räddningstjänsten storgöteborgs personaltidning nummer 1/2009 personal

Transkript

1 räddningstjänsten storgöteborgs personaltidning nummer 1/2009 personal Omorganisation och arbetet under Läs mer på sidorna 4-7

2 innehåll och inledare 1/2009 inledaren 02 Inledaren 03 ekonomi 04 personal 08 brandtrender 10 teknik & materiel 12 från färjenäs 13 deltid 14 smo 15 öjersjö/säve 16 frölunda 17 sportsidan 18 pensionärssidan 19 personalsidan 20 dyk ISSN Omslag Personalavdelningen Foto: Anna Dyne Redaktör Anna Dyne epost Ansvarig utgivare Nils Andréasson Redaktion Disa Halldörsdottir, Kristina Johnsén, Peter Sevestedt, Thomas U Andersson, Ann-Sofie Jergill, Sven-Erik Pedersén, Camilla Ronstad, Jonas Lindal, Jörgen Uhrbom, Hans-Olof Allgulin, Sven- Erik Andersson. Meddelarskydd Du får skriva under signatur när du skriver insändare, men du måste uppge ditt namn. Den som lämnar uppgifter till en tidning har laglig rätt att vara anonym. Det är förbjudet att avslöja uppgiftslämnarens identitet och det är förbjudet för andra att efterforska källan. Redaktionen förbehåller sig rätten att avgöra om publicering skall ske och har möjlighet att korta insänt material. Utgivning Brandscoopet utges av Räddningstjänsten Storgöteborg, Box 5204, Göteborg. Besöksadress: Åvägen 2. Hemsida: Tryck och sättning Trydells Tryckeri AB Nästa manusstopp 9 mars det nya året hann knappt börja förrän vi fick beskedet om att våra arbetskamrater Kent Alström och Hans Holmgren gått bort efter en lång tid av hård kamp mot sina svåra sjukdomar. Det är svårt att förhålla sig till en vardag där två av våra arbetskamrater som ständigt funnits runt omkring oss inte längre är där. Kent och Hans har satt många positiva avtryck såväl personligt som professionellt i vår verksamhet och vi uppskattar alla de insatser som Kent och Hans har bidragit med. I en tung stund som denna går naturligtvis våra tankar även till Kents och Hans familjer och deras närmaste anhöriga och vänner. i det senaste numret av Scoopet gjorde jag en spontan summering av När nu statistik, verksamhetssammanställningar och ekonomiska bokslut strömmar in kan vi konstatera att den känsla jag presenterade i december på alla sätt är riktig. Ett fantastiskt arbete har genomförts under 2008 där förebyggandefrågorna hittat fram i ljuset ordentligt och där dessa frågor uppmärksammats och engagerar alla delar av vår organisation. Den utryckande delen av vår verksamhet fortsätter att utvecklas och gör ständigt insatser med mycket hög kvalitet, precis enligt de förväntningar som finns i samhället. Våra viktiga stödfunktioner fungerar väl och ger kärnverksamheten det stöd som behövs för att kunna utföra sitt arbete. När boken nu stängs för 2008 kan vi alla göra det med insikten om att vi lyckats producera ännu mer trygghet och säkerhet för medlemskommunernas invånare och för alla de som besöker vår region och att vi alltid gör vårt yttersta för att visa störst möjliga omtanke kring de vi har kontakt med. det kan synas lätt att summera ett år. Men utan rätt underlag hade det inte varit möjligt. Precis som de flesta av oss sliter även jag med att fylla i statistik, blanketter och rapporter av olika slag. Jag ska villigt erkänna att det inte alltid är världens roligaste arbetsuppgift. När man ser slutresultatet av intressanta sammanställningar, där analyser kan göras, där slutsatser kan dras och avstamp för nya utvecklingsinsatser kan göras, inser vi att statistiken spelar en central roll. Därför vill jag vädja till alla att göra vårt yttersta med att fylla i insatsrapporter, kontera fakturor, dokumentera olycksfallsutredningar med mera, efter absolut bästa förmåga. Denna ibland tunga arbetsinsats förbättrar vår ambition med att inrikta det framtida arbetet med att göra rätt saker vid rätt tillfälle. Ett fantastiskt arbete har genomförts under förebyggandefrågorna har hittat fram i ljuset ordentligt. De har uppmärksammats och engagerat alla delar av vår organisation avslutningsvis inställer sig frågan vad gör vi nu då? Som vi alla vet så styr det politiskt fastställda handlingsprogrammet inriktningen på vår verksamhet. Detta handlingsprogram bryter vi årligen ner i särskilt prioriterade frågor, som ligger till grund för riktade insatser. På vår interna hemsida finns 2009 års särskilt prioriterade frågor. Ta gärna en titt på dessa uppdrag för det är inom dessa områden vi skall flytta fram positionerna under Nils Andréasson Direktör Göteborg 2 februari 2009 brandscoopet

