KUNGSBACKA. Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet. 2011/2012. Kvalitets- RAPPORT

Transkript

1 LBS KUNGSBACKA Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet. 2011/2012 Kvalitets- RAPPORT

2 LEDARE INNEHÅLL KREATIVITET KOLLEGIAL SAMVERKAN KRING ELEVERNA LEDARE: Alla som arbetar i skolan har ett viktigt ansvar för att eleverna utvecklar både kunskaper och värden, och att de når målen för utbildningen. För att på ett framgångsrikt sätt kunna arbeta med kvalitet och måluppfyllelse krävs dock en gemensam förståelse för det som är skolans uppdrag. Denna förståelse ligger sedan till grund för hur man bygger upp en fungerande verksamhet där man i arbetet kan finna stöd i såväl fungerande rutiner som i den gemensamma styrka ett väl fungerande arbetslag kan erbjuda. Som rektor för skolan är det min fasta övertygelse att det är genom kollegial samverkan och gemensam förståelse för skolans uppdrag som man finner störst möjligheter och förutsättningar att utveckla och förbättra verksamheten. Det gemensamma ansvaret har därför varit en av de viktigaste utgångspunkterna i mitt pedagogiska ledarskap under året. Tillsammans har vi försökt synliggöra helheten i vår verksamhet, för att skapa en gemensam förståelse för hur alla delar i verksamheten hänger samman och hur vi tillsammans på bästa sätt kan ta oss an vårt uppdrag och öka skolans och elevernas måluppfyllelse. En stor del i årets kvalitetsarbete har därför handlat om att i kollegiet samverka kring elevernas utveckling, på ett sätt som gett oss nya perspektiv på och utgångspunkter för hur vi kan förbättra kvaliteten i den pedagogiska verksamheten. En annan viktig förutsättning för att bygga en framgångsrik skola är en engagerad personal som har en inre vilja att utvecklas som individer och som arbetslag. Att denna drivkraft finns på LBS Kungsbacka råder det inga tvivel om, och det har varit fantastiskt att följa den utveckling som skett hos såväl elever som personal under läsåret 2011/ LEDARE GRUNDFAKTA OM LBS KREATIVA GYMNASIET GRUNDFAKTA OM LBS I KUNGSBACKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE 2011/2012 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FOKUSOMRÅDEN 2011/2012 UPPFÖLJNING AV L.O.V. ARBETET SAMLAD BEDÖMNING OCH BESLUT BILAGOR: 1: Resultatsammanställning 2: Läroplansmål Välkommen att läsa om vårt kvalitetsarbete och analyser av årets resultat i vår kvalitetsrapport för läsåret 2011/2012. Anna Andersson, rektor

3 GRUNDFAKTA GRUNDFAKTA VÄLKOMMEN TILL LBS KUNGSBACKAS KVALITETSRAPPORT 11/12 Kvalitetsarbete på LBS handlar om hur väl vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver både kunskaps- och värdegrundsmässigt, som förberedelse för det studie-, arbets- och samhällsliv som väntar dem efter gymnasiet. Det innebär att vi som jobbar på skolan systematiskt och metodiskt gör oss medvetna om vad vi gör, varför, hur vi gör det och vart det leder för eleverna. Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens målen, på ett rättssäkert och korrekt sätt, och som vinner elevernas förtroende samt ger dem en god skjuts in i vidare studier och arbetslivet. Vårt arbete utgår därför från fyra perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs program-/examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i skolans strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på skolan i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande i sina studier som de har rätt till, eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. önskemål på utbildningen. Och slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Både huvudmannen LBS och alla LBS-skolor följer en grundläggande struktur och flöde för det systematiska kvalitetsarbetet. Det omfattar en gemensam tidsplan (alla skolor gör till exempel betygsprognosticeringar vid samma tidpunkt för att kunna analysera hur arbetet i verksamheten leder mot ökad måluppfyllelse när det gäller kunskapsresultaten), aktiviteter (alla skolor genomför till exempel utvärderingsseminarier där elever och personal analyserar skolans samlade resultat) och uppföljning (alla skolor utgår från samma resultatmått inom respektive kvalitetsdimension vilket möjliggör jämförelse och erfarenhetsubyte mellan skolorna). På sidan här intill framgår hur kvalitetsåret på LBS ser ut och vad som händer när. Kvalitetsrapporten är ett centralt dokument som skolorna dokumenterar sitt arbete i under hela läsåret fram till färdig rapport. KVALITETSÅRET PÅ LBS KREATIVA GYMNASIET Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som handlar hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och Ytterst ansvarar rektor för skolans systematiska kvalitetsarbete och lokala tillägg på skolorna kan förekomma. 4 5

4 GRUNDFAKTA GRUNDFAKTA DET HÄR ÄR LBS KREATIVA GYMNASIET På LBS bedriver vi gymnasieutbildning inom medier och kreativa områden. Närmre elever läser idag någon av våra utbildningar LBS Media, LBS Spel utveckling, LBS Speldesign, LBS Arkitekt, LBS Journalistik och LBS Musikproduktion på någon av våra elva orter i Sverige: Borås, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Kristianstad, Kungsbacka, Lund, Motala, Nyköping, Trollhättan och Varberg. Vi har bedrivit medieutbildning sedan 1996 och gymnasieutbildning i egen regi sedan År 2006 fick skolan nya ägare och sedan augusti 2007 ingår vi i utbildningskoncernen AcadeMedia. ORGANISAITON: För verksamheten finns en ledning bestående av verksamhetschef och biträdande verksamhetschef. För varje skolenhet ansvarar en rektor, med centralt verksamhetsstöd för kvalitetsuppföljning, organisation, ekonomi, marknadsföring, IT och HR. grundläggande principer: Sambands- och sammanhangsperspektivet är bärande i alla utbildningar. Centralt är även det pedagogiska perspektiv som tar fasta på erfarenheter och ser både lyckanden och misslyckanden som utvecklande. Genom en inställning till lärandet som innebär att man måste våga pröva och våga misslyckas för att komma framåt, ska utbildningen vara en god bas för eleverna att arbeta strategiskt, praktiskt och kreativt inom både nya och traditionella kreativa områden. Efter utbildningen ska eleverna vara rustade med: behörighetsgivande slutbetyg för vidare studier på högskola och universitet ett hållbart förhållningssätt som individ, vuxen och som samhällsmedborgare branschriktiga erfarenheter och kännedom om arbetslivet en samling användbara arbetsprover Framför allt är det uppgifterna och målen i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94) samt program-/ examensmålen som är vägledande för verksamheten i alla dess delar från planering till genomförande och förbättring. DET HÄR ÄR LBS KREATIVA GYMNASIET I KUNGSBACKA LBS i Kungsbacka startade hösten Sedan hösten 2006 är skolan dock belägen en kilometer utanför stadens centrum, i lokaler som i takt med skolans tillväxt, har renoverats, byggts om och byggts till utifrån verksamhetens behov. Utbildning & erbjudande: Skolan erbjuder utbildningar inom media, spelutveckling, speldesign och musikproduktion. Utbildningarna som startade före höstterminen 2011 bygger på det nationella medieprogrammet och det nationella estetiska programmet följer programmålen för dessa. De utbildningar som startade i och med den nya gymnasieskolan 2011 är estetiska program med inriktningarna Estetik och media, Bild och formgivning och Musik samt teknikprogrammet med inriktning Design och produktutveckling. Samtliga utbildningar som startade hösten 2011 är studieförberedande och ger eleverna en förberedelse inför vidare studier vid högskola eller universitet. Även de tidigare utbildningarna som bygger på det nationella medieprogrammet och det nationella estetiska programmet ger grundläggande behörighet för vidare studier. Elever: Huvuddelen av eleverna kommer från Kungsbacka kommun, men skolan har också elever från andra kommuner som Mölndal, Göteborg, Mark, Partille och Stenungsund. Skolan har en övervägande andel pojkar. Könsfördelningen jämnas dock ut mer och mer för varje läsår. Elevernas socioekonomiska bakgrund är varierande och eftersom Kungsbacka kommun är skolans största upptagningsområde kommer endast ett fåtal elever från invandrade familjer. Personal: Skolans personalgrupp består utöver pedagogerna av en rektor, en skoladministratör, en skolsköterska, en studie- och yrkesvägledare, en ITtekniker och en vaktmästare. Utöver detta finns också avtal med skolläkare, skolpsykolog och kurator. Bland pedagogerna är det en jämn fördelning mellan karaktärsämnes- och kärnämneslärare. Av den totala personalgruppen är fördelningen mellan män och kvinnor 70% respektive 30%. I det pedagogiska utvecklingsarbetet ingår lärarna i ett och samma arbetslag vars arbete samordnas av 2 arbetsenhetsledare i samråd med skolledning och elevhälsa. Lokaler: Skolans lokaler ligger cirka en kilometer från Kungsbacka station och omfattar cirka 2000 kvadratmeter. Lokalerna rymmer en samlingssal, nio lektionssalar, en musikstudio, en fotostudio, en filmstudio, kök, fyra lärarkontor, ett elevcafé samt en elevmatsal och bedöms vara tillräckliga för verksamhetens behov. Det finns i lokalerna också ett mindre bibliotek, tre grupprum samt utrymme för förvaring och arkivering. På nedre plan ligger samtliga studior, fyra lektionssalar, skolexpeditionen, biblioteket samt elevmatsalen. På övre plan, återfinns samlingssalen, sex lektionssalar samt tre grupprum för eleverna. Lärarkontoren är utplacerade runtom i skolan. 6 7

5 GRUNDFAKTA FÖRUTSÄTTNINGAR Funktioner: Skolans elevhälsoteam (EHT) utgörs av en skolsköterska, kurator, skolläkare, skolpsykolog, stödsamordnare med specialpedagogisk kompetens samt rektor. Uppföljningskonferenser hålls varje vecka mellan rektor, stödsamordnare och skolsköterska och EHT-möten där samtliga aktörer inom elevhälsan deltar hålls 2 gånger per termin. Skollunch serveras varje skoldag i elevmatsalen. Studie- och yrkesvägledning (SYV) erbjuds vid skolan av studie- och yrkesvägledare i form av enskild vägledning och klassinformation. Finansiering: Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel står eleverna emellertid för själva. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE arbetsformer och pedagogik under 2011/2012: Skolan bedriver kreativa utbildningar inom medieområdet där eleverna har en närhet till såväl lärare som skolledning. Rektor drar upp riktlinjer för det pedagogiska arbetet och de mål som finns för verksamheten. Arbetet med elevernas individuella studieplaner leds av rektor. Inom arbetslaget arbetarde man under läsåret 2011/2012 under ledning av två arbetsenhetsledare utifrån de pedagogiska riktlinjer som rektor bar huvudansvaret för, och som gruppen tillsammans arbetat fram och dokumenterat i den lokala arbetsplanen. Undervisande lärare ansvarade för elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse i respektive kurs och ämne. Klassföreståndarna ansvarade för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av elevernas övergripande studiesituation och frånvaro. Detta skedde genom regelbunden kontakt med undervisande lärare och skolledning samt med föräldrar och vårdnadshavare. Elevrådet skapade förutsättningar för elever att framföra och diskutera synpunkter på utbildningen. Skoladministrationen bistod skolledning och klassföreståndare i det administrativa arbetet och i det vardagliga informationsflödet. För elever och föräldrar var skoladministrationen en viktig del i kontakten mellan hem och skola. lokaler: Skolan rymde under läsåret 2011/2012 nio undervisningssalar, filmstudio, fotostudio, musikstudio, en samlingssal, tre grupprum, en matsal, ett bibliotek/konferensrum samt fem personalkontor. Samtliga salar hade takarmaturer för fullgod belysning. Alla klassrum var utrustade med DVD, projektor och högtalarsystem, stolar, bänkar eller skrivplattor samt whiteboard och projektorduk. För att kunna ha uppsikt över elevernas samvaro i gemensamma utrymmen låg skåpsutrymmet för eleverna öppet i anslutning till ett flertal personalkontor. För att skapa mötesplatser för eleverna utanför undervisningstid samt för att erbjuda frukost och mellanmål under dagarna öppnades under läsåret ett elevcafé på skolan som var öppet 4 timmar om dagen måndag till torsdag. Caféet drevs av personal på skolan. teknisk utrustning, undervisningsmaterial och skolbibliotek: Den tekniska utrustningen bestod under läsåret i huvudsak av bärbara elevdatorer och diverse medieutrustning såsom kameror samt övrig fotoutrusning, musik- och spelproduktionsteknisk hård- och mjukvara, projektorer m.m. Undervisningsmaterialet på skolan bestod av traditionella läromedel såsom böcker och kompendier, men även digitalt läs- och skrivstöd som ett stöd för elever med särskilt behov av det. I förekommande fall användes även inlästa läromedel. 8 9

