18. TILLGÄNGLIGHET BILAGA till Botkyrka kommuns PROJEKTERINGSANVISNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "18. TILLGÄNGLIGHET BILAGA till Botkyrka kommuns PROJEKTERINGSANVISNINGAR"

Transkript

1 18. TILLGÄNGLIGHET BILAGA till Botkyrka kommuns PROJEKTERINGSANVISNINGAR vid ny-, till- och ombyggnader av kommunens fastigheter Upprättad / Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro Referens : Lars Cha

2 18. TILLGÄNGLIGHET För tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga Inledning Principen om allas lika rätt, lika värde och lika rättigheter som den uttrycks i FNs deklaration om mänskliga rättigheter är grunden för svensk tillgänglighetspolicy. Samhällets mål är att personer med funktionshinder ska kunna leva på samma sätt som andra människor och kunna delta i samhällslivet tillsammans med andra. Detta förtydligas ytterligare genom den FN-konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som undertecknats av regeringen. För att tillgodose detta, har kravet på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i den fysiska miljön skrivits in i Plan- och Bygglagen och tillhörande lagstiftning, föreskrifter, regler och råd. Att Botkyrka kommuns fastigheter och fysiska miljöer ska vara tillgängliga för alla är en självklarhet i kommunens arbete vid om-, till- eller nybyggnad. Generell tillgänglighet och sdatabasen Plan- och bygglagstiftningen avser den generella tillgänglighet som innebär att de flesta med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga ska kunna komma till, vistas i och använda platser och lokaler utan att särskiljas - diskrimineras - från andra. Den tillgänglighets- och användbarhetsnivå som där anges är en avvägning som innebär att det därutöver kan behövas dels individuell anpassning, dels personlig assistans för människor med svårare funktionshinder. Utöver den generella tillgängligheten ämnar Botkyrka Kommun att följa riktlinjerna i sdatabasen (TD). TD har tagits fram genom ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Västsvenska turistrådet och samlade handikapprörelsen i Västsverige. Sedan 2009 är Botkyrka en av flera kommuner i Sverige som har anslutit sig till databasen. Riktlinjerna bygger på att de olika handikapprörelserna enats om riktlinjer som fungerar och skapar tillgänglighet för flest personer. Riktlinjerna är alltid grundade i gällande lagstiftning och utgår från fem funktionsnedsättningar. Svårt att höra, svårt att se, svårt att röra sig, svårt att tåla vissa ämnen samt svårt att bearbeta, tolka och förmedla information. TD är en databas där besökare själva kan söka efter detaljerad information om utformning och fysisk tillgänglighet i inventerade verksamheter inom kommunens gränser. Som medlem i TD får Botkyrka ta del av ständigt aktuell information om förändringar i lagstiftning och förbättringar i databasen som TD arbetar med. Lagar och Riktlinjer PBL, BVL, BVF, BBR - Samlade regelverk och föreskrifter Enligt byggnadslagstiftningen ska all bebyggelse utformas så att den blir tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. skraven i PBL, BVL, BVF, BBR gäller all nybyggnad och markanläggning och som grundprincip vid 2 [23]

3 ombyggnad, där dock hänsyn behöver tas till befintliga förhållanden. Vid tillämpning av dessa regelverk måste en gränsdragning göras mellan publika lokaler, allmänna platser, arbetsplatser och övriga lokaler. HIN 2- Enkelt avhjälpta hinder 2003 utfärdade Boverket föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, HIN 2. Det är retroaktiva krav, dvs undanröjandet av enkelt avhjälpta hinder gäller alla berörda lokaler även där fastighetsägaren inte planerar ombyggnad eller tillbyggnad av andra skäl. Vid alla ny-, om- och tillbyggnader ska man bedöma vilka utrymmen som berörs av HIN 2, så att inga nya enkelt avhjälpta hinder skapas Med enkelt avhjälpta hinder menas de hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på berörd plats kan anses rimliga att avhjälpa genom byggåtgärder. Hänsyn ska tas till kostnaden och de ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren. BÄR Varsamhet och Följdåtgärder vid ombyggnad Vid ombyggnad kan en avvägning behöva göras i förhållande till byggnadens förutsättningar och kraven på varsamhet. Både varsamhetskravet och tillgänglighetskravet i bygglagstiftningen har dock samma tyngd i sökandet efter bästa möjliga lösning. Vid ombyggnad av en del av en byggnad eller tomt gäller tillgänglighetskravet inte bara den ombyggda delen utan också de delar som, utan att omfattas av ombyggnaden, indirekt berörs av denna. Det gäller bland annat de utrymmen (gångvägar, entréer, korridorer, trappor, hissar) som måste passeras på väg till och från den ombyggda delen, eller som kompletterar den (t ex RWC). Det kallas följdåtgärder och krävs om ombyggnaden medför en avsevärd förlängning av byggnadens brukstid eller en väsentligt ändrad användning. ALM 1 på allmänna platser 2004 utfärdade Boverket föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader, ALM 1. I både HIN 2 och ALM 1 konkretiseras många av de funktionskrav som anges i PBL, BVF, BBR. TD sdatabasen De riktlinjer som anges i TD bygger på att olika handikapprörelser enats om riktlinjer som fungerar och skapar tillgänglighet för flest personer. Detta har resulterat i en avvägning mellan olika funktionsnedsättningar och olika behov. Riktlinjerna är alltid grundade i gällande lagstiftning och Botkyrka kommun har för avsikt att efterfölja de anvisningar och rekommendationer som finns i TD. Avsteg från riktlinjerna skall motiveras. 3 [23]

4 Definitioner Publik lokal/lokal dit allmänheten har tillträde Avser lokaler eller del av byggnad som ska erbjuda service åt eller användas av allmänheten. Det omfattar exempelvis receptioner eller informationspunkter på en kommunal- eller statlig myndighet, de delar av sjukhus, vårdcentraler, skolor, idrottsanläggningar, bibliotek, samlingslokaler och restauranger m.m. dit allmänheten har tillträde. Det omfattar även entréutrymmen fram till trappa eller hiss i flerbostadshus och liknande. För dessa lokaler gäller lagar och riktlinjer i BBR, HIN 2 och TD. Bostäder och arbetsplatser är exempel på lokaler som inte omfattas av de regler som gäller för publika lokaler. Vid alla ny-, om- och tillbyggnader ska man bedöma vilka utrymmen som berörs av HIN 2, så att inga nya enkelt avhjälpta hinder skapas Allmän plats Exempel på sådana platser kan vara gator, vägar, torg och parker. Dessa är avsedda för ett gemensamt behov och ska därmed vara allmänt tillgängliga. Om en plats ska räknas som allmän enligt PBL, anges det i planbestämmelserna. För allmänna platser gäller de riktlinjer som föreskrivs i ALM 1. Övriga lokaler Bostäder och arbetsplatser är exempel på lokaler som inte omfattas av de regler som gäller för publika lokaler och allmänna platser. I kommunens byggprojekt ska gränsdragning göras mellan vilka delar som anses som publika/allmänna respektive vad som anses som arbetsplats eller annat. Hänsyn måste tas till vilken typ av verksamhet som bedrivs och vilka som har tillträde till berörda lokaler. Kontrast Kontrast är skillnaden i ljushet mellan olika ytor. Vid mätning av kontrastskillnader används den måttskala som finns angiven som Natural Colour System (NCS). En ljushetskontrast på minst 0,4 enheter enligt NCS underlättar för personer som har svårt att se och orientera sig att uppfatta markeringar och text. Skillnad i färg behöver inte utgöra tillräckligt kontrastmarkering. Kontraster, både visuella och taktila, kan med fördel användas för att markera strategiskt utformade målpunkter för att underlätta orientering. Med taktila kontraster avses kännbara skillnader i material/underlag. 4 [23]

5 Botkyrka kommuns projekteringsanvisningar Dessa anvisningar ska tillämpas vid ny- och ombyggnad av lokaler med kommunal verksamhet, tex skolor, fritidslokaler, barnstugor, möteslokaler, socialkontor och områdeslokaler som besöks av allmänheten. Avsikten är att samla och konkretisera de funktionskrav och nivåer som fastställs i byggbestämmelserna PBL, BVF, BBR, BÄR, HIN 2 och ALM 1 samt riktlinjerna i TD. Att hålla sig uppdaterad med gällande regelverks- och riktlinjers senaste versioner åligger respektive projektör/konsult. Anvisningarna ska användas såväl vid utarbetande av översiktliga mark- och byggplaner som vid projektering av enskilda objekt. De är avsedda både för arbeten i egen regi och för upphandlingar och de ska ingå i projekteringsunderlaget. Vid inhyrning av lokaler kan anvisningarna användas som checklista av berörda parter. Anvisningar Mark Allmänt skall mark och som tas i anspråk för bebyggelse, om det inte är obefogat med avseende på omgivningens natur- och övriga förhållanden, utformas tillgängligt så att den kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Se krav i PBL, BBR, ALM 1 och HIN 2. Se även kap. Mark Angöring och Parkering En angöringsplats och minst en parkeringsplats för rörelsehindrade ska ordnas inom 25m, helst 10 m(td), gångavstånd från huvudentré eller annan tillgänglig entré från vilken byggnadens alla delar kan nås. Finns det ytterligare entréer som är nödvändiga för att nå alla byggnader och lokaler i en anläggning, gäller samma regler för dessa. Plats för av- och påstigning(angöringsplats) utanför entré är minst 9,0 m lång (TD) och ev. trottoarkant ska vara avfasad till 0-kant. Avfasningen ska vara placerad i direkt anslutning till av- och påstigningsplats samt vara minst 0,90 m bred och ha en lutning på högst 1:12 (TD). Bredd för en handikapparkeringsplats inklusive fria ytor intill ska vara minst 5,0 m för att möjliggöra i- och urlastning av rullstol/hjälpmedel från sidan. 5 [23]

6 Vid handikapparkering utmed gata ska längdmåttet vara minst 7,0 meter. Eventuell trottoarkant skall vara avfasad till 0-kant, lutning på avfasning högst 1:12 och med bredd minst 0,90 m. Parkeringen ska ha en fast, jämn och halkfri markbeläggning. Parkeringen får max ha en lutning på 1:50 i längs- och sidled. Det ska finnas tydlig skyltning med symbol och pictogram på stolpe och mark samt vägvisning till entré. Gångvägar Bredd, Nivåskillnad, Lutning Gångväg ska ha en lutning på högst 1:50 i sidled samt i färdriktning längre sträckor. Vid backe ska lutningen vara max 1:20. Gångytan får sträcka sig högst 10 m fram till slut eller fram till ett 2 m långt vilplan. Hela gångytans bredd är minst 2 m. Breddmått får minst vara 1,3 m(bbr), med vändzoner placerade med jämna mellanrum på ca. 10 m. Gångväg ska anläggas utan nivåskillnader, med nollkant i anslutning till omkringliggande mark, ramp och vilplan. Kantsten vid övergångsställen och liknande avfasas till nollkant med lutning högst 1:12(TD) och bredd minst 0,90 m. Tydlig kontrastmarkering vid nivåskillnader. Ränndalar ska utföras grunda och skålformade, eller överbryggas. Öppningar i staket, häckar och liknande utförs med fri bredd minst 0,90 m. Bommar, trafikspärrar o.d. i gångvägen kontrastmarkeras tydligt och förses med fri passage minst 0,9 m bred för rullstol. Markbeläggningen skall göras hård och jämn, t.ex. med betongplattor, marksten, stenhällar eller asfalt. I naturmiljö kan t.ex. stenmjöl med hårdgjord yta användas. Om naturliga rörelsemönster sträcker sig över gräs-, grus- eller gatstensbeläggningar behöver hårdgjorda släta gångvägar anläggas där, bredd minst 0,90 m med mötesplatser och vändzoner. Gångyta är avskild mot cykelbana med ledstråk i någon form, ex. häck eller kännbar markering i mark. 6 [23]

7 Orienterbarhet Passager från och till omgivande gångvägnät markeras tydligt. Gångvägar och ledstråk utförs så att de blir tydliga och följer logiska rörelsemönster. Naturliga ledytor som gräskanter, murar, staket och fasader kompletteras med konstgjorda ledytor för att skapa en kontinuerlig följd mellan start- och målpunkt. Mark vid entréområden, riktningsändring och korsning markeras avvikande, t ex med kupolplattor. Ledstråk behövs särskilt över öppna platser. (Se även Ledstråk sid 115). Utskjutande byggnadsdelar eller andra hinder placerade lägre än 2,2 m i gångstråk ska markeras kännbart och visuellt strax framför hindret. Placering av sådana hinder (t.ex. bänkar, cykelställ och blomkrukor) hänvisas till möbleringszoner så att de inte hindrar framkomligheten eller utgör en risk. Trappor och ramper Ramper Rampens lutning i längsriktning ska helst vara max 1:20 (TD) och sträcka sig max 10 m, helst 5 m, utan avbrott. Mellan varje ramplopp ska det finnas ett vilplan på minst 2 m. Högst två ramplopp i följd och max 0,5m höjdskillnad mellan vilplanen. Beläggningen ska vara hård, jämn, halkdämpande (utomhus asfalt, borstad betong e.d.). Rampens bredd ska vara minst 1,5 m vid nyanläggning. Ramploppen ska vara raka med vinkelrät avslutning. Rampens start och slut ska kontrastmarkeras med ljushetskontrast på 0,40 enl. NCS, se exempel nedan. Ramp med nivåskillnad till omgivande mark/golv avgränsas på båda sidor av avåkningsskydd (höjd minst 40 mm), räcke eller vägg. Ramp ska förses med ledstänger som löper oavbrutet på båda sidor på höjden 90 cm ö. m. (Se även Räcken och ledstänger sid 104). 7 [23]

8 Trappor Utformning med raka trapplopp rekommenderas framför svängda. Trappans stegdjup ska vara minst 0,25 m, steghöjd max 0,175 m, mätt i gånglinjen. Trappans lutning ska vara konsekvent. Bredd på trappa ska vara minst 1,3 m. Trapplan utförs i minst samma bredd som trappan. Undvik enstaka steg, trappor utan sättsteg och fribärande trappor. Fribärande trappor ska markeras visuellt upptill och nedtill samt taktilt vid golv/mark. Framkant på översta och nedersta trappsteget i varje trappdel ska kontrastmarkeras med ljushetskontrast minst 0,4 enligt NCS (ex. avvikande färg i stenläggning, golvmaterial, målning). Trappa ska förses med ledstänger som löper oavbrutet på båda sidor på höjden 90 cm ö. m. (Se även Räcken och ledstänger sid 104). Räcken och ledstänger Ramper och trappor förses med ledstänger 90 cm över mark/golv/ramp/stegnos på båda sidor vid fallhöjd högre än 0,5 m. Om trappan har färre än 3 steg kan ledstång på en sida godkännas. Ledstänger ska löpaoch oavbrutet, vara lätta att greppa och hålla i även förbi infästningarna. De kan ex. utformas med rundat tvärsnitt mm. Tydlighet är av stor vikt och öppningar i intervallet mm bör undvikas. Ledstänger utformas så att de går förbi översta och nedersta stegframkant respektive ramps början och slut med minst 30 cm. Se figur ovan. Ledstänger ska ha kontrasterande ljushet mot omgivande ytor, minst 0,4 enligt NCS. Trappa och ramp som är bredare än 2,5 m ska delas med räcke och ledstänger. 8 [23]

9 Uteplatser Utförande Anlagda platser för utevistelse och lek utförs rullstolstillgängliga, med öppningar utan nivåskillnader vid hindrande kantsten e.d., alternativt med rampanslutning, lutning helst 1:20(TD). Gångytor ska ha jämn och hårdgjord markyta. All utrustning och redskap analyseras med avseende på tillgänglighet och sådan utrustning väljs i första hand som i någon utsträckning kan användas av personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga. Redskap placeras på elastiskt underlag som samtidigt är rullstolstillgängligt. Bord vid sittplatser utförs så att de till någon del får fritt under för rullstol (bredd 80 cm, djup 45 cm), höjd cm. Sittbänkar väljs med arm- och ryggstöd, sitthöjd cm och armstödshöjd 70 cm med framkant som går att greppa om. Armstöden bör nå förbi sittytans framkant. Sittplatser placeras utanför mötes- eller gångyta. Vid sidan om sittplatsen ordnas plats för en rullstol, minst 90 cm bred(td). Orienterbarhet Utrustning och redskap utförs med tydlig ljuskontrast mot omgivningen. Uteplatser placeras vid sidan av ledstråk. Platser för bollspel, rörliga lekredskap (t ex gungor) avgränsas tydligt, ingången placeras så att ingen springer rakt mot gungorna. Klimat och växtlighet Platser för samvaro och stilla lek placeras så att de får så god solbelysning som möjligt, men också lövskugga (träd, pergola e.d.) under vår/höst och lä genom vindskydd (buskar, plank) mot förhärskande vindriktningar. Vid plantering undviks allergiframkallande växter, t ex pollenrika eller starkt doftande växter som björk, syren, jasmin, spirea och hägg. För mer information, se Miljön/uteplatsen ska vara rökfri. Balkong och terrass Utförs med tillräckligt djup, minst 2 m exklusive rampkil. Svängrumsyta utanför/innanför dörr/öppning har lutning på max 1:50. Nivåskillnad mellan rum och balkong/uteplats är max 10 mm inkl. avfasad tröskel(td) eller har en rampkil med lutning max 1:12. Vid grind är fritt passagemått minst 90 cm då grinden är öppen i 90 grader. Övre del av räcke utförs genombrutet så att rullstolsburen kan se ut. Dörr medger rullstolspassage, fritt passagemått 84 cm med dörrblad i 90 grader. Tröskelfria passager eftersträvas, alternativt avfasade trösklar. Vid större nivåskillnader mellan balkongplatta/innergolv tas denna upp av utvändig tröskelramp lutning max 1:12. 9 [23]

10 Byggnad Entré Orientering Entréer ska utformas och markeras tydligt så att de blir lätta att upptäcka, både utifrån och inifrån. Orientering underlättas exempelvis med ljuskontrast mot vägg på dörr/dörrinfattning, väl planerad belysning och utformning av skärmtak, indragning/utbyggnad etc. Glasdörrar/stora glasytor förses med kontrastmarkering 0,9 m och 1,5 m(td) över mark/golv. Kontrastmarkeringarna utförs med beaktande av ljusförhållanden, omgivning och årstidsskiftningar för att uppfattas mot en varierande bakgrund. Handtag utförs i tydlig kontrast mot dörrblad. Vilplan och nivåskillnader Entréns vilplan/marken närmast entrén utförs plan, med lutning max 1:50 i alla riktningar samt med hård och jämn beläggning. Svängrumsyta för rullstol ordnas utan risk för krock med dörrblad, minst 2,0 x 2,0 m(td). Huvudentrén utförs tröskelfri eller med tröskel/nivåskillnad till innergolv högst 10 mm(td) inklusive avfasning. Dörrmattor och skrapgaller för avrinning är infällda och i nivå med golv, utformat så att inte käppar eller kryckor fastnar mellan gallren. Högst 5 mm breda springor. Undantag kan motivera m.a.p. verksamhet. Entrédörr Fritt passagemått minst 84 cm med dörrblad i 90 graders vinkel (karmyttermått 10M). I pardörrar ska gångdörr ha fritt passagemått, som enkeldörr minst 84 cm. Entrédörrar ska utföras tröskelfritt/utan nivåskillnad. Eventuell nivåskillnad får vara högst 10 mm(td) inklusive tröskel som ska vara avfasad. 10 [23]

11 Automatiska skjutdörrar med klämskydd eller annan dörröppningsautomatik väljs där besöksflödet är stort. Roterdörr undviks (otillgänglig för rörelsehindrade och synskadade). Om det ändå väljs måste den vara i omedelbar anslutning till kompletterande entré med automatisk dörröppnare. Dörrhandtag och placering Trycken och lås placeras cm över golv och minst 70 cm från hörn. Dörrhandtagen ska vara lätta att upptäcka, gripa om och trycka ned. Utrymme vid dörrens handtag ska utformas så att en person i rullstol ska kunna bruka dörren, svängrumsyta minst 2,0 x 2,0 m(td). (Se även Dörrar och Manöverdon sid 110 för utformning och placering). Automatisk dörröppning Installeras vid alla tillgängliga entréer, med väl synligt, kontrasterande och tillgängligt placerade manöverdon/armbågskontakter. Dörrar förses med säkerhetssensor där slagytan inte är markerad visuellt och kännbart. För mer information om utformning och placering samt övrig dörrautomatik se Dörrar och Manöverdon sid 110. Se även kap. Larm & El. Hallar och kommunikationsytor Vindfång och passage Vindfång utförs med svängrum för stor rullstol, yta minst 2,0 x 2,0 m(td) fritt från slagdörrars uppslagsfält. Om nivåskillnader förekommer ska de utjämnas med ramp, ev. hiss och trappa. Raka passager ska ha bredden minst 1,5 m(td), utan hinder. Om det förekommer pelare e.d. som inkräktar på gångytan ska det finnas en passagebredd minst 0,9 m förbi dessa hinder. För svängrum och betjäningsutrymme vid kapphyllor, diskar, skåp, automater, bokningstavlor e.d. avsätts minst 2,0 x 2,0 m(td) på plan yta. Tillgängliga sittplatser ska finnas i hall-, entré- och kommunikationsytor. (Se även Inredning sid 113) 11 [23]

12 Orientering De inre förbindelserna ska utformas med en enkel och logisk uppbyggnad. Logiska färgsystem underlättar orienteringen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller orienteringssvårigheter (Se även nedan Färgsättning sid 114 och Ledstråk sid 115). Viktiga målpunkter som entrédörrar, hissdörrar, receptionsdiskar, toalettdörrar, dörr i och till utrymningsvägar och informationsställen utförs så att de blir lätta att upptäcka och ta sig till även för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Glasdörrar/glaspartier som kan förväxlas med öppningar förses med tydliga kontrastmarkeringar på höjderna 0,9 m och 1,5 m(td). Dessa utförs med beaktande av ljusförhållanden, omgivning och årstidsskiftningar för att uppfattas mot en varierande bakgrund. Bländande dagsljus ska skärmas av med ex. gardiner, markiser eller persienner. Logiska, sammanhängande ledstråk ordnas mellan målpunkter i större, publika större hallar och foajéer. Ledytor i golv skapas genom, mot omgivningen, avvikande material och ljushet, taktilt och visuellt med minst 0,40 i ljushetskontrast enligt NCS.(Se även Ledstråk sid 115) Utskjutande byggnadsdelar eller andra hinder placerade lägre än 2,0 m i gångstråk ska markeras kännbart och visuellt strax framför hindret. Placering av sådan inredning eller annat som kan utgöra hinder hänvisas till möbleringszoner så att de inte hindrar framkomligheten eller utgör en risk. Golvytor i entré- och kommunikationsutrymmen utförs med fast, jämn och halkfri beläggning med matt yta för att förhindra störande bländning och reflexer. Undvik heltäckande mattor och mjuka gummiskrapmattor. 12 [23]

13 Hissar, se även kap. Hiss Yta Korginnermått 110 x 140 cm och 200 x 140 cm uppfyller kraven på tillgängligt utrymme enligt SS-EN Automatiska skjutdörrar med ljuskontrast mot omgivande vägg/hissfront Lågfartshiss kan ha automatisk slagdörr. Slagyta ska vara markerad i golv. Svängrumsyta framför hiss är minst 2,0 x 2,0 m och ej placerad mittemot nedgående trappa. Fritt passagemått på hissdörr är minst 0,84 m med ev. dörrblad i 90 graders vinkel. Manöverpanel och reglage Hissens anropsknapp ska vara upphöjd och i tydligt markerad i en avvikande färg. Dörröppnare och manöverpanel markeras med stora (20mm i diameter), tydliga våningssiffror i ljuskontrast minst 0.40 enl. NCS. Manöverpanelen ska vara kompletterad med upphöjd relief eller punktskrift. Manöverpanel utanför hiss placeras med centrum på höjden 0,80-1,10 m(td). Avstånd till innerhörn och dörrsvep ska vara minst 0,70 m. Manöverpanel i hiss placeras med centrum 0,80-1,10 m ö.g. på långsidans mitt, utvinklad 45 (TD) från vägg samt med horisontella knapprader enligt SS-EN Bilaga G. Det ska ges akustisk information i form av ljudsignal när hissen anländer. Hissar med mer än två stannplan kompletteras med akustisk information om våningsplan. Det ska finnas visuell information om våningsplan ex. i form av digitala siffror. Orientering och inredning Hissdörr tydliggörs med ljuskontrast eller belysning samt skyltning. Hisskorgens rumsform tydliggörs med ljuskontrast mellan golv och vägg. Ledstång placeras 0,9 m ö. g. i ljuskontrast mot vägg. Den ska vara greppvänlig ex. med rundat tvärsnitt mm. Spegel placeras helst på vägg mittemot dörr, uk högst 0,9 m ö. g. Nedfällbar sits placeras på höjden 0,5 m. Dörrs slagyta varningsmarkeras i golv. Nödlarm skall vara placerat och tydligt markerad, taktilt och visuellt, vid manöverpanel. Larm ska bekräftas både akustiskt och visuellt. Larminstruktion ska finnas på lättläst svenska och vara kompletterad med punktskrift och bildsymbol. Dörrar och fönster Orientering Dörrar utförs kontrasterande från vägg med dörrblad och/eller foder i kontrast mot väggen. Handtag ska tydliggöras med kontrast mot dörrblad. Om slagdörr öppnas automatiskt ut i gångstråk ska slagyta markeras taktilt och visuellt i golv, eller så ska dörrblad förses med säkerhetssensorer. 13 [23]

14 Glasdörrar/glaspartier som kan förväxlas med öppningar förses med tydliga kontrastmarkeringar på höjderna 0,9 m och 1,5 m(td). Dessa ska utformas med beaktande av ljusförhållanden, omgivningen och årstidsskiftningar för att tydligt uppfattas mot en varierande bakgrund. Ex. sammanhängande band eller täta stora prickar/rutor diameter/sida minst 50 mm, cc 70 mm. Yta och Nivåskillnader Fritt passagemått minst 84 cm med dörrblad i 90 graders vinkel (karmyttermått 10M). I pardörrar ska gångdörr ha fritt passagemått minst 84 cm. Dörrpassager utförs tröskelfritt/utan nivåskillnad. Eventuell nivåskillnad får vara högst 10 mm(td) inklusive tröskel som ska vara avfasad. Om befintlig tröskel ej går att tar bort/sänka skall den kompletteras med tröskelramp med lutning högst 1:12(TD). Om tröskel behövs för ljudisolering väljs automatisk fälltröskel eller gummitröskel och släplist. Dörrhandtag och utrymme intill handtagssida Trycken och lås placeras cm över golv och minst 70 cm från hörn. Dörrhandtagen ska vara lätta att upptäcka, gripa om och trycka ned. Tungmanövrerad dörr, eller dörr till RWC, ska ha draghandtag med längd 60 cm vertikalt placerad på höjden 80 cm ö. g. på dörrens insida. Vid dörr till RWC ska dörrstängare undvikas och handtag ska vara av typen kombinerat handtag/lås högst 0,9m/1,0m (utvändigt/invändigt). Utrymme vid dörrens handtag ska utformas så att en person i rullstol ska kunna bruka dörren. Svängrumsyta utanför/innanför dörr/öppning har en lutning på max 1:50 och är minst 2,0 x 2,0 m(td). Utrymningsdörrar utformas så att öppning med tvåhandsgrepp inte krävs. Alla toalettdörrar och dörrar till andra små utrymmen öppnas utåt. Dörrautomatik och manöverdon Dörrstängare kompletteras med öppningsautomatik i/till utrymmen dit allmänheten har tillträde. Manöverdon placeras väl synligt och kontrasterande mot bakgrund, minst 0,40 enligt NCS. Placering med centrum 0,8 m ö.g. och minst 0,7-1,0 m från hörn eller dörrblads framkant i ogynnsammast läge, samt så att person i rullstol inte behöver backa. Se även Figur. Passagetiden ska vara minst 20 sek(td). Slagdörrar med automatisk dörröppning förses med sensor och/eller varningsmarkering(taktilt och visuellt) för slagyta i golv, om de öppnas ut i gångstråk. Vindfång med automatisk dörröppning fordrar antingen samtidig öppning av ytterdörr och vindfångsdörr, eller utrymme för placering av manöverdon enl. anvisningar. Se även figur nedan. 14 [23]

15 Låsanordningar och porttelefon, se även kap. Larm Knappsatsen till kodlås och/eller porttelefon placeras med underkant högst 0,8-1,1 m över mark/golv och minst 0,7-1,0 m från innerhörn och dörrsvep vid automatisk dörröppning. Knappsatsen vinklas ut 20 grader från vägg i inomhusmiljö. Utomhus måste hänsyn tas till anordningens tolerans mot klimatpåfrestningar. Knappsatsen ska ha tydliga siffror där siffran 5 är upphöjd. Porttelefonens mikrofon placeras med centrum 1,2 m över mark. Bricklås, entrésignal, besöksanrop samt låsbrytare placeras högst 0,8-1,1 m över mark/golv, minst 0,7-1,0 m från innerhörn och dörrframkant. 15 [23]

16 Fönster Fönsterbeslag ska placeras 0,9 1,2 m ög. Bröstningshöjd bör inte överstiga 0,8 m. WC Utförande Kontrastmarkering ska utföras mellan bakomliggande ytor och all utrustning och inredningsdetaljer i samtliga WC och hygienrum med ljushetskontrast på minst 0,40 NCS. Blandare ska vara av engreppstyp med spak alt. sensorstyrd blandare. Optiskt utrymningslarm placeras i blickfång från toalettstol i publika lokaler eller i lokaler dit allmänheten har tillträde. Ovanstående WC-punkter är krav i publika lokaler (HIN 2). I övriga lokaler, t.ex. arbetsplatser, är de önskvärda men inte lagkrav. RWC Utförande och antal Där det finns toaletter ska minst en toalett vara tillgänglig (RWC). Tillgänglig toalett ska ha måtten 2,2 x 2,2 m(td). All inredning ska vara lämpligt utformad och korrekt placerad. All inredning samt dörr ska ha kontrast mot bakgrund, minst 0,4 enligt NCS. I publika lokaler som har fler än ett våningsplan med toaletter utförs minst en RWC på varje våningsplan i anslutning till övriga toaletter. RWC för personal ska finnas anslutning till övriga personaltoaletter i kapprum, omklädningsrum e.d. Om toalettstol är vägghängd måste det antingen vara med utanpåsittande cistern, eller anordnat så att avstånd mellan framkant sits och bakre vägg är minst 65 cm, och avstånd till ryggstöd högst 50 cm. Optisk utrymningslarm ska placeras i RWC i publika lokaler och lokaler dit allmänheten har tillträde. För placerings- och måttanvisningar. se Checklista samt figurer nedan. 16 [23]

17 Dusch och duschrum Där det finns omklädnings- och duschrum ska de vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Dusch för rörelsehindrade kan alternativ placeras i RWC i direkt anslutning till omklädningsrum. Om golvbrunn anläggs i RWC ska placeringen av brunnen ses över. Lutningskravet(1:50) gällande för vändzon för rullstol(td) ska uppfyllas. Duschplatsen fria golvyta är 1,5 x 1,5 m alt. två vanliga duschbås utan mellanvägg, utformas utan avgränsning/mjuk list. Vertikalt stödhandtag monteras på vägg bredvid duscharmatur med lägsta punkt 0,8 m och högsta punkt minst 1,5 mö.g.(td). Horisontellt stödhandtag monteras på vägg bredvid termostatblandare 0,9 m ö.g.(td). Duscharmatur består av engrepps- alt. sensorstyrd blandare som placeras med centrum 0,8 m ö.g. och minst 0,7 m från hörn. Flyttbar duschstol med sitthöjd 0,5 m(td), alternativt en fällbar duschpall bör finnas. Inredning Nedstående punkter tar upp vanligt förekommande utrustning och inredningsdetaljer. Om det finns behov av särskild utrustning eller om lokalen eller bedriven verksamhet kräver, ska ytterligare fördjupning göras vid planering och utformning så att tillgänglighetskraven uppnås. Receptions-/ informationsdisk o.d. placeras väl synlig och utformas så att minst 1 m av disken har en nedsänkt/nedsänkbar del till höjd 0,8 m(td). Del av disk skall ha fritt utrymme under för rullstol, djup minst 0,5-0,6 m. Arbetsbänkar, datorbord o.d. väljs med fritt utrymme under för rullstol, djup minst 0,5-0,6 m, bredd 0,8 m. Överkant 0,8 m ö.g. alt. någon höj- och sänkbar del. Fri höjd under bord är minst 0,68 m(td). Sittplatser med sitthöjd 0,45-0,5 m samt rygg och armstöd finns tillgängliga. Självbetjäningsdisk/buffébord utformas med höjden högst 0,8-0,9 m ö.g(td). Varuhyllor placeras upp till högst 1,2 m ö.g. nära disks framkant. Automater, kortläsare och installationer för självbeställning ska ha lättmanövrerade och tydliga funktioner på höjden 0,8-1,1 m ö.g. och placeras minst 1 m från hörn(td). Minst en bemannad kassa utformas med höjden 0,8 m ö.g.(td). Diskinlämning utformas med en hylla högst 0,9 m ö.g. 17 [23]

18 Telefonautomat väljs med bordsmodell på hylla 0,7-0,75 m ö.g. Det ska finnas fritt utrymme under med djup 0,5-0,6 m, samt med fällbar sittplats på höjd 0,45-0,5 m. Telefonautomat av väggmodell placeras så att den kan nås från sidan 0,9 m ö.g. och utvinklad för att även kunna användas stående. Kölappsautomater placeras väl synliga och tydligt markerade, 0,8-1,1 m ö.g. och minst 0,7 m från hörn. Kapphyllor och klädkrokar placeras både högt: ca 1,6 m ö.g. och lågt:0,8-0,9 m ö.g. Spegel(helfigur) placeras med underkant 0,3 m och överkant minst 1,8 m ö.g(td). Spegel(halvfigur) placeras med underkant 0,8 m och överkant 1,8 m ö.g(td). En del kläd- och värdeskåp placeras så att de kan nås från rullstol med lås högst 0,9 m ö.g. Akustik Efterklangstider anpassas så att ljudmiljön blir lugn och normal samtalston kan uppfattas. Bakgrundsbuller från ventilation, apparater och verksamhet dämpas så att personer med hörselskada kan uppfatta och urskilja tal. Material till väggar, golv, tak och dörrtrösklar väljs så att akustikkrav uppnås. Teleslinga, IR-system eller annan teknisk lösning behövs i samlings- och möteslokaler, musiksalar och informationsdiskar, så att de blir tillgängliga för personer med nedsatt hörsel. Vald teknisk lösning markeras med symbolskylt. Orienterbarhet Färgsättning Färgsättning och ev. markering sker i samverkan mellan ljussättning, kulör- och materialval. Öppningar/dörrar, inredning och strategiska målpunkter skall ha en kontrast mot omgivande ytor. Detta är ett krav för publika lokaler och lokaler dit allmänheten har tillträde, för övriga lokaler är det önskvärt. Matta ytskikt inomhus minskar risken för bländande reflektioner. Markering sker med kontrast i ljushet(0,40 enligt NCS) och mättnad, inte nödvändigtvis med olika kulör. Golv väljs omönstrade eller med lugna schatteringar som i linoleum, trägolv, klinker, sten e d. Markeringar i golv kan ange färdriktning och förstärka rumsformer och målpunkter. Diagonala eller tvärgående markeringar ska undvikas om de inte har informationsinnehåll. Se även Ledstråk nedan. Variation i färgsättning Det underlättar orienteringen om utrymmen av olika typ - entré, trapphus, kapprum, korridor, klassrum, kontorsrum - skiljs åt genom färgsättning i logiska färgsystem. I flervåningsbyggnader, institutioner med flera byggnader eller med många entréer kan dessa också identifieras genom variation i färgsättningen. 18 [23]

19 Ledstråk Passager från och till omgivande gångvägnät markeras tydligt. Gångvägar och ledstråk utförs så att de blir tydliga och följer logiska rörelsemönster. Naturliga ledytor som gräskanter, murar, staket och fasader kompletteras med konstgjorda ledytor för att skapa en kontinuerlig följd mellan start- och målpunkt. Tillsammans med anlagda varnings- och valytor ska detta skapa ett sammanhängande ledstråk. Ledstråk behövs särskilt över öppna platser. Skarpa linjer och/eller mönster som kan upplevas som ologiska bör undvikas både i inne- och utemiljö. Konstgjorda ledytor kan skapas av material med avvikande struktur och ljushet (taktil och visuell kontrast, ljushetskontrast 0,40 enligt NCS). Dessa ledytor i mark/golv kan exempelvis vara vita sinusplattor, band av vit vägmarkeringsmassa(tjocklek 5-7 mm), avvikande plattsättning eller färglinjer i golv med minsta bredd 10 cm. Mark vid entréområden, riktningsändring och korsning ska markeras avvikande, t ex med kupolplattor. Exempelvis kan valytor i ledstråk göras släta och varningsytor vid korsning markeras med kupolplattor. Beslag och inredning Handtag, ledstång, utrustning, reglage mm görs lätta att hitta genom ljuskontrast mot dörrblad, vägg eller annan bakgrund. Fast inredning, diskar, hyllor och möbler, kontrastmarkeras mot golv och väggar. Kapphyllor utförs med skyddande gavel eller byggs in i nisch i avvikande färg/ljushet. El och Ventilation Strömställare ska väljas av typen vipplatta med stor tryckyta. Minst ett eluttag i varje utrymme placeras 90 cm ög, minst 0,7 m från innerhörn. Ventilationssystemet har en tillfredsställande nivå avseende hög- och lågfrekvent buller. Belysning Allmän belysning, tillsatsbelysning, dagljusinsläpp och färgsättning ska samordnas för att underlätta rumsuppfattning och orientering. Fast belysning utförs jämn och bländfri, så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan orientera sig, uppfatta hur underlaget (mark/golv) ser ut och så att hörselskadade eller döva kan uppfatta teckenspråk och läsa på läppar. Gångvägar ska förses med jämn och bländfri belysning med belysningsstolpar placerade på samma sida hela vägen så att de blir lätta att uppfatta och följa. Golv i ledstråk och passager inomhus förses med jämn belysning från avskärmad ljuskälla. Armaturer ska placeras konsekvent och väggarmaturer placeras uk. minst 2,2 m. ö.g.(td). Variationer i belysning kan förtydliga rum och underlätta orientering, men stora skillnader i ljushet mellan angränsande utrymmen ska undvikas. Bländande dagsljus ska kunna avskärmas. 19 [23]

20 Vägvisning och skyltning Skyltsystem utförs i tillräckligt utsträckning så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan hitta fram. Detta gäller namnskyltar, orienteringstavlor, lägesskyltar, hänvisningsskyltar, rumsskyltar m.m, placerade där de förväntas att finnas. Skyltar utformas så att de blir tydliga och lättlästa.. Texten ska vara kontrasterande mot bakgrunden, minst 0,40 enligt NCS. Skyltens yta ska ej ge upphov till störande reflexer. De ska placeras på lämplig höjd både för rullstolsburna och stående med nedsatt syn och så att man kan komma tätt intill dem. Vid högt placerade skyltar ska det finnas kompletterande skyltning placerad med uk 1,4-1,6 m(td). Skyltsystemet utförs enkelt och logiskt. Alla skyltar av samma typ - för samma ändamål - ges enhetlig utformning. Textstorlek väljs efter läsavståndet och kompletteras med bokstäver i upphöjd relief och punktskrift, samt i vissa fall med talad information samt tydliga och välkända bildsymboler/pictogram som ingår i den nationella standarden som finns på Personer med nedsatt kognitiv förmåga har lättare att förstå skyltar om siffror och bokstäver kombineras med bildsymboler. Skyltar som läses på ett avstånd av 1-3 meter har textstorlek minst 70 mm(td). Skyltar som läses både på avstånd och går att komma nära intill har textstorlek minst 25 mm(td). Elektronisk skyltning utformas så att den även fungerar för personer med nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga. Lysande skyltar undviks då de är bländande och svåra att uppfatta. Skyltar till viktiga funktioner som toaletter, hissar och informationsställen ska kompletteras med bildsymboler. De ska ha likartad placering och helst vara kompletterade med punktskrift och/eller relief. Skyltar till funktioner som toaletter, hissar och informationsställen ska kompletteras med pictogram(symboler). Skyltarna ska vara väl belysta utan bländande ljussättning. Textens typsnitt ska vara av rak stil, gemena bokstäver med jämntjocka former utan seriffer. Litteratur Gällande Plan - och Bygglagen, PBL Lagen om tekniska egenskapskrav BVL, föreskrifter BVF Boverkets Byggregler, BBR Boverkets Ändringsregler, BÄR Svensk Standard. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder, BFS 2003:19, HIN 2 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader, BFS 2004:15, ALM 1 Enklare utan hinder. Boverket 2005 Bygg ikapp handikapp, Svensk Byggtjänst 2001 sdatabasen [2] 20 [23]

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till!

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till! CHECK it out! Alla ska vara välkomna att delta i Studiefrämjandets verksamhet. För att det ska bli verklighet måste vi också göra det möjligt för alla att delta. Det innebär att vi ska ha god tillgänglighet

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:13 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och

Läs mer

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Avvägningar Om ett hinder ska anses vara enkelt avhjälpt beror på om Nyttan av åtgärden Förutsättningarna på platsen

Läs mer

BRA FÖR ALLA. En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer

BRA FÖR ALLA. En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer BRA FÖR ALLA En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer Innehåll Förutsättningar... 1 Handikapparkering... 1 Gångväg till entré... 2 Entré... 3 Dörr... 3 Vindfång... 3 Tröskel...

Läs mer

RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala

RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala 1 RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala Vid inventeringen medverkan av: Barbro Mattsson HSO Östhammar Ture Ålander, husläkarmottagningen Datum: 20090507 Tidsåtgång inventering och dokumentation:

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2004:15 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller oriente ringsförmåga

Läs mer

Tillgängliga dörrar allmänt... 2. Dörrtyper... 3. Dörrbredd... 6. Manöverutrymme på båda sidor om dörren... 7. Tröskel... 12

Tillgängliga dörrar allmänt... 2. Dörrtyper... 3. Dörrbredd... 6. Manöverutrymme på båda sidor om dörren... 7. Tröskel... 12 Tillgängliga dörrar Här presenteras detaljerad information om vad man ska tänka på för att få tillgängliga dörrar. Det är en fördjupning av riktlinjerna för dörrar som finns i vår publikation Riv hindren

Läs mer

Basanpassning Bättre för alla. Antagen av kommunfullmäktige 2008-04-09

Basanpassning Bättre för alla. Antagen av kommunfullmäktige 2008-04-09 Basanpassning Bättre för alla Antagen av kommunfullmäktige 2008-04-09 1 2 2008-01-08 Basanpassning Bättre för alla Enligt FN:s standardregler skall personer med funktionsnedsättning tillförsäkras delaktighet

Läs mer

Tillgänglighet Inom - och utomhus

Tillgänglighet Inom - och utomhus Hittade inga indexord. RÅDGIVANDE REFERENS Bakgrund Referenserna avser att vara en lättillgänglig hjälp för att göra skolor, förskolor och fritidshem tillgängliga för elever, personal, anhöriga och besökare

Läs mer

Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder

Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder HJÄLPTEXTER HIN FÖR OFFENTLIG BYGGNAD, GÅNGVÄGAR, TERMINAL OCH KNUTPUNKT Enkelt avhjälpta hinder HIN Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder, i en befintlig

Läs mer

Ledstråk. Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart

Ledstråk. Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Ledstråk Att hitta rätt och veta var man är, det vill väl alla. För många räcker det med att använda sig av s.k. landmärken, man ser på långt håll vilken riktning

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Riksförbundet för folkmusik och stallet

Tillgänglighetsinventering av Riksförbundet för folkmusik och stallet Tillgänglighetsinventering av Riksförbundet för folkmusik och stallet 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning

Läs mer

Skolans skyltar REFERENS

Skolans skyltar REFERENS REFERENS Skolans skyltar Bakgrund SISAB har ansvar för rumsnummerskyltar och SISAB skyltar utomhus. Rumsnummerskyltar är de nummerskyltar som finns vid varje dörr i skolan, t ex. A125. SISAB har även entrénummerskylt,

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

Tillgänglighet och användbarhet

Tillgänglighet och användbarhet Tillgänglighet och användbarhet till och i arbetslokaler samt till och i lokaler dit allmänheten har tillträde vid nybyggnad och ändring av byggnad. 2007-02-12 Inledning Syftet med handlingen är att förtydliga

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA 2013-03-11. Uppdragsnummer: NAKO-0052

TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA 2013-03-11. Uppdragsnummer: NAKO-0052 Tengbomgruppen ab Box 1230, Katarinavägen 15 SE 111 82 Stockholm tel 08-412 52 00 fax 08-412 53 03 www.tengbom.se FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING 2013-03-11 Uppdragsnummer:

Läs mer

BASANPASSNINGSPROGRAM Höganäs kommun

BASANPASSNINGSPROGRAM Höganäs kommun BASANPASSNINGSPROGRAM Höganäs kommun Antaget av kommunfullmäktige den 16 september 2010, 86 Basanpassning av bostäder i nyproduktion - gällande i Höganäs kommun 1 Materialet är en sammanställning av tekniska

Läs mer

Riktlinjer och standard för Fysisk tillgänglighet för personer med olika funktionshinder

Riktlinjer och standard för Fysisk tillgänglighet för personer med olika funktionshinder Riktlinjer och standard för Fysisk tillgänglighet för personer med olika funktionshinder Framtaget i samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland. RS 206/2001, FN 41/2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård 1 (5) Avdelningen för nsjukvård Geriatrikenheten Checklista fysisk tillgänglighet Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård Företagsnamn Organisationsnummer Verksamhetens

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) M. 5.6 RIKTLINJER FÖR BASANPASSNING AV BOSTÄDER Allmänt Riktlinjer för basanpassning av bostäder i Lomma kommun har fastställts av kommunfullmäktige. Basanpassning innebär att

Läs mer

RÅD & RIKTLINJER. Bebyggelse med god tillgänglighet och användbarhet.

RÅD & RIKTLINJER. Bebyggelse med god tillgänglighet och användbarhet. RÅD & RIKTLINJER Bebyggelse med god tillgänglighet och användbarhet. Principen om allas lika rätt och allas lika värde är utgångspunkten för svensk handikappolitik. Denna människosyn, som uttrycks i FN:s

Läs mer

Butiker. tillgänglighet för personer med olika funktionshinder. Riktlinjer och standard för. Tidaholms Kommun. Lerums Kommun

Butiker. tillgänglighet för personer med olika funktionshinder. Riktlinjer och standard för. Tidaholms Kommun. Lerums Kommun Riktlinjer oh standard för Butiker tillgänglighet för personer med olika funktionshinder Lerums Kommun Tidaholms Kommun i samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland 20041013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Screeningverktyget HOUSING ENABLER

Screeningverktyget HOUSING ENABLER Screeningverktyget HOUSING ENABLER Kartläggningsformulär Datum. Användarens namn Bostadens adress...... Identifikationskod BOSTADSSTANDARD (enligt Boverket, 2008) Följande nödvändiga bostadsfunktioner

Läs mer

3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och driftutrymmen

3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och driftutrymmen 3 7 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 15 PBL och 12 BVF. 3:11 Allmänt 3:111 Definitioner

Läs mer

Avseende Barents center, Haparanda Nybyggnad handel/kontor/arena/biograf/skola.

Avseende Barents center, Haparanda Nybyggnad handel/kontor/arena/biograf/skola. 1 (9) Stockholm 2014 08 22 Wester+Elsner Arkitekter AB Sergels torg 12 111 57 STOCKHOLM Att: Fredrik Rosell GRANSKNINGSUTLÅTANDE BYGGLOVSHANDLING 2014 08 22 Avseende Barents center, Haparanda Nybyggnad

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM. Bebyggelse med god tillgänglighet och användbarhet

TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM. Bebyggelse med god tillgänglighet och användbarhet TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM Bebyggelse med god tillgänglighet och användbarhet RÅD OCH RIKTLINJER Lyfter tillgänglighetsfrågor Samordnar byggande, regelverk och omsorg Tillämpar, kompletterar och sammanfattar

Läs mer

GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygglovsskedet

GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygglovsskedet 1(12) Jönköping 2012-11-28 Arkitekthuset Jönköping AB Högabergsgatan 8 Makaronen 2 AB 554 46 JÖNKÖPING Box 2149 550 02 Jönköping GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygglovsskedet Avseende Kv Kvarnholmen Hus 12 (urspr.

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM FÖR NYTT STADSHUS I SÖDERTÄLJE 2006-03-08 ARKITEKTER & INGENJÖRER

TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM FÖR NYTT STADSHUS I SÖDERTÄLJE 2006-03-08 ARKITEKTER & INGENJÖRER TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM FÖR NYTT STADSHUS I SÖDERTÄLJE 2006-03-08 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD INNEHÅLLSFÖRTECKNING/FÖRORD Innehållsförtecning-Förord sid 1 Inledning-Övergripande programfrågor sid 2 Kommunikationer

Läs mer

BYGG IKAPP. För ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Elisabet Svensson

BYGG IKAPP. För ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Elisabet Svensson BYGG IKAPP För ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning Elisabet Svensson Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Tel: 08-457 10 00 www.byggtjanst.se

Läs mer

Innehållsförteckning. Bilagor

Innehållsförteckning. Bilagor Innehållsförteckning A. Inledning och syfte 3 B. Allmän plats och område 4 C. Gångyta 4 D. Avfasning 5 E. Ramp och trappa 5 F. Ledstång/balansstöd 6 G. Hiss 6 H. Kontrast 6 I. Varningsmarkering 6 J. Skyltning

Läs mer

Checklista. för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler

Checklista. för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler Den här checklistan är ett stöd för alla som vill följa upp arbetet med tillgänglighet i byggnader och lokaler enligt Myndigheten för

Läs mer

Foto: Anders Jagendal. Några tips för tillgängligheten. i ditt företag

Foto: Anders Jagendal. Några tips för tillgängligheten. i ditt företag Foto: Anders Jagendal Några tips för tillgängligheten i ditt företag En stad för alla - en vinst för dig. Varje dag går företag i Borås miste om kunder för att deras verksamhet inte är tillgänglig för

Läs mer

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser CHECKLISTA För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser 2 Handisam Titel: Checklista för dig som vill arrangera tillgängliga konferenser Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2009

Läs mer

Tillgängliga och användbara miljöer

Tillgängliga och användbara miljöer 20090922/2010 Version 1.1 Tillgängliga och användbara miljöer r i k t l i n j e r o c h s ta n d a r d f ö r f y s i s k t i l l g ä n g l i g h e t I samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Innehållsförteckning. Alla tjänar på tillgänglighet

Innehållsförteckning. Alla tjänar på tillgänglighet Innehållsförteckning Alla tjänar på tillgänglighet 3 Fem steg för bättre tillgänglighet 4 105 miljarder att ta del av 5 En entré för alla 6 Ta sig fram och hitta 8 Plocka varor och använda utrustning 10

Läs mer

Åtgärdslista för ökad tillgänglighet I Mångkulturellt centrum i Fittja

Åtgärdslista för ökad tillgänglighet I Mångkulturellt centrum i Fittja Åtgärdslista för ökad tillgänglighet I Mångkulturellt centrum i Fittja Innehåll Angöring, parkering... 3 Ny huvudbyggnad... 3 Allmänt om lokaler... 3 Passage från entrédörr till reception... 4 Kapprum...

Läs mer

GUMMIFABRIKEN, TILL- & FRÅNGÄNGLIGHET

GUMMIFABRIKEN, TILL- & FRÅNGÄNGLIGHET INNEHÅLL DEL 1 - ÖVERSIKTLIGA PLANER PLAN 2 PLAN 3 PLAN 4 PLAN 5 PLAN 6 DEL 2 - EXEMPEL OCH TILLÄMPNINGAR ENTRÉER RECEPTION HISSAR Syftet med denna skift är att på ett överskådligt sätt visa hur till-

Läs mer

Bättre för alla Basutformningsprogram/utgåva 3/2009

Bättre för alla Basutformningsprogram/utgåva 3/2009 Bättre för alla Basutformningsprogram/utgåva 3/2009 Bättre för alla - version 3 antogs av kommunfullmäktige i Lund 2009-06-16 Bättre för alla - basutformningsprogram 3 Bättre för alla Förord Begreppen

Läs mer

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Sida 1(8) Datum 2013-11-26 Enheten för kultur Marie Persson, 054-701 10 49 marie.persson@regionvarmland.se Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Kulturenheten Region Värmland Region

Läs mer

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats 2013-04-18 1(6) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för skyltning på offentlig plats Riktlinjerna gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar,

Läs mer

Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600

Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600 Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600 Denna guide är avsedd som vägledning för användning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600. Med enhetliga och funktionella bildsymboler i

Läs mer

Bättre för alla Basutformningsprogram Utgåva 2-2011

Bättre för alla Basutformningsprogram Utgåva 2-2011 Bättre för alla Basutformningsprogram Utgåva 2-2011 2 Bättre för alla - basutformningsprogram Bättre för alla Text: Bengt Ramde Layout: Kerstin Olsson Foto: Smålandsbilder Stadsbyggnadskontoret, augusti

Läs mer

tillgänglighetsstandard

tillgänglighetsstandard Scandics tillgänglighetsstandard Här kan du ta del av vår tillgänglighetsstandard på 110 punkter. Den har tagits fram genom att vi noga följt gästens väg ända från parkeringen och vidare genom hela hotellet.

Läs mer

Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse

Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse Synskadades Riksförbund 2010-04-30 Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse Innehåll Inledning... 1 Ledstråk...

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN

TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-15 83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tillgängliga lokaler... 3 Förflytta sig in genom entrén... 4 Att förflytta sig inne i byggnaden...

Läs mer

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antagen av Kommunstyrelsen Mariestad

Läs mer

Tillgänglighets- och bemötandepriset. En stad för alla en vinst för dig!

Tillgänglighets- och bemötandepriset. En stad för alla en vinst för dig! Tillgänglighets- och bemötandepriset En stad för alla en vinst för dig! 2015 En stad för alla en vinst för dig! Varje dag går företag i Halmstad miste om kunder för att deras verksamhet inte är tillgänglig

Läs mer

Tillgänglighet och användbarhet vid nybyggnation och ändring Handledning

Tillgänglighet och användbarhet vid nybyggnation och ändring Handledning Tillgänglighet och användbarhet vid nybyggnation och ändring Handledning Arbetslokaler och publika lokaler med tillhörande tomtmark 0 1. Vad ska denna handledning användas till? Syftet med dokumentet är

Läs mer

Rapport över tillgänglighet Kulturhuset i Ytterjärna

Rapport över tillgänglighet Kulturhuset i Ytterjärna Rapport över tillgänglighet Kulturhuset i Ytterjärna Inledning Accessum har i uppdrag att inventera Kulturhustets lokaler i Ytterjärna för att identifiera ev. hinder mot tillgänglighet för personer med

Läs mer

BYGG FÖR ALLA. BASUTFORMNING AV LÄGENHETER och KOMMUNALA LOKALER KARLSKRONA KOMMUN. BASANPASSNING Antaget av HN 2002-11-27 Antaget av KF 2003-01-30

BYGG FÖR ALLA. BASUTFORMNING AV LÄGENHETER och KOMMUNALA LOKALER KARLSKRONA KOMMUN. BASANPASSNING Antaget av HN 2002-11-27 Antaget av KF 2003-01-30 Basutformning BASANPASSNING Antaget av HN 2002-11-27 Antaget av KF 2003-01-30 BYGG FÖR ALLA BASUTFORMNING AV LÄGENHETER och KOMMUNALA LOKALER KARLSKRONA KOMMUN 2005-03-21 1 Basutformade bostäder bättre

Läs mer

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Förord Alla människor är rörelsehindrade under någon del av livet. Under det första året sker transporten i en rullstol som kallas

Läs mer

Policy för tillgänglig och användbar närmiljö. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Policy för tillgänglig och användbar närmiljö. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Policy för tillgänglig och användbar närmiljö Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 1 Inledning...3 Definitioner...3 Ledstråk...4 Övergångsställen...7 Gångpassager...8 Refuger...8 Gång- och cykelbana...9

Läs mer

Checklista för tillgänglighet i natur- och friluftsområden i Skåne. Version 2008-10-16

Checklista för tillgänglighet i natur- och friluftsområden i Skåne. Version 2008-10-16 Checklista för tillgänglighet i natur- och friluftsområden i Skåne Version 2008-10-16 Checklista för tillgänglighet Checklistan för tillgänglighet i natur- och friluftsområden i Skåne är framtagen i samarbete

Läs mer

BILAGA 2: Högsby kommuns riktlinjer för tillgänglighet

BILAGA 2: Högsby kommuns riktlinjer för tillgänglighet BILAGA 2: Högsby kommuns riktlinjer för tillgänglighet FÖRORD I föreliggande bilaga till Tillgänglighetsplan för Högsby kommun finns riktlinjer för arbetet med att öka tillgängligheten i kommunen. Det

Läs mer

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63 Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun Antagen av KF 2010-04-14 63 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4

Läs mer

Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 1(25) 2013-05-21

Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 1(25) 2013-05-21 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 1(25) 2013-05-21 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 2(25) 2013-05-21 Läsanvisning Vägledning för byggnadsutformning med hänsyn till tillgänglighet

Läs mer

Vad ska lovhandläggaren tänka på? Vanliga fel Eva Björklund Arkitekt SAR/MSA Sakkunnig i tillgänglighet

Vad ska lovhandläggaren tänka på? Vanliga fel Eva Björklund Arkitekt SAR/MSA Sakkunnig i tillgänglighet Vad ska lovhandläggaren tänka på? Vanliga fel 1 Eva Björklund Arkitekt SAR/MSA Sakkunnig i tillgänglighet Hissen skulle skapa tillgänglighet med rullstol och rollator, men hur komma in? Att tänka på, vanliga

Läs mer

Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA JUNI SIDOR

Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA JUNI SIDOR Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA JUNI SIDOR Innehåll Läs detta först viktig information... 2 Inledning:... 3 Syfte:... 3 Att tänka på:......

Läs mer

UTREDNING HYGIENRUM INKLUSIVE DUSCH. 2011.09.16 Utredningen är en del i projektet Den goda vårdavdelningen

UTREDNING HYGIENRUM INKLUSIVE DUSCH. 2011.09.16 Utredningen är en del i projektet Den goda vårdavdelningen UTREDNING HYGIENRUM INKLUSIVE DUSCH 2011.09.16 Utredningen är en del i projektet Den goda vårdavdelningen Dokumentet är framställd som underlag för diskussioner i samband med planering och projektering

Läs mer

Förslag till. Checklista för Borås kommuns Tillgänglighetsplan 2000-08-21

Förslag till. Checklista för Borås kommuns Tillgänglighetsplan 2000-08-21 Förslag till Checklista för Borås kommuns Tillgänglighetsplan 2000-08-21 Tillgänglighetsplan med checklista Inledning En person med funktionshinder blir handikappad först när han/hon utsätts för hinder

Läs mer

Borttaget: för lokaler. Inventeringsformulär för. Lokaler. Borttaget: Version 2003- Borttaget: 05-23 Infogat: Uppdaterad 2003-09-26

Borttaget: för lokaler. Inventeringsformulär för. Lokaler. Borttaget: Version 2003- Borttaget: 05-23 Infogat: Uppdaterad 2003-09-26 för lokaler Inventeringsformulär för Lokaler Version 2003-05-23 Uppdaterad 2003-09-26 Preliminär inventering Tillgänglighetscentret Avsnittsbrytning (nästa sida) Handikappombudsmannen (HO) 2003-09-26 Titel:

Läs mer

Tillgänglighet i bygglovsärenden, några typfall

Tillgänglighet i bygglovsärenden, några typfall Tillgänglighet i bygglovsärenden, några typfall osv Eva Björklund Arkitekt SAR/MSA Sakkunnig i tillgänglighet Tillgänglighet i bygglovsärenden, typfall 2 Nybyggnad flerbostadshus, på tomt Vilka handlingar

Läs mer

Tillgängliga bostadsområden

Tillgängliga bostadsområden Tillgängliga bostadsområden Projekt Tillgängliga bostadsområden, 2007 Text: Zdenka Sramkova, Anders Nordholm, Handikappförbunden Illustrationer: Nuno Ventura Bento, KCT Stockholm 2 Tillgängligt samhälle

Läs mer

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015 Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELSTÄLL 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR

Läs mer

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun God tillgänglighet God tillgänglighet handlar om många olika aspekter i vår miljö. Att det inte finns några fysiska hinder som gör det svårt för personer

Läs mer

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö EN STAD FÖR ALLA 2010 Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö December 2008 EN STAD FÖR ALLA... 2 MÅL... 2 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 2 NATIONELL PLAN FÖR HANDIKAPPOLITIKEN...

Läs mer

TRYGGHETSBOENDE LULEÅ

TRYGGHETSBOENDE LULEÅ LULEÅ KOMMUN 1(6) TRYGGHETSBOENDE LULEÅ BAKGRUND Kommunfullmäktige i Luleå behandlade i maj 2010 utredningsrapporten Planering för bostäder för äldre i Luleå och beslutade att en genomförandeplan skulle

Läs mer

LÅS OCH BESLAG I SKOLA

LÅS OCH BESLAG I SKOLA Rådgivande, ska ses som goda exempel LÅS OCH BESLAG I SKOLA Datum: 2013-02-01 Bakgrund I skolan behövs olika typer av lås och beslag beroende på vad för funktion en lokal och dörr, innerdörr, ytterdörr

Läs mer

Sammanställning av tillgänglighetsinventering enkelt avhjälpta hinder

Sammanställning av tillgänglighetsinventering enkelt avhjälpta hinder Sammanställning av tillgänglighetsinventering enkelt avhjälpta hinder 2006 Juni 2006 Johan Holmberg Bygg- och miljökontoret Bilaga 1: Inventerade lekplatser 2006 Bilaga 2: Inventerade övergångsställen

Läs mer

Ramper. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Ramper. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen Ramper Finlands byggbestämmelsesamling del F1 I F1 föreskrivs bl.a. följande om ramper: En ramp får luta högst 8 % (1:12,5) och dess fortlöpande längd får vara högst sex meter. Därefter förutsätts att

Läs mer

Riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst 20140610

Riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst 20140610 20140610 Riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst 20140610 Utställningar Riktlinje: Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor som andra vara verksam i arbetet med

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet i Centrala Märsta

Handlingsplan för ökad tillgänglighet i Centrala Märsta Handlingsplan för ökad tillgänglighet i Centrala Märsta Dokument är baserad på rapporten och åtgärdsförslag från tillgänglighetsgranskning i Centrala Märsta Projekt Tillgängliga bostadsområden 07/08 Generellt

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Belysning. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Belysning. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen Belysning Belysningens betydelse för syn- och hörselskadade personer Bra belysning är speciellt viktig för personer med svag syn. Det beror på belysningens styrka och kvalitet och hur färger används hur

Läs mer

Stockholm en stad för alla

Stockholm en stad för alla Stockholm en stad för alla Handbok för utformning av en tillgänglig och användbar miljö Visionen för Stockholm år 2030 är en konkurrenskraftig och attraktiv storstad i världsklass. Stockholms väg mot visionen

Läs mer

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BFS 2013:xx Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd; Utkom från trycket den 0 månad 2013

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson BFS 2011:26 Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd; Utkom från trycket den 10 oktober 2011

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-31, 39

TILLGÄNGLIGHETSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-31, 39 TILLGÄNGLIGHETSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-31, 39 SAMMANFATTNING En person med funktionshinder blir handikappad först när han/hon utsätts för hinder i den omgivande miljön. För att så många

Läs mer

Tillgänglighet i bostäder Exempelritningar och riktlinjer

Tillgänglighet i bostäder Exempelritningar och riktlinjer Tillgänglighet i bostäder Exempelritningar och riktlinjer 1 Foldern är framtagen mellan oktober 2009 och januari 2010 av Bygglovalliansen som är en samverkan mellan kommuner för utveckling av bygglovfunktionen.

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; beslutade den 17 juni 2014. BFS 2014:3 Utkom från trycket den 17 juni 2014

Läs mer

Flyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder

Flyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Flyinge Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Juni-juli 2006 Inventering av viktiga stråk Stråk Drabbade Problem 1 Västergård Ljungbjersvägen. Foto 1:1-1:6 Visuell sidoavgränsning

Läs mer

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad HELSINGBORGS STAD Sammanträdesdatum 21 mars 2012 Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad Bakgrund I november 2007 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut om trygghetsboende

Läs mer

Kriterier för subventionering av trygghetsbostäder i Uppsala kommun

Kriterier för subventionering av trygghetsbostäder i Uppsala kommun ÄLDRENÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Kjell Holm 2009-11-05 ALN-2009-0160 Thomas Eriksson Reviderad 2010-09-14 Reviderad 2012-06-21 Kriterier för subventionering av trygghetsbostäder i Uppsala kommun

Läs mer

Tillgänglighet för funktionshindrade på. BoStad02

Tillgänglighet för funktionshindrade på. BoStad02 Tillgänglighet för funktionshindrade på BoStad02 Undersökning av bostadskvarter på BoStad02 vad gäller tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade. Studien är utförd juni - augusti 2002 av arkitekt

Läs mer

Servicediskar, inredning

Servicediskar, inredning Servicediskar, inredning Finlands byggbestämmelsesamling del F1 I F1 föreskrivs bl.a. följande om inredning: De utrymmen som tjänar byggnadens huvudsakliga ändamål samt därtill hörande fast inredning,

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglighet

Riktlinjer för tillgänglighet Riktlinjer för tillgänglighet i offentlig utemiljö Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2013-01-23 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Projektledare: Karoline Hällgren Foto: Karoline Hällgren Linköpings

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson Utdrag för OVK ur äldre byggregler 1 av 106 BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd); Utkom från trycket den 27 april 2011 beslutade

Läs mer

Tillgänglighets plan. Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats. Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden

Tillgänglighets plan. Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats. Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden Tillgänglighets plan Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden 0.0.5 Innehåll Bakgrund 3 Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö

Läs mer

Dörrar, vindfång. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Dörrar, vindfång. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen Dörrar, vindfång Finlands byggbestämmelsesamling del F1 I F1 finns följande föreskrifter om dörrar och öppningar: Med undantag av bostadshus skall den fria bredden vara minst 850 mm för brukare av rullstol

Läs mer

8. Regelbok. Lokaler och utrustning. Primärvårdsprogram 2015

8. Regelbok. Lokaler och utrustning. Primärvårdsprogram 2015 1 (6) 8. Regelbok Lokaler och utrustning Primärvårdsprogram 2015 2 (6) Lokalkrav Obligatoriska krav 1 Parkeringsplats och angöringsplats; Det ska finnas parkeringsplats för personer med rörelsehinder högst

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET I ENTRÉER OCH NÄRMILJÖER I NYPRODUCERADE FLERFAMILJEHUS

TILLGÄNGLIGHET I ENTRÉER OCH NÄRMILJÖER I NYPRODUCERADE FLERFAMILJEHUS Författare: Rasiha Delilbasic E-post sigrde@gmail.com TILLGÄNGLIGHET I ENTRÉER OCH NÄRMILJÖER I NYPRODUCERADE FLERFAMILJEHUS Examinator/ handledare: Magnus Rönn Docent Arkitekturskolan Lärare/handledare:

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET I PRAKTIKEN

TILLGÄNGLIGHET I PRAKTIKEN Tillgänglighetsbedömning i - bostäder, - verksamhets- och - offentliga Lokaler - samt ombyggnader Helén Nilsson 2014-05-21 Tillgänglighetsbedömning och granskning Kraven på tomter och utformningskraven

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2010-02-11 (KF 14/2010)

Antaget av kommunfullmäktige 2010-02-11 (KF 14/2010) Antaget av kommunfullmäktige 2010-02-11 (KF 14/2010) Basutformning (tidigare kallat basanpassning) av bostäder innebär att bostäderna blir mer tillgängliga och kan göras ännu mer tillgängliga. Personer

Läs mer

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram Möten för alla På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta Dalarnas regionala serviceprogram En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning Det kan till exempel handla om

Läs mer

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram Möten för alla På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta Dalarnas regionala serviceprogram En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning Det kan till exempel handla om

Läs mer

Rapport från tillgänglighetsgranskning i Centrala Märsta

Rapport från tillgänglighetsgranskning i Centrala Märsta Rapport från tillgänglighetsgranskning i Centrala Märsta Tillgänglighetsgranskningen gäller en del av Centrala Märsta, som ingår eller angränsar till SigtunaHems förvaltningsområde. Uppdrag: Att granska

Läs mer

All personal har en grundläggande kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning.

All personal har en grundläggande kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning. Utställningar Riktlinje: Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor som andra vara verksam i arbetet med utställningar. Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor

Läs mer