3 ekonomi Årsbokslut 2008 Årets budget Enligt budgeten för 2008 får resultatet bli -5 mkr. Genom att föra över 5 mkr av förra årets positiva resultat på 7,8 mkr, har förbundet finansierat Kommunals ökade lönekostnader med 4 mkr och inköp av larmkläder med 1 mkr. Konstruktionen av Kommunals löneavtal medförde en puckelkostnad Resultaträkning mkr mkr Intäkter 74,4 138,8 Entreprenad- och konsultkostnader -18,4-20,4 Personalkostnader -385,3-405,7 Verksamhetskostnader -100,1-98,8 Avskrivningar -22,0-23,2 Medlemsavgifter 454,3 424,9 Finansiella poster -8,9-7,7 Resultat -6,0 +7,8 Budget -5,0-3,0 Resultat jämfört med budget -1,0 +10,8 Resultatprognoser under året Varje budgetansvarig gör flera uppföljningar av resultatet under året. Prognoser görs för varje kostnadsställe och sammanställs till en gemensam årsprognos för hela förbundet. Under året har de prognoser förbundet lämnat visat på att budgeten kommer att hållas och att det skulle bli ett överskott. Årets resultat Förbundet redovisar i resultaträkningen för 2008 ett negativt resultat på -6 mkr. Det innebär en budgetavvikelse på -1 mkr, jämfört med i budgetbeslutet godkända -5 mkr. Resultaträkning Förbundet har olika typer av intäkter varav merparten kommer från medlemskommunerna och avser ersättning för det uppdrag förbundet har enligt handlingsprogrammet om skydd mot olyckor. Övriga intäkter kommer från larmkommunikation, förebyggande verksamhet och myndighetsutövning. Kostnaderna indelas i olika kostnadsslag såsom entreprenad- och konsultkostnader, personalkostnader, övriga verksamhetskostnader, avskrivningar samt finansiella poster. Den genomgående skillnaden mellan 2007 och 2008 är att ambulansverksamheten fortfarande fanns kvar inom förbundet under tre kvartal förra året. Det syns både som intäkts- och kostnadssänkningar mellan åren. Semesterskuld I samband med årsbokslutet görs en avstämning av innestående semestrar och kompensationsledighet. Eftersom antalet sparade semesterdagar ökat under året har förbundets semesterskuld till de anställda ökat med 1 mkr. Förändringen av semesterskulden är mycket svår att förutsäga och har svängt mellan -1,5 mkr och +1,5 mkr de senaste åren, beroende på om vi tar ut flera eller färre semesterdagar än vi tjänar in under året. Större insatser Stora skogsbränder under sommaren, den mest omfattande i Åsa, medförde mycket övertidsarbete, nyttjande av deltid och värn, utökad bemanning i den operativa ledningen samt inköp av resurser från andra räddningstjänster. Extrakostnaderna uppgick till 2,8 mkr, men någon större insats per år ryms inom budgeten. Inventering och korrigering av tidigare investeringar Under året har en stor inventering av fordon och material genomförts ute på stationerna. Fastighetskostnader som tidigare bokförts som investering har förts över på driften. Kostnaderna för korrigeringarna samt för utrangering av inventarier, exempelvis brandmaterial, som inte finns kvar eller inte kan användas uppgick till 2,9 mkr. I samband med genomgång av anläggningsregistret sänktes avskrivningstiden på två fordon vilket redovisas som kostnad för extra avskrivning på 0,4 mkr. Korrigeringarna belastar årets resultat med sammanlagt 3,3 mkr. Åtgärderna sänker de framtida kostnaderna för avskrivningar något, förutom att värdet på anläggningarna blir mera rättvisande. Översvämningen I bokslutet, liksom vid prognoserna, förutsätts att förbundet går ekonomiskt skadeslöst ur översvämningen av anläggningen i Gårda. Förbundet samarbetar med Göta Lejon i skaderegleringen som inte kommer att avslutas förrän under Redovisningen av översvämningskostnaderna och ersättningen på 14,5 mkr som Göta Lejon hittills har betalat ut, redovisas inte i resultaträkningen. Investeringar Under 2008 gjordes investeringar för sammanlagt 19,5 mkr, där IT-utrustning utgjorde den största delen, 8,6 mkr pga översvämningen. Utryckningsfordon har renoverats och försetts med klippverktyg och utrustning för tungbärgning. Ett par begagnade fordon har inköpts. Löpande investeringar har skett av räddnings-, dyk-, och träningsutrustning samt fastighetsinvesteringar. Lena Simenius-Peters ekonomichef brandscoopet

4 personalavdelningen Personalavdelningens omorganisation Från traditionellt personalarbete till strategiskt Human resource arbete Tre arbetslag Som ett led i att skapa en servicefunktion som kan leverera det förbundet efterfrågar har personalavdelningen gjort en omorganisation och skapat tre arbetslag som kan ge service inom samtliga kompetensområden; arbetsrätt, förhandlingar, rekrytering, kompetensutveckling, utbildning, arbetsmiljö och ledarutveckling. Arbetslag Syd ger service till Team Syd och Tekniska samt It-avdelningen. I arbetslaget ingår, Annika Pettersson, tillika samordnare, Per Hassling, Agneta Stark och Reidar Johansson. Arbetslag Norr ger service till Team Norr och Utbildningssamt Direktionsavdelning och förbundsstyrelsen. I arbetslaget ingår, Anna Malmcrona, tilllika samordnare, Mikael Wennerbeck, Yvonne Kjellerup och Marie Caldenby. Personalavdelningen, överst frv: Mikael Wennerbeck, Janne Nordström och Ann-Britt Stedth. Andra raden: Marie Caldenby, Marija Mladenovic, Agneta Grinsvall, Yvonne Kjellerup, Reidar Johansson och Agneta Stark. Främre raden: Per Hassling, Kristina Nyström-Svensson, Anna Malmcrona och Annika Pettersson. En del av personalavdelningens uppdrag är att vara strategisk partner till förbundets chefer och ledning. För att kunna utföra uppdraget krävs en proaktiv, kunderorienterad HR-funktion som kan leverera tjänster, processer och strategiska åtgärder som stödjer förbundets verksamheter. Detta kräver att avdelningen förändrar sin organisationsstruktur och sitt arbetssätt. Det medför även förändrade roller och ansvar, såväl inom avdelningen som gentemot förbundets chefer och ledning. För att medarbetarna på personalavdelningen med trygg förankring-såväl inom avdelningen som ute i linjen- ska kunna axla sin nya konsultativa roll, pågår ett intensivt omställningsarbete inom flera områden. Målet är att Personalavdelningen ska vara en intern serviceorganisation som kan ge ett kvalificerat stöd till chefer och ledning inom kompetensområdena, arbetsrätt och förhandling, rekrytering, kompetensutveckling, utbildning, arbetsmiljö och ledarutveckling. Arbetslag Öst ger service till Team Öst och Utvecklingssamt Ekonomiavdelning. I arbetslaget ingår, Kristina Nyström-Svensson, tillika samordnare, Agneta Grinsvall, Marija Mladenovic och Janne Nordström Samordnaren Varje arbetslag har en samordnare för att arbetslagen ska arbeta med de olika processerna på ett likartat sätt, kvalitetssäkra personalavdelningens arbete och att frigöra tid för personalchefen att kunna driva det strategiska arbetet inom avdelningen. Ann-Britt Stedth personalchef det pågår ett intensivt arbete, i syfte att personalen skall kunna axla sin nya konsultativa roll och att få en trygg förankring såväl inom avdelningen som ute i linjen brandscoopet

5 personalavdelningen Personalavdelningen Aktiviteter på gång under 2009 Jämställdhets/mångfaldsprojektutbildning Utbildningarna hålls på Färjenäs läs mer på sidan 7. Framtidens brandman I samarbete med Räddningstjänsterna i Malmö och Stockholm bedrivs sedan hösten 2008 ett utvecklingsarbete kring hur framtidens brandman skall och kan rekryteras och vilka arbetsuppgifter som brandmannarollen i framtiden kommer att omfatta. Målet är att bredda rekryteringsunderlaget så att våra räddningstjänster bättre speglar samhället än vad de gör idag avseende mångfalden; kvinnor och personal med utländsk bakgrund. Ska vi få bättre förståelse för vår verksamhet måste Räddningstjänstens personalsammansättning spegla hur samhället i stort ser ut. I samband med detta utvecklingsarbete måste även andra frågor utredas, såsom var skall ribban läggas när det gäller krav på fysisk prestation och kan vi vara med och påverka SMO-utbildningen. En första rapport skall vara klar under maj månad. Förbundet har en arbetsgrupp, bestående av chefer, fackliga representanter och medarbetare från personalavdelningen som kommer att se på helheten. Kvinnoprojekt Som ett led i att öka motivationen och stärka förankringen till brandmannayrket startar ett nytt kvinnoprojekt i juni månad. Avsikten med projektet är att ge kvinnliga SMO-utbildade brandmän, under handledning, träning för att vara bättre förberedda inför kommande anställningstester. Målet med projektet är att deltagarna ska ges möjlighet att klara de fysiska kraven och därmed senare kunna anställas inom Räddningstjänsten. Rekryteringsprocess Med anledning av den förändrade lagstiftningen inom diskrimineringslagen har diskrimineringsgrunderna utökats med begreppen ålder och könsöverskridande identitet. Detta påverkar även vårt framtida rekryteringsarbete och därför ska en genomlysning ske av vårt interna rekryteringsarbete för att kvalitetssäkra rutiner som samspelar med den nya lagstiftningen. Dialog kring processen ska införas i chefsforum under våren och utbildningsinsatser avseende hur själva rekryteringsprocessen i sin helhet kan genomföras avseende annons, kravprofil, urval, intervjuer ska erbjudas chefer, fackliga representanter och medarbetare från personalavdelningen under hösten Löneprocess- lönerevision Alla chefer, fackliga representanter och medarbetare från personalavdelningen har gått en tre dagars grundläggande utbildning om löneavtal, samverkansavtal, lönekriterier, bedömningsmallar, medarbetarsamtal och lönesamtal under december månad Processen fortsätter. Under januari till mars ska chefen med sitt arbetslag fortsätta arbeta med frågorna genom att skapa dialog kring lönesättning och lönekriterier. Parallellt sker dialog i ledningen kring dessa frågor, exempelvis om vilka förbundsövergripande kriterier som ska gälla och vilket utrymme som finns för cheferna att tillämpa kriterier som utgår från respektive yrkesgrupps kravprofil. Syftet är att skapa en bra grund att stå på inför kommande lönerevision som förväntas komma igång april/maj månad. Ann-Britt Stedth personalchef Framtidens brandman. Personalavdelningen är med i arbetet hur framtidens brandman skall och kan rekryteras och vilka arbetsuppgifter som brandmannarollen i framtiden kommer att omfatta. brandscoopet

