INNEHÅLL I DAG BESTÅR VERKSAMHETEN AV VI ERBJUDER SVENSKSPRÅKIG SERVICE UTGÅENDE FRÅN DEN ENSKILDA MÄNNISKANS BEHOV. Stödjande verksamhet

Transkript

1 ÅRSBERÄTTELSE 2015

2 INNEHÅLL FÖRVALTNING Samkommunsdirektörens översikt... 4 Förtroendeorgan... 6 SPECIALOMSORG Omsorgsbyråer Korttidsvård Arbets- och dagverksamhet Internatboende Boendeverksamhet DELAKTIGHET Brukarråden Anhörigråden EXPERTIS OCH UTVECKLING Undersökning, rehabilitering och kris Utvecklingsarbete ÖVRIG SERVICE Ungdomsverkstaden Troja Pixnekliniken Arbetskliniken EKONOMI Ekonomisk översikt Nyckeltal Investering och finansiering Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning VI ERBJUDER SVENSKSPRÅKIG SERVICE UTGÅENDE FRÅN DEN ENSKILDA MÄNNISKANS BEHOV. I DAG BESTÅR VERKSAMHETEN AV Boende Missbruk arvård Flyttningsförberedelse Livsorienterad service Mobila experttjänster Stödjande verksamhet Arbete enligt socialvårdslagen Autismhandledning Familjevård Korttidsvård Arbetslivsorienterad service Rådgivande verksamhet Undersökning Rehabilitering Krisvård 2 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 2015 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE

3 FÖRVALTNING FÖRVALTNING SAMKOMMUNSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT KÅRKULLA SAMKOMMUNS PERSONALORGANISATION SAMKOMMUNEN FIRADE sitt femtiofemte verksamhetsår år Jubileumsåret till ära arrangerades i september ett jubileumsseminarium för brukare, personal och övriga intresserade. Temat för seminariet var Delaktighet och självbestämmande inom specialomsorgen. I regionerna ordnades mindre jippon för brukarna. Gällande Kårkulla samkommuns framtida roll fick man inga svar under året. I december var samkommunen på ett hörande gällande reformen till den av kommunförbundet och folktinget sammansatta svenska reformgruppen. Där lyftes fram vikten av att hålla samkommunen intakt eftersom det krävs en viss volym för att kunna upprätthålla den specialkunskap som krävs inom omsorgen, samt vikten av att garantera omsorg på svenska. Därtill har Kårkulla samkommun varit en aktiv och synlig part i den nationella debatten kring reformen. Under hösten var Kårkulla samkommun ute i regionerna och träffade tjänstemän och politiker för att diskutera deras förväntningar och önskemål på Kårkulla samkommun i framtiden. I alla regioner fick samkommunen ett stort stöd. Man ansåg att det behöver finnas en nationell aktör som ger service på svenska och som är tillräckligt stor för att kunna upprätthålla och utveckla det specialkunnande omsorgen behöver. Samarbetsorganet för substans- och kvalitetsfrågor skapades för att öka samarbetet mellan EUC (Expert- och utvecklingscentret) och linjeledningen. Medlemmarna tillsattes med representanter från olika substans- och verksamhetsområden för att representera ett så brett fält som möjligt. Den nya landskapsreformen, som även innefattar social- och hälsovårdsreform, är långt ifrån klar. Av de ca 1200 paragrafer och ca 250 lagar som ska skrivas och/ eller uppdateras, ska de första komma på remissrunda under våren I oktober 2016 är det meningen att helheten ska vara klar och förslaget ges till riksdagen. I januari 2019 ska de nya modellerna träda i kraft. För Kårkulla samkommuns del är det ännu inte klart hur framtiden ser ut. Önskemålet från kommunerna är att Kårkulla samkommun fortsätter vara en nationell aktör inom omsorgen, dels för att det krävs en viss volym för att kunna upprätthålla den specialkunskap omsorgen kräver, dels för att kunna garantera vård på svenska. Kårkulla samkommun fortsätter att aktivt jobba för att få fortsätta som en nationell aktör. Detta gör vi genom att framföra vårt behov av särlösning till nationella beslutsfattare. SOFIA ULFSTEDT Samkommunsdirektör Expertteam Utvecklingsteam CHEF FÖR EXPERT- OCH UTVECKLINGS- CENTRET Kliniskt team SAMKOMMUNS- DIREKTÖR SAM- ARBETSORGAN FÖR SUBSTANS- OCH KVALITETS- FRÅGOR EKONOMI- DIREKTÖR PERSONAL- CHEF FÖRVALTNINGS- SEKRETERARE REGION- CHEFER Enhetschefer 4 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 2015 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE

4 FÖRVALTNING FÖRVALTNING FÖRTROENDEORGAN FÖRTRONDEMANNAORGANISATION FULLMÄKTIGE ÄR samkommunens högsta beslutande organ. Representanterna till fullmäktige väljs vart fjärde år av medlemskommunerna på basis av antalet svenskspråkiga invånare i kommunen. För sin mandatperiod utser fullmäktige en revisionsnämnd, styrelse och regionala nämnder i Nyland, Åboland och Österbotten. REVISIONSNÄMNDEN SAMMANSÄTTNING MANDATPERIODEN Ordinarie medlem Bo Grönholm, ordf. Anita Tuominen, vice ordf. Hanna Järvinen Yngve Engblom Tapio Osala Kommun Esbo Åbo Pargas Kimitoön Vasa Fullmäktige ansvarar för samkommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktige består av 45 ledamöter. Fullmäktige sammanträdde två gånger under STYRELSENS SAMMANSÄTTNING MANDATPERIODEN Ordinarie medlem Veronica Hertzberg, ordf. Bengt Kronqvist, vice ordf. Bengt Hartman Kari Hagfors Anita Spring Camilla Sandell Roger Eriksson Cornelius Colliander Brita Romsi Irja Bergholm Elina Kallio-Uljens Kommun Helsingfors Jakobstad Raseborg Lovisa Borgå Åbo Pedersöre Pargas Kyrkslätt Kyrkslätt Kristinestad De regionala nämnderna tillsätter brukarråd. Brukarrådens medlemmar utses bland de personer som får service av samkommunen. Rådens huvudsakliga uppgift är att öka brukarnas medinflytande och självbestämmanderätt. VALNÄMND 5 ledamöter REGIONALA NÄMNDEN I NYLAND 7 ledamöter FULLMÄKTIGE 45 representanter STYRELSEN 11 ledamöter REGIONALA NÄMNDEN I ÅBOLAND 7 ledamöter REVISIONS- NÄMND 5 ledamöter REGIONALA NÄMNDEN I ÖSTERBOTTEN 7 ledamöter STYRELSEN HAR i uppgift att leda samkommunens förvaltning enligt de grunder fullmäktige godkänt. Styrelsen sammanträdde tio gånger under BRUKARRÅD i västra, mellersta och östra Nyland 7 medlemmar BRUKARRÅD i västra och östra Åboland 7 medlemmar BRUKARRÅD I södra, mellersta och norra Österbotten 7 medlemmar 6 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 2015 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE

5 FÖRVALTNING FÖRVALTNING VI ERBJUDER VAR OCH EN MÖJLIGHETEN TILL EN MENINGSFULL OCH TRYGG VARDAG. ANTAL SVENSKSPRÅKIGA I SAMKOMMUNENS MEDLEMSKOMMUNER SVENSK- SPRÅKIGA 14,2 % SVENSK- SPRÅKIGA 15,8 % INVÅNARANTAL Borgå Esbo Grankulla Hangö Helsingfors Ingå Jakobstad Karleby Kaskö Kimitoön Korsholm Korsnäs Kristinestad Kronoby Kyrkslätt Lappträsk Larsmo Lojo Lovisa Malax Mörskom Nykarleby Närpes Pargas Pedersöre Pyttis Raseborg Sibbo Sjundeå Vanda Vasa Vörå Åbo 8 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 2015 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE

6 FÖRVALTNING FÖRVALTNING ANTAL BRUKARE PER KOMMUN 2015 ANTAL BRUKARE PER REGION ENLIGT HEMKOMMUN 2015 VÅRA SERVICEFORMER ERBJUDS PÅ FÖLJANDE ORTER Insitutionsvård och EUC Pargas Dagverksamhet Boende (gruppboende, lägenhetsboende, stödboende) Rådgivande verksamhet Borgå, Hangö, Helsingfors, Jakobstad, Karleby, Kimitoön, Korsholm, Kristinestad, Nykarleby, Närpes, Pargas, Pedersöre, Raseborg, Vasa och Åbo Borgå, Esbo, Grankulla, Hangö, Helsingfors, Jakobstad, Karleby, Kimitoön, Korsholm, Kristinestad, Kyrkslätt, Larsmo Nykarleby, Närpes, Pargas Pedersöre, Raseborg, Sibbo, Vasa och Åbo Borgå, Jakobstad, Helsingfors, Närpes, Pargas, Raseborg och Vasa Arbetsverksamhet Borgå, Jakobstad, Kimitoön, Korsnäs (Molpe) och Pargas enligt socialvårdslagen Arbetsklinikverksamhet Jakobstad, (en arbetskonsulent placerad i Vasa) Missbrukarvård Malax BRUKARE SOM FÅTT INSTITUTIONSVÅRD 2015 Ålderskategorier Totala antalet brukare som fått institutionsvård under året Utskrivna under året Avlidna I institutionsvård år år år Totalt Norra Österbotten Mellersta Österbotten Södra Österbotten Åboland Västra Nyland Mellersta Nyland Östra Nyland SAMKOMMUNENS TOTALA ANTAL prestationer ökade under år 2015 med jämfört med år De senaste fem årens prestationsutveckling ser ut på följande sätt: 0 Borgå Esbo Grankulla Hangö Helsingfors Ingå Jakobstad Karleby Kaskö Kimitoön Korsholm Korsnäs Kristinestad Kronoby Kyrkslätt Lappträsk Larsmo Lojo Lovisa Malax Mörskom Nykarleby Närpes Pargas Pedersöre Pyttis Raseborg Sibbo Sjuneå Vanda Vasa Vörå Åbo ANTAL BRUKARE FRÅN ICKE- MEDLEMSKOMMUNER ,83 % -0,51 % +0,08 % +8,59 % +5,43 % Ålands hälso- och sjukvårdsdiskrikt Ålands Omsorgsförbund Hyvinge Kuusankoski Kouvola Pikis Riihimäki Rusko St. Karins Tavastehus Vichtis 10 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 2015 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE

7 FÖRVALTNING FÖRVALTNING INOM ARBETS- OCH DAGVERKSAMHETEN TILLVERKAS PRODUKTER SOM FINNS TILL FÖRSÄLJNING. BRUKARE INOM KÅRKULLA SAMKOMMUNS omsorgsdistrikt som fått samkommunens tjänster år 2015 enligt region och ålder Ålderskategori Region Klienter Nyland år Åboland 4 Österbotten 37 Sammanlagt 58 Nyland år Åboland 21 Österbotten 115 Sammanlagt 228 Nyland år Åboland 50 Österbotten 245 Sammanlagt 568 Nyland år Åboland 55 Österbotten 104 Sammanlagt 317 Nyland år Åboland 24 Österbotten 32 Sammanlagt 147 Hela samkommunen slgt NYA BRUKARE MED OMSORGSPROGRAM år 8 17 år år 26 år Västra Nyland Mellersta Nyland Östra Nyland Norra Österbotten Mellersta Österbotten Södra Österbotten Åboland 12 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 2015 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE

8 SPECIALOMSORG SPECIALOMSORG OMSORGSBYRÅER OMSORGSBYRÅN UTGÖR EN CENTRAL LÄNK TILL BRUKARE OCH ANHÖRIGA. KÅRKULLA SAMKOMMUN har sju regionala omsorgsbyråer som är belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråpersonalen består av ett arbetsteam om socialkuratorer, psykologer och pedagogiska handledare. Även regionchefen, som leder omsorgsbyråerna administrativt, hör till omsorgsbyråns team. På byråerna i Jakobstad, Helsingfors och Borgå har man tillgång till en konsulterande läkare. Under år 2015 inledde en ny pedagogisk handledare sitt arbete i Borgå samt konsulterande läkare i Borgå och Helsingfors. Expertisen förstärktes därmed i omsorgsbyråverksamheten. Närpes och Vasa omsorgsbyråer leddes mellan av regionchefen i mellersta Österbotten på grund av att regionchefen i södra Österbotten var tjänstledig. Uppgiftsbeskrivningar och arbetsfördelning mellan de olika yrkesgrupperna på omsorgsbyråerna gjordes delvis, men arbetet kring riktlinjer för omsorgsbyråerna fortsätter. Omsorgsbyråerna hade också ett nära samarbete och teamarbete med Expert- och utvecklingscentrets experter och terapeuter. Många av dem, t.ex. autismhandledare och talterapeut, är stationerade på en omsorgsbyrå och arbetar inom ett större fält över regiongränser. Omsorgsbyråns team är mobilt och arbetar mycket på fältet beroende på brukares eller samarbetspartners behov. Omsorgsbyråerna fungerade som en central länk mellan kommuner, brukare, anhöriga, övriga samarbetspartners och Kårkulla. Ofta sker en första kontakt med specialomsorgen via den lokala omsorgsbyrån. Omsorgbyrån gav service till personer med utvecklingsstörning i alla åldrar samt för deras anhöriga. Service erbjöds i form av handledning, rådgivning, stöd, stödsamtal, information, konsultation, bedömningar och tester. Nätverksarbete var centralt för omsorgsbyråerna. Arbetet skedde i samarbete med kommuner, samarbetspartners och brukare med anhöriga. Den individuella planen, som uppgörs på initiativ från Kårkulla och som fungerar som ett internt verktyg i brukarens vård, användes allt oftare som botten för kommunernas serviceplan. Den individuella planen uppgjordes i nätverksmöten. En övergripande målsättning för år 2015 för den rådgivande sektorn var att omsorgsbyråernas service är känd i kommunerna och hos samarbetspartners. Det arbetet skedde under många möten och sammankomster inom regionerna. Samkommunen fick även 2015 en marknadsförare som arbetade med regionala team. Dessa team marknadsförde bl.a. omsorgsbyråernas service för externa samarbetspartners genom bl.a. möten, olika jippon och rekryteringsmässor. 14 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 2015 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE

9 SPECIALOMSORG SPECIALOMSORG KORTTIDSVÅRD BRUKARE SOM FÅTT KORTTIDSVÅRD 2015 Nyland Åboland Österbotten KORTTIDSVÅRD INNEBÄR planerad vistelse på enhet. Korttidsvården fungerar som avlastning för närståendevård eller då situationen i familjen kräver det. Korttidsvården förverkligades som morgonvård, eftermiddagsvård, boendeträning eller som avlastning, antingen på enhet eller som familjevård. Enheterna för korttidsvård är hemlika utrymmen där personer i olika åldrar kan vistas för kortare eller längre tid. Korttidsvård förverkligades även som familjevård. I familjevård får brukaren möjlighet att delta i ett familjeliv med nära relationer. Korttidsvistelserna varierade från några timmar till flera veckor per gång, dock högst tre månader i ett sträck, allt utgående från familjens behov. Perioderna för korttidsvården var för många regelbundet återkommande. På korttidsvårdsenheten fick brukare boendeträning och samtidigt förberedelse för flytt till eget hem. Under år 2015 gavs korttidsvård i alla regioner, vid 16 olika verksamhetsenheter. Mest korttidsvård, både på enhet och i familjevård, förekom i norra Österbotten och minst i mellersta Nyland. Sammanlagt fick 179 personer korttidsvård och 24 personer familjevård inom Kårkulla samkommun år Åldern på personerna i korttidsvård varierade från 1 till 70 år. Största delen av personerna i korttidsvården utgjordes av personer i åldern 5-34 år. Enligt kvalitetsmätningar för år 2015 fick korttidsvården goda betyg. Anhöriga var nöjda med servicen och bemötandet. De ansåg att deras önskemål om tidpunkt och längd för vården beaktades. Trygghetsfaktorn lyftes fram av de anhöriga. Vid planering av korttidsvistelser strävade man till att beakta brukarperspektivet, dvs. att forma verksamheten enligt behovet och efterfrågan av korttidsvård. KORTTIDSVÅRD INOM GRUPP- BOENDET KORTTIDSVÅRD INOM GRUPP- BOENDET TOTALT 179 KORTTIDSVÅRD INOM FAMILJE- VÅRDEN 24 KORTTIDSVÅRD TOTALT 203. KORTTIDSVÅRD INOM FAMILJEVÅRDEN 0 6 år 7 17 år år år 0 6 år 7 17 år år 16 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 2015 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE

10 SPECIALOMSORG ARBETS- OCH DAGVERKSAMHET ARBETS- OCH DAGVERKSAMHET benämns inom samkommunen arbetslivsorienterad service (ALO) och livsorienterad service (LO). ALO omfattar olika arbetsorienterade verksamheter såsom intern serviceproduktion, t.ex. köks- och städarbeten, hantverk, försäljning av hantverk och underleveransarbeten. På olika orter förekommer delvis olika verksamhetsformer. Som exempel kan nämnas att man i Vasa har utvecklat Snigel-TV och biltvätt och i Helsingfors lopptorgverksamhet. Till ALO hör också utlokaliserad arbetsverksamhet och arbete med stöd. LO erbjuder serviceformer till personer med gravare funktionsnedsättningar och speciellt anpassad verksamhet för personer med autismspektrumtillstånd. Kårkulla samkommun har servicepunkter för dag- och arbetsverksamhet inom 13 kommuner. Innehållet i ALO och LO var mångfacetterat och skiljde sig till en del i de olika regionerna. Servicen har som målsättning att tillgodose personens behov av att vara aktiv, erbjuda arbete och sysselsättning, varierande erfarenheter och utvecklande upplevelser i en stimulerande miljö samt möjlighet till social gemenskap. Verksamhetsinnehållet överensstämmer med personens intressen, behov och önskemål. Verksamheten utgick från ett socialpedagogiskt arbetsätt, vilket innebar att ge stöd och hjälp i vardagen och tillsammans med personen hitta vägar för att hantera sin livssituation, stöda tillväxt och möjliggöra kommunikation. Personens inflytande och medbestämmande beaktades. Verksamhetsenheterna samarbetade med olika utbildningsorganisationer på många olika sätt. Praktikanter från olika utbildningar togs emot på våra enheter. På det sättet kunde unga kommande brukare pröva på och bekanta sig med verksamheten redan under utbildningstiden. Samarbete skedde också i form av olika vuxenutbildningskurser med medborgar- och vuxeninstitut samt folkhögskolor. Under året provade man på vuxenutbildningssamarbete med Optima, så att brukarna under ett år var några dagar i veckan på utbildning och övriga dagar i verksamheten. Samarbetet med Västra Nylands folkhögskola kring kulturutbildningen Open Minds fortsatte också. Samarbete med FDUV kring utbildning av IKT-stöd- PLOCK UR VERKSAMHETEN: Dagtek serviceenhet i Ekenäs Hösten 2014 innebar för Dagteks verksamhet stora omstruktureringar, som under år 2015 befästes och utvärderades. Verksamheten var fördelad mellan två olika enheter: Torget och Dagtek Konst & Hantverk (DaKoHa). Dessutom hade en seniorgrupp verksamhet vid korttidsenheten fyra dagar i veckan. Vid Torget fungerade en snickeriverkstad, en underleverantörsavdelning samt en grupp med LO-verksamhet. En grupp med Intern service handhade vissa städ- och köksuppgifter inom verksamheten. En kurs för IKT-stödpersoner och flera IKT-kurser för brukare inleddes. Övrig kursverksamhet var inriktad på fysiska aktiviteter. Nästan alla brukare vid DaKoHa har en utbildning inom branschen. Under det första året i egna utrymmen etablerades en ny verksamhetsmodell med fyra verkstäder som våra brukare i olika perioder och gruppsammansättningar arbetar i. Varje verkstad hade en ansvarig handledare som koordinerade verksamheten (tygtryck och tovning, sömnad och broderi, konst och keramik, stickning och vävning). Torsdagar var bytesdagar då vi tog emot utbytare till våra verkstäder från Torget, och några av hantverkarna valde att jobba vid Torget. personer pågick under året. En grupp brukare utbildades till IKT-stödpersoner för andra brukare. Samtidigt utbildades också personal för att stöda stödpersonerna. Pilotutbildningen skedde i Raseborg. Samarbetet fortsätter med utbildningar på andra orter. Under året pågick samarbete med Vates svenskspråkiga projekt Aktivera resurser och flera enheter deltog i Job Shadow Day, som koordinerades av projektet. Under jobbskuggardagen kunde brukarna bekanta sig med ett drömjobb och följa med det under en dag. Vid årsskiftet 2015 togs nya utrymmen i bruk för en del av verksamheten i mellersta Nyland. I norra Österbotten planerades för ett nybygge i Nykarleby. I Karleby och Vasa pågick planering för nya utrymmen som blir inflyttningsklara i mars I Raseborg och Jakobstad behöver verksamheterna mera utrymme då antalet brukare ökar och olika alternativ utreddes under året. Det planeras stora lagstiftningsförändringar inom området dag- och arbetsverksamhet. Nuvarande lagar som styr området föreslås ersättas med lagen om social rehabilitering för personer i svag ställning på arbetsmarknaden och lagen om särskild service med anledning av funktionshinder. Under året har man inom samkommunen stiftat bekantskap med de nya lagförslagen och strävat efter att beakta dessa i verksamhetsplaneringen. DaKoHa utökade aktivt sitt nätverk, bl.a. deltog sex brukare i Kaarisilta Biennalen under sommaren. Samarbetet med Västra Nylands folkhögskola fortgick med Open Minds goes stage -gruppens andra studieår. På enheten finns en nystartad seniorgrupp. Där anpassades arbetet till brukarens hälsa och välmående. På programmet fanns en aktivitet som kallas reminicens, d.v.s. man fiskar upp minnestrådar från personens barnoch ungdomstid. På så sätt kommer man ihåg saker från unga år. Utveckling av verksamhetsinnehåll, förändrade gruppindelningar och utrymmesplanering stod på agendan under hela året BRUKARE SOM DELTAGIT I DAGVERKSAMHET Brukare som deltagit i dagverksamhet 2015 Brukare i utlokaliserat arbete 2015 (helt el. delvis) (beräknas utg. från totalantalet brukare) Nyland Åboland Österbotten Nyland Åboland Öster- Nyland Åboland Öster- Nyland Åboland Österbotten 0 17 år år botten år botten 65 år ARBETSVERKSAMHET ENLIGT SOCIALVÅRDSLAGEN TOTALT SERVICEPRODUKTION 2015 Åboland: Österbotten: Nyland: Småland, Mocca Molpe IC, Intek Södis Sammalagt Verksamhet enligt Socialvårdslagen Verksamhet i sysselsättningssyfte Soc.v.L 27 d Arbetsverksamhet för handikappade Soc.v.L 27e Verksamhet enligt omsorgslagen I samarbete med Arbetskliniken, ARJ LiA Molpe, arbetsträning/prövning/intek Arbetsträning för mentalvårdsklienter/intek I samarbete med Arbets- och näringsbyrån Arbetspraktik/-träning Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte Lönesubvention Språkpraktik Sammanlagt TOTALT 92 ARBETSLIVSORIENTERANDE SERVICE (ALO) består av tillverkning och produktion av egna varor och tjänster, samt underleverantörsarbeten eller andra individuellt anpassade arbetsuppgifter. Förutom arbete ges möjlighet till fysiska och kulturella aktiviteter samt inslag av vuxenutbildning och social träning. Servicen kan ordnas inne på en serviceenhet eller som utlokaliserad arbetsverksamhet på en arbetsplats. LIVSORIENTERANDE SERVICE (LO) innefattar individuellt anpassad sysselsättning, fysiska aktiviteter och utvecklande upplevelser i en stimulerande miljö som ger möjlighet till sociala kontakter med andra. Verksamheten har sin grund i regelbundenhet och struktur som skapar en trygg miljö för interaktion och kommunikation. SPECIALOMSORG 18 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 2015 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE

11 SPECIALOMSORG SPECIALOMSORG INTERNATBOENDE BOENDEVERKSAMHET KÅRKULLA SAMKOMMUN har internatboende endast i Pargas som arrangeras i samarbete med yrkesträningsskolan Optima. Studerandena bor på internatet under skolveckan måndag till fredag. Ungdomarna vid internatet hade möjlighet att prova på olika sätt och bo. Personalen hade nära samarbete med anhöriga för att skräddarsy stödet och målsättningen för studeranden. En viktig del av verksamheten var att låta studerandena växa till vuxenheten och att lära sig vara tillsammans med olika människor och att fungera i grupp. Fritidsaktiviteter på internatet och samarbetet med lokala DUV-föreningen var viktiga komponenter i internatverksamheten. Under studerandes sista skolår började arbetet med personens hemkommun för att förbereda flytten till hemorten. Målsättningen var att studeranden under vårterminen hade klart för sig var hen kommer att bo och arbeta efter avslutad skolgång. Under 2015 bodde åtta studerande i åldern på internatet. Antalet studerande har fördubblats sedan internatet inledde sin verksamhet år BOENDEVERKSAMHET BETYDER att vi inom Kårkulla samkommun erbjuder individuella hem för personer som behöver stöd i sin vardag. Detta genomförs och planeras tillsammas med brukare, anhöriga och kommunens representant. Boendealternativen är att bo självständigt i egen lägenhet med boendestöd, att bo tillsammans med andra i grupphem eller nära andra i lägenhetsboende. Dessutom finns möjligheten till ett hem i en familj, s.k. familjevård, och så finns boendealternativet institutionsboende. Möjlighet till andra skräddarsydda boendelösningar finns också, t.ex. att bo tillsammans med kompisar i s.k. kompisboende. Kårkulla samkommun erbjuder boendeservice i 20 kommuner. Statsrådets principbeslut från den och Kehas-gruppens rapport från 2012 om avvecklandet av institutionsboende fram till år 2020 styr utvecklandet av boendeservicen i regionerna. Det betyder att personer med stora hjälpbehov ska beredas möjlighet att bo kvar i sin region, vilket i sin tur ställer krav på planering av nya boendeenheter inom samkommunen. Detta betyder att vi noggrant tillsammans med kommunerna kartlägger den s.k. boendekön i de olika regionerna för att på bästa möjliga sätt tillmötesgå kommande behov. Totalt gavs boendeservice åt 629 personer år 2015, vilket är en ökning med 16 personer från Personer inom lägenhets- och stödboende ökade medan personer inom gruppboende minskade. Institutionsboendet vid Kårkulla vårdhem minskade med sju personer sedan Året inleddes med att uppföljningsgruppen från Social-och hälsovårdsministeriet deltog i ett tillfälle för anhöriga, brukare, kommunens socialarbetare, tredje sektorns representanter, förtroendevalda och anställda där samkommunens uppdaterade boendeplan diskuterades och granskades. Social- och hälsovårdsministeriets uppföljningsgrupp valde två av samkommunens boendeformer till nationella god praxis -objekt. Under år 2015 inleddes byggandet av två nya boendeenheter, ett i Närpes och ett i Pedersöre, som erhållit ARA-bidrag och där kommunerna fungerar som byggherrar. Från samkommunens sida hade vi möjligheten att aktivt delta i planeringen av enheterna. I mellersta och västra Nyland finns behov av flera boendeenheter och där sökte man aktivt efter byggherrar och lämpliga tomter. För att utveckla boendeservicen har även olika möjligheter att utnyttja utrymmen och lägenheter i det normala bostadsbeståndet tillfört flera boendeplatser. Inom samkommunen startade flyttningsförberedelse för brukare och anhöriga med stöd av sakkunniga från Förbundet de utvecklingsstördas väl och Kehitysvammaisten palvelusäätiö. Flyttningsförberedelse behövs för att greppa den stora förändring som sker då en person med funktionsnedsättning flyttar hemifrån, och för brukaren att förstå vad ett eget hem innebär. Inom samkommunen finns nu seniorhem i alla regioner med verksamhet som stöder den åldrande personen med utvecklingsstörning. Seniorhemmen hade personal dygnets alla timmar, tillgång till sjukskötare och planerade aktiviteter i hemmet dagtid. Stödboendeverksamheten utvecklades fortsättningsvis i alla regioner så att personer som inte behöver boendestöd nattetid kan bo i egen lägenhet och få planerade boendestödsinsatser utgående från individuella behov. Innehållet i boendeservicen utvecklades under året genom att införa dokumentering utgående från individuella kvalitetsmål. En betoning av brukarnas självbestämmande och noggrann granskning av begränsande åtgärder följer nationell linje inför ratificeringen av FN-konventionen gällande personer med funktionsnedsättning. OLIKA FORMER AV BOENDE GRUPPHEM Anknyter till en avveckling av institutionsboende BOSTADSGRUPPER SEPARATA BOSTADER (enrummare, tvårummare, trerummare) Egen bostad med gemensamma rum Primärt i normalt bostadsbestånd 20 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 2015 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE

12 SPECIALOMSORG SPECIALOMSORG BOENDEALTERNATIV Att bo på landet Att bo i storstan Att bo i en mindre stad Att bo höghus Att bo i radhus Att bo i egnahemhus BRUKARE SOM FÅTT BOENDESERVICE 2015 Nyland Åboland Gruppboende Österbotten BOENDE- SERVICE TOTALT 629 GRUPP- BOENDE TOTALT 357 STÖDBOENDE TOTALT 90 LÄGEN- HETS- BOENDE TOTALT 182 Lägenhetsboende 7 17 år år år 65 år Stödboende 7 17 år år år 65 år år år 65 år 22 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 2015 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE

13 DELAKTIGHET DELAKTIGHET BRUKARRÅDEN ANHÖRIGRÅDEN KÅRKULLA SAMKOMMUNEN har åtta brukarråd, en i varje region förutom i Åboland där det finns två av tradition. Brukarråden har sex medlemmar. Fem medlemmar är brukare som får service av samkommunen, varav en är ordförande. Som sekreterare fungerar en från Kårkullas personal. Brukarråden koordinerades av verksamhetschefen/ regionchefen i Åboland år Brukarrådens syfte är att påverka beslutsfattande och verksamhetens innehåll inom Kårkulla samkommun. Genom brukarrådens inflytande förstärks delaktigheten i verksamhetens processer. Under år 2015 hade samtliga brukarråd tre till fyra möten. På möten diskuterades regionala och samkommunala ärenden. I alla regioner träffade något brukarråd under året den regionala nämnden på gemensamt möte. I Nyland möttes dessutom alla tre brukarråden och nämnden gemensamt under ett möte. Brukarråden tog initiativ till att träffas på ett stormöte. En arbetsgrupp planerade detta och mötet förverkligades hösten Stormötet var möjligt att förverkliga då bidrag beviljades av Kårkullas jubileumsfond samt två externa fonder. Samtliga brukarråd träffades i Pargas på Kårkullabacken, enligt brukarrådens önskemål under två dagars tid. Det hölls ett seminarium med självbestämmande och delaktighet som tema. ÅR 2014 FASTSTÄLLDES Kårkulla samkommuns anhörigstrategi efter ett mångårigt arbete för att förbättra delaktigheten för de anhöriga. Man vill se anhöriga som en resurs vid ordnandet av en kvalitativt god omsorg för brukarna. Anhörigstrategins värderingar är en öppen dialog mellan anhöriga och personal och värdesättande av varandras kunskaper. Varje brukare avgör för sig på vilket sätt anhöriga medverkar. En positiv attityd och bra informationsgång till anhöriga gör att samarbetet blir bättre. Anhöriga ska känna att brukaren är i goda händer. År 2015 bildades, som ett led i anhörigstrategin, anhörigråd i samkommunens regioner. Syftet var att ta vara på anhörigas kunskaper och erfarenheter. Anhörigråden tillsattes för tiden Regionchefen tillsattes som sekreterare till respektive anhörigråd. Medlemmarna i anhörigråden är fem till antalet. De är anhöriga till brukare i olika åldrar, med olika grad av funktionsnedsättningar samt anhöriga till brukare inom olika verksamheter. Samtliga anhörigråd träffades 2-4 gånger under året. Teman som diskuterades i anhörigråden var kontaktpersonens uppgifter, samarbetet, responsförfarandet samt informationsgången. Anhörigråden gick igenom handlingsprogrammet för anhörigstrategin för att kunna göra en utvärdering på hur målsättningarna förverkligats i respektive region. 24 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 2015 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE

14 EXPERTIS OCH UTVECKLING EXPERTIS OCH UTVECKLING UNDERSÖKNING, REHABILITERING OCH KRIS UNDERSÖKNING En undersökningsperiod inleds med en helhetsplanering utgående från brukarens individuella behov. Omfattningen är normalt 1 vecka 2 månader. KRISVÅRD Krisvård erbjuds för akut vårdbehövande 16 år fyllda personer. Omfattningen är normalt 1 6 veckor. REHABILITERING En rehabiliteringsperiod kan normalt uppgå till ca 6 månader och föregås alltid av en undersökningseller krisperiod. EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET EUC, erbjuder undersökning, rehabilitering och krisvård och har till sitt förfogande en undersökningsavdelning med sex platser och en rehabiliteringsenhet med sex platser och fyra lägenheter för boendeträning. Utrymmena är handikappanpassade och inkvarteringen sker i eget rum med dusch och toalett. Vården präglas av småskalighet, kontinuitet och stukturerat dagsprogram. Det finns även möjlighet till dagverksamhet. UNDERSÖKNING Undersökningsperioderna inleddes med en helhetsplanering utgående från brukarnas individuella behov. Vistelsetiden var normalt en vecka till två månader. Vistelseperioderna inleddes med ett inskrivningsmöte samt läkarundersökning. Därefter uppgjordes en individuell vårdplan. Många somatiska undersökningar gjordes under det året, t.ex. laboratorieundersökningar, bildundersökningar, datortomografier, magnet-tomografier, EKG, EEG, ENMG samt konsultationer av specialläkare. REHABILITERING Rehabiliteringsperioderna uppgick normalt från sex månader till ett år och föregicks av en undersöknings- eller krisperiod. En period inleddes med uppgörande av en individuell målsättning för rehabiliteringsperioden. Målsättningen för rehabiliteringen var att återfå den optimala fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan. En viktig tyngdpunkt låg på träningen av sociala situationer. Därtill fick brukarna hjälp med adekvata kommunikations- och begåvningsstödjande hjälpmedel samt övriga individuellt anpassade hjälpmedel. KRISVÅRD Krisvård erbjöds för akut vårdbehövande 16 år fyllda personer. Omfattningen var normalt en till sex veckor. Krisperioden omfattade en heltäckande kartläggning, som gjordes av det multiprofessionella teamet i samråd med brukarens nätverk. Under krisperioden uteslöts somatiska sjukdomar och eventuella neurologiska och psykiatriska sjukdomar diagnosticerades. Krisvården innebar ofta utökade personalresurser. Ännu är optimal akut krisvård svår att erbjuda p.g.a. bristande resurser och utrymmen. EUC:S DAGVERKSAMHET Expert- och utvecklingscentrets habiliterande dagverksamhet var en ny verksamhet från och med I februari anställdes två handledare till enheten som kallas Regnbågen. Brukare från rehabiliterings- och undersökningsavdelningen fick dagverksamhet på Regnbågen. Inom verksamheten gjordes bedömningar och kartläggningar gällande t.ex. kommunikation och motorik. Handledarna samarbetade med EUC:s expertteam. Varje kartläggning utmynnade i en skriftlig rapport. 26 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 2015 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE

15 EXPERTIS OCH UTVECKLING UTVECKLINGSARBETE EXPERTIS OCH OCH UTVECKLING IMO-PROJEKTET UNDER ÅR 2015 deltog Kårkulla samkommun i ett nationellt projekt om självbestämmande, IMO-projektet, med två arbetstagare. Projektet administrerades av Kehitysvammaliitto och i projektet deltog 17 olika organisationer från hela Finland. Målsättningen för projektet var en förberedelse inför den kommande lagen om självbestämmande som förväntades träda i kraft under året Förberedelserna gällde kännedom och förståelse kring den kommande lagen, analys av tillämpningspraxis, utvecklande av kongruenta tillvägagångssätt för stödjande av självbestämmande och användning av begränsande åtgärder och utveckling av personalintroduktion. Produkten från projektet skulle bli en nationell handbok för att stöda oss i arbetet. Under projektets gång hände det mycket på den politiska arenan nationellt och den kommande lagen om självbestämmande sköts upp, och istället kommer lagen om specialomsorger att förnyas med beaktande av rätten till självbestämmande och användandet av begränsande åtgärder. Detta för att fortsättningsvis möjliggöra ratificeringen av FN-konventionen gällande personer med funktionsnedsättning. Inom projektet fortsatte arbetet på en mera konkret nivå. Deltagarna i projektet delgav varandra goda och fungerande arbetssätt som används i vardagen med brukare, anhöriga och personal för att synliggöra och möjliggöra självbestämmande i vardagen. Kårkulla samkommun presenterade ICDP, som blir en del av den utlovade handboken från projektet. ICDP VÄGLEDANDE SAMSPEL ICDP (INTERNATIONAL CHILD DEVELOPMENT PROGRAM) Vägledande samspel är ett hälsofrämjande program som fokuserar på det positiva samspelet. Programmet utgår från var och ens förmågor och möjlighet till utveckling. Vägledande samspel betonar betydelsen av nära och tillitsfulla relationer och avser att vidga lyhördhet och empati i tanke och handling. Syftet med Vägledande samspel är att göra omsorgsgivarna medvetna om sitt bemötande och utveckla ett mera positivt sätt att bemöta och bemötas i arbetet. Inom Kårkulla utbildades år personer enligt programmet ICDP. Utbildningen var skräddarsydd för vår målgrupp och gavs av ICDP Finland. Målsättningen med utbildningens nivå 1 var att inspirera deltagarna till att uppmärksamma och utveckla det positiva samspelet mellan omsorgsgivare och omsorgstagare samt att utveckla den egna mentaliserings- och empatiförmågan. Det övergripande målet med utbildningens nivå 2 var att stödja deltagarna i sin personliga utveckling som vägledare. Under utbildningen vägledde de blivande vägledarna olika arbetsgrupper och gavs behörighet att leda vägledningsgrupper. Efter avslutad utbildning har Kårkulla behöriga vägledare som kan sprida ICDP vägledande samspel inom den egna organisationen. Vägledningstillfällen ska erbjudas samtliga anställda inom Kårkulla. Programmet anpassas till den grupp som vägleds så att deltagarnas egen praktik och erfarenhet tas tillvara. Syftet med att implementera ICDP i verksamheten är att bidra till förbättrade levnadsvillkor för brukarna samt ökad arbetsmotivation och arbetsglädje inom personalen. Genom att förbättra samspelet mellan personal och brukare skapar vi förutom en konkret kvalitetsåtgärd, också ett mera positivt och uppmuntrande klimat på arbetsplatsen. CERTIFIERING AV KVALITETS- LEDNINGSSYSTEM E NLIGT KÅRKULLA SAMKOMMUNS ekonomiplan är målsättningen att hela verksamheten är certifierad inom år Certifieringen görs enligt ISO 9001: 2015 standarden. Expert- och utvecklingscentret ansvar för planeringen och genomförandet av certifieringsprocessen. ISO 9001-standarden bygger på en filosofi om ständig förbättring och är ett utmärkt verktyg för att förbättra verksamheter, processer och ledarskap. Genom certifieringen förbättras medarbetarnas delaktighet och riskhanteringen stärks. Ett ISO 9001-certifikat visar att organisationen fungerar effektivt på ett systematiskt och kundorienterat sätt. Certifiering enligt ISO 9001-standarden ger ett giltigt bevis på kvalitetsarbete och är ett stöd i marknadsföringen samt hjälper organisationen i konkurrensen. För att underlätta och strukturera arbetet med certifieringen togs verktyget IMS, Integrated Management System, i bruk. Det är ett verktyg för kvalitetsledning som stöder funktioner i ISO 9001-standarden. IMS är en webbaserad och lättanvänd programvara för organisationers utveckling. Arbetsgruppen för certifieringsprocessen är representerade i ett mångprofessionellt team. Såväl ledande tjänstemän, utvecklare och anställda i verksamheten deltog i arbetet. I arbetet med certifieringsprocessen byggde arbetsgruppen upp de flesta processbeskrivningar, granskade dokument samt samlade mätare och rapporter. Förberedelser inför kommande interna auditeringar påbörjades. När kvalitetsledningssystemet är implementerat inom verksamheten kan den egentliga certifieringen påbörjas. Ledningssystemet enligt ISO 9001 ska vara det vardagliga hjälpmedlet som bidrar till effektivitet och lönsamhet. En välfungerad verksamhet leder till arbetstillfredställelse och trivsel. Ett fungerande kvalitetsledningssystem certifieras av en ackrediterad tredje part. Årliga revisioner görs för att hålla certifikatet giltigt därmed garanteras ständig utveckling inom organisationen. 28 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 2015 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE

16 ÖVRIG SERVICE ÖVRIG SERVICE UNGDOMSVERKSTADEN TROJA FOKUS I VERKSTADEN ÄR BLAND ANNAT PÅ ÅTERANVÄNDNING AV MATERIAL. UNGDOMSVERKSTADEN TROJA som finns i Åbo hade två heltidsanställda personer under året. Totalt 14 ungdomar deltog i verksamheten för max 6 månader. I ungdomsverkstaden är arbetet klientfokuserat. Klienternas egna intressen och önskemål tas i beaktande i planeringen och i utförandet av arbetet i verkstaden. För varje klient gjordes en individuell plan och individhandledning var en viktig del av arbetet. Målsättningen var att finna en studie- eller arbetsplats åt ungdomarna efter utförd verkstadsperiod. Verksamhet bestod av bland annat hantverk, studier, motion m.m. Fokus i verkstaden var bland annat på återanvändning av material. Förutom arbete i verkstaden genomfördes också andra aktiviteter tillsammans med ungdomarna. I verkstaden var en av tyngdpunkterna social träning och klienterna ägnade sig tillsammans med personalen åt aktiviteter som stödde den sociala förmågan. Köket fungerade som en sysselsättande verksamhet för några klienter. I köket gjordes mat till Kårkullas enhet Flätan, till klienterna på Troja samt till personalen. UPPSÖKANDE ARBETE Två personer var anställda på heltid som uppsökare och 45 klienter var involverade. De flesta av dessa klienter var svenskspråkiga personer under 29 år. Uppsökande arbetet hade också några klienter över 29 år samt några finskspråkiga klienter. Uppsökarna nådde sina klienter främst genom samarbete med grundskolan och andra stadiets utbildning, MÅLSÄTTNINGEN MED UPPSÖKANDE ARBETET ÄR BL.A. ATT FÖREBYGGA UTSLAGNING PÅ ETT SÅ TIDIGT STADIE SOM MÖJLIGT. men också genom att klienterna personligen kontaktade uppsökarna. Det uppsökande arbetets nätverk bestod under året av samarbete med TE-byrån, med grundskolan (främst St. Olofsskolan), med andra stadiets utbildningar (Åbo Yrkesinstitut, Axell, Katedralskolan) med Åbos uppsökare och med Egentliga Finlands uppsökare. Andra samarbetspartners var Luckan, Ung Info, Folkhälsan, Ehyt rf. och armén. Uppsökarna besökte kontinuerligt samarbetsskolorna för att informera studerandena om Trojas verksamhet. De fanns också tillgängliga på militärtjänstens uppbåd för att informera om verksamheten. Målsättningen med uppsökande arbetet var att förebygga utslagning på ett så tidigt stadie som möjligt men också att fånga upp unga personer som hamnat utanför servi- cesystemet för att stödja individer att hitta lämplig sysselsättning. Genom det uppsökande arbetet fick flera klienter under året servicehandledning till lämplig typ av service och/eller sysselsättning i form av jobb eller skola. Några av klienterna valde läroavtal via läroavtalskontoret (Turun oppisopimustoiminto), några av klienterna återvände till skolan efter ett avbrott, några klienter fick servicehandledning av TE-byrån och några tog del av ungdomsverkstaden Trojas verksamhet. Inom det uppsökande arbetet gjordes individuella lösningar upp tillsammans med klienten. Uppsökarna gjorde även studiebesök till olika arbetsplatser och skolor med klienterna. 30 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 2015 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE

17 ÖVRIG SERVICE PIXNEKLINIKEN ÖVRIG SERVICE MISSBRUKARVÅRDSKLINIKEN PIXNES verksamhet i Malax bestod huvudsakligen av 28-dagars behandlingskurser för personer med beroendeproblematik. Behandlingsinnehållet var baserat på 12-stegstänkande för tillfriskning kombinerat med ett lösningsfokuserat förhållningssätt med individen i centrum. En viktig del av Pixeklinikens behandling var att samla människor i grupp och tillsammans dela erfarenheter och kunskaper. Behandlingsinnehållet var i en ständigt pågående utvecklingsprocess. Uppföljning av behandlingen ordnades fyra gånger under året med uppföljningsveckoslut. Eftervård med enskilda samtal och i grupp ingick i verksamheten. Närstående och anhöriga hade möjlighet att delta i anhörigveckoslut. Öppenvårdssamtal erbjöds också anhöriga. Kommunernas användning av anstaltsvård för missbrukare tycks ha minskat de senaste åren och den trenden höll i sig även 2015 för Pixneklinikens del. Årsavgiftssystemet som är grunden för ekonomin omfattades av färre kommuner än förut, vilket innebar ett underskott på inkomstsidan. Planering av nya verksamhetsutrymmen fortsatte, men i väntan på att den pågående reformen inom social- och hälsovården ska träda i kraft fick planerna tillsvidare vänta på verkställighet. ARBETSKLINIKEN ARBETSKLINIKEN I JAKOBSTAD producerar yrkesinriktade rehabiliteringstjänster på de båda inhemska språken. Sedan mitten av 2000-talet hör även arbetstränarservice enligt metoden arbete med stöd till verksamheten. Tjänsterna köps av FPA, arbetspensions- och försäkringsbolag, TE-byrån samt även av enskilda kommuner. Avtalen med FPA och TE-byrån uppgörs på basen av offerter och de är tidsbundna, vilket medför osäkerhet i verksamhetens omfattning präglades av att avtalen med FPA minskade från till Verksamheten måste anpassas till den volymen, vilket innebar bl.a. att ett tidsbundet avtal med en rehabiliteringsledare inte kunde förlängas. Även i övrigt försökte personalen hålla en sparsam linje. FPA:s klienter kom från hela Svenskfinland, t.ex. från Ekenäs. Arbetsprövningen eller -träningen sker alltid på klientens hemort, vilket var en utmaning för personalen då klienterna kom från hela Svenskfinland. Arbetskliniken köpte därför tjänster av Kårkullas handledare inom arbete med stöd i Ekenäs och detta fungerade bra. Servicen via KuntouNet/Työhön kuntoutumisen palveluverkosto till olika arbetspensions- och försäkringsbolag fortsatte öka under 2015 (9 % av intäkterna 2014 och 17 % 2015), vilket var bra med tanke på minskat antal klienter via FPA. Arbetstränarservicen var av samma omfattning som Ekonomiskt gjorde Arbetskliniken ett betydligt sämre år än 2014 p.g.a. färre avtal med FPA, men förlusten blev mindre än befarat tack vare den sparsamma linjen som hölls hela året, samt möjligheten att minska personalstyrkan. Det positiva under år 2015 var flytten till de nya utrymmena vid Folkhälsanhuset Östanlid. Hela personalen är nöjd med de trivsamma, lugna och ljusa utrymmena. Hösten 2015 präglades av diskussioner om Arbetsklinikens framtid. Överläggningar hölls med Härmän Kuntoutus Oy och Folkhälsan med tanke på överlåtelse av verksamheten till en privat serviceproducent för att kunna vara med och konkurrera jämbördigt med andra om avtal med FPA gällande yrkesinriktad rehabilitering. MISSBRUKARVÅRDENS FÖRVERKLIGANDE 2015 UTNYTTJANDE AV PIXNEKLINIKEN 2015 ÖPPEN- VÅRDSSAMTAL 82 TIMMAR ANTAL PERSONER SOM FÅTT SERVICE 115 ANHÖRIG- SAMTAL 33 TIMMAR FAMILJE- TERAPISAMTAL 12,5 TIMMAR EFTERVÅRDS- GRUPP 204 BESÖK TOTALT ÅBOLAND 106 NYLAND 196 ÅLAND 496 ÖSTERBOTTEN ANTAL VÅRDDYGN Medlemskommuner Icke medlemskommuner Enl. 2,90 syst. årsavg. bet.förb. årsavg. bet.förb. Österbotten Nyland Åboland Åland Mellersta Finland Totalt KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 2015 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE

18 EKONOMI EKONOMI EKONOMISK ÖVERSIKT NYCKELTAL KÅRKULLA SAMKOMMUNS externa verksamhetsintäkter uppgick år 2015 till 53,6 miljoner euro medan verksamhetskostnaderna uppgick till 51,5 miljoner euro. Detta ledde till ett verksamhetsbidrag på 2 miljoner euro, vilket var en förbättring med 1,79 miljoner euro jämfört med år De finansiella posternas netto blev liksom 2014 negativt, euro vilket gjorde att årsbidraget blev 1,93 miljoner euro ( euro år 2014). Då man ännu beaktar att avskrivningarna enligt plan uppgick till euro kan man konstatera att räkenskapsperiodens resultat år 2015 blev positivt 1 miljon euro ( euro år 2014). Överskottet fördelades så att specialomsorgen uppvisar ett överskott om 1,1 miljoner euro, missbrukarvården ett underskott om euro och arbetsklinikverksamheten ett underskott om euro. Eftersom underskottet 2014 uppgick till 0,75 miljoner euro antog samkommunens styrelse ett digert balanseringsprogram omfattande 15 punkter för att förbättra samkommunens ekonomi med 0,85 miljoner euro. Det slutliga resultatet blev 0,96 miljoner euro, dvs euro bättre än det uppsatta målet. Ett stort tack riktas till hela personalen för detta eftersom det är ute på enheterna resultat uppstår och inte i styrelserum eller vid ledande tjänstemäns skrivbord! De flesta bedömare anser att den ekonomiska tillväxten kommer att vara mycket svag i Finland ännu år 2016 trots att ekonomin i Finland förbättrades något under år Överlag måste samkommunen de närmaste åren fortsättningsvis bereda sig på snabba förändringar i sin verksamhetsmiljö eftersom samkommunens ägare kräver att samkommunen agerar enligt de ekonomiska realiteter kommunerna lever i. LIKVIDITET Antal kassadagar 1) 12,1 2,0 4,9 28,7 13,6 (365*kassamedel/kassautbetaln.) Current ratio 2) 0,44 0,30 0,34 0,68 0,46 Rörliga aktiva/kortfr.främmande kapital Kassautbetaln. euro/dag (Externa verksamhetskostnader/365) SOLIDITET Soliditetsgrad 3) 0,36 0,33 0,36 0,35 0,40 (Eget kapital+ acc,avskrivn.diff)/(hela kapitalet - erhållna förskott) Grundkap:s andel av bestående aktiva i procent 36,7 36,2 36,8 42,0 46,3 Skuldsättningsgrad 0,64 0,67 0,64 0,65 0,60 (1-soliditetsgraden) Relativ skuldsättningsgrad, % 33,15 34,67 33,55 36,08 28,83 100*(Främmande kapital-erhållna förskott)/driftsinkomster LÖNSAMHET Årsbidrag i euro Årsbidragsprocent 4) 3,60 0,17 2,42 1,61-0, * Årsbidraget/Omsättningen Årsbidrag i procent av avskrivningarna enl plan INVESTERINGAR Intern finansiering av investeringar, % 314,5 5,9 31,6 23,3-6,5 100*Årsbidrag/Egen anskaffningsutgift för investeringar Intern finansiering av kapitalutgifter, % 181,1 3,4 28,5 0,8-6,0 100*Årsbidrag/(Egen anskaffningsutgift för investeringar +Nettoökning av utgivna lån+amorteringar på lån) VERKSAMHETS BIDRAG 2 M VERKSAMHETENS INTÄKTER 53,6 M RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT 1 M VERKSAMHETENS KOSTNADER 51,5 M ÅRSBIDRAG 1,9 M SKÖTSEL AV LÅN Låneskötselbidrag 5) 3,8 0,2 2,6 1,7-0,4 (Årsbidrag+Räntekostnader)/(Räntekostnader +Amorteringar på lån) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år ) under 7 dagar=dålig, 8 15 dagar=normal, dagar=bra, över 30 dagar=överlikvid 2) under 1=svag, 1 2=tillfredsställande, över 2 =bra 3) mäter den finansiella risken en placerare (kommun) löper vid en likvidation. Högre tal=mindre risk 4) anger den andel av omsättningen som finns kvar till avskrivningar och extra ordinära poster. 5) under 1=samkommunens förmåga att sköta sina lån är svag, 1 2=tillfredsställande, över 2=god 34 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 2015 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE

19 EKONOMI INVESTERING OCH FINANSIERING ENLIGT SAMKOMMUNENS ekonomiplan skulle samkommunen investera sammanlagt 7,5 miljoner euro år 2015 medan de bokförda investeringsutgifterna stannade vid euro. Finansieringsbidrag för investeringsutgifter budgeterades till euro medan samkommunen lyfte sådana till ett belopp om euro. Den stora investeringsbudgeten kunde till största delen härledas till ett antal nybyggen samt större grundrenoveringar som var budgeterade till 4,8 miljoner euro. Inget av dessa projekt påbörjades p.g.a. att det från verksamheten var svårt att få en klar beställning där behov och ramar entydigt framgår. Dessutom har kommunerna inte tagit på sig ansvaret som hyresgaranter för de ARA-projekt samkommunen kört. För att finansiera investeringsbudgeten 2015 planerades att samkommunen skulle lyfta 5,78 miljoner euro i nya budgetlån. P.g.a. att investeringsbudgeten inte kunde förverkligas enligt plan behövde samkommunen inte lyfta några nya långfristiga lån Däremot tecknade samkommunen ett kommuncertifikat om 1 miljon euro för att finansiera gjorda investeringar och planenliga låneamorteringar. Samkommunen hade vid utgången av året en kassa uppgående till 1,75 miljoner euro och som skulle räcka till 12,1 dagars kassautbetalningar. Enligt ekonomiplanens finansieringskalkyl skulle likviditeten försämras med euro under år 2015 men tack vare att samkommunen gjorde ett stort överskott, tecknade kommuncertifikat och en exceptionellt låg räntenivå förbättrades likviditeten i stället med 1,5 miljoner euro. RESULTATRÄKNING RESULTATRÄKNING , externa poster Bokslut 2015 Budget 2015 %-jfr Bokslut 2014 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,2 % ,54 Försäljningsintäkter , ,4 % ,52 Avgiftsintäkter , ,3 % ,41 Understöd och bidrag , ,5 % ,60 Övriga verksamhetsintäkter , ,2 % ,01 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,3 % ,20 Personalkostnader , ,0 % ,79 Löner och arvoden , ,1 % ,57 Lönebikostnader , ,5 % ,22 Köp av tjänster , ,1 % ,97 Material, förnödenheter och varor , ,6 % ,37 Understöd , ,0 % ,90 Övriga verksamhetskostnader , ,2 % ,17 VERKSAMHETSBIDRAG , ,2 % ,34 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER , ,7 % ,78 Ränteintäkter 4 892, ,4 % ,38 Övriga finansiella intäkter , ,5 % ,12 Räntekostnader , ,5 % ,49 Övriga finansiella kostnader , ,0 % ,79 ÅRSBIDRAG , ,2 % ,56 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,8 % ,96 Avskrivningar enligt plan , ,8 % ,96 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT (underskott) , ,40 EKONOMI 36 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE 2015 KÅRKULLA ÅRSBERÄTTELSE