Kompetensförsörjningsplan

Transkript

1 Bo Stenbom Ärendenr 1 (12) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 9 december 2013 Tjänsteskrivelse Expediering till: BUN Kompetensförsörjningsplan Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta Att anta förvaltningens förslag till kompetensförsörjningsplan för åren Bakgrund och ärendebeskrivning Kompetensförsörjningsplanen ska utgöra ett stöd för förvaltningens personalplanering, såväl kort- som långsiktig, för att säkerställa åtgärder för att kunna rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. Planen ger information om vilka legitimations- och behörighetskrav som gäller för olika lärarkategorier jämte övergångsregler. Ett särskilt avsnitt handlar om förskollärare med lokal behörighet. Därefter redovisas nuvarande personalbemanning och förutsättningar för den fortsatta personalplaneringen inom respektive skolform. Vidare informeras om olika utbildningsmöjligheter och en analys görs av möjligheter och hinder för att personalen ska uppnå relevant kompetens. Analysen ligger till grund för slutsatser och behov av strategiska åtgärder samt inriktning för fortsatt arbete med kompetensförsörjning. Avslutningsvis lämnas förslag till inriktning för förvaltningens fortsatta arbete med kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningsplan För samtliga skolformer inom barn- och utbildningsförvaltningen Inledning och syfte med kompetensförsörjningsplanen I Skolverkets lägesbedömning 2013 uppmärksammas att tillgången till kompetenta lärare måste säkras. Den framtida tillgången till lärare och förskollärare är hotad. Stora pensionsavgångar är att vänta, svenska lärare är mindre nöjda med sitt yrkesval än genomsnittet för andra EU/OECD-länder, allt fler lärare överväger att byta yrke, studenter med goda Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_buf@gotland.se Webbplats Org nr

2 2 (12) studieresultat väljer bort utbildningar som är inriktade mot pedagogiska yrken, och långsiktiga prognoser spår brist på lärare och förskollärare. Några ljusglimtar finns, till exempel att intresset för lärarutbildningen ökar och att lärare som upplever stöd från rektor är mer nöjda med sitt karriärval. Kompetensförsörjningsplanen ska utgöra ett stöd för förvaltningens personalplanering, såväl kort- som långsiktig, för att säkerställa åtgärder för att kunna rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. Som en väsentlig del av förvaltningens arbete med kompetensförsörjning utgör uppgifter om lärares/förskollärares legitimationer och behörigheter, vilka uppdateras kontinuerligt. Dessa uppgifter ska matchas mot verksamheternas behov av olika personalkategorier och omfattning utifrån ämne och skolorganisation. I den långsiktiga planeringen måste hänsyn tas till bland annat kommande pensionsavgångar och hur lärare 1-6 med äldre utbildningar, som ger behörighet i många ämnen, ska ersättas. Detta ställer stora krav på hur arbetsgivaren organiserar sin verksamhet. Uppläggning av kompetensförsörjningsplanen Initialt ges information om vilka legitimations- och behörighetskrav som gäller för olika lärarkategorier jämte övergångsregler. Ett särskilt avsnitt handlar om förskollärare med lokal behörighet. Därefter redovisas nuvarande personalbemanning och förutsättningar för den fortsatta personalplaneringen inom respektive skolform. Vidare informeras om olika utbildningsmöjligheter och en analys görs av möjligheter och hinder för att personalen ska uppnå relevant kompetens. Analysen ligger till grund för slutsatser och behov av strategiska åtgärder samt inriktning för fortsatt arbete med kompetensförsörjning. Bakgrund och förutsättningar för kompetenskrav Legitimations- och behörighetskrav Fr o m är det legitimationskrav för att anställa förskollärare och lärare. För redan tillsvidareanställda som inte har lärarexamen, och därmed inte är berättigade till att få legitimation, gäller övergångsregler fram t o m För särskolan gäller övergångsreglerna t o m Enligt lagstiftningen ska arbetsgivaren anstränga sig för att få behörig personal. Detta innebär bl a att samtliga befattningar som upprätthålls av obehöriga lärare kommer att annonseras till läsåret 15/16 respektive 18/19. Tillsvidareanställda lärare utan legitimation riskerar att bli omplacerade till befattningar utan behörighetskrav alternativt bli uppsagda. För fritidhems- och hemspråksundervisning är det inte krav på legitimation, men på behörighet. Genom Lärarlyftet ges möjlighet för tillsvidareanställda lärare att bredda sin ämnesbehörighet och genom det så kallade VAL-projektet ges möjlighet för erfarna lärare som har behörighetsgivande utbildning i ämnen att få lärarexamen genom studier i utbildningsvetenskap.