6 personalavdelningen På gång under 2009 Rehabiliteringsarbetet Ytterst har den nya rehabiliteringskedjan som syfte att förändra förhållningssättet till sjukskrivning och arbete. Avsikten är att sjukskrivningen blir början på en omställningsprocess, vilket kan leda fram till olika åtgärder. De nya reglerna innebär ett införande av en rehabiliteringskedja med fasta tidpunkter för när och hur prövning av arbetsförmågan skall göras. Reglerna innebär inte enbart att en prövning skall ske vid en viss tidpunkt utan också att bedömningsgrunden för rätten till sjukpenning ändras efter 90 dagar respektive 180 dagar. Eftersom den nya rehabiliteringskedjan ställer krav på arbetsgivaren att arbeta skyndsamt med de personer som är sjuka eller riskerar att bli sjuka, genomförs en omfattande utbildningsinsats inom förbundet till samtliga chefsnivåer. Det ska skapa trygghet och rutiner, i hur rehabiliteringsarbetet med tillhörande omställningsarbete ska bedrivas inom förbundet. Bakgrunden till förändringen Den 1 juli 2008 infördes regler om den så kallade rehabiliteringskedjan, som påverkar förbundet och våra anställda. Syftet med att införa rehabiliteringskedjan är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Tidigare har sjukskrivningsprocessen varit långsam och passiviserande. Många anställda har inte fått det stöd som de behövt för att komma tillbaks i arbeten. Det har tagit mycket lång tid innan det prövats om en sjukskriven kan klara av andra arbetsuppgifter än de haft tidigare. Detta har medfört att den rehabiliteringspotential som inledningsvis funnits ofta gått förlorad. Socialförsäkringsutredningen ansåg att flera människor måste byta arbete då det aktuella arbetet inte längre går att förena med en sjukdom. Konsekvensen är ytterst att om arbetstagaren trots rehabilitering inte återfår sin arbetsförmåga kan en arbetsgivare säga upp arbetstagaren. Dock ställs krav på att nedsättningen av arbetsförmågan är stadigvarande och dessutom så väsentlig att arbetstagaren inte längre kan utföra arbete av någon betydelse för arbetsgivaren. Uppföljning/utvärdering av semesterfrågor, kombitjänster, hel och deltidstjänster 2005 genomfördes en stor omorganisation inom förbundet för den utryckande verksamheten. Under våren 2009 ska ett omfattande analysarbete genomföras gällande konsekvenser av detta förändringsarbete. De frågor som ska besvaras är följande. Har vi skapat den organisation som förväntades? Vad är bra och mindre bra? Finns det anledning att göra vissa förändringar? Detta utvärderingsarbete sker i samverkan mellan chefer/ledning/fackliga representanter och personalavdelning. Ann-Britt Stedth personalchef brandscoopet

7 personalavdelningen Mångfaldsutbildning Färjenäs Bild från en av utbildningsdagarna på Färjenäs. Förbundet har fastställt att under 2009 ska några utvecklingsområden ha större prioritet än andra. Ett område är jämställdhets- och mångfaldsfrågor samt värdegrundsfrågor. Målet är att skapa förutsättningar för medarbetarna att arbeta i enlighet med våra ledord; Trygghet, Säkerhet och Omtanke. Detta gäller både vår interna och externa verksamhet. Parallellt med dessa prioriterade utvecklingsområden bedrivs därför ett omfattande chefsutvecklingsprogram för att möjliggöra att cheferna aktivt kan leda detta arbete inom sina respektive team/avdelningar. Jämställdhets/mångfaldsprojektutbildning Under januari till maj ska Kristina Gow hålla i drygt 60 seminarier, där alla våra anställda ges möjlighet att möta sina egna tankar och funderingar kring jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Utbildningen är ett led i förbundets arbete med att få igång dialogen kring förbundets värdegrundsfrågor. Syftet är att alla våra anställda ska föra en dialog kring attityder, fördomar och bemötande. Utbildningen genomförs på Färjenäs med undantag för våra deltidsstyrkor, som får sin utbildning på den egna brandstationen. Utbildningsgrupperna består av cirka tjugo deltagare, varav hälften från utryckningen och hälften med övrig personal. Ledningsrepresentanter är med på samtliga kurstillfällen. Kristina Gow, har en visstidsanställning i förbundet till och med maj månad. Sedan 1996 har hon arbetat med mångfald och jämställdhet med inriktning på attityder, fördomar och bemötande. I sina utbildningar är Kristina särskilt intresserad av att dialogen står i centrum och den pedagogik hon använder gör att deltagarna med humor och värme får möta sina egna tankar och funderingar kring frågor som berör livet. Människosyn och respekt för människors olikheter är återkommande teman i Kristinas utbildningar. Förra året jobbade hon bland annat med Kvinnoprojektet och utbildade blivande styrkeledare i jämställdhet. Hon hade också kurser kring värdegrundsfrågor hos olika arbetsgrupper inom förbundet. Under januari till maj håller Kristina Gow i drygt 60 seminarier, där alla våra anställda ges möjlighet att möta sina egna tankar och funderingar kring jämställdhets- och mångfaldsfrågor. brandscoopet

