Välfärdens människosyn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välfärdens människosyn"

Transkript

1 Välfärdens människosyn Det finns två helt olika bilder av människan. Enligt den första bilden är människan ett oskrivet blad som kan få ett innehåll tack vare att en klok elit gör oss till föremål for samhällets omsorg. Den bilden har bidragit till att forma vårt välfärdssystem - och gör oss till offer när omsorgen inte räcker till. Enligt den andra bilden har årmiljoners naturliga urval format oss till stöttåliga individer som mår väl av att vara självständiga, att ha ett meningsfyllt liv, att behövas för de andra i flocken. Den bilden lägger ansvaret för hur våra liv utvecklas hos oss själva. Jag är övertygad om att vårt framtida välbefinnande som individer och som samhälle kommer att av vilken bild vi väljer att bygga på när välfärdssystemet måste förändras. Innehållsförteckning 1 För vilken sorts människa ska välfärden byggas? Vad menar vi med välfärd? Social miljö och hälsa Vad menar vi med en bra social miljö? Stötskydd eller stöttålighet? Får vi vara olika?... 9 Du kan skriva ut artiklarna genom den här länken: Lämna dina kommentarer här! De mailas till mig och jag lägger ut allt som bidrar till ämnet. 1

2 1 För vilken sorts människa ska välfärden byggas? Människans övergång från att vara en flockmedlem med en väl utvecklad förmåga att tåla livets stötar till att bli en stötskyddad undersåte var en vattendelare i samhällsutvecklingen. Övergången började för runt tio tusen år sedan och intensifierades genom 1900-talets välfärdsbygge. År 1930 sa den amerikanske sociologen John B Watson: Ge mig ett dussin friska och duktiga spädbarn, och en miljö enligt mina bestämda specifikationer att uppfostra dem i, så garanterar jag att jag slumpmässigt kan ta vilket som helst av dessa barn och utbilda det till en specialist efter mitt eget val, till läkare, advokat, konstnär, affärsman och, förvisso, även tiggare och tjuv, och detta oberoende av barnets talanger, intressen, böjelser, läggning, fallenhet och rasmässiga härkomst. Dagens välfärdssystem präglas fortfarande av 1900-talets tro på att det är möjligt för experter att bygga system som tillgodoser alla människors behov och samtidigt formar människorna till goda medborgare. I det bygget är individen ett objekt. Det personliga ansvaret tonas ned. Stötskydd är den gällande normen. Den bilden har ändrats. Som en amerikansk forskare sa för inte så länge sedan: Att fråga vad som är viktigast, arv eller miljö, är som att fråga vad som är viktigast för hur stor en yta är, längden eller bredden!. Allt startar med förmågan att överleva annars blir det ingen avkomma. När vårt genetiska arv formades var det viktigaste för överlevnad att se till att avkomman kunde växa upp och överleva i en flock på några dussin individer. Föräldrarna samarbetade med de andra flockmedlemmarna för att jaga och för att skydda sig själva och sin avkomma. I det kontinuerliga samspelet mellan arv och miljö överlevde de individer som var bra på att samarbeta, på att vara solidariska med flocken och på att skaffa tillräckligt mycket mat och trygghet åt sig själva. Tillhörighet och trygghet var överlevnadsfaktorer precis som själviskheten. Det var inom den ramen vi formades. Genetiskt är vi fortfarande flockmedlemmar med ett starkt behov av att höra till, att behövas. Vi behöver fortfarande se belöningar här och nu för det vi gör. Behovet av att höra till balanserar i bästa fall den individuella självbevarelsedrift och girighet som också ingår i arvet. Och glöm inte, våra ledare bär med sig samma arv. De har samma behov av att balansera behovet av acceptans och tillhörighet mot självbevarelsedrift och girighet. Demokratin har växt fram ur behovet att skapa sådana balanser i samhället, att se till att ingen individ eller grupp blir så stark att den kan utnyttja andra. Demokratin handlar om att hantera det faktum att vi fortfarande är i grunden själviska. Det här är svårt och den allra svåraste frågan är: Hur ska vi ta hand om dem som inte klarar sig själva och hur ska vi avgöra vilka de är? Vi ställs inför dilemmat att välja mellan välfärdssystem som antingen straffar den svage för något hon/han inte kan klara själv eller tar hand om människor som borde kunna klara sig själva. Hittills har vi lutat starkt åt det senare alternativet. I debatten har de här frågorna varit tabu. Problemet är att när pengarna sinar tvingas vi göra svåra vägval. Då är det bättre att göra det medvetet, att öppet formulera de svårigheter vi ställs inför. Men först behöver vi fundera över vad vi egentligen menar med välfärd. Why Nations Fail, Acemoglu, Daron och Robinson, James A. Kalahari-böckerna, Berg, Lasse The World until Yesterday, Diamond, Jared State of Global Well-Being, Gallup-Healthways Ett oskrivet blad och andra myter, Pinker, Stephen A Theory of Human Motivation, Maslow, Abraham Hälsans mysterium, Antonovsky, Aaaron 2

