En tidning för och om familjevård Årgång 26 Nr 1 April Hur är det att vara förälder och ha sitt barn placerat i fosterhem?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En tidning för och om familjevård Årgång 26 Nr 1 April 2008. Hur är det att vara förälder och ha sitt barn placerat i fosterhem?"

Transkript

1 Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 26 Nr 1 April 2008 Hur är det att vara förälder och ha sitt barn placerat i fosterhem? och fler intressanta artiklar

2 REDAKTÖREN HAR ORDET Hej! Nu är det dags igen för dig att hålla det första numret för året i din hand. Årets kongress kommer att arrangeras av väst Sverige och den kommer att hållas strax utanför Göteborg. (se sep in bjudan). Här i södra Närke har vi haft den sämsta tänkbara vintern ur mitt tycke i alla fall dvs plask och enstaka snödagar. Jag hoppas du har haft det bättre, man blev ju riktigt avundsjuk när man såg bilderna ifrån melodifestivalen i Kiruna. I tidningen hoppas vi som vanligt att du ska hitta intressanta saker att läsa om. En hel del tänkvärt finns det. Fortsätt att skicka in tankar från din vardag och låt gärna dina barns tankar komma med. Vi hoppas att vi får ett riktigt bra familjehemsår och att vi kan fortsätta få in intressant material. Vi ses! Carina Wahlström redaktör I detta nummer Nr Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt... 5 Känsla förnuft handling och jag själv... 7 Hur är det att vara förälder och ha sitt barn placerat i fosterhem?... 9 Numera skall ingen kunna tystas...13 Om min Mamma hade haft en pistol...14 Vem vågar tro på ett barn...15 FredagsSpira...16 FUR Lästips: Emine en fråga om heder...19 Landet Runt...20 Erfarna familjehem & hem som kan ta emot syskon sökes! På Furuboda får man vara som man är...21 Familjehemmens Riksförbund...23 Familjehemsgruppen Tfn STOJ rimmar på SKOJ Läger för familjehemsplacerade barn mellan 7-13 år. Syftet med lägret är att erbjuda en möjlighet för barn i familjehem att träffa varandra. Under lägervistelsen kommer vi under lekfulla former beröra tankar och känslor om hur det är att ha två viktiga familjer. Lägervistelsen för barn innebär även en veckas avlastning för familjehemsföräldrarna. Lägret för 7-13 åringar är Lägret är i Stockholmstrakten, men barn från hela landet är välkomna att delta. Vidare information och lägerbroschyr kan du få av Telle Söderberg

3 Maria har ordet! Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel I skrivande stund börjar vi närma oss påsken. Men påsken har passerat när Ni har tidningen i er hand, men innehållet är som ett påskägg med lite gott och blandat. FfF (Forum för Familjevård) har haft sitt årsmöte där jag deltog. Vår gemensamma paraplyorganisation med övriga föreningar inom som sagt familje(hems)vård. Mycket givande att få ta del av styrelsens arbete, engagemang och medverkan i olika möten och konferenser under det gångna året. Till glädje för oss alla fick vi även hälsa FaCO (Familjevårdens Centralorganisation) välkomna som nya medlemmar i paraplyorganisationen. Jag tycker det är så glädjande, och inte minst utvecklande och bra för våra föreningar att vi bildat en gemensam organisation, ett närmare samarbete och starkare röster i familjevårdsfrågor har kommit till stånd. Det behövs! Vi behövs! Även om man kan tycka att vi ofta står och stampar på samma plats med upprepande frågor om kvalitet, social trygghet, avtal, handledning osv. GE INTE UPP! Vi familjehem har ett stort mått tålamod och jag skulle önska att jag kunde i mitt påskägg ge något gott till en förbättrad kvalitet inom familjevården. Men vet ni! Jag fick möjligheten att delta i en hearing på socialstyrelsen. Ett projekt har satts igång i ämnet: Utveckling av nationella kvalitetsindikatorer inom den sociala barn- och ungdomsvården. Inbjudna gäster var representanter från olika företag/organisationer knutna till barn/ungdomsvård, som bila konsulentstödd familjevård och behandlingshem. Från Sveriges kommuner och landsting deltog Elisabeth Melin. Under dagen fick vi möjlighet att ge våra synpunkter på vad som kännetecknar god kvalitet inom myndighetsutövning, familjehemsvården samt HVB-vården. Mycket kom som sagt fram och speglade de brister som förekommer. Deltagandet från familjehemsorganisationerna var från FR och FaCO, det kom tydligt fram skillnaden av en placering från en enskild kommuns socialtjänst och konsulentstödd familjevård. Det är tänkt att: de kvalitetsindikatorer som utvecklas inom ramen för projektet ska utgöra kärnan i en modell som kan användas för att beskriva, analysera och följa kvaliteten inom den sociala barn- och ungdomsvården på såväl lokal, regional som nationell nivå. Fick också veta att den 1 april förtydligas socialnämndens ansvar för barn och unga ytterligare. Det införs en ny sista strecksats i 5 kap. 1 - i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. Det är på gång! Med goda förhoppningar om större medvetenhet för barn och unga inom samhällsvård. Det skall bli intressant att följa projektet, och jag önskar att Ni medlemmar gärna hör av Er till tidningen eller rådgivarna och gärna bidrar med era synpunkter om vad som kännetecknar god kvalitet inom familje vården. Sköna vårhälsningar till Er alla i vårt avlånga land! Omslagsbild Foto: Monica Dahlström-Lannes Redaktion Carina Wahlström Södervägen Aspabruk Servicetelefon Margareta Carlsson Tel (säkrast mellan ) Manusstopp Till nästa nummer: 15/ Annonspriser 2008 Svartvitt Helsida 6 000:- Halvsida 3 500:- 190 mm bred 25,00:-/mm 85 mm bred 15,00:-/mm 60 mm bred 10,00:-/mm Priser baseras på färdigt annonsmaterial. Moms uttages ej. Annonser Prenumeration 400:-/år Plusgiro Medlemsavgift inkl. tidning 350:-/år Plusgiro FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen Katrineholm Tel , E-post: Hemsida: Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. ISSN Maria Bergman Familjehemmet

4 Vi söker jour- och familjehem Sociala Tjänster har idag ca 100 jour- och familjehem runt om i landet. Vi månar om våra familjer och erbjuder bra villkor med utbildning och handledning. Våra konsulenter finns tillgängliga för stöd och rådgivning dygnet runt. Nu etablerar vi oss även i Skåne och söker därför särskilt efter familjer i denna region. Ring Anna Berggren på eller någon av familjehemskonsulenterna på Besök även 4 Familjehemmet

5 En kort/fragmentarisk sammanfattning av: Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt Författare: Leif Askland och Svein Ole Sataoen. Liber Förlag (2003) ISBN: I den här boken utvecklas de teorier som lägger vikt vid det sociala samspelet mellan barnet och dess omgivning, ett så kallat relationellt perspektiv. Därmed är betoningen inte lika entydig antingen på kognitiv teori och hjärnforskning, eller på den psykodynamiska och psykosociala utvecklingen som ofta är fallet med tidigare utvecklingspsykologisk litteratur. Boken är lämplig läsning för alla som är intresserade av barn och barns utveckling och samspel inom en kontext (sammanhang). De teorier som den bygger på är inte självständiga tankeredskap utan ses mera som redskap eller hjälp till ökad förståelse. Teori och praktik ses inte som varandras motsättningar utan som två sidor av samma mynt. Som en röd tråd tvärs igenom hela boken går relationstemat och det späda barnets kompetens. Spädbarnet har en unik förmåga till anpassning, den utgör en viktig del av det biologiska överlevnadsskyddet. Betydelsen av livets första relationer och hur barnets egna resurser utvecklas och formas inom de primära relationerna, enligt författarna inte nödvändigtvis den klassiska familjekonstellationen, samt deras stora betydelse för barns utveckling tas upp ur olika perspektiv i boken. Man diskuterar hur/att individen föds med ett familjearv, har medfödda dispositioner som dels sörjer för att barnet får den stimulans som behövs för optimal utveckling och dels avskärmar barnet mot starka intryck. Att nyfödda barn är sensitiva för olika former av lärande (till exempel kan nyfödda härma/imitera mammans munrörelser några timmar efter förlossningen), samt hur barnets reflexer, kroppsspråk, ögonkontakt, hörsel, ljudsignaler m.m. hjälper till att skapa kommunikation och skydd diskuteras likaså. Barnets första sig- naler är med andra ord viktiga för skapandet av relation. Föräldrars utveckling mot ett välfungerande föräldraskap är också beroende av det barn de får, av barnets egna unika resurser och utveckling. (På sid. 61 ges exempel på ett annorlunda barn, Jenny, som kan behöva särskild förståelse. Jenny är ett barn med misstänkt fetalt alkoholsyndrom. Det föds ett ökande antal barn varje år med FAS. Se vidare www. fasforeningen.nu.) Bra relationer inom familjen, ett fungerande vardagsliv är en grundförutsättning för att barnet senare i livet ska lyckas skapa bra relationer till andra människor. Ska barnet kunna bli ett eget subjekt måste det uppfattas som en begärande och självständig varelse, det måste bli bekräftat, och omgivningens gensvar på barnets signaler bestäms i stor utsträckning av hur man själv blev behandlad som barn. Ett komplext samspel mellan arv och miljö är avgörande för människans utveckling. För att ytterligare belysa den tidiga uppväxtens betydelse och utvecklingsprocesser som pågår under lång tid tar författarna upp och beskriver transaktionensmodellen: när en relation mellan mor/vårdare och barn skapas så tillför var och en sina egna bidrag och varje möte påverkar i sin tur alla fortsatta möten mellan vårdare och barn, genom upprepat samspel formas relationen till ett eget kvalitativt system, påverkan mellan individ och miljö är ömsesidig. Under rubriken Samspel beskriver boken begrepp som objektsrelationsteori och anknytning. Objektrelationsteorin är inte en enhetlig teori, den är inte heller skild från andra psykoanalytiska traditioner, dess olika inriktningar utgår från Freuds driftsteori och från barnets behov av och förmåga till att forma relationer till kärleksobjekt. D.W. Winnicott ( ) fokuserade, efter ett mångårigt arbete som barnläkare, på omsorgsgivarens kvaliteter för bästa möjliga positiva utveckling. Winnicott använder termer som tillräckligt bra samspel och tillräckligt bra relation för att visa att det aldrig är tal om något absolut, samt för att samspelet ska vara tillräckligt bra måste det innehålla fler goda än dåliga upplevelser. Winnicott beskriver självutveckling som att barnet utvecklar en allt tydligare känsla av självständighet och övergångsfenomen och övergångsobjekt är då ett sätt att binda samman den yttre och den inre världen. Övergångsobjektet tjänstgör som en representation där farliga känslor tillåts få utlopp. Anknytnings- eller bindningsteorierna diskuterar hur bindning och anknytning utvecklas. Anknytning är ett centralt livstema, en livslång utvecklingslinje, som berör väsentliga delar av självutvecklingen. Två typer av relationer, som är nödvändiga för barnets fysiska och psykiska överlevnad, skapas under spädbarnstiden. Den ena riktar sig från mor till barn och den andra från barn till mor. Redan från födelsen finns barnets anknytningsbeteende. Barnet är speciellt förberett på att inbjuda till samspel och att ta aktiv del i att skapa relationer. Det första leendet kan ses som ett exempel. Den första typen av relation, från mor/omsorgsgivare till barn, benämns bindning eller bonding och är nödvändig för att barnet ska kunna överleva den första spädbarnstiden och bli omhändertagen. Barnet väcker modern med sin biologiskt betingade, medfödda kraft och etablerar bindningen. Den andra överlevnadsrelationen som är en bindning från barn till mor PPP Familjehemmet