6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR Skolan har ett litet bibliotek som främst bestod av referensexemplar av alternativa läromedel i de kurser som ingår i elevernas utbildning och av skönlitteratur på svenska och engelska. Eleverna hade genom biblioteket även tillgång till uppslagsverk samt ordböcker, synonymordböcker tidskrifter och i viss utsträckning lyrik. schema och skollunch: Läsårets schema lades med målsättningen att undvika håltimmar och alltför långa skoldagar. Vi försökte också anpassa skoldagens start- och sluttider till anslutande buss- och tågkommunikationer. Undervisningen var i linje med detta satt till att börja kl varje morgon och avslutades inte senare än Målet var också att under skoldagen få en jämn fördelning och en balans mellan teoretiska och praktiska kurser. Vid schemaläggningen hade vi också som målsättning att alla klasser på skolan skulle ha fungerande mattider. Eftersom elevmatsalen tar 90 personer samtidigt lades mattider in på alla klassers scheman. Det rullande och varierande schema för skollunchen hade också till syfte att öka möjligheterna för eleverna på skolan att lära känna varandra bättre över klass- och årskursgränserna. stödverksamhet: Under läsåret fanns en stödsamordnare med specialpedagogisk kompetens som tillsammans med rektor ansvarade för utredningar och i förekommande fall upprättande av åtgärdsprogram. Stödsamordnaren var den som stod som kontaktperson för överlämningar och utredningar från andra instanser. Undervisande lärare hade tydligt i uppdrag att anpassa undervisningen så att alla elever gavs samma möjlighet att nå målen. Om en elev riskerade att inte nå de kunskapskrav som minst ska nås hade samtlig personal en anmälningsskyldighet till rektor, som då hade ett samtal med undervisande lärare om vad som inte fungerade för eleven och vilka anpassningar som gjordes i undervisningen för att tillgodose elevens behov. Utifrån denna information startade rektor tillsammans med stödsamordnaren en utredning och utifrån denna fattade rektor beslut om ett åtgärdsprogram skulle upprättas eller ej. Stödsamordnaren arbetade fram åtgärdsprogrammet tillsammans med eleven, omyndig elevs vårdnadshavare och berörd personal. Rektor fattade sedan beslut om åtgärdsprogrammet, varpå det presenterades i sin helhet för all pedagogisk personal och fungerade sedan som styrande för undervisningen. Åtgärderna som beslutades i programmet var inkluderande och genomfördes inom ramen för undervisningen. För de elever som efter utredning inte bedömdes vara i behov av särskilt stöd hade skolan en studiestödsverksamhet för under ledning av stödsamordnaren. Till denna kunde undervisande lärare också via stödsamordnaren hänvisa en elev som av någon anledning varit frånvarande och behövde extra undervisningstid. Måndag, tisdag och onsdag eftermiddag hade så både elever och undervisande lärare möjlighet att utnyttja studiepassen för att ge stöd och extra hjälp åt de elever som var i behov av detta. Den lärare som gjorde bedömningen att eleven var i behov av extra tid för att inte riskera måluppfyllelse, närvarade tillsammans med eleven vid studiepassen till dess att det inte längre bedömdes nödvändigt. Elevhälsans organisation: Elevhälsan på LBS Kungsbacka bestod under läsåret av rektor, stödsamordnare, skolsköterskan, kuratorn, skolpsykologen och skolläkaren. Stödsamordnaren och rektor hade uppföljningskonferens en gång i veckan för att gå igenom nya anmälningar, pågående utredningar och följde även upp upprättade åtgärdsprogram. Varannan vecka deltog även skolsköterskan på dessa konferenser. Då följde elevhälsan också upp frånvaron för tvåveckorsperioden och såg över vilka insatser som behöver göras. Kurator, skolpsykolog och skolläkare deltog vid EHT 1 gång varje termin och användes utöver detta löpande som resurser i verksamheten vid behov. elevinflytande. Elevrådet på skolan ska på ett demokratiskt sätt ta tillvara elevernas gemensamma intressen och föra en aktiv dialog med rektor och övrig personal på skolan. Elevrådets representanter hade under läsåret ett tydligt ansvar att vara en länk mellan sin klass och elevrådet, medan ordförande ansvarade för löpande kommunikation med rektor kring de förslag och synpunkter som framkom inom ramen för elevrådet. På skolan hölls elevråd varannan vecka och varannan vecka ansvarade representanterna för att hålla klassråd. Det var elevrådets uttalade uppgift att lyfta frågor rörande den fysiska och psykosociala skolmiljön, undervisning, utbildning, likabehandlings- och värdegrundsfrågor samt ha hand om planeringen inför studenten. Utifrån klassråden sattes en mötesagenda för kommande elevrådsmöte och vid elevrådsmötet skrevs ett protokoll som sedan lämnades till rektor som gick igenom det med elevrådets ordförande, innan denne tog med sig information om de eventuella beslut som fattades av rektor tillbaka till elevrådet. Eleverna på skolan ska också ges möjlighet att vara delaktiga i planering och upplägg av undervisningen. Vid läsårsstart skrev undervisande lärare en undervisningsplan där det tydligt framgick på vilket sätt man tagit hänsyn till elevernas synpunkter i relation till undervisningens innehåll, planering och examinationsformer. Olika typer av utvärderingar gjordes också löpande under året för att ta tillvara elevernas synpunkter. Exempel på sådana var kursutvärderingar (halvvägs in i kursen och vid läsårets slut), likabehandlings- och värdegrundsenkät (genomfördes i december), LUPP-undersökning (februari) samt en omfattande årlig undersökning avsedd att mäta elevernas nöjdhet med utbildningen. skolledning: På skolan består skolledningen av rektor som tillsammans med personalen arbetar mot de mål som finns för verksamheten. Rektor är ytterst ansvarig för verksamheten. De mål och riktlinjer som finns för verksamheten förmedlades under läsåret genom att strategiska beslut fattade av rektor förmedlas vidare till AE-ledare som tillsammans med övrig personal drev den pedagogiska utvecklingen. Rektor tog också fram underlag till att kontinuerligt utvärdera och analysera skolans resultat i relation till uppsatta mål. personal: Skolan hade under året en personalomsättning på 4 lärartjänster. Skolans totala personalgrupp bestod av 20 personer fördelade på 16 heltidstjänster och 6 deltidstjänster. Personalen utgjordes under läsåret av 15 lärare, rektor, skoladministratör, skolsköterska, IT-tekniker, vaktmästare och studie- och yrkesvägledare. Behörigheten bland lärarna låg vid slutet av läsåret 2011/2012 på 63%. Bland personalen var fördelningen mellan män och kvinnor under läsåret 2011/ % respektive 30%. Medelåldern bland personalen var 37 år. elever: Läsåret 2011/2012 gick 178 elever vid skolan, varav flickor utgjorde 30% och pojkar 70%. 63 av dessa elever gick i år 1 och var fördelade på 4 klasser (LBS Media (ES), LBS Musikproduktion (ES), LBS Speldesign (ES) och LBS Spelutveckling (TE).) Av eleverna i år 1 var 40 % flickor och 60 % pojkar. I år 2 gick 59 elever fördelade på tre klasser (LBS Media (MP), LBS Musikproduktion (ES) och LBS Spelutveckling (MP).) Av dessa elever var 29% flickor och 61% pojkar. Eleverna i år 3 var 56 till antalet, fördelade på tre klasser (LBS Media (MP), LBS Musikproduktion (ES) och LBS Spelutveckling (MP).) Av dessa elever var 21% flickor och 79% pojkar. Könsfördelningen på skolan var relativt ojämn där andelen pojkar utgjorde 70% och andelen flickor 30%. Könsfördelningen varierade dock mellan olika program och var betydligt jämnare bland eleverna i år 1 än bland eleverna i år 2 och 3. Genomsnittligt meritvärde vid 2011/2012 års intag var för LBS Media 201, LBS Speldesign 186, LBS Spelutveckling 205 och för LBS Musikproduktion 216. Vanligaste hemkommun bland skolans elever var Kungsbacka (67%), Mölndal (12%) och Göteborg (11%)

7 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Beskrivning av kvalitetsarbetet UNDERLAG & ARBETSSÄTT MÅLSÄTTNING, METODER & UPPFÖLJNING: Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål med utgångspunkt i läroplanen. Arbetet utgår från en lägesbedömning och avslutas med resultatutvärdering. Däremellan följer vi regelbundet upp arbetet och samlar in den dokumentation som bildar underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierar nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. DOKUMENTATION: Underlag och anteckningar till de insatser som görs inom ramen för kvalitetsarbetet under året sparas på skolans gemensamma server. Under en utvärderingsvecka i juni månad sammanställs detta material sedan gemensamt och dokumenteras i den form du kan läsa om längre fram i den här rapporten. Lägesbedömningen, uppföljningen och resultatutvärderingen görs ur flera perspektiv och i flera forum. Hos skolledning, lärarlag, arbetsgrupper, elevråd, klasser och föräldrar. Arbetsprocessen bidrar till en systematik i kvalitetsarbetet och ett säkerställande att vi gör rätt saker. Samtidigt ger processen utrymme för att uppmärksamma sådant som sker spontant på skolan med målen i fokus. Allt underlag i kvalitetsarbetet samlas på ett och samma ställe på skolan i en dokumentationspärm/serverutrymme. På så vis kan vi följa arbetet och ha grepp om hur arbetet utvecklas under året och över tid. NATIONELLA PROV: Resultaten från de nationella proven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. BETYGSUPPGIFTER: Uppgifterna om porognosticerade och satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och program- examensmålen nås under läsåret. ENKÄTER: Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat nöjdhetsenkäter och kurs-/undervisningsutvärderingar. Vi dokumenterar också vår dagliga verksamhet genom fotografier som vi lägger ut på vår hemsida och på vår sida på Facebook. Detta för att ge allmänheten och i synnerhet föräldrar möjlighet att ta del av den dagliga verksamheten på skolan. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING: Kvalitetsarbetet följs upp och utvärderas kontinuerligt under läsåret, samt vid läsårets slut. Utgångspunkter för utvärderingarna är skolans lokala arbetsplan, kursutvärderingar, enkäter och resultat i form av prognisticerade och satta betyg. I januari månad ägnas också en dag till gemensam halvtidsutvärdering där vi tillsammans går igenom resultat i relation till uppsatta mål. Mot slutet av vårterminen ägnas en vecka till utvärderingsseminarier. Då träffas elevrådet, lärarna och skolledningen för att diskutera och analysera skolans samlade resultat och kvalitetsutveckling ur olika perspektiv. Vi går då igenom all dokumentation från årets insatser enkäter, betygsresultat, rapporter, kursutvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden som gällt under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse för det kommande läsåret. KVALITETSRapport & ARBETSPLAN: Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en plan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår

8 FOKUSOMRÅDEN FOKUSOMRÅDEN FOKUSOMRÅDEN 2011/2012 MATEMATIK Mål och motiv I slutet av föregående läsår konstaterades att måluppfyllelsen i Matematik A och Matematik B var låg (74% respektive 37%). Vid sidan av de betygsresultaten identifierade skolan också att eleverna hade svårigheter med att själva formulera och pröva problem och hypoteser samt lösa praktiska problem och arbetsuppgifter. Eleverna hade även svårt med att förstå matematikens användningsområden och hur de kunskaper de tog till sig i matematik kunde vara användbara i andra kurser. Ofta hamnade eleverna i en nedåtgående spiral där misslyckanden på prov ledde till att de halkade efter och visade ett ökat ointresse för matematiken som ämne. På skolan upplevde personalen att det fanns en koppling mellan uteblivna resultat och elevens brist på tilltro till sin egen förmåga. Följande läroplansmål kopplades så till området Fokus på matematik: Eleverna kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för yrkes- och vardagsliv. Eleverna kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter, kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden och lösa praktiska problem och arbetsuppgifter. Eleverna tror på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas. Eleverna kan använda kunskaper som redskap för att formulera och pröva hypoteser och lösa problem. Metod & genomförande Positivt förhållningssätt till matematiken och dess användbarhet : Personalen på skolan enades om att tillsammans ha ett gemensamt förhållningssätt och en samsyn kring matematikens använd- barhet utanför kursgränserna. Oavsett vem eleverna talade med på skolan så skulle eleven erbjudas ett svar som motiverade på vilket sätt matematik kan användas i både yrkes- och vardagsliv samt hur matematik kan implementeras i andra kurser. Genom att skapa ett intresse för matematik och mekanismerna bakom genom att påvisa dess funktion på flera områden var förhoppningen att måluppfyllelsen skulle öka. Det ligger i matematikens natur att analysera, pröva, formulera problem och hypoteser för att sedan använda sina kunskaper för att reda ut och lösa dessa problem. Därför valde pedagogerna att konsekvent under läsåret jobba med matematiken och genom problemlösande göra eleverna medvetna om matematikens relevans. Därigenom skapades förutsättningar för eleverna att träna på att bli bättre på att ställa frågor och sedan svara på dem. Ge mer utrymme för matematiken : För att lyfta matematikens relevans samt att på bästa sätt ta tillvara på elevernas berättigade undervisningstid valde man att lägga fokus på matematiken, när man väl blev klar med det man gjorde i sin ordinarie kurs. Vidare skulle alla undervisande lärare, i de fall de upplevde att de hade tid över i sin kurs efter ett moment erbjuda denna tid till matematikkurserna och om nödvändigt själva leda eleverna i en lektion i matematik. Detta genomfördes främst i samband med eller inför examinerande moment i matematik. Temavecka med matematik i fokus : För att försöka förändra den negativa inställningen som tidigare funnits till matematiken, valde pedagogerna att under hösten genomföra en temavecka om just matematik. Pedagogerna ville aktivt arbeta med att förändra attityden gentemot matematiken, för att på så sätt på sikt öka måluppfyllelsen i matematikkurserna. Under temaveckan fick alla pedagoger i uppgift att i sina respektive kurser på något sätt knyta an till matematiken som ämne, men också som fenomen. Ett arbete där eleverna skulle utveckla sin förmåga till problemlösning och analytisk förmåga. Därtill kunde eleverna uppnå kursmål både i sina olika kurser samt i matematik. Ett helhetstänk fanns och under veckan arbetade eleverna både program- och årskursöverskridande. Motiverande matematikundervisning : Både i undersökningar och skattningar har det tidigare läsår visat sig att eleverna och pedagogerna upplevt att det funnits en inställning hos eleverna av att man inte klarar av, eller förstår matematik. Därigenom blir dessa kurser svåra för eleverna att ta sig an. Oftast var detta ihopkopplat med ett lågt akademiskt själförtroende. Genom att bryta dessa tankegångar, och få eleverna att känna att de klarar av matematiken, så var förhoppningen att eleven sedan skulle gå in i en positiv spiral och att en bra erfarenhet skulle bli till flera sådana. Under läsåret hade matematiklärarna ett särskilt ansvar att arbeta aktivt med att skapa en positiv inställning gentemot matematiken. Bland annat genom att diskutera med, påvisa för och uppmärksamma eleverna på matematikens betydelse och varför det är viktigt med matematiska kunskaper. Därtill poängterade matematiklärarna vikten av att träna upp intellektet för att på så sätt kunna analysera, generalisera och se mönster. Dessa delar krävs ofta för att nå de högre betygsstegen i olika kurser och är även värdefullt i de framtida yrkesval många av eleverna önskar (musikproducent, programmerare, grafiker, etc.). Uppföljning och utvärdering Detta fokusområde följdes upp genom kontinuerliga kontroller av betygsprognoser inom ämnet. Rapportering till rektor gällande resultaten i matematik skedde löpande under läsåret. Halvtids- och läsårsutvärderingar, samt diskussioner på arbetslagstiden genomfördes för att få en uppfattning om hur väl arbetet med fokusområdet föll ut. Ansvar för utvärdering av området har inte endast legat på undervisande lärare i matematik, utan på hela kollegiet för att förankra vikten av att få en verksamhet genomsyrad av fokusområdet. Resultat och analys Betygsresultaten för läsåret 2011/2012 förbättrades markant från föregående läsår. Det kan konstateras att i Matematik 1 så klarade 90% av eleverna kursen, i jämförelse med Matematik A där föregående läsårs resultat låg på 74%. Då kan även nämnas att Matematik 1 som kurs är innehåller fler moment och kunskapskrav än vad Matematik A gör. Det går även att skönja en tydlig förbättring i Matematik B där 66% av eleverna klarade kursen i år i förhållande till förra läsår då endast 37% klarade kunskapskraven. Dessa resultat visar på en klar förbättring i måluppfyllelse, även om resultaten inte når upp till det nationella genomsnittet, vilket ger pedagogerna och matematiklärarna orsak att fortsätta jobba med detta område nästa år för att ytterligare höja nivån. Den temavecka som genomfördes i början av läsåret utvärderades av både elever och pedagoger. Tillsammans kunde konstateras att i vissa kurser hade momentet framskridit väl, medan det i andra kurser upplevdes något forcerat. Pedagogerna skattade dock att det hade varit en positiv utmaning att försöka främja och förändra synen på matematiken. När det gäller eleverna, så var de relativt positiva till temaveckan, men då de tidigare inte kommit kontakt med ett liknande sätt att jobba, var de något skeptiska till huruvida de på så kort och koncis tid skulle förändra sin inställning till matematiken och se dess användbarhet. Detta upplevde även pedagogerna, men såg det även som en möjlighet att fortsätta jobba med elevernas attityder. Ser man dock till förbättringen av betygsresultaten så kan man se att temaveckan, möjligtvis hade en positiv påverkan på elevernas inställning i det långa loppet och därigenom även elevernas resultat. Pedagogerna skattade att det främst varit positivt att belysa matematiken utifrån ett problemlösande perspektiv och ett analyserande sådant än att just räkna i matematikboken. Detta tyder på att eleverna 14 15

9 FOKUSOMRÅDEN FOKUSOMRÅDEN FOKUSOMRÅDEN 2011/2012 VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH AKADEMISKT SJÄLVFÖRTROENDE är mottagliga för att se matematiken utifrån andra perspektiv än just den räknande delen, vilket vi tordes kunna jobba vidare med nästa år. De övergripande positiva resultaten i matematik kan i slutändan bero på en rad olika faktorer. Det kan vara så att de nya matematiklärarnas metoder och arbetssätt påverkat elevernas möjligheter och vilja att nå goda resultat. Därtill kan det vara pedagogernas gemensamma inställning och arbetssätt gällande matematik och försöket att påverka elevernas attity- der som fått fler att se matematikens användbarhet i andra situationer än i just matematiska sådan. Utöver detta kan det vara så att eleverna tack vare en ändrad inställning till matematiken faktiskt kunnat ta sig an ämnet på ett annat sätt och även då nå högre. De flesta pedagoger skattade att eleverna i år 1 såg behovet av matematik och ville klara kursen. Detta syns även i att alla elever i år 1 valt att läsa matematik 2, som valbar kurs under nästa läsår. Mål och motiv Det genomsnittliga meritvärdet för samtliga avgångselever på skolan var vid utgången av 2010/ ,74, vilket understiger det nationella genomsnittet för motsvarande program. Eftersom alla elever, utifrån sina egna förutsättningar, ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål gjorde vi i kollegiet bedömningen att vi behövde förbättra måluppfyllelsen när det gäller elevernas förmåga att tillägna sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens program. För att kunna göra detta krävs både kognitiva färdigheter och en tydlighet från pedagogerna när det gäller begrepp och förväntningar på eleverna. Man konstaterade också att vi på skolan behövde förbättra måluppfyllelsen när det gäller att få eleverna att tro på sin egen förmåga och på sina möjligheter att utvecklas. Följande läroplansmål berördes av insatserna inom fokusområdet Vetenskapligt förhållningssätt och akademiskt självförtroende: Eleverna tillägnar goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieprogram. Eleverna kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera antaganden samt lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, lösa praktiska problem och arbetsuppgifter. Eleverna tror på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas. Eleverna utvecklar en förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Eleverna utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utveckla sitt eget lärande. Eleverna kan överblicka större kunskapsfält och utveckla en analytisk förmåga och närmar sig allt mer ett vetenskapligt sätt att arbeta och tänka. Eleverna ökar sin förmåga att självständigt formulera ståndpunkter, grundade på så väl empirisk kunskap som analys som förnuftsmässiga och etiska överväganden. Eleverna kan använda kunskaper som redskap för att formulera och pröva hypoteser samt lösa problem. Eleverna tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat. Eleverna kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kursplanerna. genomförande &Metod Under läsåret 2011/2012 skulle fokus ligga på att öka måluppfyllelsen genom att dels förändra arbetsformer, och dels genom att konkretisera arbetssätt samt tydliggöra de kunskapskrav och betygskriterier som finns uppsatta för varje kurs. Ett processorienterat arbetssätt: Pedagogerna hade under året målsättningen att använda sig av nya arbetsformer för att nå de uppsatta målen. Målsättningen var att detta skulle leda till ett ökat 16 17

10 FOKUSOMRÅDEN FOKUSOMRÅDEN medvetande samt ett ökat akademiskt självförtroende hos eleverna. De skulle oavsett kurs eller specifik uppgift känna igen sig i hur en arbetsprocess fungerar samtidigt som de skulle ges insikt i sin egen kunskapsutveckling. Kollegiet anammade ett mer processorienterat arbetssätt för att visa att kurserna vilar på en gemensam grund. Med detta menas att vikt lades vid att synliggöra elevens arbetsprocess från uppstart till avslut och reflektion över det egna lärandet. Kollegiet ville med metoden lägga fokus på hela lärprocessen och hjälpa eleverna till insikt om att det inte endast är slutprodukten som är viktig. Den konkreta läroplanskopplingen är tydlig i denna del, då det handlar mycket om att hjälpa eleverna att använda sina kunskaper som redskap för att ta sig an nya uppgifter, formulera antaganden och lösa problem. Ett kritiskt förhållningssätt: Att ha ett kritiskt förhållningssätt och att kritiskt kunna granska källor är ofta förmågor som krävs för att uppfylla kriterier/ kunskapskrav för högre betyg. För att fler elever skulle ges möjligheter att utveckla goda kunskaper konstaterades inför läsåret att vi i den pedagogiska verksamheten behövde hitta bättre strategier för att utveckla elevernas förmågor att kritiskt granska och referera till olika källor. Pedagogerna arbetade under hela året aktivt med det kritiska förhållningssättet i sina kurser och i mentorskapet. Ett sådant kritiskt förhållningssätt innebar ett synsätt där eleverna konsekvent uppmanades till att utvärdera och reflektera snarare än att reproducera. Även vikten av att inta fler perspektiv i olika sammanhang var en del av det kritiska förhållningssättet. Konkretisering av betygskriterier och kunskapskrav: Att tydliggöra för eleven vilka kriterier och kunskapskrav som finns i relation till de olika målen är viktigt för att eleven tydligare ska kunna få insikt i sin egen kunskapsutveckling. Pedagogerna uppmuntrade därför i år i större utsträckning eleverna att sträva mot högre betyg, och pedagogerna beskrev vid varje uppgift tydligt för eleverna vilka kunskapskrav som krävdes för de olika betygsstegen. Därtill hade de fortlöpande samtal med eleverna om deras kunskapsutveckling. Uppföljning och utvärdering Arbetet med fokusområdet följdes upp fortlöpande under hela året. Vid klasskonferenser, halv- och heltidsutvärderingen samt på arbetslagstid undersöktes och utvärderades om fokusområdet haft en positiv effekt på betygsresultaten och det genomsnittliga meritvärdet på skolan. Genom elevenkäter och kursutvärderingar gavs pedagogerna också möjligheten att kunna få en bild av hur eleverna uppfattade sin lärandeprocess och sin undervisning. Resultat och analys Betygsresultaten för läsåret 2011/2012 förbättrades jämfört med föregående läsår. Föregående läsår var 87% av samtliga avgångselever behöriga till vidare studier. I år landade samma siffra slutligen på 92%. Vi gör bedömningen att eleverna i år i större utsträckning än tidigare utvecklade goda förmågor och kunskaper. Detta baseras på en skillnad i betygsfördelningen jämfört med tidigare år (se diagram 5a i bilaga 1). Årets resultat visar även att eleverna närmar sig det nationella snittet för betygspoäng på slutbetyg för avgångselever. I år blev betygspoängen 13,0, att jämföras med förra årets 11,74. Även om det är en bit kvar till det nationella snittet så är skillnaden jämfört med förra året en klar förbättring. Även i de kursutvärderingar som genomfördes i slutet av läsåret konstateras att eleverna i större grad än tidigare anser att pedagogerna presenterat och klargjort både de mål och kunskapskrav som funnits för de olika momenten. Eleverna skattade även att pedagogerna hade mer regelbunden kontakt med eleverna om deras specifika kunskapsutveckling, vilket också kan vara en förklaring till att de klart upplever att pedagogerna gett dem det stöd de behövt för att kunna nå målen i respektive kurs. Tittar man på den samlade bild som ges kan man se att insatserna som gjorts under året hade en positiv effekt på både elevernas resultat samt deras inställning till och upplevelse av sin studiesituation. Framförallt föll arbetet med att konkretisera betygskriterier och kunskapskrav väldigt väl ut, och upplevdes genomgående som en positiv faktor. När det gäller det processorienterade arbetssättet och det kritiska förhållningssättet konstaterades vid heltidsavstämningen att pedagogerna kommit olika långt i denna process, och också använt metoderna i större utsträckning, medan andra gjort det i mindre. De som tillämpade metoderna konsekvent upplevde dock positiva effekter på elevernas lärande. Vidare visar utvärderingen av resultaten att även årets ökade fokus på läroplansmålen bidragit till de förbättrade resultaten. Läroplansmål som rör elevens goda kunskapsutvecklingsförmåga, att använda kunskaper som redskap för att formulera och lösa problem samt elevens insikt om det egna lärandet och viljan att utvecklas har bidragit till måluppfyllelsen gällande de högre betygen. Då det tidigare år varit mer fokus på att få elever att nå de kunskapskrav som minst ska nås, handlade det i år i mycket större utsträckning om att förankra en vilja hos eleverna att alltid sträva så långt det är möjligt, vilket syns i jämförelsen av betygsfördelningen från föregående läsår och detta läsår. Den ökade måluppfyllelsen är positiv, men skolan kommer att fortsätta sitt strävande mot att nå upp till de nationella resultat när det gäller slutbetygen. Likt föregående läsår, har ett medvetande kring skolans resultat i samband med fastställandet av tydliga och konkreta mål hjälpt pedagogerna att sträva högre, vilket återspeglats i elevernas resultat. Pedagogerna skattade att eleverna i högre grad än tidigare var medvetna om var de befinner sig i förhållande till kursmålen och kunskapskraven, samt att de mer aktivt strävade efter att nå längre. I högre grad än tidigare försökte pedagogerna förmå eleverna att ta ett ökat ansvar för sina studier, något som får vara en fortsatt process under nästa läsår. Man kan dock konstatera att årets måluppfyllelse bäddar för att man även nästa år ska kunna redovisa goda resultat när det gäller den övergripande måluppfyllelsen. Återkoppling till arbetsplanen: Sett till den arbetsplan som formulerades vid läsårets start finns det några delar av metoden som det av olika anledningar inte arbetades så frekvent med. Nedan kommenteras dessa delar. En konsekvent begreppsanvändning: En metod som från början var med i fokusområdet var att hela kollegiet skulle enas kring en gemensam begreppsanvändning. Det hade under tidigare år uppmärksammats att elever upplevde svårigheter gällande användandet av begrepp som till exempel analys, reflektion kritiskt tänkande m.m. samt att pedagogerna inte använt dessa på ett konsekvent sätt. Inför detta läsår skapades så en begreppsmall som var tänkt att användas och implementeras i samtlig undervisning. Vid heltidsutvärderingen konstaterades att detta inte skett. Anledningen till detta tros ligga i att det allmänna fokuset på ett kritiskt förhållningssätt, elevernas prestationer i förhållande till kunskapskrav och betygskriterier innebar att de begrepp som eleverna upplevde svåra nu diskuterats mer ingående, utifrån olika perspektiv och uppgifter utan något egentligt behov av en gemensam mall. Samma sak kan sägas kring de svårigheter som rörde källhänvisning och källkritik

11 FOKUSOMRÅDEN FOKUSOMRÅDEN FOKUSOMRÅDEN 2011/2012 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Mål och motiv I elevernas utvärderingar från läsåret 2010/2011 framkom att de inte i tillräckligt hög grad upplevde att de har möjlighet till inflytande över utbildningen och undervisningen. Samtidigt identifierades svårigheter bland eleverna att ta ansvar för sin egen studiesituation och att många behövde stöd och hjälp med planering och struktur. För att komma tillrätta med detta skulle vi under 2011/2012 fokusera på att höja måluppfyllelsen i relation till följande läroplansmål: Eleven tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat. Eleverna kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven i kursplanen. Eleven utvecklar sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering. Eleverna ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha. Eleverna tar personligt ansvar för sina studier och arbetsmiljö. Eleverna utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv. Eleverna utövar aktivt inflytande och utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar eleverna sin förmåga att arbeta i demokratiska former. genomförande & Metod Framtagande av tydliga förhållningsregler: Utifrån en låg måluppfyllelse av läroplansmålen som rör elevdemokrati, skulle vi under året arbeta med att skapa en arbetsmiljö som tar sin utgångspunkt hos såväl lärare som elever. Skolan skulle aktivt arbeta med att ge eleverna större möjlighet att vara med och påverka skolans förhållningsregler för att på så sätt få dem att känna större ansvar och förståelse inför de förhållningsregler som beslutas. I samband med läsårets start valde pedagogerna att ta fram ett förslag på olika områden för förhållningsregler som man sedan presenterade för eleverna. På klassnivå och även via elevrådet diskuterades vilka förhållningsregler som skulle gälla. Det bestämdes att man i varje klassrum skulle finna en kopia av dessa regler för att kunna ha en samsyn och även ett gemensamt förhållningsätt till dessa. Förhållningsreglerna berörde arbetsmiljön i klassrummet, hur man förhåller sig till varandra samt hur man tar ansvar för den tekniska utrustning som man använder: Klassrummet: I klassrummet eftersträvar vi en god arbetsmiljö och vi hjälps år att hålla ordning. Datorn: Datorerna använder vi i studiesyfte. Man behandlar alla datorer som om de vore ens egen. Kompisarna: Lärare och elever ska alltid behandla varandra med respekt och omtanke. Elevdatorer: Under läsåret fick varje elev var sin studiedator och därmed blev LBS Kungsbacka en en-till-en skola, som ett led i Kungsbacka kommuns beslut att vara en en-till-en kommun. För eleverna blev datorerna ett verktyg som starkt påverkade deras studiesituation och möjlighet att samla allt sitt arbete på ett och samma ställe samtidigt som det gav dem möjlighet att överblicka sina studier via Adela. Aktiva diskussioner kring elevens studiesituation: Under året bestämdes att pedagogerna skulle arbeta med elevernas möjligheter att ta sig sin studiesituation mer självständigt än tidigare. Ett led i detta var att KLF-tiden utökades till 40 minuter från förra årets 15 minuter. Tanken var att eleverna och deras respektive KLF skulle ha gott om tid att både stärka en inre gemenskap, men också generöst med tid till att diskutera den övergripande studiesituationen som fanns för klassen. Uppföljning och utvärdering Under AE-tiden, halv- och heltidsavstämningarna diskuterades elevernas möjligheter att ta ett större ansvar för sin studiesituation samt hur de upplevde att de får påverka innehåll och moment i kursen. Resultat och analys Förhållningsreglerna togs fram med syftet att skapa ett positivt arbetsklimat i klassrummen. Vid läsårets slut kunde pedagogerna se att merparten av förhållningsregler som togs fram tillsammans med eleverna följts, men även att en regel inte följts i den utsträckning som hade varit önskvärd. Pedagogerna och eleverna hade varit medvetna om reglerna, men kanske inte varit så konsekventa i att följa alla. I kursutvärderingarna kunde man se att det främst var förhållningsreglerna som berör arbetsro och även hur man behandlar varandra som eleverna upplevde att pedagogerna hade lyckats väl med. Eleverna upplevde att pedagogerna blivit bättre på att skapa arbetsro för eleverna än tidigare. I elevundersökningen Markör så var dock eleverna i ungefär lika hög grad som tidigare nöjda med de förhållningsregler som finns på skolan. Det kan också vara så att eleverna upplever dessa förhållningsregler som mer generella och att de innefattar fler områden. Samtidigt skattar eleverna enligt kursutvärderingarna i allra högsta grad att pedagogerna behandlar eleverna med respekt, samt att de ingriper om någon säger eller gör något kränkande. Det blir tydligt att den förhållningsregel som eleverna och pedagogerna inte varit konsekventa med att följa gäller datorerna. Pedagogerna upplevde att de inte hade varit helt konsekventa när det gäller att inte ha mat och dryck i klassrummen. Detta är givetvis en viktig fråga då eleverna inte ska ha några drickor i närheten av sina datorer. Elevernas övergripande studiesituation förbättrades och pedagogerna skattade elevdatorerna som ett mycket positivt verktyg när det gäller elevernas möjligheter till att ta ett ökat eget ansvar för sina studier. Eleverna kunde i högre grad än tidigare samla allt på ett och samma ställe och via Adela hade de en klar och övergripande bild över sin studiesituation. Under året arbetade KLF och pedagogerna tillsammans med att hjälpa eleverna att skapa en struktur över sin skolgång, vilket tycks ha haft en positiv effekt på den övergripande studiesituationen. Eleverna nådde i år högre resultat än tidigare och färre elever hamnade efter under årets gång. Därtill visade det sig vara ett ypperligt verktyg för främst de elever som av olika anledningar haft svårt att ta ansvar för, eller överblicka sin studiesituation

12 FOKUSOMRÅDEN KVALITETSARBETE Enligt de kursutvärderingar som genomfördes upplever eleverna i högre grad än tidigare att de fått vara med och påverka kursernas innehåll och upplägg, något som pedagogerna instämmer i. Därtill syns det i elevundersökningen Markör att färre elever är missnöjda med i vilken utsträckning de och lärarna gemensamt planerat undervisningen. Det jobbades under läsåret aktivt med att vid avslutade moment diskutera med eleverna hur det aktuella momentet framskred, samt hur man kunde göra för att ta sig an ett nytt moment. I de kurser där detta gjordes frekvent skattar pedagogerna att eleverna kännde sig mer delaktiga i processen att påverka kursinnehåll och upplägg. Återkoppling till arbetsplanen: Sett till den arbetsplan som formulerades vid läsårets start finns det några delar av metoden som det av olika anledningar inte arbetades så frekvent med. Nedan kommenteras dessa delar. Upprättande av individuella veckoplaneringar för elever: Under läsåret 2011/2012 skulle en metod utarbetas som skulle hjälpa eleverna att bli mer delaktiga i sin egen planering. Veckoplaneringen skulle syfta till att eleven skulle ta ett större ansvar för och få en större inblick i sin egen studievardag och vara ett levande dokument där eleverna, med stöd från sina klassföreståndare, kunde planera sina studier vecka för vecka. Det visade sig efter en tid att eleverna inte hade ett så stort behov för detta som vi hade bedömt. Införandet av elevdatorer påverkade elevernas studiesituation positivt och gav dem ett verktyg att tillsammans med Adela överblicka sin studiesituation utan behovet av veckoplaneringar. Upprättande av provschema: För att öka klassföreståndarens möjligheter att skapa en överblick och kunna hjälpa elever i behov av stöd, eller om eleverna var sjuka vid KLF-tiden så skulle också ett provschema upprättas. I provschemat skulle alla undervisande lärare lägga in tider för prov, inlämningar och redovisningar. Det visade sig tidigt under året att eleverna hade relativt bra överblick av sin studiesituation och att vi lärare inte behövde inrätta ett aktivt provschema