3 2 Vad menar vi med välfärd? Det är i stor utsträckning synen på individen som objekt i samhällsbygget som givit innehåll åt det vi kallar välfärd. Det beskrivs nästan enbart i ekonomiska, mätbara termer, vilket stämmer dåligt med dagens bild av människan. Den bilden lägger mycket större vikt vid människors välbefinnande, deras möjligheter att färdas väl genom livet. En av de många forskare som arbetat med de här frågorna är Aaron Antonovsky. Han var professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion Universitetet i Israel och arbetade under 70-talet med bland annat stress och stresshantering. I en enkät om något helt annat frågade han en rad slumpvis utvalda kvinnor om hur de såg på sin egen livssituation och hälsa. I en annan fråga bad han dem berätta om de hade suttit i tyskt koncentrationsläger under kriget (kom ihåg att detta skedde i Israel på 70-talet). Mer än hälften av de kvinnor som inte varit lägerfångar ansåg att de mådde bra, medan en knapp tredjedel av de före detta lägerfångarna svarade samma sak. Antonovsky s spontana reaktion var att: Ja, där ser man effekten av fångenskapen, mycket färre mår bra!. Sedan vände han plötsligt begreppen upp och ned: Nästan var tredje före detta lägerfånge mår faktiskt bra! De har suttit i koncentrationsläger, varit flyktingar efter kriget, emigrerat till Israel och där upplevt ytterligare tre krig och trots detta mår de bra! Hur kan de må bra? I stället för att fråga: Varför är X sjuk och hur ska vi bota X? ställde Antonovsky frågan: Varför är Y frisk och hur ska vi stötta det tillståndet?. Med den utgångspunkten försökte han förstå vad det är som gör att individer hanterar alla de stötar som livet utsätter oss för så olika, att en del färdas väl genom livet medan andra går under. Han utvecklade begreppet känsla av sammanhang. Vi människor, sade han, behöver ha en grundläggande upplevelse av att det som sker är förutsägbart, begripligt och strukturerat. Vi behöver uppleva att de resurser dessa skeenden kräver finns tillgängliga, att livet är hanterbart. Och vi behöver se att livets utmaningar är värda besväret, att livet är meningsfullt. Känner du igen dig själv i den beskrivningen? Det går kalla kårar längs ryggen när jag tänker på hur det stora flertalet individer har levt sedan människan blev bofast, började odla, blev jordbrukare! Alla utom en liten mark- och maktägande elit har varit tvungna att odla någon annans mark och att leverera eventuella överskott till ägaren. Det västeuropeiska välfärdsbygget startade i en situation där den stora majoriteten individer fortfarande levde på eller nära existensminimum. De politiska och fackliga rörelser som spelade en avgörande roll i välfärdsbygget hade sina rötter i socialismen där människan sågs som en produkt av sin miljö. Dessa rörelser bidrog till att etablera en maktbalans i samhället som gjorde det möjligt för miljontals människor att bryta sig loss ut fattigdomen. Arbetsmetoden var i stor utsträckning att med lagstiftning och kollektivavtal skapa ett yttre skydd för individen, skydd mot exploatering, mot nöd, mot livets stötar. Politikerna/samhällsingenjörerna tänkte i stor utsträckning i materiella termer. Det var ganska naturligt, eftersom de flesta av oss hade en låg levnadsstandard med små marginaler för sjukdom, arbetslöshet osv. Nu verkar det emellertid vara så, att när människor når en BNP-inkomst per capita på runt kronor förskjuts fokus från överlevnad till livskvalitet. Då får att färdas väl genom livet ett annat innehåll. Vårt välfärdssystem handlar emellertid fortfarande om samma kronor och ören, snarare än livskvalitet. Budskapet Vi tar hand om dig! bidrar dessutom till att de flesta svenskar inte byggt upp några egna reserver. Vårt skattesystem bidrar sannerligen inte heller till att sådana reserver byggs upp. Diagrammet visar svenskarnas nettoförmögenhet exklusive fastigheter (=tillgängliga kontanter), med den fattigaste tiondelen längst till vänster och den rikens te längst till höger. Svenskars förmögenhet år 2007 (percentiler, kronor) 3