6 PPP kallade John Bowlby ( ) anknytning (attachment). Den är ett viktigt mått på relationen och barnets självuppfattning är en spegling av det känslomässiga engagemang som modern/omsorgspersonerna har i samspelet. Behovet av anknytning har vi livet ut. Daniel Sterns teori om självet tar boken upp i kapitlet om Att uppleva sig själv som själv, och lyfter fram nyare teorier om anknytning och självbegrepp. Stern kombinerar kunskap om spädbarnsutveckling från olika teoretiska fält och utgår i sina teorier från barnets inre perspektiv och hur självet utvecklas i samspel med omgivningen. I Spädbarnets interpersionella värld presenterade Stern 1985 en teori som innebar ett nytt sätt att förstå spädbarnets tidiga utveckling. Hans teori gör det möjligt att integrera kliniska iakttagelser med den kunskap som vuxit fram ur den moderna empiriska forskningen kring spädbarnets kompetens. Fokus läggs på självets utveckling från födelsen och framåt, d v s barnets utveckling av ett eget själv. Stern anser att barnet redan från början är utrustat med genetiskt förberedda beteendestrukturer för att organisera sina upplevelser. Strukturerna finns inom barnet men utvecklas bara om det finns en stödjande omgivning. Självutvecklingen delar Stern in i fyra faser: Känslan av ett gryende själv (finns redan vid födelsen) Känslan av ett kärnsjälv (börjar utvecklas vid 2-3 månaders ålder) Känslan av ett objektivt själv (utvecklas fr o m 7-9 månaders ålder) Känslan av ett verbalt själv (utvecklas fr om 15 månaders ålder). Inom alla fyra faserna pågår utveckling livet ut och integreras så småningom i en enhetlig självkänsla. Upplevelsen av det egna självet finns från början av livet om än outvecklad. Själva förlossningen kan inte sägas utgöra någon nollpunkt utan barnets självupplevelse utvecklas och förändras kontinuerligt via alla de olika erfarenheter som barnet gör. Med hjälp av sin genetiskt styrda växande kognitiva mognad och upplevelsen av att kunna organisera sina erfarenheter i det begynnande självet inser barnet att det kan påverka sin omgivning, genom t ex leende. En känsla av kärnsjälv börjar ta form. Barnets erfarenheter organiseras nu på ett mer komplext sätt och samspelet blir mer sofistikerat för att övergå till en ömsesidig relation där barnet ges utrymme att forma ett subjektivt själv och slutligen ett verbalt moget själv. Utvecklandet av självet förutsätter ett samspel, hela självutvecklingen sker inom den nära relationen och hand i hand med den kognitiva utvecklingen. Foto: Monica Dahlström-Lannes I ett avslutande kapitel tar författarna upp det område inom utvecklingspsykologin som kallas det kognitiva området. Här spelar lärande en fundamental roll för vår förståelse av omvärlden. Människan är utrustad med behov att veta och vara nyfiken. Lärande och överföring av kunskaper och färdigheter ses som sociala processer, lärandeprocessen är tvåsidig. Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet kan sägas vara grundvalen för en konstruktivistisk uppfattning av lärande. Jean Piaget och Lev Vogotskij har lagt en viktig grund för konstruktivism, om än ur något olika vinklar, båda pekar dock på att samverkan mellan individ och omgivning är viktig för att förklara utveckling. Deras teorier har många vidareutvecklat och konstruktivism anses i dag vara en av de mest fruktbara teorierna för att kunna förstå hur människor får insikt, tänker och lär. Det finns ett behov av att systema tisera kunskap om människans ut veckling. Idag tittar man alltmer på relationen. Att bli tydlig inom ramen för en relation och att utveckla ett allt rikare sätt att relatera är viktigt och avgörande för en utveckling mot personlig mognad. Trygghetsoch självkänsla behövs för att barnet ska kunna skapa eller återskapa tillit till omvärlden och få sammanhang i tillvaron. En varm kontakt möjliggör goda relationer och hjälper barnet att hitta de verktyg som det behöver för att bygga den egna tillvarons fundament. Det är väsentligt att varje barn hittar just sin unika väg som möjliggör att han/hon finner sin plats i samhället. Man bör i arbetet med barn försöka framhäva det positiva, barnets resurser och styrka, och se till växandet i stället för till bristerna. Tydliga positiva förväntningar ger signaler till växande. Livet ger inte något större utrymme för allvarligare och mer omfattande misstag med barn, speciellt inte under de första levnadsåren. Carita Vi behöver utöka vårt team av erfarna jour hem Vi söker även familjehem Ni bör bo i Stockholms län eller närhet och kunna ta emot barn och ungdomar i olika åldrar. Läs om oss på vår hemsida Ring oss på telefon eller maila till 6 Familjehemmet

7 Känsla förnuft handling och jag själv Häromkvällen hade jag en grupp familjehem framför mig i konferensrummet. Det var familjehemsutbildning och de elva deltagarna och jag skulle tillsammans diskutera tonårstidens positiva och negativa sidor. Den grupp som nu var aktuell är den femte gruppen den här terminen som jag skall diskutera tonåringar med. Ingen grupp är den andra lik. Så är det. Just den här kvällen diskuterar vi hur vi skall få ungdomar att mogna och förstå sig själva. Vi pratar om KASAM-begreppet. Det är viktigt att de ungdomar som är placerade i familjehem kan få en känsla av sammanhang. Det är viktigt för alla oss människor, att vi kan förstå varför, att vi kan påverka och att vi har en planering inför framtiden som vi själva varit med och utarbetat. Det är det som KASAM begreppet förklarar. Vi diskuterade också det här med anknytning. Kan tonåringar knyta an när de tidigare inte lärt sig detta, eller förlorat många av de vuxna som de knutit an till tidigare i livet. För många förluster bygger upp ett försvar mot att knyta an eller hur? Och utan en känslomässig anknytning är det mycket svårt att nå goda resultat inom familjehemsvården. I vilket fall måste det finnas en behandlingsallians mellan den vuxne och tonåringen, annars sker ingen positiv utveckling. Ja, det var en livlig diskussion, och framför allt lärorik. Både för mig och gruppdeltagarna. Deltagarnas erfarenheter och kunskap krockade med vetenskaplig och beprövad erfarenhet rätt så ordentligt. När jag hävdade att: så här säger den senaste forskningen och det finns tidigare forskning som visar på samma resultat så får jag mothugg. Nej, så fungerar det inte med vår flicka, eller, jo, så kan det nog fungera, men inte med vår pojke. Så är det ofta med de grupper som jag utbildar i familjehemsarbete. Vem har rätt och vem har fel? Eller har både familjehemsföräldrarna och forskarna rätt i det de säger? Ja, så tror jag att det är. Varje människa, liten som stor, har sin egen unika historia och personlighet. Det är detta, att varje människa är unik, som gör det så svårt att hitta generella lösningar som passar alla. Därför kanske vi skall vara försiktiga med att använda manualförsedda behandlingsmetoder. Hur vet vi att vi inte gör mer skada än nytta. Att lyssna och försöka förstå varje enskild individ är däremot något som bara gör gott. För många år sedan när jag gick en kurs i systemisk familjebehandling så lärde jag mig att vi människor beter oss och formas efter det sammanhang som vi lever i. Det gäller i högsta grad för tonåringar som är i blivande vad gäller både kropp, personlighet och beteende. Jag har stött på många tonåringar som fått olika diagnoser som ADHD eller Aspergers syndrom men efter några år av mognad inte uppvisar några som helst symtom på en funktionsnedsättning. Då kan man ju undra om inte sammanhanget, alltså tonåringens familj och annan miljö, spelar en väldigt stor roll för beteendet. Det kan ju också vara så att tonåringen lärt sig att hantera sina svårigheter så att vi andra inte märker av några symtom. Jag har också mött vuxna som berättat att samhällets brist på förståelse för deras funktionsnedsättning ställt till stora problem och utanförskap under tonårstiden. Det är för det mesta bra med diagnoser men man måste ta dem för vad de är och noga undersöka vilken betydelse funktionsnedsättningen har för varje unik individ, speciellt när det gäller barn och tonåringar som är i blivande och ständigt förändras. När klockan börjar närma sig och det är dags att avsluta för kvällen så hör jag mig själv säga: Det kan vara bra om ni lär era ungdomar att använda sig av både känsla och förnuft, att de kan bestämma när de Innerst inne är vi alla människor som vill göra det allra bästa av livet, för oss och för andra. skall använda sig av känslan eller förnuftet inför en handling. Vilka vuxna kan göra det? Ja, inte är det många. Men det är inte det som bet sig fast i min hjärna. Vet ni vad det var? Jo, det var det att jag, eller jaget, eller om man skall säga jag själv, står över mitt förnuft och mina känslor och förmodas kunna använda dem efter vad som kan passa bäst efter den situation som föreligger. I det många gånger svåra arbetet som ett familjehemsuppdrag innebär tror jag det är en fördel om vi ibland kan höja oss över både vårt förnuft och vår känsla och själva avgöra om vi skall använda den ena eller andra, eller om vi skall låta dem samverka inför ett viktigt beslut. Jag förstår att så kontrollerat kan vi inte alltid fungera i vardagen, och det kanske inte skulle vara så bra heller, men med hjälp av handledning på både innehåll och processnivå så kan familjehemmen inför många svåra problem få hjälp att nå en nivå i sin tankeprocess som gör att det blir en bra lösning för de placerade tonåringarna och andra som ingår i familjehemmets sammanhang. I vilket fall får jag massor av kunskap när jag utbildar och handleder familjehem. I början av min handledarkarriär så såg jag det som väldigt viktigt för mig att handleda personalgrupper, det var riktig handledning. Om jag gjorde det skulle jag bli en riktig handledare trodde jag. Handleda familjehem var inte vad riktiga handledare skulle syssla med, tyckte jag då. Efter att ha varit handledare för båda kategorierna i många år så har jag lärt mig att det är en yttre skillnad mellan att vara handledare för professionella personalgrupper och familjehem, men när man tränger djupare in i mänskligt beteende, känslor och mänskliga relationsproblem är inte skillnaderna märkbara. Innerst inne är vi alla människor som vill göra det allra bästa av livet, för oss och för andra. Visst behöver människan det som vetenskapen kan ge i fråga om forsk- Familjehemmet PPP

8 PPP ning och kunskap och jag skulle inte vara den handledare jag är i dag utan all den teori jag tagit till mig, och framförallt den handledarutbildning som så att säga var den som gjorde mig till handledare. Men vi får inte glömma bort vardagens kunskap och erfarenhet som om den tas på allvar kompletterar den teori som vetenskapen kan ge oss. Ja, det var några rader från mig där jag sitter på mitt kontor på Slottsgatan 10 i Örebro och stirrar ut genom fönstret i den genommörka kvällen. Snart kommer ljuset och värmen. Ha det så bra och vill ni kommentera ovanstående så är e-postadressen Jag svarar på så många mail jag hinner med. KONGRESS 2008 Med vänlig hälsning från Börje Lindberg FR-Västsverige har nöjet att stå värd för kongressen I år håller vi kongressen den 16-18:e maj på STF Torrekulla i Kållered c:a 1 mil söder om Göteborg. Hemsida: Kongressförhandlingarna håller vi på lördag eftermiddag och resten av tiden ska vi fylla med föreläsningar, teater, utflykter och att umgås med varandra. Detaljerat program kommer ut till föreningarna lite senare. Anmälan senast den 10:e april till: Susann Vikberg , Vägbeskrivning: På E6 en mil söder om Göteborg, tag av avfart 65 Torrekullamotet, och följ skyltar till vandrarhemmet. Kommer du med tåg eller flyg, så hämtar vi om vi får reda på tiden. För vidare upplysningar: Anette och Calle Bonath , Om du kommer en dag tidigare eller stannar en dag extra, är det inte långt till Gekås i Ullared. Välkomna FR-Västsverige Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se söker söker FAMILJEHEM Vi söker familjer som har tid, plats och engagemang Vi söker att familjer ta emot som barn/ungdomar har tid, plats i sitt och hem. engagemang att ta emot barn/ungdomar i sitt hem. Vi arbetar med kraftigt förstärkt familjehemsvård Vi med arbetar många med års kraftigt yrkeserfarenhet förstärkt familjehemsvård inom området. med många års yrkeserfarenhet inom området. Vi kan erbjuda ett nära och regelbundet konsultstöd, kan 24-timmars erbjuda ett tillgänglighet, nära och regelbundet handledning konsult- och Vi stöd, övriga 24-timmars professionella tillgänglighet, tjänster av handledning läkare, psykolog och övriga och terapeuter. professionella tjänster av läkare, psykolog och terapeuter. Vi arbetar i ett team för den placerade där familjehemmet arbetar är i ett den team viktigaste för den länken. placerade där famil- Vi jehemmet är den viktigaste länken. Ring oss så berättar vi mer... Ring oss så berättar vi mer... Lena Maria Grandin, Elisabeth Lena Maria Bexell, Grandin, Elisabeth Bexell, familjehem / fosterfamilj Vi söker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. Info: Jan-Åke Johansson, tfn , Birgitta Blomgren, tfn och Ingrid Bohm, tfn Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem åt Stockholms stadsdelsnämnder. Familjehemskonsulterna familjehemskonsulterna 8 Familjehemmet

9 Hur är det att vara förälder och ha sitt barn placerat i fosterhem? De föräldrar som har sina barn placerade i fosterhem delar föräldraskapet med fosterföräldrarna och socialtjänsten. Vad vet vi då om hur föräldrarna själva uppfattar sin situation? Hur blir ett föräldraskap där ansvaret för barnen delas med socialtjänst och fosterföräldrar? I Sverige, liksom i många andra länder, är kunskapen om detta mycket begränsad. Behovet av en sådan kunskap har på olika sätt uppmärk sammats av Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Under 2005 genomfördes på Allmänna Barnhusets initiativ intervjuer med föräldrar vars barn var placerade i familjehem. För att ytterligare öka kunskapen om föräldrarnas upplevelser samlade Allmänna Barnhuset föräldrar till en konferens på Sätra Bruk i januari Vid dessa tillfällen då föräldrar träffades framkom ett behov av att sammanställa och systematisera deras kunskap och erfarenheter. Våren 2006 genomfördes därför under tre dagar på Sätra Bruk fokusgruppsintervjuer med 13 föräldrar. Inbjudna till vistelsen på Sätra Bruk var föräldrar som hade, eller hade haft, sina barn placerade i fosterhem, tre socialarbetare, tre medarbetare från Allmänna Barnhuset, och jag själv. Syftet var att i form av fokusgruppintervjuer inhämta kunskap om föräldrarnas erfarenheter av att deras barn var, eller hade varit, placerade i fosterhem. Att vara förälder på avstånd De föräldrar vars barn är placerade i fosterhem befinner sig i en särskild sorts situation. De är fortfarande föräldrar, men de har inte kvar vardagsomsorgen och vardagsansvaret för sina barn. Säkerligen skiljer sig föräldrarnas upplevelser åt, men ett har de gemensamt: de delar föräldraskapet med fosterföräldrar och socialtjänst. Deras föräldraskap har i många fall ifrågasatts och bedömts vara bristfälligt, och de kan också själva tvivla på sin föräldraförmåga. Flera föräldrar har erfarenhet av ett gott sam arbete med foster - föräldrarna. Inom den sociala barnavården i Sverige kan man säga att det finns en allmän uppslutning kring uppfattningen att kontakten mellan barn som är placerade i fosterhem och deras föräldrar är viktig för barnens utveckling och välbefinnande. Socialtjänsten har ett relationsorienterat synsätt, och i lagen står tydligt att vården skall utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön (SoL 6 kap, 1, Norström & Thunved 2004). Det ingår i fosterföräldrarnas uppdrag att medverka till att kontakten mellan barn och föräldrar upprätthålls även efter en placering. Anledningen till att barnen blivit placerade i fosterhem kan vara brister i hemmiljön eller barnets eget beteende eller en kombination av båda dessa orsaker. Som förälder kan det vara en svår upplevelse att bli underkänd och betraktad som någon som saknar förmåga att ge adekvat föräldraomsorg. Det kan innebära att föräldrar drar sig undan kontakten med sina barn, eller att de hamnar i försvarsställning gentemot fosterföräldrar och sociala myndigheter. Ändå är det utifrån dessa förutsättningar som samarbetet kring barnen skall skapas. Det är stora krav som ställs på alla inblandade parter - mödrar och fäder, deras placerade barn, fosterföräldrar och socialtjänst - för att ett fungerande samarbete skall komma till stånd. Vad som än har förorsakat placeringen, så kan föräldrarna uppfatta att de befinner sig i ett läge där de själva har försämrade möjligheter att göra sina röster hörda, på grund av problem med missbruk och/eller pysisk sjukdom, eller andra faktorer som försvårar deras förmåga att artikulera sina behov och sina önskningar, och också begränsar deras möjlighet att fokusera på vad de uppfattar som barnens behov. I denna artikel har jag valt att sammanfatta de delar gruppdiskussionerna där föräldrarna berättar om sitt samarbete med fosterföräldrarna, sin uppfattning om hur det är att ha barnen placerade, och även om hur de uppfattar barnens upplevelser av att vara placerade i fosterhem. Samarbete med fosterföräldrarna Flera föräldrar har erfarenhet av ett gott samarbete med fosterföräldrarna. De tycker att barnen har haft det bra i fosterfamiljen, och de har själva känt sig accepterade. I citatet nedan förklarar Pia vad hon tycker behövs för att samarbetet skall fungera bra: Alltså jag tror ju att det viktigaste, att få igång det här arbetet, det är att socialen är tydlig. Att det här är ditt uppdrag. Att det står att man måste vara tydlig när man ger ett fosterhemsuppdrag att det här barnet är bara för en tid hos dig. Det är en del (Pia). Att fosterföräldrarnas uppdrag är tydligt formulerat kan vara av stor betydelse för hur samarbetet utformas. Om både föräldrar och fosterföräldrar från början är på det klara med vad som förväntas av dem, skapas en grund som underlättar ett fortsatt samarbete. Föräldrarna påpekar att fosterföräldrarna måste vara medvetna om att deras uppdrag omfattar samarbete och kontinuerlig kontakt med placerade barns föräldrar, och även med det utökade nätverket. Ett bra samarbete grundar sig också i ömsesidig respekt. I citatet nedan beskriver en mamma, Elisabeth, det goda samarbete hon har med sitt barns fosterföräldrar. Elisabeth: Alltså jag har den bästa familjen man kan ha brukar jag säga. Nej jag har absolut inga problem med den familjen som jag har nu. Intervjuare: Tror du det är nånting kring det som du så här kan peka på så att andra som inte har dina erfarenheter skulle förstå det? Elisabeth: Samarbete. Samarbete. Rent samarbete. Vi har ett samarbete där dom inte går över huvudet på mig helt enkelt. Elisabeth berättar under gruppintervjun hur fosterföräldrarna alltid informerar henne om vad som händer, och att de efterfrågar och respekterar hennes åsikter. Det goda samarbetet grundar sig sålunda i en Familjehemmet PPP

10 PPP fortsatt delaktighet i barnets förhållanden. Just känslan av att vara informerad, att känna till både stora och små händelser i barnens liv, var något som föräldrarna uppskattade. Sådan information befrämjade kontakten mellan föräldrar och fosterföräldrar. I gruppsamtalen berättar föräldrarna om hur viktigt det har varit och är för dem att få bekräftelse och stöd så att de kan fortsätta att känna sig som föräldrar även efter separationen från barnen. Att få information om barnens vardagsliv är en viktig förutsättning för detta. Det är också väsentligt att få information om hur det går för barnen i skolan, både för att veta vad som händer barnen, men även för att visa barnen att föräldrarna tycker att skolan är betydelsefull. Föräldrarna påpekar att sådant samarbete angående information om barnen också får betydelse för kvaliteten på kontakten mellan barn och föräldrar. Om föräldrarna vet vad som hänt deras barn får barn och föräldrar gemensamma samtalsämnen som gör att kontakten dem emellan får en högre kvalitet. På så sätt blir det lättare för föräldrarna att på ett naturligt sätt fråga om, och följa upp, dagliga händelser i barnens liv. Några föräldrar hade haft övervägande negativa erfarenheter av samarbetet med fosterföräldrarna. De hade inte känt sig accepterade då de kom på besök, och flera hade också känt sig både direkt och indirekt kritiserade av fosterföräldrarna. I några få fall beskriver föräldrarna en påtaglig fientlighet mellan föräldrar och fosterföräldrar. I diskussionen om samarbetet med fosterföräldrarna berättar en pappa om hur barnen blev lidande av det bristande samarbetet med fosterföräldrarna. Och sen... mådde barnen jättedåligt av det. För det är ju en jätteviktig bit det där att det fungerar mellan familjehemsföräldrarna då och sen... och dom biologiska föräldrarna för barnens del. Att det funkar alltså. Då känner dom sig ju trygga då. Och ser dom att vi står och käftar med varann eller nånting sånt här, det är... det funkar inte. Jag kan ju säga det att när jag skulle hämta barnen så... det var ju bara att ta dom ute på trappen alltså. Jag fick ju inte komma in i deras hus över huvud taget. Så under två år lite drygt så var jag aldrig inne i barnens rum (Bengt). Bengts beskrivning av samarbetet med fosterföräldrarna visar en bild av en låst situation, där Bengt som förälder inte ens är välkommen in i fosterföräldrarnas hus. Oavsett vad som föregått ett sådant förhållande är det lätt att instämma i Bengts bedömning om att detta inte var bra för barnen. Ett sådant bristfälligt samarbete mellan föräldrar och fosterföräldrar kan medföra att placerade barn hamnar i en mycket besvärlig situation Samarbetet fungerar om det sker på fosterföräldrarnas villkor Och jag tror att mina fosterföräldrar... dom tyckte säkert jag var jättesamarbetsvillig och jättebra och det var ju för att jag löd./ / Jag gjorde det som dom sa åt mig att göra för att på det sättet få tillbaka mina barn så fort som möjligt (Jenny). Flera föräldrar förmedlade i gruppdiskussionerna en känsla av att de hela tiden var tvungna att inta ett förhållningssätt gentemot fosterföräldrarna där de höll med, visade sig samarbetsvilliga och inte sade emot. Huvudsakligen berodde ett sådant förhållningssätt på att föräldrarna inte tyckte sig våga utmana fosterföräldrar och socialtjänst, eftersom de då var rädda för att möta sanktioner, till exempel i form av minskad kontakt med barnen. Föräldrarna kan berätta om att de inte vågar ställa krav, och när de gör det så märker de genast att det inte uppskattas av fosterföräldrarna. Gunilla hör till de föräldrar som uppskattar sin sons fosterföräldrar. Hon tycker att han har det bra där, men samtidigt känner hon att hon själv inte kan komma med några krav. Krav ställer jag ju inte./ / Och det hör jag att det passar inte heller. Har jag gått lite liksom och tänjt på gränserna så backar dom ju inte alltså utan dom går emot direkt. Så det är dom som bestämmer. Det är det (Gunilla). I föräldrarnas berättelser kan det i sådana fall framträda en bild av att samarbetet är beroende av en tydlig balans mellan föräldrar och fosterföräldrar, som ytterst kan sägas grunda sig i den ojämlika relationen mellan dem. Samarbetet fungerar bra så länge som balansen upprätthålls, och fosterföräldrarna är de som sätter agendan, men om balansen rubbas och föräldrarna ställer krav, så äventyras också samarbetet. Att befinna sig i underläge Flera av mödrarna talar i gruppintervjuerna om hur de känt sig underkända som mödrar, och om hur de också känt sig underlägsna i kontakten med fosterföräldrarna. Även i de fall där mödrarna tycker att samarbetet har fungerat väl, kan de ändå känna sig underlägsna och osäkra. Vissa mödrar kan ge tydliga exempel där de har hamnat i underläge, medan det i andra uttalanden handlar om mera subtila signaler från fosterföräldrarna. Tyngden av att vara en dålig mamma väger tungt, och försvårar möjligheterna till ett jämlikt förhållande till fosterföräldrarna. Sådana känslor av underlägsenhet kan också medföra att föräldrarna inte tycker sig ha möjlighet att föra fram information som kan vara viktig, eller komma med förslag som skulle kunna innebära förbättringar för både dem själva och deras barn. På så sätt kan underlägsenhetskänslorna även utgöra ett hinder för en fungerande kommunikation mellan föräldrar och fosterföräldrar. Konkurrens om föräldraskapet I en del uttalanden finns exempel på att föräldrar och fosterföräldrar kan sägas ha intagit konkurrerande positioner gentemot barnen, och detta har medfört konflikter mellan föräldrar och fosterföräldrar. 10 Familjehemmet

11 En sådan anledning till konflikt kan handla om vad barnen skall kalla fosterföräldrarna. Jenny berättar i nedanstående citat om vad som hände då hennes tre pojkar hade varit en tid i fosterhemmet: Sen tog det två månader, sen ringde fostermamman till mig och frågade om det var okej om barnen började kalla dom för mamma och pappa. Ett ungt par var det också. Dom var mycket yngre än mig. Om det var okej att dom kallade dom för det skulle bli mycket lättare för dom att förklara i skolan och sånt där. Ja det var helt sjukt. Och jag vart sådär Nej! Nej! Aldrig. Ja men, det är inget svårare problem, det är bara liksom att man tappar foster, fostermamma och fosterpappa. För pojkarnas skull. Och jag bara Aldrig i livet! (Jenny). För Jenny var det otänkbart att hennes pojkar skulle kalla fosterföräldrarna för mamma och pappa. Det var hon som var barnens mamma, och hon kunde inte tänka sig att de skulle säga mamma till någon annan än henne själv. Jenny hörde till de föräldrar som återförenats med sina barn. Hon hade alltid haft återföreningen som ett mål, och därför var det också viktigt för henne att det var hon som fortsatte att vara barnens mamma. Jenny menar under gruppdiskussionen att fosterföräldrarna och hon själv hade olika mål. Hennes uppfattning är att fosterföräldrarnas mål var att barnen skulle stanna kvar i fosterhemmet, medan Jenny hela tiden var inriktad på att barnen skulle flytta hem igen Umgänget med barnen Hur det faktiska umgänget med barnen var utformat under placeringstiden var ett av de frågeområden som diskuterades i fokusgrupperna. Föräldrarna hade här skilda erfarenheter, men flera av dem var eniga om att det inte alltid var enkelt att träffa sina barn i fosterhemmet. Föräldrarna upplever i många fall att det är svårt att använda umgängestiden i fosterhemmet på ett sätt som blir bra för barnen och för dem själva. De kan beskriva hur de inte känner sig tillfreds med en situation som innebär att de är på besök i någon annans hem, och samtidigt skall kunna umgås med sina barn på ett adekvat sätt. Även i de fall där föräldrarna har känt sig mycket välkomna i fosterhemmet, till exempel haft en stående inbjudan att sova över, kan det kännas som att besöken i fosterhemmet medför att interaktionen med barnen känns onaturlig och mindre spontan. I fosterhemmet är föräldrarna gäster, och som gäster så anpassar de sig till de förhållanden som gäller i fosterhemmet. Att vara gäst och förälder på samma gång innebär två olika roller som kan vara svåra att förena. Några föräldrar har upplevt att um - gänget med barnen i fosterhemmet var omgärdat av restriktioner och regler, vilket medförde att de kände sig övervakade och onaturliga under besöken. I sådana fall fann föräldrarna att det var svårt att relatera till barnen på det sätt som de hade önskat. Föräldrarna framhåller i diskussionerna att umgänget med barnen har fungerat lättare och på ett mera otvunget sätt då det kan äga rum i det egna hemmet. Emellertid är det inte alltid lätt att få umgänget att fungera väl även då det äger rum hemma hos föräldrarna. Flera föräldrar berättar om stora förväntningar från barnen på att allt skall vara lyckat och att man hela tiden skall göra roliga saker. Det är svårt att bara vara tillsammans i en avslappnad vardagssituation under de timmar som barnen är på besök. I de fall där det är möjligt är det en fördel om umgänget i hemmet kan förläggas under en så pass lång tid att det går att återskapa någon form av vanligt vardagsliv, att få komma till ro i föräldra- barn relationen. I de fall där inte ett umgänge i föräldrarnas hem går att genomföra, kan det vara ett gott alternativ att umgänget äger rum på en neutral plats. Några föräldrar beskriver en situation där hemförhållandena en tid efter det att barnen placerades inte var sådana att barnen kunde komma på besök. Till exempel kunde det vara så att det inte fanns något hem kvar för barnen att komma till, eftersom mamman blev av med sin lägenhet i samband med att barnen omhändertogs. Under sådana omständigheter blir det viktigt att föräldrar och barn kan erbjudas alternativa platser där umgänget kan äga rum....kan öka känslan av att vara i underläge, av att vara en ovärdig och misslyckad förälder. Vad kan jag erbjuda? Jämförelse med fosterhemmets resurser I diskussionerna förekom det också att föräldrarna jämförde sina egna materiella resurser med fosterhemmets. Till exempel under sommarferien flera föräldrar jämförde där sina egna resurser med fosterhemmets, och kom fram till att de själva inte hade så mycket att erbjuda sina barn. En sådan jämförelse kunde leda till att föräldrarna tvekade till att ta hem barnen över sommaren, och även att de kunde vara tveksamma till en möjlig återförening med barnen. Så det var tal om att jag skulle ta hem honom nu till augusti, men så är det ju så: han kan ju aldrig få det så bra hemma hos mig som han har det hos dom rent materiellt då. Med... dom åker på husvagnssemester hela sommaren, dom har stort hus, dom har trädgård, dom har hund, dom har liksom syskon, ja det finns allting! Det är rena idyllen och det är faktiskt ett väldigt bra familjehem (Gunilla). För Gunilla medför en jämförelse mellan fosterhemmets resurser och hennes egna, att hon överväger att låta sonen stanna i fosterhemmet hela sommaren, eftersom hon själv inte kan erbjuda honom samma standard som den han har tillgång till i fosterhemmet. Gunillas berättelse ger en god illustration av den ojämlikhet som finns mellan föräldrar och fosterföräldrar, inte bara vad gäller känslan av att vara en misslyckad respektive vällyckad förälder, utan också vad gäller materiella och ekonomiska resurser. I gruppdiskussionerna kunde mödrarna också berätta om hur upplevelsen av att det de har att erbjuda inte är värt någonting i jämförelse med fosterhemmets resurser också kan öka känslan av att vara i underläge, av att vara en ovärdig och misslyckad förälder. Barnens upplevelser Flera föräldrar menar att deras barn har fått det bra i fosterhemmet. De anser att fosterföräldrarna tycker om barnen, och att barnen kan tillgodogöra sig det som är positivt, både i form av materiella resurser, och i form av nära relationer med fosterföräldrar och fostersyskon. En viktigt förutsättning för att barnen skall kunna tillgodogöra sig det goda som finns i fosterfamiljen är att samarbetet mellan föräldrar och fosterföräldrar fungerar tillfredsställande. En mamma, Sonja, berättar om hur placeringen för hennes äldsta dotter på många sätt blev en positiv erfa- Familjehemmet PPP

12 PPP renhet för flickan. Särskilt beskriver Sonja förhållandet till fostersyskonen som en tillgång. Då Sonja hade perioder där hon själv mådde bättre och kunde fungera väl som förälder flyttade flickan hem. Sonja menar att de då blev en liten och ganska sårbar familj, då den bara bestod av henne själv och dottern. Efter hemflyttningen var de dessutom extra angelägna om att relationen inte skulle störas av konflikter. Fosterhemmet fanns hela tiden där som en trygghet, och dottern kunde återvända dit då det behövdes. Där fick hon också vad Sonja betraktar som en viktig social träning i relationerna till fostersyskonen. Några föräldrar menar att deras barn är mycket inkännande och lojala mot dem. De känner av hur föräldrarna mår, och de kan vara oroliga för att ställa för stora krav på föräldrarna. Barnen känner också ett krav på sig att även vara lojala mot fosterföräldrarna, vilket kan göra att mycket av barnens energi går åt till att göra båda föräldraenheterna nöjda. Då diskussionerna i grupperna handlade om att också göra barnens röster hörda, menade en del gruppdeltagare att det var viktigt med en balans, där barnen också måste få känna sig ansvarsbefriade. I gruppdiskussionerna framfördes också synpunkten att barnen kan bli belastade av ett för stort ansvar när de skall berätta om hur de själva och familjen har det. De upplevdes som viktigt att inte expo- Boktips nera barnen alltför mycket, och lägga över för mycket ansvar på dem just i samtalssituationer. I gruppsamtalen berättade föräldrarna även om barnens mindre positiva upplevelser av placeringen. Några av föräldrarna beskrev hur deras barn kunde känna sig utanför i fosterfamiljen. En mamma beskrev hur hennes son uppfattade att fosterfamiljen tyckte att hans beteende var problematiskt, att han inte var tillräckligt bra eller tillräckligt duktig, och att det påverkade hans vardagsliv och hans prestationer i skolan negativt. Flera föräldrar förde i gruppdiskussionen fram förslaget om en egen kontaktperson för barnen. De menar att en sådan kontaktperson skulle vara någon som bara fanns till för barnet, som barnet kunde träffa oftare än de träffade socialsekreterare och familjehemssekreterare. Den modell som föräldrarna skisserade är en kontaktperson som är oberoende av lojaliteter mot socialtjänst, fosterföräldrar och biologisk familj. Sammanfattning Sammanfattningsvis visar föräldrarnas uttalanden att de önskar sig ett samarbete med fosterföräldrarna som utgår ifrån deltagande och ömsesidig respekt. Även om förhållandet till fosterföräldrarna kan vara gott, känner sig många föräldrar underlägsna i kontakterna med fosterföräldrarna, Hur blir livet för fosterföräldrarnas egna barn? relationen upplevs sällan som jämbördig. Flera föräldrar tycker också att deras egna resurser, ekonomiskt och materiellt, inte går att jämföra med fosterföräldrarnas, vilket kan bidra till ett ojämlikt förhållande. De flesta föräldrar tycker att barnen har det bra i fosterfamiljen, men trots detta upplever föräldrarna ändå att barnen kan känna att de inte hör till familjen, och att de uppfattas som problematiska. Denna artikel ger endast en kort sammanfattning av en del av fokusgruppintervjuerna. Det samlade resultatet återfinns i en rapport som ges ut av Stiftelsen Allmänna Barnhuset: Höjer, Ingrid (2007) Föräldrars röster hur är det att ha sina barn placerade i fosterhem? Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Skriftserien 2007:2. Adress till författaren Universitetslektor Ingrid Höjer Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Box 720, Göteborg Litteraturreferens: Norström, C & Thunved, A (2004) Nya sociallagarna. Stockholm, Norstedts juridik. Inom den sociala barnavården används privata, vanliga familjer som en viktig insats då barn placeras i fosterfamiljer. Att ta emot ett barn i sin familj kan påverka alla familjens medlemmar på olika sätt. Kunskapen om hur fosterföräldrarnas egna barn påverkas har hittills varit begränsad. Under genomfördes på Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, en studie där fosterföräldrars egna barn deltog i gruppdiskussioner, svarade på en enkät och blev intervjuade. Resultaten visar att de flesta barn och ungdomar har en positiv inställning till att leva med fostersyskon. Emellertid blir det tydligt att deras vardagsliv kan påverkas, ibland på ett mycket kraftfullt sätt. De får ofta acceptera minskad tid och mindre uppmärksamhet från sina föräldrar. Många barn och ungdomar berättar att de kan känna att de kommer i andra hand ; först kommer fostersyskons behov, och därefter kan föräldrarna få tid att ägna sig åt sina egna barns behov. I boken Att leva med fostersyskon redovisas resultaten från studien. Boken visar på ett överskådligt sätt hur barn och ungdomar upplever sitt vardagsliv med fostersyskon. Genom de många citaten levandegörs barns och ungdomars egna uppfattningar. Beställning av boken kan ske via epost: (Ingegerd Franzon, institutionen för socialt arbete, Göteborgs unviersiet) eller per telefon Pris: 200 kr (plus porto) 12 Familjehemmet

13 Numera skall ingen kunna tystas I många år har jag undrat över det tragiska öde som drabbade Rosemary. Hennes pappa Joseph Kennedy lär ha fyllts av fasa över hennes sexuella begär och lät lobotomera henne. Pappa Kennedy var en kvinnokarl och tycktes ha haft få gränser. Över en av sina fyra döttrar, den vackraste, ville han ha full kontroll och lär ha blivit skräckslagen över hennes osedliga beteende. Foto: Monica Dahlström-Lannes När dottern fyllde 23 år krävde pappan att Rosemary skulle lobotomeras. Det berättas att hon opererades under lokalbedövning och var vid fullt medvetande. Så länge dottern talade och sjöng fortsatte man psykokirurgin. Först när hon tystnat helt så upphörde behandlingen. Då var hennes hjärna helt förstörd. Joseph Kennedy tackade sedan läkarna i ett personligt brev. Officiellt hade Rosemary blivit nunna eller lärare, men i verkligheten lär hon, i över 50 år, förvarats och gömts på en institution för mentalt efterblivna. Varför fick hon ingen hjälp? Varför skulle hon tystas? Nog kan man förfäras över att lobotomin, också i Sverige, var en ganska vanlig form av behandling. Innan man stoppade verksamheten hade 4500 personer genomgått dessa förödande ingrepp. Ett sätt var att knacka in en ishacka fem centimeter in i hjärnan, via ögat på den nedsövde patienten. I andra fall skars nervceller av. Var sjätte patient dog. Ingreppen upphörde så sent som på 60-talet. När dödligheten var som högst avled 17%. Ångest och psykiska störningar skulle raderas. Känslolivet kopplades bort. Inget vet idag varför patienterna led av själslig smärta och varför de blivit mentalt handi - kappade. Många gånger har jag fått anledning att säga: Det är inget fel på dig, utan på omgivningen. Den som mått psykiskt dåligt har i själva verket reagerat friskt på ett sjukt beteende eller en sjuk omgivning. Människor blir ibland sjuka för att de lever i ett oförstående samhälle och möter personer som bär skygglappar och inte har kunskap om traumatiserade människor. Att bli trodd är en del i läkningsprocessen, i att återfå ett förlorat liv. En kvinna, offer för övergrepp i barndomen beskrev att hon sett fel, hört fel och känt fel. Så hade omgivningen betraktat henne, men framförallt hade hon själv fått den bilden. Inte heller konstigt då att våldsoffer kan tvivla på sina minnen. För hur skall man kunna bearbeta sin verklighet om man inte får hjälp med att återställa den? Samhället begick grova övergrepp mot oskyldiga människor när lobotomin användes och människor som ansågs annorlunda eller besvärliga skulle tystas. Men hur bemöts dagens offer som avslöjar obehagliga sanningar? Hur behandlas de modiga kvinnorna som trätt fram i den aktuella bordellhärvan och berättar om gårdagens övergrepp? Många lobotomeras genom att förtalas, förlöjligas eller på andra sätt skrämmas och göras stumma. Men tiderna förändras. Ingen skall kunna tystas. Inga trauman ska kunna tigas ihjäl. Monica Dahlström-Lannes författare, f.d. kriminalinspektör krönikör i Eskilstuna-Kuriren (Detta kåseri har varit publicerad i Eskilstuna-Kuriren) IDRE FJÄLL uthyres: 8-bäddslägenheter, typ 9C, mycket hög standard och bästa läge. bertil Har du plats för en tonåring eller vuxen i ditt hem? Kontakta vår samordnare, Åsa, på telefonnummer , Familjehemmet

14 Om min Mamma hade haft en pistol På 70-talet i Göteborg, på Vårmånadsgatan i Kortedala hände de saker vill jag lova. Det fanns två individer som jagade kränkande barn. En älgko med sina två kalvar och så min mamma Margit. Älgarna sköt dom. Rödeby. Den lilla byn är inte känd för sina polkagrisar, lergökar eller trevliga hotell. Det var där som ingen vågade agera. Det var där en hel familj tilläts bli mobbade och kränkta. Det var där det hände, det som inte kunde hända. En pappa orkade inte mer. En kväll fick han nog. En mörk kväll sköt han ihjäl en 15 årig pojke och skadade en annan pojke mycket svårt. Att vara barn till en förälder som är lite udda ger på något sätt alla rätt att viska, kränka, förtala och förlöjliga. Vi kan med fas prata om att dåtidens byfånar. Men vad i ligger skillnaden? Min mamma var en förotsfåne. Min familj var en familj som vem som helst fick kränka. Det var helt okej att stå i gathörnet och diskutera Margit och hennes ungar. Alla visste att jag var mobbad. Alla visste att min mamma var tokig. Alla visste att jag var smutsig, hungrig och ofta blev slagen. Att reta mamma tillhörde det stora nöjet bland barnen på min gata. Alla vuxna såg men valde att blunda. Min tokiga familj fick liksom skylla sig själv. Min mamma hade inget vapen. Därför sköt hon inte dem som stod utanför vår balkong. De som skrev: Jävla idiot familj! Sätt ett äpple i käften på den där dumma grismamman! Idioter borde inte få bo här! Flytta från vår gata era idioter! Vad ni är äckliga! Hon och vi barn tvingades stå ut, men att vara förortsfåne satte djupa spår. Det innebar ett utanförskap som gav öppna, blödande sår i själen. Det är inte enbart pappan i Rödeby som ska dömas. Alla de som gav sitt tysta medgivande skall också ställas till svars. Åskådarna och alla de som lät familjen kämpa ensam mot kränkningar och mobbning. Hon den där älgkon försvarade sina kalvar. För det blev hon dömd till skyddsjakt och dödad. Pappan i Rödeby försvarade sina barn. Hade min mamma ägt ett vapen hade hon kanske också pressats till att använda det. Uppdraget som familjehem Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt social nämnden och inte anställda. Uppdraget ersätts med ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen bedöms vara. Arvodet är skattepliktig inkomst, som beskattas som inkomst av tjänst. Socialnämnden drar preliminärskatt och betalar sociala avgifter. Uppdraget berättigar inte till semesterlön eller semesterersättning. Arvodet är såväl sjukpenninggrundande som pensionsgrundande. Det berättigar däremot inte till tjänstepension. Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa. Se också SKL:s rekommendationer /rekommendationer2008 Lisbeth Pipping 14 Familjehemmet

15 Vem vågar tro på ett barn? Södertäljeflickan och verkligheten Författare: Birgitta Allmo Tusculum förlag Den av media och myndigheter benämnda Södertäljeflickan, i boken kallad Saga, blev omtalad då hon 1992 berättade att hon utsatts för grova sexuella övergrepp av sin pappa som dömdes till 10 års fängelse. Hon berättade också om andra förövare. Men när hon berättade om organiserad barnsexhandel, sadistiska övergrepp på andra barn och till och med mord så sjönk hennes trovärdighet dramatiskt. Vissa påstod att hon fantiserade eller ljög. Och när polisen inte hittade tillräckliga bevis fick föräldrarna resning i Högsta domstolen. Mamman friades och pappans straff sänktes till 5 års fängelse. Vad gör det osannolika sannolikt? Vad gör det sannolika osannolikt? frågar författaren flera gånger i boken. Det är mänskligt att tvivla för den som inte själv kan föreställa sig vad barn kan utsättas för. Boken vill ifrågasätta det vuxna samhället, hur utsatta barn bemöts om de vågar berätta. Lugnt och sakligt varvas dagboksanteckningar, myndigheters protokoll och PM med tankar, brev och dikter. Allt i tidsordning. Det märkliga är att också förövaren, Sagas pappa, får komma till tals. Efter hans död hittade man nämligen hans brev och skrivelser. Birgitta Allmo, Sagas fostermamman, har utfört stordåd. Hon vågade lyssna på Saga och ta kampen för hennes upprättelse mot myndigheter, mot förnekande och bortförklaringar. Saga blev en framtidssaga, men hade hon inte mött Birgitta och hennes kärleksfulla familj hade hon förmodligen aldrig överlevt. Boken ger också en bild av myndigheters förmåga och oförmåga att möta offer. Har man turen att träffa rätt personer på rätt plats så kan traumatiserade barn få chansen till upprättelse. Fel personer stoppar processen. De som inte vill veta, får inte heller veta. Vissa har också egenintresse av att hindra att sanningen kommer fram. Massmedias ansvar ifrågasätts med all rätt. Okritiskt serveras läsarna försäljningsmässiga scoop, sanna eller inte. Framförallt kvällspressen begår mentala övergrepp på redan utsatta barn. Vem vågar lyssna? kunde också vara titeln på denna ytterst välskrivna och spännande bok. En av de viktigaste böcker jag läst om sexuellt utnyttjade barn. Ett lysande tidsdokument, tyvärr lika aktuellt idag. Monica Dahlström-Lannes HANDLEDNING TILL FAMILJEHEM ENSKILT ELLER I GRUPP FAMILJEHEMSUTBILDNINGAR Börje Lindberg Familjehemmet

16 FredagsSpira En mötesplats för familjehemsplacerade barn och deras familjehemsföräldrar! Nu startar Socialtjänstförvaltningen i Stockholm tillsammans med barnomsorgen på Södermalm i Stockholm en öppen förskola för familjehem (den första i Sverige?). Vi är så glada och stolta över att kunna erbjuda Stockholms stads familjehem denna verksamhet och hoppas att många kommer att hitta hit, säger Eva Lindström. FredagsSpira har öppet varje fredag bara för familjehem med barn i åldern 0 7 år. Finns det hjärterum så finns det stjärterum! FredagsSpira finns vid Ny torget på Södermalm i Stockholm i härliga lokaler som inbjuder till samvaro och lek. Man kan oanmäld komma in en liten stund eller hela dagen, leka, sjunga, fika, möta andra familjehem och ge barnen möjlighet att träffa andra familjehemsplacerade barn. Personalen som arbetar på Spira är förskollärare och barnskötare med mångårig erfarenhet av pedagogiskt arbete med barn. - Vi är övertygade om att de familjehemsplacerade barnen mår gott av att träffa och umgås med andra barn som lever som dom själva. Så när lokalerna vid Nytorget stod tomma på fredagar väcktes tanken att skapa denna mötesplats, säger Eva Lindström, som är den som samordnar verksamheten från Socialtjänstförvaltningen. Bella Ronnehed och Helene Jonsson som arbetar i verksamheten och deras chef Lotta Rajalin är väl insatta i vad det innebär att vara familjehem och vad de placerade barnen kan behöva för sin utveckling. De utformar verksamheten efter besökarnas behov och önskemål. FredagsSpira erbjuder bl a sång, musik, skapande verksamhet och rörelselek. - Vi tror också att de vuxna har utbyte av att träffa andra vuxna som är familjehem. Det kan vara givande att sitta ner och fika under otvungna former tillsammans med andra som är familjehem och byta erfarenheter och tankar om sin roll som familjehem. -Tanken med att ha en öppen mötesplats är också att man ska kunna komma när det passar och stanna så länge man har lust. Någon kanske kommer långväga ifrån någon fredag ibland och någon annan kanske tittar in en stund varje fredag, avslutar Eva Lindström. Jag behöver dig! Vi söker familjer som kan ge ett barn en familj och ett hem, ett familjehem. Intresserad av att skapa trygghet för otrygga barn? Ta kontakt med Ingrid Haggren eller Monika Israelson Carlsson på telefon: eller gå in på Vill du veta mer eller besöka FredagsSpira kan du ringa till FredagsSpira: och tala med Bella och Helene Lotta Rajalin, verksamhetschef , Eva Lindström,samordnare , Adressen är Skånegatan 75, 1 tr, Stockholm och klicka på FredagsSpira Bolltorpsvägen Alingsås FR_ANNONS_125X178MM.indd 1 16 Familjehemmet /17/08 4:23:46 PM

17 FUR Andra rikslägret som ordnades i äkta FURanda Några ord om lägrets administration. Det har blivit lite förvirring hur det hänger ihop. FUR är ett bihang till FR, men FR har varken personella eller ekonomiska möjligheter att administrera lägerverksamhet i nuläget. FR sökte fondmedel, men fick avslag. Som initiativtagare till hela FUR tycker jag att det är viktigt att kunna samla andra och sprida mitt sätt att se på hur det är att vara placerad i familjehem. Jag frågade Askel- Telle, som ordnat sommarläger sedan 10 år tillbaka, om hon var intresserad att administrera lägret. Det blev ett positivt svar och lägret blev av. Höstvecka på Värmdö. Nu tillbaka till höstlovsveckan Vi huserade på Värmdö som förra året. Skatboet är en ypperlig plats att ordna läger både för mindre och större människor. Bryggan trampades av få fötter men det var många rumpor som satt på bastulavarna under veckan. Det blev ett pratläger. Jag som precis gått ART instruktör utbildning passade på att göra min praktik under lägret. Jag hade ART med tjejerna och Björn övade med killarna. Tjejerna fick lära sig feministisk självförsvar. Det är ett sätt att konkret säga ifrån. Den här veckan kan verkligen beskrivas med två ord, lugn och ro. Det blev en härlig paus. Det blev mycket prat. Det är så lätt att uttrycka sig bland alla som förstår vad man pratar om. Om knepigheter med alla vuxna som bara bestämmer över huvudet på en. Som påstår sig ha barnens/ ungdomarnas bästa för ögonen. Det finns tyvärr många som inte har en aning om vad det bästa är för barnen. Mitt i allt skall man försöka leva sitt eget liv, försöka förstå vem man är, var man kommer ifrån och framförallt vart man ska. Och när! Det är där FUR kommer i bilden. Att vara fosterbarn behöver inte vara konstigt eller ens jobbigt om de vuxna bara kunde hålla i sig emellanåt. Mer om det en annan gång. Jag vill tacka er alla som var med. Det är alla vi tillsammans som gör lägret. Stiftelsen Smålandsgårdar Vi söker familjehem, jourfamiljer och kontaktfamiljer Vi bedriver konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn, ungdomar, vuxna och föräldrar med barn. Familjehemmen får kontinuerligt stöd och handledning av konsulenten - även efter kontorstid. Kontakta oss på telefon eller på mobilen Marie Axelsson Ia Nilsson Kommande läger Planeringen ser ut på följande sätt. Sommaren 2008 hoppas vi kunna ordna läger för barn 7-13 år, någon form av äventyrsläger för ungdomar och FUR läger på höstlovet. Administrationsfrågan måste naturligtvis lösas på ett eller annat sätt. Alla frågor om administrationen kring FUR-2007 kan ni ställa till Telle Söderberg, lägrets administratör och pedagogisk ledare. Tfn nr Nora Laimani Lägerchef Magelungens MTFC-enhet söker fosterhem i Stockholmsområdet Är ni intresserade av att arbeta efter en strukturerad behandlingsmodell, ingå i ett team, få handledning varje vecka och ha en av er vuxna hemma på heltid mot ersättning? MTFC (Multidimensional Treatment Foster Care) tar emot ungdomar mellan 12 och 17 år med normbrytande beteende, ger dem intensiv behandling under ca ett år som hjälper dem att flytta hem igen. Under programmet går ungdomarna i skola och åker så småningom hem till sina föräldrar på helgerna. Som MTFC-familj får ni utbildning i modellen och veckovis handledning i grupp tillsammans med andra MTFC-föräldrar, för att på bästa sätt kunna stötta och positivt förstärka er ungdom. Låter det lockande? För mer info, ring Malin Bergman, leg psykolog, på eller Tomas Lindgren, chef MTFC-enheten, Familjehemmet

18 Vi bedriver förstärkt familjehemsvård sedan 1986 Den lilla organisationen med den gedigna erfarenheten TILLIT NÄRVARO KONTINUITET Familjehemscenter i Östergötland AB Välkommen till FamiljehemsGuiden Familjehemsguidens verksamhet är idag Sveriges största rekryterare av familjehem, vi har hela Sverige som verksamhetsfält. Vi rekryterar både vanliga familjehem alternativt konsulentstödda familjehem åt socialtjänsten. Vi har utökat personstyrkan och vi kan nu erbjuda utökad tillgänglighet och service för Er familjehem och socialtjänsten. Nina Kjellvinger, Reidunn Renlund och Gerty Höjer Vi erbjuder även råd och stöd samt handledning till familjehem. För mer info kontakta verksamhetschef Gerty Höjer, Fil.mag. i socialt arbete Tel , Familjehemmet

19 Lästips Emine en fråga om heder Författare: Gunilla O. Wahlström Stockholm: Runa förlag 2003 ISBN: På bokens baksida återfinns följande textutdrag: Plötsligt stannade Emine upp mitt på golvet och tittade sig omkring. - Var är Lina? Det blev alldeles tyst i rummet. Även barnen stillnade och tystnade. Flickan upprepade sin fråga. - Var är Lina? Besum lösgjorde sig från gruppen av män och vände sig mot flickan. - Det finns ingen med det namnet i den här familjen. Då hände det. Flickan blandade ihop sina roller. Hon glömde att hon var en liten turkisk flicka, och det frimodiga dagisbarnet såg sin morfar rakt i ögonen och talade med klar röst. - Jo, jag menar min moster Lina. Var är hon? Besum närmade sig sitt barnbarn, och med baksidan av handen slog han henne kraftigt över ansiktet. Emine, är en lärorik roman om kulturkrockar och om hur det är att leva i Sverige med en annan kulturbakgrund. Handlingen i Emine cirklar kring några familjer som flyttar till Sverige från Turkiet, från den lilla hembyn, där de flesta kvinnorna inte har så mycket att säga till om, där de tvingas bära slöja, där de blir bortgifta som mycket unga och där de sliter ut sig genom att föda många barn. I början av sjuttiotalet bestämmer sig en av männen i byn, Besum, för att flytta till Sverige. Han har hört att det är bra där, man kan tjäna mycket pengar. Han bosätter sig i Malmö. Resten av familjen flyttar efter till Sverige Familjen består av pappa - Besum, mamma - Shaudi, och 5 barn - Lina, Fatma, Aysegul, Meryem och en son - Ali. De bor i en trerumslägenhet. En dotter - Leyla, som är nygift flyttar också med tillsammans med sin man - Yehia, och deras dotter - Emine. De flyttar in hos mannens föräldrar, vilka har bott i Sverige i flera år. I deras lägenhet bor förutom Yehias föräldrar och Yehias lilla familj, också tre bröder till Yehia med familjer. Genom skola och dagis kan barn ofta anpassa sig lättare än vuxna i ett nytt land, även om livet för barnens del innebär en ständig balansgång mellan hur man ska vara/förhålla sig hemma och hur man uppför sig på dagis och i skola. Ofta leder detta till konflikter mellan barn och föräldrar och till inre konflikter för barnen. Flickan Emine, kommer från Turkiet som baby och boken handlar till stor del om hennes kluvenhet och villrådighet inför den patriarkala miljön hemma och den miljö hon möter i svensk förskola och skola.. Hon kämpar för att hålla isär de olika världarna och för att klara sig i den farliga värld som håller på att utvecklas när männen känner att de förlorar alltmer av den auktoritet de hade i hemlandet. Kvinnorna i boken har lättare att anpassa sig till det svenska samhället än männen. Det nya samhället är mindre patriarkaliskt än det gamla och för kvinnorna innebär det ett självständigare liv, genom t.ex. arbete utanför hemmet och därmed ökad självkänsla. Männen däremot försöker skydda sin självkänsla genom att falla tillbaka och hålla hårt på gamla traditioner, vilket för en del av kvinnorna slutar mycket illa. Det blir många möten eller krockar för huvudpersonen, den unga flickan Emine, och hennes familj. Hur gör man då? Kan man solidarisera sig både med fröken och med pappa eller måste man välja? När kan man ta till sig nya levnadsregler och när måste man hålla på det gamla, för att upprätthålla sin heder? Vad i vardagen är det som förändrar oss människor och som leder till nya behov, andra möjligheter? Emine är en bok som rör vid frågeställningar vi alla behöver fundera över och kännas vid. Gunilla O. Wahlström har skrivit en rad fackböcker. Mest känd är hon för böckerna om Kirre, som inneburit en ny genre där fackbokens kunskaper förenas med den känslomässiga förståelsen. Genom böckerna om Kirre och nu genom boken om Emine har Gunilla Wahlström tagit steget från fackboksförfattare till en involverad, sakkunnig prosaist. Som föreläsare och författare lyckas hon med den svåra konsten att inkludera känslor och att visa ett djupt emotionellt engagemang i sina ämnen. Därför når hon fram till åhöraren och läsaren på ett alldeles särskilt sätt. Rekommenderar även följande böcker av Gunilla O. Wahlström: Blott en ljudande malm, 1999 (Runa förlag), en kriminalhistoria Där din skatt är, 2000 (Runa förlag), en kriminalhistoria Julie - om att växa upp med en förälder som inte räcker till, 2006 (Runa förlag). Carita FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar Kontakta oss gärna! Tfn: , , E-post: eller besök vår hemsida Familjehemmet

20 Landet Runt FR-Norrbotten Fr norrbotten har haft årsmöte den 24/2 i Kalix. Detta årsmöte var inspirerande. En samling positiva och kreativa familjehemsföräldrar som bildade en fin gemenskap. Efter detta årsmöte fanns denna glädje kvar. Vad betyder sådant? Personligen tror jag att det är av stor vikt att att en positiv anda får råda när vi träffas. Det ger inspiration till fortsatt ideellt arbete. En negativ attityd gör att inspirationen försvinner och man vill bara lägga av. Detta tror jag vi kan tänka på även när det gäller våra barn. Har vi en positiv attityd till dem, fokuserar på det som fungerar ignorerar mindre viktiga saker som inte fungerar så kommer de att få den jordmån som de behöver för att växa upp till helare människor. Undertecknad har tidigare haft många lektioner i Etik på Gymnasiet. Under de lektionerna brukar jag bl.a. ta upp att det krävs ingen större intelligens för att finna fel på andra. Däremot krävs det både intelligens, empati och social kompetens för att fokusera på det som lyfter andra människor. I Kalixregionen är man på god väg att få ett välfungerande nätverk av familjehem. Detta kommer att gagna familjehemsvården och familjehemsföreningen. Jag hoppas att vi i de övriga regionerna i länet och landet skall växa på samma sätt. Jag vet att det på vissa håll finns välfungerande nätverk av familjehem i landet. Skriv gärna om detta i FR-tidningen. Det ger inspiration. En annan sak som ger inspiration det är att vara på FRkongressen. Vi från Norrbotten kommer att vara väl representerade där. Hälsar Stig-Roland Carlzon, ordf. FR Norrbotten Ring så berättar vi mer. Box 116, Falköping. Telefon Familjehemmet

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Information till dig som vill bli familjehem

Information till dig som vill bli familjehem 1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1, 2 och 4 socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse. 6 kap. 1

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1, 2 och 4 socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse. 6 kap. 1 Promemoria 2015-05-18 S2015/3723/FST Socialdepartementet Förslag till införande av en ny placeringsform för barn och unga (stödboende) i socialtjänstlagen (2001:453) Författningsförslag Härigenom föreskrivs

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Västernorrlandsmodellen ett sätt lyssna till barns röster om mötet med socialtjänsten Ger det enskilda

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr. S2014/1332/FST Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén Familjehem och jourhem på heltid sedan 14 år tillbaka. Mest barn med NPF Psykolog under utbildning Grundläggande utbildning i psykoterapi (steg 1) KBT Föreläser i ämnet inom psykiatri och habilitering

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga.

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Forum för Familjevård 2009-10-29 Socialdepartementet l03 33 Stockholm Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Sammanfattning Forum för Familjevård (FfF) stödjer

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111 www.habilitering.nu/aspergercenter Innehållsförteckning Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till grupper Sid 4 Grupper Diagnosgrupp Sid 5 Grupp

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2012 våren 2013 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Kulturmöten och kulturkrockar barnuppfostran i olika

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation Nr 5 2006 Årgång 23. aktuellt. för familjehem. Barn till utvecklingsstörda. Tema: föräldrar

Familjevårdens Centralorganisation Nr 5 2006 Årgång 23. aktuellt. för familjehem. Barn till utvecklingsstörda. Tema: föräldrar Familjevårdens Centralorganisation Nr 5 2006 Årgång 23 aktuellt aktuelltmagazin för familjehem Tema: Barn till utvecklingsstörda föräldrar 1 Nr 5-06/Årgång 23 aktuelltmagazin utges av FaCO Familjevårdens

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro.

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring. För att riktigt kunna förstå hur man lyckas måste en ta filosofin till

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2008 UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Rebecka Forssell Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2009 våren 2010 Innehåll UTBILDNINGAR Temadag om ensamkommande flyktingbarn...sid 4 Barnuppfostran i olika kulturer...sid 5 De små sammanhangens

Läs mer

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Stiftelsen Credo Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Varken du eller jag kan allt Men så säker är jag på att vi har något att lära varandra /Jocke Credos grundfilosofi är att alla människor

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Familjehems- sekreterare 2014

Familjehems- sekreterare 2014 Familjehems- sekreterare 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 26-27 mars 2014 VÅRA TALARE Skolfam Rikard Tordön Nationell samordnare Sveriges Kommuner & Landsting Hampus Allerstrand Förbundsjurist

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende 2012-01-11 Birgitta Göransson I en omgivning av asfalt och betong Sjöng

Läs mer

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om? Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,

Läs mer

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG Abraso stöd & omsorg AB är en verksamhet som erbjuder stöd, omsorg och behandling till såväl enskilda individer som familjer. Målet är att alla som placeras i hem inom Abraso

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

MED FAMILJEHEM I HELA SÖDRA SVERIGE. Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN. Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Vuxna

MED FAMILJEHEM I HELA SÖDRA SVERIGE. Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN. Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Vuxna Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Barn Ungdomar Vuxna ADT digitaltryck, Borgholm FAMILJEHEM FÖR UTSLUSSBOENDE BOENDE I EGEN STUGA MED STÖD Utslussning

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

bedriva arbetet på ett sådant sätt att barnet får möjlighet till en god psykosocial utveckling.

bedriva arbetet på ett sådant sätt att barnet får möjlighet till en god psykosocial utveckling. NORMA Verksamhetsbeskrivning Norma startades hösten 1990 i Helsingborg. Vi är en öppenvårdsverksamhet, som riktar sig till familjer med ett eget boende.. Vi kan betraktas som ett alternativ till de institutioner

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer