjukförsäkringen. De allmänna försäkringarnas finansiering bör läggas om. I andra länder och i andra försäkringar är det normalt att den försäkrade betalar premien. Det är, inte minst av pedagogiska skäl, viktigt att den försäkrade blir fullt medveten om vad försäkringen kostar. Finansieringen bör läggas om så att egenavgifter täcker åtminstone hälften av försäkringens kostnad. Arbetsolycksfallen bör separeras från den allmänna försäkringen och överföras till en obligatorisk försäkring som kan meddelas i konkurrens. 6. Ge försäkringskassans personal rätt att fatta beslut i alla ärende, och avskaffa lekmannabesluten. Det är viktigt att försäkringskassan tillämpar en enhetlig praxis i hela landet. Nuvarande system med 170 lekmannanämnder har lett till stora regionala skillnader och därmed rättsosäkerhet. 7. Klara ut ansvaret för rehabiliteringen, så att arbetsgivaren ges ett tydligt ansvar för skäliga åtgärder på arbetsplatsen och försäkringskassan får ett ansvar för externa åtgärder. Nuvarande oklarhet leder till villrådighet, dröjsmål och passivitet. 8. Ge sjukvården i företagshälsovården samma ekonomiska förutsättningar som primärvården har. Sjukvården är ofta av stor betydelse för företagshälsovården. Sjukvård inom företagshälsovården minskar anspänningen på den allmänna hälso- och sjukvården. 9. Gör trafikförsäkringen primärt ansvarig för inkomstersättningen i trafikolycksfallen. Det är inte rimligt att arbetsgivaren skall belastas med sjuklön, medfinansiering, semesterlön och försäkringsavgifter till följd av trafikskador som han inte har någon möjlighet att förebygga eller påverka. 10. Ändra semesterlagen så att huvudbetalaren även blir ansvarig för betalning av semesterlön.

4 4 Synpunkter på de olika avsnitten i promemorian Lagtexten Lagen har givits rubriken Lag om särskild sjukförsäkringsavgift i vissa fall. Rubriken är missvisande, eftersom avsikten är att lagen skall gälla generellt mot alla företag. Lagtexten är krånglig och svårtillgänglig, och detta beror huvudsakligen på att systemet med medfinansiering i sig är krångligt och svårhanterligt. Kap 2: Bakgrund Promemorian präglas av uppfattningen, att mer än hälften av sjukdomarna orsakas av faktorer i arbetet. Den relationen bygger på en undersökning av hur de sjukskrivna själva har bedömt orsakerna till sin arbetsoförmåga. Med arbetsgruppens uttryck arbetsrelaterad avses förmodligen arbetsorsakad. En genomgång av sjukfallen i enskilda företag tyder dock på att högst ett av tio eller ett av tjugo sjukfall orsakas av faktorer i arbetet. Arbetsgruppen har inte visat något större intresse för livsstilsrelaterade ohälsofaktorer såsom alkohol, tobak, trafikskador, övervikt och inaktivitet. Det sägs att utredningar och forskningsrapporter inte har gett underlag för några entydiga slutsatser om orsakssambanden till sjukskrivningen och att det för närvarande saknas tillräcklig kunskap om förändringar i attityder till sjukskrivningen som delförklaring till de stora variationerna i sjukskrivningarna de senaste femton åren. Till detta kan dock sägas att vi aldrig tidigare haft så god kunskap om sjukdomar och sjukdomssamband som vi har nu. Kunskapen är stor beträffande arbetsmiljöns betydelse, ekonomiska drivkrafter, regionala skillnader och attityder till sjukskrivningen. Promemorian lyfter fram att medel tillförts för att fler rehabiliteringssamordnare skall kunna anställas och att avstämningsmöten skall kunna hållas. Detta är i sammanhanget långt ifrån tillräckliga åtgärder för att administrationen skall fungera. Det är allvarligt att administrationen inte kan uppfylla kraven på rättssäkerhet och kontroll. I RFV Analyserar 2003:16 framhålls att ett effektivt skadereglerande arbete förutsätter en likformig och rättssäker tillämpning av sjukförsäkringen och att likformig handläggning förutsätter enhetliga arbetsmetoder inom socialförsäkringsadministrationen, vilket fortfarande saknas i Sverige. Längst ner på sid. 41 noteras att förändringar av ersättningsnivån har betydelse för individens benägenhet att sjukskriva sig. Detta resultat har visats bl.a. i en studie av M. Henreksson och M. Persson Trots detta läggs ändå förslaget att höja ersättningsnivån till 80 procent. På sid. 48 anges att arbetsgivarens ekonomiska drivkrafter att verka för en snabb rehabilitering till arbetet är ringa i långa sjukfall. För den enskilde arbetsgivaren är det hela kostnadsbilden som gäller. När sjuklöneperioden infördes 1992 individualiserades cirka 40 procent av sjukpenningkostnaden. Arbetsgivarna finansierar dessutom såväl den allmänna sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen som avtalsförsäkringarna. För tjänstemännen inom den privata sektorn finns en individuell sjuklönedel upp till den 90:e sjukdagen. Till de direkta kostnaderna för olika inkomstersättningar vid sjukdom kommer ofta omfattande kostnader för störningar i produktionen till följd av sjukfrånvaro. Stora insatser görs på arbetsmiljöområdet

5 5 inklusive företagshälsovården. Inom avtalsförsäkringarna sätts varje år av stora belopp för åtgärder med att förbättra hälsa och arbetsmiljö. Statistik visar att Sverige ligger bäst till bland EU-länderna när det gäller olycksfall på arbetsplatserna. Kap 3: Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare Arbetsgruppen skriver på sid. 51 att det har framkommit, att dagens ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska den långvariga sjukfrånvaron är långt ifrån tillräckliga. Det finns dock ingen uppgift om varifrån denna kunskap kommer. Det föresvävar aldrig arbetsgruppen att det är andra åtgärder än ytterligare ekonomiska hot mot arbetsgivarna som behövs. Att det nämnda påståendet inte ifrågasätts överhuvudtaget framkommer tydligt genom avsiktsförklaringens hot om ökning av medfinansieringen om det visar sig att inte tillräckliga resultat uppnås med en 15 procentig medfinansiering. Det ser alltså ut som om regeringen och samarbetspartierna redan nu har låst fast sig vid att det är medfinansieringen och arbetsmiljöavtal som är lösningen på sjukfrånvaroproblemen. Arbetsgruppens syfte med medfinansiering endast vid heltidssjukskrivning är att arbetsgivarna skall stimuleras till ytterligare insatser för att minska heltidssjukskrivningarna och därigenom förkorta sjukperioderna. Det ökade ansvaret är emellertid i praktiken inte förenat med reella möjligheter att påverka eller med egentliga befogenheter. Svåra sjukdomar och olycksfall medför ofta total arbetsoförmåga. I många företag kan det vara svårt att arrangera deltidsarbete ävensom att anställa vikarier på kort deltidsarbete. Det är vidare försäkringskassan som fattar beslut om sjukskrivningsgrad och rehabiliteringspenning. Vad arbetsgivaren konkret kan göra för att påverka sjukskrivningsgraden tillkännages inte. Arbetsgivaren har inte rätt att intervenera i försäkringskassans beslutsfattande. Arbetsgruppen refererar på sid. 55 till rapporten RFV Analyserar 2003:16 i vilken en jämförelse görs mellan Tyskland, Nederländerna, Finland och Sverige. Slutsatsen i rapporten är att en strikt tillämpning med kontroll som sker i Finland och Tyskland är nödvändig för att begränsa sjukskrivningens omfattning. Detta nämns dock inte i promemorian. Kap 4: Utformningen av ett ändrat kostnadsansvar för arbetsgivare Arbetsgivarna föreslås bli skyldiga att betala 15 procents s k medfinansiering för arbetstagare som uppbär hel sjukpenning. Undantag från medfinansieringen skall gälla vid partiell sjukskrivning, rehabiliteringspenning, förebyggande sjukpenning samt vid individuellt särskilt högkostnadsskydd. Den maximala kostnaden för medfinansiering för en anställd under ett år blir kronor. Till detta skall läggas kostnad för sjuklön under 14 dagar, semesterlön, avgifter till de generella försäkringarna, kostnader för rehabiliteringsåtgärder samt för störningar i produktionen till följd av sjukfrånvaron. Det är troligt att denna kraftigt ökade ekonomiska risk kommer att tas med vid överväganden om nyanställning. Förslaget om medfinansiering kommer att kräva en omfattande meradministration för framförallt försäkringskassan men även för arbetsgivarna och skatteverket. Det är inte troligt att administrationen kommer att kunna skötas enbart genom att arbetsgi-

6 6 varna lämnar sitt organisationsnummer. Det är förvånansvärt att regeringens simplex-grupp inte försökt att stoppa förslaget med hänsyn till de administrativa konsekvenserna. Försäkringskassan skall varje månad fatta beslut om vilken avgift arbetsgivaren skall betala. Besluten skall kunna överklagas utom när det gäller försäkringskassans beslut om rätt till och omfattningen av sjukpenning. Arbetsgivaren bör rimligen få möjlighet att överklaga även sådana beslut. Arbetsgivaren bör inte tvingas medfinansiera sjukpenning om den försäkrade inte varit arbetsoförmögen. Det är troligt att en stor del av sjukskrivningarna sker utan att grundkriteriet arbetsoförmåga till följd av sjukdom är uppfyllt. Det är inte helt ovanligt att helt sjukskrivna samtidigt förvärvsarbetar på annat håll. Försäkringskassan bör därför ha en skyldighet att lämna ett fylligt underlag utan särskild anmodan. I annat fall blir det inte möjligt för arbetsgivaren att kontrollera om avgiften är riktig. Kap 5: Högkostnadsskydd Arbetsgruppen föreslår ett högkostnadsskydd i form av ett fribelopp om kronor per år och ett högsta belopp på maximalt 4 procent av arbetsgivarens sammanlagda lönekostnad. Något generellt högkostnadsskydd för sjuklöneperioden föreslås inte. Fribeloppet kronor täcker kostnaden för en heltidssjuk under fyra à sex månader. Om det skall vara någon mening med ett fribelopp för små företag, bör fribeloppet vara i storleksordningen två basbelopp. Maxregeln fyra procent innebär att ett företag kan tvingas betala cirka åtta gånger mer än vad den genomsnittliga kostnaden för medfinansieringen är. Till detta kommer att företaget har haft kostnader för sjuklöneperioden och kommer att få kostnader för semesterlön samt naturligtvis oftast haft stora kostnader för störningar i driften till följd av sjukfrånvaron. Högkostnadsskyddet blir mycket tungt att administrera för försäkringskassan. Arbetsgruppen har inte klarat ut vilka uppgifter försäkringskassan behöver för sin handläggning eller hur hanteringen skall gå till. När det gäller sjuklöneperioden föreslår arbetsgruppen att det tidigare frivilliga högkostnadsskyddet återinförs. En statlig utredning fann redan i oktober 1997 att detta skydd inte gav tillfredsställande skydd för små företag. Det visar också anslutningen till den försäkringen. Som mest har företag av cirka möjliga företag varit anslutna till försäkringen. Företagen har emellertid funnit försäkringen vara alltför dyr, och därför har anslutningen minskat till endast cirka företag. Det är anmärkningsvärt att regeringen under de senaste sju åren inte har bemödat sig om att lösa frågan om högkostnadsskydd för de små företagen. Kap 6: Sänkning av sjukförsäkringsavgiften I promemorian finns inget förslag om storleken på sänkningen av sjukförsäkringsavgiften. Det är anmärkningsvärt att regeringen remitterat förslaget utan att klart ange vilka effekterna blir beträffande sjukförsäkringsavgiften. Den tredje sjuklöneveckan innebar att arbetsgivarna tvingades betala den tredje sjukveckan två gånger, dels i form av sjukförsäkringsavgift, dels i form av sjuklön. Någon reducering av sjukförsäkringsavgiften skedde ju inte när den tredje sjuklöneveckan infördes. Många arbetsgivare ser det nu som en uppenbar risk att regeringen kommer att förfara på samma sätt, dvs att arbetsgivarna först måste betala sjukförsäkringsavgift

7 7 för hela sjukpenningen och sedan betala 15 procent av sjukpenningen en gång till. Ett tecken på detta är det överuttag på 15 miljarder som Riksförsäkringsverket nyligen har pekat på i sitt budgetunderlag till regeringen. Kap 7: Förändringar i sjukförsäkringen Sjukpenningen föreslås höjd till 80 procent den 1 januari Ersättningsnivån i sjukpenningen sänktes den 1 juli 2003 till 77,6 procent. Sänkningen var en åtgärd för att begränsa utgiftsökningen i sjukförsäkringen. Den nu föreslagna höjningen är inte ägnad att minska sjukfrånvaron utan tvärtom, att öka den. Arbetsgruppen har räknat med att kostnaden för sjukförsäkringen kommer att öka med 2,4 miljarder 2005 till följd av bl a den höjda ersättningsnivån. Regeringen har också förklarat att målsättningen är att taket i sjukförsäkringen under innevarande mandatperiod skall höjas till tio basbelopp. En sådan ändring kan också öka sjukfrånvaron och ökar givetvis kostnaden för sjukförsäkringen. Svenskt Näringsliv anser att ersättningsnivån i de allmänna försäkringarna bör vara 75 procent, dvs den nivå som prövades i full skala under 1996 och Sjukfrånvaron under dessa år var den lägsta i modern tid och i nivå med sjukfrånvaron i många andra länder. Det finns skäl att betrakta en sådan låg nivå som normal och försöka återgå till den. Arbetsgruppen föreslår att försäkringskassan skall kalla till avstämningsmöte eller upprätta en rehabiliteringsplan senast två veckor efter det att rehabiliteringsutredningen har inkommit. Det kan finnas skäl att det anges en tidsregel för försäkringskassan, även om försäkringskassan borde kunna åstadkomma såväl avstämningsmöte som rehabiliteringsplan utan dröjsmål. Trots att bestämmelsen om avstämningsmöte har varit i kraft under drygt tio månader har det i vissa försäkringskassor knappast förekommit några avstämningsmöten alls. Enligt förslaget skall inte försäkringskassan vara skyldig att kalla till avstämningsmöte om det kan anses vara obehövligt. Som exempel anges fall då ytterligare åtgärder inte kan vidtas för att förbättra förutsättningarna för återgång i arbete. Det är orimligt att arbetsgivarna i sådana fall ändå skall vara skyldiga att medfinansiera sjukpenningen. I promemorian föreslås att förtidspensionerades arbetsförmåga skall utredas fortlöpande och minst vart tredje år. Vi vill betona att utredningen och omprövningen bör ske enligt de riktlinjer som riksdagens revisorer lade fram för ett par år sedan. Det är inte tillfredsställande att endast ett kort telefonsamtal från handläggaren till den förtidspensionerade får gälla som en efterkontroll eller en omprövning. Försäkringskassan bör ha skyldighet att alltid underrätta arbetsgivaren när beslut har fattats om förtidspension (aktivitetsersättning/sjukersättning). Kap 8: Konsekvenser av ökade ekonomiska drivkrafter På sid. 111 har arbetsgruppen gjort en egen tolkning av kostnadseffekten av en slopad tredje sjuklönevecka. Resultatet kan bli att dubbelbetalningen behålls och arbetsgivaravgiften endast marginellt justeras. Arbetsgruppen tror att medfinansieringen kan komma att belasta kommuner och landsting mer än de privata företagen och sta-

8 8 ten. Statistik visar emellertid att deltidssjukskrivning förekommer betydligt oftare inom kommuner och landsting än i privata företag. I vårpropositionen föreslås ett generellt sysselsättningsstöd på 1,5 miljarder till kommunerna. Det ligger nära till hands att anta att detta sysselsättningsstöd i själva verket är en kompensation för ökad kostnad till följd av medfinansieringen på samma sätt som det särskilda bidraget till kommunerna den 1 juli Det ter sig stötande med ett sådant bidrag till de arbetsgivare som om man tror på grundtankarna i förslaget skulle behöva de kraftigaste incitamenten. På sid. 113 noterar arbetsgruppen, att arbetsgivare till följd av förslaget om medfinansiering kan bli mer tveksamma till att anställa personer som har varit sjukskrivna under en längre tid och som behöver byta arbetsgivare. Arbetsgivare kan också bli mera försiktiga med att anställa personer som inte har någon tidigare längre sjukfrånvaro, men som på grund av t ex en kronisk sjukdom har en förhöjd risk för kommande sjukfrånvaro. Det är uppenbart och också belagt i flera undersökningar att större ekonomiskt risktagande för företagen leder till restriktivitet i frågor om anställning. På sid. 114 redovisas antalet företag med fördelning efter antalet anställda. SCBs redovisning för 2003 visar att det finns fler företag med 1-4 anställda än vad som redovisats i promemorian samt nästan 500 fler företag med över 200 anställda. På sid. 120 redovisas exempel på maximal årlig medfinansiering. Till grund för maximal medfinansiering bör läggas löner på 7,5 basbelopp. Arbetsgruppen har inte klarat ut vilka administrativa effekter som kommer att uppstå hos arbetsgivarna, försäkringskassan och skatteverket. I många fall kommer administrationskostnaderna att bli betydligt högre än vad den särskilda sjukförsäkringsavgiften blir. Det är inte rimligt att företagen och myndigheterna skall behöva använda sina resurser på sådant sätt. På sid. 131 har arbetsgruppen räknat upp en del av de negativa effekter som är lätta att förutse, t ex överutnyttjande av deltidssjukskrivning, hinder för småföretagares möjlighet att expandera och ökad utslagning av svaga gruppen på arbetsmarknaden. Det är uppenbart att dessa och andra risker föreligger och är överhängande. Det skulle därför vara ytterst anmärkningsvärt om statsmakterna med öppna ögon genomför förslag som huvudsakligen medför negativa effekter och blir administrativt ytterst kostsamma utan att de med någon som helst säkerhet kan påstås leda till minskad sjukfrånvaro. Stockholm som ovan SVENSKT NÄRINGSLIV Jan-Peter Duker / Alf Eckerhall

Halmstad 1 juni. Hur påverkas företagen av regeringens förslag på sjukskatt?

Halmstad 1 juni. Hur påverkas företagen av regeringens förslag på sjukskatt? Halmstad 1 juni Hur påverkas företagen av regeringens förslag på sjukskatt? 1 Sjukfrånvarons upp- och nedgång 1955-2014 35 30 25 20 15 10 5 0 1955 1965 1975 1985 1995 2005 2014 Kvinnor Män Samtliga Sjukfrånvaro

Läs mer

Pressmeddelande. Näringsdepartementet. Avsiktsförklaring om åtgärder för att öka hälsan i arbetslivet klar

Pressmeddelande. Näringsdepartementet. Avsiktsförklaring om åtgärder för att öka hälsan i arbetslivet klar Näringsdepartementet Pressmeddelande 2003-12-18 Åsa Gunnarsson Pressekreterare hos arbetslivsminister Hans Karlsson 08-405 12 65 070-267 84 26 Titti Berg Pressekreterare hos vänsterpartiet 070-620 00 64

Läs mer

Remissyttrande; Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (DS 2016:8)

Remissyttrande; Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (DS 2016:8) Stockholm 2016-06-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM s.sf@regeringskansliet.se s. registrator@regeringskansliet.se Remissyttrande; Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna

Läs mer

Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012

Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012 Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012 Försäkringsaktuellt Rehabiliteringskedjan Lite siffror om utvecklingen Förslag om andra sjuklöneveckan Försäkringskassans förändringsarbete Regelförändringar

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd

Läs mer

Vår referens: EKR/SBM Socialdepartementet Er referens: Stockholm S2003/2775/SF. Remissyttrande

Vår referens: EKR/SBM Socialdepartementet Er referens: Stockholm S2003/2775/SF. Remissyttrande Vår referens: EKR/SBM Socialdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm S2003/2775/SF Stockholm, 2003-03-27 Remissyttrande Författningsförslag med anledning av Riksförsäkringsverkets remissyttrande över

Läs mer

Skåne Blekinge 11 och 12 november

Skåne Blekinge 11 och 12 november Skåne Blekinge 11 och 12 november Ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar och sjukförsäkringen? 1 Siffror om sjukfrånvaro Förslag om ersättning för höga sjuklönekostnader Slopat förslag

Läs mer

Remissyttrande. Svenskt Näringsliv har givits tillfälle att yttra sig med anledning av promemorian om införande av en rehabiliteringskedja.

Remissyttrande. Svenskt Näringsliv har givits tillfälle att yttra sig med anledning av promemorian om införande av en rehabiliteringskedja. Socialdepartementet Vår referens: SBM 279/2007 Er referens: 103 33 STOCKHOLM S2007/11032/SF Stockholm, 2008-02-08 Remissyttrande Införande av en rehabiliteringskedja Svenskt Näringsliv har givits tillfälle

Läs mer

Ersättning för höga sjuklönekostnader

Ersättning för höga sjuklönekostnader REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2014-05-26 2014-70 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ersättning för höga sjuklönekostnader (diarienummer S2014/3552/SF) Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Företagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro

Företagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro Företagare om sjukskrivningar och sjukfrånvaro T-111499 Svenskt Näringsliv: Ulla Hamilton Temo AB: Arne Modig, David Ahlin Datum: 2005-09 - 14 Innehållsförteckning Undersökningen i korthet Små och stora

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Funktionsrätt Sverige

Funktionsrätt Sverige Funktionsrätt Sverige Sundbyberg 2017-05-19 Dnr.nr: S2017/01743/SF Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) Funktionsrätt Sverige

Läs mer

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-05-09 Enheten för sjukförmåner Nina Karnehed Forskare och utredare nina.karnehed@inspsf.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning Datum Referens 2017-05-13 S2017/01743/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar DS 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Inledning Småföretagarnas Riksförbund

Läs mer

Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron

Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron Budgetprognos 25:4 Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron Sjukfrånvaron i Sverige har varierat kraftigt under de senaste femton åren. I många internationella jämförelser

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Sjuktalens utveckling - nationell och regional nivå. December, 03

Sjuktalens utveckling - nationell och regional nivå. December, 03 Sjuktalens utveckling - nationell och regional nivå December, 03 1 Förord Sjukfrånvarofrågan står högt på såväl den politiska agendan som företagens agenda. Nästan 300.000 personer är sjukskrivna varje

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (Ds 2016:8)

Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (Ds 2016:8) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning Metodstöd Avstämningsmöte Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning 2006-05-04 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson Dokument id: 1.1 Metodstöd Avstämningsmöte Datum: 2006-05-04 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) Sveriges Företagshälsor Socialdepartementets diarienummer: S2017/01743/SF Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Saco har också EG-rättsliga invändningar mot förslaget.

Saco har också EG-rättsliga invändningar mot förslaget. 2008-02-08 Rnr 93.07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (S2007/11088/SF) Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning Sammanfattning Saco anser att arbetsgruppens förslag

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Falun 27 september. Socialförsäkring i förändring. Sjukskatten stoppad vad händer nu? Vad innebär höjd pensionsålder för företagen?

Falun 27 september. Socialförsäkring i förändring. Sjukskatten stoppad vad händer nu? Vad innebär höjd pensionsålder för företagen? Falun 27 september Socialförsäkring i förändring Sjukskatten stoppad vad händer nu? Vad innebär höjd pensionsålder för företagen? 1 Vi stoppade Strandhälls sjukskatt! Massiva protester mot sjukskatten,

Läs mer

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9 1(7) Socialdepartementet 2017-05-12 Mikael Dubois 070 249 32 38 Mikael.dubois@tco.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9 Allmänt TCO har beretts tillfälle att yttra sig över departementspromemorian

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:2350 av Johan Forssell m.fl. () Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Sammanfattning Sjukfrånvaron har ökat och fortsätter

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Effekter för småföretagen av det ökande kostnadsansvaret för sjukförsäkringen. Alexandra Andersson-Stråberg Anders Morin Oktober 2004

Effekter för småföretagen av det ökande kostnadsansvaret för sjukförsäkringen. Alexandra Andersson-Stråberg Anders Morin Oktober 2004 Effekter för småföretagen av det ökande kostnadsansvaret för sjukförsäkringen Alexandra Andersson-Stråberg Anders Morin Oktober 2004 1 Förord Sjukfrånvarofrågan är den fråga som ligger högst på företagens

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet?

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? NFT 4/2006 Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? av Gunnel Blomberg Svenska Försäkringsföreningen anordnade den den 5 december 2006 ett heldagsseminarium över ämnet Rehabilitering och

Läs mer

En frisk. affär - Slopat sjuklöneansvar

En frisk. affär - Slopat sjuklöneansvar En frisk affär - Slopat sjuklöneansvar Rapport Februari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning och våra förslag... 2 Bakgrund och teori... 3 Arbetsgivarens kostnadsansvar... 3 Högkostnadsskydd... 3 Socialförsäkringsutredningen...

Läs mer

Den svenska sjukfrånvaron

Den svenska sjukfrånvaron Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 3 1 Den svenska sjukfrånvaron Den svenska sjukfrånvaron har ökat successivt sedan 1997-19 och är för närvarande högst i

Läs mer

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet 2008-02-07 Dnr 2008-0011 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet De Handikappades

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:50 av Stig Nyman (kd) om arbetstidsförkortning för äldre medarbetare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

NSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna

NSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna 2016-06-07 S2016/02521/SF s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Socialdepartementet 103 33 Stockholm NSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering

Läs mer

Socialförsäkring i förändring

Socialförsäkring i förändring Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning för höga

Läs mer

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV REDOVISAR 2003:2 Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV Enheten för statistik 2003-07-01 Upplysningar: Christian Elvhage 08-786 95 40 christian.elvhage@rfv.sfa.se Ola Rylander 08-786 95

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2017:1305 Utkom från trycket den 28 december 2017 utfärdad den 18 december 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Finansdepartementet. Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557)

Finansdepartementet. Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM 17 februari 2003 YTTRANDE Dnr 6-1-03 Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557) Den svenska sjukfrånvaron

Läs mer

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK. regeringskansliet.

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK.  regeringskansliet. SVENSKT NÄRINGSLIV Socialdepartementet Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK s.sf@regeringskanshet.se, s.registrator@ regeringskansliet.se Er referens/dnr: 52015/2330/SF 2015-06-26 Remissvar Avskaffande av den

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter Rapport till Finanspolitiska rådet 2010/5 Pathric Hägglund (isf) Peter Skogman Thoursie (ifau) 1 Bakgrund Sittande

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Endast läkare och i vissa fall tandläkare har rätt att sjukskriva, dvs. intyga "arbetsoförmåga p.g.a. sjukdom".

Endast läkare och i vissa fall tandläkare har rätt att sjukskriva, dvs. intyga arbetsoförmåga p.g.a. sjukdom. SOSFS 1992:16 (M) Beslutade den 1 september 1992 Utkom från trycket den 18 november 1992 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Gunnar Fahlberg Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens

Läs mer

Ändringar i sjukförsäkringen

Ändringar i sjukförsäkringen Finansutskottets yttrande Ändringar i sjukförsäkringen Till socialförsäkringsutskottet Socialförsäkringsutskottet beslutade den 9 juni 2011 att ge finansutskottet tillfälle att yttra sig över ett förslag

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på

Läs mer

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete, Ds 2017:9, S2017/01743/SF

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete, Ds 2017:9, S2017/01743/SF Sida 1 (5) Socialdepartementet S2017/01743/SF s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Stockholm den 17 maj 2017 Remissyttrande Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete, Ds 2017:9,

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU14 Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2011/12: 113

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Maj 2010 1 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria)

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) REMISSYTTRANDE 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) Försäkringskassan har beretts tillfälle att yttra sig

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningarnas anatomi Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19) Sundbyberg 2007-06-25 Vår referens: Karin Sandström Diarienummer 07-153 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor

PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor 2017-09-21 PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor Sammanfattning I redovisningen nedan jämförs sjukfrånvaron inom hälso- och sjukvård, som drivs av landsting respektive privata aktörer samt utbildning

Läs mer

Rehabilitering AGS-fonden. För privata och kooperativa arbetsgivare

Rehabilitering AGS-fonden. För privata och kooperativa arbetsgivare Rehabilitering AGS-fonden För privata och kooperativa arbetsgivare AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Socialdepartementet. Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Socialdepartementet. Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Socialdepartementet Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Förord Denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp i Socialdepartementet. Arbetsgruppen har haft till uppgift att utarbeta

Läs mer

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m.

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. . 1 (8) 6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. Rätten till lön under sjukfrånvaro 1 Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Dessutom gäller lagen (1991:1047)

Läs mer

PM 2006-10-19. Roger Vilhelmsson Karin Lien Olofsson Matilda Nyström Margareta Sjöberg

PM 2006-10-19. Roger Vilhelmsson Karin Lien Olofsson Matilda Nyström Margareta Sjöberg PM 2006-10-19 Roger Vilhelmsson Karin Lien Olofsson Matilda Nyström Margareta Sjöberg Kommentarer till budgetpropositionen för 2007 I budgetpropositionen för år 2007 föreslår regeringen en ökad belastning

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 Frivillig sjukpenningförsäkring enligt lagen om allmän försäkring (AFL) Innehåll Inledning...7 Villkor för att få teckna frivillig sjukpenningförsäkring...8 Sjukpenningens

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete

Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete Wimi FK90005_012_G Rättsavdelningen REMISS 1 (1) Diarienummer Regelrådet Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete Bifogat

Läs mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer Remissvar 2009-01-09 013-2008-05409 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Trygghetssystemen för företagare Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har anmodats inkomma med remissyttrande på betänkandet

Läs mer