räddningstjänsten storgöteborgs personaltidning nummer 1/2009 personal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "räddningstjänsten storgöteborgs personaltidning nummer 1/2009 personal"

Transkript

1 räddningstjänsten storgöteborgs personaltidning nummer 1/2009 personal Omorganisation och arbetet under Läs mer på sidorna 4-7

2 innehåll och inledare 1/2009 inledaren 02 Inledaren 03 ekonomi 04 personal 08 brandtrender 10 teknik & materiel 12 från färjenäs 13 deltid 14 smo 15 öjersjö/säve 16 frölunda 17 sportsidan 18 pensionärssidan 19 personalsidan 20 dyk ISSN Omslag Personalavdelningen Foto: Anna Dyne Redaktör Anna Dyne epost Ansvarig utgivare Nils Andréasson Redaktion Disa Halldörsdottir, Kristina Johnsén, Peter Sevestedt, Thomas U Andersson, Ann-Sofie Jergill, Sven-Erik Pedersén, Camilla Ronstad, Jonas Lindal, Jörgen Uhrbom, Hans-Olof Allgulin, Sven- Erik Andersson. Meddelarskydd Du får skriva under signatur när du skriver insändare, men du måste uppge ditt namn. Den som lämnar uppgifter till en tidning har laglig rätt att vara anonym. Det är förbjudet att avslöja uppgiftslämnarens identitet och det är förbjudet för andra att efterforska källan. Redaktionen förbehåller sig rätten att avgöra om publicering skall ske och har möjlighet att korta insänt material. Utgivning Brandscoopet utges av Räddningstjänsten Storgöteborg, Box 5204, Göteborg. Besöksadress: Åvägen 2. Hemsida: Tryck och sättning Trydells Tryckeri AB Nästa manusstopp 9 mars det nya året hann knappt börja förrän vi fick beskedet om att våra arbetskamrater Kent Alström och Hans Holmgren gått bort efter en lång tid av hård kamp mot sina svåra sjukdomar. Det är svårt att förhålla sig till en vardag där två av våra arbetskamrater som ständigt funnits runt omkring oss inte längre är där. Kent och Hans har satt många positiva avtryck såväl personligt som professionellt i vår verksamhet och vi uppskattar alla de insatser som Kent och Hans har bidragit med. I en tung stund som denna går naturligtvis våra tankar även till Kents och Hans familjer och deras närmaste anhöriga och vänner. i det senaste numret av Scoopet gjorde jag en spontan summering av När nu statistik, verksamhetssammanställningar och ekonomiska bokslut strömmar in kan vi konstatera att den känsla jag presenterade i december på alla sätt är riktig. Ett fantastiskt arbete har genomförts under 2008 där förebyggandefrågorna hittat fram i ljuset ordentligt och där dessa frågor uppmärksammats och engagerar alla delar av vår organisation. Den utryckande delen av vår verksamhet fortsätter att utvecklas och gör ständigt insatser med mycket hög kvalitet, precis enligt de förväntningar som finns i samhället. Våra viktiga stödfunktioner fungerar väl och ger kärnverksamheten det stöd som behövs för att kunna utföra sitt arbete. När boken nu stängs för 2008 kan vi alla göra det med insikten om att vi lyckats producera ännu mer trygghet och säkerhet för medlemskommunernas invånare och för alla de som besöker vår region och att vi alltid gör vårt yttersta för att visa störst möjliga omtanke kring de vi har kontakt med. det kan synas lätt att summera ett år. Men utan rätt underlag hade det inte varit möjligt. Precis som de flesta av oss sliter även jag med att fylla i statistik, blanketter och rapporter av olika slag. Jag ska villigt erkänna att det inte alltid är världens roligaste arbetsuppgift. När man ser slutresultatet av intressanta sammanställningar, där analyser kan göras, där slutsatser kan dras och avstamp för nya utvecklingsinsatser kan göras, inser vi att statistiken spelar en central roll. Därför vill jag vädja till alla att göra vårt yttersta med att fylla i insatsrapporter, kontera fakturor, dokumentera olycksfallsutredningar med mera, efter absolut bästa förmåga. Denna ibland tunga arbetsinsats förbättrar vår ambition med att inrikta det framtida arbetet med att göra rätt saker vid rätt tillfälle. Ett fantastiskt arbete har genomförts under förebyggandefrågorna har hittat fram i ljuset ordentligt. De har uppmärksammats och engagerat alla delar av vår organisation avslutningsvis inställer sig frågan vad gör vi nu då? Som vi alla vet så styr det politiskt fastställda handlingsprogrammet inriktningen på vår verksamhet. Detta handlingsprogram bryter vi årligen ner i särskilt prioriterade frågor, som ligger till grund för riktade insatser. På vår interna hemsida finns 2009 års särskilt prioriterade frågor. Ta gärna en titt på dessa uppdrag för det är inom dessa områden vi skall flytta fram positionerna under Nils Andréasson Direktör Göteborg 2 februari 2009 brandscoopet

3 ekonomi Årsbokslut 2008 Årets budget Enligt budgeten för 2008 får resultatet bli -5 mkr. Genom att föra över 5 mkr av förra årets positiva resultat på 7,8 mkr, har förbundet finansierat Kommunals ökade lönekostnader med 4 mkr och inköp av larmkläder med 1 mkr. Konstruktionen av Kommunals löneavtal medförde en puckelkostnad Resultaträkning mkr mkr Intäkter 74,4 138,8 Entreprenad- och konsultkostnader -18,4-20,4 Personalkostnader -385,3-405,7 Verksamhetskostnader -100,1-98,8 Avskrivningar -22,0-23,2 Medlemsavgifter 454,3 424,9 Finansiella poster -8,9-7,7 Resultat -6,0 +7,8 Budget -5,0-3,0 Resultat jämfört med budget -1,0 +10,8 Resultatprognoser under året Varje budgetansvarig gör flera uppföljningar av resultatet under året. Prognoser görs för varje kostnadsställe och sammanställs till en gemensam årsprognos för hela förbundet. Under året har de prognoser förbundet lämnat visat på att budgeten kommer att hållas och att det skulle bli ett överskott. Årets resultat Förbundet redovisar i resultaträkningen för 2008 ett negativt resultat på -6 mkr. Det innebär en budgetavvikelse på -1 mkr, jämfört med i budgetbeslutet godkända -5 mkr. Resultaträkning Förbundet har olika typer av intäkter varav merparten kommer från medlemskommunerna och avser ersättning för det uppdrag förbundet har enligt handlingsprogrammet om skydd mot olyckor. Övriga intäkter kommer från larmkommunikation, förebyggande verksamhet och myndighetsutövning. Kostnaderna indelas i olika kostnadsslag såsom entreprenad- och konsultkostnader, personalkostnader, övriga verksamhetskostnader, avskrivningar samt finansiella poster. Den genomgående skillnaden mellan 2007 och 2008 är att ambulansverksamheten fortfarande fanns kvar inom förbundet under tre kvartal förra året. Det syns både som intäkts- och kostnadssänkningar mellan åren. Semesterskuld I samband med årsbokslutet görs en avstämning av innestående semestrar och kompensationsledighet. Eftersom antalet sparade semesterdagar ökat under året har förbundets semesterskuld till de anställda ökat med 1 mkr. Förändringen av semesterskulden är mycket svår att förutsäga och har svängt mellan -1,5 mkr och +1,5 mkr de senaste åren, beroende på om vi tar ut flera eller färre semesterdagar än vi tjänar in under året. Större insatser Stora skogsbränder under sommaren, den mest omfattande i Åsa, medförde mycket övertidsarbete, nyttjande av deltid och värn, utökad bemanning i den operativa ledningen samt inköp av resurser från andra räddningstjänster. Extrakostnaderna uppgick till 2,8 mkr, men någon större insats per år ryms inom budgeten. Inventering och korrigering av tidigare investeringar Under året har en stor inventering av fordon och material genomförts ute på stationerna. Fastighetskostnader som tidigare bokförts som investering har förts över på driften. Kostnaderna för korrigeringarna samt för utrangering av inventarier, exempelvis brandmaterial, som inte finns kvar eller inte kan användas uppgick till 2,9 mkr. I samband med genomgång av anläggningsregistret sänktes avskrivningstiden på två fordon vilket redovisas som kostnad för extra avskrivning på 0,4 mkr. Korrigeringarna belastar årets resultat med sammanlagt 3,3 mkr. Åtgärderna sänker de framtida kostnaderna för avskrivningar något, förutom att värdet på anläggningarna blir mera rättvisande. Översvämningen I bokslutet, liksom vid prognoserna, förutsätts att förbundet går ekonomiskt skadeslöst ur översvämningen av anläggningen i Gårda. Förbundet samarbetar med Göta Lejon i skaderegleringen som inte kommer att avslutas förrän under Redovisningen av översvämningskostnaderna och ersättningen på 14,5 mkr som Göta Lejon hittills har betalat ut, redovisas inte i resultaträkningen. Investeringar Under 2008 gjordes investeringar för sammanlagt 19,5 mkr, där IT-utrustning utgjorde den största delen, 8,6 mkr pga översvämningen. Utryckningsfordon har renoverats och försetts med klippverktyg och utrustning för tungbärgning. Ett par begagnade fordon har inköpts. Löpande investeringar har skett av räddnings-, dyk-, och träningsutrustning samt fastighetsinvesteringar. Lena Simenius-Peters ekonomichef brandscoopet

4 personalavdelningen Personalavdelningens omorganisation Från traditionellt personalarbete till strategiskt Human resource arbete Tre arbetslag Som ett led i att skapa en servicefunktion som kan leverera det förbundet efterfrågar har personalavdelningen gjort en omorganisation och skapat tre arbetslag som kan ge service inom samtliga kompetensområden; arbetsrätt, förhandlingar, rekrytering, kompetensutveckling, utbildning, arbetsmiljö och ledarutveckling. Arbetslag Syd ger service till Team Syd och Tekniska samt It-avdelningen. I arbetslaget ingår, Annika Pettersson, tillika samordnare, Per Hassling, Agneta Stark och Reidar Johansson. Arbetslag Norr ger service till Team Norr och Utbildningssamt Direktionsavdelning och förbundsstyrelsen. I arbetslaget ingår, Anna Malmcrona, tilllika samordnare, Mikael Wennerbeck, Yvonne Kjellerup och Marie Caldenby. Personalavdelningen, överst frv: Mikael Wennerbeck, Janne Nordström och Ann-Britt Stedth. Andra raden: Marie Caldenby, Marija Mladenovic, Agneta Grinsvall, Yvonne Kjellerup, Reidar Johansson och Agneta Stark. Främre raden: Per Hassling, Kristina Nyström-Svensson, Anna Malmcrona och Annika Pettersson. En del av personalavdelningens uppdrag är att vara strategisk partner till förbundets chefer och ledning. För att kunna utföra uppdraget krävs en proaktiv, kunderorienterad HR-funktion som kan leverera tjänster, processer och strategiska åtgärder som stödjer förbundets verksamheter. Detta kräver att avdelningen förändrar sin organisationsstruktur och sitt arbetssätt. Det medför även förändrade roller och ansvar, såväl inom avdelningen som gentemot förbundets chefer och ledning. För att medarbetarna på personalavdelningen med trygg förankring-såväl inom avdelningen som ute i linjen- ska kunna axla sin nya konsultativa roll, pågår ett intensivt omställningsarbete inom flera områden. Målet är att Personalavdelningen ska vara en intern serviceorganisation som kan ge ett kvalificerat stöd till chefer och ledning inom kompetensområdena, arbetsrätt och förhandling, rekrytering, kompetensutveckling, utbildning, arbetsmiljö och ledarutveckling. Arbetslag Öst ger service till Team Öst och Utvecklingssamt Ekonomiavdelning. I arbetslaget ingår, Kristina Nyström-Svensson, tillika samordnare, Agneta Grinsvall, Marija Mladenovic och Janne Nordström Samordnaren Varje arbetslag har en samordnare för att arbetslagen ska arbeta med de olika processerna på ett likartat sätt, kvalitetssäkra personalavdelningens arbete och att frigöra tid för personalchefen att kunna driva det strategiska arbetet inom avdelningen. Ann-Britt Stedth personalchef det pågår ett intensivt arbete, i syfte att personalen skall kunna axla sin nya konsultativa roll och att få en trygg förankring såväl inom avdelningen som ute i linjen brandscoopet

5 personalavdelningen Personalavdelningen Aktiviteter på gång under 2009 Jämställdhets/mångfaldsprojektutbildning Utbildningarna hålls på Färjenäs läs mer på sidan 7. Framtidens brandman I samarbete med Räddningstjänsterna i Malmö och Stockholm bedrivs sedan hösten 2008 ett utvecklingsarbete kring hur framtidens brandman skall och kan rekryteras och vilka arbetsuppgifter som brandmannarollen i framtiden kommer att omfatta. Målet är att bredda rekryteringsunderlaget så att våra räddningstjänster bättre speglar samhället än vad de gör idag avseende mångfalden; kvinnor och personal med utländsk bakgrund. Ska vi få bättre förståelse för vår verksamhet måste Räddningstjänstens personalsammansättning spegla hur samhället i stort ser ut. I samband med detta utvecklingsarbete måste även andra frågor utredas, såsom var skall ribban läggas när det gäller krav på fysisk prestation och kan vi vara med och påverka SMO-utbildningen. En första rapport skall vara klar under maj månad. Förbundet har en arbetsgrupp, bestående av chefer, fackliga representanter och medarbetare från personalavdelningen som kommer att se på helheten. Kvinnoprojekt Som ett led i att öka motivationen och stärka förankringen till brandmannayrket startar ett nytt kvinnoprojekt i juni månad. Avsikten med projektet är att ge kvinnliga SMO-utbildade brandmän, under handledning, träning för att vara bättre förberedda inför kommande anställningstester. Målet med projektet är att deltagarna ska ges möjlighet att klara de fysiska kraven och därmed senare kunna anställas inom Räddningstjänsten. Rekryteringsprocess Med anledning av den förändrade lagstiftningen inom diskrimineringslagen har diskrimineringsgrunderna utökats med begreppen ålder och könsöverskridande identitet. Detta påverkar även vårt framtida rekryteringsarbete och därför ska en genomlysning ske av vårt interna rekryteringsarbete för att kvalitetssäkra rutiner som samspelar med den nya lagstiftningen. Dialog kring processen ska införas i chefsforum under våren och utbildningsinsatser avseende hur själva rekryteringsprocessen i sin helhet kan genomföras avseende annons, kravprofil, urval, intervjuer ska erbjudas chefer, fackliga representanter och medarbetare från personalavdelningen under hösten Löneprocess- lönerevision Alla chefer, fackliga representanter och medarbetare från personalavdelningen har gått en tre dagars grundläggande utbildning om löneavtal, samverkansavtal, lönekriterier, bedömningsmallar, medarbetarsamtal och lönesamtal under december månad Processen fortsätter. Under januari till mars ska chefen med sitt arbetslag fortsätta arbeta med frågorna genom att skapa dialog kring lönesättning och lönekriterier. Parallellt sker dialog i ledningen kring dessa frågor, exempelvis om vilka förbundsövergripande kriterier som ska gälla och vilket utrymme som finns för cheferna att tillämpa kriterier som utgår från respektive yrkesgrupps kravprofil. Syftet är att skapa en bra grund att stå på inför kommande lönerevision som förväntas komma igång april/maj månad. Ann-Britt Stedth personalchef Framtidens brandman. Personalavdelningen är med i arbetet hur framtidens brandman skall och kan rekryteras och vilka arbetsuppgifter som brandmannarollen i framtiden kommer att omfatta. brandscoopet

6 personalavdelningen På gång under 2009 Rehabiliteringsarbetet Ytterst har den nya rehabiliteringskedjan som syfte att förändra förhållningssättet till sjukskrivning och arbete. Avsikten är att sjukskrivningen blir början på en omställningsprocess, vilket kan leda fram till olika åtgärder. De nya reglerna innebär ett införande av en rehabiliteringskedja med fasta tidpunkter för när och hur prövning av arbetsförmågan skall göras. Reglerna innebär inte enbart att en prövning skall ske vid en viss tidpunkt utan också att bedömningsgrunden för rätten till sjukpenning ändras efter 90 dagar respektive 180 dagar. Eftersom den nya rehabiliteringskedjan ställer krav på arbetsgivaren att arbeta skyndsamt med de personer som är sjuka eller riskerar att bli sjuka, genomförs en omfattande utbildningsinsats inom förbundet till samtliga chefsnivåer. Det ska skapa trygghet och rutiner, i hur rehabiliteringsarbetet med tillhörande omställningsarbete ska bedrivas inom förbundet. Bakgrunden till förändringen Den 1 juli 2008 infördes regler om den så kallade rehabiliteringskedjan, som påverkar förbundet och våra anställda. Syftet med att införa rehabiliteringskedjan är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Tidigare har sjukskrivningsprocessen varit långsam och passiviserande. Många anställda har inte fått det stöd som de behövt för att komma tillbaks i arbeten. Det har tagit mycket lång tid innan det prövats om en sjukskriven kan klara av andra arbetsuppgifter än de haft tidigare. Detta har medfört att den rehabiliteringspotential som inledningsvis funnits ofta gått förlorad. Socialförsäkringsutredningen ansåg att flera människor måste byta arbete då det aktuella arbetet inte längre går att förena med en sjukdom. Konsekvensen är ytterst att om arbetstagaren trots rehabilitering inte återfår sin arbetsförmåga kan en arbetsgivare säga upp arbetstagaren. Dock ställs krav på att nedsättningen av arbetsförmågan är stadigvarande och dessutom så väsentlig att arbetstagaren inte längre kan utföra arbete av någon betydelse för arbetsgivaren. Uppföljning/utvärdering av semesterfrågor, kombitjänster, hel och deltidstjänster 2005 genomfördes en stor omorganisation inom förbundet för den utryckande verksamheten. Under våren 2009 ska ett omfattande analysarbete genomföras gällande konsekvenser av detta förändringsarbete. De frågor som ska besvaras är följande. Har vi skapat den organisation som förväntades? Vad är bra och mindre bra? Finns det anledning att göra vissa förändringar? Detta utvärderingsarbete sker i samverkan mellan chefer/ledning/fackliga representanter och personalavdelning. Ann-Britt Stedth personalchef brandscoopet

7 personalavdelningen Mångfaldsutbildning Färjenäs Bild från en av utbildningsdagarna på Färjenäs. Förbundet har fastställt att under 2009 ska några utvecklingsområden ha större prioritet än andra. Ett område är jämställdhets- och mångfaldsfrågor samt värdegrundsfrågor. Målet är att skapa förutsättningar för medarbetarna att arbeta i enlighet med våra ledord; Trygghet, Säkerhet och Omtanke. Detta gäller både vår interna och externa verksamhet. Parallellt med dessa prioriterade utvecklingsområden bedrivs därför ett omfattande chefsutvecklingsprogram för att möjliggöra att cheferna aktivt kan leda detta arbete inom sina respektive team/avdelningar. Jämställdhets/mångfaldsprojektutbildning Under januari till maj ska Kristina Gow hålla i drygt 60 seminarier, där alla våra anställda ges möjlighet att möta sina egna tankar och funderingar kring jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Utbildningen är ett led i förbundets arbete med att få igång dialogen kring förbundets värdegrundsfrågor. Syftet är att alla våra anställda ska föra en dialog kring attityder, fördomar och bemötande. Utbildningen genomförs på Färjenäs med undantag för våra deltidsstyrkor, som får sin utbildning på den egna brandstationen. Utbildningsgrupperna består av cirka tjugo deltagare, varav hälften från utryckningen och hälften med övrig personal. Ledningsrepresentanter är med på samtliga kurstillfällen. Kristina Gow, har en visstidsanställning i förbundet till och med maj månad. Sedan 1996 har hon arbetat med mångfald och jämställdhet med inriktning på attityder, fördomar och bemötande. I sina utbildningar är Kristina särskilt intresserad av att dialogen står i centrum och den pedagogik hon använder gör att deltagarna med humor och värme får möta sina egna tankar och funderingar kring frågor som berör livet. Människosyn och respekt för människors olikheter är återkommande teman i Kristinas utbildningar. Förra året jobbade hon bland annat med Kvinnoprojektet och utbildade blivande styrkeledare i jämställdhet. Hon hade också kurser kring värdegrundsfrågor hos olika arbetsgrupper inom förbundet. Under januari till maj håller Kristina Gow i drygt 60 seminarier, där alla våra anställda ges möjlighet att möta sina egna tankar och funderingar kring jämställdhets- och mångfaldsfrågor. brandscoopet

8 statistik Färre bränder på skolor Statistik från 2008 visar på en minskning av bränder i och omkring skolor. Däremot ses en ökning av bränder orsakade av att köksspisar lämnats påslagna utan tillsyn. För andra året i rad har bränderna i skolor minskat, det förebyggande arbete i skolorna har gett effekt. Det har skett en ökning av bränder orsakade av glömd spis. Tove Nyth och Per Jarring arbetar med uppföljning och analys av bränder och olyckor på Räddningstjänsten. De ser några intressanta trender i 2008 års statistik. Det är väldigt positivt att bränder i och omkring skolor för andra året i rad har minskat. Det finns ett tydligt tecken på att det förebyggande och uppföljande arbete som vi gör tillsammans med andra myndigheter, skolpersonal med flera har gett effekt, säger Tove Nyth. Det har skett en ökning av antalet bränder orsakade av glömd spis. Den vanligaste brandorsaken i hemmet är köksspisar som lämnas påslagna utan tillsyn, det som kallas glömd spis. Ungefär 22 procent av det totala antalet bränder i bostäder under förra året orsakades just av glömd spis, vilket innebär att det är den vanligast kända brandorsaken i bostad efter anlagda brand. Andra vanliga orsaker är tekniska fel, rökning och levande ljus. Förra året inträffade det, i Räddningstjänsten Storgöteborgs utryckningsområde, sex bränder med totalt sex omkomna. Fyra av dessa inträffade i hemmiljö, en i ett garage och en inträffade i källaren i ett flerbostadshus. Fem av de omkomna var män, i tre av fallen 60 år eller äldre. Jämfört med året innan då det inträffade fyra dödsbränder med totalt fem omkomna, alla i hemmiljö. I statistiken för 2008 visar siffror på det stora antalet bränder i skog och mark. Under andra halvan av maj och första halvan av juni, var det mycket varmt och torrt väder, ofta i kombination med kraftiga vindar. Denna perioden blev ansträngande för den utryckande organisationen och stödfunktioner inom räddningstjänsten, bland annat Tekniska avdelningen. Under den intensivaste perioden fick räddningstjänsten hjälp från grannkommuner och räddningstjänster i bland annat Jönköpings län, Halland samt Bohuslän. Även försvarsmakten bidrog med viktiga resurser. brandscoopet

9 Nio ljusbränder i Storgöteborg I Storgöteborg inträffade nio bränder mellan första advent och trettonhelgen som vållades av kvarglömda levande ljus. Året dessförinnan var det 11 liknande bränder. Över en tioårsperiod är trenden tydlig att ljusbränderna har minskat. Fyra av årets ljusrelaterade bränder inträffade i lägenheter, övriga inträffade i villa, på hotell och vårdinrättningar. Inget av tillbuden ledde till allvarliga personskador. På initiativ av Framtidenkoncernen och i samverkan med Räddningstjänsten Storgöteborg och arbetsförmedlingen pågår ett projektet där brandinformatörer besöker hyresgäster i de norra stadsdelarna och informera om brandskydd i bostad. Brandinformatör Foto: Pernilla Alsterlind Maria Sakineh Sadeghian Brandinformatör Bland övriga händelser under förra året kan nämnas omfattande fastighetsbränder på Burgårdsgatan respektive Drottninggatan, brand på fartyg under reparation vid Cityvarvet, ett flertal oljeutsläpp i hamnbassängen och i anslutning till lagringstankar samt olyckan med Rainbow på Liseberg. Det kan även konstateras att antalet räddningsinsatser vid trafikolycka är på samma nivå som Det känns positivt och förhoppningsvis är detta början till en vändning av den tidigare ökande trenden för trafikolyckor, säger Per Jarring. Under året hjälpte räddningstjänsten Storgöteborg vid några tillfällen grannkommunerna, bland annat Södra Älvsborgs Räddningstjänst, vid en omfattande brand i industrihotell, samt Karlstad med SMC-utrustning. Räddningstjänsten har även vid ett flertal tillfällen ihop med Polisen, fått agera på bombhot och andra hotsituationer. Dessa händelser är exempel på hur viktigt det är med kontinuerligt samarbete i form av övning och planering ihop med bland annat Polisen, sjukvård och kommun, avslutar Per Jarring. Vad tyckte du om utbildningen som du fick från Räddningstjänsten? Jag tycker det var bra, vi fick reda på mycket om hur man förebygger brand och hur vi ska hantera dessa situationer utan att få panik. Vi har också fått lära oss HLR. Vad gör ni på era hembesök? Vi knackar på dörren och presenterar oss. Vi berättar hur de kan ta sig ut och rädda både sig själva och grannar. Många vet inte om att de inte får gå ut i en rökfylld trappuppgång. Då är det bättre att stanna inne tills räddningstjänsten kommer och hjälper dem. Vi berättar att de ska stänga av elektriska apparater när de lämnar huset och går och lägger sig, samt testa brandvarnaren helst en gång i månaden. Hur blir ni mottagna? Vi har fått bra respons av hyresgästerna. Vi känner oss välkomna av alla.vi blir bjudna på kaffe och bullar. De flesta är jätteintresserad och tycker att informationen är lagom och bra. Det gör att jobbet blir roligare för oss. År 2008 genomförde räddningstjänsten totalt 8506 räddningsuppdrag. Motsvarande siffra för 2007 var Ökningen beror till stor del på de många bränderna i skog och mark under maj och juni månad. Tycker du att människorna ni besöker är medvetna om brandriskerna i sina hem? Många har brandsläckare hemma, några har varit med om brandsituationer. Medvetenheten varierar beroende på vilket område vi besöker. brandscoopet

10 teknik & materiel Ras tung räddning Ny container på Mölndals brandstation På Mölndals brandstation finns det nu en container med utrustning och materiel att använda vid större trafikolyckor, då lastbil, buss och tåg kan vara inblandade, samt vid rasolyckor i byggnader. Teknik & Materiel har tillsammans med personalen på Mölndals brandstation arbetat fram hur containern ska se ut och vad den ska innehålla för materiel. I Teknik & Metods projektgrup har Tomas Andersson, Peter Volmefjord, och Tomas Axelsson varit med under hela framtagningsperioden. Det sker trafikolyckor med tunga fordon inblandade, den här containern med sin utrustning och bättre losstagningsmetoder ger oss helt andra möjligheter än tidigare, säger Tomas Andersson, styrkeledare på Mölndals brandstation. Vi räknar med att containern ska vara i skarp drift i slutet av februari, under våren kommer vi att åka runt till alla stationer och operativ personal och visa upp och demonstrera containern med dess utrustning och verktyg. Jag vill tacka för ett väl genomfört projekt och ett stort engagemang från personalen på Mölndals brandstation, säger Thomas Tell på Teknik & Materiel. 10 brandscoopet

11 team syd Fakta om containern Container innehåller Både låg och högtrycks lyftkuddar. Gribberblock för pallning. Ett stort antal elverktyg för bilning och sågning i de flesta material. Stöttor och stämp för säkring av både byggnader och tunga fordon. Två belysningssatser med egna generatorer. 250 meter 3-fas kabel samt elverk x2. Hydraulverktyg. Gas och elsvets. Tre olika sorters bårar, sex spinebard, japanbår samt pulkabår. Två 3 tons kraftdragblock (autotraktor). Tre gasolvärmare för uppvärmning av bussar och tågvagnar m.m. Brunnsräddningssats plus många andra nödvändiga små detaljer. Tomas Andersson visar containern och dess innehåll. Team Syd planeringskonferens inför 2009 Under 2009 arbetar Team Syd med följande prioriterade utvecklingsfrågor: Brandskydd i bostad, riktade åtgärder mot anlagd brand, jämställdhet/mångfald. Under hösten har Team Syd genomfört planeringsträffar med samtliga stationer och förebyggare inom teamet för att arbeta fram en verksamhetsplan för Träffarna genomfördes stationsvis under två intensiva och produktiva dagar. Det var stort engagemang och många kreativa förslag på utveckling av verksamheten. Tillbakablick Under första dagen gjordes en tillbakablick med enskilda redovisningar om vad som gjorts det senaste året och en utvärdering av det som man kom fram till vid den tidigare konferensen våren 2007, med vad som fungerat bra och vad som återstår att förbättra. Redovisningen klargjorde att det stationsvis hade uträttats en hel del verksamhet med många goda exempel på SMO-aktiviteter, dock har dokumentationen i DOSMO, över vad som faktiskt gjorts, släpat något, här var alla överens om att vi kan ta ytterligare kliv framåt. Dag två genomfördes grupparbeten om hur man tillsammans i de olika skedena, Före- Under och Efter, kan samordna de olika aktiviteterna inom varje område. Grupperna kom med flera förslag på konkreta förbättringsåtgärder, för att nå de mål som Teamchefen Christer Börjesson satt upp för Prioriterade utvecklingsfrågor Team Syd kommer att arbeta med följande prioriterade utvecklingsfrågor: Brandskydd i bostad, riktade åtgärder mot anlagd brand, jämställdhet/mångfald. Delmål under året Befästa pågående projekt inom de prioriterade utvecklingsfrågorna, skapa en tydlig struktur på en planerad verksamhet, detta för att följa upp vår verksamhet, genomföra ett kvinnoprojekt, säkerställa dokumentation över genomförd verksamhet, samordning av tillsynsarbetet med styrkornas aktiviteter och deltagande i det förebyggande arbetet, stärka teamet så att genomförandeskedet kommer närmare förebyggandeskedet och efterskedet Resultatet har blivit en plan som under året skall användas för att utvärdera och utveckla verksamheten inom teamet där den ordinarie driften och löpande verksamhet kombineras och följas upp med de prioriterade utvecklingsfrågorna. Christer Börjesson Team Syd brandscoopet

12 På Färjenäs Utbildningsanläggning Läkare prövar på yrken med fyskrav dykeri Dan Hedbergs personal hjälper till i förberedelser för ett dyk i vattentanken. höghöjdsenheten Frölunda visar firning och erbjuder en höjdtur. rullbandstest Mikael Wennerbeck instruerar och hejar fram ett godkänt rullbandtest. Thomas Hagneqvist och täckningsstyrkan förevisar rökdykning. Arbetsmiljöverket föreskriver för vissa yrken att man läkarundersöks regelbundet, för att få arbeta. I vissa hälsoundersökningar ingår också krav på fysisk arbetsförmåga. Brandmän med uppgiften rökdykning är den största gruppen, men det gäller också yrken såsom vattendykning och mast/stolparbete. Andra myndigheter t ex Transportstyrelsen ställer hälsokrav på flygare, sjöfolk, yrkeschaufförer/förare. Tiden mellan hälsoundersökningarna varierar mellan var 6:e mån upp till vart 5:e år. Vilka medicinska undersökningar, som ska ingå varierar också. För flygare finns ett fastställt protokoll, för andra beror det på vad som rapporteras i beskrivningen av hälsoläget. Yrken som rökdykare och maststolparbetare måste också göra ett arbets-ekg. Rökdykare är de enda som enligt lag måste göra ett konditionsprov, rullbandstestet, vilket ska ske varje år. För rökdykare gäller att grundkraven godkänt arbets-ekg och rullbandstest ska vara uppfyllt, och att doktorn inte finner sådan ohälsa att arbetet skulle verka försämrande. Hälsoundersökning utmynnar i ett tjänstbarhetsintyg med en viss giltighetstid, 1 år för rökdykare. Om någon del inte uppfylls, finns det en laglig rätt att personen förbjuds att arbeta med den arbetsuppgift som tjänstbarheten avser. Doktorn har ett ansvar som är utöver det man lär sig under utbildningstiden till läkare. För att göra så korrekt bedömning som möjligt måste läkaren känna till arbetets karaktär. Ett initiativ har gjorts vid Färjenäs Utbildningsanläggning, att man förutom medicinska villkoren också försöker ge en inblick i arbeten med stor fysisk påfrestning, som har lagstadgade tjänstbarhetsintyg. För tredje året i följd ordnades en kurs för doktorer där det ingick att dessa fick en introduktion i praktiska moment såsom rökdykning, rullbandstest, vattendykning och få testa möjligheten att se Göteborg från stegbilen. Kursen är ett samarbete mellan Räddningstjänsten genom Dan Hedberg, professor Mats Hagberg vid Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet, Svenska Sportdykarförbundets förtroendeläkare docent Hans Örnhagen och Feelgood genom undertecknad. Under tre dagar sker de teoretiska delarna med gästföreläsare och följs upp med praktiska moment på kvällarna. Kursen har fått ett mycket gott betyg av kursdeltagarna och medverkan av personal från Räddningstjänst har uppskattats mycket. Ny kurs är aktuell till hösten igen. Lena Ehrenström specialistläkare yrke och miljömedicin. Feelgood 12 brandscoopet

13 deltid Lyckad deltidsrekrytering Under flera rekryteringar tidigare har det varit mycket svårt att få tjejer och killar att söka till våra deltidstationer. I slutet på november 2008 bestämdes det att vi skulle försöka göra en extra satsning för att rekrytera deltidsbrandmän. I samband med julkampanjen passa på att slå ett slag för hur det är att vara deltidsbrandman och samtidigt ge intresserade en möjlighet att lämna intresseanmälan. Deltidsbrandmännen hade även ordnat med en så kallad Prova på dag vilket innebar att intresserade fick komma till en närliggande brandstation för att få vidare information och även prova på bland annat våra fysiska tester. Infoenheten gjorde jättefina flyers som våra deltidsbrandmän anslog runt omkring i förbundet. I samband med aktiviteterna annonserades det även i dagspressen efter deltidbrandmän. När ansökningstiden var slut kunde vi konstatera att vi hade fått ovanligt många ansökningar, närmare bestämt åttio stycken, fördelat över förbundets stationer. I detta arbete har vi haft en mycket god hjälp av vår infoenhet. Jag vill rikta ett speciellt tack till bland annat Tina Wolff, Anna Dyne, Annika Boberg och Anna Lerén. Ett stort tack riktas även till våra duktiga och mycket engagerade deltidsbrandmän som naturligtvis har en stor del i det fina resultatet. Nu arbetar vi vidare med tester och uttagningar för att i mars med hjälp av Utbildningsavdelningen, kunna ge de nyanställda sin preparandautbildning och förutsättningar för att bli duktiga deltidsbrandmän. Sven-Erik Pedersen Björn Olsson Deltidsbrandman i Lerum sedan 1994 Utbildad Styrkeledare 2008 Hur är det att vara deltidsbrandman i Lerum idag? Jag upplever det som att förbundet arbetar för att vi på deltiden skall utvecklas framåt. Vi har fått ökat ansvar och bättre backup i form av resurser. Det känns kul att förbundet utnyttjar vår kompetens och att vi används även utanför Lerums kommuns gränser. Vi arbetar geografiskt i utkanten av förbundet och arbetar väldigt tätt med heltiden i Lerum. Detta innebär att vi åker på en hel del larm och även förstainsatser. Det känns även som att man ser deltiden som en enhet och vill att det ska fungera på fältet. Det är viktigt att vi har en hög kompetens då allmänheten ser oss som vilka brandmän som helst. De ser ju inte om vi är heltid eller deltid. Detta upplever jag som att förbundet arbetar för. Övningsmässigt har vi fått det mycket bättre då vi har möjlighet att öva och ta del av övriga förbundets resurser. Det jag saknar som vi hade innan inträdet i förbundet är att vi hade förmånen att vikariera på heltiden, vilket gav oss en mycket bra trygghetskänsla i vårt arbetsutövande. Jag hoppas att förbundet på sikt kommer att inse hur viktigt det är att vi får tillbaka den här möjligheten. För övrigt känns det riktigt bra. Snart kommer våren och det är alltid gott med sommar och sol. En extra satsning att rekrytera deltidsbrandmän resulterade i åttio ansökningar. Berättat för Jörgen Uhrbom brandscoopet

14 Styrkornas deltagande i det förebyggande arbetet Vi får också betydligt lättare att beskriva för omvärlden vad räddningstjänsten gör för att stärka brandskyddet i samhället. Dokumentationen som finns i dag har fortfarande brister, allt förebyggande arbete som görs ute på stationerna kommer inte med i statistiken. Arbetet med att förbättra Deadalos och Dosmo pågår hela tiden och nu under början av 2009 får alla styrkeledare utbildning i programmen. Anlagda bränder i och omkring skolor Anlagda bränder i och omkring skolor är ett problemområde som prioriteras i det förebyggande arbetet. Brandstyrkornas deltagande har eftersträvats särskilt i detta förebyggande arbete. Deras medverkan är mycket viktigt både för att kunna knyta lokala kontakter och för att brandmannens höga förtroendekapital är en framgångsfaktor. Under 2008 har brandstyrkornas förebyggande insatser riktat mot skolvärlden nått över förväntan. Enligt dokumentation mötte räddningstjänsten under 2008 cirka elever och 550 rektorer och skolchefer vilket är en betydande ökning från tidigare år, säger Cissi Hammer. Brandskydd i bostad Brandskydd i bostad är det andra prioriterade området där styrkornas deltagande eftersträvas särskilt. Genom riktade åtgärder arbetar styrkorna nu på ett systematiskt sätt med olika aktiviteter under följande områden: information, objektsorientering, återkopplingoch övning. Styrkorna har under 2008 mött cirka medborgare vid planerade aktiviteter. På Hem & villamässan i november besökte under tre dagar personer RSG:s monter. Brandstationerna har även haft öppet hus och tagit emot studiebesök. De närboende har bjudits in och fått råd och information om brandskydd i hemmet. Den årliga julkampanjen har bidragit till minskade ljusbränder. Alla förebyggande insatser som vi gör tillsammans förbättrar brandskyddet för våra medborgare, säger Cissi Hammer. Styrkorna har nått omkring medborgare med förebyggande insatser under Cissi Hammer är glad över detta stora genomslag. Tidigare har det inte varit möjligt att göra någon sammanställning där vi har kunnat se alla förebyggande aktiviteter. Dokumentationen har varit alltför ostrukturerad. Med hjälp av förbättrad dokumentation får vi nu svart på vitt vilket förebyggande arbete styrkorna gör och hur de möter medborgarna. Det blir möjligt för oss alla i verksamheten att följa upp och analysera effekterna av allt arbete som läggs ned. Vi kan utvärdera och förbättra vårt förebyggande arbete kontinuerligt. Dessutom får fler ta del av allt det som görs i organisationen, vi lär oss av varandra och vi kan möta medborgaren på ett samlat sätt från RSG:s sida. Information och utbildning i skolor HÄFA i 5:an klasser elever Göteborgs stad Testskolor Lundby brandstation Angered brandstation Torslanda brandstation Frölunda brandstation Kortedala brandstation Gårda brandstation Totalt Häfa i 5:an Lerum Konsekvenslektion Göteborgs stad Mölndals brandstation Lindome brandstation 3 78 Totalt konsekvenslektioner Konsekvenssamtal Under 2008 har RSG genomfört tolv samtal med trettio barn och ungdomar. Källa: Dosmo 14 brandscoopet

15 Populär Julkampanj Öjersjö station på besök Lennart Varkki, styrkeledare på Öjersjö tillsammans med en av skolklasserna som besöktes under december månad. Foto: Tommy Pettersson Under december månad besökte styrkor från Öjersjö brandstation lågoch mellanstadieskolor i Partille och Härryda. De delade ut adventskalendrar med förebyggande budskap. Lag 4 besökte Härrydaskolan, lag 3 Landvetterskolan, lag 2 Björndammen och lag 1 Jonseredskolan. Bakom varje lucka i adventskalendern fanns ett brandförebyggande budskap som klassen diskuterade tillsammans med brandmännen. Exempel på dessa var; Vad gör du när brandvarnaren piper? Använd gnistgaller framför brasan, stäng av knappen på tv:n. Sätt inte levande ljus i närheten av sådant som kan börja brinna. Vid skolbesöken pratade även brandmännen med eleverna om brandsäkerhet. Vi frågade eleverna vad de ska göra om det börjar brinna i deras skola och om de vet var utrymningsvägarna är, säger Tommy Pettersson styrkeledare på Öjersjö och initiativtagare till adventskalenderprojektet. Lärarnas reaktioner på våra besök var bara positivt, de sa att vi var efterlängtade. Varje arbetslag på Öjersjö brandstation besökte tio klasser i varje skola, Vi träffade ungefär tusen elever i låg-och mellanstadiet. Med lite arbete nådde vi ut till ett stort antal elever. Varje besök tog ungefär 20 minuter. Detta var ett bra sätt att få ut vårt budskap förhoppningsvis ger det ringar på vattnet när eleverna tar med sig budskapet hem, säger Tommy Pettersson. Vid besöken gjordes även en mindre tillsyn av lokalerna på skolorna. På en av skolorna upptäcktes flera brister som styrkorna hänvisade till Teamets förebyggare. Där har återgärder nu vidtagits. Anna Dyne Hänt på Säve Odd Andersson, Mats Hägg och Crister Åkesson. Efter ett angeläget samtal från Sjöräddningscentralen på Kärringberget om nödsignal från ett plan, blev det full aktivitet på Säve brandstation. Lådor med pejlingsutrustning plockades fram i all hast. Efter arrangering av alla delar såsom träpinnar, stål, rör med mera, från anno dazumal, påbörjades pejlingen under insatsledare Mats Häggs ledning. Det pejlades högt och lågt mellan alla hangarer och andra byggnader. Ingen signal mottogs någonstans. Efter många försök fick vi packa tillbaka utrustningen i sina här för gjorda emballage. Det visade sig senare, att planet gått genom isen i Kanada. Så även om vi är några riktiga hejare på att pejla, räckte vår utrustning inte ända dit! Ps! Piloterna klarade sig helskinnat, det var det viktigaste, samtidigt som vi fick en bra övning. ODD F.d 333 brandscoopet

16 Vägverkets olycksutredare besökte Frölunda Brandstation Efter bussolyckan vid Kungstensmotet tog lag 1 på Frölunda kontakt med Eva Liljegren på Vägverket. I samband med att lag 1 på Frölunda hade varit på en bussolycka vid Kungstensmotet tog de kontakt med Eva Liljegren, olyckutredare på vägverket. Laget hade en del frågor om vägbeläggning, räcken och annat. Eva presenterade sig och sin roll som i huvudsak går ut på att utreda dödsolyckor i Hallands, Västra Götalands och Värmlands län. Hon är ingår också i den trafiksäkerhetsgrupp som under Chalmers ledning sammanställer utredningsmaterial från både privata utredningar, Volvo, Saab och Autoliv, myndigheter och sjukvård. Vid träffen diskuterades bland annat hur vi inom räddningstjänsten kan bidra till dessa utredningar. Eva berättade att de foton som vi på räddningstjänsten tar i samband med olyckor är till stor hjälp och kan säga mycket om en olycksplats. Det är ofta svårt att efteråt få fram de inblandade fordonens exakta placeringar. Hon efterlyste även översiktsbilder där man får ett samlat intryck av en olyckplats. Även foton på inblandade trafikelement såsom räcken och stolpar är intressant ur utredningssynpunkt. Eva uppmanade oss att lägga in dessa bilder i insatsrapporterna. Laget gavs även tillfälle att dela med sig av många års erfarenhet av olyckor på platser inom vårt område som upplevs som extra riskfyllda. Det var intressant att få en inblick i vad som händer efter en olycka och att de intryck och iakttagelser som vi gör på en olycksplats kan påverka trafiksäkerheten framöver. Det lag som var närvarande var personal frånlag 1 och ambulanspersonal. Nils Rydlinger Nyanställd Jag är 44 år och kommer från Sigtuna, som ligger mitt emellan Stockholm och Uppsala vid Mälaren. Familjen som består av fru Ingrid. Barnen Jonathan 12 år och Lovisa 10 år. De bor fortfarande kvar och jag veckopendlar. Ambitionerna är att flytta till Göteborg. Jag ska arbeta som instruktör/räddningslärare främst riktad mot externutbildning. Innan min anställning på RSG arbetade jag som brand-räddning-och farliga ämnen-lärare för Räddningsverket på Rosersbers skola. Jag har även arbetat som brandman inom Södra Roslagens Brandförsvarsförbund. Jag läste SMO och Tillsyn A i Rosersberg och var klar i februari Jag är gammal ishockeyspelare på division 1-nivå och även före detta motocrossförare med 6:e plats i Lag SM som högsta merit. Nu spelar jag veteranhockey och kör enduro för motion skull. Mitt största fritidsintresse fiske med åtminstånde en resa per år till Orkla i Norge där laxen gäckar mig varje år! Foto: Ola Nilsson Jonas Boogh Instruktör/räddningslärare, Karholmen Tack När jag nu har gått i pension och avtackats i samband med julfesten vill jag framför mitt tack till Räddningstjänsten Stor göteborg, Kommunal Väst sek 7, Veteranklubben Mölndal, ambulanspersonalen samtliga arbetskamrater på Mölndals och Lindomestation Ett särskilt tack till Jarl för din omsorg och för den tid som varit samt till Thomas, Aga, Snubben, Mats och Jonas som stöttat och stått ut med mig i alla år. Brandman 027 Stig Ps! Aga, Tack för de fina orden jag fick i puben. 16 brandscoopet

17 sportsidan Bengt på startlinjen för trettionde gången Bengt Bernhardtz, är brandman på Torslanda brandstation. Han har sprungit GöteborgsVarvet 29 gånger och tänker göra det även i år. Bengt och GöteborgsVarvet firar nu trettio år. Imponerande, hur lyckas du med detta? Det är egentligen bara en kul grej. Det började med att Hasse Abrahamsson, en före detta arbetskamrat sprang halvmaraton och maraton. Han tjatade jämt på mig att jag skulle springa GöteborgsVarvet. Jag sa till honom att jag springer tills du slår mig. Jag sprang först i fem år, sen blev det tio år och sen har det bara rullat på. Tyder det på envishet och vilja? Vet inte om det är så mycket envishet, jag tycker att det är roligt. Jag har ingen större motivation förrän jag hämtat nummerlappen. Har du alltid hållit på med löpning? Nej, jag springer bara GöteborgsVarvet, inget annat. Jag var med korpen i friidrott och då sprang jag som mest 3000 meter, fast det var länge sedan. Varför gör du det varje år? Nu har det mer blivit att jag ska följfölja det. Det ger mig även en anledning att träna. Under en period var det många på arbetslaget som sprang, det var extra roligt. Någon uppmärksamhet med åren? När det var femtonårsjubileum för GöteborgsVarvet gjordes ett stort reportage i deras tidning. Vi som sprungit alla år har alltid en egen startgrupp, förra året var vi 92 personer i den gruppen. Nära någon gång att du inte kunnat springa? Ett år hade jag skadat foten, jag tejpade den sen gick det bra att springa. Jag är glad att jag kunnat vara med alla år och fått vara frisk och skadefri. Resultaten, har det blivit bättre med åren? Nej, det kan jag inte påstå, jag har blivit äldre. Jag har aldrig tränat speciellt mycket innan något lopp, ett år gjorde jag det på grund av att grannen drog ut mig på kvällslöpning. Då sprang jag på 1,32, min bästa tid. Något speciellt GöteborgsVarvs minne? Ja, ett år var det en farbror som ramlade ihop vid Annedalskyrkan jag stannade och hjälpte honom till OLA-ambulansen kom, det året blev min tid inte så bra, men jag var ändå glad att jag kunde hjälpa till. Har du några tips eller råd inför årets GöteborgsVarv? Nej, jag har inga speciella vanor, jag äter och dricker som vanligt. Jag springer som jag alltid gjort och lägger ingen större kraft på det. Det blir som det blir. Anna Dyne GöteborgsVarvet Den 16 maj är det dags för årets trettionde GöteborgsVarv. Det är världens största halvmaraton med löpare anmälda. GöteborgsVarvet är 21 km. Fire Riders MC klubb för brandmän Nu finns det en organisation som heter Fire Riders Sweden. Den startades med sex brandmän från olika Stockholmsstationer. De informerade om detta på mc-resan som var i Bohuslän förra våren. Fire riders växer hela tiden. Ta en titt på hemsidan Visa nu att det även kan bli många medlemmar här från västkusten/bästkusten Janne Lundvall Öjersjö lag 4 årets mc-resa blir den maj och arrangeras av Fire Riders från Stockholm och Peter Sevestedt från Göteborg. Övernattning på Vandrarhemmet i Karlsborg. Turen dag två blir på småvägar runt Vänern Vättern och besök på olika platser. Kontakta Reidar Johansson för mer information. Tele: brandscoopet

18 pensionärsidan Pensionärsföreningens lussefest alltid lika uppskattat Tre glada och nyblivna medlemmar i pensionärsföreningen med dryga 80 års erfarenhet från Tekniska avdelningen. Från v: Norma Andersson, Britt- Marie Sprakén och Marie Oom, det blir cirka 80 års samlade kunskaper. Foto: Claes Borgström. Den sedvanliga luciafestligheten i gymnastiksalen på Gårda hade som vanligt besök av ett stort antal pensionärer cirka 85 personer, med eller utan respektive och som alltid var det bara att fortsätta efter morgonens aktiviteter, för dem som kanske längtar efter vårat firande. Ett nytt inslag i festiviteterna var Ingela Carlstedts initiativ, att anordna en liten utställning med alster av kreativa pensionärer. Såväl Mariannes underbara vävda matta, som Ingelas vackra tavlor och Lises knådade och drejade lera, blev beskådade och beundrade. Och kanske lockar det några andra att under kommande tillfälle visa sina alster och kunnande. Det behöver ju inte vara direkt hantverk, utan några andra specialiteter och samlande som visas Någon Lucia dök dock inte upp denna förmiddag. Trots avsaknad av henne var det en ljus och trevlig tillställning. Kaffe och underbara tårtor förtärdes under njutbara suckar, till Kenneth Fagerbergs och Reiné Groenendaals musikaliska örongodis. Gamla goa låtar lockade upp såväl gamla som unga, nåja, en hel del i alla fall, att slipa tiljorna i dansens virvlar. Sjokkelakattonger fanns även efter Leifs och Erlands resa, med viss omväg, till godisbutiken, att dela ut, till dem som haft äran att jubilera, med jämna år. Det var väl mest de gamla vanliga som dök upp, men glädjande nog noterades ett antal nya ansikten i den festande skaran. Allsången lät väl som, som vanligt, men som väntat var det ett mycket trevligt inslag i den allmänna trivseln. Alla som var där tackade varandra för en trevlig stund. Brynis Ett nytt inslag i luciafirandet var Ingela Carlstedts initiativ, att anordna en liten utställning med alster av kreativa pensionärer. Foto: Ingvar Brynfors 18 brandscoopet

19 personalsidan Grattis 50-åringar Peter Andersson Håkan Blomst Göran Björn Leif Blomé Tack 8 mars 12 mars 17 mars 25 april Tack för uppvaktningen på min 50-årsdag! Jörgen Lindqvist Ett stort tack till stationsvärdinnorna för gratulationskortet jag fick när jag fyllde tant. Marianne Cedrot Tack för trevlig avtackning i samband med julfesten på Mölndals brandstation. Lennart Johansson Varmt tack vill jag rikta till alla och envar,, som hedrat och ärat min karl. Han fick lämna oss plötsligt men finns alltid kvar, uti våra tankar och i minnena vi har. Ingrid Tollén barnen med familj Jag skulle vilja framföra ett stort tack till alla för allt stöd och hjälp i samband med Hans Holmgrens bortgång. Pensionärer 1 mars Martin Selguson 1 april Ralph Andersson På ny tjänst Martin Berndtsson Stationschef Lundby Till Minne Kent Alström Vår vän, arbetskamrat och kollega Kent Alström har lämnat oss efter en lång tids sjukdom. Kent började sin anställning på räddningstjänsten De sista åren tjänstgjorde Kent som Stabschef på ledningscentralen. Kent somnade in tidigt på morgonen lördagen den 24 januari. Han blev 53 år. Våra tankar går till Kents närmaste anhöriga. Till Minne Hans Holmgren Vi Lunbyiter har svårt att förstå att Hans Tuppen Holmgren har lämnat oss för alltid. Under alla år som vi känt varandra och kämpat för ett säkert Hisingen, har Hans alltid jobbat och ställt upp för Lundby station. Hans engagemang runt trivsel med goda helgmiddagar, träffar på fritiden samt roliga Kuckelikuresor som vi alla har uppskattat, minns vi med glädje. Även Hans arbetsinsats på laget ej att förglömma. Nu när Hans har lämnat oss alldeles för tidigt genom sjukdom kan vi endast säga Varför? Vi sörjer att Hans lämnat oss men gläds åt att vi fick lära känna honom! Tommy Skogsberg Några ord om vår, nu bortgångne vän, kamrat och jobbkompis Hans Tuppen Holmgren. Hans var en kille med stor framåtanda och vilja med hjärtat på rätt ställe, Hans såg alltid till att alla och envar skulle trivas och ha det bra. Med stor kunskap och känsla inom matlagningskonsten såg Hans till att alla åt och drack gott såväl på jobbet som privat. Hans ringde och stämde av med folk om man skulle med på någon resa hit eller dit, festfixare, resefixare, Hans kunde till och med ringa oss andra om småsaker och varsko av ren omtanke om en fartkontroll han hade sett på sin väg till arbetet på brandstationen. Hans var ordningen själv vad det än gällde, kläder, hemmet, lokaliteterna på stationen, bilarna ja kort sagt det mesta! Ett riktigt föredöme! Hans var alltid punktlig, pålitlig stod alltid för vad han sagt. Hans var en vän som ställde upp! Hans kunde också vara ironisk, ett prov på detta kan vi se här hur innebandyns regler skall tolkas ur Tuppens sett att se; 1 Tuppen bestämmer. 2 Om två eller flera är oense, rådfråga Tuppen. 3 Ingen på plan får bli arg, skälla eller gnälla förutom Tuppen. 4 Skulle Tuppen bli arg skälla eller gnälla, har han blivit provocerad till detta och har full rätt att skälla ut vederbörande. 5 Gamla regler upphör att gälla med omedelbar verkan om Tuppen bestämmer en ny. 6 Efter matchen pratar eller diskuterar man ej matchen om Tuppen förlorade. 7 PS. Tuppen bestämmer självklart målställningen i matchen. Lundby lag 2 Thomas Tell är sedan den 1 januari ny chef på enheten Teknik och Materiel på UVA. brandscoopet

20 Avsändare: Räddningstjänsten Storgöteborg Box Göteborg PosttidningB Iskallt dyk Övningsdyk i Delsjön för Gårdas lag 3 Foto: Gårda lag 3 Efter en kall period var det nu bara tre minusgrader och vi tog oss ut på en isig väg till Delsjön vid vattenintaget. Isen var cirka15 centimeter tjock och trots vår ökade vikt efter julhelgerna bar den oss lätt. Vi var fyra som dök och isen var så klar att man såg dykarna ovan isen från fem meters djup. Det är inte så ofta vi får chans till denna typ av dykning så vi såg fram emot denna dag. Vid isdykning ställs det höga krav på utrustning och personal. Utrustningen har uppgraderats under 2008 och säkerheten har höjts ytterliggare för dykarna. Lars Johannesson

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Onsdagen den 18 februari 2015, kl 15.30 18.08, Gårda brandstation, Göteborg.

Onsdagen den 18 februari 2015, kl 15.30 18.08, Gårda brandstation, Göteborg. 1 (11) Tid och plats Beslutande Onsdagen den 18 februari 2015, kl 15.30 18.08, Gårda brandstation, Göteborg. Ingrid Andreae (S), ordförande Henrik Munck (MP) Theres Börjesson (M) Gustaf Josefsson (M) 1-

Läs mer

Plats: Borlänge, Blå rummet Tid: 10.00-15.00 Lämnat återbud: Helena, Lennart, Herman, Joakim och Linda

Plats: Borlänge, Blå rummet Tid: 10.00-15.00 Lämnat återbud: Helena, Lennart, Herman, Joakim och Linda Protokoll styrelsemöte 2013-04-23 Plats: Borlänge, Blå rummet Tid: 10.00-15.00 Lämnat återbud: Helena, Lennart, Herman, Joakim och Linda 1) Mötets öppnande Mikke förklarar mötet öppnat 2) Närvarande Staffan,

Läs mer

Förbundsfullmäktige 2014-11-25

Förbundsfullmäktige 2014-11-25 Tid och plats Tisdagen den 25 november 2014 kl 18.00 18.18, Gårda Brandstation ande Ledamöter Göteborg Mats Arnsmar (S) Christer Holmgren (M) Mölndal Bengt Möndell (M), ordförande Sven-Ove Johansson (S)

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

Kommuninvest i Sverige AB Personalpolicy

Kommuninvest i Sverige AB Personalpolicy 1 (8) Kommuninvest i Sverige AB 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 ns syfte 3 3 Rekrytering 3 4 Anställningsvillkor 3 5 Pensionsvillkor 3 6 Introduktion 5 7 Medarbetarsamtal 5 8 Lönesamtal 5 9

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Rapport. Basmätning - Aktiv mot brand MSB 2014-09

Rapport. Basmätning - Aktiv mot brand MSB 2014-09 Rapport Basmätning - Aktiv mot brand MSB 14-9 Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten från 16 år. Totalt genomfördes 3 7 intervjuer i slumpmässigt telefonrekryterad webbpanel. Undersökningsperiod

Läs mer

Protokoll fört vid föreningsstämman för bostadsrättsföreningen Gruvan 2014-04-22

Protokoll fört vid föreningsstämman för bostadsrättsföreningen Gruvan 2014-04-22 Sid 1 (7) Protokoll fört vid föreningsstämman för bostadsrättsföreningen Gruvan 2014-04-22 1 Stämmans öppnande Lennart Hellberg öppnade stämman som i år hölls i styrelserummet i föreningens fastighet och

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

ANDERS ERIKSSON. Välkommen till Alter Assistans

ANDERS ERIKSSON. Välkommen till Alter Assistans ANDERS ERIKSSON Vår organisation bygger på rörlighet och närhet, vi finns där vi behövs. Engagemang, mod, vilja och proffesionalism är våra ledord. Våra medarbetare och våra kunder är värdefulla. Som verksamhetsledare

Läs mer

Västra Sörmlands Räddningstjänst

Västra Sörmlands Räddningstjänst Direktionen 2012-09-20 24 (34) Plats och tid Brandstationen i Högsjö, den 20 september 2012, klockan 18.00 21.35. Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Ola Lindgren (S), ordf. Marie-Louise Karlsson

Läs mer

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun Personalpolitiskt program Karlskrona kommun Innehåll Trygg. Framgångsrik. Delaktig. Stolt. 3 Medarbetarskap 4 Ledarskap 5 Kompetens 6 Hållbart arbetsliv 7 Lön 8 Mångfald 9 Stolt och framgångsrik 10 Det

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Utbildningskatalog sförteckning Brandkunskap för alla 3 Praktiska släckövningar. 4 Heta Arbeten.. 5 HLR & L-ABC 6 Brandskyddskontrollant. 7 Brandskyddsansvarig 8 Föreståndare brandfarlig vara mindre omfattning

Läs mer

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014 MSB-1.5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (6) UB USAM Irén Andersson 010-240 5303 iren.andersson@msb.se Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

PERSONALPOLITIKEN 2011-2014

PERSONALPOLITIKEN 2011-2014 PERSONALPOLITIKEN 2011-2014 Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret Rådhuset 374 81 Karlshamn Tfn 0454-811 30 Fax 0454-810 41 E-post: personal@karlshamn.se Internet: www.karlshamn.se

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2017

Likabehandlingsplan 2015-2017 Antagen ks 227/2014 Sida 1(5) Kommunledningskontoret Anna Olsson anna.olsson@osby.se Likabehandlingsplan 2015-2017 Likabehandlingsplanen beskriver och ger struktur åt likabehandlingsarbetet i kommunens

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Projektplan 2011 - En Brandstation för alla Linda Granqvist Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Bakgrund Räddningstjänsten i Sverige står inför många utmaningar. Ett säkrare och tryggare samhälle,

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 1 Verksamhetsberättelse 2013 1 2 Styrelsen för Svenska Landseer klubben får härmed avge verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2013 Styrelsen Ordförande Vice ordförande Kassör Sekreterare Suppleant

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

HUMAN RELATIONS. Din samarbetspartner i HR-frågor

HUMAN RELATIONS. Din samarbetspartner i HR-frågor HUMAN RELATIONS Din samarbetspartner i HR-frågor Consensus AB Affärsidé Consensus erbjuder kunskap till företag och organisationer, där det kunnande som vi lär ut alltid ska kunna omsättas i konkret affärsnytta

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 Sid 1(6) JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 För allas lika värde, rättigheter och möjligheter i jobbet Sid 2(6) 1 Inledning och bakgrund Jämställdhets-

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se LÖNEKARTLÄGGNING LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se Inledning Männen är i större utsträckning chefer och har högre och oftare individuell

Läs mer

PP- bild 1 Du behövs!

PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 2 -- Vilka i i klassen kan tänka sig att att arbeta som brandmän i i framtiden? -- Var ligger närmaste brandstation? Har du du varit där någon gång? -- Vad tror du du man

Läs mer

Riktlinjer för rekrytering

Riktlinjer för rekrytering Riktlinjer för rekrytering Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer för rekrytering 2015-02-25 Personalutskottet 2018-12-31 Dokumentansvarig Version

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

REKRYTERING AV FRAMTIDENS BRANDMAN

REKRYTERING AV FRAMTIDENS BRANDMAN REKRYTERING AV FRAMTIDENS BRANDMAN Raymond Holmström, Storstockholms Brandförsvar Ann-Britt Stedth, Räddningstjänsten Storgöteborg Stina Blix, Räddningstjänsten Syd Fastställd 2009-09-24 version 2.0 Sammanfattning

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Södertörns brandförsvarsförbund Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015

Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015 HÖGSKOLAN I BORÅS 1 (8) Personalavdelningen Personalchef Birgitta Alfraeus 2013-01-15 Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015 Verksamhetsplanen har utarbetats tillsammans med personalavdelningens

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen DN PS120018 2012-06-28 ISG 2012/23004 1 (5) Distriktet i Göteborg Annicka Ohlsson, 010-730 9131 Hans Kirudd, 010-730 9428 Jonas Hamark, 010-730 9549 Hallands läns landsting Box 517 301 80 HALMSTAD Delgivning

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Rekryteringspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27, 20

Rekryteringspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27, 20 Rekryteringspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27, 20 1 Rekryteringspolicy för Ödeshögs kommun Reviderad rekryteringspolicy Inledning Att rekrytera nya medarbetare är en strategiskt mycket viktig

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag STRÖMSTADS KOMMUN Ärenden Sida 24 (38) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2013-10-24 KS/2013 0159 KS 116 Årsredovisning med verksamhetsberättelse för Samordningsförbundet Norra Bohuslän Kommunstyrelsen

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

KRISPLAN Bergakottens förskola

KRISPLAN Bergakottens förskola KRISPLAN Bergakottens förskola Inledning Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen

Läs mer

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016 Löneavtal 2013-2016 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Ideella och Idéburna Organisationer och Unionen, Akademikerförbunden och Vision avseende tjänstemän. 1. Utgångspunkter

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Tillfällig uthyrning av lokaler

Tillfällig uthyrning av lokaler Räddningstjänsten Tillfällig uthyrning av lokaler Allmänt Detta dokument gäller för lokaler som tillfälligt hyrs ut till andra ändamål än de normalt används till, t ex för övernattning, disco, fest etc.

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012. Region Mitt Meddelande

Verksamhetsberättelse 2012. Region Mitt Meddelande Verksamhetsberättelse 2012 Region Mitt Meddelande ST inom Posten Region Mitt lämnar följande verksamhetsberättelse för perioden 2012-01-01 2012-12-31. Region Uppsala Arbetsplatsombud under året. Brevterminal

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka?

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Utmärkt förening i Nacka Det är viktigt att alla barn och ungdomar som deltar i olika fritidsaktiviteter upplever att de är välkomna och att de kan känna

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Mål och budget 2015 2017 Mål 2015 2016 Enligt vår målprocess genomför vi en mer genomgripande revidering av målen vart fjärde år efter att val till fullmäktige i kommunerna

Läs mer

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007 LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm Verksamhetsberättelse 2007 Redovisning av skolutbildning - hösten 2007 1 Verksamheten i korthet Under året har vi haft 14 övningar på respektive

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Jämställdhetsplan. Företagets verksamhet. Företagets jämställdhetspolicy. Planen gäller för. Infranord AB avdelning etc.: Besöksadress: Boxadress:

Jämställdhetsplan. Företagets verksamhet. Företagets jämställdhetspolicy. Planen gäller för. Infranord AB avdelning etc.: Besöksadress: Boxadress: Strategiskt dokument Dokumentnummer 2958 Version 1.0 Jämställdhetsplan Fastställd av: Torgny Johnsson Granskad av: Lena Wikman Handläggare: Åsa Dunér Enhet: P Planen gäller för Arbetsställe, huvudkontor,

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Målbild för medarbetarskap. Vi skapar välfärd. för mölndalsborna. Vi vet när vi gör ett bra jobb. Vi omprövar och utvecklas

Målbild för medarbetarskap. Vi skapar välfärd. för mölndalsborna. Vi vet när vi gör ett bra jobb. Vi omprövar och utvecklas Vi skapar välfärd Målbild för medarbetarskap för malsborna Vi vet när vi gör ett bra jobb Vi omprövar och utvecklas å här vill vi ha det i M Visst är du en bra medarbetare! Men man kan alltid utvecklas,

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Mars 2005 Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer