LBS HALMSTAD. Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet. 2012/2013 KVALITETS- RAPPORT

Transkript

1 LBS HALMSTAD Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet. 2012/2013 KVALITETS- RAPPORT

2 LEDARE INLEDNING KREATIVITET, NYFIKENHET OCH LUST ATT LÄRA LEDARE: För att som elev ha möjlighet att på bästa sätt tillgodogöra sig undervisning måste vi som skola skapa ett positivt, tryggt och tillåtande inlärningsklimat. Ett klimat som främjar kreativitet, nyfikenhet och lust att lära. Men också ett klimat byggt på demokrati och respekt för människors lika värde, där eleverna ges rätt att utöva inflytande över undervisning och vardag. Detta är något som vi på Ljud & bildskolan i Halmstad är mycket bra på. Som ledare för min verksamhet känner jag ett stort ansvar i att vara en förebild för både medarbetare och elever. Tillsammans skapar vi ett arbetsklimat där alla känner ett gemensamt ansvar. En skola där glädje finns och där vi stimulerar varandra att fortsätta utvecklas, ständigt nå högre och bli bättre. En skola där vi tillsammans arbetar mot gemensamma mål. För mig som rektor är det viktigt att skolan ligger i tiden och att vi är uppdaterade på de förändringar som sker för att ta oss an nya krav på kunskaper och utbildning. Som elev på vår skola har du alla möjligheter att utvecklas kunskapsmässigt men också som människa, med strävan att nå varje individs fulla potential. Jag har en stor tilltro till min verksamhet, en vision och en tydlighet och bidrar med entusiasm och stort engagemang. Dessutom ser jag till att göra det med glädje och förgyller alltid dagen med ett leende. Linda Johansson, rektor.

3 INNEHÅLL 02. LEDARE GRUNDFAKTA OM LBS KREATIVA GYMNASIET GRUNDFAKTA OM LBS HALMSTAD FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE 2012/2013 UNDERLAG OCH METODER FÖR KVALITETSRAPPORTEN ÅRETS KVALITETSARBETE FOKUSOMRÅDEN 2012/2013 UPPFÖLJNING AV L.O.V. ARBETET SAMLAD BEDÖMNING OCH BESLUT BILAGOR: 1: Resultatsammanställning 2: Läroplansmål

4 GRUNDFAKTA LBS KREATIVA GYMNASIET VÄLKOMMEN TILL LBS HALMSTADS KVALITETSRAPPORT 12/13 Kvalitetsarbete på LBS handlar om hur väl vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver, såväl kunskaps- som värdegrundsmässigt, för att vara väl förberedda inför det studie-, arbets- och samhällsliv som väntar dem efter gymnasiet. Det innebär att vi som jobbar på skolan systematiskt och metodiskt gör oss medvetna om vad vi gör, varför, hur vi gör det och vart det leder för eleverna. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens mål, på ett rättssäkert och korrekt sätt. Vårt sätt att arbeta ska vinna elevernas förtroende samt ge dem en god skjuts in i vidare studier och arbetsliv. Vårt kvalitetsarbete utgår därför från fyra perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Här handlar det om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs program-/examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i skolans strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på skolan i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande över sina studier som de har rätt till, eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Både huvudmannen LBS och alla LBS-skolor följer en grundläggande struktur och flöde för det systematiska kvalitetsarbetet. Det omfattar en gemensam tidsplan (alla skolor gör till exempel betygsprognosticeringar vid samma tidpunkt för att kunna analysera hur arbetet i verksamheten leder mot ökad måluppfyllelse när det gäller kunskapsresultaten), aktiviteter (alla skolor genomför till exempel utvärderingsseminarier där elever och personal analyserar skolans samlade resultat) och uppföljning (alla skolor utgår från samma resultatmått inom respektive kvalitetsdimension vilket möjliggör jämförelse och erfarenhetsubyte mellan skolorna). På sidan här intill framgår hur kvalitetsåret på LBS ser ut och vad som händer när. Kvalitetsrapporten är ett centralt dokument i vilket skolorna dokumenterar sitt arbete under hela läsåret fram till färdig rapport. Ytterst ansvarar rektor för skolans systematiska kvalitetsarbete och lokala tillägg och variationer i kvalitetsarbetet kan förekomma på våra olika skolor. 4

5 GRUNDFAKTA LBS KREATIVA GYMNASIET KVALITETSÅRET PÅ LBS KREATIVA GYMNASIET JUNI Resultatrapporter Utvärderingsseminarier Kvalitetsrapport enheter AUGUSTI SEPTEMBER Arbetsplan Undervisningsplaner Kvalitetsrapport huvudman MARS MAJ Elev- och medarbetarenkäter Undervisningsutvärderingar Avstämning undervisningsplaner Avstämning kvalitetsrapport del 3 Interna granskningar OKTOBER NOVEMBER Likabehandlings- och värdegrundskartläggning Undervisningsutvärderingar Avstämning undervisningsplaner Avstämning kvalitetsrapport del 1 DECEMBER JANUARI Samlat plandokument Betygsprognoser Uppföljning åtgärdsprogram Avstämning undervisningsplaner Avstämning kvalitetsrapport del 2 5

6 GRUNDFAKTA LBS KREATIVA GYMNASIET DET HÄR ÄR LBS KREATIVA GYMNASIET På LBS bedriver vi gymnasieutbildning inom medier och kreativa områden. Närmre elever läser idag någon av våra utbildningar LBS Media, LBS Spelutveckling, LBS Speldesign, LBS Systemutveckling,LBS Arkitekt, LBS Journalistik och LBS Musikproduktion på någon av våra elva orter i Sverige: Borås, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Kristianstad, Kungsbacka, Lund, Motala, Nyköping, Trollhättan och Varberg. Vi har bedrivit medieutbildning sedan 1996 och gymnasieutbildning i egen regi sedan År 2006 fick skolan nya ägare och sedan augusti 2007 ingår vi i utbildningskoncernen AcadeMedia. ORGANISAITON: För verksamheten finns en ledningsgrupp bestående av verksamhetschef och biträdande verksamhetschef samt stöd- och ansvarsfunktioner inom ekonomi, marknadsföring, kvalitet och personalfrågor. För varje skolenhet ansvarar en rektor, med centralt verksamhetsstöd för kvalitetsuppföljning, organisation, ekonomi, marknadsföring, IT och HR. GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER: Sambands- och sammanhangsperspektivet är bärande i alla våra utbildningar. Centralt är även det pedagogiska perspektiv som tar fasta på erfarenheter och ser både lyckanden och misslyckanden som utvecklande. Genom en inställning till lärandet som innebär att man måste våga pröva och våga misslyckas för att komma framåt, ska utbildningen vara en god bas för eleverna att arbeta strategiskt, praktiskt och kreativt inom både nya och traditionella kreativa områden. Efter utbildningen ska eleverna vara rustade med: behörighetsgivande slutbetyg för vidare studier på högskola och universitet ett hållbart förhållningssätt som individ, vuxen och som samhällsmedborgare branschriktiga erfarenheter och kännedom om arbetslivet en samling användbara arbetsprover Framför allt är det uppgifterna och målen i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94 rev. 2011) samt program-/examensmålen som är vägledande för vår verksamhet i alla dess delar från planering till genomförande och förbättring. 6

7 GRUNDFAKTA LBS HALMSTAD DET HÄR ÄR LBS KREATIVA GYMNASIET I HALMSTAD LBS Halmstad startade hösten 2002, då med utbildningen strömmande media. Skolan har sedan dess växt och programutbudet har utökats och förändrats till att idag innefatta fem utbildningar med två nationella program som grund; estetiska programmet och teknikprogrammet. LBS Halmstad ligger i de centrala delarna av staden med cirka fem minuters gångväg till centrum. Västra stranden och Aleskogen förgyller omgivningen runt skolan med skolläkare och psykolog. Två av pedagogerna har även annat uppdrag i sin tjänst; stödsamordnare och IT-tekniker. Pedagogerna har lärarutbildning och/eller utbildning och erfarenhet inom sitt ämnesområde. Alla pedagoger som undervisar i de gymnasiegemensamma ämnena är utbildade. Vi strävar efter hög lärarbehörighet och för varje verksam pedagog som inte har pedagogisk utbildning finns en plan för att på sikt bli behörig. UTBILDNING & ERBJUDANDE Skolan erbjuder utbildningarna LBS Media (ES), LBS Speldesign (ES), LBS Musikproduktion (ES), LBS Arkitektur (TE) och LBS Spelutveckling (TE). Alla våra utbildningar är högskoleförberedande. ELEVER Läsåret 2012/2013 hade vi 182 elever på våra fem utbildningar. Många av skolans elever kommer från Halmstad samt kringliggande kommuner så som Laholm, Falkenberg, Ängelholm och Båstad men också längre ifrån. PERSONAL Skolans ledning består av rektor som till sin hjälp har en rektorsassistent. Utöver ledningen består personalgruppen av 12 pedagoger, skolsköterska, kurator, elevassistent och vaktmästare. Utöver detta finns avtal LOKALER Undervisningen bedrivs i ljusa, moderna och trivsamma lokaler i centrala Halmstad och rymmer drygt 300 personer. Vi har 12 klassrum, fyra grupprum, en fotostudio, en filmstudio, en musikstudio, ett litet bibliotek, ett rum för skolhälsovården, ett kök med matplats, ett konferensrum, uppehållsrum samt kontor för personalen och förvaringsutrymmen. Utöver detta finns idrottshall i nära anslutning till skolan som hyrs för att bedriva idrottsundervisning. Skollunchen intas i restaurang Västergöks lokaler som ligger granne med skolan. FUNKTIONER Elevhälsa anordnas i skolans lokaler och består av rektor, skolsköterska, kurator och stödsamordnare med specialpedagogisk kompetens. Därtill finns även avtal med skolläkare och psykolog. 7

8 GRUNDFAKTA LBS HALMSTAD Rektor har under läsåret ansvarat för studievägledning då hon bedöms ha tillräcklig kompetens inom området. Eleverna har fått genomgång av meritvärde, meritpoäng samt hur man söker till universitet och högskola. Under året har även besök gjorts för enskilda grupper till bl.a. Halmstad högskola och LTH i Lund. De högskolor som bett om att få komma och informera på plats, har fått göra detta. FINANSIERING: Skolan finansieras via kommunala bidrag från elevernas hemkommuner. 8

9 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE ARBETSFORMER OCH PEDAGOGIK: På LBS Halmstad erbjuder vi kreativa utbildningar med tydlig koppling till näringsliv men också framtida studier. Vi samarbetar med företag och högskola för att förbereda eleverna på bästa sätt. Vi arbetar ständigt med elevernas målbild och tankar om framtiden samt hur och vad som ska göras för att nå dit. För att motivera eleverna bjuder vi in allt från arbetsförmedling till tidigare elever som valt olika vägar efter sina studier. Ett sätt att arbeta med företag är vår återkommande temavecka med fokus reklam. Här får eleverna, i grupp, arbeta mot företag i och runt Halmstad som behöver hjälp med reklamfilm, hemsida, reklamjingel eller liknande. Ett projekt som är uppskattat och där eleverna ges möjlighet att använda sina kunskaper. Vi arbetar ständigt med att få eleverna att nå sin fulla potential. Undervisande lärare ansvarar för elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Mentorns ansvar är att kontinuerligt följa upp elevernas studier, frånvaro och sociala situation. Detta sker veckovis genom mentorstid samt schemalagda ämnesstudier. Elevhälsan finns tillgänglig större delen av veckan och arbetar förebyggande. De har också ansvar att följa upp elever med för hög giltig frånvaro. För en väl fungerande och givande skolgång tror vi på närhet mellan elev och personal men också på en god relation mellan skolan och hemmet. På LBS Halmstad vill vi vara tillgängliga för eleverna och rör oss därför tillsammans i våra gemensamma utrymmen och håller aldrig våra dörrar stängda. När det gäller det pedagogiska arbetet på enheten så är det rektor som styr upp riktlinjer för detta och sätter upp mål för verksamheten. Alla pedagoger bildar ett arbetslag som tillsammans arbetar mot uppsatta mål. Arbetsformerna för detta formuleras i vår lokala arbetsplan och implementeras sedan i det dagliga arbetet. På skolan har vi ett elevråd med representanter från varje klass. Elevrådet har som uppgift att diskutera elevers synpunkter på utbildningen och den allmänna studiesituationen. Skolans administration består av en rektorsassistent som bistår rektor i det dagliga arbetet. Hon stöttar även övrig personal i det administrativa arbetet samt ansvarar för informationsflödet på skolan. Rektorsassistenten utgör en viktig del i kommunikationen mellan skolan och hemmet. LOKALER: Skolans lokaler är ljusa och rymliga med minimal skadegörelse. Lokalerna motiverar både elever och personal att fortsätta arbeta för att bevara en arbetsmiljö som är trivsam och trevlig. Tanken med lokalerna är att stimulera kreativitet. Våra studior är utrustade med modern teknik och är tillgängliga för alla elever oavsett program. Inför läsåret 2012/2013 togs alla datorsalar bort, då eleverna nu istället får låna en bärbar dator under sin studietid. I byggnaden finns grupprum fördelade på båda våningsplan och på övre plan finns även två studieytor där eleverna kan fokusera på sina studier utöver lektionstid. Skolans kök används under läsåret av både personal och elever på skolan, som också hjälps åt att hålla det rent och fräscht. Varje vecka är en klass ansvarig 9

10 FÖRUTSÄTTNINGAR för att hålla köket rent och i ordning, som följd av ett beslut som elevrådet fattat något läsår tidigare. I uppehållsrummen finns fåtöljer och soffor där elever och lärare kan umgås. Då vi eftersträvar ett öppet klimat finns exempelvis inget personalrum. Lärarna delar kontor med varandra med policyn att alla dörrar är öppna för en ökad tillgänglighet och synlighet. TEKNISK UTRUSTNING OCH UNDERVISNINGS- MATERIAL: På den tekniska sidan eftersträvar vi att använda teknik som är aktuell i respektive bransch idag. Detta förutsätter årliga investeringar. I år ligger fokus på att uppdatera/påbörja byte av en hel del material då de börjar bli till åren eller inte längre är aktuella då tekniken går fort framåt. Lärarna har under året haft inflytande över inköp av teknik, undervisningsmaterial och kurslitteratur. Vi har även ett skolbibliotek där eleverna har tillgång till skönlitteratur och facklitteratur på både svenska och engelska. Därtill finns även en hylla med exemplar av kurslitteratur. Till varje program har vi i år valt att prenumerera på utvalda tidskrifter och magasin som en inspirationskälla för både elever och personal. I skolbiblioteket finns en avdelning som går under benämningen vidare studier. Här finns information om behörigheter, meritpoäng, tips på användbara länkar, information om högskoleprov samt de kataloger som respektive högskola/universitet skickar ut. Stadsbiblioteket ligger på cirka 15 minuters gångavstånd från skolan. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION: På skolan använder vi oss av plattformen Adela. Alla elever har ett eget konto där de finner sitt schema, sin studieplan, pågående uppgifter och resultat men också kommentarer och omdömen för att nå högre måluppfyllelse. I Adela sker även mailkonversationen mellan elev och lärare. För varje kurs sätter eleven upp mål som fylls i Adela och likaså finner vi prognosen för respektive kurs här. Elevens vårdnadshavare har också tillgång till Adela och kan på så sätt följa och stötta eleven i studierna. Utöver Adela har vi veckobrev. Dessa upprättas av vår rektorsassistent och både elever och personal ges möjlighet att komma med information som ska tas upp på dessa. Innehållet varierar men är främst av informativ karaktär. Det kan vara kommande event, påminnelser, kallelse till elevrådsmöte och liknande. STÖD: I december 2012 anställdes en stödsamordnare med specialpedagogisk kompetens. Tillsammans med rektor ansvarar stödsamordnaren för genomförandet av utredningar samt upprättandet av eventuella åtgärdsprogram. Alla som undervisar på LBS Halmstad ska i sitt uppdrag som pedagog individanpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov. Alla ska ges möjlighet att nå kunskapskraven och utvecklas på alla plan. Det finns tydliga rutiner på skolan om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven. All personal har anmälningsskyldighet till rektor. Dessa elever tas upp på uppföljningskonferenserna varje måndag som alltid har en stående punkt elevärenden. Stödsamordnaren för anteckningar och baserat på framkommen information startar rektor och stödsamordnare en utredning och utifrån denna fattar rektor sedan beslut om huruvida åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. Stödsamordnaren ansvarar för upprättandet av åtgärdsprogrammet. Ett upprättat åtgärdsprogram presenteras sedan för berörd pedagogisk personal. Åtgärderna genomförs i största möjliga mån inom ramen för undervisningen. I de fall där utredningen inte visar på behov av särskilt stöd erbjuder skolan en studiestödsverksamhet indelad i två delar. Den ena har fokus på matematik och leds av en matematiklärare. Den andra delen ligger som ämnesstudier på varje mentor. Här finns möjlighet att få hjälp med struktur, studieteknik, uppgifter, förberedelser inför examination eller om man vill fördjupa sig i något ämne. 10

11 FÖRUTSÄTTNINGAR ELEVHÄLSA: Elevhälsan finns att tillgå i skolans lokaler i en stillsam miljö. I elevhälsan ingår rektor, skolsköterska, kurator och stödsamordnare. Vi har därtill avtal med skolläkare och psykolog. Stödsamordnare och rektor har regelbundna uppföljningar kring pågående utredningar och åtgärdsprogram. Skolsköterska och kurator ansvarar för att följa upp elevernas sjukfrånvaro och bjuda in till kontakt och samtal med berörd elev. ELEVINFLYTANDE: Elevrådet på skolan består av representanter från varje klass. Till elevrådet är även en ansvarig lärare kopplad. Denne har som uppgift att hjälpa elevrådet komma igång och driva ett aktivt, demokratiskt arbete med elevernas intressen som fokus. Elevrådet träffas på en fast tid varannan vecka och diskuterar frågor som lyfts fram från klasserna eller från personalgruppen. Utöver frågor som rör studiesituationen och utbildningen har de även i uppdrag att revidera ordningsregler, arbeta med den lokala arbetsplanen, planera aktiviteter som främjar glädje, samarbete och respekt. Elevrådets ordförande har direktkontakt med rektor och presenterar förslag samt diskuterar budget m.m.elevrådet utvärderar sitt arbete terminsvis. Eleverna på skolan ska ges möjlighet att delta i planering och upplägg av undervisningen i respektive kurs. Hur man tar hänsyn till elevernas åsikter formuleras som en del i den undervisningsplan som varje lärare skriver. Där framgår även kursens planering, innehåll och examinationsformer. För att eleverna vidare ska få komma med synpunkter utvärderas kurserna. Vissa lärare väljer att utvärdera enskilda moment men gemensamt för alla lärare är den gemensamma undervisningsutvärderingen som genomförs två gånger per läsår och vars resultat sedan följs upp och diskuteras tillsammans med rektor. Utöver undervisningsutvärderingarna får eleverna delta i en enkät som berör likabehandling och värdegrundsfrågor, en LUPP-undersökning samt en omfattande undersökning gällande elevernas nöjdhet med utbildningen (NKI). SKOLLEDNING: Rektor Linda Johansson leder skolan och har det yttersta ansvaret för verksamheten. Till sin hjälp har hon rektorsassistent Liselott Borefalk. Med grund i de mål och riktlinjer som finns för verksamheten fattar rektor beslut som delges all personal och tillsammans driver vi skolutveckling och pedagogisk utveckling. Som en del av det systematiska kvalitetsarbetet genomför rektor kontinuerligt klassrumsbesök, utvärderingar och analyser av resultat, samt håller medarbetarsamtal med fokus på att nå uppsatta mål. PERSONAL: Under 2012/2013 fanns totalt 18 personer som arbetade på skolan fördelat på 10 heltidstjänster och 8 deltidstjänster. Av dessa 18 är 12 pedagoger. Övriga är rektor, rektorsassistent, skolsköterska, kurator, elevassistent och vaktmästare. Fördelningen mellan män och kvinnor är 56% respektive 44%. Behörigheten bland pedagogerna låg på 58% under läsåret 2012/2013. ELEVER: Vid läsårets slut gick 182 elever på någon av våra utbildningar på skolan. De var fördelade enligt följande: LBS Arkitekt: 31 LBS Journalist: 11 LBS Media: 35 LBS Musikproduktion: 33 LBS Preparand: 8 LBS Speldesign: 27 LBS Spelutveckling: 37 På skolan har vi en tredjedel flickor och två tredjedelar pojkar. På LBS Spelutveckling och LBS Speldesign är majoriteten pojkar och på LBS musikproduktion och LBS Arkitekt går det två pojkar på en flicka. På LBS Media och LBS Journalistik är däremot andelen flickor större än pojkar. Skolan har historiskt sett haft elever med relativt låga ingående meritvärden. De senaste åren har vi dock sett en ökning av det ingående meritvärdet. Till läsåret 2012/2013 var det ingående genomsnittliga meritvärdet

12 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BESKRIVNING AV KVALITETSARBETET SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE MÅLSÄTTNING, METODER & ARBETSSÄTT: Verksamheten i skolan utgår från målen i läroplanen, programmålen för utbildningarna samt ämnesplanerna för respektive kurs. Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och ett processorienterat arbetssätt i riktning mot dessa nämnda mål. Arbetet utgår från en lägesbedömning och avslutas med resultatutvärdering. Däremellan följs arbetet regelbundet upp och dokumentation samlas in. Dokumentationen bildar underlag för den slutgiltiga resultatutvärderingen där vi också identifierar nya utvecklingsområden i behov av insatser för att nå en högre måluppfyllelse. Lägesbedömningen, uppföljningen och resultatutvärderingen görs ur flera perspektiv och i flera forum. Hos skolledning, lärarlag, fokusgrupper, elevråd, klasser, elevhälsa och blandad elevgrupp. Rektor följer upp arbetet genom lektionsbesök och lärarna stöttar varandra genom auskultationer sinsemellan. Arbetsprocessen bidrar till en systematik i kvalitetsarbetet som hjälper oss att säkerställa att vi följer upp och prioriterar rätt saker. Samtidigt ger processen utrymme för att uppmärksamma sådant som sker spontant på skolan med målen i fokus. Allt underlag i kvalitetsarbetet samlas på ett och samma ställe på skolans serverutrymme. På så vis kan vi följa arbetet och ha grepp om hur arbetet utvecklas under året. NATIONELLA PROV: Resultaten från de nationella proven bildar underlag för att bedöma hur betygen i respektive kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger oss en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet gällande engelska, matematik och svenska. BETYGSUPPGIFTER: Uppgifterna om prognosticerade och satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl kunskapsmålen i läroplanen, programmålen och respektive kurs nås. ENKÄTER: Under läsåret genomfördes ett antal enkäter bland eleverna. Bland annat en nöjdhetsenkät (NKI), som genomförs inom LBS varje år samt en för LBS gemensam enkät kring likabehandling och värdegrundsarbetet. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till de mål och riktlinjer som anges i läroplan och skollag. Varje lärare utvärderas även genom undervisningsutvärderingar som genomförs två gånger per läsår. UTVÄRDERINGSSEMINARIUM: Mot slutet av läsåret genomförs utvärderingsseminarier av rektor tillsammans med en elevgrupp, lärare och övrig personal. Resultat i form av betygsstatistik, genomförda enkäter, undervisningsutvärderingar, arbetsplan med lokala fokusområden samt personalens samlade erfarenheter och bedömningar utifrån läsåret gås igenom och analyseras gemensamt. KVALITETSRAPPORT OCH ARBETSPLAN: Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport och utgångspunkter för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse kommande läsår formuleras. Utifrån skolans totala måluppfyllelse identifierar vi nya fokusområden som presenteras i den lokala arbetsplanen för kommande läsår. 12

13 13

14 KVALITETSARBETE FOKUSOMRÅDEN 12/13 FOKUSOMRÅDEN 12/13 HÖGSKOLEFÖRBEREDELSE BAKGRUND:LBS Halmstad valde under läsåret 2012/2013 att fokusera på området högskoleförberedelse. Vår upplevelse var att eleverna inte var tillräckligt förberedda inför och insatta i hur högskolevärlden fungerar, samt vilka krav som kommer ställas på dem den dagen de väljer att studera vidare. I läroplanen för gymnasiet framgår tydligt att gymnasieskolan ska samverka med bland annat universitet och högskola. Detta för att nå en utbildning av hög kvalitet men också som underlag för vidare studier. Vår upplevelse var också att kontakten med högskolan kunde vara bättre och att samarbeten och utbyten borde vara en mer naturlig del av vårt arbete. En önskan fanns att kunna få våra elever mer insatta i hur högskolevärlden fungerar och få möjligheter att delta vid öppna föreläsningar och workshops. Våra tankar kring detta fokusområde var att inspirera våra elever till att läsa vidare i större utsträckning men också att öka antalet elever som går ut med högskolebehörighet (82 % läsåret 2011/2012). däremellan minglades det bland högskolans alla program som fanns representerade med information och elevrepresentanter. Knyta värdefulla kontakter Under vårterminen har arbetet med att knyta kontakter och bygga upp ett nätverk pågått. Pedagoger från skolan träffade utvecklingsledare Håkan Cajander på RUC (regionalt utvecklingscentrum) för att diskutera ett vidare samarbete. Det diskuterades olika former av utbyten mellan LBS Halmstad och högskolan i Halmstad. Några exempel är: Låta våra elever utbilda lärarstudenter inom olika medieformer i utbyte mot att vi får tillgång till öppna föreläsningar och workshops. Att låta LBS som skola kunna lämna in önskemål om frågeställningar/ämnesområden vi skulle vilja ha svar på. Dessa skulle kunna utgöra utgångspunkt för lärarstudenternas examensarbete. Många av våra elever hade aldrig tidigare varit i kontakt med högskola eller universitet. Vår förhoppning var att vi, genom flera möten mellan skolan och högskolan, skulle kunna bidra till en större insikt hos eleverna gällande studierna de bedriver hos oss samt vad deras utbildning kan leda till i framtiden. Följande läroplansmål kopplades till fokusområdet högskoleförberedelse: Det är skolans ansvar att varje elev på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier (Läroplan för gymnasieskola Kunskaper) METOD OCH GENOMFÖRANDE Halmstad Högskola öppet hus En dag i februari valde vi att ha ett schemabrytande tillfälle för att låta samtliga elever delta på högskolans öppna hus. Eleverna gavs möjligheten att gå på flertalet föreläsningar av olika karaktär och innehåll. Tiden Mötet med Håkan Cajander ledde även till att elevrådet involverades aktivt såtillvida att de nu har en tydlig uppgift att ur elevperspektiv kunna påverka vad de vill ha ut av detta samarbete. Ett annat möte mynnade ut i kontakt med Pontus Wärneståhl, universitetslektor i informatik, som visade stor entusiasm för ett vidare samarbete. Han såg möjligheter att bjuda in våra elever till föreläsningar som ger både kunskapsinhämtning men även information om hur en föreläsning på högskolan kan gå till. Likaså ville han låta sina elever komma till oss och visa vad de skapat, både i form av lärande och i inspirationssyfte. I maj kom Håkan Cajander, hans kollega och två lärare från Burma på studiebesök till LBS Halmstad. Högskolan i Halmstad arbetar med att starta ett utbytesprogram med Burma och detta studiebesök var en del av det. För oss på LBS var detta en möjlighet att förbättra vår relation till högskolan i Halmstad. Besökarna fick se skolans lokaler, besöka lektioner samt fick information om hur vi arbetar och vad eleverna undervisas i. 14

15 KVALITETSARBETE FOKUSOMRÅDEN 12/13 Informations och inspirationsföreläsningar Under läsåret har olika högskolor och universitet varit på plats på skolan och informerat om sin skola och sitt utbildningsutbud. Vissa har stått i korridoren och talat med förbipasserande elever medan andra har samlat eleverna i aulan för information och möjlighet att ställa frågor. I april köpte vi även in en tjänst från Vägledningscentrum som för eleverna klargjorde begrepp såsom meritpoäng och meritvärde. De fick också information om hur man söker till universitet och högskola. Rektor gav även löpande information om detta samt erbjöd eleverna att boka tid för enskilda samtal om vidare studier. Utöver detta gavs eleverna på teknikprogrammet möjlighet att göra studiebesök på NMT-dagarna på Lunds universitet där de fick gå på en mängd inspirerande föreläsningar och workshops. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Arbetet med fokusområdet följdes upp fortlöpande under hela läsåret. Vid klasskonferenser, halv och heltidsutvärderingar, på arbetslagstid samt efter varje aktivitet undersöktes och utvärderades om fokusområdet haft en positiv effekt på elevernas betygsresultat och procentuell andel högskolebehörighet. Genom elevenkäter och undervisningsutvärderingar gavs pedagogerna en möjlighet att skapa sig en bild av elevernas upplevelse gällande skolans arbete med att förbereda eleverna inför kommande studier på universitet och högskola. RESULTAT OCH ANALYS Sett till undervisningsutvärderingarna samt resultatet av NKI ser vi att eleverna i relativt hög grad (73%) upplever att Läraren gör det tydligt för mig varför kursen är en viktig del av min utbildning och hur jag ska kunna ha användning av mina kunskaper i framtida arbetsliv och i vidare studier. Det finns också resultat på specifika frågor i elevenkäten (NKI) som tyder på att eleverna i högre grad än föregående år upplever att de får den information/hjälp de behöver för vidare studier. Trots att enkätfrågorna formulerats om något sedan föregående år tycker vi oss vid jämförelser kunna se en positiv utveckling när det gäller i hur hög grad eleverna upplever att skolan förbereder och ger dem förutsättningar inför vidare studier vid högskola och universitet. På frågan Jag tycker att min skola ger mig bra förberedelse för framtida högskolestudier har 83 % av eleverna svarat ja jämfört med 75% på motsvarande fråga från föregående år. Dessa 83 % står också att jämföra med snittet för samtliga LBS skolor som ligger på 72%. Betygsresultaten för 2012/2013 visar dock att andelen elever som gick ut med högskolebehörighet är 75% jämfört med föregående läsår då motsvarande siffra var 82%. Det är främst på våra teknikprogram (LBS Arkitektur och LBS Spelutveckling) som vi ser att resultaten försämrats mest jämfört med föregående år ( 78% läsår 13/14 jämfört med 96% läsår 12/13). Dessa två klasser har läst alla tre år tillsammans och deras studietid har kantats av händelser där respekten gentemot varandra inte alltid fullt ut hållits. Sannolikt har klassammansättningen påverkat den rådande studiekulturen i gruppen. Jämför vi med resultaten för eleverna på LBS musikproduktion har resultaten där stadigt gått upp. Från en högskolebehörighet på 82 % läsåret 2011/2012 till 92 % läsåret 2012/2013. Likaså har deras meritvärde ökat. Detta är en klass där stämning, relationer, trygghet och trivsel varit mycket hög. De har haft stor motivation och sporrat varandra till att lyckas. Från skolans sida drar vi slutsatsen att mycket arbete behöver läggas på att tidigt skapa en kultur där motivationen är hög och att det finns en stark önskan och vilja av att lyckas. Det är viktigt att lyfta fram starka individer med höga ambitioner och inte låta dessa bli en minoritet. Vi ser även vikten av att arbeta för att skapa förebilder mellan elever, exempelvis genom att vid KLF-tid samla eleverna programvis istället för klassvis. Vi ser att detta skulle kunna ge vinster på många plan, dels med avseende på förbättrade resultat i form av betyg, dels i ett ökat engagemang i aktiviteter som främjar trygghet och trivsel, respekt och likabehandling. 15

16 KVALITETSARBETE FOKUSOMRÅDEN 12/13 Vi ser vikten av att arbeta vidare med detta fokusområde även nästa läsår, för att fortsätta ge eleverna tydliga mål med sin gymnasieutbildning och att finna förebilder i yrkesliv och fortsatta studier. Vi tror att det behövs mer tid för att på sikt kunna se en mer positiv utveckling i hur eleverna upplever att skolan ger dem en bra förberedelse inför vidare studier vid högskola och universitet. Den statistik vi ovan presenterat anser vi därför inte i dagsläget vara fullt ut representativt för det arbete som vi inom fokusområdet påbörjat. Många av de samarbeten som startades upp under läsåret 2012/2013 kommer därför att fortsätta under kommande läsår med fokus på att ytterligare stärka måluppfyllelsen inom detta område. ÅTERKOPPLING TILL ARBETSPLANEN Sett till den arbetsplan som formulerades vid läsårets början finns det en del av metoden som inte uppnåtts i den grad vi från början satte upp. Det gäller främst mängden informations och inspirationsföreläsningar som eleverna fått ta del av. Då detta läsår främst ägnats åt att knyta kontakter och skapa värdefulla relationer så har det inte gett resultat fullt ut i år. Genom ett fortsatt samarbete med högskolan kommer våra elever att erbjudas möjlighet att delta på öppna föreläsningar och på så sätt få inspiration till fortsatta studier. Vi upplever att det är först nästa läsår som innevarande läsårs arbete kommer börja bära frukt. 16

17 KVALITETSARBETE FOKUSOMRÅDEN 12/13 FOKUSOMRÅDEN 12/13 MATEMATIK BAKGRUND Måluppfyllelsen i matematik för läsår 2011/2012 var 74 % i matematik 1b och 92 % i matematik 1c. Vid sidan av betygsresultaten såg vi också svårigheter som eleverna hade gällande problemlösning; både att lösa befintliga problem men också att ställa upp och formulera egna. Likaså hade eleverna svårt att förstå matematikens användningsområde och sambandet mellan matematik och andra kurser de läser. Detta i kombination med bristande självförtroende i ämnet och ett ointresse för matematik som ämne, medförde att vi valde att lägga fokus på att försöka stärka måluppfyllelsen i matematik under läsåret 2012/2013. Följande läroplansmål kopplades till fokusområdet matematik: Det är skolans ansvar att varje elev; [ ] på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier (Läroplan för gymnasieskola Kunskaper) [ ] tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv (Läroplan för gymnasieskola Kunskaper) [ ] kan använda sina kunskaper som redskap för att: formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden lösa praktiska problem och arbetsuppgifter (Läroplan för gymnasieskola Kunskaper) [ ] kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga (Läroplan för gymnasieskola Kunskaper) METOD & GENOMFÖRANDE Stödverksamhet Under läsåret erbjöds eleverna möjligheten att delta i strukturerat stöd. Ansvarig för stödet var utbildad matematiklärare vilket gav bättre förutsättningar än föregående år då elevernas stödbehov var stort i ämnet matematik. Vi arbetade under året också kontinuerligt med att förbättra och utveckla vår struktur och handlingsplan för stödverksamheten. En tanke vi hade var att erbjuda lärarstudenterna inom matematik på högskolan i Halmstad en möjlighet att skapa stödverksamhet hos oss. Vår förhoppning var att på så sätt bidra till en ökad måluppfyllelse i ämnet hos våra elever. Samtidigt skulle lärarstudenterna få erfarenhet inom sitt framtida yrke, möjlighet att knyta kontakter samt tillfälle att samtala och diskutera med aktiva lärare i skolmiljö. Lärarstudenterna skulle erbjudas referens vid väl utfört arbete. Digitalisering av undervisning Som ett led i att i viss mån digitalisera undervisningen samt spinna vidare på den inspirationsdag som hela LBS deltog i, initierades en variant av metoden flipped classroom. Detta innebar att lektioner, genomgångar, och räkneexempel videofilmades och gjordes 17

18 KVALITETSARBETE FOKUSOMRÅDEN 12/13 tillgängliga för eleverna via YouTube. Målen var att öka elevernas möjligheter till högre måluppfyllelse men också tillgängligheten till undervisningsmaterialet och lärarens genomgångar. Om en elev varit frånvarande på grund av sjukdom, kunde hen på så sätt ta del av dessa inspelningar vid valfri tidpunkt. Materialet fanns också tillgängligt för självstudier, repetition och fördjupning. Positivt förhållningssätt till matematik Under läsåret arbetade vi för att alla verksamma inom skolan skulle ha ett positivt förhållningssätt till matematiken och dess användning. Det var av stor vikt att alla tänkte på hur man uttryckte sig i diskussioner med eleverna gällande matematik. Vid höstens föräldramöte lyftes även vikten av att eleverna möts av en positiv inställning till matematik i hemmet. Om man som förälder eller personal kände en oro för matematiken, var det viktigt att inte förmedla detta, vare sig genom ord eller på annat sätt. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Arbetet med fokusområdet följdes upp fortlöpande under hela året. Vid klasskonferenser, halv och heltidsutvärdering samt på arbetslagstid undersöktes och utvärderades om fokusområdet haft en positiv effekt på betygsresultaten och det genomsnittliga meritvärdet på skolan. Genom elevenkäter och undervisningsutvärderingar gavs pedagogerna också möjligheten att kunna få en bild av hur eleverna uppfattade sitt förhållningssätt till ämnet matematik. RESULTAT OCH ANALYS Den sammantagna bilden visar att fler elever har nått de kunskapskrav som minst ska nås i matematik under läsåret. Resultaten har dock påverkats av att eleverna erbjöds sommarskola och prövning efter läsårets slut, något som genererade en ökning av antalet elever som nådde målen i kursen matematik 1b (78% jämfört med 74% läsåret 2011/2012). Även om resultaten är något bättre än föregående år, kan en del av förklaringen till den låga måluppfyllelsen i kursen matematik 1b vara omsättning på personalsidan. Då den matematiklärare som ansvarade för kursen matematik 1b inte fick fortsatt förtroende, ersattes han under läsåret av en annan lärare i ämnet. Överlämningen var generellt väldokumenterad men krävde dock en infasningsperiod innan helhetssynen var helt tillfredsställande. Kring påsk blev denne lärare sjukskriven under resterande del av sitt vikariat varpå en tredje matematiklärare anställdes. Nuvarande lärare fokuserade under sista delen av vårterminen mycket på de nationella proven. När läsåret var över hade inte alla elever nått målen i matematik 1b vilket innebar att vi, likt föregående år, erbjöd sommarskola. Vår analys är att de lärarbyten som skett påverkat eleverna och därmed också deras måluppfyllelse. Eleverna har inte fått den trygghet och kontinuitet som en lärare kan ge. I kursen matematik 1c har andelen elever som når de kunskapskrav som minst ska nås ökat från 92% till mycket glädjande 100%. I matematik 1c har vi dessutom sett en trend att fler elever når de högre betygen (C,B,A). Gällande kursen matematik 1c anser vi det vara flera faktorer som bidragit till de mycket goda resultaten. Dels präglades kursgruppen av en positiv inställning till ämnet och studier överlag, samtidigt som ansvarig lärare skapade ett tryggt och motiverande klassrumsklimat. Kursgruppen spenderade mycket tid med ämnet och utöver ordinarie undervisningstid 18

19 KVALITETSARBETE FOKUSOMRÅDEN 12/13 tog de också del av den undervisning som digitaliserats. Läraren i kursen skapade under läsåret en bank av filmer tillgängliga på YouTube som vi anser bidragit till ökad måluppfyllelse. Denna bank har spridit sig stort på internet och hjälpt många elever i landet. Många positiva kommentarer och lysande feedback har getts. Digitalisering av undervisning kommer även fortsättningsvis att implementeras i undervisningen. Samtidigt som eleverna i kursen matematik 1c har haft ett mer positivt förhållningssätt till matematik än eleverna föregående år, har även personalen fokuserat mer på att inte uttrycka sig negativt eller behandla matematiken som ett särskilt ämne. Alla har hjälpts åt med att bidra till en positiv inställning till ämnet matematik. ÅTERKOPPLING TILL ARBETSPLANEN Sett till den arbetsplan som formulerades vid läsårets start finns det några delar av metoden som det av olika anledningar inte arbetades så frekvent med eller inte genomfördes alls. På grund av alla de lärarbyten som skett har det varit svårt att få en kontinuitet i arbetet vilket medfört att fokusområdet har behövts revideras ett flertal gånger och i vissa fall inte fått det tillfredsställande resultat som önskats. Genom alla lärarbyten så uteblev regelbundenhet och arbetet försvårades; då inte bara undervisningen utan även möjligheten att utföra rättvisa enkätundersökningar. Kontakt med högskolan togs i ett tidigt skede men kunde inte utvecklas på grund av ett bristande intresse från högskolan samt att det endast var ett fåtal studenter inom lärarprogrammet med inriktning matematik. 19

20 KVALITETSARBETE FOKUSOMRÅDEN 12/13 FOKUSOMRÅDEN 12/13 LIVSSTIL OCH HÄLSA BAKGRUND Vår upplevelse var att många elever har en osund livsstil gällande kost, motion och sömn vilket avspeglar sig i deras studieresultat samt sjukfrånvaro. Vi ville med detta fokusområde hjälpa eleverna att få en mer långsiktig och sund syn på livsstil och hälsa. Dels för att främja ett gott liv i balans men även möjligheten att nå sin fulla potential under sina tre år hos oss på LBS Halmstad. Följande läroplansmål kopplades till fokusområdet livsstil och hälsa: Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter. (Läroplan för gymnasieskola 2011 Skolans värdegrund och uppgifter) Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden. (Läroplan för gymnasieskola 2011 Skolans värdegrund och uppgifter) Det är skolans ansvar att varje elev har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa. (Läroplan för gymnasieskola Kunskaper) METOD OCH GENOMFÖRANDE Självskattning och löpande information Fokusområdet inleddes med en självskattningsenkät för att låta eleverna göra en egen uppskattning om deras välmående. Tanken med denna enkät var att få en möjlighet att mäta om våra aktiviteter under läsåret bidrog till en ökad grad av välmående. Därför genomfördes samma enkät en gång till innan läsårets slut och fick utgöra en viktig del i utvärderingen och analysen av resultaten. Löpande har eleverna kunnat ta del av information kring olika delområden inom begreppet livsstil och hälsa, såsom risker med tobaksanvändning och överdriven konsumtion av energidryck. Likaså har det med jämna mellanrum funnits boktips presenterade för den intresserade. Kost och motion Under höstterminen initierades tisdagspromenader där elever och personal, vid fasta tidpunkter, gemensamt kunde ta en uppfriskande promenad i intilliggande naturområde. Deltagandet var inledningsvis bra men engagemanget minskade med tiden. En enkätundersökning som fokusgruppen genomförde visade på att elevernas intresse för fruktförsäljning på skolan var stort. Således införde vi fruktförsäljning i syfte att uppmana våra elever att ersätta det rådande godisfrossandet med ett nyttigare alternativ. Under vårterminen 2013 startades ett också korpfotbollslag i den så kallade student-league som är ett samarbete mellan Korpen Halmstad och Hallands idrottsförbund. I laget deltog elever från samtliga tre årskurser och där fanns representanter för alla programinriktningar. Temadag ANT Under mars genomförde vi en temadag inom ramen för alkohol, narkotika och tobak (ANT). Detta som ett led i vårt förebyggande arbete. Dagen innehöll externa föreläsare från drogfritt.nu, anonyma alkoholister, anonyma narkomaner och polisen. Därtill erbjöds filmvisning, tipspromenad samt en tobaksutställning och man kunde också ta sig en titt på det bokbord som fanns uppställt. Efter temadagen fördjupade kurator och en av våra pedagoger sig ytterligare inom området genom att delta i en kompetensutvecklande utbildning i Falkenberg. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Arbetet med fokusområdet följdes upp fortlöpande under hela året. Vid klasskonferenser, halv och heltidsutvärdering, mentorstider samt på arbetslagstid undersöktes och utvärderades om fokusområdet haft en positiv effekt på våra elever. Likaså har vi efter varje genomförd aktivitet gjort uppföljning och utvärdering. RESULTAT OCH ANALYS En självskattningsenkät gällande elevers psykiska hälsa genomfördes i början av höstterminen med ett tämligen högt deltagande. Avsikten var att genomföra enkäten även i slutet av läsåret men på grund av 20

21 KVALITETSARBETE FOKUSOMRÅDEN 12/13 en intensiv arbetsbelastning kunde detta inte genomföras som planerat. På grund av detta är det svårt att dra konkreta slutsatser men det framgick av enkäten att den psykiska ohälsan är stor bland eleverna. Det är uppenbart att det vore bättre att lägga den uppföljande enkäten i ett tidigare skede av vårterminen då arbetsbelastningen generellt är något lägre och detta är något vi tar fasta på i det fortsatta arbetet med livsstil och hälsa. Vi har genomfört en rad informationskampanjer i skriftlig form gällande kost-, drog- och livsstilsproblematik och vi har noterat att detta fått en viss uppmärksamhet. Här ser vi en tydlig koppling till det läroplansmål som talar om skolans ansvar gällande att uppmärksamma hälsa- livsstils- och konsumentfrågor samt det läroplansmål som betonar skolans ansvar att ge eleverna kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa. Det är dock svårt att dra några mer långtgående slutsatser kring hur detta kan ha påverkat eleverna. Vår uppfattning är ändå att det är positivt och sänder ut rätt signaler gällande skolans syn på olika mer eller mindre destruktiva tendenser i samhället. Under höstterminen gjordes en satsning på tisdagspromenader vid fyra tillfällen. Detta är ett led i den satsning som motiveras av det läroplansmål som syftar till att vi ska ge eleverna möjligheter till regelbunden fysisk aktivitet. Initialt var uppslutningen god men detta falnade över tid och lades slutligen ner på grund av bristande intresse från eleverna. Vår uppfattning är att detta är ett bra initiativ men att det är svårt att få kontinuitet samt att det är svårt att hitta tid. Vår uppfattning gällande detta är att det är svårt att få denna aktivitet att fungera på ett tillfredsställande sätt utan att göra det mer officiellt och uppstyrt i schemat. Under startskedet av vårterminen drog vi igång en fruktförsäljning i mindre skala till självkostnadspris. Inledningsvis gick försäljningen långt över förväntan men projektet föll pga en rad faktorer. Främst genom att kontanthanteringen försvann på skolan vilket gjorde själva inköpen krångliga men även på grund av att det uppfattades som tidskrävande av den ansvarige i personalen. Om vi hittar fungerande rutiner för detta så tror vi att detta projekt kan fungera ypperligt i framtiden. Under vårterminen startades ett korpfotbollslag och vi ser detta som ett strålande exempel för att stärka elevernas motionsvanor och även detta motiveras av det läroplansmål som syftar till att vi ska ge eleverna möjligheter till regelbunden fysisk aktivitet. Vi ser även detta som ett socialt projekt som stärker LBSandan och samarbetet över årskursgränserna vilket i förlängningen kan tänkas förebygga psykisk ohälsa. När det gäller ANT-dagen så motiveras den bl. a. genom kopplingen till det läroplansmål som talar om skolans ansvar gällande att uppmärksamma hälsalivsstils- och konsumentfrågor samt det läroplansmål som betonar skolans ansvar för att eleverna får kunskaper om förutsättningar för en god hälsa. Själva temadagen förlöpte väl och deltagandet var stort från elevers och personalens sida. I de efterföljande diskussionerna som respektive mentor hade med sin klass framgick att eleverna var synnerligen nöjda med dagen i sin helhet och att framförallt drogfritt.nu hade gjort ett bestående intryck. Vår bedömning är att alla föreläsare sådde frön och skapade en ökad medvetenhet kring ämnet som förhoppningsvis kan bidra till att fler elever bibehåller en sund syn på problematiken kring ämnet. I samtal med eleverna framkom att dagen var överlag uppskattad och framförallt de mer ungdomligt inriktade föreläsningarna gick hem. Vår uppfattning är att vi måste fortsätta med ANT-arbete framöver. Under läsåret har ett förvånande stort antal elever lyft att de kommer i kontakt med droger på sin fritid och detta leder till att skolan lättare kan hjälpa elever som är i behov av stöd i olika former. Vår underliggande ambition med fokusområde livsstil och hälsa var att vi genom vårt arbete skulle kunna arbeta förebyggande med elevernas ohälsa vilket avsågs generera högre närvaro, mer fokus i skolarbetet och därmed bättre resultat. Vår bedömning är dock att det har varit svårt att dra specifika slutsatser i frågan gällande mätbarhet kontra betyg. ÅTERKOPPLING TILL ARBETSPLANEN Sett till den arbetsplan som formulerades vid läsårets start har arbetet inom fokusområdet behandlat alla nämnda områden. Vi kommer fortsätta arbeta aktivt med att främja en god hälsa och livsstil bland våra elever. 21

22 UPPFÖLJNING LIKABEHANDLING OCH VÄRDEGRUND UPPFÖLJNING LIKABEHANDLING & VÄRDEGRUNDSARBETE Likabehandlings- och värdegrundsgruppen (LoV) på LBS i Halmstad leds av samordnare Jennifer Sevandersson med rektor som ytterst ansvarig för arbetet. I gruppen ingår även fem elever från olika årskurser samt kurator Natalie Takvam, som representerar elevhälsan. LoV-gruppen arbetar främjande, undersökande och analyserande. De ansvarar, tillsammans med rektor, för en kontinuerlig utvärdering av arbetet med likabehandling och värdegrund. De genomför observationer, kartläggning av risker och riskområden samt analys av enkätresultat som sedan ligger till grund för den revidering av plandokumentet som görs varje år. I plandokumentet återges en årlig plan för hur vi ska arbeta främjande gällande likabehandling men också hur vi ska motverka diskriminering och kränkande behandling. Förutom ovan beskrivna uppgifter arbetade LoVgruppen under läsåret 2012/2013 med att synliggöra gruppen och dess arbete men också att aktivt våga vara förebilder genom att markera ett felaktigt beteende eller annat som strider mot den kamratskap, trygghet och respekt som vi på LBS Halmstad står för. Gruppen gjorde klassbesök där det, förutom presentation av gruppen och dess uppdrag även förmedlades rutiner som exempelvis hur man går till väga om man upplever att man blir felaktigt behandlad på något sätt. Representanter ur LoV-gruppen har även varit närvarande under skolans olika öppna hus och temadagar. Utöver detta har mentorerna informerat eleverna om begrepp kopplade till likabehandling och värdegrund. All personal verksam i skolan arbetar aktivt för att främja respekt och trygghet. Genom de resultat som genererades av enkäten om likabehandling och värdegrund som genomfördes hösten 2012 fann vi att LoV-gruppens presentation och aktiva informationsförmedling gett resultat. Eleverna säger sig ha fått information om skolans LoV-arbete och de vet vart de ska vända sig om de upplever sig kränkta eller felaktigt behandlade. Vårt resultat på enkäten visar också att 95 av 100 elever känner sig trygga och vi är stolta över att lyckats bevara den andelen så hög genom åren. Arbetet fortsätter med att främja en miljö där alla blir sedda och respekterade för den man är men också där tryggheten bevaras. Detta sker på många sätt, bland annat genom de klassrumsbesök som rektor gör men också den tid rektorn lägger ner på att bara cirkulera bland eleverna och kommunicera med dem. Vid skolstart i augusti höll rektor sitt välkomsttal och belyste åter igen den höga trygghet och trivsel som våra undersökningar visar på. Att vi visar varandra respekt och att man får vara den man är. Detta var även något som rektor tog upp under föräldramötet i september. I det dagliga arbetet arbetar alla, verksamma inom skolan, med att kontinuerligt informera och diskutera värderingar, respekt, bemötande och trygghet som ett led i att främja och bevara det trivsamma och tilllåtande inlärningsklimat vi alla vill ha. För mer information om skolans arbete, insatser och åtgärder finns vårt samlade plandokument tillgängligt. 22