Gränser för ekologisk hållbarhet och internationell rättvisa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gränser för ekologisk hållbarhet och internationell rättvisa"

Transkript

1 Gränser för ekologisk hållbarhet och internationell rättvisa Jan Otto Andersson och Ralf Eriksson Nya gränser i en gränslös epok När människan i huvudsak konsumerade det som gruppen själv producerade på det område som den förfogade över var de ekologiska gränserna för hennes verksamhet tydliga. Inom samhällena utvecklades livsformer som långt var betingade av de omgivande naturliga villkoren. Fördjupad specialisering och arbetsfördelning, allt friare utrikeshandel och allt större transnationella företag har lett till en allmän uppfattning av gränslöshet. Nya genombrott inom informationsteknologin och biologin har ytterligare närt denna känsla. För den som har kunskap och pengar står inte bara hela världen öppen. Därtill finns det nya virtuella världar att erövra, liksom ännu oprövade möjligheter att omforma naturen, så att fler kan födas, sjukdomar elimineras och människan själv förädlas. Å andra sidan har utvecklingen inneburit en ökad insikt om att gränserna för vårt handlande ändå sätts av rymdskeppet Jorden. Spegelbilden till den ökade gränslösheten för de rika har varit en skärpning av de ekonomiska och ekologiska gränserna för de fattiga. Men även de rika får allt svårare att undslippa effekterna av att naturens förmåga att förnya sig beskärs. Det som vi kallar globalisering innebär paradoxalt nog såväl ett upphävande som en accentuering av gränserna. För många står globalisering för obegränsade möjligheter. För andra visar den sig i form av allt skarpare gränser mellan rik och fattig. För den miljömedvetna är globaliseringen ett bevis på att kapitalism och konsumism - om inte redan, så mycket snart - överskridit gränserna för jordens bärförmåga. Nationsgränserna håller på att få en ny innebörd. För människor med pengar eller exceptionella färdigheter utgör nationerna enbart olika arenor som man kan välja emellan. Lönar det sig att investera i Jan Otto Andersson är professor i nationalekonomi och Ralf Eriksson ek. dr. och amanuens vid Institutionen för samhällsekonomi och statistik (ISES) vid Åbo Akademi. De samarbetar med ett forskningsprojekt om handel och hållbarhet. 13

2 Aland eller Beland? Skall jag spela proffsfotboll i Cerike eller Derike? Var skiner solen bäst och var är vattnet renast? För fattiga och förtryckta verkar det som om den egna nationens möjligheter att göra något för just dem ständigt begränsas, samtidigt som omvärldens murar mot flyktingar och emigranter blir allt högre. De stora förhoppningar som ställdes i samband med befrielsen från kolonialt förtryck har långt ifrån infriats. Den nya ekonomiska världsordning som den tredje världen krävde, hade likställdheten mellan alla stater oberoende av ekonomiskt system och oberoende av ekonomisk styrka - som ledande princip. Den nyordning, som globaliseringen innebär, har minskat de enskilda staternas valmöjligheter och har skärpt de ekonomiska skillnaderna mellan dem. Mellan 1988 och 1993 ökade ojämlikhetsmåttet gini-koefficienten för världen från 62,5 till 65,9. Forskarna i Världsbanken som gjorde beräkningen, understryker att en sådan tillväxt är mycket hög i jämförelse med vad vi tidigare upplevt nationellt och internationellt. Inkomstandelen för den fattigaste decilen minskade från 0,9 till 0,8. För den rikaste decilen ökade andelen av världsinkomsterna från 46,9 till 50,8 procent. (Milanovic 2000, s ) Vad dessa skillnader innebär kan vi få en föreställning om ifall vi tänker oss att vi alla är konsumenter av den begränsade biokapacitet som finns på jorden, och att denna kapacitet genom globaliseringen blivit möjlig att köpa för vemhelst som har pengar att göra det. Den rikaste tiondedelen kunde 1988 köpa över 50 gånger så mycket som den fattigaste av jordens avkastning. År 1993 kunde den köpa över 60 gånger så mycket per person. Eftersom förmögenheterna är ännu skevare fördelade innebär den allt friare kapitalrörligheten, att de rikaste direkt genom att köpa bioproduktiva arealer kan skaffa sig förfoganderätten över naturens avkastning i proportioner som t o m är mer ojämlika än inkomstfördelningen. Ekologiska fotavtryck som mått på hållbarhet I slutet av 1970-talet utkom en bok av Frances Moore Lappe och Joseph Collins som väckte en stor uppmärksamhet. Författarna till Food First. Beyond the Myth of Scarcity ( Mat åt alla på svenska 1978) visade hur en globalisering av jordbruket en global farm som producerar för en global supermarknad tenderade att å ena sidan skapa rikedom och lyxkonsumtion, å andra sidan utslagning, jordlöshet och svält. De rikas efterfrågan på exotiska jordbruksvaror trängde ut den lokala produktionen av baslivsmedel. Även om boken i undertiteln ville ta död på myten om att svälten var en följd av de 14

3 biologiska begränsningarna, byggde resonemanget på att jord som används för ett visst ändamål inte samtidigt kan användas för ett annat. Jordens bioproduktiva kapacitet är begränsad, och om någon genom sin köpkraft styr användningen av denna kapacitet på ett bestämt sätt, berövas andra möjligheten att använda den för sina behov. Lappe och Collins begränsade sin analys till produktionen och konsumtionen av livsmedel och andra jordbruksprodukter. Mathis Wackernagel och William Rees har lanserat ett mer omfattande begrepp: det ekologiska fotavtrycket, som i princip inkluderar alla former av markanvändning. En bestämd befolknings eller ekonomis ekologiska fotavtryck är den ekologiskt produktiva land- och vattenareal av olika slag odlingsjord, betesmark, skog, osv som kontinuerligt skulle behövas 1) för att frambringa alla de energi- och materialresurser som konsumeras, och 2) för att uppta allt det avfall som släpps ut av befolkningen med rådande teknologi, varhelst i världen dessa arealer är belägna. (Wackernagel & Rees 1996, s.51-52, vår översättning). Det ekologiska fotavtrycket beräknas med hjälp av följande formel: EF = C x ba/y C står för konsumtionen av olika varor. Hur mycket spannmål, papper, olja, vägar etc konsumeras inom en ekonomi? A/Y är ett världsgenomsnitt för hur stor areal det krävs för att framställa och uppta en viss vara. Hur mycket spannmål, papper, olja, vägar etc kan produceras och absorberas per hektar odlingsjord, betesmark, skog etc? Eftersom olika arealer har olika bioproduktivitet måste man med hjälp av omvandlingstal, b, göra dem jämförbara. I Wackernagels beräkningar är bioproduktiviteten för odlingsjord 2.8, för skog 1,2, för betesmark 0,4 och för hav 0,1. Om det i genomsnitt i världen krävs en hektar odlingsmark för att producera 5 ton socker, och om konsumtionen är ton, blir det ekologiska fotavtrycket x 2,8 x 1/5, vilket blir hektar. En speciell svårighet uppkommer då man försöker beräkna det ekologiska fotavtrycket av användningen av fossila bränslen. Wackernagel menar att man skall beräkna den skogsareal som är nödvändig för att absorbera utsläppen av koldioxid. För industriländerna innebär 15

4 Tabell 1. Det ekologiska fotavtrycket för några länder detta att enbart de fossila bränslen nästan fördubblar de ekologiska fotavtrycken. Den tillgängliga biokapaciteten kan beräknas för hela världen eller ländervis. Hur många hektar biokapacitetet finns det inom ett visst lands territorium inklusive en beräknad andel av världshaven? Wackernagel har följt Brundtlandsrapportens rekommendation och avsatt 12 procent av arealen för fritt utnyttjande av andra arter än människan. Följande tabell ger exempel på de resultat man har räknat fram (Wackernagel 2000). Vi har tagit med de till befolkningsmängden eller biokapaciteten största länderna, samt de fem nordiska länderna. Befolkning miljoner 1995 Nationens EF 1000 km 2 Nationens kapacitet 1000 km 2 Genomsnittlig EFha/cap Genoms nittl. kapacitet ha/cap Ekologiskt överskott ha/cap Världen ,2 1,9-0,3 Australien ,4 12,9 3,5 Bangladesh ,6 0,2-0,3 Brasilien ,6 9,1 5,6 Kanada ,2 12,3 5,1 Kina ,4 0,6-0,8 Tyskland ,6 1,9-2,8 Egypten ,4 0,5-1,0 Etiopien ,7 0,5-0,2 Frankrike ,3 3,7-1,6 Indien ,0 0,5-0,5 Indonesien ,3 2,6 1,4 Japan ,2 0,7-3,5 Nigeria ,0 0,6-0,4 Pakistan ,9 0,4-0,5 Ryssland ,6 4,3-0,4 USA ,6 5,5-4,1 Danmark ,9 4,2-1,7 Finland ,8 9,9 4,1 Island ,0 6,8 1,9 Norge ,5 5,4-0,1 Sverige ,1 7,9 1,8 16

5 Tabellen ger upphov till många reflektioner. Den första är att världen som helhet tycks överutnyttja de förnybara resurserna. Det ekologiska underskottet på ca 16 miljoner kvadratkilometer kan betyda olika saker erosion, skogsskövling, utfiskning, klimatförändring, minskning av antalet arter - men det indikerar att vi överskridit eller kommit mycket nära gränsen för vad som är hållbart. Om vi dessutom föreställer oss att jordens befolkning troligen kommer att öka till 10 miljarder inom de närmaste decennierna, betyder det att kapaciteten per invånare kommer att sjunka till ungefär 1 hektar, dvs till mindre än hälften av dagens ekologiska fotavtryck. De ekologiska fotavtrycken i de rika länderna i synnerhet USA, Australien och Kanada är speciellt höga. Om alla skulle konsumera på det sätt som nordamerikanarna gör skulle det krävas fem jordklot för att upprätthålla det ekologiska kapitalet. Kanske än mer skakande är att många fattiga och folkrika länder t ex Bangladesh, Kina, Egypten, Etiopien, Indien, Nigeria och Pakistan trots att de har ett litet ekologiskt fotavtryck per capita, har betydande ekologiska underskott. Deras egna ekologiska kapital räcker inte till den konsumtion de nu har. Hur skall det räcka i framtiden, med ännu flera människor och en högre konsumtionsnivå? Det råder inte ett entydigt samband mellan EF och levnadsstandard. Rysslands EF per capita är detsamma som Tysklands och Japans, trots att ryssarnas levnadsstandard är betydligt lägre. Amerikanernas EF är dubbelt så stort som tyskarnas och japanernas, trots att de har ungefär samma levnadsstandard. I USA kör man energislösande bilar och äter relativt mycket kött. Det är endast ett fåtal glestbefolkade länder som har ett ekologiskt överskott. Absolut sett finns det största överskottet i Brasilien, relativt sett i Nya Zeeland (9,4). Finland och Sverige är lyckligt lottade. Biokapaciteten i Finland är långt större än i Bangladesh, Egypten eller Etiopien, trots att Finlands befolkning endast är en bråkdel av de senares. Sveriges biokapacitet är större än t o m Pakistans eller Nigerias. Ett land som har ett ekologiskt underskott har fyra alternativ: 1) Ta ut mera biokapacitet (i regel på andra arters bekostnad), dvs manipulera det ekologiska kapitalet så att det producerar mera för just människorna; 2) Uttömma det egna ekologiska kapitalet, genom jorderosion, avskogning, uttömning av grundvattnet, utfiskning m m; 3) Importera ekologisk kapacitet från omvärlden i form av biokapacitetskrävande varor (t ex bananer, kaffe, kött) och 17

6 tjänster (t ex turism) eller genom att exportera avfall. Avfall kan exporteras formellt (t ex kärnkraftsavfall), eller helt enkelt dumpas på de globala samfälligheterna (t ex växthusgaser). 4) Minska det ekologiska fotavtrycket genom att minska totalkonsumtionen eller genom att ställa om konsumtionen från produkter som kräver mycket biomassa och energi till produkter och tjänster som kräver mycket arbete och utmärkta idéer. Internationell handel och uppfattningen av de ekologiska gränserna Ett gripande exempel på hur det kan gå för ett isolerat land som överutnyttjar sina naturtillgångar är den kortvariga högkulturen på Påskön i Stilla Havet. På grund av skogskövling och jorderosion förvandlades ön till en ofruktsam boplats. Till och med materialet för att bygga fiskebåtar tog slut. På grund av sin isolering kunde Påskökulturen inte byta till sig sådana nyttigheter som skulle ha behövts för att upprätthålla befolkningsmängden och viktiga delar av det lokala naturkapitalet. Utrikeshandel kan innebära att ett land specialiserar sig på att producera och exportera varor som inte tär på det lokala naturkapitalet. I utbyte kan landet få varor som lokalt är svåra att framställa. Handel förbättrar normalt den s k allokativa effektiviteten. Länderna specialiserar sig på sådan tillverkning i vilken de har en hög produktivitet i jämförelse med andra. Om Finland importerar socker från Kuba i utbyte mot papper, så höjs världens genomsnittsproduktivitet för både socker och papper och de ekologiska fotavtrycken minskar i motsvarande mån. Det är emellertid inte bara de absoluta skillnaderna i produktivitet som är avgörande för specialiseringen. Ett land kan tvingas att exportera till exempel grödor, trots att dess hektarproduktivitet är låg, därför att det inte kan konkurrera med andra varor. En sådan pervers specialisering höjer de ekologiska fotavtrycken, även om den totala konsumtionen inte ökar. Handel bedrivs emellertid inte för att hushålla med knappa resurser, utan för att höja inkomsterna och konsumtionen. Därför blir effekten normalt ett växande ekologiskt fotavtryck. Resurser, som inte vore värda att exploatera ifall de inte kunde säljas på världsmarknaden, blir tack vare utrikeshandeln åtråvärda och utnyttjade. Ju rikare 18

7 världen blir desto lönsammare blir det att utnyttja ett lands naturresurser. I en värld med stora ojämlikheter i makt och förmögenhet kan utrikeshandel innebära att priserna förvrängs. Svaga och fattiga länder tvingas tävla med varandra på ett sätt som kan försämra deras terms of trade. Uländerna, som i huvudsak specialiserat sig på export av råvaror, har blivit offer för ett ojämnt utbyte genom att priserna på deras produkter har sjunkit på lång sikt. Trots att världen borde hushålla med den knappa biokapaciteten innebär denna försämring av uländernas bytesvillkor att vi får förvrängda signaler, och därför ytterligare överutnyttjar naturkapitalet. Genom att rika länder kan importera biokapacitet från fattiga uppkommer en synvilla, som vi kan kalla "det rika landets illusion". De rika länderna har möjligheter att skydda sin miljö och sitt naturliga kapital tack vare att de kan importera biokapacitet från fattigare länder. Det framstår då som om rikedom vore en förutsättning för ekologisk hållbarhet, medan fattigdom verkar att leda till miljöförstöring. Detta är ur global synvinkel en allvarlig illusion, eftersom den leder till att de rika inte bär konsekvenserna av ett ekologiskt överutnyttjande, medan de fattiga gör allt för att bli rikare, bland annat i tron att detta skall underlätta deras ekologiska problem. Det globala ekologiska fotavtrycket växer som en följd av att det ligger i så mångas intresse att tro på denna illusion. Världshandeln är en subtil mekanism genom vilken biokapacitet bevaras i de rika länderna tack vare att de kan vara nettoimportörer från länder, som rentav kan tvingas att exportera sina naturtillgångar, trots att deras naturkapital gradvis eroderar. Det är subtiliteten i denna mekanism som gör den speciellt farlig. Det finns inget enkelt sätt att upptäcka den och att mäta den. Den ekologiska imperialismen döljs av monetära slöjor, enligt vilka de värden som byts verkar vara lika stora. Detta kan leda till ekologisk förstöring inte bara i de fattigaste länderna, men även till en ekologiskt ömsesidigt ohållbar handel, i vilken alla parter på lång sikt blir förlorare. Denna slutsats är viktig även om Wackernagels beräkningar av de ekologiska fotavtrycken skulle visa sig överskatta de ekologiska underskotten. Frihandel och fria kapitalrörelser innebär att vem som helst, som är tillräckligt rik, direkt eller indirekt, kan bestämma hur världens biokapacitet används. På sätt och vis befinner vi oss i ett nollsummespel, i vilket någon måste förlora, om den som har mer köpkraft bestämmer sig för att använda de begränsade biologiska resurserna för ett konkurrerande ändamål. De som förlorar kan vara de mindre rika, 19

8 de fattiga, andra levande varelser, eller, om det globala naturkapitalet förstörs, framtida generationer. Som Inge Røpke visade i en artikel i Ecological Economics (1994), finns det från ekologisk synvinkel ett argument för mindre handel, och därmed för ett ifrågasättande av frihandelsdogmen. Detta betyder emellertid inte att traditionell protektionism skulle vara en lösning. Protektionism har ofta varit ett sätt att cementera ojämlika strukturer. Ett allvarligt dilemma är att om de rika länderna skulle gå in för att minska sitt beroende av import av råvaror från de fattigare, så skulle detta skada periferiländerna ekonomiskt. Deras små exportinkomster skulle ytterligare beskäras. Hur skulle detta inverka på deras användning av naturkapitalet? Skulle de desperat försöka sälja till andra länder vars betalningsförmåga är ännu sämre? Skulle de vara tillräckligt stabila och framsynta för att kunna använda sina naturresurser på ett hållbart sätt? Periferiländerna borde emellertid samarbeta för att höja värdet av deras biokapacitet på världsmarknaden. Detta kunde hjälpa dem att finansiera sin import, samtidigt som det skulle tvinga kärnländerna att reducera sina ekologiska fotavtryck. Ett mycket obehagligt dilemma, som uppkommer som en följd av analysen, är att den kan användas mot strävan att minska ojämlikheterna i världen. Om situationen uppfattas som ett nollsummespel, kan det på nytt bli populärt att tänka i termer av Lebensraum. När de rika uppfattar att de endast kan bevara sin livsstil genom att utnyttja extern biokapacitet, samtidigt som de fattigas känsla av att bli utsugna stärks, kan det bli ännu svårare att uppnå solidariska lösningar globalt. Om föreställningen, att ekologisk hållbarhet bäst uppnås genom ekonomisk tillväxt, krossas, träder vi in i en värld i vilken vi tvingas möta ett etiskt dilemma, som ställer rättvisefrågorna på sin spets. Miljörättvisa i en gränslös och begränsad värld Det är en egenskap hos ekonomin att vi betraktar den som funktionellt god, om den producerar nyttigheter för oss. Men vi kan också betrakta ekonomin ur ett etiskt perspektiv; i vilken mån är det ekonomiska systemet etiskt gott? När vi talar om godhet eller värde i etisk mening, talar vi ofta i termer av rättvisa. Man kan emellertid skilja på olika typer av rättvisa. Vi utgår här ifrån en indelning gjord av J. O. Wilson (1992). Han skiljer mellan tre huvudformer av rättvisa; bytesrättvisa (commutative 20

9 justice), produktionsrättvisa (productive justice) och fördelnings-rättvisa (distributive justice). Figur 1 illustrerar dessa tre former: Rättvist pris i ekonomiskt byte Rättvisa Bytesrättvisa Vi skall kort diskutera dessa begrepp och koncentrera oss på deras relevans i förhållande till naturen och ekologisk hållbarhet. Begreppet bytesrättvisa härstammar från Aristoteles, som skiljde på rättvist och orättvist i samband med ekonomiskt utbyte. Det framstår inte som helt klart vad Aristoteles egentligen menade när han talar om ett rättvist pris, men det verkar att stå för ett värde, som är slags medeltal och där ingendera parten skall få oskäligt mycket (Aristoteles 1976, s.178). Fördelningsrättvisa handlar om hur rättvist produktionsresultat fördelas mellan medlemmarna i en ekonomi. Det är det rättvisebegrepp som fått mest uppmärksamhet och att tala om fördelningsrättvisa i samband med miljöproblem är ingenting nytt. Traditionella miljöekonomiska läroböcker framhåller hur miljöpolitik kan leda till orättvisor ur ett fördelningsperspektiv. Produktionsrättvisa är det rättvisebegrepp som är minst bekant för dagens västerlänningar. Det har betonats av olika heterodoxa ekonomer, t ex radikala, institutionalistiska, feministiska och ekologiska ekonomer. De betonar delaktigheten i arbetsprocessen som ett mänsk- Produktionsrättvisa Fördelningsrättvisa Okränkbarhet av kontrakt Lika möjlighet att delta i det ekonomiska systemet Möjlighet att tillfredsställa grundäggande mänskliga behov Respekt för människovärde och rättvisa Åt var och en enligt förtjänst Åt var och en enligt rang Åt var och en enligt väsentliga behov Åt var och en lika Figur 1. Tre former av samhällelig rättvisa och möjliga tolkningar av dem 21

10 ligt behov och betydelsen av ett "anständigt arbete" snarare än av enbart lönen. Vad kan dessa rättvisebegrepp säga oss om problemet med begränsade ekologiska resurser och global gränslöshet? Är inte t ex Aristoteles idé om ett rättvist pris så hopplöst föråldrad, att den är obrukbar i dagens värld? Vi tror inte det. De enligt teorin goda egenskaper som tillskrivs marknads-systemet idag baserar sig på att det åstadkommer en etiskt acceptabel bytesrättvisa, trots att det misslyckas att åstadkomma fördelningsrättvisa. Marknaden är god därför att den ger det mesta möjliga till alla bytande parter. Den ena kan inte vinna på den andras bekostnad, förutsatt att marknaden fungerar perfekt. Detta är kanske det viktigaste argumentet för fritt fungerande marknader. Det gäller emellertid framför allt i en statisk ekonomi. I praktiken, beträffande verkliga och föränderliga ekonomier, är det viktigaste argumentet att ett fritt marknadssystem bäst främjar ekonomisk tillväxt. Men i en föränderlig värld med snabb tillväxt kan människor och nationer drabbas mycket olika. Därför brukar argumentet utgående från bytesrättvisa kombineras med ett argument om fördelningsrättvisa, som hävdar att den växande välfärden och rikedomen småningom kommer att sippra ner och på lång sikt gynna alla. Beträffande bytesrättvisan påverkar vår analys argumentet för en frimarknadsstyrd tillväxt på två olika sätt. Som vi visat, behöver byte inte vara till ömsesidig fördel, t ex för två länder, trots att en allokeringsvinst föreligger, därför att förslitningen av resursbasen inte beaktas. När resursbasen är konstant eller minskande kan vi inte heller räkna med någon nedsippringseffekt för det stora flertalet. En snarlikare liknelse är ett kedjebrev; bara de som är i början av kedjan kan vinna. Beträffande fördelningsrättvisan har Amartya Sen (1987) hävdat att den kräver överenskommelse om tre olika processer: mätning, aggregering och prioritering. 1. Hur mäter man det folk har? Skall man t ex mäta inkomst, nytta eller människors förmågor (capabilities). Sen använder ett exempel med en cykel. Köpet av cykeln är konsumtion. Cykeln har vissa värdefulla egenskaper den är t ex röd och har handbromsar och detta ger nytta på olika sätt, t ex i form av fartens tjusning. Men cykeln har enligt Sen en central egenskap: den ökar människans förmåga att röra sig, d v s kapabiliteten. För Sen är kapabilitet förmågan att 22

11 vara eller göra något den egenskap som bäst motsvarar välfärd. 2. Hur räknar man ihop eller jämför det folk har? Skall man t ex ge lika vikt åt en riks nytta av pengar som åt en fattigs? 3. Hur skall olika aspekter av välbefinnande prioriteras? Skall t ex jämlikhet i fråga om friheten att delta i bytesprocessen skattas högre än jämlikhet i fråga om slutlig inkomst? Här skall vi inte fördjupa oss i diskussionen av detta problemkomplex, men vi vill notera några allmänna synpunkter i relation till vårt tema. Först bör det upprepas att idén om marknadssystemets välgörande effekter intimt är kopplad till föreställningen om en obegränsad tillväxt. Detta innebär att fördelningsargument som fokuserar på processen d v s de fria marknaderna i stället för på slutresultatet måste förlora i trovärdighet, när man beaktar de ekologiska gränserna. Omfördel-ningskrav kan inte längre bemötas med svaret att de fattiga i framtiden också får det bättre, eftersom kakan, sedd i ett ekologiskt perspektiv, inte längre växer. 1. Idén att mäta konsumtionen i termer av ekologiska fotavtryck verkar vara förenlig med att, i stället för konsumtion eller inkomst, poängtera kapabilitet. Termen biokapacitet som används i sammanhanget ger en tydlig bild av att det är fråga om en potential. Det ekologiska fotavtrycket kan sägas ge ett mycket allmänt mått på kapabilitet. 2. Lättare än t ex nytta eller välfärd låter sig det ekologiska fotavtrycket användas för aggregering. Det principiella valet av rättvisa i tilldelningen är den lika rätten att sätta ekologiska fotavtryck. 3. Vad skall vi prioritera i en värld med minskande resurser? Skall vi preferera att se på rättvisa i termer av process eller utgående från slutresultatet? Eller för att omskriva frågan: anser vi att slutresultatet bör accepteras hurudant det än är, bara själva processen är rättvis, eller bör vi prioritera ett bestämt slutresultat? Frågan kan besvaras med att säga att ju mer vi tror att resurserna är begränsade i en absolut mening och att världshandeln kan snedvrida priserna på avkastningen av det ekologiska kapitalet, desto mindre kan vi prioritera friheten att bedriva handel på bekostnad av den slutliga tilldelningen. Eller i klartext: den globala marknadsekonomin saknar förmåga att sätta gränser för an- 23

12 vändningen av resurser och att koppla resursbasen till regionalt bundna människor och andra varelser. Om vi tar idealet om produktionsrättvisa på allvar framstår den som ytterst svår att förverkliga i ett system av fria marknader och fri rätt att eftersträva tillväxt. Det förefaller omöjligt att garantera ett värdigt arbete åt alla. Detta gäller i såväl rika som fattiga länder. I i-länderna har problemet med smutsiga och monotona arbeten delvis skötts med hjälp av robotar, vilket kan ses som en överföring av belastningen på naturen. Men detta har samtidigt ökat gruppen av långtidsarbetslösa och svårsysselsatta. I de fattiga länderna har det globala marknadssystemet åstadkommit en massiv marginalisering i form av nedbrytning av traditionella kulturer och en allt råare förslumning. Hur kan man återupprätta individernas och kulturernas möjligheter att förfoga över sin egen resursbas på ett sätt som ökar deras förmåga till en hållbar utveckling? Den ovan förda diskussionen av rättvisa är, trots sin bredd, för snäv i den meningen att den bara talar om rättvisa mellan människor inom ett ekonomiskt system. Vi tror inte att det är möjligt att ge en fullständig beskrivning av miljöorättvisa utan att också se på moraliska värderingar i relation till naturen och dess olika delar. Vid sidan av de välfärdsargument som gäller människorna bör även naturen ha en direkt moralisk relevans. Det är inte helt omöjligt att granska de olika rättviseargumenten utgående från naturen eller någon del av den som moralisk aktör. De facto utgår flera argument som talar för ett begränsat jordklot inte ifrån att människan inte skulle kunna fortsätta sin exploatering av naturen, men utgående från att naturen (eller dess delar) har rättigheter eller andra egenskaper (t ex ett 'egenvärde') som gör att människan etiskt sett borde avstå från denna möjlighet. Man kan t ex, i en relativt moderat antropocentrisk version, tänka sig följande exempel på naturens rättigheter: Bytesrättvisa: Byte mellan människan och naturen skall ske så att inte ett ekosystems återhämtningsförmåga hotas. P g a irreversibilitet och osäkerhet bör en konservativ linje iakttas beträffande uttag och utsläpp. Fördelningsrättvisa: Vid utnyttjandet av naturen skall andra beståndsdelar än människan garanteras en skälig del. Man kan t ex fråga sig om Brundtlandrapportens tolvprocentskrav är skäligt med tanke på att en art anses ha rätten att förfoga över 88 % av jordens biokapacitet. Produktionsrättvisa: Djur som ingår i den agrikulturella och industriella produktionen bör få leva ett värdigt liv. 24

13 Det är givet att i den mån naturen och dess beståndsdelar blir mål snarare än medel förändras synen på människans livsrum. En mera ekocentrisk syn innebär givetvis att en mindre del av den begränsade biokapaciteten tilldelas människan. Slutsatser Med utgångspunkt i vårt tillnärmelsesätt framstår gränslösheten i dagens värld i ett ganska dystert ljus. Gränslösheten är en illusion som ytterligare bidrar till att förvärra den reella situationen för många människor och för naturen. Kan någonting göras? Hur kan vi återinföra en medvetenhet om de begränsningar som måste beaktas och som obönhörligt möter åtminstone alla dem som inte är tillräckligt rika? Eftersom en lokal eller nationell ransoneringspolitik förlorar i betydelse samtidigt som de globala resurserna utarmas, bör etiken allt mer lyftas fram på ett övernationellt plan. Vi tänker inte då på mjuka och politiskt korrekta begrepp som 'hållbar utveckling', vilka ju är förenliga med mycket olika framtidssyner. Det vore en trevlig slutsats av denna uppsats att kunna säga, att, i stället för auktoritativt bestämda yttre gränser, kan vi nu förlita oss på de inre gränser som varje fri människa sätter för sitt eget handlande. Trots att det otvivelaktigt har skett en utveckling av miljömedvetenheten är dess praktiska betydelse för utvecklingen på jorden dock en droppe i havet. Vi tror inte att moralisk utveckling kan ersätta de gränser och 'bindningen vid torvan' som fanns i den 'ännu-icke-globaliserade' världen. I stället tror vi att det är nödvändigt att bestämma gränser för vad var och en har rätt till. Ett sådant system borde ha följande allmänna drag. Rätterna skulle tillfalla var och en individ på jorden (i stället för ödeslotten skulle man få jordelotten ). De kan gälla rätten att förorena eller rätten att använda en bestämd resurs. Låt oss för korthetens skull behandla endast utsläppen av koldioxid i samband med användningen av fossila bränslen. Var och en skulle erhålla en bestämd utsläppsrätt, t ex ett halvt ton kol per år, som vi antar att är beräknad på basen av den överenskomna maximimängden för de globala årliga koldioxidutsläppen. Man skulle få bedriva handel med rätterna, men bara för ett år i taget. Skulle inte denna begränsning finnas så skulle fattiga människor sannolikt inom kort ha gjort sig av med sin jordlott för eviga tider. Fattiga som bränner lite energi och således har små utsläpp skulle kunna sälja sina utsläppsrätter och få en årlig inkomst, vars nivå 25

14 skulle var beroende av hur häftigt de välbärgade bjuder över varandra för att t.ex. få resa eller bo på ett mera energislösande sätt. Inkomstfördelningen skulle på detta sätt bli mer rättvis och de rika skulle få starkare incitament att utveckla alternativa energiformer och att minska t.ex. resandet. Ett problem med individuella rätter är att utsläppen ökar om befolkningen växer. En tänkbar lösning är att inte dela ut nya rätter, utan att låta de ursprungliga gå i arv. När någon föds får den en andel av föräldrarnas rätter, och när någon dör överförs rätten på bröstarvingarna (eller om sådana saknas enligt testamente). Det betyder att barn i stora familjer eller med föräldrar som lever länge i framtiden får nöja sig med mindre utsläppsrätter. Detta borde bidra till att begränsa befolkningsökningen. Vi kunde spinna vidare på denna tanke, men det väsentliga torde redan framgå. Det är fråga om att: 1) sätta ett tak på resursutnyttjandet, 2) privatisera eller dela upp allmänningar, genom att dela ut individuella nyttjanderätter, samt 3) använda marknaden som en del av ransoneringssystemet. Men denna bild leder naturligt in på frågan om hur övervakningen skall ske utan att vi hamnar i ett totalitärt samhälle? Vi föreställer oss att det finns tekniska förutsättningar för en 'human kontroll'. De som slösar mest med jordens resurser använder sig nästan uteslutande av elektroniska kort. Det borde därför inte vara tekniskt omöjligt att registrera t ex bränsleuppköpen på ett sådant kort. Förvisso påminner ett samhälle där dylikt sker om ett storebrorssamhälle där ungefär allting om människorna registreras. Men detta innebär kanske inte en avgörande förändring i förhållande till nuläget. Uppgifterna skulle nu bara brukas för att styra utnyttjandet av de sista allmänningarna. 26

15 Litteratur Andersson, J. O. och M. Lindroth (2000) Ecologically unsustainable trade. Ecological economics. (forthcoming). Aristotle (1976) Nicomachean Ethics (Translated by J. A. K. Thomson.) London, Penguin Books. Edward-Jones, G., B. Davies och S. Hussain (2000) Ecological economics. An introduction. Oxford, Blackwell. Frankena, W. K. (1979) Ethics and the Environment, ss I Ethics and Problems of the 21st Century (red. Goodpaster, K. E. och K. M. Sayre). Lappé, F. M. och Collins, J. (1978) Mat åt alla, Askild & Kärnekull, Stockholm. Milanovic, B. (2000) How Great is World Inequality? WIDER angle, August 2000, The United Nations University Røpke, I. (1994) Trade, development and sustainability a critical assessment of the 'free trade dogma'. Ecological Economics 9, p Sen, A. (1987) On Ethics and Economics. Oxford, Basil Blackwell. Wackernagel, M. & Rees, W. (1996) Our Ecological Footprint. New Society Publishers Wackernagel, M. (2000) Importing Carrying Capacity: How Global Trade Enables Nations and the World to Accumulate an Ecological Debt. (Contribution to Prof. Kenneth Watt's Encyclopedia on Human Ecology, Transaction Publishers, Rutgers, New Jersey) Wilson, J. O. (1992) Socio-economic justice i Real Life Economics (red. P. Ekins and M. Max-Neef), ss London, Routledge. 27

16 28

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson Miljömål inte bara en regional fråga Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Vad vill WWF? WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Vansbro föreläsningsförening

Vansbro föreläsningsförening Vansbro föreläsningsförening 2014-12-02 Kejsarens nya kläder - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - - + - + + + Återkoppling Positiv Växande

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck 1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA LUNDGREN HÅLLBARHETSCONTROLLER GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA@GU.SE Varför universitet? Vad är hållbar utveckling? Komplexa problem MILJÖUTBILDNING 2016-05-10

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15 Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Tre utvecklingsteorier

Tre utvecklingsteorier Tre utvecklingsteorier Den kapitalistiska modellen Tron på utveckling genom privata initiativ Tron på de fria marknadskrafternas fria spelrum Moderniseringsteorin och Den nyliberala tillväxtteorin Moderniseringsteorin

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Bioekonomi och biobaserad ekonomi Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum, Tillväxt till döds Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen Lerum, 2015-10-19 - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - -

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Befolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre.

Befolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre. Befolkningsgeografi Befolkningsgeografi 33 Under 1960- och 1970-talen sågs en stor befolkningsökning som ett hot mot världen. Forskarna såg en fördubblingstakt av världens folk på bara 50 år. Den stora

Läs mer

Tillväxt till döds. Naturskyddsföreningen. Ekofika. Göteborg,

Tillväxt till döds. Naturskyddsföreningen. Ekofika. Göteborg, Tillväxt till döds Naturskyddsföreningen Ekofika Göteborg, 2015-11-10 - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - - + - + + + Verkligheten är

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har. Ekonomi Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.) Ekonomi För vem? Privatpersoner/hushåll (privatekonomi)

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Ekologiska fotavtryck

Ekologiska fotavtryck Ekologiska fotavtryck Vad är det och hur beräknas det? ISSN 1401-243X R 2007:18 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001.

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig.

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig. Omställning av samhället, men blir det uthålligt? Vad är uthållighet och vad krävs för att förverkliga den? av Staffan Delin Omställningen av samhället verkar, av den aktuella debatten att döma, ha som

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se WWF = World Wide Fund for Nature Allt hänger samman Living Planet Report, WWF

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Vi kommer att arbeta kring temat fattiga rika där vi studerar u länder och försöker förklara varför dessa länder kallas så. I en värld som blir

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Från ekonomiskt till hållbart

Från ekonomiskt till hållbart Från ekonomiskt till hållbart Om konsten att (sluta) äta en planet Om ekonomins radikala förändringsbehov, från tanke till handling. Presentation vid Klimatriksdagen, Norrköping, 7 juni 2014. Karl Johan

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen MEDELKLASSEN I ASIEN NOVEMBER 2015 INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen De senaste decennierna har en rad asiatiska länder tagit ett ekonomiskt tigersprång, vilket kan komma att vända upp och ner

Läs mer

Arbeta mindre rädda jorden!

Arbeta mindre rädda jorden! Arbeta mindre rädda jorden! Christer Sanne Ekocentrum Göteborg 14 mars 2012 Glöm inte att vi är en ö av rikedom i ett hav av fattigdom! Rikedomsfördelning i världen (deciler) 100% 90% Indien 80% 70% Kina

Läs mer

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk? 733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka.

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Tal, Livs kongress 2013-06-04 12 min Tack! Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Jag vill gratulera till en lyckad kongress. Ett uttalande från er som har spridits på nätet

Läs mer

Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare.

Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare. Marknadsbrev nr 8 MARKNADSÖVERSIKT Efterfrågan håller i sig och uppgången har varit stabil sedan förra marknadsbrevet kom ut våren 1998. Under 1998 förmedlade Skånegårdar fastigheter för ett sammanlagt

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi

Tentamen i Nationalekonomi Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Nationalekonomi Kurs: Globalisering och utveckling 4,5 hp, kurskod NEGA01 Datum: 1 juni 2012 Kursansvarig lärare: Joakim

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande Presentation vid LHU-nätverkets konferens i Umeå 17-18 sept 2015: Nationella och globala framtidsutmaningar Karl Johan Bonnedahl På väg mot global hållbarhet?

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Allmänningens grunder

Allmänningens grunder Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Allmänningens grunder Bengt-Åke Wennberg Det låter ofta som om planer och andra ekonomiska resonemang som ligger till grund för olika åtgärder skulle vara neutrala

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utveckling och samarbete PRELIMINÄR VERSION 2003/2078(INI) 22 augusti 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling och samarbete till utskottet för

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Vad jordbruksavtalet borde säga sidan 1 Vad jordbruksavtalet säger 2 Världshandeln med jordbruksprodukter basfakta 3 9 Vad borde jordbruksavtalet

Läs mer