3 3 (12) Övergångsregler; utbildningsmöjligheter för yrkeserfarna lärare I november 2013 beslutade riksdagen om särskilda övergångsregler för yrkeserfarna lärare i samband med övergången till lärarlegitimation med skärpta behörighetskrav. Utgångspunkten är att behörighetskraven i reformen ligger fast. Lärare ska vara behöriga i de ämnen de undervisar i. Huvudvägen till behörighet är genom behörighetsgivande utbildning vid universitet och högskolor. De särskilda övergångsreglerna innebär att legitimerade lärare som saknar behörighet i ett ämne, men under lång tid har undervisat i detta, ska under en övergångsperiod kunna få sin yrkeserfarenhet tillgodoräknad och validerad. Principerna för detta är följande: 1. En legitimerad lärare som undervisar i ämne som läraren saknar behörighetsgivande utbildning i beviljas behörighet om följande förutsättningar är uppfyllda: - läraren har undervisat under sammanlagt minst åtta läsår i ämnet under de senaste femton åren, enligt läroplaner, och i huvudsak enligt timplanens omfattning, - läraren själv ansöker om behörighet - huvudmannen intygar att undervisningen har ägt rum enligt denna omfattning och intygar sökandens lämplighet i övrigt. 2. För den som senast den 1 juli 2015 fyller 57 år ska lägsta kravet på undervisningserfarenhet enligt punkt 1 i stället vara fyra år. 3. Lärarlyftet, en omfattande fortbildningssatsning, finns för legitimerade lärare som undervisar i ämnen som de saknar behörighet i. För den lärare som vill få sin yrkeserfarenhet validerad för behörighet, men som inte uppfyller kraven enligt punkt 1 eller 2 ovan, ska det vara möjligt att få detta prövat inom ramen för Lärarlyftet. 4. Lärare, ges, efter bedömning av Skolverket, behörighet om de tidigare har kompletterat sin utbildning med ett antal poäng som kan anses motsvara behörighetskraven vid tidpunkten för kompletteringen För lärare som saknar lärarexamen och därmed lärarlegitimation: 5. Lärare som har behörighetsgivande utbildning i ämnen och som har undervisat som obehörig lärare sammantaget minst åtta läsår motsvarande heltid de senaste femton åren, ska kunna erhålla lärarexamen efter studier inom det så kallade VAL-projektet i utbildningsvetenskap om 30 hp (i stället för 60 hp som gäller för övriga lärarstudenter). Förslag på lärarlegitimation för fler yrkesgrupper Riksdagen vill att bestämmelserna om lärarlegitimation ska gälla fler yrkesgrupper inom skolan, och gav i november 2013 regeringen i uppdrag att ta fram en plan för hur det ska gå till. Uppdraget gäller bland annat lärare i modersmål och fritidspedagoger som undervisar på fritidshem.

4 4 (12) Förskollärare med lokal behörighet För drygt tio år sedan avslutade ett trettiotal barnskötare en tre terminers utbildning som gav lokal behörighet som förskollärare i Barn- och utbildningsförvaltningen. Utbildningen, som finansierades av förvaltningen, genomfördes av Campus Linköping. Eftersom utbildningen var en uppdragsutbildning, och inte inordnad i en reguljär förskollärarutbildning, ges ingen möjlighet att erhålla legitimation utifrån de nya behörighetsreglerna. Förskollärarna med lokal behörighet kan arbeta som förskollärare fram till enligt gällande övergångsbestämmelser. Sveriges kommuner och landstings (SKL) inställning är att anställningsavtalet för förskollärare med lokal behörighet ska omregleras till barnskötare efter att övergångsbestämmelserna upphört. Därefter, vid ett eventuellt förordnande som obehörig förskollärare, blir anställningen tidsbegränsad enligt skollagen. Arbetsgivaren ska alltid eftersträva att anställa legitimerade förskollärare på sådana tjänster. Nuvarande personalbemanning och framtida utbildningsoch rekryteringsbehov inom respektive skolform Förskola Antal barn 2013/14: : Antal anställda (årsarbetare) 2013/ (414) varav behöriga förskollärare 201 (177) varav obehöriga förskollärare 47 (42) varav barnskötare/motsv, elevassistenter 215 (195) Andelen behöriga förskollärare, årsarbetare 43 % Pensionsavgångar (65 år) t o m varav behöriga förskollärare 24 varav obehöriga förskollärare 2 varav barnskötare/motsv, elevassistenter 26 Enligt Skolverkets statistik från 2012 var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i förskolan för 50 % och genomsnittet i motsvarande kommunstorlek 54 %. Av Skolverkets statistik framgår inte hur stor andel av förskollärarna som är behöriga. Utifrån BUNs tidigare beslut om att öka andelen förskollärare inom förskolan konverteras barnskötar- till förskollärarbefattningar när det finns möjlighet. Andelen har ökat under de senaste åren, men fördelningen förskollärare barnskötare är varierande, dock finns det minst en förskollärare per avdelning, vilket är ett lagstadgat krav. Den s k konverteringsregeln i LAS innebär att det kontinuerligt är ett inflöde av tillsvidareanställda, framför allt inom Kommunals avtalsområde. För närvarande finns det drygt 100 tillsvidareanställda barnskötare/motsvarande

5 5 (12) och elevassistenter med tillfälliga placeringar, varav 60 av dem finns inom förskoleverksamheten. Inom förskolan kan det vid vakanser vara svårt att konvertera barnskötar- till förskollärartjänst på grund av att alla barnskötare/motsvarande och elevassistenter måste ha en placering. Detta kan ställas mot att det inte alltid går att rekrytera förskollärare och då ersätts dessa tillfälligt med barnskötare. Pedagogisk omsorg För närvarande är det åtta anställda som verkar inom pedagogisk omsorg i Visby-området. Förskoleklass Antal elever 2013: : 616 Antal anställda (årsarbetare) 2013/14 68 (42) Därav behöriga lärare/förskollärare 45 (31) Därav obehöriga lärare/förskollärare 7 (3) Därav barnskötare/motsv, elevass 16 (8) Andelen behöriga lärare/förskollärare, årsarbetare 75 % Pensionsavgångar (65 år) t o m 2018, 7 samtliga behöriga lärare/förskollärare Enligt Skolverkets statistik från 2012 var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i förskoleklass för 73,8% och genomsnittet i motsvarande kommunstorlek 87,6 %. Av Skolverkets statistik framgår inte hur stor andel av lärarna som är behöriga. Det är inte svårt att rekrytera behöriga lärare/förskollärare till förskoleklass eftersom behörighetsförordningen medger ett brett behörighetskrav. Grundskola 1-9 Antal elever åk /14: : åk /14: : Antal anställda (årsarbetare) 2013/ (418) varav behöriga lärare med inriktning mot grundskolan 426 (309) varav lärare med lärarexamen inte med inriktning mot grundskolan 115 (57) varav elevassistenter/motsv 84 (52) Andelen behöriga lärare, årsarbetare 73 % Pensionsavgångar (65 år) t o m varav behöriga lärare 65 Varav obehöriga lärare 8 varav övriga 2

6 6 (12) Enligt Skolverkets statistik från 2012 var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan för 87 % och lika med genomsnittet i motsvarande kommunstorlek. Av Skolverkets statistik framgår inte hur stor andel av lärarna som är behöriga. Personalläget påverkas av många olika faktorer som förändrat elevunderlag, etablering av friskolor, utformning av skolorganisation, pensionsavgångar, behörigheter m m. Genom övergångsreglerna, som bland annat innebär att lärare kan bi behöriga i fler ämnen, gör förvaltningen en bedömning att behörighetskraven kan tillgodoses i åk 1-6 i stor utsträckning under de närmaste fem åren. För åk 7-9 är det svårare att bedöma omfattningen av hur behörighetskravet kan uppfyllas. För närvarande saknas det behöriga lärare inom moderna språk och för hela grundskolan lärare inom praktisk-estetiska ämnen. Förvaltningen deltar såväl i Skolverkets satsning, Matematiklyftet , som SKLs matematiksatsning PISA I målsättningen ingår att det ska finnas någon utsedd ämnesansvarig matematiklärare på samtliga skolområden och att lärare som undervisar i matematik ska ha rätt behörighet senast till läsåret 2015/16. För en likvärdig skola är det nödvändigt att alla skolenheter har tillgång till speciallärare/-pedagog. Speciallärare/-pedagoger, som i grunden är förskollärare, är inte behöriga att undervisa i särskilt stöd i grundskolan efter I en statlig utredning (SOU 2012:76) föreslås att svensk grund- och gymnasieskola inte ska få bedriva distans- eller fjärrundervisning annat än i språk. Detta innebär stora begränsningar i möjligheterna för skolor att genom användning av modern teknik ge eleverna undervisning med hög kvalitet i alla ämnen. Detta kan också innebära att mindre skolor tvingas stänga. Fritidshem Antal anställda (årsarbetare) 2013/ (116) varav behöriga fritidspedagoger/lärare 57 (38) varav obehöriga fritidspedagoger/lärare 59 (28) varav barnskötare/motsv, elevassistenter 101 (50) Andelen behöriga fritidspedagoger/lärare, årsarbetare 33 % Pensionsavgångar (65 år) t o m varav behöriga fritidspedagoger/lärare 2 varav övrig personal 22 Enligt Skolverkets statistik från 2012 var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen inom fritidshemsverksamhet för 45 % och genomsnittet i motsvarande kommunstorlek 49 %. Av Skolverkets uppgifter framgår inte hur stor andel av fritidspedagogerna/lärarna som är behöriga.

7 7 (12) Det finns varken lagkrav eller beslut från politiken om vilken pedagogtäthet som ska finnas inom fritidshemsverksamheten, men för att säkra kvalitén bör det finns minst en behörig att undervisa inom varje fritidshemsverksamhet. För närvarande är det svårt att rekrytera behöriga fritidspedagoger/lärare. Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Antal elever: 2013/14: 152 Antal anställda (årsarbetare) 2013/14 85 (74) varav behöriga lärare 43 varav obehöriga lärare 14 varav elevassistenter 28 Pensionsavgångar (65 år) t o m varav lärare 10 För att vara behörig att undervisa i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan måste man som huvudregel ha en speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning. Dessutom krävs förskollärar- eller lärarexamen eller motsvarande. Från den 1 december 2013 får lärare som anställdes före 1 juli 2011 i särskolan, specialskolan eller särskild utbildning för vuxna ansvara för undervisning och betygssättning utan legitimation till utgången av juni För närvarande läser inom Lärarlyftet sex lärare med grundexamen till speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning. Med utgångspunkt i minskat elevtal och kommande pensioneringar är bedömningen att när det gäller teoretiska ämnen så kommer behovet att vara i det närmaste täckt i grundsärskola, gymnasiesärskola samt särskild utbildning för vuxna. Men efter utgången av juni 2018 är bedömningen idag att det kommer att saknas lärare i praktiska och estetiska ämnen i grundsärskolan samt yrkeslärare i gymnasiesärskolan med speciallärarutbildning. I samundervisningsklasser i grundskolan kommer däremot att råda en brist på behöriga lärare. De saknar främst speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning. Även här saknas det lärare i praktiska och estetiska ämnen med speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning. Kulturskolan Inom Kulturskolan arbetar, förutom några danslärare och teaterlärare, ett 20- tal musiklärare. Det finns inga legitimationskrav för lärare inom den verksamheten. Emellertid är två behöriga att arbeta i grundskolan och

8 8 (12) Kulturskolan erbjuder deras tjänster till grundskolan. För närvarande tjänstgör de, del av sin tjänst, vid fem skolor. Utbildningsmöjligheter Reguljära lärarutbildningar Förutom reguljära lärarutbildningar runt om i landet har Gotland haft olika lärarutbildningar sedan flera år tillbaka. Numera sker lärarutbildningar genom Uppsala universitet/campus Gotland. I december 2013 kommer drygt tio studenter att få examen som ger behörighet i förskola, fritidshem samt grundskola årskurs 1-3. Till jul 2014 kommer cirka 25 studenter att erhålla förskollärarexamen och efterhand kommer ytterligare ett 10-tal studenter, som exempelvis har varit föräldralediga, att bli klara. Höstterminen 2013 startade en ny omgång av förskollärarprogrammet med 35 studenter. Utbildningen omfattas av sju terminer och de första examinationerna blir i december Ytterligare en utbildningsomgång kommer att starta hösten 2014 och det är förmodligen den sista. Lärarlyftet Lärarlyftet II pågår mellan och ska bland annat öka ämnesbehörigheten hos lärare i grundskolan och ge lärare i särskolan möjlighet till specialisering mot utvecklingsstörning. Kurser för fritidspedagoger, som har examen enbart inriktad mot fritidshem, eller enbart mot förskola och fritidshem, kan läsa kurser i ett eller två praktisk-estetiska ämnen. Skolverket erbjuder en kvalitativ väg till utökad behörighet i legitimationen med skräddarsydda utbildningar och kurser som anordnas av högskolor och universitet runt om i landet. För 2014 har barn- och utbildningsförvaltningen, utöver stimulansbidrag från staten (1 000 kr/hp för matematik och 500 kr/hp för övriga ämnen), avsatt två miljoner kronor för bidrag till studeranden inom ramen för lärarlyftet. Vidareutbildning av lärare (VAL) VAL-projektet vänder sig till lärare som är verksamma som lärare men saknar lärarexamen. Inom detta nationella projekt kan man bli antagen till ett lärarprogram för att komplettera tidigare studier för att få en lärarexamen. För att antas till projektet krävs att man är verksam som lärare hos en skolhuvudman och har relevanta högskolestudier och lärarerfarenheter i en sådan omfattning att studierna kan slutföras inom ramen för 120 högskolepoäng. Kompletterande utbildning för förskollärare med lokal behörighet Den tre terminer långa utbildningen som gav ett trettiotal barnskötare lokal behörighet som förskollärare var en uppdragsutbildning som finansierades av förvaltningen. Uppsala universitet/campus Gotland har möjlighet att genomföra en kompletterande utbildning, motsvarande 105 högskolepoäng, fram till 2018 för att de berörda ska kunna få ut en förskollärarexamen och därmed kunna

9 9 (12) ansöka om legitimation. I de fall där man, genom individuell validering, konstaterar att relevant fortbildning föreligger, kan omfattningen av utbildningen förkortas. Universitetet erbjuder förvaltningen att köpa utbildningen till en kostnad av cirka 1, 4 miljoner kronor, oavsett antalet kursdeltagare. Möjligheter och hinder för att uppfylla behörighetskraven och att personalkostnaderna ryms inom budget Arbetsmiljöverket har startat en flerårig satsning på grund- och gymnasieskolans område. Från och med hösten 2013 till och med 2016 kommer Arbetsmiljöverket att inspektera 30% av landets skolor och alla skolhuvudmän med fem eller fler skolor. De skolformer som berörs av inspektionerna är förskoleklass, grund- och gymnasieskolan samt grundsäroch gymnasiesärskolan. Huvudinriktningen är hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar i skolan och kommunen/regionen. Arbetsmiljöverket kommer särskilt att granska arbetsbelastning, ventilation, hot och våld. Utifrån förvaltningens resultat från 2012 års medarbetarenkät har en överenskommelse gjorts med lärarfacken att utarbeta en handlingsplan för att medarbetarna ska få en rimlig arbetsbelastning. Handlingsplanen beräknas bli klar kring kommande årsskifte. Det går inte att göra exakta beräkningar för framtida personalbemanning. Utifrån behörighetskrav, timplan, arbetsbelastning, organisation och ekonomiska ramar kan det vara svårt att få ihop planeringen så att det stämmer överens med rätt kompetens och sysselsättningsgrader. Inom varje skollinje samarbetar man för att hitta olika kombinationslösningar. Om inte detta lyckas försöker man genom bistånd från personalavdelningen att hitta lösningar. Genom reglerna i LAS är det många som fått tillsvidareanställning, framförallt inom Kommunals avtalsområde. Eftersom det inte har funnits vakanta befattningar och för att behoven kontinuerligt förändras, exempelvis för elevassistenter, har flertalet av de anställda placerats på tidsbegränsade anställningar. När dessa placeringar sker kan det vara svårt att matcha den anställdes sysselsättningsgrad mot det behov som finns, vilket kan få till följd att det inte finns ekonomisk täckning för hela lönekostnaden Uppsägning på grund av arbetsbrist får inte göras för säkerhets skull utan arbetsbristen måste vara konstaterad. En uppsägningsprocess är både tidsödande och ekonomisk kostbar och det tar lång tid innan man uppnår en ekonomisk effekt. Inom förskolan kan det vid vakanser vara svårt att konvertera barnskötar- till förskollärartjänst på grund av att alla barnskötare måste ha en placering. För anställda som inte fungerar tillfredsställande i arbetet, ska en handlingsplan utarbetas. Detta kan innebära ökade lönekostnader genom att det måste finnas en vikarie på den ordinarie befattningen, provtjänstgöring på annan befattning etc.

10 10 (12) Slutsatser och strategiska åtgärder För en samlad personalplanering behöver skolledarna dokumentera all personal inom ansvarsområdet på samma sätt i en så kallad tjänstgöringsplan genom att ange yrkesbenämningar, legitimationer och behörigheter, anställningsformer, sysselsättningsgrader, fördelning av tjänster mellan olika skolformer, tjänstledigheter m m. Rätt ifyllda planer är en förutsättning för arbetet med kompetensförsörjningen, såväl på enhets- som på förvaltningsnivå. Tjänstgöringsplanerna utgör även ett underlag för ekonomisk fördelning mellan skolformer och med rätt utformning innehåller de färdiga uppgifter för personalstatistik som ska lämnas till SCB varje höst, vilket innebär att planerna måste vara klara senast den sista augusti. Det framtida personalplaneringsarbetet skulle underlättas mycket om förvaltningen har tillgång till ett personalplaneringsverktyg. Inventeringen av lärares behörigheter har visat på åtskilliga varianter, varför förvaltningens inriktning är att den inte längre ska ingå i tjänstgöringsplanen utan istället redovisas i ett särskilt dokument. För närvarande undersöks om det finns möjlighet att använda regionens personalsystem, HR+. Företrädare för förvaltningen har också sett på ett system, som även innehåller en personalplanerings- och statistikmodul, KOLL, vars skapare är SKL Kommentus AB. Årskostnaderna för KOLL är för närvarande cirka kronor. Förvaltningen bedömer att man först måste avvakta utvecklingen av vårt eget system, HR+, innan man tar ställning. Under de närmaste åren kommer det vara nödvändigt att flytta om personal för att leva upp till lagstiftningen utifrån rätt behörighet när det gäller skolform, inriktning och ämnen. För att uppfylla behörighetskravet och samtidigt kunna erbjuda befattningar med högre sysselsättningsgrad måste lärare vara beredda att arbeta vid fler enheter. Inom Kommunals avtalsområde kan inflödet av tillsvidareanställda, genom reglerna i LAS, innebära att inte alla barnskötare/motsvarande och elevassistenter kan beredas plats i framtiden. I januari 2013 informerades alla anställda i förvaltningen genom brev om vad som händer inom personalområdet och vilka konsekvenser som kan uppstå för den enskilde utifrån förändrad lagstiftning och nya förordningar under de närmaste åren. Efter nya beslut om övergångsregler i behörighetsförordningen för legitimation har förutsättningarna för en högre behörighetsgrad bland lärarna ökat betydligt. Emellertid är förvaltningen beroende av att lärare själva ansöker om att få en utökad behörighet och att rektor/förvaltningschef kan intyga att läraren har undervisat i ett ämne, utan behörighet, under minst åtta/fyra år. Rektor/förvaltningschef ska också intyga att läraren är lämplig. Skolledarna började redan inför förra läsåret att flytta om personal utifrån behörighetskrav, men det återstår fortfarande en hel del anställda som tjänstgör i en skolform, i inriktningar och ämnen som de inte är behöriga för.

11 11 (12) Som stöd inför rektors och förskolechefs tjänsteplanering inför läsåret 2014/15 kommer personalavdelningen att träffa varje skolledare under första kvartalet Personalavdelningen kommer även att medverka vid skollinjernas möten som berör tjänsteplaneringen. Vidare är personalavdelningens roll att vara koordinator för planeringen inom hela förvaltningen. I början av 2014 kommer alla frågor kring legitimation, behörighet, tjänsteplanering, personalförflyttningar, kompetensförsörjning, arbetsrättsliga aspekter etc att tas upp vid en chefskonferens. Förvaltningen har gjort olika marknadsförings- och rekryteringsinsatser för att öka andelen behöriga lärare och förskollärare, bland annat annonsering på Gotlandsfärjorna och deltagande vid lärarutbildningens inspirations- och arbetsmarknadsdag vid Linköpings universitet i oktober i år. Inriktning för fortsatt arbete med kompetensförsörjning Förvaltningen ska arbeta med kompetensförsörjning utifrån följande inriktningar: - Att eftersträva en jämn fördelning av förskollärare, relativt sett, mellan förskolor och en jämn fördelning av förskollärare mellan avdelningar senast Att andelen förskollärare i förskolan är minst på samma nivå som jämförbar kommungrupp senast Att andelen lärare/förskollärare i förskoleklass är minst på samma nivå som jämförbar kommungrupp senast Att andelen lärare med rätt ämnesbehörighet i inriktning 1-3, 4-6 respektive 7-9 i grundskolan är minst på samma nivå som jämförbar kommungrupp senast Att inom förskola och grundskola ska alla rektorer/förskolechefer, i samband med tjänsteplaneringen, medverka aktivt att uppfylla kravet på behöriga lärare/förskollärare gällande hela förvaltningen - Att alla skolenheter ska ha tillgång till speciallärare/-pedagog senast Att det finns minst en behörig fritidspedagog/lärare per fritidshem senast Att andelen behöriga att undervisa i fritidshemsverksamheten är minst på samma nivå som jämförbar kommungrupp senast Att andelen behöriga lärare inom Grundsärskolan, gymnasie-särskolan och särskild utbildning för vuxna är minst på samma nivå som jämförbar kommungrupp Att en detaljerad kompetensförsörjningsplan presenteras i december 2014

12 12 (12) Ärendets beredning Ärendet är berett av personalchef Bo Stenbom tillsammans med handläggare Flemming Askengren. Ärendet har även behandlats på förvaltningens ledningsgrupp. Personalchef Bo Stenbom Tf förvaltningschef Per Olof Sahlberg