Arbete med jämtegrering. Kalmar kommun. Revisionsrapport Britt-Mari Idensjö Stefan Wik

Transkript

1 Arbete med jämtegrering Kalmar kommun Revisionsrapport Britt-Mari Idensjö Stefan Wik Bilaga Kalmar kommun Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

2 Innehåll 1 Bakgrund och revisionsfråga Bakgrund Revisionsfrågor Metod och genomförande Iakttagelser Definition av begreppet jämställdhetsintegrering (jämtegrering) Styrning av arbetet med jämställdhetsintegrering (jämtegrering) Arbetet i olika nämnder och förvaltningar Resurser Revisionell bedömning Bakgrund och revisionsfråga 1.1 Bakgrund 2 of 13

3 Granskningen genomförs då integrering av jämställdhet, även kallat jämtegrering, har prioriterats i revisorernas risk- och väsentlighetsbedömning. Jämställdhetsarbetet behandlas många gånger som en fråga skild från den övriga verksamheten. Jämställdhetsfrågorna har diskuterats för sig i stället för att vara en del i vardagsarbetet. I och med att jämställdhetsfrågorna förs in som konkreta frågor i såväl i planeringen som i den direkta verksamheten har begreppet jämtegrering, en sammandragning av jämställdhet och integrering, börjat användas. Med jämtegrering, som en naturlig del i vardagsarbetet, förutses att effekter ska tillkomma dels de som erhåller service och tjänster, dels anställda som utför tjänsterna. 3R-metoden är ett verktyg för kartläggning och analys för att systematiskt ta fram kunskaper om kvinnors och mäns villkor i en verksamhet. Metoden har utvecklats av Gertrud Åström och Svenska Kommunförbundet. De tre delarna inom 3R står för: R 1 Representation R 2 Resurser R 3 Realia 1.2 Revisionsfrågor De revisionsfrågor som ska besvaras är följande: Är barn- och ungdomsnämndens, servicenämndens, omsorgsnämndens samt samhällsbyggnadsnämndens jämtegreringsarbete ändamålsenligt? Efterlevs kommunfullmäktiges jämställdhetsprogram och är nämndernas interna kontroll tillräcklig? Granskningen omfattar flera granskningsåtgärder och inriktas mot följande delmål: Definition av begreppet jämställdhetsintegrering (jämtegrering) Styrning av arbetet med jämställdhetsintegrering (jämtegrering) Arbetet i olika nämnder och förvaltningar Resurser 2 Metod och genomförande Granskningen bygger på intervjuer och dokumentstudier. 3 of 13

4 Vi har genomfört intervjuer med: Förvaltningschefen på servicenämnden, omsorgsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden Kontaktpersoner på barn- och ungdomsnämnden, servicenämnden, omsorgsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden Utvecklingsledaren för social hållbarhet på kommunledningskontorets utvecklingsenhet 3 Iakttagelser 3.1 Definition av begreppet jämställdhetsintegrering (jämtegrering) I Kalmar kommuns jämställdhetsplan anges att strategin för att nå målen för jämställdhet är jämställdhetsintegrering. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken inom Kalmar kommun formuleras på följande sätt i Kalmar kommuns jämställdhetsprogram : Målet för jämställdhet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bland annat: en jämn fördelning av makt och inflytande samma möjligheter till ekonomiskt oberoende lika villkor och förutsättningar ifråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger delat ansvar för hem och barn frihet från könsrelaterat våld De fyra delmålen för jämställdhet i Kalmar kommun är desamma som nationellt utformades år 2003: Jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämn fördelning av det obetalda hemarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra I intervjuerna uppges att jämställdhetsintegrering är : - ett förhållningssätt för att säkerställa att män och kvinnor får samma kvalitet - ett medel för att säkerställa att verksamheten går i riktning mot jämställdhetsmålen När vi ställer frågor om vilka vinsterna med jämställdhetsintegrering är får vi följande svar: Kvinnor vinner: 4 of 13

5 - ekonomisk makt - hälsa - bättre pension Män vinner: - närmare relation till sina barn - hälsa Hur män respektive kvinnor osynliggörs genom traditionella handlingsmönster illustreras på följande sätt: Räkningarna för barnomsorg skickas alltid oreflekterat till mamman oavsett om föräldrarna bor ihop eller har delad vårdnad. Räkningarna för sophämtning skickas alltid oreflekterat till mannen i familjen även om både man och kvinna var registrerade som fastighetsägare. En ensamstående kvinna med 3 barn fick år 2008 försörjningsstöd kronor på år i genomsnitt medan en ensamstående man med lika många barn erhöll kronor. Socialförvaltningen är i färd med att analysera dessa siffror. 3.2 Styrning av arbetet med jämställdhetsintegrering (jämtegrering) I Kalmar kommuns jämställdhetsprogram från år 2003 beskrivs ansvarsfördelningen i arbetet med jämställdhet: Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret för det övergripande jämställdhetsarbetet, för uppföljning av jämställdhetsarbetet och ansvarar också för det opinionsbildande arbetet. Kommunstyrelsen har att årligen utse mottagare av Kalmar kommuns jämställdhetspris. Kommunstyrelsens personaldelegation har det politiska ansvaret för det övergripande jämställdhetsarbetet inom det personalpolitiska området. Kommunledningskontoret svarar för övergripande utvecklings- uppföljnings- och samordningsinsatser. Kontoret ska bistå med stöd, rådgivning och information till förvaltningar och kommunala bolag samt för omvärldsbevakning inom jämställdhetsområdet. Nämnder och kommunala bolagsstyrelser ansvarar för beslut, genomförande och uppföljning av insatser för ökad jämställdhet i respektive verksamhet. Förvaltningschefer och VD i kommunala bolag har ett särskilt ansvar för att jämställdhetsarbetet bedrivs enligt Kalmar kommuns jämställdhetsprogram och gällande lagstiftning. Ledare på alla nivåer har ett operativt ansvar för jämställdhetsarbetet. 5 of 13

6 Varje medarbetare har ett eget ansvar för sin medverkan i jämställdhetsarbetet. Politiskt förtroendevalda ska i sin roll som arbetsgivare uppträda som tydliga representanter för kommunens hållning i jämställdhetsfrågor. Varje förvaltning och kommunalt bolag ska ha en kontaktperson i jämställdhetsfrågor. Arbetsgivare och fackliga organisationer har ett gemensamt ansvar för ett bra jämställdhetsarbete. För åren finns en upprättad Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering som bifogas rapporten. Där läser vi: Genom denna utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering tar Kalmar kommunsikte på: God kommunal service för alla kvinnor och män, flickor och pojkar i kommunen på lika villkor och på ett likvärdigt sätt Tillgodose kvinnors och mäns, flickor och pojkars intressen och behov, på lika villkor och på ett likvärdigt sätt Utvecklingsplanen bygger på fyra strategiska framgångsfaktorer: Mål och annan styrning Utbildning och kunskap Metoder och arbetssätt Stöd och samordning När det gäller Mål och annan styrning har förvaltningschefsgruppen ansvar för utvecklingsarbetet. Sedan år 2009 leder de arbetet med jämställdhet och jämtegrering, som är en stående punkt på deras dagordning. Det innebär rapportering från förvaltningarnas jämställdhetsutvecklare samt återkoppling från olika insatser men också planering och diskussioner. Inom målområdet Utbildning och kunskap har chefer och nyckelpersoner inom förvaltningarna utbildats i försvarets JGL-utbildningar. JGL står för Jämställdhet- Göra- Lära. 80 förskollärare, lärare och fritidspedagoger har genomgått högskolepedagogisk kurs, Hållbar jämställdhet-genus inom förskola och skola, om 7,5 poäng. Samtliga skolledare har, liksom ett antal tjänstemän inom socialförvaltningen, deltagit i forskningscirklar. Planarkitekterna har handledning för att säkerställa jämställdhetsperspektiv i översiktsplaner och detaljplaner. Ekonomerna handleds i budgetarbetet s.k. gender budgeting. Efter genomgången utbildning ska handlingsplaner som anknyter till jämställdhet och jämtegrering upprättas. Cirka 100 politiker har har genomgått kursen Leda och styra för jämställdhet. I kurser om könsuppdelad statistik har statistikansvariga, jämställdhetsutvecklare och chefer deltagit. SKL har utbildat strateger. Två personer har utbildats till interna handledare i JGL. Metoder och arbetssätt har inneburit kartläggningar som i sin tur gett upphov till processer, som resulterat i jämställdhetsmål för verksamheter inom kultur- och fritidsförvaltningen och inom omsorgs- 6 of 13

7 förvaltningen. Inom socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen har kommunstyrelsen initierat systemutredningar. Stöd och samordning har erhållits genom att samtliga förvaltningar har utsedda jämställdhetsutvecklare. Fyra av dem har deltagit i SKL:s jämställdhetsutbildning. Jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegration har lyfts in i kommunens chefsutbildningar och i introduktion för nyanställda. Arbetsmetoden 3R presenteras i JGL-utbildningen. Av de förvaltningar vi träffat har den hittills använts inom omsorgsnämnden. För barn- och ungdomsförvaltningens förskolor och grundskolor gäller att arbete med jämställdhet sker enligt uppdragen i läroplanerna och i författningarna och därför görs mätningar och kartläggningar enligt arbetssätt och metoder, som redan finns inom förvaltningen. En testversion för Lärande uppföljning för jämställda verksamheter håller på att utvecklas tillsammans med SKL. Det är ett arbetssätt där reflektion och problematisering utgör grunden för utveckling mot en jämställd verksamhet. Kalmar kommun har inte anslutit sig till Den europeiska deklarationen för jämställdhet, men deklarationen används för att vägleda i det lokala arbetet. I anslutning till deklarationen pågår ett nationellt arbete med att utveckla ett verktyg med kriterier för uppföljning av lokal och regional verksamhet, som kommer att vara relevant i det fortsatta arbetet inom Kalmar kommun. Vid vårt besök hade arbetet med att revidera jämställdhetsprogrammet initierats av kommunstyrelsen. 3.3 Arbetet i olika nämnder och förvaltningar Alla förvaltningar är med i arbetet men de har kommit olika långt. Varje förvaltning har utsett central samordnare. De vi intervjuat är väl medvetna om att kommunfullmäktige beslutat införa jämställdhetsintegrering som strategi inom arbetet med jämställdhet och att beslutet omfattar samtliga verksamheter inom kommunen. Medvetenheten har ökat, säger flera av de intervjuade. Enligt intervjuerna har barn- och ungdomsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen kommit längst. De har passerat planeringsstadiet och är nu aktiva med åtgärder på alla nivåer. Inom målområdet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra har en del i arbetet avgränsats till Våld mot kvinnor i nära relationer. Arbetsinsatserna berör flera förvaltningar, vilket även innebär samarbete över förvaltningsgränserna. Exempel på insatser är: Elevhälsan inom barn- och utbildningsförvaltningen har upprättat handlingsplan för förebyggande insatser. 7 of 13

8 Samhällsbyggnadsförvaltningen har, tillsammans med mark- och planering på kommunledningskontoret, genomfört ett seminarium, som berört byggnation och planering. Ett par förvaltningar har gjort kartläggningar enligt arbetsmetoden 3R: Omsorgen Träffpunkter Kultur/ Fritid En fritidsgård Kulturskolan Biblioteksverksamhet Barn- och ungdomsförvaltningen I intervjuer på barn- och ungdomsförvaltningen får vi veta att arbetet med jämställdhet och mångfaldsarbete pågått parallellt sedan år Uppdragen inom förvaltningen utgår från de av kommunfullmäktige beslutade Integrationspolitiskt program och Jämställdhet i Kalmar kommun. På barn- och ungdomsförvaltningen finns en central kontaktperson, som tillsammans med sju rektorer, varav en från Södermöre kommundelsnämnd, bildat styrgrupp. På varje förskola och grundskola inom förvaltningen har rektorerna utsett mångfaldsutvecklare och jämställdhetsutvecklare, som tillsammans med rektorerna tar ansvar för driva arbetet mot de av kommunfullmäktige uppsatta målen samt de nationella målen i läroplanerna. Totalt utgör mångfaldsutvecklare och jämställdhetsutvecklare cirka 60 personer som bildar referensgrupp. Barn- och ungdomsförvaltningen har samarbetat med högskolan i Kalmar och universitetet i Växjö och samarbetet går vidare efter att de båda lärosätena förenats i Linnéuniversitetet. En av universitets utvecklingsledare har sedan flera år varit delaktig i förvaltningens planeringar och utvärderingar både vad gäller mångfald och jämställdhet. När olika projekt krävt extern kompetens har resurspersoner från universitet bjudits in. Av de 4,2 miljoner, som kommunen erhållit från SKL, har 1,4 miljoner använts inom barn- och ungdomsförvaltningen för att kompetensutveckla förvaltningsledningen, rektorer, biträdande rektorer samt utsedda jämställdhetsutvecklare, inom området jämtegrering. Arbetet är processinriktat med tydliga planeringar och med kontinuerliga uppföljningar där deltagarna i olika aktiviteter ges möjlighet att reflektera över det egna lärandet och vad nästa steg kan vara. Som en del i att belysa vardagsarbetet låter en del enheter videofilma personalens interaktion med barn och elever. Videoavsnitten används sedan i fördjupade diskussioner om varför ett visst beteende används i kontakten med pojkar och flickor. Beskrivning av arbetet med jämtegrering samt analys av uppnådda resultat ska enheterna redovisa i de årliga kvalitetsredovisningarna. Enligt intervjuerna pågår revideringar av mål och uppdrag för att innehållet i kvalitetsredovisningarna ska ge en bättre bild av hur arbetet fortskrider och vad som uppnåtts. De vi intervjuat anser att rektors inställning och engagemang är av stor betydelse för hur arbetet på enheten fortskrider. Intresset och engagemanget har varit större i förskolorna och i skolor med de tidiga åren i grundskolan än i de skolor som organiserar skolåren of 13

9 Under 2010 har förvaltningsledningen inbjudit till dialog med de skolor som inte nått tillräckliga resultat. Syftet är att klargöra orsakerna och att förvaltningschefen och rektorn tecknar avtal för förbättringar. Exempel på aktiviteter som genomförts inom barn- och ungdomsförvaltningen: Forskningscirklar för rektorer. De kan beskrivas som en särskild form av studiecirkel, där forskare medverkar. Avsikten är att öka medvetenheten kring jämställdhet/ ojämställdhet och att så allsidigt som möjligt belysa vilka uttryck detta kan ta sig. Anställda genuspedagoger har bland annat utarbetar metoder för att jämföra förhållningssätt mot pojkar och flickor. Studiecirklar med föräldrar genomförs på förskolorna i Lindsdal. Förvaltningen ska redovisa hur de hanterar det faktum att andelen pojkar är ett kriterium i resursfördelningen. Omsorgen Politikerna i omsorgsnämnden har under år 2010 deltagit i utbildningen Att styra och leda för jämställdhet med Gertrud Åström. Under våren 2010 genomfördes projektet Träffpunkterna. Sexton träffpunkter ingick i karläggningsarbetet. Metoden 3R användes och utökades till 4R. I rapporten läser vi: Syftet med projektet var att kartlägga och jämställdhetsintegrera träffpunkterna. R1 Representation Hur ser könsfördelningen ut bland beslutsfattarna? Hur ser könsfördelningen ut inom personalgruppen? Hur ser könsfördelningen ut i verksamheten utifrån aktivitet och kön? R2 Resurser Hur fördelas de gemensamma resurserna mellan kvinnor och män? R3 Realia- analysera villkoren I steg 3 har följande frågor besvarats: Hur kommer det sig att resursfördelningen mellan kvinnor och män ser ut som den gör? På vilka villkor får kvinnor och män vara med och utforma verksamheten samt ta del av densamma? R4 Realisera- formulera mål och åtgärder i en handlingsplan Mål och åtgärder ska formuleras med stöd av resultaten från kartläggnings- och analysarbetet. I september 2010 avslutades projektet med ett seminarium. Förutom berörd personal och politiker från omsorgsnämnden deltog personaldelegationens ordförande och den centrala utvecklingsledaren för hållbar social utveckling. 9 of 13

10 En handlingsplan inför år 2011 håller på att utarbetas. Samhällsbyggnadsnämnden I samband med omorganisationen inom kommunen skapades den nuvarande sammansättningen av samhällsbyggnadskontoret. Under hela år 2010 har rekryteringar av framförallt planarkitekter pågått. Det har varit en bidragande orsak till att JGL-utbildningen skjutits till hösten Vid vårt besök i början av november 2010 hade samtliga chefer med personalansvar, utom en som fått förhinder, deltagit i försvarets JGL-utbildning. I kursen har man valt att som uppdrag mäta och analysera hur två-tre platser inom Kalmar kommun används av kvinnor respektive män under olika tidpunkter på dygnet. Under oktober genomfördes ett seminarium med inriktning mot jämställdhet i översiktsplanering tillsammans med planerare från kommunledningskontoret. I det fortsatta arbetet har samhällsbyggnadskontoret valt att avgränsa arbetet med jämtegrering till arbetet med detaljplaner. Målet är att ta fram kvalitetssäkrade rutiner och processer som säkerställer att jämställdhetsaspekten finns med i framtagningen av nya detaljplaner. Under några månader kommer planarkitekterna att få handledning av docent Anita Larsson i arbetet med att införa jämställdhetsaspekten i planprocessen samt i framtagningen av två detaljplaner för att praktiskt tränas i hur en jämtegrerad detaljplan kan tas fram. I dagsläget har 3R- metoden ännu inte använts men enligt uppgift är avsikten att den ska användas i kommande arbete med få in jämtegreringsaspekten i bland annat bostadsanpassningsbidrag, bygglovsprocessen, trafikplanering och miljötillsyn. Servicenämnden Under oktober 2010 avslutades en utbildning i JGL Bas för cirka 40 deltagare. Förutom chefer på samtliga nivåer har alla övriga nyckelpersoner deltagit. Kursen har omfattat 2+1 dagar och samtliga kursdeltagare har nu uppdraget att välja en hemuppgift. Som exempel kan nämnas: Räddningschef/enhetschef på brandkåren har valt att gå vidare med villkoren för män respektive kvinnor inom brandkåren. Förvaltningschefen valde att studera om samverkansgruppen tar hänsyn till både män och kvinnors behov i de ärenden som behandlas. Personalsekreteraren granskar hur ordval i interntidningens texter kan påverka attityder Den 19 november 2010 genomfördes workshops under två timmar för samtliga anställda. Syftet är att identifiera kvalitetsbrister, miljörisker och arbetsmiljörisker. I intervjuerna framkommer att servicenämnden, som är resultatet av en omorganisation inom kommunen, har lagt mycket tid och kraft på att finna rutiner och arbetsformer. Av den anledningen har inte tiden medgett flera aktiviteter angående jämställdhet och jämtegrering. 10 of 13

11 Vid vårt besök fick vi ta del av hur förvaltningschefen avser att diskutera jämställdhet i nästa ledningsgrupp: handlingsplan för att analysera hur avdelningarna arbetar motstånd - medvetet eller omedvetet engagemang för arbete med jämställdhet rekrytering - eventuellt med positiv särbehandling medarbetarsamtal medkvinnor respektive män - skillnader? 3.4 Resurser Kalmar kommun har sökt och erhållit kronor i utvecklingsmedel från SKL. De har använts på följande sätt: Mål och styrning Politikerutbildning Utbildning av handledare kronor Utbildning och kunskap Ledningsgrupper Forskningscirklar Genuspedagoger Chefsutbildningar Handläggare Könsuppdelad statistik Metoder och arbetssätt Handledning Uppföljning Utvärdering Stöd och samordning Utvecklingsledare Information till medborgare kronor kronor kronor Enligt uppgifter som redovisas till SKL har förvaltningarna har bidragit med tjänster omfattande drygt 25 %. Det är inte specialinrättade eller "nya" tjänster utan man har omdisponerat de resurser som finns inom förvaltningarna. Socialförvaltningen avsatte under projekttiden en 25 % -tjänst genom att en medarbetare med partiell nedsatt tjänst endast arbetade med utvecklingsarbetet. På kultur och fritidsförvaltningen har en medarbetare lagt ca 30% av sin tjänst i utvecklingsarbetet och på samhällsbyggnadskontoret, kommunledningskontoret, Södermöre kommundelsförvaltning och omsorgsförvaltningen har man lagt in ca 5-10% arbetsinsats i utvecklingsarbetet. Inom ramen för SKL:s medel har en deltidstjänst finansierats i barn- och ungdomsförvaltningen och under en period en deltidstjänst i omsorgsförvaltningen. 11 of 13

12 12 of 13

13 4 Revisionell bedömning Vår bedömning är att nämnderna inom Kalmar kommun arbetar enligt kommunens jämställdhetsprogram. Vi grundar vår bedömning på att: - Förvaltningarna har uppnått stort genomslag i arbetet med att införa jämställdhetsintegrering som strategi för att nå målen i jämställdhetsplanen. - Medvetenheten och kunskaperna har ökat genom ett stort antal utbildningar och forskningscirklar. - Framgångsrika mönster för att hantera processer har identifierats i förvaltningarna och via förvaltningschefsgruppen kan erfarenheter och goda exempel spridas. Den interna kontrollen håller på att utvecklas i takt med: - att kriterierna enligt Den europeiska deklarationen för jämställdhet växer fram och involveras i arbetet - att arbetet med lärande uppföljning för jämställda verksamheter tar form Vår bedömning är att de nämnder vi granskat arbetar ändamålsenligt även om de kommit olika långt. På kommunens hemsida står att läsa: Jämställdhetspris för enastående prestation Precis nyss mottog Kalmar kommun ett pris ur jämställdhetsminister Nyamko Sabunis hand. Under Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) resultatkonferens i Stockholm delades tre priser ut för enastående prestationer. Kalmar fick pris för Aktivt ägande av jämställdhetsfrågorna hos både politiker och förvaltningschefer. - Monica Bengtsson (KD) och jag som är ansvariga för det hållbara jämställdhetsarbetet i Kalmar kommun är jätteglada att vi fick ta emot det här priset, men priset är inte bara till oss utan till alla som arbetat med jämställdhet i kommunen. Det visar att vi är på rätt väg, även om mycket fortfarande återstår. Arbetet med hållbar jämställdhet fortsätter, säger en stolt Bertil Dahl från Stockholm Britt-Mari Idensjö Stefan Wik 13 of 13

14 Bilaga Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Kalmar kommun Utvecklingsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Södra Långgatan 39 Tel vx Fax

15 2 (13) I enlighet med beslut i KF 2003 har Kalmar kommun infört jämställdhetsintegrering som strategi i alla sina verksamheter. Det handlar om hur de kommunala verksamheterna möter medborgarna i ett jämställdhetsperspektiv. Hur säkerställer vi att kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdig service? En jämställdhetsintegrerad verksamhet bedrivs så att kvinnor och män, flickor och pojkar får del av kommunens service på lika villkor. Det gäller att utgå från både kvinnor och mäns, flickor och pojkars levnadsmönster för att kunna anpassa sin service och sina resurser utifrån båda könens behov. Målet för Kalmar kommuns jämställdhetsarbete är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. Jämställdhet ska, på ett tydligt sätt, finnas med och tillämpas i alla led av beslutsprocessen och i all verksamhet. Kalmar kommun har ett jämställdhetsprogram som tydliggör kommunstyrelsens politiska ansvar för arbetet och dess uppföljning. Programmet tydliggör också kommunledningskontorets ansvar för det övergripande utvecklingsuppföljnings- och samordningsinsatser. Kommunledningskontoret ska bistå med stöd, rådgivning och information till förvaltningar och bolag. Facknämnder och kommunala bolagsstyrelser ansvarar för beslut, genomförande och uppföljning av jämställdhetsaspekten inom respektive verksamhetsområde. Att jämställdhetsarbetet bedrivs i enlighet med programmet ansvarar förvaltningscheferna för, emedan chefer och arbetsledare på alla nivåer har ett operativt ansvar för arbetet. Varje förvaltning och kommunalt bolag ska enligt programmet ha en kontaktperson/jämställdhetsutvecklare i sin verksamhet. Genom denna utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering tar Kalmar kommun sikte på: God kommunal service för alla kvinnor och män, flickor och pojkar i kommunen på lika villkor och på ett likvärdigt sätt Tillgodose kvinnors och mäns, flickors och pojkars intressen och behov, på lika villkor och på ett likvärdigt sätt. Utvecklingsarbetet ska leda till att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att verksamheter i Kalmar kommun inte bara ska genomföra en förbättring utan också behålla och utveckla förändringen och därmed kunna tillhandahålla en jämställdhetssäkrad service. Kalmar kommun utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering bygger på strategiska framgångsfaktorer, rekommenderade av Jämstöd och identifierade i kommunens tidigare utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering som genomfördes

16 3 (13) Att jämställdhetsintegrera verksamheten betyder att kommunen ser över sitt arbetssätt så att servicen till invånarna ges på lika villkor. Det handlar inte om att skriva pliktskyldiga målformuleringar utan om att konkret analysera hur kvinnor och mäns, flickor och pojkars behov och villkor påverkas av verksamheternas vardagliga handlingar och beslut. Att den kommunala verksamheten analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv, vilket måste ske både systematiskt och kontinuerligt. För att bygga en hållbar jämställdhet krävs ett systematiskt och kontinuerligt arbete som är integrerat i organisationens normala ledningssystem. Det är detta själva utvecklingsarbetet som planen fokuserar på. Utvecklingsplanen utgår från följande fyra strategiska framgångsfaktorer: Mål och annan styrning Utbildning/kunskap Metoder/arbetssätt Stöd och samordning Ledningens ansvar Jämställdhetsintegrering innebär att en organisations alla nivåer, både horisontellt och vertikalt ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Ledningen är viktig för att ett utvecklingsarbete som jämställdhetsintegrering ska lyckas hela vägen. Det är ingen skillnad jämfört med annat utvecklingsarbete. Ledningens uppmärksamhet och aktiva deltagande när beslut om strategier fattas markerar för en organisation att hon eller han förväntar sig resultat. Ledningens faktiska närvaro i frågan är också viktig. Om ledningen inte i handling visar att man stödjer arbetet finns risken att frågan bortprioriteras. Tydliga styrdokument krävs så att organisationen vet hur den ska arbeta, och hur arbetet kommer att följas upp. Kravet på uppföljning och återrapportering visar att ledningen förväntar sig ett resultat. Förvaltningschefer och bolagschefer har det yttersta ansvaret för genomförandet av innehållet i utvecklingsplanen. Kalmars förvaltningschefsgrupp ansvarar för: Att uppdraget om jämställdhetsintegrering meddelas till och förstås av organisationen Att arbetet med jämställdhetsintegrering fortsätter alternativt påbörjas, utvecklas och följs upp inom organisationen Att erforderliga resurser avsätts för arbetet med jämställdhetsintegrering Mål och uppföljning För att lyckas är det viktigt att ledningen ger tydliga direktiv till hela organisationen om vad som är beslutat och vad som förväntas. Konsekvent upp-

17 4 (13) följning gör att direktiven tas på allvar. Hur ser direktiven från ledningen till organisationen ut när det gäller jämställdhetsintegrering? Hur avspeglas detta i verksamhetsledningssystemet? Hur sker konsekvent uppföljning av målen? Hur gör verksamheterna för att utvärdera och förbättra arbetet med jämställdhetsintegrering? Jämställdhetsintegrering är ett arbete som kräver investeringar i alla fall under en uppbyggnadsperiod. För att investeringen ska ge återbäring i form av mer effektiv och ändamålsenlig verksamhet krävs ett systematiskt arbete. Resurser är därför en mätare på om organisationen anser att arbetet är viktigt. Står avsatta resurser i relation till det arbete som ska utföras? Delmål Förvaltningar och bolag i Kalmar kommun har förvaltningsspecifika handlingsplaner för jämställdhetsintegrering Ett konkret och konsekvent jämställdhetsperspektiv finns integrerat i mål och budgetprocessen Ett integrerat jämställdhetsperspektiv i uppföljningssystem Indikatorer Jämställdhetsmål fördelade på verksamhetsområde Angivna insatser som finansieras i ordinarie budget Antal ärenden där individbaserad statistik är könsuppdelad och analyserad /kommenterad utifrån kön Antal beslutsunderlag /utredningar där ett jämställdhetsperspektiv beaktas Utbildning och kunskap Grundläggande förståelse Alla medarbetare behöver kunskap om svensk jämställdhetspolitik och strategin jämställdhetsintegrering. Utbildningen omfattar områdena jämställdhet och genus, svensk jämställdhetspolitik och strategin jämställdhetsintegrering. En sådan utbildning ger ökad kunskap i organisationen och förväntas leda till höjd medvetenhet och ökat intresse. Utbildning för ledningen är central i arbetet. Delmål: Kalmar kommun har kontinuerliga utbildningar i jämställdhet och i metoder för jämställdhets- och köns konsekvensanalyser för chefer, medarbetare och politiker. Utbildningarna är integrerade i ordinarie utbildningsprogram. Chefer och ledares kunskap är på en sådan nivå att de ser nyttan med jämställdhetsintegrering och därmed kan fatta beslut om det fortsatta arbetet.

18 5 (13) Jämställdhetsutvecklarnas kunskaper är på en sådan nivå att de kan leda utvecklingsarbetet i den egna verksamheten Medarbetares kunskaper är på en sådan nivå att de kan göra en avgränsad jämställdhetsanalys Indikatorer: Andel politiker, chefer och medarbetare som genomgått utbildning i : JGL Andra jämställdhetsutbildningar Metoder för jämställdhets- och könskonsekvensanalyser Verksamhetsanknutna jämställdhetsutbildningar Internutbildningar där jämställdhet ingår helt eller delvis Metoder och arbetssätt För att arbeta framgångsrikt med strategin jämställdhetsintegrering är det viktigt att det finns bra arbetsmodeller och metoder för organisationen att genomföra jämställdhetsanalyser och könskonsekvensanalyser. Hur ser en jämställd verksamhet ut? Ha vi metoder och arbetssätt för vårt arbete med jämställdhetsintegrering? Delmål: I arbetet med nya beslutsunderlag genomförs jämställdhetsanalyser och könskonsekvensanalyser. Individbaserad statistik redovisas könsuppdelat. Analyser och statistik används i arbetet med de frågeställningar som ska belysas. Detta för att: synliggöra kvinnor och män, flickor och pojkars villkor och förutsättningar bedöma effekterna av beslut för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar bedöma hur insatsen, ärendet, beslutet eller utbildningen bidrar till att uppfylla kommunens jämställdhetsmål Indikatorer Andel underlag, beslut, utredningar etc. som har ett konkret och konsekvent jämställdhetsperspektiv Andel underlag, tjänsteutlåtanden, utredningar som utgår från könsuppdelad statistik Andel genomförda jämställdhetsanalyser och könskonsekvensanalyser

19 6 (13) Stöd och samordning I arbetet med jämställdhetsintegrering krävs en stöd- och samordningsfunktion så att arbetet kan koordineras inom organisationen. Samordningsfunktionen omfattar stöd för chefer och medarbetare samt utveckling av verksamhetens fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering Delmål: Förvaltningar och bolag har en utbildad jämställdhetsutvecklare Kommunledningskontoret samordnar arbetet med jämställdhetsintegrering Chefer och medarbetare vet vart de ska vända sig för att få stöd och hjälp Indikatorer: Antal förvaltningsöverskridande samarbetsinsatser gällande jämställdhetsintegrering Antal erfarenhetsutbyten gällande jämställdhetsintegrering Andel chefer som upplever att de fått stöd i arbetet med jämställdhetsintegrering i form av utbildning eller processtöd Andel medarbetare som upplever att de fått stöd i arbetet med jämställdhetsintegrering i form av: - stöd från chefen - stöd genom utbildning - stöd från kommunledningskontoret Organisering och insatser inom ramen för utvecklingsplanen Mål och styrning Förv Politiker, förvaltningschefsgruppen Utbildning och kunskap Politiker, chefer, nyckelpersoner Metoder och arbetssätt Verksamhetsutveckling Er Stöd och samordning Erfarenhetsutbyten, utb av jmst.utvecklare Planen syftar till att de deltagande verksamheterna; kommunledningskontoret, samhällsbyggnadskontoret, socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, gata-parkförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning under 18 månader utbildar anställda och politiker samt bygger en hållbar struktur för att jämställdhetsintegrera dessa verksamheter.

20 7 (13) Förvaltningschefsgruppen är ledningsgrupp för detta utvecklingsarbete vilket innebär att även de verksamheter som inte är aktuella att delta aktivt under de första 18 månaderna involveras i arbetet i mer passiva termer då ledningen av detta utvecklingsarbete integreras i förvaltningschefsgruppens ordinarie möten. Verksamheternas erfarenheter av metod- och verksamhetsutveckling ur ett jämställdhetsperspektiv ska leda till att även övriga verksamheter utarbetar en handlingsplan för deras områden. Insatser inom programmet Mål och styrning Utbildning av politiker, ledningsgrupper och chefer inom medverkande verksamheter JGL-bas ( Jämställdhet Göra, lära ) genomförs för fem ledningsgrupper och samverkansgrupper, samt tre öppna tillfällen för mellanchefer. Ansvar: Kommunledningskontoret Tre endagars utbildningstillfällen för politiker med fokus på jämställdhet ur ett verksamhetsperspektiv Ansvar: Kommunledningskontoret Utbilda fyra interna handledare i JGL- bas Ansvar: Kommunledningskontoret Utbilda fyra interna handledare i metoder för jämställdhetsintegrering Ansvar: Kommunledningskontoret Jämställdhetsintegrerade verksamhetssystem Genomgång och analys av befintliga styrdokument och det gemensamma verksamhetsledningssystemet, samt utvärderingssystem ur ett jämställdhetsperspektiv. Ansvar: För kommunövergripande system ansvarar kommunledningskontoret för förvaltningsspecifika system ansvarar respektive förvaltning. Insatser för att jämställdhetsintegrera systemen. Ansvar: För kommunövergripande system ansvarar kommunledningskontoret för förvaltningsspecifika system ansvarar respektive förvaltning. Utveckla rutiner för uppföljning av jämställdhetsarbetet Ansvar: För kommunövergripande system ansvarar kommunledningskontoret för förvaltningsspecifika system ansvarar respektive förvaltning. Utbildning och kunskap Införa JGL bas som ordinarie utbildning i vårt utbildningsprogram ( 1-2 kurser årligen ) Ansvar: Kommunledningskontoret

21 8 (13) Under programtiden genomföra två utbildningar i metoder för jämställdhetsoch könskonsekvensanalyser Ansvar: Kommunledningskontoret Under programtiden genomföra två utbildningar i könsuppdelad statistik för statistiker, politiker och chefer Ansvar: Kommunledningskontoret Under programtiden införa utbildning om metoder för jämställdhets- och könskonsekvensanalyser i vårt ordinarie utbildningsprogram ( 1 kurs/årligen ) Ansvar: Kommunledningskontoret Utbildningsprogram för jämställdhetsutvecklare inom deltagande verksamheter Ansvar: Kommunledningskontoret Verksamhetsanknutna jämställdhetsutbildningar: Barn och ungdomsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning Två föreläsningsserier riktade till politiker, rektorer, bitr. rektorer o andra tjänstemän Ansvar: Barn och ungdomsförvaltningen En högskolekurs i genuspedagogik Ansvar: Barn och ungdomsförvaltningen Övriga utbildningsinsatser för nyckelpersoner inom barn och ungdomsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning Ansvar: Barn och ungdomsförvaltningen Socialförvaltningen Fem föreläsningar för chefer med fokus på jämställdhet i socialt arbete Ansvar: Socialförvaltningen Föreläsningsserie för medarbetare med inriktning på klientarbete Ansvar: Socialförvaltningen Gata-parkförvaltningen/samhällsbyggnadskontoret/mark- och planeringsenheten, kommunledningskontoret Föreläsningsserie för chefer och planerare med fokus på jämställdhet i fysisk planering Ansvar: Gatu-parkförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret och kommunledningskontoret Metodutvecklingsinsatser för planerare och handläggare inom planering med jämställdhetsperspektiv Ansvar: Gatu-parkförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret och kommunledningskontoret Kultur och fritidsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning Metodutvecklingsinsatser för verksamma inom fritidsgårdsverksamhet Ansvar: Kultur och fritidsförvaltningen Metoder och arbetssätt

22 9 (13) Som piloter sätter varje verksamhet mål för hur många utredningar, beslutsunderlag etc som ska ha ett konkret och konsekvent jämställdhetsperspektiv under programtiden. Ansvar: Förvaltningschefsgruppen Som piloter sätter varje verksamhet mål för hur stor andel av underlag, tjänsteutlåtande och utredningar som ska utgå från könsuppdelad statistik under programtiden. Ansvar: Förvaltningschefsgruppen Under programperioden ska 5 strategiskt viktiga ärenden belysas med jämställdhetsanalyser och könskonsekvensanalyser. Ansvar: Förvaltningschefsgruppen Under programperioden ska metoder utvecklas för att mäta avtrycket av jämställdhetsarbetet i kvalitetsredovisningen för barn och ungdomsförvaltningen/södermöre kommundelsförvaltning Ansvar: Barn och ungdomsförvaltningen Under perioden ska metoder för att mäta avtryck i lokala arbetsplaner för kommande läsår utvecklas inom barn och ungdomsförvaltningen/södermöre kommundelsförvaltning Ansvar: Barn och ungdomsförvaltningen Stöd och samordning Under programperioden kommer en intern arena för aktörerna i programmet att utvecklas för erfarenhetsutbyte, samordning av insatser och stöd för jämställdhetsutvecklarna. Ansvar: Kommunledningskontoret Under perioden ska verksamheter som deltar i utvecklingsarbetet erhålla det stöd som krävs för att optimera förutsättningarna för en hållbar jämställdhetsintegrering Ansvar: Kommunledningskontoret Tidsplan November/December 2008 Processarbete med förvaltningschefsgruppen för att föra ut uppdraget om jämställdhetsintegrering

23 10 (13) Första kvartalet ( januari- mars ) 2009 Genomförande av tre utbildningar för politiker ( 3st á 1 dag ) Genomförande av tre JGL-bas för ledningsgrupper och samverkansgrupper Genomföra två JGL-bas för nyckelpersoner i verksamheterna Utbildning av två handledare i JGL ( del mars ) Utbildning av interna utbildare i metoder för jämställdhetsintegrering påbörjas Genomgång av styrdokument och verksamhetsledningssystem genomförs och avslutas under första kvartalet Genomför en utbildning i könsuppdelad statistik för statistikansvariga, politiker och chefer Påbörja utvecklingsprogram för nya jämställdhetsutvecklare Genomföra föreläsningsserie riktad till politiker, tjänstemän, rektorer och biträdande rektorer inom barn- och ungdomsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning Påbörja processen med förvaltningschefsgruppen om mål kring jämställdhetsanalyser, könskonsekvensanalyser och jämställdhetsperspektivet i beslutsunderlag Skapa en struktur för erfarenhetsutbyte för jämställdhetsutvecklare i kommunen Sprida information om utvecklingsarbetet via hemsidan Metodutvecklingsinsatser för nyckelpersoner inom kultur- och fritidsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning påbörjas Andra kvartalet ( april-juni) 2009 Genomföra två JGL bas för ledningsgrupper och samverkansgrupper Utbildning av två handledare i JGL-bas ( del två 6-8 maj ) Fortsatt utbildning för handledare i metoder för jämställdhetsintegrering Genomför en utbildning i könsuppdelad statistik för statistikansvariga, politiker och chefer Genomgång av utvärderingssystem och uppföljningssystem utanför verksamhetsledningssystemet genomförs och avslutas under andra kvartalet Högskolekurs i genuspedagogik påbörjas under andra kvartalet och avslutas i oktober 2009 JGL-bas integreras i ordinarie kursprogram för hösten 2009 och våren 2010

24 11 (13) Kurs i metoder för jämställdhets och könskonsekvensanalyser integreras i ordinarie kursprogram för hösten 2009 och våren 2010 Utvecklingsprogram för nya jämställdhetsutvecklare fortgår Processen i förvaltningschefsgruppen fortgår, mål preciseras Avtryck i barn och ungdomsförvaltningens kvalitetsredovisning genomlyses Avtryck i lokala arbetsplaner i barn och ungdomsförvaltningen genomlyses En träff för erfarenhetsutbyte för utvecklingsarbetet anordnas Tredje kvartalet ( juli september ) 2009 Utbildning av interna handledare i metoder för jämställdhetsintegrering avslutas En öppen kurs i JGL,bas genomomförs Ev förändringar i styrdokument och verksamhetsledningssystem initieras och genomförs Utvecklingsprogram för jämställdhetsutvecklare fortlöper Föreläsningsserie för tjänstemän i barn och ungdomsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning Föreläsningsserie för chefer och planerare med fokus på jämställdhet i fysisk planering påbörjas Metodutvecklingsinsatser för kultur- och fritidsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning avslutas Metodutvecklingsinsatser för planerare och handläggare inom fysisk planering påbörjas Uppföljning av målarbetet i förvaltningschefsgruppen En träff för erfarenhetsutbyte i utvecklingsarbetet anordnas Tredje kvartalet ( oktober-december) 2009 En öppen JGL-bas för mellanchefer och nyckelpersoner genomförs

25 12 (13) Ev förändringar i uppföljningssystem och utvärderingssystem initieras och genomförs En kurs i metoder för jämställdhets och könskonsekvensanalyser genomförs för nyckelpersoner och mellanchefer Högskolekurs i genuspedagogik avslutas Föreläsningar med fokus på jämställdhet i fysisk planering avslutas Metodutvecklingsinsatser för planerare och handläggare i fysisk planering avslutas Fem föreläsningar för chefer med fokus på jämställdhet i socialt arbete genomförs Utvecklingsprogram för jämställdhetsutvecklare avslutas En träff för erfarenhetsutbyte i utvecklingsarbetet anordnas Kvartal 1 ( januari- mars) 2010 Utbildning av två handledare i JGL, bas ( del 1 ) Öppen JGL genomförs inom ramen för ordinarie kursutbud Kurs i metoder för jämställdhetsintegrering genomförs inom ramen för ordinarie kursutbud Utvecklingsarbetet med rutiner för uppföljning av jämställdhetsintegrering avslutas Förvaltningsspecifika handlingsplaner för verksamheterna arbetas fram inför budgetarbetet 2011/2012 Utbildning i könsuppdelad statistik genomförs för statistikansvariga, chefer och nyckelpersoner Föreläsningsserie för nyckelpersoner i socialförvaltningen med fokus på jäsmtälldhet och socialt arbete påbörjas Sammanställning av de underlag, beslut och tjänsteutlåtande som innehåller jämställdhetsperspektiv, jämställdhetsanalyser, könskonsekvensanalyser och könsuppdelad statistik påbörjas Kvartal 2 ( april juni ) 2010 Utbildning av två handledare i JGL bas ( del 2 )

26 13 (13) Utbildning om metoder för jämställdhetsanalyser och könskonsekvensanalyser genomförs inom ramen för ordinarie kursutbud. En träff för erfarenhetsutbyte i utvecklingsarbetet anordnas Kvartal 3 och 4 ( juli december ) 2010 Uppföljning och utvärdering av gamla planen Framtagande av ny utvecklingsplan för hållbar jämställdhetsintegrering