8 statistik Färre bränder på skolor Statistik från 2008 visar på en minskning av bränder i och omkring skolor. Däremot ses en ökning av bränder orsakade av att köksspisar lämnats påslagna utan tillsyn. För andra året i rad har bränderna i skolor minskat, det förebyggande arbete i skolorna har gett effekt. Det har skett en ökning av bränder orsakade av glömd spis. Tove Nyth och Per Jarring arbetar med uppföljning och analys av bränder och olyckor på Räddningstjänsten. De ser några intressanta trender i 2008 års statistik. Det är väldigt positivt att bränder i och omkring skolor för andra året i rad har minskat. Det finns ett tydligt tecken på att det förebyggande och uppföljande arbete som vi gör tillsammans med andra myndigheter, skolpersonal med flera har gett effekt, säger Tove Nyth. Det har skett en ökning av antalet bränder orsakade av glömd spis. Den vanligaste brandorsaken i hemmet är köksspisar som lämnas påslagna utan tillsyn, det som kallas glömd spis. Ungefär 22 procent av det totala antalet bränder i bostäder under förra året orsakades just av glömd spis, vilket innebär att det är den vanligast kända brandorsaken i bostad efter anlagda brand. Andra vanliga orsaker är tekniska fel, rökning och levande ljus. Förra året inträffade det, i Räddningstjänsten Storgöteborgs utryckningsområde, sex bränder med totalt sex omkomna. Fyra av dessa inträffade i hemmiljö, en i ett garage och en inträffade i källaren i ett flerbostadshus. Fem av de omkomna var män, i tre av fallen 60 år eller äldre. Jämfört med året innan då det inträffade fyra dödsbränder med totalt fem omkomna, alla i hemmiljö. I statistiken för 2008 visar siffror på det stora antalet bränder i skog och mark. Under andra halvan av maj och första halvan av juni, var det mycket varmt och torrt väder, ofta i kombination med kraftiga vindar. Denna perioden blev ansträngande för den utryckande organisationen och stödfunktioner inom räddningstjänsten, bland annat Tekniska avdelningen. Under den intensivaste perioden fick räddningstjänsten hjälp från grannkommuner och räddningstjänster i bland annat Jönköpings län, Halland samt Bohuslän. Även försvarsmakten bidrog med viktiga resurser. brandscoopet

9 Nio ljusbränder i Storgöteborg I Storgöteborg inträffade nio bränder mellan första advent och trettonhelgen som vållades av kvarglömda levande ljus. Året dessförinnan var det 11 liknande bränder. Över en tioårsperiod är trenden tydlig att ljusbränderna har minskat. Fyra av årets ljusrelaterade bränder inträffade i lägenheter, övriga inträffade i villa, på hotell och vårdinrättningar. Inget av tillbuden ledde till allvarliga personskador. På initiativ av Framtidenkoncernen och i samverkan med Räddningstjänsten Storgöteborg och arbetsförmedlingen pågår ett projektet där brandinformatörer besöker hyresgäster i de norra stadsdelarna och informera om brandskydd i bostad. Brandinformatör Foto: Pernilla Alsterlind Maria Sakineh Sadeghian Brandinformatör Bland övriga händelser under förra året kan nämnas omfattande fastighetsbränder på Burgårdsgatan respektive Drottninggatan, brand på fartyg under reparation vid Cityvarvet, ett flertal oljeutsläpp i hamnbassängen och i anslutning till lagringstankar samt olyckan med Rainbow på Liseberg. Det kan även konstateras att antalet räddningsinsatser vid trafikolycka är på samma nivå som Det känns positivt och förhoppningsvis är detta början till en vändning av den tidigare ökande trenden för trafikolyckor, säger Per Jarring. Under året hjälpte räddningstjänsten Storgöteborg vid några tillfällen grannkommunerna, bland annat Södra Älvsborgs Räddningstjänst, vid en omfattande brand i industrihotell, samt Karlstad med SMC-utrustning. Räddningstjänsten har även vid ett flertal tillfällen ihop med Polisen, fått agera på bombhot och andra hotsituationer. Dessa händelser är exempel på hur viktigt det är med kontinuerligt samarbete i form av övning och planering ihop med bland annat Polisen, sjukvård och kommun, avslutar Per Jarring. Vad tyckte du om utbildningen som du fick från Räddningstjänsten? Jag tycker det var bra, vi fick reda på mycket om hur man förebygger brand och hur vi ska hantera dessa situationer utan att få panik. Vi har också fått lära oss HLR. Vad gör ni på era hembesök? Vi knackar på dörren och presenterar oss. Vi berättar hur de kan ta sig ut och rädda både sig själva och grannar. Många vet inte om att de inte får gå ut i en rökfylld trappuppgång. Då är det bättre att stanna inne tills räddningstjänsten kommer och hjälper dem. Vi berättar att de ska stänga av elektriska apparater när de lämnar huset och går och lägger sig, samt testa brandvarnaren helst en gång i månaden. Hur blir ni mottagna? Vi har fått bra respons av hyresgästerna. Vi känner oss välkomna av alla.vi blir bjudna på kaffe och bullar. De flesta är jätteintresserad och tycker att informationen är lagom och bra. Det gör att jobbet blir roligare för oss. År 2008 genomförde räddningstjänsten totalt 8506 räddningsuppdrag. Motsvarande siffra för 2007 var Ökningen beror till stor del på de många bränderna i skog och mark under maj och juni månad. Tycker du att människorna ni besöker är medvetna om brandriskerna i sina hem? Många har brandsläckare hemma, några har varit med om brandsituationer. Medvetenheten varierar beroende på vilket område vi besöker. brandscoopet

10 teknik & materiel Ras tung räddning Ny container på Mölndals brandstation På Mölndals brandstation finns det nu en container med utrustning och materiel att använda vid större trafikolyckor, då lastbil, buss och tåg kan vara inblandade, samt vid rasolyckor i byggnader. Teknik & Materiel har tillsammans med personalen på Mölndals brandstation arbetat fram hur containern ska se ut och vad den ska innehålla för materiel. I Teknik & Metods projektgrup har Tomas Andersson, Peter Volmefjord, och Tomas Axelsson varit med under hela framtagningsperioden. Det sker trafikolyckor med tunga fordon inblandade, den här containern med sin utrustning och bättre losstagningsmetoder ger oss helt andra möjligheter än tidigare, säger Tomas Andersson, styrkeledare på Mölndals brandstation. Vi räknar med att containern ska vara i skarp drift i slutet av februari, under våren kommer vi att åka runt till alla stationer och operativ personal och visa upp och demonstrera containern med dess utrustning och verktyg. Jag vill tacka för ett väl genomfört projekt och ett stort engagemang från personalen på Mölndals brandstation, säger Thomas Tell på Teknik & Materiel. 10 brandscoopet

11 team syd Fakta om containern Container innehåller Både låg och högtrycks lyftkuddar. Gribberblock för pallning. Ett stort antal elverktyg för bilning och sågning i de flesta material. Stöttor och stämp för säkring av både byggnader och tunga fordon. Två belysningssatser med egna generatorer. 250 meter 3-fas kabel samt elverk x2. Hydraulverktyg. Gas och elsvets. Tre olika sorters bårar, sex spinebard, japanbår samt pulkabår. Två 3 tons kraftdragblock (autotraktor). Tre gasolvärmare för uppvärmning av bussar och tågvagnar m.m. Brunnsräddningssats plus många andra nödvändiga små detaljer. Tomas Andersson visar containern och dess innehåll. Team Syd planeringskonferens inför 2009 Under 2009 arbetar Team Syd med följande prioriterade utvecklingsfrågor: Brandskydd i bostad, riktade åtgärder mot anlagd brand, jämställdhet/mångfald. Under hösten har Team Syd genomfört planeringsträffar med samtliga stationer och förebyggare inom teamet för att arbeta fram en verksamhetsplan för Träffarna genomfördes stationsvis under två intensiva och produktiva dagar. Det var stort engagemang och många kreativa förslag på utveckling av verksamheten. Tillbakablick Under första dagen gjordes en tillbakablick med enskilda redovisningar om vad som gjorts det senaste året och en utvärdering av det som man kom fram till vid den tidigare konferensen våren 2007, med vad som fungerat bra och vad som återstår att förbättra. Redovisningen klargjorde att det stationsvis hade uträttats en hel del verksamhet med många goda exempel på SMO-aktiviteter, dock har dokumentationen i DOSMO, över vad som faktiskt gjorts, släpat något, här var alla överens om att vi kan ta ytterligare kliv framåt. Dag två genomfördes grupparbeten om hur man tillsammans i de olika skedena, Före- Under och Efter, kan samordna de olika aktiviteterna inom varje område. Grupperna kom med flera förslag på konkreta förbättringsåtgärder, för att nå de mål som Teamchefen Christer Börjesson satt upp för Prioriterade utvecklingsfrågor Team Syd kommer att arbeta med följande prioriterade utvecklingsfrågor: Brandskydd i bostad, riktade åtgärder mot anlagd brand, jämställdhet/mångfald. Delmål under året Befästa pågående projekt inom de prioriterade utvecklingsfrågorna, skapa en tydlig struktur på en planerad verksamhet, detta för att följa upp vår verksamhet, genomföra ett kvinnoprojekt, säkerställa dokumentation över genomförd verksamhet, samordning av tillsynsarbetet med styrkornas aktiviteter och deltagande i det förebyggande arbetet, stärka teamet så att genomförandeskedet kommer närmare förebyggandeskedet och efterskedet Resultatet har blivit en plan som under året skall användas för att utvärdera och utveckla verksamheten inom teamet där den ordinarie driften och löpande verksamhet kombineras och följas upp med de prioriterade utvecklingsfrågorna. Christer Börjesson Team Syd brandscoopet

12 På Färjenäs Utbildningsanläggning Läkare prövar på yrken med fyskrav dykeri Dan Hedbergs personal hjälper till i förberedelser för ett dyk i vattentanken. höghöjdsenheten Frölunda visar firning och erbjuder en höjdtur. rullbandstest Mikael Wennerbeck instruerar och hejar fram ett godkänt rullbandtest. Thomas Hagneqvist och täckningsstyrkan förevisar rökdykning. Arbetsmiljöverket föreskriver för vissa yrken att man läkarundersöks regelbundet, för att få arbeta. I vissa hälsoundersökningar ingår också krav på fysisk arbetsförmåga. Brandmän med uppgiften rökdykning är den största gruppen, men det gäller också yrken såsom vattendykning och mast/stolparbete. Andra myndigheter t ex Transportstyrelsen ställer hälsokrav på flygare, sjöfolk, yrkeschaufförer/förare. Tiden mellan hälsoundersökningarna varierar mellan var 6:e mån upp till vart 5:e år. Vilka medicinska undersökningar, som ska ingå varierar också. För flygare finns ett fastställt protokoll, för andra beror det på vad som rapporteras i beskrivningen av hälsoläget. Yrken som rökdykare och maststolparbetare måste också göra ett arbets-ekg. Rökdykare är de enda som enligt lag måste göra ett konditionsprov, rullbandstestet, vilket ska ske varje år. För rökdykare gäller att grundkraven godkänt arbets-ekg och rullbandstest ska vara uppfyllt, och att doktorn inte finner sådan ohälsa att arbetet skulle verka försämrande. Hälsoundersökning utmynnar i ett tjänstbarhetsintyg med en viss giltighetstid, 1 år för rökdykare. Om någon del inte uppfylls, finns det en laglig rätt att personen förbjuds att arbeta med den arbetsuppgift som tjänstbarheten avser. Doktorn har ett ansvar som är utöver det man lär sig under utbildningstiden till läkare. För att göra så korrekt bedömning som möjligt måste läkaren känna till arbetets karaktär. Ett initiativ har gjorts vid Färjenäs Utbildningsanläggning, att man förutom medicinska villkoren också försöker ge en inblick i arbeten med stor fysisk påfrestning, som har lagstadgade tjänstbarhetsintyg. För tredje året i följd ordnades en kurs för doktorer där det ingick att dessa fick en introduktion i praktiska moment såsom rökdykning, rullbandstest, vattendykning och få testa möjligheten att se Göteborg från stegbilen. Kursen är ett samarbete mellan Räddningstjänsten genom Dan Hedberg, professor Mats Hagberg vid Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet, Svenska Sportdykarförbundets förtroendeläkare docent Hans Örnhagen och Feelgood genom undertecknad. Under tre dagar sker de teoretiska delarna med gästföreläsare och följs upp med praktiska moment på kvällarna. Kursen har fått ett mycket gott betyg av kursdeltagarna och medverkan av personal från Räddningstjänst har uppskattats mycket. Ny kurs är aktuell till hösten igen. Lena Ehrenström specialistläkare yrke och miljömedicin. Feelgood 12 brandscoopet

13 deltid Lyckad deltidsrekrytering Under flera rekryteringar tidigare har det varit mycket svårt att få tjejer och killar att söka till våra deltidstationer. I slutet på november 2008 bestämdes det att vi skulle försöka göra en extra satsning för att rekrytera deltidsbrandmän. I samband med julkampanjen passa på att slå ett slag för hur det är att vara deltidsbrandman och samtidigt ge intresserade en möjlighet att lämna intresseanmälan. Deltidsbrandmännen hade även ordnat med en så kallad Prova på dag vilket innebar att intresserade fick komma till en närliggande brandstation för att få vidare information och även prova på bland annat våra fysiska tester. Infoenheten gjorde jättefina flyers som våra deltidsbrandmän anslog runt omkring i förbundet. I samband med aktiviteterna annonserades det även i dagspressen efter deltidbrandmän. När ansökningstiden var slut kunde vi konstatera att vi hade fått ovanligt många ansökningar, närmare bestämt åttio stycken, fördelat över förbundets stationer. I detta arbete har vi haft en mycket god hjälp av vår infoenhet. Jag vill rikta ett speciellt tack till bland annat Tina Wolff, Anna Dyne, Annika Boberg och Anna Lerén. Ett stort tack riktas även till våra duktiga och mycket engagerade deltidsbrandmän som naturligtvis har en stor del i det fina resultatet. Nu arbetar vi vidare med tester och uttagningar för att i mars med hjälp av Utbildningsavdelningen, kunna ge de nyanställda sin preparandautbildning och förutsättningar för att bli duktiga deltidsbrandmän. Sven-Erik Pedersen Björn Olsson Deltidsbrandman i Lerum sedan 1994 Utbildad Styrkeledare 2008 Hur är det att vara deltidsbrandman i Lerum idag? Jag upplever det som att förbundet arbetar för att vi på deltiden skall utvecklas framåt. Vi har fått ökat ansvar och bättre backup i form av resurser. Det känns kul att förbundet utnyttjar vår kompetens och att vi används även utanför Lerums kommuns gränser. Vi arbetar geografiskt i utkanten av förbundet och arbetar väldigt tätt med heltiden i Lerum. Detta innebär att vi åker på en hel del larm och även förstainsatser. Det känns även som att man ser deltiden som en enhet och vill att det ska fungera på fältet. Det är viktigt att vi har en hög kompetens då allmänheten ser oss som vilka brandmän som helst. De ser ju inte om vi är heltid eller deltid. Detta upplever jag som att förbundet arbetar för. Övningsmässigt har vi fått det mycket bättre då vi har möjlighet att öva och ta del av övriga förbundets resurser. Det jag saknar som vi hade innan inträdet i förbundet är att vi hade förmånen att vikariera på heltiden, vilket gav oss en mycket bra trygghetskänsla i vårt arbetsutövande. Jag hoppas att förbundet på sikt kommer att inse hur viktigt det är att vi får tillbaka den här möjligheten. För övrigt känns det riktigt bra. Snart kommer våren och det är alltid gott med sommar och sol. En extra satsning att rekrytera deltidsbrandmän resulterade i åttio ansökningar. Berättat för Jörgen Uhrbom brandscoopet

14 Styrkornas deltagande i det förebyggande arbetet Vi får också betydligt lättare att beskriva för omvärlden vad räddningstjänsten gör för att stärka brandskyddet i samhället. Dokumentationen som finns i dag har fortfarande brister, allt förebyggande arbete som görs ute på stationerna kommer inte med i statistiken. Arbetet med att förbättra Deadalos och Dosmo pågår hela tiden och nu under början av 2009 får alla styrkeledare utbildning i programmen. Anlagda bränder i och omkring skolor Anlagda bränder i och omkring skolor är ett problemområde som prioriteras i det förebyggande arbetet. Brandstyrkornas deltagande har eftersträvats särskilt i detta förebyggande arbete. Deras medverkan är mycket viktigt både för att kunna knyta lokala kontakter och för att brandmannens höga förtroendekapital är en framgångsfaktor. Under 2008 har brandstyrkornas förebyggande insatser riktat mot skolvärlden nått över förväntan. Enligt dokumentation mötte räddningstjänsten under 2008 cirka elever och 550 rektorer och skolchefer vilket är en betydande ökning från tidigare år, säger Cissi Hammer. Brandskydd i bostad Brandskydd i bostad är det andra prioriterade området där styrkornas deltagande eftersträvas särskilt. Genom riktade åtgärder arbetar styrkorna nu på ett systematiskt sätt med olika aktiviteter under följande områden: information, objektsorientering, återkopplingoch övning. Styrkorna har under 2008 mött cirka medborgare vid planerade aktiviteter. På Hem & villamässan i november besökte under tre dagar personer RSG:s monter. Brandstationerna har även haft öppet hus och tagit emot studiebesök. De närboende har bjudits in och fått råd och information om brandskydd i hemmet. Den årliga julkampanjen har bidragit till minskade ljusbränder. Alla förebyggande insatser som vi gör tillsammans förbättrar brandskyddet för våra medborgare, säger Cissi Hammer. Styrkorna har nått omkring medborgare med förebyggande insatser under Cissi Hammer är glad över detta stora genomslag. Tidigare har det inte varit möjligt att göra någon sammanställning där vi har kunnat se alla förebyggande aktiviteter. Dokumentationen har varit alltför ostrukturerad. Med hjälp av förbättrad dokumentation får vi nu svart på vitt vilket förebyggande arbete styrkorna gör och hur de möter medborgarna. Det blir möjligt för oss alla i verksamheten att följa upp och analysera effekterna av allt arbete som läggs ned. Vi kan utvärdera och förbättra vårt förebyggande arbete kontinuerligt. Dessutom får fler ta del av allt det som görs i organisationen, vi lär oss av varandra och vi kan möta medborgaren på ett samlat sätt från RSG:s sida. Information och utbildning i skolor HÄFA i 5:an klasser elever Göteborgs stad Testskolor Lundby brandstation Angered brandstation Torslanda brandstation Frölunda brandstation Kortedala brandstation Gårda brandstation Totalt Häfa i 5:an Lerum Konsekvenslektion Göteborgs stad Mölndals brandstation Lindome brandstation 3 78 Totalt konsekvenslektioner Konsekvenssamtal Under 2008 har RSG genomfört tolv samtal med trettio barn och ungdomar. Källa: Dosmo 14 brandscoopet

15 Populär Julkampanj Öjersjö station på besök Lennart Varkki, styrkeledare på Öjersjö tillsammans med en av skolklasserna som besöktes under december månad. Foto: Tommy Pettersson Under december månad besökte styrkor från Öjersjö brandstation lågoch mellanstadieskolor i Partille och Härryda. De delade ut adventskalendrar med förebyggande budskap. Lag 4 besökte Härrydaskolan, lag 3 Landvetterskolan, lag 2 Björndammen och lag 1 Jonseredskolan. Bakom varje lucka i adventskalendern fanns ett brandförebyggande budskap som klassen diskuterade tillsammans med brandmännen. Exempel på dessa var; Vad gör du när brandvarnaren piper? Använd gnistgaller framför brasan, stäng av knappen på tv:n. Sätt inte levande ljus i närheten av sådant som kan börja brinna. Vid skolbesöken pratade även brandmännen med eleverna om brandsäkerhet. Vi frågade eleverna vad de ska göra om det börjar brinna i deras skola och om de vet var utrymningsvägarna är, säger Tommy Pettersson styrkeledare på Öjersjö och initiativtagare till adventskalenderprojektet. Lärarnas reaktioner på våra besök var bara positivt, de sa att vi var efterlängtade. Varje arbetslag på Öjersjö brandstation besökte tio klasser i varje skola, Vi träffade ungefär tusen elever i låg-och mellanstadiet. Med lite arbete nådde vi ut till ett stort antal elever. Varje besök tog ungefär 20 minuter. Detta var ett bra sätt att få ut vårt budskap förhoppningsvis ger det ringar på vattnet när eleverna tar med sig budskapet hem, säger Tommy Pettersson. Vid besöken gjordes även en mindre tillsyn av lokalerna på skolorna. På en av skolorna upptäcktes flera brister som styrkorna hänvisade till Teamets förebyggare. Där har återgärder nu vidtagits. Anna Dyne Hänt på Säve Odd Andersson, Mats Hägg och Crister Åkesson. Efter ett angeläget samtal från Sjöräddningscentralen på Kärringberget om nödsignal från ett plan, blev det full aktivitet på Säve brandstation. Lådor med pejlingsutrustning plockades fram i all hast. Efter arrangering av alla delar såsom träpinnar, stål, rör med mera, från anno dazumal, påbörjades pejlingen under insatsledare Mats Häggs ledning. Det pejlades högt och lågt mellan alla hangarer och andra byggnader. Ingen signal mottogs någonstans. Efter många försök fick vi packa tillbaka utrustningen i sina här för gjorda emballage. Det visade sig senare, att planet gått genom isen i Kanada. Så även om vi är några riktiga hejare på att pejla, räckte vår utrustning inte ända dit! Ps! Piloterna klarade sig helskinnat, det var det viktigaste, samtidigt som vi fick en bra övning. ODD F.d 333 brandscoopet

16 Vägverkets olycksutredare besökte Frölunda Brandstation Efter bussolyckan vid Kungstensmotet tog lag 1 på Frölunda kontakt med Eva Liljegren på Vägverket. I samband med att lag 1 på Frölunda hade varit på en bussolycka vid Kungstensmotet tog de kontakt med Eva Liljegren, olyckutredare på vägverket. Laget hade en del frågor om vägbeläggning, räcken och annat. Eva presenterade sig och sin roll som i huvudsak går ut på att utreda dödsolyckor i Hallands, Västra Götalands och Värmlands län. Hon är ingår också i den trafiksäkerhetsgrupp som under Chalmers ledning sammanställer utredningsmaterial från både privata utredningar, Volvo, Saab och Autoliv, myndigheter och sjukvård. Vid träffen diskuterades bland annat hur vi inom räddningstjänsten kan bidra till dessa utredningar. Eva berättade att de foton som vi på räddningstjänsten tar i samband med olyckor är till stor hjälp och kan säga mycket om en olycksplats. Det är ofta svårt att efteråt få fram de inblandade fordonens exakta placeringar. Hon efterlyste även översiktsbilder där man får ett samlat intryck av en olyckplats. Även foton på inblandade trafikelement såsom räcken och stolpar är intressant ur utredningssynpunkt. Eva uppmanade oss att lägga in dessa bilder i insatsrapporterna. Laget gavs även tillfälle att dela med sig av många års erfarenhet av olyckor på platser inom vårt område som upplevs som extra riskfyllda. Det var intressant att få en inblick i vad som händer efter en olycka och att de intryck och iakttagelser som vi gör på en olycksplats kan påverka trafiksäkerheten framöver. Det lag som var närvarande var personal frånlag 1 och ambulanspersonal. Nils Rydlinger Nyanställd Jag är 44 år och kommer från Sigtuna, som ligger mitt emellan Stockholm och Uppsala vid Mälaren. Familjen som består av fru Ingrid. Barnen Jonathan 12 år och Lovisa 10 år. De bor fortfarande kvar och jag veckopendlar. Ambitionerna är att flytta till Göteborg. Jag ska arbeta som instruktör/räddningslärare främst riktad mot externutbildning. Innan min anställning på RSG arbetade jag som brand-räddning-och farliga ämnen-lärare för Räddningsverket på Rosersbers skola. Jag har även arbetat som brandman inom Södra Roslagens Brandförsvarsförbund. Jag läste SMO och Tillsyn A i Rosersberg och var klar i februari Jag är gammal ishockeyspelare på division 1-nivå och även före detta motocrossförare med 6:e plats i Lag SM som högsta merit. Nu spelar jag veteranhockey och kör enduro för motion skull. Mitt största fritidsintresse fiske med åtminstånde en resa per år till Orkla i Norge där laxen gäckar mig varje år! Foto: Ola Nilsson Jonas Boogh Instruktör/räddningslärare, Karholmen Tack När jag nu har gått i pension och avtackats i samband med julfesten vill jag framför mitt tack till Räddningstjänsten Stor göteborg, Kommunal Väst sek 7, Veteranklubben Mölndal, ambulanspersonalen samtliga arbetskamrater på Mölndals och Lindomestation Ett särskilt tack till Jarl för din omsorg och för den tid som varit samt till Thomas, Aga, Snubben, Mats och Jonas som stöttat och stått ut med mig i alla år. Brandman 027 Stig Ps! Aga, Tack för de fina orden jag fick i puben. 16 brandscoopet

17 sportsidan Bengt på startlinjen för trettionde gången Bengt Bernhardtz, är brandman på Torslanda brandstation. Han har sprungit GöteborgsVarvet 29 gånger och tänker göra det även i år. Bengt och GöteborgsVarvet firar nu trettio år. Imponerande, hur lyckas du med detta? Det är egentligen bara en kul grej. Det började med att Hasse Abrahamsson, en före detta arbetskamrat sprang halvmaraton och maraton. Han tjatade jämt på mig att jag skulle springa GöteborgsVarvet. Jag sa till honom att jag springer tills du slår mig. Jag sprang först i fem år, sen blev det tio år och sen har det bara rullat på. Tyder det på envishet och vilja? Vet inte om det är så mycket envishet, jag tycker att det är roligt. Jag har ingen större motivation förrän jag hämtat nummerlappen. Har du alltid hållit på med löpning? Nej, jag springer bara GöteborgsVarvet, inget annat. Jag var med korpen i friidrott och då sprang jag som mest 3000 meter, fast det var länge sedan. Varför gör du det varje år? Nu har det mer blivit att jag ska följfölja det. Det ger mig även en anledning att träna. Under en period var det många på arbetslaget som sprang, det var extra roligt. Någon uppmärksamhet med åren? När det var femtonårsjubileum för GöteborgsVarvet gjordes ett stort reportage i deras tidning. Vi som sprungit alla år har alltid en egen startgrupp, förra året var vi 92 personer i den gruppen. Nära någon gång att du inte kunnat springa? Ett år hade jag skadat foten, jag tejpade den sen gick det bra att springa. Jag är glad att jag kunnat vara med alla år och fått vara frisk och skadefri. Resultaten, har det blivit bättre med åren? Nej, det kan jag inte påstå, jag har blivit äldre. Jag har aldrig tränat speciellt mycket innan något lopp, ett år gjorde jag det på grund av att grannen drog ut mig på kvällslöpning. Då sprang jag på 1,32, min bästa tid. Något speciellt GöteborgsVarvs minne? Ja, ett år var det en farbror som ramlade ihop vid Annedalskyrkan jag stannade och hjälpte honom till OLA-ambulansen kom, det året blev min tid inte så bra, men jag var ändå glad att jag kunde hjälpa till. Har du några tips eller råd inför årets GöteborgsVarv? Nej, jag har inga speciella vanor, jag äter och dricker som vanligt. Jag springer som jag alltid gjort och lägger ingen större kraft på det. Det blir som det blir. Anna Dyne GöteborgsVarvet Den 16 maj är det dags för årets trettionde GöteborgsVarv. Det är världens största halvmaraton med löpare anmälda. GöteborgsVarvet är 21 km. Fire Riders MC klubb för brandmän Nu finns det en organisation som heter Fire Riders Sweden. Den startades med sex brandmän från olika Stockholmsstationer. De informerade om detta på mc-resan som var i Bohuslän förra våren. Fire riders växer hela tiden. Ta en titt på hemsidan Visa nu att det även kan bli många medlemmar här från västkusten/bästkusten Janne Lundvall Öjersjö lag 4 årets mc-resa blir den maj och arrangeras av Fire Riders från Stockholm och Peter Sevestedt från Göteborg. Övernattning på Vandrarhemmet i Karlsborg. Turen dag två blir på småvägar runt Vänern Vättern och besök på olika platser. Kontakta Reidar Johansson för mer information. Tele: brandscoopet

18 pensionärsidan Pensionärsföreningens lussefest alltid lika uppskattat Tre glada och nyblivna medlemmar i pensionärsföreningen med dryga 80 års erfarenhet från Tekniska avdelningen. Från v: Norma Andersson, Britt- Marie Sprakén och Marie Oom, det blir cirka 80 års samlade kunskaper. Foto: Claes Borgström. Den sedvanliga luciafestligheten i gymnastiksalen på Gårda hade som vanligt besök av ett stort antal pensionärer cirka 85 personer, med eller utan respektive och som alltid var det bara att fortsätta efter morgonens aktiviteter, för dem som kanske längtar efter vårat firande. Ett nytt inslag i festiviteterna var Ingela Carlstedts initiativ, att anordna en liten utställning med alster av kreativa pensionärer. Såväl Mariannes underbara vävda matta, som Ingelas vackra tavlor och Lises knådade och drejade lera, blev beskådade och beundrade. Och kanske lockar det några andra att under kommande tillfälle visa sina alster och kunnande. Det behöver ju inte vara direkt hantverk, utan några andra specialiteter och samlande som visas Någon Lucia dök dock inte upp denna förmiddag. Trots avsaknad av henne var det en ljus och trevlig tillställning. Kaffe och underbara tårtor förtärdes under njutbara suckar, till Kenneth Fagerbergs och Reiné Groenendaals musikaliska örongodis. Gamla goa låtar lockade upp såväl gamla som unga, nåja, en hel del i alla fall, att slipa tiljorna i dansens virvlar. Sjokkelakattonger fanns även efter Leifs och Erlands resa, med viss omväg, till godisbutiken, att dela ut, till dem som haft äran att jubilera, med jämna år. Det var väl mest de gamla vanliga som dök upp, men glädjande nog noterades ett antal nya ansikten i den festande skaran. Allsången lät väl som, som vanligt, men som väntat var det ett mycket trevligt inslag i den allmänna trivseln. Alla som var där tackade varandra för en trevlig stund. Brynis Ett nytt inslag i luciafirandet var Ingela Carlstedts initiativ, att anordna en liten utställning med alster av kreativa pensionärer. Foto: Ingvar Brynfors 18 brandscoopet

19 personalsidan Grattis 50-åringar Peter Andersson Håkan Blomst Göran Björn Leif Blomé Tack 8 mars 12 mars 17 mars 25 april Tack för uppvaktningen på min 50-årsdag! Jörgen Lindqvist Ett stort tack till stationsvärdinnorna för gratulationskortet jag fick när jag fyllde tant. Marianne Cedrot Tack för trevlig avtackning i samband med julfesten på Mölndals brandstation. Lennart Johansson Varmt tack vill jag rikta till alla och envar,, som hedrat och ärat min karl. Han fick lämna oss plötsligt men finns alltid kvar, uti våra tankar och i minnena vi har. Ingrid Tollén barnen med familj Jag skulle vilja framföra ett stort tack till alla för allt stöd och hjälp i samband med Hans Holmgrens bortgång. Pensionärer 1 mars Martin Selguson 1 april Ralph Andersson På ny tjänst Martin Berndtsson Stationschef Lundby Till Minne Kent Alström Vår vän, arbetskamrat och kollega Kent Alström har lämnat oss efter en lång tids sjukdom. Kent började sin anställning på räddningstjänsten De sista åren tjänstgjorde Kent som Stabschef på ledningscentralen. Kent somnade in tidigt på morgonen lördagen den 24 januari. Han blev 53 år. Våra tankar går till Kents närmaste anhöriga. Till Minne Hans Holmgren Vi Lunbyiter har svårt att förstå att Hans Tuppen Holmgren har lämnat oss för alltid. Under alla år som vi känt varandra och kämpat för ett säkert Hisingen, har Hans alltid jobbat och ställt upp för Lundby station. Hans engagemang runt trivsel med goda helgmiddagar, träffar på fritiden samt roliga Kuckelikuresor som vi alla har uppskattat, minns vi med glädje. Även Hans arbetsinsats på laget ej att förglömma. Nu när Hans har lämnat oss alldeles för tidigt genom sjukdom kan vi endast säga Varför? Vi sörjer att Hans lämnat oss men gläds åt att vi fick lära känna honom! Tommy Skogsberg Några ord om vår, nu bortgångne vän, kamrat och jobbkompis Hans Tuppen Holmgren. Hans var en kille med stor framåtanda och vilja med hjärtat på rätt ställe, Hans såg alltid till att alla och envar skulle trivas och ha det bra. Med stor kunskap och känsla inom matlagningskonsten såg Hans till att alla åt och drack gott såväl på jobbet som privat. Hans ringde och stämde av med folk om man skulle med på någon resa hit eller dit, festfixare, resefixare, Hans kunde till och med ringa oss andra om småsaker och varsko av ren omtanke om en fartkontroll han hade sett på sin väg till arbetet på brandstationen. Hans var ordningen själv vad det än gällde, kläder, hemmet, lokaliteterna på stationen, bilarna ja kort sagt det mesta! Ett riktigt föredöme! Hans var alltid punktlig, pålitlig stod alltid för vad han sagt. Hans var en vän som ställde upp! Hans kunde också vara ironisk, ett prov på detta kan vi se här hur innebandyns regler skall tolkas ur Tuppens sett att se; 1 Tuppen bestämmer. 2 Om två eller flera är oense, rådfråga Tuppen. 3 Ingen på plan får bli arg, skälla eller gnälla förutom Tuppen. 4 Skulle Tuppen bli arg skälla eller gnälla, har han blivit provocerad till detta och har full rätt att skälla ut vederbörande. 5 Gamla regler upphör att gälla med omedelbar verkan om Tuppen bestämmer en ny. 6 Efter matchen pratar eller diskuterar man ej matchen om Tuppen förlorade. 7 PS. Tuppen bestämmer självklart målställningen i matchen. Lundby lag 2 Thomas Tell är sedan den 1 januari ny chef på enheten Teknik och Materiel på UVA. brandscoopet

20 Avsändare: Räddningstjänsten Storgöteborg Box Göteborg PosttidningB Iskallt dyk Övningsdyk i Delsjön för Gårdas lag 3 Foto: Gårda lag 3 Efter en kall period var det nu bara tre minusgrader och vi tog oss ut på en isig väg till Delsjön vid vattenintaget. Isen var cirka15 centimeter tjock och trots vår ökade vikt efter julhelgerna bar den oss lätt. Vi var fyra som dök och isen var så klar att man såg dykarna ovan isen från fem meters djup. Det är inte så ofta vi får chans till denna typ av dykning så vi såg fram emot denna dag. Vid isdykning ställs det höga krav på utrustning och personal. Utrustningen har uppgraderats under 2008 och säkerheten har höjts ytterliggare för dykarna. Lars Johannesson