4 Den fattigaste tiondelen Den rikaste tiondelen Bara två svenskar av tio har ens en månadslön i reserv, vilket gör de flesta av oss är väldigt sårbara. En utebliven lön eller en större oförutsedd utgift leder till en akut kris. En sak står nog ändå klart: Individens hälsa är central faktor i välfärdssystemets kostnader. Så låt mig titta närmare på den saken. Hälsans mysterium, Aaron Antonovsky Ett oskrivet blad och andra myter, Steven Pinker Why Nations Fail, Acemoglu, Daron och Robinson, James A The World until Yesterday, Diamond, Jared 4

5 3 Social miljö och hälsa Dagens välfärdssystem är kontraproduktivt därför att det förväntas skydda människor mot alla tänkbara risker i livet, ge dem ett ständigt allt tätmaskigare stötskydd. Det gör det svårare att bli framgångsrik i ett förebyggande arbete som bygger på att enskilda individer själva gör klokare livsval. Alltför många ser inga skäl att bry sig. Alltför många blir offer, offer för omständigheterna, offer för elaka politiker offer. Den sociala miljön påverkar i hög grad hur sjuka vi blir. Låt mig ta två exempel, hjärt-/kärlsjukdomar, som står för de största vårdkostnaderna och demens/alzheimers sjukdom, som står för de snabbast växande kostnaderna. Professor emerita Kristina Orth-Gomér är en av pionjärerna på området. På 1980-talet startade hon forskning kring sambandet mellan social miljö och hjärt-/kärl-sjukdomar (LÄNK RK-skrift). Resultaten pekar på en skillnad i risk för förtidig död i hjärt-/kärlsjukdomar bland män på procent för individer som lever i en god respektive en dålig social miljö. Den kostnadsmässigt snabbast växande sjukdomsgruppen utgörs av demenssjukdomarna. Enligt The World Alzheimer Report 2010 kommer antalet demenssjuka människor i världen att fördubblas inom 20 år och tredubblats inom 40 år. Två forskare, Laura Fratiglioni och Eva von Strauss, har på Folkhälsoinstitutets uppdrag skrivit rapporten Multisjuklighet och demens vad kan förebyggas?. I studien skriver de att äldre som ofta deltog i mentala, sociala eller produktiva (trädgårdsarbete, matlagning, handarbete,...) aktiviteter hade procent lägre risk för demens. Att delta i aktiviteter som kombinerade två eller tre komponenter halverade risken. De säger sammanfattningsvis att om 10 procent av den äldre befolkningen skulle öka sin aktivitet skulle fyra procent av hela den åldersgruppen kunna undvika att drabbas av demens. Det motsvarar är människor. De svenska forskarna är inte ensamma. Professor J. S. House och hans forskargrupp vid Department of Epidemiology, University of Michigan säger att dåliga sociala relationer är lika farliga för hälsan som en omfattande tobaksrökning. Storrökare förkortar sina liv med år. Professor John T. Cacioppo vid University of Chicago har tacklat samma sorts frågeställning från ett helt annat håll. Hans forskning utgår från ensamhet, snarare än social miljö, och fokuserar på att förstå hur biologiska system påverkas av sociala processer. Cacioppo utgår från individens upplevda ensamhet och finner starka samband mellan denna upplevda ensamhet och en rad former av ohälsa, hjärt-/kärlsjukdomar, Alzheimers, fetma, sämre sömn, lägre motståndskraft mot infektioner, alkoholism, depressioner och självmordstendenser. Låt mig formulera det här på mitt eget sätt: Människor som upplever sina liv som meningsfulla förblir friska i större utsträckning än människor som skyddas, blir omhändertagna. Social Support and Cardiovascular Disease, Kristina Orth-Gomér m fl Sociala relationers betydelse för hälsa och sjukdom, Kristina Orth-Gomér Preventiv Medicin Teori och Praktik, Kristina Orth-Gomér m fl Multisjuklighet och demens vad kan förebyggas?, Laura Fratiglioni och Eva von Strauss Loneliness, Cacioppo, John T och Patrick, William The World Alzheimer Report

6 4 Vad menar vi med en bra social miljö? Vi är flockdjur och det har satt djupa spår i oss. Behovet av att höra till, behövas, vara accepterad, styr mycket i våra liv. Det balanserar den individuella själviskheten, gör att vi kan fungera som sociala varelser. En bra social miljö är med andra ord en miljö som liknar flockens. Det är en miljö där individen är accepterad och behövs för de andra medlemmarna i flocken. Folkhälsomyndigheten (f d statens folkhälsoinstitut) skriver på sin hemsida: Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Stöder vårt välfärdssystem en sådan roll för individen? Den goda sociala miljön är en miljö som bidrar till individens välbefinnande. Att fungera väl och därför må bra innebär enligt Antonovsky s sätt att tänka att individen finner livet förutsägbart, hanterligt och meningsfullt. Det i sin tur är möjligt bara om individen ser sig har kvar befälet i sitt eget liv, är en aktör snarare än ett objekt för någon annans välmening (eller motsatsen). För att det ska vara möjligt behöver individen uppleva att hon/han har alla de verktyg som krävs för att utöva detta befäl. Till verktygen hör: ett väl upparbetat socialt kapital i form av ett eller flera mänskliga nätverk där hon/han kan finna bekräftelse och stöd; en ekonomi som tillåter handlingsfrihet, att man inte lever enbart på senaste lönebetalningen; Den yttre sociala miljön påverkar naturligtvis individens utveckling och livskvalitet. Det gäller bara att komma ihåg att det är individens subjektiva upplevelse av denna miljö som har sista ordet. Socialstyrelsen framhäver i andra sammanhang inte den sociala miljöns betydelse lika starkt som kost, motion och missbruk. Jag kan bara spekulera kring orsakerna till detta: Anses social miljö vara ett alltför diffust begrepp? Betraktas forskningsresultaten kring social miljö och hälsa som alltför osäkra? Anses de möjliga hälsovinsterna av en god social miljö inte tillräckligt stora? Råder det en kontrovers mellan företrädare för olika syn på hur människan fungerar eller är det helt enkelt för politiskt laddat att släppa loss den här diskussionen? Jag saknar än en gång bra svar på mina egna frågor. Det gör dem inte mindre viktiga! Vi blir stående med de två centrala frågorna: I vilken utsträckning bidrar dagens välfärdssystem till att goda sociala miljöer utvecklas och understöds? I vilken utsträckning gör dagens välfärdssystem det svårare att utveckla goda sociala miljöer? Det går att bryta stötskyddsmönstret på olika sätt. Det är möjligt att på egen hand skapa sociala miljöer som berikar människors liv. Gemenskapsboendena Kornet i Mölndal och Tersen i Falun är två exempel som du hittar bland Bilagorna. Men låt mig först förklara litet bättre vad jag menar med stötskydd och stöttålighet. Folkhälsomyndighetens hemsida tidigt 2014 Hälsans mysterium, Aaron Antonovsky 6

7 5 Stötskydd eller stöttålighet? Våra förfäder kunde överleva därför att de kunde hantera både de dagliga behoven av mat och skydd för avkomman och det oväntade och kanske farliga. De var stöttåliga. Övergången till jordbruk blev en vattendelare ett hierarkiskt samhälle började växa fram. Härskarna behövde sina undersåtar som leverantörer av mat och annat som härskarna behövde och som soldater som kunde bidra till att försvara härskarnas mark och driva in skatterna. Det stod inte på kartan att man skulle skydda dessa undersåtar, annat än som leverantörer och soldater. När liberaler och socialdemokrater mot slutet av 1800-talet började använda sin politiska makt för att bygga välfärdssystem var det dominerande behovet att skydda arbetare i jordbruket och industrin mot ohämmad exploatering. Därför blev stötskydd välfärdsbyggets signum. Det var ju också ett naturligt vägval för politiker som utgick från bilden av människan som oändligt formbar och därför såg samhällsbygget som ett jobb för experter, ett uppifrån-, snarare än ett nedifrån-bygge. Här dyker den cyniska tanken upp att ett stötskyddsbygge också ger ett bra underlag för maktutövande. Alternativet, att lämna utrymme för människor att bli mer stöttåliga, och därmed mera självständiga, är inte lika lockande för ledare som vet hur samhället ska utformas. I rättvisans namn var det nog också så, att människor utan egna reserver behövde ett stötskydd. Det är först när den grundläggande tryggheten, jobb, mat och bostad, är på plats som det finns utrymme för att prata om stöttålighet. Givet att vi nu har nått en grundläggande trygghet kommer naturligtvis frågan: Vilken sorts trygghetssystem står i bäst samklang med människans behov av självständighet, stötskyddssystemet eller stöttålighetssystemet? Stötskyddsinställningen är vanligast på vänsterkanten, medan man på högerkanten lutar mer åt stöttåligheten som önskvärd modell för välfärden. Sedan måste jag tyvärr konstatera att i Sverige vare sig den politiska vänstern eller högern tycks vara särskilt intresserade av stöttåligheten som modell. Är det ett uttryck för en medveten bedömning av hur individer får bäst utvecklingsmöjligheter eller för en taktisk önskan att samla röster? Stötskydd Stötskyddssystemet utgår från att människor kan skyddas mot livets stötar utan att låta sig bli beroende av detta skydd. De väntas ta emot det som behövs (sjukpeng, A-kassa, föräldraförsäkring, vab-peng, ekonomiskt bistånd,...) och sluta ta emot när det inte behövs längre. Det mest extrema exemplet på den inställningen är nog socialbidraget, eller försörjningsstödet som det kallas numera. Den som får försörjningsstöd och samtidigt lyckas dra in litet pengar på eget arbete förlorar omedelbart lika mycket av stödet. Tanken är att då behöver man ju inte hela biståndet och människan behöver ju inga belöningar för att handla rätt. I den världen behövs inga incitament till ansvarstagande eller kloka livsval. Stöttålighet Mot det omtänksamma stötskyddet står stöttåligheten. Det är inget snällt krav. Det säger: Det är i första hand du själv som har ansvaret för att se till att du kan färdas väl genom livet! Samhällets uppgift är att skydda dina grundläggande fri- och rättigheter, inte att ta hand om dig!. Inom den ramen ska alla få samma möjligheter att utveckla sina talanger samtidigt som olikheterna människor emellan välkomnas! Där olikheterna välkomnas får alla det bättre även om det sker i olika takt. Det är tack vare olikheterna som utveckling alls är möjlig. 7

8 En prioritering av stöttåligheten leder ganska säkert till ökade skillnader i samhället. Då är det viktigt att fråga sig om de skillnaderna låser individerna inne i en viss situation eller ökar deras möjligheter att utvecklas och skapa ett bättre liv för sig själv och sin familj. Vilken uppfattning stämmer bäst med verkligheten? Stöttålighet är den princip som gällt för människan under större delen av artens existens, och den gäller för alla andra arter. Stötskydd har aldrig ingått i naturens erbjudande. Har vårt genetiska bagage ändrats sedan dess så att vi i dag kan färdas bättre genom livet i ett stötskyddat samhälle? Det tror jag inte! Jag tror inte heller för ett ögonblick att vi är fångar i vårt genetiska arv, men vi behöver förstå vilket genetiskt bagage vi bär med oss, och vi behöver acceptera att det spelar en viktig roll för att vi ska kunna färdas väl genom livet. 8

9 6 Får vi vara olika? Om det inte vore för olikheterna skulle vi fortfarande vara amöbor! Det är olikheterna som leder framåt tack vare de tekniska och sociala förändringar som växer fram ur olikheterna. Trots detta betraktas olikheter ofta som orättvisa i den svenska debatten, som om olikheter vore resultatet av att någon har skott sig på någon annans bekostnad. Entreprenörers satsningar av tid, energi och förvisso talang betraktas gärna med misstro och, när de har lyckats, med avundsjuka och höga marginalskatter. Rikedom är snudd på skamligt, och att ta betalt (i form av utdelning) på de pengar man riskerar är omoraliskt. Ja, jag vet att jag överdriver. Det är sällan någon formulerar sig så brutalt rakt på sak. Ändå finns den här inställningen med mellan raderna i debatten. Det här är en ganska oundviklig konsekvens av det uppifrånbyggda, stötskyddande välfärdssystem som vi har byggt upp. När det är samhället som genom insatser uppifrån står för stabiliteten och tryggheten i människors liv blir det viktigt att samma samhälle behandlar alla utan mannamån. Jag håller med, samhället får inte visa mannamån! Det innebär emellertid att man gör människor till nummer, nummer i bostadskön, nummer i kön till den nödvändiga höftoperationen. Nummer inte självständiga individer som har befälet över sina egna liv. Likhetskravet innebär också att alla förväntas kunna nå samma sorts mål i skolan, och att de som inte presterar i nivå med målen därmed betraktas som skolans misslyckade, de borde ju kunna precis som alla andra. Det är inte ovanligt att målen i ett slags bakvänt rättvisetänkande då sänks så att fler ska kunna nå dem. Vore ett stöttåligt samhälle bättre? Man ska definitivt inte vänta sig ett paradis där allting löser sig. Vi har fötts med olika utrustning och växt upp i olika miljöer. Vi har tur eller otur i våra livsval. Världen är orättvis. Skillnaden är att i ett stöttåligt samhälle utgår man från individen och hennes/hans behov, från hennes/hans försök att söka och nå ett välbefinnande där hon/han kan tillfredsställa sina behov av gemenskap och samhörighet, av överlevnad och trygghet för avkomman och av en mening med livet. Överhetens uppgift är i det samhället att se till att samma spelregler gäller för alla, att individens negativa frioch rättigheter skyddas. Är det inte en stor risk för att människor ska fara illa i det stöttåliga samhället? Jag har inget bra svar på den frågan. Det stöttåliga samhället är ju ett samhälle där individen vet att samhällets och därmed hennes/hans och barnens välfärd är beroende av de egna insatserna, att det inte finns några gratisluncher. Det är mycket begärt att vi alla ska vara kloka nog att veta detta och översätta det till egna handlingar fullt ut. Det behövs incitament som belönar vettighet. Incitamenten får inte heller vara sådana att individen inte kan välja att vara dum. Friheten att välja och ansvaret för konsekvenserna av valet är centrala delar i ett stöttåligt samhälle. Men, hur är det med straff när man gör fel (okloka) val, behövs inte de? Jo, straff behövs, åtminstone i form av att fel val medför ett pris i termer som är viktiga för individen, men det är just individen som ska välja. Hur mycket ska individen behöva lida för felaktiga val innan samhället går in och stöttar? Hur mycket ska individens närstående behöva lida? Jag har inga bra svar! Det jag däremot tror mig veta är att vårt nuvarande stötskyddande system inte kommer att fungera. Det är redan på väg att bli för dyrt därför att det förmedlar det felaktiga budskapet Vi har råd att ta hand om dig! till sina medborgare. Det är just det vi inte kommer att ha råd! Och minst lika illa, det stötskyddande samhället gör oss alla till offer, till någon som ska kräva sin rätt en rätt som ska levereras av någon annan. Det är ingen bra överlevnadsstrategi för individers välbefinnande och det är inte ett bra sätt att bygga ett levande, livskraftigt, utvecklande samhälle. 9

Hur ska det gå för Christina?

Hur ska det gå för Christina? Hur ska det gå för Christina? 1 Många aspekter 1. Välfärdens kostnader 2. Välfärdens människosyn 2 Ålderstruktur antal tillkommande 80-åringar (netto) 3 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040

Läs mer

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5 Slutsatser Våra politiker talar inte klartext med sina väljare. De verkar tycka att det vore politiskt självmord att göra det. Därför finns det en påtaglig risk för att vi kommer att se kostnaderna för

Läs mer

Välfärdens kostnader. Innehållsförteckning

Välfärdens kostnader. Innehållsförteckning Välfärdens kostnader Socialdemokratin har byggt ett välfärdssystem (utbildning, hälso- och sjukvård, socialt skydd) med ambitionen att skydda människor mot livets all stötar. Självklart har systemets kostnader

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

UID Hållbarhets - seminarier

UID Hållbarhets - seminarier UID Hållbarhets - seminarier Hållbart Ledarskap skapar Hållbara Människor och Medarbetare, som kan ta del i arbetet att skapa en Hållbar Värld - med hög motivation och helhetssyn. Varje människa, medarbetare

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

1 Vad kan vi väljare göra?

1 Vad kan vi väljare göra? Gör uppror! Lätt sagt men hur, och åt vilket håll? Det här är inte ett projekt med en start och ett slut. Det handlar om ändrade värderingar och förväntningar, hos oss väljare och hos våra politiker. Det

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Det goda åldrandet frisk också efter 85

Det goda åldrandet frisk också efter 85 Det goda åldrandet frisk också efter 85 Berit Lundman Universitetslektor, docent i omvårdnad Efter att vi hört en hel del om olika sjukdomstillstånd som är vanliga bland äldre och hur man kan förebygga

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Värdigt liv och välbefinnande

Värdigt liv och välbefinnande Värdigt liv och välbefinnande Om värdegrunden för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Något om värdegrundens kulturella sammanhang Värderingsförändringar

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv.

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv. Inledning Att vara chef att vara ledare! Vad innebär det? Varför vill jag vara ledare? Och hur lär man sig att vara det? Viktiga frågor som inte alltid är så lätta att svara på. Delvis beroende på att

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Med ansvar för framtiden

Med ansvar för framtiden Med ansvar för framtiden En politik för goda relationer i en tid som ofta präglas av kortsiktighet, egoism och ovilja att ta ansvar behövs ett parti som vågar säga att det finns rätt och fel. Det handlar

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16 1 1. Skolans vision för likabehandlingsarbete 2. Inledning 2.1 Presentation av verksamheten Trollets fsk har 21 st barn.

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Bilagor. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Bilagor. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Bilagor till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet B ilaga A. Ämnen Ska alla ha rätt till ett namn? Ska alla ha rätt till en bostad? Ska alla kunna ta del av sjukvård? Ska alla vara lika

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer